EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.5.2017

COM(2017) 228 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden

En ansluten digital inre marknad för alla

{SWD(2017) 155 final}

”Digital teknik och digitala kommunikationer genomsyrar alla delar av vår vardag.
Vi måste verka för ett EU som sätter våra medborgare och vår ekonomi i centrum.
Och i dag är bägge digitala.”

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016

1. Inledning

På varandra följande vågor av tekniska förändringar har förändrat våra samhällen och ekonomier, och medfört långsiktiga fördelar för både ekonomisk tillväxt och livskvalitet. Den pågående digitala revolutionen har förutsättningen att göra detta igen.

Två av tre européer anser att den senaste digitala tekniken har en positiv inverkan på samhället, ekonomin och deras egna liv. En majoritet av de tillfrågade anser att EU, medlemsstaternas myndigheter och företagen måste vidta åtgärder för att ta itu med de frågor som uppkommer kring digitalisering 1 .

Människor och företag i EU har de inneboende styrkor som behövs för att dra nytta av den digitala inre marknaden. Bland dessa ingår en stark produktionsbas och ett snabbt växande ekosystem för nystartade företag som tillsammans med nya digitaliserade industriprocesser och en kvalificerad arbetskraft kan bidra med tillväxt under den överskådliga framtiden. För att till fullo frigöra dataekonomins potential måste EU också utnyttja sådana tillgångar för att maximera digitaliseringen av de europeiska tjänstesektorerna, bland annat energi-, transport- och finanssektorerna samt hälso- och sjukvården.

Dessa styrkor kan dock bara utnyttjas fullt ut om betydande ytterligare investeringar görs i digitala färdigheter och digital infrastruktur av EU, medlemsstaterna och den privata sektorn. Färdigställandet av EU:s digitala inre marknad behöver också en tydlig och stabil rättslig ram för att stimulera innovation, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor. Detta kommer att utgöra den grund som är oumbärlig för förtroendet hos företag och konsumenter.

Detta var målet med strategin för den digitala inre marknaden 2 . Genom förbättrad tillgång och rättvisa villkor medför denna strategi en öppen marknad där det är lätt för företag och personer att agera lika effektivt överallt i EU som på hemmaplan. Under de två år som gått sedan strategin antogs har kommissionen lagt fram förslag om alla de 16 viktiga åtgärder som identifierats. De fokuserar på de områden där EU kan tillföra ett särskilt mervärde, framför allt på europeiska digitala projekt vars omfattning gör att de inte kan genomföras av enskilda länder. Det är av avgörande betydelse för alla parter att åtgärderna antas, genomförs och tillämpas fullt ut och effektivt inom en tidsram som är förenlig med den digitala ekonomins snabba utveckling. Kommissionen kommer att använda sig av den fullständiga uppsättningen av politiska verktyg och finansieringsmöjligheter för att detta ska ske, men det fulla stödet från medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och de berörda parterna är av avgörande betydelse. I annat fall kommer den digitala inre marknaden helt enkelt inte att bli verklighet.

Den avgörande roll som den digitala tekniken kommer att spela i ett nytt Europa understryks också i vitboken om EU:s framtid 3 . Den digitala tekniken påverkar alla aspekter av EU:s politik: hur vi producerar och förbrukar energi, hur vi förflyttar oss från en plats till en annan, hur kapital flödar genom hela Europa. Människor kommer snart att ha möjlighet att resa i hela EU utan att behöva oroa sig över roamingavgifter eller över att förlora tillgång till musik, spel, filmer, idrottsevenemang och serier som de redan har betalat för.

Det är viktigt att EU:s företag utnyttjar den digitala teknikens möjligheter för att behålla sin konkurrenskraft på global nivå, att nystartade företag i EU kan växa snabbt, med full användning av molntjänster, stordata, robotteknik och bredband med hög hastighet, och därigenom skapa nya arbetstillfällen, ökad produktivitet, resurseffektivitet och hållbarhet. Tillhandahållande och användning av e-förvaltningslösningar skulle innebära enorma fördelar för människor, företag och myndigheter, och öppnar dörren för nya gränsöverskridande möjligheter, särskilt genom användning av elektroniska signaturer. 

Samtidigt måste den digitala infrastruktur som den digitala ekonomin är baserad på vara stabil, motståndskraftig och kunna anpassas till nya hot. I annat fall skulle förtroendet hos människor och företag urholkas och användningen av den digitala tekniken hämmas.

I denna halvtidsöversyn utvärderas de framsteg som gjorts i genomförandet av den digitala inre marknaden, och samtidigt utpekas de områden där det krävs större insatser och där det föränderliga digitala landskapet kräver nya åtgärder på EU-nivå. Den åtföljs av 2017 års rapport om EU:s digitala utveckling 4 som redogör för de framsteg som har gjorts på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, och ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som beskriver faktaunderlaget för denna översyn 5 .

2. En uppmaning till snabb handling och effektivt genomförande

Den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar lyfte fram EU-institutionernas politiska ansvar att slutföra arbetet med för den digitala inre marknaden centrala rättsakter före utgången av 2017 6 . Förseningar skulle lämna människor mindre skyddade, utan möjlighet att använda bättre, snabbare och billigare uppkopplingar och förhindrade att ta del av mer innehåll på nätet.

Den trefaldiga vinsten för konsumenter börjar konkretiseras.

Efter Europaparlamentets och rådets godkännanden har fördelarna från den första serien av kommissionsförslag nu börjat synas. Roamingavgifter för konsumenter 7 kommer att avskaffas den 15 juni 2017. Mobilanvändare som periodvis reser inom EU kommer att kunna ringa, skicka sms och surfa på nätet till samma pris som de betalar i hemlandet. De nationella tillsynsmyndigheterna kommer att följa utvecklingen noga för att se till att de nya reglerna följs och kommer konsumenterna till godo.

Gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster på nätet 10 innebär att konsumenterna från och med början av 2018 kommer att kunna komma åt sina abonnemang på filmer, idrottsevenemang, e-böcker, spel eller musiktjänster när de reser i andra EU-länder.

Den sista delen av denna trefaldiga vinst uppstår om förslaget om omotiverad geoblockering 12 antas snabbt. Ekonomiska aktörer skulle inte längre kunna diskriminera konsumenter från andra medlemsstater utan saklig grund.

Anslutning till internet för alla

För att främja anslutning och vidareutveckling av nya tjänster från och med 2020 kommer medlemsstaterna att vidta samordnade åtgärder för att göra det högkvalitativa 700 MHz-bandet tillgängligt för trådlöst bredband. Denna gränsöverskridande samordning av spektrum är en viktig byggsten. Utan denna samordning kommer inte 5G-nät och de nya tjänster som de medför, t.ex. uppkopplade bilar, distansvård, smarta städer eller mobil videostreamning, att kunna fungera effektivt. För att utrusta EU med snabba telenät av hög kvalitet är det mycket viktigt att medlemsstaterna fortsätter att samordna spektrumpolitiken.

Om fördelarna av den digitala revolutionen ska komma alla till del behöver Europa en rättslig ram för elektronisk kommunikation som främjar utbyggnaden av en infrastruktur som kan nå överallt i EU, inklusive landsbygden 14 , samtidigt som en effektiv konkurrens säkerställs. En stor del av de investeringar som krävs kommer att härröra från den privata sektorn, som följd av en förbättrad rättslig ram. Ett snabbt antagande av förslagen till europeisk kodex för elektronisk kommunikation 15 och förordning om organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation 16 är därför av största vikt.

En snabb bredbandsutbyggnad kommer också att gynnas av de föreslagna åtgärderna i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation om att förbättra spektrumsamordningen, främja konkurrensen på telekommarknaden och uppmuntra investeringar i nät med hög kapacitet. Ett snabbt genomförande av direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation behövs också 17 .

För att ytterligare stimulera pågående investeringar i utbyggnaden av höghastighetsbredband mobiliserar EU också de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ca 6 miljarder euro fram till 2020 för att ge mer än 14,5 miljoner hushåll tillgång till höghastighetsbredband) och instrument såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (omkring 3,2 miljarder euro 19 i offentliga och privata investeringar) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). En investeringsfond för bredband inom FSE 20 hjälper privata investerare att bidra till ansträngningarna för att främja digital nätinfrastruktur i underförsörjda områden och medför ytterligare investeringar på upp till 1,7 miljarder euro fram till 2021. Detta arbete kommer också att få ett uppsving med ett snabbt antagande och genomförande av förslaget om främjande av gratis uppkoppling till internet för användare i lokalsamhällen (initiativet WiFi4EU). Detta skulle göra det möjligt för upp till 8 000 lokalsamhällen att dra nytta av en total finansiering på 120 miljoner euro fram till 2020. I detta sammanhang bör det noteras att kommissionen regelbundet ger klartecken för statligt stöd till nationella bredbandsplaner och att detta också utgör en viktig åtgärd på EU-nivå för att stimulera investeringar.

Alla berörda parter måste samarbeta för att uppfylla EU:s mål för internetanslutning för år 2025 21 och säkerställa att Europa tar en ledande roll globalt i utbyggnaden av 5G-tjänster genom att genomföra handlingsplanen för 5G 22 .

