13.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/14

—

Lagringsperioden på fem år för uppgifter i in- och utresesystemet. EDPS noterar att det behöver visas bättre varför uppgifter om personer som överskridit den tillåtna vistelsen ska lagras i fem år och att det är oproportionerligt att alla personuppgifter i in- och utresesystemet lagras i fem år.

—

Insamlingen av ansiktsbilder av resenärer som måste inneha visering, vilkas ansiktsbilder redan finns lagrade i VIS.

—

De brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till in- och utreseuppgifter även om bevisningen inte är tillräckligt övertygande.

—

Kravet att den registrerade ska lämna fingeravtryck när han eller hon utövar sin rätt till åtkomst, rättelse och/eller radering av sina personuppgifter, vilket kan utgöra ett betydande hinder för det faktiska utövandet av denna rättighet.

1.

År 2008 meddelade kommissionen för första gången sin avsikt att skapa ett europeiskt in- och utresesystem i syfte att kontrollera tredjelandsmedborgares resor till och från Europeiska unionen (1). EDPS lämnade först preliminära synpunkter (2) på systemet och belyste sedan specifika frågor genom ett yttrande i juli 2011 (3). I oktober 2011 utvecklade kommissionen sina synpunkter i ett meddelande (4) med titeln Smart gränsförvaltning – valmöjligheter och framtida handlingsalternativ, som artikel 29-arbetsgruppen yttrade sig om (5). EDPS bidrog också med synpunkter vid ett gemensamt rundabordsmöte med olika aktörer (6).

2.

I februari 2013 antog kommissionen tre förslag som en del av det första paketet för smarta gränser: ett förslag om att inrätta ett system för in- och utresa (7) (nedan kallat 2013 års förslag om in- och utresesystemet), ett förslag om att inrätta ett program för registrerade resenärer (8) (nedan kallat 2013 års förslag om ett program för registrerade resenärer) och ett förslag om ändring av kodexen om Schengengränserna (9) i syfte att införa förändringarna. Paketet möttes omedelbart av kritik från de båda medlagstiftarna på grund av tekniska, operativa och kostnadsmässiga frågor samt allvarliga dataskyddsfrågor. Samma år avgav EDPS sina första konkreta rekommendationer avseende de tre förslagen i form av ett yttrande (10). Artikel 29-arbetsgruppen utfärdade också ett yttrande (11), som EDPS hade bidragit till, i vilket arbetsgruppen ifrågasatte huruvida in- och utresesystemet som sådant var nödvändigt.

3.

I början av 2014 meddelade kommissionen som svar på invändningarna att ett koncepttest i två steg skulle inledas: först en teknisk studie (12) och en kostnadsstudie (13) i syfte att identifiera de lämpligaste alternativen och lösningarna för genomförandet av paketet för smarta gränser, vilka under 2015 följdes av ett pilotprojekt (14) under ledning av Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad eu-LISA) i syfte att testa de olika alternativ som hade identifierats. Samtidigt inledde kommissionen i juli 2015 ett tre månader långt offentligt samråd (15) för att samla in synpunkter och åsikter från medborgare och organisationer, till vilket EDPS också bidrog (16).

4.

Den 6 april 2016 offentliggjorde kommissionen ett andra paket för smarta gränser (17). Denna gång avser förslaget ett enda system: in- och utresesystemet. Kommissionen hade beslutat att revidera 2013 års förslag om in- och utresesystemet och 2013 års förslag om ändring av kodexen om Schengengränserna samt att dra tillbaka 2013 års förslag om ett program för registrerade resenärer. Det nuvarande paketet för smarta gränser utgörs av

5.

De båda förslagen åtföljs dessutom av en ingående konsekvensbedömning (22).

6.

Paketet för smarta gränser har fått ny tyngd till följd av den pågående migrationskrisen och terroristattackerna i Europa på senare tid. Det nederländska och det slovakiska ordförandeskapet har meddelat att de planerar att arbeta intensivt med paketet i syfte att nå politisk enighet fram till slutet av 2016 (23).

7.

EDPS välkomnar att kommissionen rådfrågade honom informellt innan de nya förslagen antogs. Han välkomnar också det goda samarbetet (24) mellan GD Inrikes frågor och EDPS under hela processen för förnyande av det första paketet för smartare gränser.

90.

EDPS välkomnar det arbete som kommissionen har lagt ner i 2016 års förslag om in- och utresesystemet för att åtgärda de dataskyddsproblem som påpekades i samband med 2013 års paket för smarta gränser. En del av EDPS rekommendationer och anmärkningar i tidigare yttranden om paketet har beaktats på lämpligt sätt, till exempel avseende inrättandet av reservförfaranden för det fallet att systemet är tekniskt omöjligt eller inte fungerar.

91.

EDPS välkomnar kommissionens ansträngningar för att motivera varför det är nödvändigt att inrätta ett in- och utresesystem, men vill lämna vissa huvudrekommendationer som direkt avser systemets proportionalitet och som syftar till att säkerställa att systemet fullständigt uppfyller det väsentliga kravet på nödvändighet och proportionalitet i artikel 52.1 i stadgan. Han påpekar att frågan om huruvida in- och utresesystemet är nödvändigt och proportionerligt ska bedömas både övergripande, med beaktande av de redan befintliga stora it-systemen i EU, och specifikt, med beaktande av enskilda fall där tredjelandsmedborgare lagligen besöker EU. Han anser att det bör ges en fullständig motivering till lagringsperioden på fem år för alla personuppgifter som lagras i systemet. Han betonar också att följande aspekter i 2016 års förslag om in- och utresesystemet bör motiveras bättre och stödjas av övertygande bevisning: insamlingen av ansiktsbilder av resenärer som måste inneha visering, lagringsperioden på fem år för personer som överskridit den tillåtna vistelsen och de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till uppgifter i in- och utresesystemet. Om inte, bör unionslagstiftare ta dessa aspekter under nytt övervägande.

92.

Med beaktande av det omfattande intrånget i tredjelandsmedborgares grundläggande rätt till integritet och dataskydd anser EDPS att in- och utresesystemet bör förbli ett gränsförvaltningsverktyg som utformas enbart för det ändamålet. Det bör därför göras en tydlig åtskillnad mellan de målsättningar som angetts för in- och utresesystemet, dvs. det primära målet att underlätta gränsförvaltningen och det sekundära målet att bekämpa brottsligheten, och denna åtskillnad bör speglas i hela 2016 års förslag om in- och utresesystemet, särskilt i artiklarna 1 och 5.

93.

EDPS är även bekymrad över kravet på att alla registrerade ska lämna fingeravtryck när de ansöker om åtkomst, rättelse och radering av sina personuppgifter. Detta kan skapa ett betydande hinder för det faktiska utövandet av rätten till åtkomst, som är en viktig garanti för den registrerade och föreskrivs i artikel 8.2 i EU-stadgan.

94.

EDPS övriga rekommendationer i detta yttrande avser följande aspekter och artiklar:

95.

EDPS insisterar på att det är nödvändigt att åtgärda dessa frågor i ett övergripande perspektiv. Han uppmanar lagstiftaren att fortsätta sitt arbete med att kartlägga de olika databaser som används inom området gränsförvaltning och migration, i syfte att samordna dem bättre och undvika överlappning mellan olika system samtidigt som dataskyddsstandarderna respekteras fullständigt, också i förbindelserna med tredjeländer.