Bryssel den 25.8.2017

COM(2017) 453 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2018

{SWD(2017) 284 final}


1.Inledning

Kommissionen stöder frivillig tillämpning av standarder och näringslivets ledande roll i utvecklingen av standarder. Samtidigt anser kommissionen det mycket viktigt att säkerställa en hög grad av acceptans för att standardiseringsprocessen verkligen ska dra nytta av den kunskap som finns hos företrädare för industri, förvaltning och forskning och hos andra intressenter. Tillsynsmyndigheterna kan fastställa krav i lagstiftningen och begära att det europeiska standardiseringssystemet (ESS) utvecklar frivilliga europeiska standarder (som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning) och kan användas för indirekt hänvisning och som grund för presumtion om överensstämmelse eller säkerhet. Ett effektivt standardiseringssystem måste därför bygga på ett nära samarbete mellan tillsynsmyndigheter, standardiseringsorgan och näringslivet 1 .

Kommissionen målade 2011 upp en strategisk vision för den europeiska standardiseringen i sitt meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020 2 . Denna fick rättslig form i förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, som har varit kraft sedan den 1 januari 2013.

Enligt förordningen ska kommissionen identifiera de strategiska prioriteringarna för den europeiska standardiseringen. Prioriteringarna återspeglar kommissionens politiska mål och offentliggörs i unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering. I arbetsprogrammen anges det vilka standarder och standardiseringsprodukter kommissionen tänker begära av de europeiska standardiseringsorganisationerna 3 , dvs. hur kommissionen avser att använda standardisering som stöd för ny eller befintlig lagstiftning och politik och vilka formella begäranden (mandat) om standardisering detta kan involvera.

Begäranden om standardisering krävs för att den inre marknaden ska fungera, eftersom standarder gör det möjligt att genomföra rättsakter. Detta skapar rättssäkerhet för tillverkare och underlättar utveckling och kommersialisering av produkter och tjänster.

Den standardiseringsverksamhet som prioriteras i arbetsprogrammet för 2018 återspeglar ett antal av den nuvarande kommissionens politiska mål och stöder viktig lagstiftning och policydokument som nyligen har godkänts. Exempel på andra viktiga element är åtgärder för att göra den europeiska standardiseringen mer synlig i andra länder och för internationella organisationer, liksom åtgärder för att få det europeiska standardiseringssystemet att fungera bättre, uppnå bättre resultat och leverera effektivare.

Kommissionen välkomnar Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2017 om europeiska standarder 2000 4 (nedan kallad parlamentets rapport om standardisering), och bekräftar och betonar ståndpunkten att standarder är ett viktigt verktyg för att den inre marknaden ska fungera, för att förbättra Europas konkurrenskraft, tillväxt och innovation, för att gynna kvalitet, resultat och skydd för konsumenter, företag, arbetstagare och miljön och för att det ska bli möjligt att koppla samman nätverk och system”. Arbetsprogrammet tar särskilt upp och påminner om utmaningarna och patent som är nödvändiga för en standard, standardisering på IKT-området, standardiseringens internationella dimension och självkörande fordon. Vidare är rapporten ett viktigt stöd för interinstitutionell rapportering och dialog och har fungerat som en viktig referens för detta arbetsprogram.

Arbetsprogrammet återspeglar också det gemensamma initiativet om standardisering (JIS) som kommissionen föreslog 2015 (som en del av strategin för den inre marknaden 5 ) och som undertecknades i juni 2016. JIS upprättar en gemensam vision som stöder kommissionens 10 politiska prioriteringar och specifika åtgärder som ska genomföras senast 2019 för att dels förbättra det europeiska standardiseringssystemet, dels mobilisera EU-institutionerna och de europeiska standardiseringsorganisationerna. Detta har fått ett brett erkännande som vägen framåt för standardiseringen i Europa mot bakgrund av teknisk utveckling, politiska prioriteringar och globala trender. Hittills har arbetsprogrammet skrivits under av sammanlagt 109 deltagare, inklusive länder och organisationer inom EU och Efta, vilket representerar ett högt engagemang i hela det europeiska standardiseringssystemet.