En bättre nätmarknad för konsumenter och företag

Att stimulera gränsöverskridande e-handel är ett av de viktigaste målen för den digitala inre marknaden. En rad förslag som har lagts fram måste antas snabbt för att fördelarna ska kunna infinna sig. Fullständigt harmoniserade regler för digitala avtal 23 och skärpta regler för samarbete mellan nationella konsumentskyddsmyndigheter 24 kommer att förbättra konsumentskyddet och villkoren för de företag som säljer produkter och tjänster över gränserna. De fullständigt harmoniserade reglerna om digitala avtal kommer att minska skillnaderna mellan de nationella bestämmelserna om konsumentavtal och undanröja en av huvudorsakerna till att företag geoblockerar. Företagens användning av e-handelns möjligheter är också beroende av överkomliga gränsöverskridande paketleveranser 25 och enklare momsdeklarationer 26 .

Skapande av en innovationsvänlig miljö genom effektiv tillämpning

Kommissionen inledde en branschutredning om konkurrens på e-handelsområdet i maj 2015 för att kartlägga eventuella konkurrensproblem som uppstår till följd av företagens affärsmetoder. Resultaten av branschutredningen 27 kommer att bidra till tillämpningen av konkurrenslagstiftningen vad gäller de affärsmetoder på e-handelsområdet som har de mest skadliga följderna för konkurrensen och den gränsöverskridande handeln. Kommissionen har redan inlett tre undersökningar om påstådda konkurrenshämmande metoder avseende hemelektronik, videospel och hotellerbjudanden.

De nationella myndigheterna har också vidtagit åtgärder för tillämpning av konsumentskyddslagstiftningen och samarbetsåtgärder 28 . Tillsammans med de pågående ansträngningarna för att stärka kapaciteten för tillämpning på nätet bidrar ett välfungerande system för lösning av konsumenttvister på nätet 29 och en uppdaterad vägledning om direktivet om otillbörliga affärsmetoder 30 till att konsumenternas rättigheter verkligen tillämpas i praktiken.

Respekten för immateriella rättigheter är av avgörande betydelse för att främja kreativitet och innovation, och skapa förtroende på marknaden. Kommissionen håller på att slutföra sin utvärdering av den nuvarande rättsliga ramen för alla immateriella rättigheter, inklusive upphovsrätten.

Att skydda privatlivet och personuppgifter på internet

Den allmänna dataskyddsförordningen 31 är ett centralt instrument för att säkerställa den enskildes grundläggande rätt till skydd av personuppgifter i en digital tidsålder. Den erbjuder företag förenklade regler, skapar nya affärsmöjligheter och gynnar innovation. Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsstaterna, de oberoende dataskyddsmyndigheterna, näringslivet och det civila samhället för att förbereda tillämpningen av förordningen från och med den 25 maj 2018.

Förslaget till ändring av förordningen om integritet och elektronisk kommunikation 32 ska komplettera den allmänna dataskyddsförordningen och samtidigt garantera överensstämmelse med de tillämpliga bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen. Förslaget skulle ytterligare öka rättssäkerheten och skyddet av användarnas privatliv på nätet, men också öka företagens användning av kommunikationsdata, grundat på användarnas samtycke. Ett snabbt antagande av förordningen om integritet och elektronisk kommunikation kommer att göra det möjligt för konsumenter och företag att dra full nytta av reglerna om skydd av den personliga integriteten när den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas i maj 2018.

Att förbättra villkoren för att skapa och sprida innehåll i en digital tid

Den föreslagna översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster 33 kommer att skapa en rättslig ram som anpassats till en digital tids behov. Det kommer att säkerställa en balans mellan konkurrenskraft och konsumentskydd, stärka främjandet av europeiska verk och öka oberoendet för regleringsmyndigheter.

EU behöver en modern upphovsrätt som säkerställer att konsumenter och kreatörer kan dra full nytta av den digitala världen. Kommissionens förslag 35 syftar till att säkerställa mer gränsöverskridande tillgång till nätinnehåll, ökade möjligheter att använda upphovsrättsskyddat material i utbildning, forskning och kulturarv, och en bättre fungerande och rättvisare marknad för nätinnehåll.

3. Att säkerställa en rättvis, öppen och säker digital miljö

Den digitala världen är per definition en snabbt föränderlig miljö där de politikska åtgärderna behöver anpassas till föränderliga omständigheter. I takt med att den nya tekniken blir allt vanligare kan den ge stora fördelar för ekonomin och vårt vardagsliv. Det är dock viktigt att tekniken förankras i en uppsättning regler som inger förtroende hos både konsumenter och företag. Detta innebär att strategin för den digitala inre marknaden måste utvecklas för att hålla jämna steg med nya tendenser och utmaningar, såsom nätplattformar, dataekonomi och it-säkerhet.

3.1 Att främja nätplattformar som ansvarstagande aktörer i ett rättvist internetekosystem

Onlineplattformar stimulerar innovation och tillväxt i den digitala ekonomin. De spelar en viktig roll i utvecklingen av internet och skapar nya marknadsmöjligheter, i synnerhet för små och medelstora företag. Samtidigt har plattformarna blivit viktiga grindvakter på internet och förmedlar tillgången till information, innehåll och elektronisk handel. Plattformarna organiserar internets ekosystem och detta är en djupgående omvandling av webben som skapar nya möjligheter men också utmaningar.

I sitt meddelande om onlineplattformar 39 från maj 2016 identifierade kommissionen två särskilda frågor för uppföljning: att säkra en rättvis och innovationsvänlig affärsmiljö, och se till att olagligt innehåll 40 avlägsnas snabbt och effektivt från plattformarna med lämpliga kontroller 41 .

Att säkerställa en rättvis och innovationsvänlig plattformsekonomi

Kommissionen har genomfört en faktaundersökning om affärsmetoder vid plattform-till-företag-handel. De preliminära resultaten tyder på att vissa nätplattformar använder sig av affärsmetoder som är till potentiell skada för de yrkesmässiga användarna, såsom avlägsnande (avlistning) av produkter eller tjänster utan rimlig förvarning eller utan någon faktisk möjlighet att ifrågasätta plattformens beslut. Det finns en utbredd oro för att vissa plattformar gynnar sina egna produkter eller tjänster, eller på annat sätt gör åtskillnad mellan olika leverantörer och säljare och begränsar tillgången till och användningen av personuppgifter och andra uppgifter, även sådana som genereras direkt genom ett företags verksamhet på plattformarna. Bristen på insyn, t.ex. vad gäller rangordning eller sökresultat, eller bristande tydlighet i förhållande till tillämplig lagstiftning eller bestämmelser har också pekats ut som viktiga frågor. En betydande andel av tvisterna mellan yrkesmässiga användare och nätplattformar är fortfarande olösta, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för de berörda företagen 42 . Den allmänna bristen på lättillgänglig prövning så att företagen kan ta itu med framväxande problem snabbt och effektivt utgör också ett centralt inslag i plattform-till-företag-handeln, vilket understryks av det faktaunderlag som genereras.

När kommissionen överväger hur dessa potentiella problem kan bemötas är det övergripande politiska målet att trygga ett rättvist, förutsägbart, hållbart och långsiktigt förtroendeskapande företagsklimat i den digitala ekonomin.

Att bekämpa olagligt innehåll på nätet

Att bekämpa spridningen av olagligt innehåll på nätet kräver beslutsamma insatser från alla berörda parter. Samtidigt måste grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet, garanteras och innovation främjas. Kommissionen har åtagit sig att upprätthålla ett välavvägt och förutsägbart ansvarssystem för nätplattformar, och att ha ett sektorspecifikt, problemorienterat tillvägagångssätt när det gäller kampen mot olagligt innehåll på nätet 43 .

För att bidra till att skapa ytterligare förtroende på nätet åtog sig kommissionen att analysera behovet av formella mekanismer för EU-omfattande flaggning och avlägsnande av olagligt innehåll (anmälning och åtgärder), samt behovet av vägledning om ansvarsregler och stöd till plattformar som proaktivt vidtar frivilliga åtgärder för att bekämpa olagligt innehåll. Med utgångspunkt i den senaste tidens framsteg och framgångsrika arbete i många plattformsdialoger inom den digitala inre marknaden, anser kommissionen att det finns utrymme för att bättre samordna pågående initiativ för ökad samstämmighet och samordnad övervakning i syfte att förstärka effekterna av dialogerna. Att diskutera processer och principer för avlägsnande av olagligt innehåll kommer att utgöra en del av kommissionens framtida arbete tillsammans med plattformarna. Detta skulle omfatta frågor såsom minimikrav för förfaranden för anmälning och åtgärder av förmedlare på internet, t.ex. kvalitetskriterier för anmälningar, motanmälningsförfaranden, rapporteringsskyldigheter, mekanismer för samråd med tredje part, system för tvistlösning och samordning med myndigheter samt åtgärder mot upprepade överträdelser och missbruk av anmälningar i ond tro. Detta bör ske i samverkan med och utan att åsidosätta redan pågående dialoger och det arbete som utförts inom andra områden, t.ex. inom ramen för den europeiska säkerhetsagendan. Ytterligare arbete på detta område kan även avse främjandet av branschens bästa praxis i fråga om exempelvis offentliga flaggningsprogram.

