MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Sedan investeringsplanen för Europa lades fram i november 2014 har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för Europas ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan levererat konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017, även om de fortfarande ligger under de historiska nivåerna.

1 Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar vad investeringsplanen uppnått hittills och kommande steg, inbegripet förlängningen av Efsis löptid efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH). Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, särskilt Efsi, har redan levererat konkreta resultat och är ett viktigt steg för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar samt smart användande av begränsade budgetmedel. Kommissionen planerar att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt bör undersökas av Europaparlamentet och rådet”.

Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Tack vare dess framgång har kommissionen åtagit sig att fördubbla både Efsis löptid och dess finansiella kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenteras i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. Förslaget överensstämmer med revideringen av förordning (EU, Euratom) 996/2012 om budgetförordningen som kommissionen lägger fram samtidigt för att inrätta ett robust ramverk för förvaltningen av unionens finansiella skulder. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och fördubbla investeringsmålet uppmanar kommissionen också medlemsstaterna att bidra som en prioritering. Mot denna bakgrund antog kommissionen idag ett förslag för att underlätta bidrag till Efsis kapacitet att bära risker genom att möjliggöra för medlemsstaterna att överföra medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) som de tilldelats enligt delat genomförande för att ytterligare stärka Efsis handlingskapacitet.

För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå.

Sedan lanseringen för ett år sedan är Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, på god väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018, och samtidigt maximera bidrag från den privata sektorn. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där de positiva effekterna av Efsi vida överträffar förväntningarna. För att säkerställa att tillräckliga medel finns för fortsatt finansiering av små och medelstora företag med Efsis stöd förstärktes den delen med 500 miljoner EUR inom ramen för parametrarna i förordning (EU) nr 2015/1017. De projekt som godkändes av EIB-gruppen i juli 2016 för täckning genom Efsi förväntas mobilisera 115,7 miljarder EUR i totala investeringar i 26 medlemsstater och ge stöd till ungefär 200 000 små och medelstora företag för att bidra till framtida jobbskapande i Europa, inbegripet anställning för ungdomar, tillväxt och konkurrenskraft. Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH) och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) har också gjort en lovande start. EIAH har redan behandlat ungefär 230 ansökningar från 27 medlemsstater, och EIPP har redan offentliggjort mer än 100 investeringsprojekt sedan starten den 1 juni 2016, vilket gör det möjligt för investerare att få omedelbar tillgång till investeringsmöjligheter över hela Europa.

Som en del i kommissionens ansträngningar för att förbättra Europas investeringsklimat har kommissionen lagt fram ett antal initiativ för att stödja investeringar och underlätta finansieringen av den reala ekonomin, bl.a. sänkta kapitalkrav för försäkrings- och återförsäkringsbolag vid investeringar i infrastruktur och vägledning om hur reglerna om statligt stöd tillämpas på offentligt finansierad infrastruktur och offentlig-privata partnerskap. Dessutom innehåller energiunionen, kapitalmarknadsunionen, strategierna för den inre marknaden och den digitala inre marknaden och paketet om den cirkulära ekonomin särskilda åtgärder som kommer att undanröja hinder och förbättra investeringsmiljön om de genomförs fullständigt. Kommande förslag som rör den inre elmarknaden, förnybar energi och styrningen av energiunionen kommer till exempel att skapa större klarhet och stabilitet för den långsiktiga regleringen, vilket underlättar investeringar i energisektorn. I detta sammanhang noterar kommissionen att EIB har blivit en global ledare i utfärdande av gröna obligationer för att bidra till finansieringen av hållbara projekt. Kapitalmarknadsunionen kommer att bidra till att undanröja finansiella hinder för investeringar, strategin för den inre marknaden kommer att bidra till effektivare marknader för offentlig upphandling och strategin för den digitala inre marknaden kommer att öka rättssäkerheten i den digitala sektorn.

Finansiering genom Efsi ersätter inte medlemsstaternas behov av reformer för att undanröja de investeringshinder som identifierats i samband med europeiska planeringsterminen, på områden som insolvens, offentlig upphandling, rättsväsende och den offentliga förvaltningens effektivitet eller sektorsspecifika regleringar. Kommissionen har redan utfärdat ett antal landsspecifika rekommendationer för reformer på investeringsområdet. Dessa reformer utgör ett nödvändigt villkor för att stödja och öka investeringsnivån i medlemsstaterna.

Den positiva dynamik som investeringsplanen har åstadkommit måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt trendmässiga utveckling. Mekanismerna i investeringsplanen fungerar, och bör stärkas för att fortsatt mobilisera privata investeringar i sektorer som är viktiga för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår. Efsis syfte är fortsatt att stödja investeringar som inte hade kunnat genomföras under samma period eller i samma utsträckning av EIB, EIF eller genom befintliga finansiella instrument utan Efsis stöd.

På samma sätt som under den initiala investeringsperioden bör privata investeringar uppmuntras i största möjliga utsträckning, och små och medelstora företag kommer att vara huvudmottagaren av det stöd som tillhandahålls enligt detta förslag. Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Förlängningen av Efsis löptid kommer inte bara att möjliggöra att ett framgångsrikt program kan fortsätta, men också framföra ett viktigt budskap till projektansvariga och uppmuntra dem att lägga fram projekt till EIB.

Ett viktigt inslag i förslaget är den ännu starkare tonvikten på additionalitet i de projekt som Efsi stödjer. Detta har gjorts ännu tydligare att projekten inom ramen för Efsi ska hantera suboptimala investeringssituationer och marknadsmissar som en del av kriterierna för stödberättigande. Med tanke på deras betydelse för Europa har särskilt gränsöverskridande infrastrukturprojekt, inbegripet relaterade tjänster, identifierats som additionalitetsfrämjande.

Utöver förlängningen av Efsis löptid innehåller förslaget ett antal tekniska förstärkningar av Efsi och EIAH som införlivar de erfarenheter som gjorts under Efsis första år av genomförande.

Ett viktigt mål i förslaget är att stärka Efsis utnyttjande i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner. I detta avseende är en enklare kombination av andra källor till unionsfinansiering, till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa med stöd av Efsi en nyckelkomponent, och bidrar till att mobilisera ytterligare investeringar från den privata sektorn. Parallellt har kommissionen idag antagit ett förslag som syftar till att förenkla förordningen om gemensamma bestämmelser för att underlätta en sådan kombination. I detta sammanhang vore det lämpligt att låta de kontroll- och försäkringsmekanismer som rör transaktioner med Efsi-stöd användas för att uppfylla motsvarande krav för övrig EU-finansiering för samma projekt, för att förenkla förfarandena och öka effektiviteten.