Detta arbetsprogram

·riktar sig till alla medlemsstater, europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, bilaga III-organisationerna (SBS, Anec, EFS och Ecos) 6 som företräder små- och medelstora företag, konsumenter, arbetstagare och miljöintressen när det gäller standardisering, näringslivet och övriga intressenter som är delaktiga i standardiseringsprocessen, och efterfrågar ett aktivt deltagande från dessa i prioriterade åtgärder,

·syftar till att göra det europeiska standardiseringssystemet mer effektivt genom att koncentrera tillgängliga resurser till de sektorer som gör att systemet kan leverera enligt kommissionens prioriteringar, och

·uppmanar europeiska standardiseringsorganisationer att basera sina arbetsprogram på genomförande av de viktiga strategier, åtgärder och politiska prioriteringar som tas upp här.

Arbetsprogrammet för europeisk standardisering har inga budgetkonsekvenser utöver vad som redan förutsetts i budgetramen för 2018.

2.Strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen som stöd för unionens lagstiftning och politik

Den europeiska standardiseringsprocessen är en hörnsten för den inre marknaden. Dess roll går utöver att utveckla harmoniserade standarder: det bidrar direkt till den inre marknadens integration och stöder sysselsättningen, EU-ekonomins allmänna tillväxt, konkurrenskraft, innovation och industriellt ledarskap. Standardiseringsprocessen är därför en integrerad del av strategin för den inre marknaden och en viktig beståndsdel i kommissionens politiska prioriteringar och av flera viktiga politiska initiativ, bland annat strategin för en inre digital marknad 7 . Genom att stödja utvecklingen av europeiska standarder inom strategiska prioriterade områden där marknaderna expanderar vill kommissionen skapa en konkurrensfördel för europeiska företag, särskilt för små och medelstora företag.

Detta avsnitt är inriktat på åtgärder för att stödja relevanta initiativ inom kommissionens arbetsprogram för 2017 och de standardiseringsbehov för 2018 som dessa ger upphov till. Förslagen är ingen uttömmande förteckning över åtgärder som kommissionen planerar inom de aktuella politikområdena. De återspeglar de behov som har identifierats i samband med att relevanta rättsakter har utarbetats eller genomförts och är i linje med kommissionens strategiska mål att skapa ett Europa som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum.

Ett särskilt relevant område för utveckling av digitala standarder för det europeiska näringslivet gäller tillverkning och produktion. Det finns ett referensramverk som utvecklats av industrin (RAMI – Reference Architecture for Manufacturing in Industry). Det används aktivt och utvecklas för it-system som fungerar som stöd i tillverkningsmiljön. Det finns ett akut behov av vidareutveckling av detta ramverk så att det innefattar även tjänster och leverans via plattformar.

2.1.Åtgärder som stöd för strategin för en inre digital marknad

Ett år efter att kommissionens prioriteringar för standardisering på IKT-området offentliggjordes 8 , pågår de åtgärder som beskrivits inom de prioriterade områdena 5G-kommunikationsnätverk, sakernas internet, molntjänster, cybersäkerhet och (stor)datateknik liksom inom sektorsspecifika områden, e-hälsovård, intelligenta transportsystem och uppkopplade och självkörande fordon, smart energi, digitaliseringsindustri, smarta hem och städer och smart jordbruk, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna, globala standardiseringsorgan och standardiseringsaktörer. På samma sätt har kommissionen inlett åtgärder för att förbättra ekosystemet för IKT-standardiseringen, inklusive samarbetet med europeiska standardiseringsorganisationer och intressenter när det gäller möjliga åtgärder för att förbättra ekosystemet för patent som är nödvändiga för en standard, att främja öppen källkod och interaktion med standardiseringen samt att stärka EU:s närvaro inom internationell standardisering på IKT-området. I halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden presenterades det övergripande genomförandet av standardiseringsåtgärderna.

Vidare finns tillgängligheten till de första globala 5G-standarderna i slutet av 2019 bland åtgärderna i handlingsplanen för 5G 9 . Driftskompatibilitet och standarder ingår i uppbyggnaden av en europeisk dataekonomi, med målet att främja bästa möjliga utnyttjande av potentialen med digitala data till förmån för både ekonomin och samhället 10 . I förslaget till en förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter 11 efterfrågas standardiserade ikoner för att ge en lättavläst och lättolkad översikt över den samlade information som skickas av terminalutrustningen, dess syfte, ansvarig person och åtgärder som slutanvändaren av terminalutrustningen kan vidta för att minimera insamlingen. Som en del av meddelandet om att stärka Europas system för cyberresiliens och främja en konkurrenskraftig och innovativ cybersäkerhetsbransch 12 , meddelade kommissionen i juli 2016 att man skulle presentera en samarbetsplan för hantering av storskaliga cyberincidenter på EU-nivå. Meddelandet tar upp avsaknaden av driftskompatibla lösningar (tekniska standarder), metoder (processstandarder) och EU-omfattande certifieringsmekanismer som brister som påverkar den inre marknaden när det gäller cybersäkerhet. Till hösten planeras ett meddelande om patent som är nödvändiga för en standard med en klarare beskrivning av ett balanserat och hållbart ramverk.