3.2 Utvecklingen av den europeiska dataekonomin 

Dataekonomin kan hjälpa de europeiska företagen att växa, modernisera de offentliga tjänsterna och ge makt åt medborgarna. För att detta ska ske måste data vara ständigt tillgängliga och kunna röra sig fritt inom den inre marknaden, tillsammans med den nödvändiga beräkningstekniska kapaciteten för att analysera dem. 

EU:s lagstiftning 46  förbjuder restriktioner av den fria rörligheten för personuppgifter inom Europeiska unionen av skäl som har samband med skydd av personuppgifter. Andra typer av begränsningar omfattas däremot inte av den allmänna dataskyddsförordningen. Dessutom ligger andra uppgifter än personuppgifter 47 utanför de nuvarande reglernas tillämpningsområde.

För att säkerställa ett effektivt och tillförlitligt gränsöverskridande fritt flöde av andra uppgifter än personuppgifter bör medlemsstaterna och industrin vägledas av en princip om fri rörlighet för data inom EU. Krav på datalokalisering, innefattande lagring och behandling av data inom specifika territorier, skulle endast vara motiverat i vissa fall, exempelvis hänsyn till den nationella säkerheten.

För att främja gemensamma tillvägagångssätt har kommissionen genomfört ett offentligt samråd 48 samt en utförlig diskussion med medlemsstaterna om ett samarbete kring fritt flöde i EU av data inom den digitala inre marknaden. Detta samarbete kan, utöver principen om det fria flödet av data inom EU, beakta medlemsstaternas legitima intressen av säker lagring samtidigt som tillgången på data över gränserna, till exempel för skattekontroll, säkerställs, men också bevara ekonomiska och andra fördelar som uppstår till följd av det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter. Kommissionen överväger ytterligare kompletterande åtgärder för att täcka in molntjänsteavtal för yrkesmässiga användare och byte av molntjänsteleverantörer, i linje med det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster 49 .

Kommissionen kan också inleda överträdelseförfaranden om den finner att de nuvarande bestämmelserna om den fria rörligheten för tjänster inte har genomförts korrekt. Kommissionen kommer också att noggrant övervaka hur medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, till exempel när det gäller genetiska eller biometriska data och hälsouppgifter 50 , för att säkerställa att det fria flödet av personuppgifter inom unionen inte begränsas på ett otillbörligt sätt.

Det finns harmoniserade regler om personuppgifter, men tillgången till och vidareutnyttjande av icke-personuppgifter i kontakter mellan företag behandlas från fall till fall på grundval av avtal. På grundval av det offentliga samråd som följde på meddelandet Att skapa en europeisk dataekonomi 51 håller kommissionen på att bedöma huruvida avsaknaden av en tydlig ram för tillgång till icke-personuppgifter hämmar innovation och tillväxt, i synnerhet för små och medelstora företag, och om det behövs initiativ för att främja en rättvis och balanserad tillgång till och användning av uppgifter. I kommissionens arbete i fråga om tillgång till och användning av uppgifter ingår att bedöma om ytterligare offentliga 52 och offentligt finansierade uppgifter ska släppas fria, eftersom det är en viktig källa för innovativa tjänster och vetenskaplig forskning 53 . Kommissionen kommer också att titta på frågan om tillgång, under tydligt definierade förhållanden, till uppgifter i privat besittning för att offentliga förvaltningar ska kunna fullgöra sina uppgifter av allmänintresse.

Utbyggnaden av sakernas internet innebär stora nya utmaningar när det gäller säkerhet i fråga om sammanlänkade system, produkter och tjänster, liksom för företagens ansvar. Bristfälliga sensorer, sårbar programvara eller instabila uppkopplingar kan göra det svårt att avgöra vem som är tekniskt och juridiskt ansvarig för eventuella skador. Kommissionen kommer att överväga det eventuella behovet av att anpassa den befintliga rättsliga ramen för att ta hänsyn till teknikens utveckling (t.ex. robotteknik, artificiell intelligens och 3D-utskrift), särskilt med avseende på civilrättsligt ansvar och med beaktande av resultaten av den pågående utvärderingen av maskindirektivet och direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister. Förutsägbarhet i fråga om tillgång till patentskyddad teknik som godkändes i standarder (standardessentiella patent) är viktigt för utbyggnaden av sakernas internet där många sektorer kommer att införa standarder för mobil uppkoppling. Kommissionen håller på att undersöka effektiva sätt att garantera en balanserad ram för licensiering av dessa immateriella rättigheter med respekt för både teknikens utvecklare och användare.

3.3 Att främja ett tillförlitligt ekosystem på nätet: att tillsammans ta itu med utmaningar i fråga om it-säkerhet

Samhällets fokus flyttas från specifik ansluten utrustning (datorer, smarta telefoner eller kroppsnära utrustning) till allomfattande uppkoppling (hushållsartiklar, industrivaror osv.). År 2020 kommer enbart i EU uppskattningsvis 6 miljarder hushållsapparater (tv-apparater, kylskåp, tvättmaskiner etc.) att vara uppkopplade till internet 54 . En uppkopplad ekonomi och ett uppkopplat samhälle är mer sårbara för it-hot och it-attacker och kräver starkare skydd. Vårt ökade beroende av nätet medför att vår uppkopplade miljö inte är starkare än sin svagaste länk, och varje brist kan orsaka stora skador. Varje sårbarhet, såsom en osäker anslutning eller produkt, kan utnyttjas med effekter som sträcker sig från olägenheter och smärre ekonomiska förluster till storskaliga läckor av känsliga personuppgifter, terrorism och undergrävande av den demokratiska processen.

It-attacker ökar och bekämpningen av dem hämmas av att de ofta är gränsöverskridande, medan brottsbekämpande befogenheter är strikt nationella. Mer än 4 000 ransomwareattacker har ägt rum varje dag sedan början av 2016, vilket motsvarar en ökning med 300 % jämfört med 2015 55 . Dessa attacker skadar företag av alla storlekar och undergräver förtroendet för den digitala ekonomin, liksom förtroendet för våra demokratiska institutioner. Storskaliga it-attacker kan störa tjänster i hela EU och skulle kunna användas av dem som ligger bakom hybridattacker 56 . Detta kräver en effektiv respons på EU-nivå och en krishantering som bygger på särskilda it-strategier och bredare instrument för europeisk solidaritet och ömsesidigt stöd 57 .

EU har vidtagit viktiga åtgärder för att säkerställa it-säkerhet och öka förtroendet för digital teknik. En EU-strategi för it-säkerhet antogs 2013 58 . Unionens första rättsakt om it-säkerhet, direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem 59 , antogs i juli 2016. Genom detta direktiv införs de nödvändiga strukturerna för strategiskt och operativt samarbete mellan medlemsstaterna och för att göra nätverk och informationssystem inom EU mer motståndskraftiga.

Eftersom hotbilden har förändrats avsevärt sedan 2013 måste EU:s strategi för it-säkerhet ses över. En utvärdering pågår för närvarande i syfte att bedöma dess effektivitet och identifiera luckor i EU:s åtgärder. Detta kommer att ligga till grund för en integrerad och framåtblickande översyn för att fastställa hur EU kan bidra med ett mervärde när det gäller förebyggande, motståndskraft, hantering, avskräckning och krishantering, samt EU:s roll på global nivå för att främja it-säkerhet.

Till följd av det nyligen genomförda offentliga samrådet och en pågående utvärdering av verksamheten 60 finns det också ett behov av en översyn av mandatet och uppgifterna för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), med hänsyn särskilt till dess nya roll enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet.

Uppkopplade produkter och system måste vara säkra från det ögonblick de släpps ut på marknaden. Tillämpningar av stordata och molntjänster måste också vara säkra och överensstämma med EU:s lagstiftning om dataskydd. Skapandet av en europeisk IKT-säkerhetsram med regler om hur IKT-säkerhetscertifiering ska organiseras i EU kan både bevara förtroendet för internet och motverka den nuvarande fragmenteringen av marknaden för it-säkerhet.

Det finns också ett behov av att behålla och utveckla en grundläggande it-säkerhetskapacitet för de olika branscherna i EU. Med utgångspunkt i det offentlig-privata partnerskapet om it-säkerhet som inrättades 2016, vilket kommer att ge upphov till 1,8 miljarder euro i investeringar till 2020, behövs ytterligare reflektion över hur EU och dess medlemsstater kan investera mer tillsammans för att gemensamt stärka it-säkerhet och motståndskraft, främja forskning och säkerställa en stabil it-säkerhetsbransch i olika sektorer (t.ex. energi, transport, finans, hälsa) som står inför gemensamma utmaningar avseende it-säkerhet 61 .

4. Att hantera den digitala omvandlingen av vårt samhälle och vår ekonomi

Det finns flera pågående politiska åtgärder inom strategin för den digitala inre marknaden, som kräver större insatser för att ta till vara möjligheterna och hantera utmaningarna i samband med digitaliseringen. Den digitala tekniken är av särskild betydelse för EU:s ekonomi genom att den ökar företagens produktivitet. Den kan bevara arbetstillfällen i EU som annars skulle flytta till lågkostnadsländer. Att stödja nystartade företag och snabbväxande företag främjar innovation och sysselsättning, eftersom dessa företag vanligtvis skapar nya arbetstillfällen 62 . Den digitala omvandlingen hjälper den traditionella industrin att skapa nya varor på ett mer resurseffektivt sätt och gör det möjligt för offentlig förvaltning att tillhandahålla bättre, snabbare och billigare tjänster. Helt nya branscher har uppkommit, t.ex. mobilappar. Den digitala omvandlingen kan dock också leda till ekonomiska och sociala problem eller störningar 63 . 