Stödet till mindre utvecklade regioner och övergångsregioner i Europa breddas genom explicit hänvisning till varje industri som annars inte skulle omfattas av de allmänna målen. Dessutom skulle Efsi-stödda investeringar i motorvägar, vilket generellt skulle undvikas, tillåtas i sammanhållningsländer enligt vissa villkor.

Kommissionen föreslår också att bättre fokusera Efsi på EU:s politiska prioriteringar avseende klimatförändringar, till exempel genom att fastställa ett minimimål för klimatvänliga projekt och begränsa stöd till motorvägar endast till dem som omfattar privata investeringar i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. Kommissionen erkänner dessutom vikten av att använda en del av unionens budget, till exempel den som är tillgänglig inom Fonden för ett sammanlänkat Europa, i form av bidrag som blandas med Efsi. Det kombinerade användandet av bidrag och Efsi kommer att hjälpa projekt till ekonomisk och finansiell livskraft, vilket ökar mervärdet av unionens utgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare. Med tanke på den betydande multiplikatoreffekt som investeringar i försvarssektorn innebär för spin-off och tekniköverföringseffekter för andra sektorer, liksom jobbskapande, bör det dessutom vara lämpligt att beakta försvarsrelaterade investeringsprojekt inom ramen för Efsi och därmed att överväga att ändra EIB:s kriterier för stödberättigade lån i enlighet med detta.

För EIAH föreskriver förslaget mer målinriktade tekniska stödtjänster för projekt som omfattar flera medlemsstater, projekt som hjälper till att uppnå COP21-målen och som innebär en kombination av andra källor till unionsfinansiering, till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa med stöd av Efsi. Detta stöd kommer att fokusera på de behov som inte får tillräcklig täckning under nuvarande arrangemang.

Förslaget föreskriver också att EIAH aktivt ska bidra till målet om Efsis sektorsvisa och geografiska diversifiering, genom stöd till EIB för att initiera projekt sär så krävs.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Den 26 november 2014 lade kommissionen fram investeringsplanen för Europa, en övergripande strategi för att hantera Europas investeringsgap som uppstod som en följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Förslaget att utvidga Efsi är helt förenligt med befintliga bestämmelser på politikområdet och i synnerhet med ESI-fonden och andra källor för unionsfinansiering med inriktning på infrastrukturinvesteringar i medlemsstaterna. En kombination av sådana medel med Efsi är möjlig och kommissionen föreslår ändringar i lagstiftningen för att ytterligare underlätta en sådan kombination.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med och bidrar till viktiga politiska EU-prioriteringar, till exempel klimat- och energipaketen för 2020, 2030 och 2050, inbegripet energiunionen och de åtaganden som gjordes vid klimatkonferensen i Paris (COP21), paketet om den cirkulära ekonomin, Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategierna för den inre marknaden och den digitala inre marknaden, det gemensamma europeiska transportområdet, den nya kompetensagendan för Europa och andra långsiktiga strategiska prioriteringar.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artiklarna 172, 173, 175 tredje stycket och 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Föreliggande förslag fastställer det nödvändiga rättsliga ramverket för att utvidga Efsi till slutet av den gällande fleråriga budgetramen, liksom tekniska förändringar av EIAH.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Den föreslagna åtgärdens mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför på bättre sätt uppnås av EU. På grund av skillnaderna i medlemsstaternas finanspolitiska handlingsutrymme kan åtgärder på unionsnivå göra det lättare att nå de mål som eftersträvas, med tanke på åtgärdernas omfattning och konsekvenser. Mer specifikt kommer EU-nivån att möjliggöra stordriftsfördelar vid användningen av EU-budgetens medel i kombination med finansiering genom EIB-gruppen genom att privata investeringar katalyseras i hela EU, och EU-institutionerna och deras expertis och kunskap utnyttjas på bästa sätt för detta ändamål. Multiplikatoreffekten och de konkreta effekterna kommer därför att vara mycket större än vad som skulle kunna uppnås genom en investeringsoffensiv i en enskild medlemsstat eller en grupp medlemsstater. Unionens inre marknad, tillsammans med det faktum att det inte kommer att ske någon landsspecifik eller sektorspecifik projekttilldelning, kommer att öka attraktionskraften för investerare och minska de samlade riskerna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslagets syfte är att fortsatt förbättra Europas långsiktiga tillväxtperspektiv genom att mobilisera privata medel för strategiska investeringar i ett läge med begränsade budgetmedel. Förslaget går inte utöver vad som krävs för att uppnå de mål som eftersträvas.

3.SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH UTVÄRDERINGAR

Sedan ordförande Juncker presenterat investeringsplanen inför Europaparlamentet den 26 november 2014 godkände Europeiska rådet planen med alla dess komponenter i december 2014 och efterlyste snabba resultat. EIB-gruppen hörsammade Europeiska rådets uppmaning och inledde investeringsverksamhet enligt planen i januari 2015. Europaparlamentet och rådet antog det nödvändiga rättsliga ramverket (förordning (EU) nr 2015/1017) osedvanligt snabbt i juni 2015. Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar vad investeringsplanen uppnått hittills och kommande steg, inbegripet förlängningen av Efsis löptid efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av EIAH. Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”[...] Efsi redan har åstadkommit konkreta resultat [...]” och uppmanade Europaparlamentet och rådet att ”skyndsamt” behandla kommissionens förslag om Efsis framtid.

Under förberedelserna för detta förslag grundade sig kommissionen på de diskussioner som regelbundet ägt rum i Europeiska rådet, Europaparlamentet och i ministerrådet. Förslaget har också diskuterats inom EIB-gruppen och med företrädare för den privata sektorn och icke offentliga organisationer. Ett möte med intressenter ägde rum den 7 september 2016.

Intressenterna understryker vikten av robusta kvalitetskriterier och ökad tranparens i projekturvalet för EU-garantin, särskilt när det gäller additionalitet. Dessutom förespråkades en bredare geografisk och sektoriell täckning för Efsi, med särskild uppmärksamhet på projekt som bidrar till COP21-målen liksom projekt som omfattar infrastrukturinvesteringar i flera medlemsstater. Intressenterna efterlyste också en mer aktiv inblandning från EIAH på specifika områden, liksom en mer allmän kapacitet att bidra till projektskapande där så krävs. Föreliggande förslag beaktar de återkopplingar som mottagits.