Vissa åtgärder genomförs inom ramen för relaterade offentlig-privata partnerskap 13 , bland annat Alliance for Internet of Things Innovation (AIOTI) 14 , 5G Infrastructure Public Private Partnership, Big Data Value Association (BDVA), Factories of the Future PPP, europeiska cybersäkerhetsorganisationen (Ecso) samt genom forskning och innovationsprojekt inom Horisont 2020 15 .

Dessutom beskrivs behovet av standardisering på IKT-området som stöd för EU-politik i 2017 års version av den löpande planen för IKT-standardisering 16 , som upprättas av kommissionens avdelningar i samarbete med flerpartsforumet om IKT-standardisering och har anpassats för att återspegla de prioriteringar som identifieras i meddelandet om prioriteringar för standardiseringen på IKT-området.

Detta arbete är till nytta även när det gäller tillgängligheten till produkter och tjänster i EU. Dessutom bör insatserna för att förbättra tillgängligheten enligt en strategi med design för alla användares behov intensifieras för att lösa problem med funktionsnedsättning i de standardiseringsprocesser där detta är relevant.

Möjliga begäranden om standardisering i samband med IKT tas även upp i bilagan.

2.2.Åtgärder som stöd för strategin för energiunionen

Digitaliseringens hastighet och omfattning påverkar många branscher, bland annat energisektorn. En prioriterad åtgärd är att utforska samspelet mellan digitalisering och energiunionen. Eftersom standardiseringen förväntas bidra till en snabb omställning till utfasning av fossila bränslen och en integrerad inre marknad är den en prioritering för energiunionen. Därför har standardiseringen även identifierats som en viktig katalysator för marknadens införande av koldioxidsnål teknik i meddelandet om att påskynda innovationen för ren energi 17 . Specifika åtgärder bör gälla sammankoppling av elnätverk, stöd för diversifierade gasleveransströmmar och integrering av förnybar energi i förbrukningsmixen. Standardiseringen bidrar redan till ökad energieffektivitet och minskad efterfrågan när det gäller byggnader genom en ny uppsättning standarder för byggnaders energiprestanda. Ytterligare insatser bör inriktas på att förbättra mätningen av produkters energiförbrukning och stödja smarta städer genom grön offentlig och innovationsupphandling.

Dessa mål har bland annat lett till den pågående utvecklingen av en standard för lokal och regional övervakning av av luftkvaliteten med mobila och bärbara övervakningsenheter som uppfyller målen för datakvalitet i luftkvalitetsdirektiven (2008/50/EG och 2004/107/EG).

Inom ramen för EU:s ambitiösa mål för en utfasning av fossila bränslen inom transporter bör standardiseringen ge fordonstillverkarna möjlighet att gå över till renare transportsätt som tillåter lägre energiförbrukning och ytterligare minskar utsläppen av CO2 och andra föroreningar.

Vidare stöd genom standardisering behövs för att motverka bristande energieffektivitet hos byggnader genom att förse slutkonsumenterna med tillräcklig information om prestandan hos fjärrvärme- och fjärrkylsystem. Detta skulle bidra till de globala insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser och bränsleförbrukningen, samtidigt som samarbetet med regioner och länder utanför EU skulle stimuleras.

Genomförandet av EU:s strategi för grön infrastruktur 18 innefattar standardiseringsbehov när det gäller fysiska byggstenar för harmonisering mellan standarder. Det gäller dels att stärka konceptet grön infrastruktur med tillhörande principer inom de olika standardkategorierna (prestanda, förfarande och metodik), dels driftskompatibilitet mellan tekniska standarder som tillämpas i olika projektfaser (planering, design och konstruktion).