I detta sammanhang måste det säkerställas att enskilda och företag kan dra nytta av denna teknik och dessa nya tjänster samt göra en särskild ansträngning för att förhindra att vissa personer eller regioner hamnar på efterkälken. EU måste bidra till att säkerställa den rätta blandningen av politiska åtgärder för att hantera den digitala omvandlingen.

4.1 Digitala färdigheter och möjligheter för alla

Digitaliseringen, precis som tidigare tekniska framsteg, kommer att få återverkningar på arbetsmarknaden: vissa arbeten kommer att ersättas, vissa kommer att skapas, och många kommer att förändras. Även om det är för närvarande omöjligt att uppskatta följderna i praktiken är det uppenbart att en digital omvandling måste göras mindre abrupt och åtföljas av politiska åtgärder.

Redan i dag kräver 90 % av alla jobb åtminstone vissa digitala färdigheter, och dessa blir allt viktigare för dem som vill delta i sociala aktiviteter och samhällsengagemang 66 . EU håller på att förbättra sina digitala färdigheter, men utvecklingen går långsamt och varierar avsevärt 67 . År 2016 hade 44 % av EU:s befolkning och 37 % av arbetskraften otillräckliga digitala färdigheter 68 . Att nästan hälften av de europeiska företagen fortfarande inte har strategier för att vidareutbilda sin personal är oroande 69 .

Arbetstagarna behöver nya färdigheter för att göra det möjligt för dem att dra nytta av ny teknik. Detta kommer att kräva stora investeringar. I juni 2016 angavs i den nya kompetensagendan för Europa 70 att digitala färdigheter bör ses väsentliga för framtiden, vilket betonades ytterligare i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 71 . I detta ingår åtgärder för att öka vuxnas grundläggande färdigheter, inklusive digitala färdigheter, genom att rådet i december 2016 antog en rekommendation som förespråkar nationella handlingsplaner senast i mitten av 2018 72 . Koalitionen för digitala färdigheter och arbetstillfällen 73 mobiliserar företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter för att förbättra de digitala färdigheterna och kan bidra till att optimera användningen av EU-medel för att höja kompetensen och anställbarheten. De partnerskap som därigenom skapas kan också hjälpa kommissionen med inledandet och förverkligandet av dess pilotprojekt om digitala möjligheter under 2018 som syftar till att ge studenter praktisk erfarenhet genom gränsöverskridande praktikprogram på det digitala området.

Trots ett stort antal reformer i hela EU hyser kommissionen farhågor och ser ett tydligt behov av flera åtgärder och framsteg i fråga om färdigheter på nationell nivå. Medan vår ekonomi och vårt samhälle förändras snabbt sker förändringar i hur vi undervisar och utbildar endast gradvis. Med dagens takt växer klyftan mellan de färdigheter som människor har och de färdigheter de behöver. Medlemsstaterna måste agera och kommissionen är redo att hjälpa dem med stöd, forskning och praktiska verktyg för att modernisera deras utbildnings- och yrkesutbildningssystem 74 .

Att medlemsstaterna snabbt genomför agendan för kompetensutveckling och andra initiativ måste prioriteras under den digitala omvandlingen.

4.2 Nystartade företag och digitaliseringen av industri- och tjänstesektorerna

Den snabba tekniska utvecklingen innebär att företag som inte klarar övergången kommer på efterkälken. Främjandet av digitala färdigheter måste gå hand i hand med införandet av digital teknik i företag av alla storlekar och industrier. Detta är en möjlighet, särskilt för nystartade företag och små och medelstora företag, att skapa nya och bättre produkter och tjänster till lägre kostnad och med färre resurser, och EU:s politik utformas för att hjälpa företagen att dra fördel av detta.

För att hjälpa europeiska företag att dra full nytta av den digitala tekniken antog kommissionen i april 2016 en omfattande strategi om Digitalisering av den europeiska industrin 75 , som innehöll åtgärder för att främja samarbete och ömsesidigt lärande mellan nationella initiativ om digitalisering av industrin. I detta syfte lanserades den europeiska plattformen för nationella initiativ i samband med den digitala dag som anordnades i Rom den 23 mars 2017.

Under de kommande tre åren planeras inom Horisont 2020 ytterligare 300 miljoner euro till verksamhet med anknytning till digitala innovationsknutpunkter, som är av avgörande betydelse för att stödja lokala nystartade företag och innovation. En fortsatt investering på nästan 3,2 miljarder euro i nyckelteknik, inbegripet nanoelektronik, fotonik, robotteknik, 5G, högpresterande datorsystem, stordata, molntjänster och artificiell intelligens samt integration av dem i värdekedjorna med pilotverksamhet och provningsanläggningar planeras också. Av denna investering har 300 miljoner euro avsatts för utvecklingen av nästa generation av digitala industriella plattformar, särskilt genom nya referensarkitekturmodeller för smarta fabriker och tjänster. En viktig framgångsfaktor för digitaliseringen av den europeiska industrin är att mobilisera en kritisk massa av investeringar genom att använda de sammanlagda europeiska FoI-investeringarna som hävstång för ytterligare privata och offentliga investeringar, särskilt genom offentlig-privata partnerskap för att öka genomslaget av EU-finansieringen på alla sektorer inom ekonomin. Detta ökar de sammanlagda europeiska FoI-investeringarna till cirka 5,5 miljarder euro, till vilket kommer ytterligare privata och nationella offentliga investeringar, särskilt genom offentlig-privata partnerskap för att öka effekten på alla sektorer inom ekonomin.

Energisektorn genomgår för närvarande en djupgående förändring. Förslagen i paketet Ren energi för alla i Europa 76 kommer att konsolidera befintliga bestämmelser för konsumenternas fria tillgång till sina förbrukningsuppgifter. Detta kan användas bland annat för att identifiera och ta itu med energibrist eller för att förbättra energieffektiviteten i byggnader. De föreslagna åtgärderna kommer också att förbättra tillgången till mätaruppgifter, vilket är viktigt för att hjälpa konsumenter att optimera sin förbrukning, och energibolag och tjänsteleverantörer att anpassa sina erbjudanden till vissa konsumenter. Digital teknik bidrar dessutom till en effektivare användning av resurser under en produkts livscykel, något som står i centrum för EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin 77 . En fullständig integrering av digital teknik (automatisering och robotisering) i produktionsprocesser kan förbättra produktåtervinning och nedmontering, samt utvecklingen av automatiska system för sortering och återvinning av hög kvalitet.

Inom transportsektorn kan övergången till samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet leda till mindre olyckor, föroreningar och trängsel, och förbättra trafikstyrning, kapacitetsförvaltning och energieffektivitet. Det stärker också konkurrenskraften för transportsektorn och den digitala industrin och bidrar till att integrera olika transportsätt i ett transportsystem som är anpassat till användarnas behov, vare sig det rör sig om gods- eller persontransport, inklusive av personer i behov av särskilt stöd. I detta sammanhang är standarder för driftskompatibilitet mellan transportinfrastruktur, data, tillämpningar, tjänster och nät av avgörande betydelse. Genom en avsiktsförklaring som undertecknades i mars uttryckte 27 medlemsstater samt Schweiz och Norge 78 sin beredvillighet att samarbeta om gränsöverskridande försök avseende trafiksäkerhet, tillgång till data, datakvalitet, ansvar, konnektivitet och digital teknik. Det är uppenbart att användningen av högt automatiserade och uppkopplade fordon är en av de största utmaningarna för att bilindustrin i EU ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft. Kommissionen håller också på att utarbeta ett omfattande paket av mobilitetsåtgärder som planeras i två steg senare under 2017.

Nya strategier inom den finansiella sektorn som möjliggörs med digital teknik (FinTech) kan förbättra företagens tillgång till finansiering, stärka konkurrenskraften, skapa konsumentfördelar och stimulera tillväxt av nystartade företag. Ett offentligt samråd 79 har inletts för att utarbeta åtgärder på EU-nivå som en del av kapitalmarknadsunionen. Blockchain 80 är en banbrytande teknik som kan få en enorm betydelse inom den finansiella sektorn, och långt därutöver. Ett europeiskt observationsorgan för Blockchain-teknik planeras för att kartlägga och övervaka utvecklingen, bygga upp sakkunskap och främja användningen.

Inom alla industri- och tjänstesektorer spelar IKT-standarder, i synnerhet öppna standarder, en viktig roll för digitaliseringen genom att säkerställa driftskompatibilitet, minska marknadshindren och främja innovation 81 . Att främja användningen av dessa standarder i världen bidrar till att säkerställa ett europeiskt inflytande på den globaliserade ekonomin utanför den inre marknaden.