Kommissionen har dessutom erhållit ytterligare viktiga insikter i förlängningen av Efsis löptid från den utvärdering som föreskrivs i artikel 18.2 i förordning (EU) nr 2015/1017 om utnyttjande av EU-garantin och garantifondens funktionssätt.

Utöver den interna utvärderingen pågår en oberoende utvärdering av tillämpningen av förordning (EU) nr 2015/1017 som utförs av externa experter. Utvärderingen ska levereras i november så att dess innehåll kan underbygga lagstiftarnas diskussion.

4.BUDGETKONSEKVENSER

EU-garantin som tillhandahålls för Efsi kommer att ökas från 16 miljarder EUR till 26 miljarder EUR. Av 26 miljarder EUR kommer 16 miljarder EUR att vara tillgängliga för garantianspråk fram till den 6 juli 2018. I enlighet med den utvärdering som föreskrivs i artikel 18.2 i förordning (EU) nr 2015/1017 och som åtföljer detta förslag, kommer medlen i EU:s garantifond att fastställas till 35 % av EU:s samlade garantiåtaganden senast 2020. För att tillhandahålla en garanti på 26 miljarder EUR för hela investeringsperioden bör garantifonden samtidigt utökas med 1,1 miljarder EUR för att uppgå till totalt 9,1 miljarder EUR.

Inbetalningarna till garantifonden kommer att uppgå till 500 miljoner EUR år 2016, 2,3 miljarder EUR 2017, 1,6 miljarder EUR 2018, 1,4 miljarder EUR 2019, 2,0 miljarder 2020, 450 miljoner EUR 2021 och 400 miljoner EUR 2022. Åtagandebemyndigandena kommer att uppgå till 1,35 miljarder EUR år 2015, 2,104 miljarder EUR 2016, 2,641 miljarder EUR 2017, 2,010 miljarder 2018, 167 miljoner EUR 2019 och 378 miljoner EUR 2020. De successiva inbetalningarna till garantifonden bör inte medföra några risker för EU:s budget under de första åren, eftersom de möjliga anspråken på garantin i samband med förluster endast kommer att göras efter en viss tid. Möjligheten att föreslå exceptionella åtgärder vid behov har förstärkts.

Såsom är fallet med EIB:s nuvarande verksamheter kommer mottagarna att krävas på kostnaderna för EIB:s transaktioner inom ramen för Efsi. Dessa transaktioner och investeringen från EU:s garantifond bör genererera en positiv nettoinkomst, som för närvarande uppskattas till 450 miljoner EURO och som kommer att användas för att bygga upp garantifonden. De driftsanslag som krävs för detta förslag ska finansieras i sin helhet inom den fleråriga budgetramen 2014–2020. 500 miljoner EUR ska omfördelas under rubrik 1A från Fonden för ett sammanlänkat Europas finansieringsinstrument, och 150 miljoner EUR ska finansieras från den outnyttjade marginalen.

Omfördelningen från faciliteten från Fonden för ett sammanlänkat Europa kräver en ändring av artikel 5 i förordning (EU) nr 1316/2013 som omfattas av artikel 2 i föreliggande förslag.

De finansiella medlen för transportsektorn och energisektorn som fastställs i denna artikel 5 bör minskas med 155 miljoner EUR respektive 345 miljoner EUR.

För att skapa rättslig enhetlighet omfattar denna ändring i artikel 2 också en ökning av de finansiella medlen för telekommunikationssektorn på 50 miljoner EUR som innefattas i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av internetanslutning i lokala gemenskaper och offentliga utrymmen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Övervakning, utvärdering och rapporteringskrav regleras klart genom förordning (EU) nr 2015/1017. Detta förslag justerar dessa krav på utvärdering och rapportering i syfte att beakta förlängningen av investeringsperioden.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Detta förslag till ändring av förordning (EU) nr 2015/1017 omfattar följande huvuddelar:

a) Finansiering

–Förlängning av Efsis löptid till slutet av den gällande fleråriga budgetramen, dvs. till och med den 31 december 2020, i syfte att uppnå målet för hela investeringsperioden på åtminstone 500 miljarder EUR i privata och offentliga investeringar.

–Ökning av EU-garantin till 26 miljarder EUR, varav högst 16 miljarder EUR är tillgängliga för garantianspråk fram till den 6 juli 2018.

–Anpassning av målsatsen för EU:s garantifond till 35 % av EU:s samlade garantiåtaganden.

–Ökning av EIB:s bidrag från 5 miljarder EUR till 7,5 miljarder EUR för hela investeringsperioden. Både denna ökning och fördelningen av EIB:s bidrag mellan infrastruktur- och innovationsdelen och småföretagsdelen måste godkännas av EIB:s relevanta beslutsfattande organ.

–Ett ytterligare bidrag från unionens allmänna budget för de investeringar som ska göras under hela investeringsperioden genom en överföring av 500 miljoner EUR från tillgängliga medel i finansieringsinstrumenten inom Fonden för ett sammanlänkat Europa och 150 miljoner EUR från den outnyttjade marginalen.

–Uppskattningsvis 450 miljoner EUR i positiv nettoinkomst från avgifter som betalas av mottagarna och investering av garantifondens medel kommer att användas för att bygga upp garantifonden.

b) Styrning och projekturval

–Ökad additionalitet, med transaktioner genom Efsi som ska åtgärda klart identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som en del av kriterierna för stödberättigande. Förslaget innehåller också en mer detaljerad definition av additionalitet, och beaktar projekt inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, för att uppfylla additionalitetskravet med tanke på deras inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen.

–Ytterligare fokus på projekt som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21). Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet kommer också att stärkas. Dessutom föreskriver förslaget att Efsi-stöd till motorvägar bör undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja privata investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. Förslaget föreskriver också att jordbruk, fiske och vattenbruk uttryckligen inkluderas i de allmänna mål som har rätt till bidrag från Efsi. Dessutom kommer en större andel finansiering att inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi. 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag.

–Ökad transparens genom investeringskommitténs skyldighet att i sina beslut, som är tillgängliga för allmänheten, motivera varför en viss transaktion bör beviljas EU-garanti, samt genom att offentliggöra resultattavlan över indikatorer när en transaktion med EU-garanti har undertecknats. Förslaget omfattar också en skyldighet för EIB och EIF att informera de slutgiltiga mottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om möjligheten till Efsistöd.