2.3.Åtgärder som stöd för den europeiska rymdstrategin

Kommissionen bedriver tre satellitprogram (global positionering med Galileo, navigering med Egnos och observation med Copernicus). Med tanke på den ekonomiska potential tjänster och data inom dessa program har för företagen och allmänheten är de mycket viktiga för EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmuntrar att rymdlösningarna utnyttjas genom standardiseringsåtgärder och färdplaner och genom att rymdteknik integreras i framtida strategier, t.ex. för självkörande och uppkopplade bilar, tåg, flyg och obemannade luftfordon.

2.4.Åtgärder som stöd för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

I sin rapport om genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 19 uppmanade kommissionen europeiska standardiseringsorganisationer att ta fram generella standarder för hållbarhet, återanvändning och materialåtervinning samt dokumentation om materialeffektivitetsaspekterna (inklusive användning av råvaror av avgörande betydelse) för vissa produkter.

Harmoniserade standarder kommer att bidra till att göra CEmärkta gödselmedel säkrare och mer effektiva. Producenterna kommer att kunna locka en bredare grupp konsumenter och ha möjlighet att höja priserna tack vare den brett erkända kvalitetsgaranti CE-märkningen innebär. Enligt uppskattningar 20 skulle ungefär 120 000 arbetstillfällen kunna skapas genom materialåtervinning av biologiskt avfall i organiska gödselmedel. Forskning, innovation och investeringar i den cirkulära ekonomin kommer att uppmuntras och generera värde från sekundära resurser från hushållen som annars skulle behandlas som avfall.

2.5.Åtgärder som stöd för den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet

Den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet påverkas negativt av fragmentering och otillräckligt industriellt samarbete. I enlighet med den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet 21 har kommissionen som åtagande att stödja utveckling av standarder inom försvarsområdet som medlemsstaterna har identifierat som nödvändiga för samarbetsprojekt inom prioriterade områden.

2.6.Åtgärder som stöd för den europeiska säkerhetsagendan

Det behövs innovativa tekniska verktyg som skydd mot terroristhot 22 . Ytterligare insatser krävs både när det gäller användningen av detektionsteknik och standardisering av användningen. Den europeiska industrin har ett gynnsamt utgångsläge för att förstå myndigheternas behov och kapacitet att sprida de lösningar man erbjuder. Detta skulle kunna stödjas med plattformar som länkar de olika lösningarna, förhindrar duplicering och ger möjlighet att bygga vidare på innovativa idéer. Den europeiska standardiseringen skulle kunna slå broar mellan system, metoder och produkter genom att erbjuda standarder som stöder datakvalitet och driftskompatibilitet mellan datasystem som registrerar brottsstatistik och genom att upprätta krav för detektionsutrustning inom andra områden än flyget.

2.7.Åtgärder för att stödja en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industriell bas

Andra standardiseringsbehov har identifierats i samband med kommissionens prioritering av ett Europa som ger sin industri stöd.

Marknaden behöver nya harmoniserade standarder för vissa typer av maskinerier för 3D-skrivare, robotar, självkörande fordon 23 , vindturbiner och automatiserade maskiner. Sådana innovativa produkter utvecklas snabbt som svar på efterfrågan och sprider sig snabbt på den europeiska marknaden. För att komma bort från den rådande situationen med egna förfaranden för certifiering av överensstämmelse är det mycket viktigt att det finns europeiska standarder som säkerställer säkerhet och tillträde till marknaden. Dessutom bör hänsyn tas till relevant internationell standardiseringsverksamhet.

Direktiv (EU) 2016/1629 24 har bekräftat den roll europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten  (Cesni) har som referensorgan för utveckling av tekniska standarder för inlandssjöfarten i EU. Cesni är en kommitté som består av företrädare från EU och tredjeländer och även är referensorgan för tekniska standarder för fartyg som omfattas av den reviderade konventionen för sjöfarten på Rhen 25 . Med tanke på de olika rättsliga ramverken och tidsramarna för beslutsprocesserna är det viktigt att stärka Cesnis funktion för att stödja en fördjupad inre marknad för inlandssjöfarten. De standarder som Cesni tar fram är av stor vikt för flottans konkurrenskraft samt för att säkerställa att säkerhets- och miljökrav uppfylls. Därför kommer europeiska standarder att tas fram som omfattar de tekniska kraven för fartyg för inlandssjöfart.

Ett annat fokus kommer att ligga på att förbättra säkerheten och undanröja tekniska hinder genom att upprätta nya tekniska specifikationer för driftskompatibilitet för järnvägsinfrastruktur och delsystem för rullande material.