4.3 Digital innovation för moderniseringen av offentliga tjänster

Modernisering av den offentliga förvaltningen

Digital teknik gör det möjligt för myndigheter att erbjuda tjänster snabbare, precisare och effektivare. I många medlemsstater pågår redan omfattande moderniseringsprogram som innebär stora fördelar för medborgarna. På EU-nivå syftar handlingsplanen för e-förvaltning 2016–2020 82 till att påskynda och bredda digitaliseringen, för att därigenom effektivisera offentliga förvaltningar och underlätta den fria rörligheten för företag och medborgare. Besparingar kan uppstå genom enklare administrativa förfaranden för enskilda och företag, såsom principerna om digitalt-som-standard 83 och endast-en-gång 84 . Som exempel kan nämnas att företag som deltar i e-upphandlingsförfaranden bara behöver lämna in en enda handling 85 . 

Förslaget om en gemensam digital ingång, som antogs den 2 maj 2017 87 , kommer att hjälpa medborgare och företag genom att reducera byråkratin när de flyttar eller gör affärer över gränserna på den inre marknaden. Ingången kommer att erbjuda enkel tillgång till relevant information och stödtjänster, och göra det möjligt för användarna att utföra vissa administrativa förfaranden på nätet och garantera icke-diskriminerande tillgång till nationella elektroniska förfaranden för användare från andra länder. Den kommer även att utgöra det första steget på vägen mot genomförandet av endast-en-gång-principen i gränsöverskridande sammanhang.

Det planerade initiativet om digitala lösningar under ett företags hela livscykel kommer att göra det möjligt för företag att uppfylla administrativa krav (registrera, lämna in och uppdatera bolagshandlingar) på nätet och över gränserna, och dra fördel av digitaliseringen i arbetet med att starta och driva ett företag.

Den offentliga sektorn kan öka kompatibiliteten mellan sina gränsöverskridande tjänster genom att följa de nyligen uppdaterade rekommendationerna i den europeiska interoperabilitetsramen 88 och genom att dela sina data och tjänster i överensstämmelse med Inspiredirektivet 89 . Användning av IKT-standarder som förtecknas i en europeisk katalog 90 skulle öka storleken på marknaden för digitala produkter och tjänster.

Med tanke på handlingsplanens dynamiska karaktär kommer kommissionen kontinuerligt att uppdatera den för att underlätta de offentliga förvaltningarnas omvandling och se till att medborgarna har enkel, säker och sömlös tillgång till de offentliga tjänster som de vill ha och förväntar sig, när och där de behöver dem. Kommissionen lägger till nya åtgärder till handlingsplanen för att öka dess genomslagskraft 91 .

Digital omvandling av hälso- och sjukvård

Digital teknik kan bidra till att förbättra människors hälsa och lösa problem i hälso- och sjukvårdssystemen. Den kan ge kostnadseffektiva verktyg för att stödja övergången från en sjukhusbaserad hälso- och sjukvård till en patientcentrerad och integrerad vård, förbättra tillgången till vård, och bidra till hälsosystemens hållbarhet och motståndskraft. Det är nödvändigt att sådana verktyg utvecklas med full respekt för reglerna om dataskydd.

Kommissionen arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att se till att medborgarna kan överföra sina grundläggande medicinska uppgifter på elektronisk väg när de får vård i en annan medlemsstat och använda e-recept för att hämta ut läkemedel. Detta bör fungera senast 2020 i de flesta medlemsstater. Mer måste dock göras så att alla medborgare kan, under fullständigt integritetsskydd och med fullt förtroende, få tillgång till och överföra sina fullständiga elektroniska patientjournaler när de får vård utomlands.

Högpresterande databehandling kan ta tillvara stordatas potential för hälsosektorn genom avancerad datainfrastruktur och dataanalys. De europeiska referensnätverk som inrättats detta år är ett tydligt bevis på vad EU kan uppnå genom att samla medicinsk expertkunskap och data för snabbare diagnos och behandling av sällsynta och komplexa sjukdomar. Ytterligare EU-åtgärder på detta område kan ge ett stort mervärde och en kritisk massa. Hälsouppgifter som genereras i EU och behandlas med patienternas uttryckliga medgivande, eller andra rättsliga grunder som tillåts enligt den allmänna dataskyddsförordningen 92 , och under tillämpning av lämpliga skyddsmekanismer, kan främja forskning på ett aldrig tidigare skådat sätt. Det kan också möjliggöra tidig upptäckt av utbrott av smittsamma sjukdomar, påskynda utvecklingen av läkemedel och medicintekniska produkter och stimulera innovativa hälso- och sjukvårdslösningar som telemedicin och mobila hälsoapplikationer.

Två nya förordningar om medicintekniska produkter antogs i april 2017 93 och kommer att börja tillämpas stegvis under de kommande fem åren. De föreskriver inrättandet av en ny övergripande EU-omfattande databas för medicintekniska produkter (Eudamed), vars stordataanvändning kommer att bidra till utveckling av innovativa digitala diagnostiska och terapeutiska lösningar, och en tidig upptäckt av säkerhetsproblem.

Kommissionen kommer under 2017 att anta ett meddelande för att ta itu med behovet av ytterligare åtgärder på området för digital hälsa och sjukvård, i enlighet med lagstiftningen om skydd av personuppgifter, patienträttigheter och elektronisk identifiering, särskilt när det gäller följande: ·Medborgarnas säkra tillgång till elektroniska patientjournaler och möjligheten att dela dem över gränserna och använda e-recept. ·Stöd till datainfrastruktur i syfte att främja forskning, förebygga sjukdomar och individanpassa hälso- och sjukvården på viktiga områden, inbegripet sällsynta, smittsamma och komplexa sjukdomar. ·Underlätta återkoppling och samverkan mellan patienter och vårdgivare, för att stödja prevention, medborgarinflytande och patientcentrerad vård av hög kvalitet, med inriktning på kroniska sjukdomar och en bättre förståelse av hälso- och sjukvårdssystemens resultat.

4.4 Ökade investeringar i digital teknik och infrastruktur

En framgångsrik digital inre marknad kräver en utmärkt infrastruktur 94 . EU håller redan på att mobilisera investeringar i storleksordningen 50 miljarder euro i offentliga och privata investeringar för digitaliseringen av industrin genom riktade EU-investeringar på 5,5 miljarder euro i forskning och innovation under perioden 2016–2020. EU har också gjort 21,4 miljarder euro från de europeiska struktur- och investeringsfonderna tillgängliga för digital teknik och bredband när nationella och regionala strategier för digital tillväxt samt bredband finns på plats, i syfte att stärka kopplingen mellan politiska och finansiella mål på alla nivåer.

Mer investeringar i digital teknik behövs dock, särskilt inom områden där investeringsbehoven går långt utöver kapaciteten hos någon enskild medlemsstat. Det går att vara mer effektiv när det gäller att kombinera och komplettera EU:s finansieringsprogram 96 med andra källor till offentlig och privat finansiering, bland annat inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Fram till april 2017 stod Efsirelaterade investeringar i den digitala sektorn för omkring 17,8 miljarder euro, inklusive offentliga och privata medel (10 % av de totala investeringar som mobiliserats vid denna tidpunkt) 97 .

Utvecklingen av ett europeiskt öppet forskningsmoln, högpresterande datorsystem och en europeisk datainfrastruktur

Ibruktagandet av ett europeiskt moln av världsklass för forskare, den offentliga sektorn och näringslivet, som tillkännagavs i meddelandet om det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster 98 , kommer att förbättra förmågan hos företag, särskilt små och medelstora företag och den icke-tekniska industrin, att skapa innovation och högvärdiga digitaliserade produkter av större värde. Senast 2020 ska det europeiska öppna forskningsmolnet erbjuda en virtuell miljö för att lagra, utbyta och återanvända data inom alla forskningsområden och över gränserna 99 . Det kommer också att tillhandahålla länkar till andra initiativ, t.ex. tjänster för tillgång till Copernicus jordobservationsdata.

Högpresterande datorsystem är av avgörande betydelse för digitaliseringen av industrin och dataekonomin. De möjliggör en övergång till produkter och tjänster med högre förädlingsvärde. Vissa europeiska sektorer, som tillverkningsindustri, olja och gas, energi och transport, har framgångsrikt infört tillämpningar som bygger på högpresterande datorsystem. Emellertid håller EU på att tappa sin ledning och hamna efter Kina, USA och Japan när det gäller infrastrukturkapacitet för högpresterande datorsystem. Utan anläggningar för högpresterande datorsystem i världsklass kommer EU inte att uppnå sin ambition att bli en blomstrande dataekonomi.

EU kan inte ta risken att data som skapas av forskning och industri i EU kommer att behandlas på annat håll för att det saknas kapacitet för högpresterande datorsystem. Detta skulle öka vårt beroende av anläggningar i tredjeländer och få innovativa verksamheter att lämna EU.

Det krävs stora investeringar för att utveckla, förvärva och driva avancerade maskiner, och inget enskilt EU-land har de resurser som krävs för att göra det på egen hand. Därför måste Europeiska kommissionen och medlemsstaterna samordna sina insatser och gemensamt utnyttja sina resurser för att säkerställa framgången för detta europeiska flaggskeppsprojekt. Europaparlamentet och rådet har visat ett starkt politiskt stöd för att återställa EU:s ledarskap genom att sträva efter att dess anläggningar för högpresterande datorsystem ska vara bland de tre främsta senast 2022–2023, och för att bygga upp en stark europeisk industri för högpresterande datorsystem.