–Justeringar och förstärkningar av bestämmelser om efterlevnad av unionsprinciper gällande god förvaltning i skattefrågor för att anpassa texten till den senaste politiska utvecklingen på området.

–Vissa begränsade tekniska förklaringar rörande i) innehållet i avtalet mellan kommissionen och EIB om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin och om de instrument som täcks, särskilt efterställd finansiering, och ii) att förluster till följd av växelkursvariationer täcks i vissa situationer.

c) Europeiska centrumet för investeringsrådgivning

–Fler målinriktade tekniska stödtjänster för projekt som rör flera medlemsstater, för projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen, för digitala infrastrukturer och projekt där Efsistöd kombineras med andra källor för unionsfinansiering. Detta stöd kommer att fokusera på behov som saknar tillräcklig täckning under nuvarande arrangemang. Förslaget föreskriver också att EIAH aktivt ska bidra till målet om Efsis sektorsvisa och geografiska diversifiering.

2016/0276 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172 och 173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

av följande skäl:

(1)Sedan investeringsplanen för Europa lades fram i november 2014 2 har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för EU:s ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017, även om de fortfarande ligger under de historiska nivåerna.

(2)Denna positiva utveckling måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt trendmässiga utveckling. Mekanismerna i investeringsplanen fungerar och bör stärkas för att fortsatt mobilisera privata investeringar i sektorer som är viktiga för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår.

(3)Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande, ”Europa investerar igen: Utvärdering av investeringsplanen för Europa” som skisserar vad investeringsplanen uppnått hittills och kommande steg, inbegripet förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar efter den inledande treårsperioden, utvidgningen av småföretagsdelen inom den befintliga ramen och förstärkningen av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH).

(4)Efsi, inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, är på god väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där de positiva effekterna av Efsi vida överträffar förväntningarna. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017. En större andel finansiering ska inriktas på små och medelstora företag med tanke på den exceptionellt höga efterfrågan på denna del av finansieringen från Efsi: 40 % av ökningen av Efsis riskbärande kapacitet bör inriktas på ökad tillgång till finansiering för små och medelstora företag.

(5)Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har redan levererat konkreta resultat och är ett viktigt steg för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar samt smart användande av begränsade budgetmedel. Kommissionen planerar att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt bör behandlas av Europaparlamentet och rådet”.

(6)Efsi inrättades ursprungligen för en treårsperiod i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder EUR i investeringar. Tack vare dess framgång har kommissionen åtagit sig att fördubbla såväl Efsis löptid som dess finansiell kapacitet. Den förlängning av löptiden enligt lag som presenterades i dag omfattar perioden för den gällande fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla minst 500 miljarder EUR i investeringar fram till 2020. För att ytterligare förstärka Efsis handlingskapacitet och uppnå en fördubbling av investeringsmålet bör medlemsstaterna också bidra som en prioritering.

(7)För perioden efter 2020 avser kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag för att säkerställa att de strategiska investeringarna fortsätter på en hållbar nivå.

(8)Den utvidgade Efsi bör ta itu med återstående marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och fortsatt mobilisera finansiering från den privata sektorn för investeringar som är avgörande för Europas framtida jobbskapande – inbegripet för ungdomar – tillväxt och konkurrenskraft, med stärkt additionalitet. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder, socialt kapital och humankapital samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. Särskilt de transaktioner med stöd av Efsi som bidrar till att uppnå unionens ambitiösa mål som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris (COP21) bör stärkas. Inriktningen på prioriterade projekt gällande sammankoppling av energinät och energieffektivitet bör ökas. Dessutom bör Efsi-stöd till motorvägar undvikas, såvida det inte är nödvändigt för att stödja privata investeringar i transport i sammanhållningsländer eller i gränsöverskridande transportprojekt som omfattar åtminstone ett sammanhållningsland. För tydlighetens skull, och trots att de redan är stödberättigande, bör det uttryckligen fastställas att projekt på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk ligger inom ramen för Efsistödets allmänna mål.

(9)Additionalitet, som är ett av Efsis viktigaste inslag, bör förstärkas vid projekturvalet. I synnerhet bör transaktioner bara vara godtagbara för Efsistöd om de klart inriktar sig på identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. Transaktioner rörande infrastruktur inom delen för infrastruktur och innovation som länkar samman två eller flera medlemsstater, inbegripet e-infrastruktur, bör anses medföra additionalitet med tanke på sådana transaktioners inbyggda svårigheter och höga mervärde för unionen.

(10)Med tanke på deras potential för att öka effekten av medlen från Efsi bör man uppmuntra blandade transaktioner som kombinerar icke återbetalningspliktiga stöd och stöd via finansieringsinstrument baserade på unionens budget, finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa och från EIB-gruppen, inbegripet EIB-finansiering genom Efsi liksom från andra investerare. Blanda mål för att förstärka mervärdet av unionsutgifter genom att attrahera ytterligare medel från privata investerare och säkerställa att de stödda åtgärderna blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga.

(11)För att stärka utnyttjandet av Efsi i mindre utvecklade och övergångsregioner bör ramen för de mål som kan godkännas för Efsistöd utvidgas.

(12)Unionen bör för hela investeringsperioden bevilja en unionsgaranti (nedan kallad EU-garantin) som i inget fall bör överskrida 26 000 000 000 EUR, för att låta Efsi bära investeringar varav maximalt 16 000 000 000 EUR bör vara tillgängliga före den 6 juli 2018.

(13)Om EU-garantin kombineras med de 7 500 000 000 EUR som EIB ska tillhandahålla förväntas det att Efsis stöd bör generera 100 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Dessa 100 000 000 000 EUR som stöds av Efsi förväntas generera åtminstone 500 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i slutet av 2020.

(14)För att delvis finansiera bidraget från unionens allmänna budget till EU:s garantifond för de ytterligare investeringar som ska genomföras bör en överföring göras från tillgängliga medel i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 3 . Dessutom bör anslag på 1 145 797 000 EUR överföras från FSE:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med Efsi eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet.

(15)På grundval av den erfarenhet som samlats in från de investeringar som erhåller stöd från Efsi bör målbeloppet för garantifonden fastställas till 35 % av EU:s samlade garantiskyldigheter för att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå.