Driftskompatibilitet och standardisering är avgörande för att undanröja tekniska hinder och extra kostnader vid förfaranden för offentlig upphandling. Helst ska det vara enkelt för alla anbudsgivare, även små och medelstora företag, att kommunicera och delta på flera marknader. Därför är potentiella områden där standardisering kan vara intressant registrering av data/avtal, det elektroniska europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (eESPD) och ackreditering av e-upphandlingsplattformar, e-kataloger och e-formulär. 

För att öka den fria rörligheten för varor på marknaderna för medicintekniska produkter behöver en enhetlig tillämpning av de rättsliga kraven för utsläppande på marknaden av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik säkerställas, så att säkerhet och prestanda förbättras. Uppmärksamhet kommer att ägnas åt att granska och/eller uppdatera alla befintliga standarder och möjlig framtagning av nya standarder. Stödet enligt Horisont 2020 för medicinsk teknik och medicintekniska produkter är avsett att ge snabb tillgång till innovativa lösningar för hälso- och sjukvården samt stödja den europeiska industrins konkurrenskraft. Det kommer även att ge industrin och användarna de provningsmöjligheter som behövs för att utveckla och testa medicintekniska produkter i enlighet med dessa nya förordningar och de tillhörande standarderna.

De nuvarande harmoniserade standarderna för explosiva varor för civilt bruk behöver uppdateras för att återspegla den senaste tekniska utvecklingen och se till att överensstämmelsebedömningarna av sådana produkter blir säkrare och håller högre kvalitet. Harmoniserade standarder skulle stödja införande av minimikrav som skulle förbättra arbetsmiljöskyddet för arbetstagare som kan löpa risk på grund av en explosiv atmosfär.

3.Internationellt samarbete 26

Det är avgörande för sysselsättningen och tillväxten i Europa att bevara och öka EU-industrins närvaro på internationella marknader. Standarder underlättar företagens tillträde till marknader över hela världen. Två mål har särskild betydelse i det sammanhanget:

·stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och globala räckvidd genom att minska tekniska handelshinder, och

·Förbättra driftskompatibiliteten på global nivå genom att använda gemensamma, tekniskt harmoniserade standarder som underlättar handeln med varor och tjänster.

Dessa mål går att uppnå först och främst genom att sikta på största samstämmighet mellan internationella och europeiska standarder och genom att underlätta användning av europeiska och/eller internationella standarder utanför EU samtidigt som man stävar efter en lämplig balans mellan europeiska, nationella och internationella dimensioner 27 . Under 2018 kommer kommissionen att intensifiera sin policydialog med internationella standardiseringsaktörer. Kommissionen kommer också att fortsätta öka medvetenheten om och informera om fördelarna med det internationella och europeiska standardiseringssystemet i multilaterala forum (t.ex. Världshandelsorganisationen och relevanta FN-kommittéer) samt bidra till EU:s dialoger om tillsyn och politik med ekonomiskt relevanta partner och till förhandlingarna om TBT-områden i frihandelsavtal.

På motsvarande sätt kommer kommissionen att finansiera synliggörande projekt i ekonomiskt relevanta länder, bland annat genom systemet med utsända europeiska standardiseringsexperter, just nu i Kina och Indien, och de webbaserade standardiseringsplattformarna med Kina. Det övergripande målet för sådana åtgärder är att presentera det europeiska standardiseringssystemet som ett alternativ för andra regioners/länders standardiseringsarbete, tillhandahålla standardiseringsrelevanta underrättelser, främja bilateralt samarbete i standardiseringsfrågor och stödja europeiska företag som ställs inför standardiseringsrelaterade hinder för tillträde till marknader utanför EU.

Kommissionen kommer även att använda det utrikespolitiska instrumentet för att bidra till att främja det europeiska standardiseringssystemet globalt, i synnerhet inom IKT-sektorn. För att stärka den europeiska närvaron inom den internationella IKT-standardiseringen under 2018 kommer slutligen ett observatorium med internationell standardiseringsverksamhet samt en finansiell stödmekanism för att låta viktiga experter delta i internationella standardiseringsmöten att inrättas, med målet att främja europeiska intressen.

Kommissionen kommer att fortsätta stödja internationellt samarbete inom standardisering genom forskning inom ramen för Horisont 2020.