På den digitala dagen i Rom den 23 mars 2017 undertecknade sju medlemsstater 101 en deklaration om stöd till nästa generation av datorsystem och datainfrastruktur. Att uppgradera de europeiska datorsystemen och datainfrastrukturen till exa-skala 102 kapacitet kräver ytterligare resurser i storleksordningen 5 miljarder euro. Nuvarande finansieringsinstrument har dock begränsningar vid användning för stora uppdragsorienterade initiativ. Kommissionen kommer därför att undersöka hur en ram kan utformas för att stödja utvecklingen av ett alleuropeiskt högpresterande datorsystem och datainfrastruktur. Att kombinera olika EU-finansieringskällor med nationell och privat finansiering skulle vara det bästa sättet att stimulera investeringar.

På lång sikt förefaller kvantdatorer kunna lösa beräkningsproblem som de nuvarande superdatorerna inte kan behandla. Kommissionen intensifierar därför också ansträngningarna för att utnyttja potentialen inom kvantteknik till fullo.

Bygga upp kapaciteten för artificiell intelligens

Artificiell intelligens kan innebära stora fördelar för vårt samhälle och kommer att vara en viktig drivkraft för framtida ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet. Att förse produkter och tjänster med någon form av intelligent beteende kan göra dem mer lyhörda och autonoma.

Användning av artificiell intelligens i olika tekniska lösningar kan exempelvis leda till färre dödsolyckor på vägarna, smartare användning av resurser som energi och vatten, mindre användning av bekämpningsmedel i jordbruket och en mer konkurrenskraftig tillverkningsindustri. Inom hälso- och sjukvården bidrar robotar redan, bland annat vid precisionskirurgi. De bidrar också i farliga situationer, t.ex. vid livräddningsinsatser efter jordbävningar eller kärnkraftskatastrofer.

Europeiska unionen måste bygga vidare på sin vetenskapliga och industriella starka sidor, samt sina innovativa nystartade företag, för att vara ledande i utvecklingen av teknik, plattformar och tillämpningar med artificiell intelligens. I detta avseende finansierar Europeiska unionen projekt som syftar till att se till att människor kan arbeta och interagera med robotar på säkraste och bästa möjliga sätt 105 , och kommissionen kommer att fortsätta att övervaka de möjligheter och utmaningar som uppstår genom artificiell intelligens.

5. Den digitala inre marknaden: EU:s största tillgång i den globala digitala ekonomin och det digitala samhället

Ett starkt EU baseras på en fullständigt integrerad inre marknad och ett öppet globalt ekonomiskt system. I den digitala världen omfattar detta ett fritt informationsflöde och globala värdekedjor, som underlättas av ett fritt, öppet och säkert internet. Övergången till en digital inre marknad, som bygger på rättvis konkurrens och är förankrad i EU:s centrala värderingar och grundläggande rättigheter och friheter, kan hjälpa EU att hantera de globala ekonomiska utmaningarna.

EU:s regleringsmodell, från förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner 108 till regler om nätneutralitet och regelverket för telekommunikation, är ett tydligt föredöme för många länder utanför Europa som ser behovet av en stabil och förutsägbar rättslig ram för att ta itu med svårigheterna i den digitala ekonomin och det digitala samhället.

Personlig integritet är inte en vara som kan saluföras 109 . Respekt för den personliga integriteten och skyddet av personuppgifter är tvärtom en förutsättning för stabila, säkra och konkurrenskraftiga globala handelsflöden. Kommissionen har för avsikt att underlätta sådana gränsöverskridande dataflöden samtidigt som en hög nivå av skydd säkerställs, både i fråga om brottsbekämpningssamarbete och inom den kommersiella sektorn. För den kommersiella sektorn finns det en enorm potential för handel med data, också i samband med handel med varor och tjänster, förutsatt att handelspartnerna uppfyller EU:s krav på dataskydd. Kommissionen kommer att prioritera diskussionerna om eventuella beslut om adekvat skyddsnivå med viktiga handelspartner i östra och sydöstra Asien, med början i Japan och Korea under 2017, men också överväga andra strategiska partner, såsom Indien, länderna i Latinamerika, i synnerhet Mercosur, och i det europeiska grannskapet 110 . Den 20 mars 2017 inledde kommissionen en dialog med Japan om ett eventuellt konstaterande om adekvat skyddsnivå. Kommissionen kommer också att undersöka andra möjliga verktyg för gränsöverskridande överföring av data, såsom användning av standardklausuler, i linje med EU:s nya ram för dataskydd, som kan anpassas till särskilda typer av verksamhet eller förfaranden, vilket ger en hög grad av flexibilitet.

EU:s dialoger med partner runt om i världen, stöd för flerpartsmodeller och aktivt deltagande i internationella nätverk kommer att stödja ett öppet internet, främja ett konsekvent genomdrivande av immateriella rättigheter och befästa EU:s ledande roll i främjandet av de gemensamma standarder som krävs för införandet av 5G och sakernas internet.

Kommissionen kommer att fortsätta att söka tillträde till marknader i tredjeländer, samtidigt som man undersöker sätt att skydda EU:s strategiska intressen och grundläggande värderingar. Ekonomisk diplomati kan spela en viktig roll i denna satsning. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt hur man ska hantera fall där strategiska investeringar görs i europeiska företag av aktörer som tar emot offentligt stöd och som är baserade i länder som själva begränsar investeringar från europeiska företag. Dessa frågor behöver analyseras noggrant och hanteras med lämpliga åtgärder.

Frihandelsavtal kommer att säkerställa marknadstillträde genom att avlägsna omotiverade hinder som snedvrider handelsflöden och investeringar. Kommissionen kommer att sträva efter att använda EU:s handelsavtal för att utforma bestämmelser för e-handel och gränsöverskridande dataflöden samt komma till rätta med nya former av digital protektionism, i full överensstämmelse med och utan att påverka EU:s bestämmelser om dataskydd 111 .

En sund policy för it-säkerhet är också av avgörande betydelse för att se till att EU är rustat för att ta itu med it-hot, samtidigt som en öppen, fri och säker cyberrymd upprätthålls 112 . Det är viktigt att fortsätta dialogen med EU:s viktigaste handelspartner om standarder för it-säkerhet, certifiering och märkning för att öka motståndskraften och säkerheten hos uppkopplade föremål globalt.

Som en del av sitt stöd till målen för hållbar utveckling avser kommissionen att integrera användningen av digitala tekniker och tjänster för att bredda räckvidden för EU:s utvecklingspolitik. Tillvågagångssättet Digital4Development 113 främjar digitala lösningar som ett led i kampen mot fattigdom, bristande jämlikhet och resursbrist, inledningsvis med inriktning på Afrika, där åtgärder som exempelvis mobila betalningar har visat sig ha den största effekten. EU kommer att inleda flaggskeppsprojekt på områden såsom e-jordbruk, digitala färdigheter, e-förvaltning och samarbete i fråga om uppstartsföretag.

Kommissionen kommer att fortsätta att främja unionens mål genom anslutningsförhandlingarna och den selektiva tillnärmningen med grannländerna i söder och öster, och nätverk mellan EU och de östliga partnerländerna arbetar för att sörja för en stegvis tillnärmning av lagstiftningen och utbyta bästa praxis.

6. Slutsats

Den digitala teknikens effekter är inte oundvikliga. Den kommer att fortsätta att förändra vårt samhälle och vår ekonomi, men hur den gör detta beror till stor del på hur europeiska medborgare, företag och myndigheter beslutar att använda den, och hur vi formar den rättsliga ramen för denna teknik.

I strategin för den digitala inre marknaden beskrivs den väg som EU bör gå för att skapa den rätta digitala miljön: där en hög nivå av integritet, skydd av personuppgifter och konsumenternas rättigheter garanteras, företagen kan skapa innovation och konkurrera, och it-säkerhet stärker den väv som håller samman våra samhällen.

Denna halvtidsöversyn gör klart att det inte längre finns någon tid att förlora för att omsätta politiska åtaganden i praktiken. Här efterlyses ett fokus på de stora frågor som kräver ett gemensamt svar, och betydande investeringar i infrastruktur och färdigheter för att skapa förutsättningar som gör det möjligt för medlemsstaterna, företagen och medborgarna att skapa innovation och dra nytta av de fördelar som är förknippade med digitaliseringen. Dessa fördelar går långt utöver IKT-marknaden och berör varje aspekt av vår ekonomi och vårt samhälle.

Kommissionen är fast besluten att fortsätta framåt tillsammans med medlemsstaterna, de berörda parterna och arbetsmarknadens parter. Ett första steg bör vara en snabb överenskommelse mellan medlagstiftarna om de förslag inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden som nu ligger på deras bord. Europeiska rådet spelar en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla den nödvändiga politiska drivkraften för ett snabbt antagande och genomförande av förslagen. Endast med allas beslutsamhet blir det möjligt för EU att göra en fungerande digital inre marknad till verklighet.

(1) Europeiska kommissionen, särskild Eurobarometer (2017): Citizens' Attitudes Towards the Impact of Digitisation and Automation on Our Daily Lives [Eurobarometerundersökning genomförd i mars 2017 - ännu ej offentliggjord.]