(16)I linje med den exceptionellt stora efterfrågan på finansiering från Efsi av små och medelstora företag, som förväntas fortgå, bör denna del av Efsi förstärkas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas socialt företagande, inbegripet genom utveckling och genomförande av nya instrument.

(17)EIB och EIF bör säkerställa att slutmottagarna, inbegripet små och medelstora företag, informeras om möjligheterna till Efsistöd, och därmed sprida kunskapen om den EU-garanti som beviljas enligt förordning (EU) nr 2015/1017.

(18)I syfte att stärka transparensen i Efsis transaktioner bör investeringskommittén i sina beslut, som är tillgängliga för allmänheten, förklara varför den anser att en viss transaktion bör beviljas EU-garantin, med särskilt fokus på additionalitetskriteriet. Resultattavlan över indikatorer bör offentliggöras när en transaktion med EU-garanti har undertecknats.

(19)Transaktioner med Efsistöd bör vara förenliga med unionens principer om god förvaltning i skattefrågor.

(20)Det behövs också vissa tekniska förtydliganden i fråga om innehållet i avtalet om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin och om de instrument som täcks, inbegripet förlusttäckning beroende på valutakursrisker i vissa situationer. Avtalet med EIB om Efsis förvaltning och beviljande av EU-garantin bör anpassas i enlighet med denna förordning.

(21)Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) bör förstärkas och dess verksamhet bör inrikta sig på de behov som inte har tillräcklig täckning under befintliga arrangemang. Det bör ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till förberedelse av projekt som omfattar flera medlemsstater och projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen. Utöver målet att bygga vidare på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster bör centrumet i syfte att fungera som en gemensam rådgivningsinstans för projektfinansiering inom unionen också aktivt bidra till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av Efsi och stödja EIB i projektskapande där så krävs. Det bör också aktivt bidra till att inrätta investeringsplattformar och ge råd om hur andra källor för unionsfinansiering kan kombineras med Efsi.

(22)Förordning (EG) nr 1316/2013 och förordning (EU) nr 2015/1017 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 2015/1017 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 4.2 ska ändras på följande sätt:

a)Led a ii ska ersättas med följande:

” ii) Beloppet, som inte understiger 7 500 000 000 EUR i garantier eller kontanta medel, och villkoren för det finansiella bidrag som EIB ska tillhandahålla genom Efsi.”.

b)Led c i ska ersättas med följande:

”i) I enlighet med artikel 11, närmare regler för tillhandahållandet av EU-garantin, inbegripet dess täckningsarrangemang, dess definierade täckning av portföljer av särskilda typer av instrument, och de händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.”

(2)I artikel 5.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

”För att bättre åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer ska EIB:s särskilda verksamheter med Efsistöd vanligen bestå av efterställda lån, deltagande i riskdelningsinstrument, gränsöverskridande element, exponering mot specifika risker eller övriga identifierbara aspekter som beskrivs närmare i bilaga II.

EIB-projekt med lägre risk än den minimirisk som gäller för EIB:s särskilda verksamhet kan även stödjas av Efsi om ett utnyttjande av EU-garantin krävs för att trygga additionalitet, enligt definitionen i första stycket i denna punkt.

Projekt med Efsistöd som avser fysisk infrastruktur som sammanlänkar två eller flera medlemsstater, eller utvidgning av fysisk infrastruktur eller tjänster kopplade till fysisk infrastruktur från en medlemsstat till en eller flera andra medlemsstater, ska också anses tillhandahålla additionalitet.”

(3)I artikel 6.1 ska de inledande orden ersättas med följande:

”I Efsiavtalet ska det föreskrivas att Efsi ska stödja projekt som åtgärdar marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som”

(4)Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)Led e ska ersättas med följande:

”e) Klimatåtgärder, miljöskydd och miljöförvaltning.”

ii)Följande led ska läggas till som led l:

”l) Jordbrukssektorn, fiskeri- och vattenbrukssektorn.”

(b)I punkt 10 ska andra meningen ersättas med följande:

”Varje ledamot av investeringskommittén ska utan dröjsmål delge styrelsen, den verkställande direktören och den vice verkställande direktören all information som krävs för att fortgående kontrollera att det inte föreligger intressekonflikter.”

(c)I punkt 11 ska följande mening läggas till:

”Den verkställande direktören ska ansvara för att informera styrelsen om varje överträdelse som kommer till hans eller hennes kännedom och föreslå lämpliga åtgärder.”

(d)I punkt 12 ska andra meningen i andra stycket ersättas med följande:

”Beslut om beviljande av EU-garantin ska vara tillgängliga för allmänheten och omfatta en motivering av beslutet, med särskild fokus på efterlevnad av additionalitetskriteriet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information. För att nå sitt beslut ska investeringskommittén stödja sig på den dokumentation som tillhandahålls av EIB.”,

(5)Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska följande läggas till som led h och i:

”h) Jordbrukssektorn och fiskeri- och vattenbrukssektorn.

i) För mindre utvecklade regioner och övergångsregioner som förtecknas i bilaga I respektive bilaga II i kommissionens genomförandebeslut 2014/99/EU 4 , övriga industrier och tjänster som är berättigade till stöd från EIB.”

(b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”EIB ska ha som mål att minst 40 % av Efsis finansiering i delen för infrastruktur och innovation stödjer projekt med komponenter som bidrar till klimatåtgärder, i enlighet med COP21:s åtaganden. Styrelsen ska tillhandahålla detaljerad vägledning i detta syfte.”

(c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den inledande investeringsperioden under vilken EU-garantin kan beviljas för att stödja finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska pågå fram till

a) den 31 december 2020 för EIB-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIB och mottagaren eller den finansiella intermediären har undertecknats senast den 31 december 2022.”

b) den 31 december 2020 för EIF-transaktioner för vilka ett kontrakt mellan EIF och den finansiella intermediären har undertecknats senast den 31 december 2022.”,

(d)Punkt 4 ska utgå.