4.Offentlig-privata partnerskap

Offentlig-privata partnerskap är hörnstenen för det europeiska standardiseringssystemet och har varit centrala för systemets framgångsrika funktion under åren. Om systemet ska kunna vidareutvecklas krävs det engagemang och ett nära samarbete mellan alla intressenter.

4.1.Styrning

För att europeiska standarder ska kunna antas och offentliggöras smidigt behöver standardiseringsorganisationerna tillräckliga ekonomiska, organisatoriska och personella resurser.

Kommissionen samarbetar i dagsläget med de europeiska standardiseringsorganisationerna för att ta fram en handlingsplan med ett antal prioriteringssteg för lagret av opublicerade harmoniserade standarder på kort, medellång och lång sikt. Det gäller i synnerhet att prioritera de standarder som har den största marknadspåverkan, utveckla tydligare processer för att leverera och offentliggöra standarderna samt uppgradera it-stödverktygen. Under 2018 kommer kommissionen att upprätta ett nytt nätverk av rådgivare med uppgift att stödja framtagningen av harmoniserade standarder på teknisk nivå.

Kommissionen kommer att föreslå de europeiska standardiseringsorganisationerna att en minsta andel av finansieringen från EU:s operativa medel från och med 2018 tilldelas verksamhet som stöder de tekniska kommittéer som utarbetar europeiska standarder. Kommissionen kommer att använda lärdomar från det första genomförandeåret (2018) i framtida verksamhet.

Slutligen kommer kommissionen att diskutera med de europeiska standardiseringsorganisationerna om möjligheten att stärka privatoffentliga partnerskap genom framtida deltagande i deras styrstrukturer, såsom den gemensamma ordförandegruppen för CEN, Celenec och Etsi, som påverkar politisk och ekonomisk utveckling och sannolikt har betydelse vid utarbetandet av standarder.

4.2.Utbildning

Kommissionen kommer att anordna interinstitutionell utbildning för att öka lagstiftares och medlagstiftares förståelse av hur standarder används vid genomförandet av lagstiftning och politik. Detta kommer att ske i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna och internationella standardiseringsorgan för att täcka ett brett spektrum av ämnen och förbättra kunskapen om samverkan mellan europeisk och internationell standardiseringsverksamhet.

4.3.Delaktighet

Sedan förordningen trädde i kraft har betydande insatser gjorts för att låta små och medelstora företag och sociala aktörer delta på ett effektivt sätt i standardiseringsverksamhet. Många utmaningar kvarstår dock när det gäller att säkerställa ett tillräckligt deltagande från bilaga III-organisationer, vilket också har bekräftats i tidigare arbetsprogram. När standarder gäller lagar som skyddar allmänna intressen, till exempel tillgänglighet, är det viktigt att berörda sociala intressenter deltar, i detta fall företrädare för personer med funktionsnedsättningar. Kommissionen kommer även under 2018 att noga följa framstegen med att genomföra bestämmelserna i förordningen om delaktighet för det europeiska standardiseringssystemet. Kommissionen kommer att fortsätta samarbeta med standardiseringsorganisationerna inom JIS, där ett antal åtgärder gäller delaktighet.

Kommissionen inbjuder de europeiska standardiseringsorganisationerna, nationella standardiseringsorgan och bilaga III-organisationer att fortsätta sina insatser för att komma till rätta med problem som motverkar intressenters delaktighet och att intensifiera sitt samarbete. Kommissionen inbjuder de europeiska standardiseringsorganisationerna att upprätthålla och intensifiera sina insatser för att underlätta för såväl bilaga III-organisationer som alla andra intressenter, med särskilt fokus på interna regler och förfaranden, och på arbete på internationell nivå, i synnerhet inom ISO och IEC.

5.Genomföra det gemensamma initiativet om standardisering (JIS) och nästa cykel

De åtgärder som beskrivs i standardiseringspaketet från juni 2016 28 och JIS bör vidareutvecklas och genomföras för att förbättra den ettåriga förvaltningscykeln och förverkliga åtagandet att modernisera, prioritera och snabba på utarbetandet av standarder. Några viktiga prioriteringar för 2018 är:

·stöd på EU-nivå för bedömning av inverkan av standarder genom att förbättra kunskapen om ekonomiska och sociala effekter (Åtgärd 1, se även avsnitt 5.2),

·åtgärder för att förbättra snabb leverans och hänvisning till standarder (åtgärd 8), och

·ökad delaktighet och effektivt deltagande av intressenter i standardiseringsprocessen på olika nivåer (åtgärd 9).