(2) COM (2015) 192.

(3)  COM (2017) 2025.

(4)  European Digital Progress Report (EDPR) 2017, SWD (2017) 160.

(5) SWD(2017) 155.

(6) https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/joint-declaration-legislative-priorities-2017-jan2017_en.pdf .

(7) COM(2016) 399.

(8)  Särskild Eurobarometer 414 (2014).

(9)  A.a.

(10)  COM(2015) 627.

(11)  Flash Eurobarometer 411 (2015).

(12)  COM(2016) 289.

(13) GfK Belgium, Mystery Shopping Survey on Territorial Restrictions and Geo-Blocking in the European Digital Single Market, maj 2016.

(14) IHS och Point Topic: Den totala täckningen för den nya generationens nät i Europa är 76 % medan den på landsbygden endast är 40 %.

(15) COM(2016) 590.

(16) COM(2016) 591.

(17)  I slutet av februari 2017 hade endast 15 medlemsstater anmält ett fullständigt införlivande av direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (European Digital Progress Report (EDPR) 2017, SWD(2017) 160). Åtgärder i direktivet inbegriper delning och vidareutnyttjande av befintlig fysisk infrastruktur, samordning av bygg- och anläggningsprojekt och förbättrade tillståndsförfaranden.

(18)  COM(2016) 587, s. 8.

(19)  Finansiering på cirka 1 miljard euro har godkänts inom Efsi för projekt med anknytning till bredband och har medfört cirka 3,2 miljarder euro av totala investeringar med Efsi-anknytning för dessa bredbandsprojekt fram till april 2017. Förteckningen över projekt finns på http://www.eib.org/efsi/efsi-projects/index.htm?c=&se=4 .

(20)   http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-4351_en.htm .

(21) COM(2016) 587 och SWD(2016) 300.

(22)  COM(2016) 588.

(23) COM(2015) 634 och COM(2015) 635.

(24) COM(2016) 283.

(25) COM(2016) 285.

(26) COM(2016) 757.

(27) COM(2017) 229.

(28) Pressmeddelande av den 17 mars 2017 med åtgärder för konsumentskyddssamarbete angående sociala medier: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-631_en.htm  Pressmeddelande av den 23 mars 2017 om samarbete mellan myndigheter som ansvarar för dataskydd och konsumentskydd: http://europa.eu/rapid/press-release_MEX-17-741_en.htm  

(29) Pressmeddelande av den 24 mars 2017 ( http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-727_en.htm?locale=en ): under sitt första verksamhetsår tog plattformen för tvistlösning på nätet emot mer än 24 000 klagomål från konsumenter.

(30) SWD(2016) 163.

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016, som trädde i kraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018. Artikel 3.3 e i radioutrustningsdirektivet 2014/53/EU ger i detta avseende kommissionen befogenhet att anta delegerade akter, bland annat om skyddsåtgärder vad gäller radioutrustning för att skydda användarnas personuppgifter och privatliv.

(32) COM(2017) 10.

(33) COM(2016) 287.

(34) Eurostat Culture Statistics 2016, s. 138.

(35) COM(2016) 593 och 594.

(36) Flash Eurobarometer 439: The use of online marketplaces and search engines by SMEs, juni 2016.

(37) Ecorys/Kantar TNS: European SMEs dealing with digital platforms, januari 2017.

(38)

   Särskild Eurobarometer 452, oktober 2016.

(39) COM(2016) 288.

(40) T.ex. offentlig anstiftan till våld och hat (dvs. olaglig hets), anstiftan till terrorism eller material med sexuella övergrepp mot barn.

(41)  Liknande överväganden har gjorts i vissa medlemsstater, inbegripet helt nyligen i den tyska vitboken om nätplattformar, som stödjer åtgärder på viktiga områden på EU-nivå. (Tyska förbundsministeriet för ekonomi och energi: Vitbok om digitala plattformar, mars 2017).

(42) SWD(2017) 155.

(43) Relevanta lagstiftningsåtgärder omfattar 2016 års upphovsrättspaket och den föreslagna översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster.

(44) European Data Market Study SMART 2013/0063 som finns tillgänglig på: http://datalandscape.eu/ .

(45)  Scenariot med hög tillväxt kännetecknas av en mer pådrivande roll för digital innovation och högre totala investeringar i informations- och kommunikationsteknik som andel av BNP.

(46) Artikel 1.2 i direktiv 95/46/EG. Artikel 1.3 i den allmänna dataskyddsförordningen.

(47)  Enligt artikel 4.1 i den allmänna dataskyddsförordningen avses med personuppgifter varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

(48)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/public-consultation-building-european-data-economy  

(49)  COM(2016) 178.

(50) Till exempel får medlemsstaterna enligt artikel 9.4 i den allmänna dataskyddsförordningen behålla eller införa ytterligare villkor, även begränsningar, för behandlingen av genetiska eller biometriska data eller hälsouppgifter.

(51) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/public-consultation-building-european-data-economy  

(52) Till exempel geografiska data och jordobservationsdata med utgångspunkt i direktiv 2007/2/EG (Inspire).

(53) På grundval av direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska unionen (Inspire) och en bedömning av ytterligare steg till direktivet om information från den offentliga sektorn 2003/98/EG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2013/37/EU.

(54) IDC och TXT Solutions (2014): SMART 2013/0037 Cloud and IoT combination, undersökning på Europeiska kommissionens uppdrag.

(55) Så kan du skydda dina nätverk från ransomware, CCIPS, 2016 https://www.justice.gov/criminal-ccips/file/872771/download .

(56)  JOIN (2016) 18.

(57)  Såsom de enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter som inrättas genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, CERT-EU eller solidaritetsklausulen (artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

(58) EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd, JOIN (2013) 1.

(59)  Direktiv (EU) 2016/1148 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.

(60) http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/docs/2017_cnect_002_evaluation_enisa_en.pdf  

(61)   https://ec.europa.eu/research/sam/pdf/sam_cybersecurity_report.pdf#view=fit&pagemode=none  

(62)  COM (2016) 733.

(63)  När det gäller dessa problem och digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden och ekonomin, se Employment and Social Developments in Europe (ESDE) Review 2016 (SWD(2016) 477, del 6/8.

(64) Eurostat 2016, uppgifter för 2006-2015.

(65) Eurostat: ICT specialists – statistics on hard-to-fill vacancies in enterprises, http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/ICT_specialists_-_statistics_on_hard-to-fill_vacancies_in_enterprises  

(66) European Digital Progress Report (EDPR) 2017, SWD (2017) 160.

(67) 70 % eller mer av befolkningen har grundläggande eller avancerade digitala färdigheter i Finland, Luxemburg och Förenade kungariket, jämfört med mindre än 40 % i Italien, Cypern, Grekland, Bulgarien och Rumänien, (European Digital Progress Report 2017).

(68) European Digital Progress Report 2017.

(69) Europeiska kommissionen, Digital Transformation Scoreboard, januari 2017.

(70) COM(2016) 381.

(71)  COM(2017) 250, C(2017) 2600 och SWD(2017) 201, s. 6-7.

(72)  Rådets rekommendation av den 19 december 2016, Kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (2016/C484/01).

(73) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/digital-skills-jobs-coalition  

(74)  Särskilt inom ramen för den strategiska ramen Utbildning 2020 i vilken en särskild arbetsgrupp diskuterar digital utbildning och färdigheter. http://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/expert-groups/digital-skills-competences_en .

(75) COM(2016) 180.

(76) https://ec.europa.eu/energy/en/news/commission-proposes-new-rules-consumer-centred-clean-energy-transition .

(77) COM(2015) 614 final: Att sluta kretsloppet – En EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

(78)   http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=43821 .

(79) https://ec.europa.eu/info/finance-consultations-2017-fintech_en  

(80) Blockchainteknik bygger på ett offentligt register som innehåller alla transaktioner som har ägt rum i ett horisontellt nätverk. Det är en decentraliserad teknik som gör det möjligt för deltagarna i horisontella nätverk att genomföra transaktioner, t.ex. betalningar på nätet, utan att behöva gå via en betrodd central myndighet (en mellanhand), https://www.enisa.europa.eu/topics/national-csirt-network/glossary/blockchain  

(81) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/communication-ict-standardisation-priorities-digital-single-market

(82) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/communication-eu-egovernment-action-plan-2016-2020-accelerating-digital-transformation  

(83)  Att digitalt tillhandahållande av offentliga tjänster är det normala och föredragna alternativet. Detta kan underlättas genom att använda elektronisk identifiering och betrodda tjänster, e-fakturering och e-upphandling, och deras tillhörande tekniska byggstenar som utvecklats inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(84) Detta förebygger att medborgare och företag måste lämna samma information till de offentliga myndigheterna vid upprepade tillfällen. Ett storskaligt pilotprojekt (som finansieras inom ramen för Horisont 2020) för att testa endast-en-gång-principen för företag i EU inleddes i januari 2017 med deltagande av 21 länder (20 medlemsstater) och mer än 50 organisationer ( http://www.toop.eu/ ). En samordnings- och stödåtgärd (som finansieras inom ramen för Horisont 2020) inleddes i november 2016 för att diskutera en eventuell tillämpning av endast-en-gång-principen för medborgarna i EU ( https://scoop4c.eu/home ).