(6)I artikel 10.2 ska led a ersättas med följande:

”a)Av EIB tillhandahållna lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument och andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skulder, investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital, inbegripet till förmån för nationella utvecklingsbanker eller -institutioner, investeringsplattformar eller -fonder,”,

(7)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. EU-garantin får oavsett tidpunkt inte överskrida 26 000 000 000 EUR, varav en del får anslås till EIB:s finansiering eller garantier till EIF i enlighet med punkt 3. Sammanlagda nettobetalningar från unionens allmänna budget inom ramen för EU-garantin ska inte överstiga 26 000 000 000 EUR och inte överstiga 16 000 000 000 EUR före den 6 juli 2018.”,

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. ”Om EIB tillhandahåller finansiering eller garantier till EIF för att genomföra EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner ska EU-garantin tillhandahålla en heltäckande garanti vid sådan finansiering eller garantier, förutsatt att ett belopp för finansiering eller garantier på minst 4 000 000 000 EUR tillhandahålls av EIB utan täckning från EU-garantin, upp till ett första tak på 6 500 000 000 EUR. Utan att tillämpningen av punkt 1 påverkas får detta tak om så är lämpligt anpassas av styrelsen.

(c)I punkt 6 ska leden a och b ersättas med följande:

”a)för skuldinstrument som avses i artikel 10.2 a, kapital och all ränta samt belopp som EIB inte har mottagit, men som förfallit till betalning i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar, förluster från fluktuationer i valutor andra än euro på marknader där möjligheten för långsiktig hedgning är begränsad, för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang,

b)För aktier eller kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 10.2 a de investerade belopp och deras finansieringskostnader och förluster från valutafluktuationer i andra valutor än euro.”

(8)Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.Den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 ska användas för att uppnå en lämplig nivå (nedan kallat målbeloppet) som avspeglar EU:s totala garantiförpliktelser. Målbeloppet ska fastställas till 35 % av de totala EU-garantiförpliktelserna.”,

(b)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.Från och med den 1 juli 2018, om nivån i garantifonden till följd av anspråk på garantin sjunker under 50 % av målbeloppet, eller den får sjunka under den nivån inom ett år enligt en riskbedömning från kommissionen, ska kommissionen överlämna en rapport om exceptionella åtgärder som kan krävas.”,

(c)Punkterna 8, 9 och 10 ska ersättas med följande:

”8. Efter att ett anspråk gjorts på EU-garantin ska den finansiering av garantifonden som avses i punkt 2 b och d utöver målbeloppet användas, inom de gränser som anges i den investeringsperiod som föreskrivs i artikel 9, för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.

9. Den finansiering av garantifonden som föreskrivs i punkt 2 c ska användas för att återställa EU-garantin till dess ursprungliga belopp.

10.Om EU-garantin till fullo skulle återställas till sitt maximala ursprungliga belopp på 26 000 000 000 EUR, ska eventuella belopp i garantifonden utöver målbeloppet betalas till unionens allmänna budget som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för eventuella budgetposter som kan ha utnyttjats som en källa till omfördelning till garantifonden.”,

(9)Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Sådant stöd ska omfatta målinriktat stöd för användande av tekniskt stöd för att strukturera projekt, användande av innovativa finansieringsinstrument och användande av offentlig-privata partnerskap, med beaktande av specifika egenskaper och behov i medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader.”

ii)I andra stycket ska följande mening läggas till:

”Det ska också stödja förberedelser av klimatåtgärder och projekt för den cirkulära ekonomin eller delar därav, särskilt i samband med COP21, förberedelse av projekt i den digitala sektorn liksom förberedelse av projekt som avses i artikel 5.1 femte stycket.”,

(b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c)fungera som en hävstång för lokala kunskaper för att underlätta stöd från Efsi i hela unionen och där så är möjligt bidra till målet om den sektorsvisa och geografiska diversifiering av Efsi som avses i avsnitt 8 i bilaga II genom att stödja EIB för att initiera transaktioner,”,

ii)Led e ska ersättas med följande:

”e)Tillhandahålla förekommande stöd till inrättandet av investeringsplattformar,”,

iii)Följande ska läggas till som led f:

”f)ge råd om kombination av andra källor till unionsfinansiering (till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa) med stöd av Efsi.”,

(c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.För att uppnå det mål som avses i punkt 1 och för att underlätta rådgivande stöd på lokala nivå ska EIAH använda expertis från EIB, kommissionen, nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och förvaltningsmyndigheterna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.”,

(d)I punkt 6 ska andra meningen ersättas med följande:

”Samarbetet mellan, å ena sidan, EIAH och, å andra sidan, en nationell utvecklingsbank eller -institution, ett internationellt finansinstitut eller en institution eller förvaltningsmyndighet, inbegripet de som agerar som nationell rådgivare, med lämplig sakkunskap för EIAH:s syften, får ha formen av avtalsmässigt partnerskap.”,

(10)Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.Senast den 30 juni 2018 respektive den 30 juni 2020 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av tillämpningen av denna förordning.”

b)Punkterna 7 och 8 ska utgå.

(11)I artikel 19 ska följande punkt läggas till:

”EIB och EIF ska informera eller ålägga finansiella mellanhänder att informera de slutgiltiga mottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om befintligheten av Efsistöd.”,

(12)Artikel 22.1 ska ersättas med följande:

”1. Inom ramen för sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning får EIB, EIF och alla finansiella intermediärer inte stödja någon form av verksamhet som utförs för illegala syften, inbegripet penningtvätt, finansiering av terrorism, organiserad brottslighet, skattebedrägeri och skatteundandragande, korruption och bedrägeri som påverkar unionens ekonomiska intressen.

I synnerhet får EIB inte delta i någon finansierings- eller investeringstransaktion som genomförs genom ett instrument beläget i en jurisdiktion som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationellt överenskomna skattenormer för transparens och utbyte av information.

I sina finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska EIB och EIF inte använda eller ägna sig åt strukturer för skatteundandragande, särskilt aggressiva skatteplaneringsmetoder eller handlingar som inte överensstämmer med EU:s principer för god förvaltning på skatteområdet som anges i unionslagstiftningen, inbegripet kommissionens rekommendationer och meddelanden.

Kommissionen ska ge närmare vägledning, vid behov.”,

(13)I artikel 23.2 ska första och andra meningen i det första stycket ersättas med följande:

”Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.13 och 7.14 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 4 juli 2015. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år.”

(14)Bilaga II ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Förordning (EU) nr 1316/2013 ska ändras på följande sätt:

1) I artikel 5 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för genomförandet av FSE för perioden 2014–2020 fastställs till 29 992 259 000 EUR i löpande priser. Detta belopp ska fördelas enligt följande:

a) Transportsektorn: 23 550 582 000 EUR, varav 11 305 500 000 EUR ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen uteslutande i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

b) Telekommunikationssektorn: 1 091 602 000 EUR,

c) Energisektorn: 5 005 075 000 EUR.