5.1.Interinstitutionell rapportering och dialog

Deltagande från medlagstiftare i att fastställa prioriteringarna för det europeiska standardiseringssystemet är en viktig framgångsfaktor. För det här arbetsprogrammet har kommissionen baserat sitt arbete på Europaparlamentets rapport om standardisering, som det hänvisas till ovan, liksom på samverkan med medlagstiftarna. I linje med åtagandet i standardiseringspaketet kommer antagandet av nästa års arbetsprogram för europeisk standardisering att föregås av en rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av EU:s standardiseringspolitik. På basis av detta dokument, som planeras till oktober 2017, ska kommissionen inleda en interinstitutionell dialog med Europaparlamentet och rådet. Europaparlamentets rapport om standardisering, det här arbetsprogrammet och den efterföljande dialogen kommer att ge ytterligare politiskt underlag för utarbetandet av Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2019.

5.2.Undersökning av de ekonomiska och sociala effekterna av standardisering

Standarder fyller en viktig (om än ibland osynlig) roll för att stödja den ekonomiska tillväxten genom att främja produktivitet, konkurrenskraft, innovation och social välfärd. Standardernas betydelse för företag och deras leveranskedjor är mindre väl förstådd, och detsamma gäller den offentliga sektorn: i vissa fall saknas medvetenhet och information om inverkan av att tillämpa standarder på offentlig politik.

Enligt en uppmaning från rådet 29 och i linje med det gemensamma initiativet för standardisering, genomför kommissionen en undersökning av standardiseringens ekonomiska och sociala betydelse i EU. Kommissionen planerar att inleda undersökningen 2018 på grundval av en genomförbarhetsstudie 2017. Genomförbarhetsstudiens struktur kommer att fastställas i samråd med akademier i Europa och synpunkter från dessa kommer att beaktas i samband med ett utbyte i maj 2017.

(1)

COM(2016) 358.

(2)

KOM(2011) 311.

(3)

CEN (Europeiska standardiseringskommittén), Cenelec (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering) och Etsi (Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder).

(4)

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2017-0278+0+DOC+XML+V0//EN&language=EN

(5)

COM(2015) 550.

(6)

  Small Business Standards , European consumer voice in standardisation , Europeiska fackliga samarbetsorganisationen och European Environmental Citizens’ Organisation for Standardisation

(7)

COM(2015) 192.

(8)

COM(2016) 176.

(9)

COM(2016) 588.

(10)

COM(2017) 9.

(11)

COM(2017) 10.

(12)

COM(2016) 410.

(13)

5G: https://5g-ppp.eu/ , ECSO: https://www.ecs-org.eu/cppp , Big Data Value Association: http://www.bdva.eu/  

(14)

  https://www.aioti.eu/  

(15)

  https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/  

(16)

  https://ec.europa.eu/growth/content/2017-rolling-plan-ict-standardisation-released_en  

(17)

COM(2016) 763 final.

(18)

COM(2013) 249.

(19)

COM(2017) 33 final.

(20)

  http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-16-826_fr.htm  

(21)

COM(2016) 950.

(22)

COM(2015) 624 final.

(23)

  Europaparlamentets rapport om standardisering4

(24)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG.

(25)

  http://www.ccr-zkr.org/files/conventions/convrev_e.pdf  

(26)

Se även Europaparlamentets rapport om standardisering.

(27)

Se även Europaparlamentets rapport om standardisering.

(28)

Meddelande om europeiska standarder för 2000-talet (COM(2016) 358); Tapping the potential of European service standards to help Europe’s consumers and businesses, dedicated guidance on service standards (SWD(2016) 186); Artikel 24-rapport (COM(2016) 212); och Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017 (COM(2016) 357 och SWD(2016) 185).

(29)

Vid rådets (konkurrenskraft) möte den 2 mars 2015 uppmanades kommissionen att slutföra den oberoende översynen och analysera standardiseringens betydelse för ekonomin med beaktande av samtliga parters intressen.


Bryssel den 25.8.2017

COM(2017) 453 final

BILAGA

Standarder till stöd för unionens lagstiftning och politik

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2018

{SWD(2017) 284 final}


Unionens standardiseringsbehov för 2018 har sin grund i kommissionens mål att skapa ett Europa som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Behoven kommer att behandlas inom ramen för kommissionens politiska prioriteringar, i första hand

1.    främjande av nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar,

2.    en sammankopplad digital inre marknad,

3.    en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik,

4.    en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industriell bas,

7.    ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende, och

9.    en starkare global aktör.