(85) Genom det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet kan ett företag ge sitt samtycke till att myndigheten som offentliggjort upphandlingen kan erhålla nödvändiga handlingar även från andra myndigheter. Liknande principer gäller i fråga om e-kortet för europeiska tjänster.

(86) Studie om e-förvaltningstjänster och minskning av de administrativa bördorna (SMART 2012/0061).

(87) COM(2017) 256.

(88) COM(2017) 134.

(89) Direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).

(90) https://joinup.ec.europa.eu/community/european_catalogue/home  

(91) Dessa åtgärder beskrivs närmare i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, och omfattar it-plattform för utbyte av elektroniska uppgifter mellan rättsliga myndigheter, elektronisk offentlig kontroll av livsmedel och växtprodukter, genomförande av EU:s lagstiftning om jordbrukslivsmedel vid försäljning på nätet, stadgan om digital förvaltning för medborgarna och åtgärder för den urbana digitala omvandlingen.

(92)  Enligt artikel 9 i allmänna dataskyddsförordningen (behandling av särskilda kategorier av personuppgifter) är det förbjudet att behandla personuppgifter som rör hälsa, om inte något av de villkor som anges i artikel 9.2 är uppfyllda.

(93) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

(94) Konnektivitet som grundar sig på fysisk infrastruktur och tjänsteinfrastruktur, samt effektiv och smart datahanteringskapacitet.

(95) Särskild Eurobarometer 460: Attitudes towards the impact of digitisation and automation on daily life, maj 2017.

(96) De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Horisont 2020 (inklusive Europeiska institutet för innovation och teknik), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) etc.

(97)  Finansiering på cirka 3,2 miljarder euro har godkänts inom Efsi och har medfört cirka 17,8 miljarder euro av totala investeringar med Efsi-anknytning i den digitala sektorn fram till april 2017. Förteckningen över projekt finns på http://www.eib.org/efsi/efsi-projects/index.htm?c=&se=4 . Efsis medel är avsedda att generera 315 miljarder euro i investeringar i EU under tre år.

(98)  COM (2016) 178.

(99) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/%20european-cloud-initiative  

(100) High Performance Computing in the EU: Progress on the Implementation of the European High Performance Computing Strategy (2015) finns tillgänglig på https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/study-high-performance-computing-eu-progress-implementation-european-hpc-strategy-final-report .

(101) Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Spanien.

(102)  Exa-datorsystem är omkring 1 000 gånger snabbare än dagens datorer.

(103)  Bank of America: Robot Revolution – Global Robot & AI Primer, 16 december 2015.

(104)  Disruptive technologies: Advances that will transform life, business, and the global economy, McKinsey Global Institute, 2013.

(105)  Se SWD(2017) 155.

(106) OECD: Going Digital, 6 mars 2017.

(107) EPSC: Enter the Data Economy: EU Policies for a Thriving Data Ecosystem, EPSC Strategic Notes, nummer 21, 11 januari 2017.

(108)  Förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden.

(109) COM(2017) 7.

(110) COM(2017) 7.

(111) COM(2015) 497, s. 7.

(112) A Global Strategy for the European Union’s Foreign and Security Policy, juni 2016.

(113) SWD (2017) 157.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.5.2017

COM(2017) 228 final

BILAGA

Genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden

En ansluten digital inre marknad för alla

{SWD(2017) 155 final}

Åtgärd	Läge
I. Bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag i hela EU
Lagstiftningsförslag för gränsöverskridande enkel och effektiv avtalsrätt för konsumenter och företag ·Förslag till direktiv om vissa aspekter rörande avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll ·Förslag till direktiv om vissa aspekter rörande avtal om nätförsäljning och annan distansförsäljning av varor	2015 ·Antaget av kommissionen den 9 december 2015 ·Antaget av kommissionen den 9 december 2015
Översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete ·Förslag till en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete	2016 ·Antaget av kommissionen den 25 maj 2016
Åtgärder på området paketbefordran ·Lagstiftningsförslag om paketleveranser	2016 ·Antaget av kommissionen den 25 maj 2016
En bred översyn för att utarbeta lagstiftningsförslag om oberättigad geografisk blockering ·Lagstiftningsåtgärder för att förebygga geoblockering och andra former av diskriminering mot konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland ·Vägledning om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder SWD (2016)	2015 ·Antaget av kommissionen den 25 maj 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017.   ·Kommissionens arbetsdokument utfärdat den 25 maj 2016
Branschutredning om konkurrens på e-handelsområdet när det gäller näthandel med konsumtionsvaror och tillhandahållande av digitalt innehåll på nätet ·Inleddes den 6 maj 2015 ·Preliminär rapport om branschutredning av e-handeln (15 september 2016) ·Offentligt samråd om den preliminära rapporten till och med november 2016	2017 ·Offentliggörande av rapporten om branschutredning av e-handeln den 10 maj 2017
Lagstiftningsförslag för en reform av upphovsrätten ·Förslag till förordning om att säkerställa gränsöverskridande portabilitet av webbinnehållstjänster på den inre marknaden ·Meddelandet Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten - Upphovsrätt I ·Lagstiftningsförslag (förordning och direktiv) om tillåten användning i upphovsrätten för personer som inte kan läsa tryckt text och genomförande av Marrakechfördraget ·Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden ·Meddelandet En rättvis, effektiv och konkurrenskraftig europeisk upphovsrättsbaserad ekonomi på den digitala inre marknaden - Upphovsrätt II	2015 ·Antaget av kommissionen den 9 december 2015 ·Antaget av kommissionen den 9 december 2015 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016
Översyn av satellit- och kabeldirektivet ·Förslag om utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter i vissa webbsändningar av radio- och televisionsföretag (förordning)	2015/2016 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017
Lagstiftningsförslag för att minska administrativt krångel för företag som uppstår på grund av olika momssystem ·Paket om moms för e-handel – förslag om ändring av rådens direktiv 2006/112/EG och 2009/132/EG (gränsöverskridande e-handel och e-publikationer)	2016 ·Antaget av kommissionen den 1 december 2016
II. Goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra
Lagstiftningsförslag för en reform av de nuvarande telereglerna ·Förslag till beslut om användning av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen ·Översyn av grossistmarknaderna för roaming ·Europeisk kodex för elektronisk kommunikation – omarbetning ·Förordning om organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) ·Lagstiftningsförslag för att främja internetförbindelser i lokalsamhällena (Wi-Fi4EU) ·Meddelande om en handlingsplan för 5G ·Meddelandet Anslutbarhet för en konkurrenskraftig digital inre marknad	2016 ·Antaget av medlagstiftarna den 25 april 2017, träder i kraft under 2017 ·Antaget av kommissionen den 15 juni 2016 Den interinstitutionella processen avslutas under det maltesiska ordförandeskapet ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016 ·Antaget av kommissionen den 14 september 2016
Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster ·Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster	2016 ·Antaget av kommissionen den 25 maj 2016 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017
Omfattande analys av plattformarnas roll på marknaden inbegripet olagligt innehåll på internet ·Kommissionens bedömning av plattformarnas roll på marknaden, inbegripet motverkande av olagligt innehåll på internet	2015 ·Antaget av kommissionen den 25 maj 2016
Översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation ·Förslag till en förordning om integritet och elektronisk kommunikation	2016 ·Antaget av kommissionen den 10 januari 2017 Prioriterat initiativ i den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017
Upprättande av ett avtalsbaserat offentligt-privat partnerskap om it-säkerhet ·Kommissionens beslut (C 2016/4400) om undertecknande av ett avtalsbaserat offentligt-privat partnerskap om cybersäkerhet mellan EU och intresseorganisationerna ·Meddelandet Stärka Europas it-beredskapssystem och främja en konkurrenskraftig och innovativ it-säkerhetsindustri	2016 ·Antaget av kommissionen den 5 juli 2016 ·Antaget av kommissionen den 5 juli 2016
III. Maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin
Initiativ om ägande och fritt flöde av uppgifter (till exempel mellan leverantörer av molntjänster) och ett europeiskt moln ·Meddelande om ett initiativ för ett europeiskt moln ·Meddelande om att bygga upp en europeisk dataekonomi	2016 ·Antaget av kommissionen den 19 april 2016 ·Antaget av kommissionen den 10 januari 2017
Prioriteringsplan för IKT-standarder och utökande av europeiska interoperabilitetsramen till att omfatta offentliga tjänster ·Meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter ·Prioriteringar för IKT-standardisering på den digitala inre marknaden ·Översyn av den europeiska interoperabilitetsramen	2015 ·Antaget av kommissionen den 19 april 2016 ·Antaget av kommissionen den 19 april 2016 ·Antaget av kommissionen den 23 mars 2017
Ny handlingsplan för e-förvaltning som innehåller ett initiativ om endast-en-gång-principen och ett initiativ om sammankoppling av företagsregister ·EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar ·Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för att tillhandahålla information, förfaranden, hjälp och problemlösning, och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012	2016 ·Antaget av kommissionen den 19 april 2016 2017 ·Antaget av kommissionen den 2 maj 2017