Dessa belopp ska inte påverka tillämpningen av den flexibilitetsmekanism som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(*).

________________

(*) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014-20 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).”.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 2015/1017

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 5

Politikområde: Ekonomi och finans

Verksamhet Inom ramen för den finansieringsbaserade budgeteringen: Finansiella transaktioner och instrument

För en detaljerad redogörelse för denna verksamhet, se avsnitt 3.2

Politikområde: Transport och rörlighet

Politikområde: Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Politikområde: Energi

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻Förslaget/initiativet gäller en ny åtgärd

◻Förslaget/initiativet gäller en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 6

X Förslaget/initiativet gäller en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Förslaget/initiativet gäller en tidigare åtgärd som omformas till en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Stöd till tillväxtfrämjande investeringar i linje med unionens budgetprioriteringar, särskilt på följande områden:

1) Strategisk infrastruktur (investeringar i digital teknik och energi i linje med EU:s politik)

2) Transportinfrastruktur i industriområden, utbildning, forskning och innovation

3) Investeringar som ökar sysselsättningen, särskilt genom finansiering av små och medelstora företag och åtgärder för ungdomssysselsättning

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Öka antalet och volymen av Europeiska investeringsbankens (EIB) finansierings- och investeringstransaktioner på prioriterade områden

Specifikt mål nr 2

Öka volymen av Europeiska investeringsfondens (EIF) finansiering för små och medelstora företag

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

GD Ekonomi och finans: Finansiella transaktioner och finansieringsinstrument

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Initiativet bör göra det möjligt för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner på de områden som nämns i punkt 1.4.1 med större finansieringsvolym och, i fråga om EIB, med mer riskabla projekt som dock fortfarande bedöms kunna få ekonomisk bärkraft.

En multiplikatoreffekt bör skapas genom EU-garantin till EIB, så att 1 EUR från EU-garantin genom detta initiativ skulle kunna generera 15 EUR investerade i projekt.

Initiativet bör därmed bidra till att mobilisera finansiering för projekt på minst 500 miljarder EUR till slutet av den gällande fleråriga budgetramen. Detta bör bidra till att öka de totala investeringarna i unionen och därmed till att stärka den potentiella och faktiska tillväxten och sysselsättningen.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Målet är att öka investeringarna inom de strategiska områden som förtecknas i punkt 1.4.1.

I detta sammanhang kommer följande indikatorer att tillämpas:

- Antalet projekt/små och medelstora företag som mottagit finansiering från EIB/EIF inom ramen för initiativet.

- Den uppnådda genomsnittliga multiplikatoreffekten. Den förväntade multiplikatoreffekten är cirka 15 när det gäller användningen av EU-garantin jämfört med den totala investering som mobiliseras för de projekt som stöds enligt initiativet och transaktionsvillkoren.

- Den sammanlagda volymen av den finansiering som mobiliseras för de projekt som får stöd.

Den löpande bevakningen av resultaten kommer att grundas på rapporter från EIB samt marknadsundersökningar.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

[…]

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Sedan investeringsplanen för Europa lades fram i november 2014 7 har förutsättningarna för investeringar förbättrats, och förtroendet för Europas ekonomi och tillväxt är på väg tillbaka. Unionen är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan gett konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas öka gradvis under 2016 och 2017, även om de fortfarande ligger under de historiska nivåerna.

Denna positiva utveckling måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt trendmässiga utveckling. Mekanismerna i investeringsplanen fungerar och bör stärkas för att fortsatt mobilisera privata investeringar i sektorer som är viktiga för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer kvarstår.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Efsis första genomförandeår har bevisat att den ursprungliga planen var sund. Efsi, inrättad och sponsrad av EIB-gruppen, är på god väg att uppfylla sitt mål att mobilisera minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Marknaden har kunnat ta medel i anspråk särskilt snabbt inom småföretagsdelen, där Efsi gör betydligt bättre ifrån sig än väntat. I juli 2016 förstärktes delen för små och medelstora företag med 500 miljoner EUR inom befintliga parametrar i förordning (EU) nr 2015/1017.

Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har redan levererat konkreta resultat och är ett viktigt steg för att hjälpa mobiliseringen av privata investeringar samt smart användande av begränsade budgetmedel.”

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter:

Initiativet är helt förenligt med befintliga program under rubrik 1A, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020 och Cosme. Det finns också tydliga synergier med Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). En broschyr offentliggjordes i februari 2016 om komplementariteten mellan ESI-fonderna och Efsi. Dessutom har ett förslag lagts fram om ändring av förordningen om fastställande av gemensamma bestämmelser för strukturfonderna för att underlätta en kombination av ESI-fonderna och Efsi parallellt med föreliggande förslag.

Synergieffekter kommer att uppstå genom användning av kommissionens expertis när det gäller förvaltning av finansiella medel och den erfarenhet från de finansieringsinstrument som redan inletts i samarbete mellan EU och EIB.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 8

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

–◻ via genomförandeorgan

◻Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻Indirekt förvaltning genom delegering till:

–◻tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻offentligrättsliga organ

–◻privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Garantifonden kommer att förvaltas direkt av kommissionen.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I enlighet med artikel 10 i förslaget ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, två gånger per år rapportera till kommissionen om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. Dessutom ska EIB, vid behov i samarbete med EIF, årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner. Senast den 31 mars varje år ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten överlämna en årsrapport om garantifondens situation och dess förvaltning under det föregående året.

I enlighet med artikel 12 i förslaget ska EIB utvärdera hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar och överlämna sin utvärdering till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Kommissionen ska också göra en utvärdering av användningen av EU-garantin och garantifondens funktion, och överlämna den till Europaparlamentet och rådet. En heltäckande rapport om Efsis funktion ska göras senast den 30 juni 2018 och därefter vart tredje år, och det fordras även en heltäckande rapport om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion.

2.2.Senast den 30 juni 2018 och den 30 juni 2020 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en oberoende utvärdering av hur denna förordning har tillämpats. Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin medför en icke försumbar finansiell risk. Det är inte osannolikt att belopp ur garantin kommer att tas i anspråk. Det uppskattas emellertid att garantifonden ger det skydd som krävs för unionens budget. Själva projekten kan också försenas eller överskrida budgeterade kostnader.