Förslagen i detta arbetsprogram är ingen uttömmande förteckning över åtgärder som kommissionen planerar inom de aktuella politikområdena. Däremot återspeglar de standardiseringsmål som har identifierats i samband med utarbetandet av relevanta rättsakter och politiska riktlinjer.

Målen med de föreslagna åtgärderna är följande:

En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar:

1.Underlätta erkännande av avfallsbaserade organiska gödselmedel på den inre marknaden och därigenom stödja funktionen för bionäringsämnen i den cirkulära ekonomin.

En sammankopplad digital inre marknad:

2.Förbättra kvaliteten på fasta och trådlösa/mobila tjänster, även industriella nätverk.

3.Upprätta standarder som underlättar framsteg inom utvecklingen av 5G-teknik för 26 GHz-bandet (24,25–27,50 GHz) och högre mm-våglängdsband.

4.Förbättra järnvägens radiokommunikationssystem, datautbyte för passagerare och tidtabeller samt it-säkerhet.

5.Förbättra driftskompatibilitet och förenkla datadelning mellan operatörer över värdekedjor, i synnerhet för hantering av produktlivscykler och logistik.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik:

6.Upprätta nya sensor- och mätmetoder för att bedöma luftkvalitet.

7.Övervaka utsläppen av ammoniak (HN3), klor och klordioxid till luften och utsläpp av vätefluorid eller alla gasformiga fluorider från industrisektorer.

8.Minska energiförbrukningen hos datorer, bildskärmar, servrar och datalagringsenheter, kommersiell kylning, elmotorer, fläktar, belysningsprodukter, hushållskylanordningar, standardluftkompressorer, verktygsmaskiner och extern strömförsörjning.

9.Förbättra energiprestandan hos byggnaders uppvärmnings- och kylsystem genom tillräcklig information till slutkonsumenterna om energieffektivitet och användning av förnybara energikällor i fjärrvärme- och fjärrkylsystem.

10.Stödja en ökad andel etanol i bensin från 10 % till 20/25 %, vilket skulle ge fordonstillverkarna möjlighet att optimera förbränningsprocessen, tillåta lägre bränsleförbrukning och ytterligare minska utsläppen av CO2 och andra föroreningar.

11.Underlätta globala åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och bränsleförbrukningen, främja samarbete med regioner och länder utanför EU.

12.Öka spridningen av grön infrastruktur, i synnerhet när det gäller fysiska byggstenar och byggförfaranden.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industriell bas:

13.Stärka rollen för Cesni, europeiska kommittén för utarbetande av standarder för inlandssjöfarten, när det gäller utveckling av tekniska standarder för fartyg för inlandssjöfart.

14.Matcha europeiska globala satellitnavigeringssystem med slutanvändarapplikationer.

15.Öka driftskompatibiliteten mellan flygmarknaden och Galileotjänster.

16.Standardisera budgivningssystem, plattformar, formulär och data för offentlig upphandling.

17.Harmonisera säkerhetsstandarderna för 3D-skrivare, robotar, självkörande fordon, vindturbiner, automatiserade maskiner och livsmedelsmaskiner.

18.Stärka kraven på säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

19.Uppdatera hygien- och säkerhetskraven samt testmetoderna för byggprodukter i kontakt med vatten.

20.Stödja arbete med väsentliga krav för obemannade luftfartyg.

21.Uppdatera säkerhetsstandarderna för explosiva varor för civilt bruk i linje med den tekniska utvecklingen.

22.Upprätta nya tekniska specifikationer för driftskompatibilitet i samband med järnvägsinfrastruktur och delsystem för rullande material.

23.Skydda människor från cancer och andra hälsoeffekter av polycykliska aromatiska kolväten genom att fastställa deras migration från plast och gummi.

24.Införa minimikrav som skulle förbättra arbetsmiljöskyddet för arbetstagare som kan löpa risk på grund av en explosiv atmosfär.

25.Förbättra konsumentsäkerheten.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende:

26.Upprätta krav för detektionsutrustning inom andra områden än flyg, för att skydda medborgarna från terroristattacker.

En starkare global aktör:

27.Stödja medlemsstaternas insatser för att utveckla gemensamma försvarsresurser samtidigt med en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.