Även utifrån försiktiga antaganden skulle initiativets kostnadseffektivitet kunna påverkas negativt av en otillräcklig marknadspenetration för instrumenten och av förändrade marknadsförutsättningar över tid som minskar den förväntade multiplikatoreffekten.

I enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) nr 2015/1017 ska garantifondens medel investeras. Dessa investeringar medför en placeringsrisk (t.ex. marknads- och kreditrisker) och vissa operativa risker.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Efsi förvaltas av en styrelse som fastställer den strategiska inriktningen, de operativa strategierna och förfarandena, de regler som är tillämpliga på transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker samt Efsis riskprofil.

En investeringskommitté ska fatta beslut om användningen av Efsis stöd till infrastruktur och större projekt utförda av medelstora börsnoterade företag. Investeringskommittén består av oberoende experter som är kunniga och erfarna när det gäller investeringsprojekt och kommer att vara ansvarig inför styrelsen, som övervakar uppnåendet av Efsis mål.

En verkställande direktör kommer att ansvara för den löpande förvaltningen av Efsi och förberedelserna inför investeringskommitténs möten. Den verkställande direktören ska vara direkt ansvarig inför styrelsen och varje kvartal rapportera om Efsis verksamhet till styrelsen. Den verkställande direktören utnämndes av EIB:s ordförande efter att Europaparlamentet godkänt den kandidat som styrelsen utsett.

Kommissionen kommer att förvalta tillgångarna i garantifonden i enlighet med förordningen samt sina interna regler och förfaranden.

2.3.Åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägeri och oriktigheter som påverkar unionens finansiella intressen

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

I artikel 21 i förordning (EU) nr 2015/1017 klargörs behörigheten för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) när det gäller att utreda transaktioner som stöds inom ramen för detta initiativ. I enlighet med beslutet av den 27 juli 2004 i Europeiska investeringsbankens råd om EIB:s samarbete med Olaf har banken fastställt särskilda regler för samarbete med Olaf i samband med möjliga fall av bedrägeri, korruption eller någon annan illegal verksamhet som skadar gemenskapernas finansiella intressen.

Utöver detta gäller EIB:s bestämmelser och förfaranden. Till dessa hör i synnerhet EIB:s interna utredningsförfaranden som EIB:s direktion godkände i mars 2013. I september 2013 antog EIB dessutom en policy för att förebygga och avskräcka från otillåtet beteende inom Europeiska investeringsbankens verksamhet (Policy on preventing and deterring prohibited conduct in European Investment Bank activities, EIB:s bedrägeribekämpningspolicy).

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

Förslaget kommer inte att öka den totala utgiftsnivå som programmerats under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen 2014–2020, eftersom medlen från faciliteten i Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att minskas för att finansiera bidraget från EU-budgeten till Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Källor till finansiering av den Europeiska fonden för strategiska investeringar	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
FONDEN FÖR ETT SAMMANLÄNKAT EUROPA varav:	73,908	-	31,277	106,879	287,936	500,000
06.020105 – Att skapa en miljö som bättre främjar privata investeringar i transportinfrastrukturprojekt					155,000	155,000
32.020104 – Skapa en miljö som är gynnsam för privata investeringar i energiprojekt	73,908	-	31,277	106,879	132,936	345,000
Outnyttjad marginal				60,000	90,000	150,000
Totalt källor för medel till garantifonden för Efsi	73,908	-	31,277	166,879	377,936	650,000

För att undanröja den bristande överensstämmelsen i varje budgetår mellan finansieringskällor och tidsplanen för åtagandena som ingår i finansieringsöversikten för rättsakt som åtföljer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1017 ska ändras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ändring av Efsis tidsplan för åtaganden	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
Befintlig tidsplan för åtaganden - 01.0405	1350,000	2030,000	2641,000	1979,000			8000,000
Ändring		73,908	-	-73 908			000 000
Reviderad tidsplan för åtaganden - 01.0405	1350,000	2 103,908	2 641,000	1 905,092			8000,000

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: Ekonomi och finans

2017

2018

2019

2020

2021

TOTALT

•Driftsanslag

01,0405

Åtaganden

1)

105,185

166,879

377,936

650,000

Betalningar

2)

150,000

250,000

250,000

650,000

01.407

Åtaganden

1)

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Betalningar

2)

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 9

Budgetrubrik (nr)

3)

TOTALA anslag
för GD Ekonomi och finans

Åtaganden

=1

105,185

166,879

377,936

650,000

Betalningar

=2

150,000

250,000

250,000

650,000

•TOTALA driftsanslag

Åtaganden

4)

105,185

166,879

377,936

650,000

Betalningar

5)

150,000

250,000

250,000

650,000

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

6)

TOTALA anslag
för RUBRIK 1A
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

=4+ 6

105,185

166,879

377,936

650,000

Betalningar

=5+ 6

150,000

250,000

250,000

650,000

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2019	2020	TOTALT
GD: Ekonomi och finans
•Personalresurser
•Övriga administrativa utgifter
TOTALT GD ECFIN

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2017

2018

2019

2020

2021

TOTALT

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

105,185

166,879

377,936

650,000

Betalningar

150,000

250,000

250,000

650,000

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

⇩

2018

2019

2020

TOTALT

Typ 10

Genomsnittliga kostnader

Nr

Kostn.

Nr

Kostn.

Nr

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

Specifikt mål

Nr 1: Öka antalet och volymen AV Europeiska investeringsbankens finansierings- och investeringstransaktioner på prioriterade områden

och nr 2: Öka volymen AV Europeiska investeringsfondens finansiering för små och medelstora företag

105,185

166,879

377,936

650,000

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–X Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk utöver vad som redan omfattades i den finansieringsöversikt för rättsakt som åtföljer förordning (EU) nr 2015/1017.

–◻ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–X Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk utöver vad som redan omfattades i den finansieringsöversikt för rättsakt som åtföljer förordning (EU) nr 2015/1017.

–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 11
		2019	2020	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel 660 – Övriga bidrag och återbetalningar		200,000	250,000

Mål- och resultatbeteckning ⇩			2018		2019		2020		TOTALT

	Typ 10	Genomsnittliga kostnader	Nr	Kostn.	Nr	Kostn.	Nr	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
Specifikt mål Nr 1: Öka antalet och volymen AV Europeiska investeringsbankens finansierings- och investeringstransaktioner på prioriterade områden och nr 2: Öka volymen AV Europeiska investeringsfondens finansiering för små och medelstora företag
				105,185		166,879		377,936		650,000