Bryssel den 27.1.2016

COM(2016) 31 final

2016/0014(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 9 final}
{SWD(2016) 10 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.Motiv och syfte

Lagstiftningen om typgodkännande av fordonsprodukter omfattar tre kategorier av fordon: motorfordon och släpfordon till sådana fordon, motorcyklar samt traktorer. Syftet med detta förslag är att revidera lagstiftningen om typgodkännande av motorfordon och släpfordon. Lagstiftningen om de andra två fordonskategorierna reviderades redan 2013.

Typgodkännandekrav för motorfordon och släpfordon finns för närvarande i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (nedan kallat ramdirektivet) 1 . Lagstiftningens syfte är att underlätta fri rörlighet på den inre marknaden för motorfordon och släpfordon genom harmoniserade krav avsedda att nå gemensamma miljö- och säkerhetsmål. Direktiv 2007/46/EG omfattar fordon för personbefordran (kategori M), lastbilar (kategori N) och släpfordon (kategori O), samt system och komponenter till dem. Ramdirektivet kompletteras med separata rättsakter med särskilda säkerhets- och miljökrav. Dessa rättsakter reglerar en rad tekniska krav för olika typer av fordon, system och komponenter.

I enlighet med kommissionens åtaganden i åtgärdsplanen Cars 2020 för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa 2 kontrollerades alla delar av ändamålsenligheten i EU-lagstiftningen om typgodkännande av motorfordon 2013. Kontrollen visade att EU-lagstiftningen om typgodkännande är ändamålsenlig för att nå målen harmonisering, en väl fungerande inre marknad och rättvis konkurrens. Det framkom dock också att skillnader i tolkningen och strängheten i tillämpningen av kraven mellan medlemsstaterna motverkar lagstiftningens syfte. I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om denna kontroll konstaterades det därför att det fanns utrymme för förbättringar, och en översyn av direktiv 2007/46/EG framhävdes som särskilt viktig, bland annat i fråga om följande:

Nya bestämmelser om marknadstillsyn som komplement till kraven i fråga om typgodkännande.

Förtydligande av förfarandena för återkallelse och skyddsåtgärder samt av villkoren för utökning av godkännanden av befintliga fordonstyper.

Förbättrad tillämpning av typgodkännandelagstiftningen genom harmonisering och förstärkning av de förfaranden för typgodkännande och produktionsöverensstämmelse som medlemsstaternas myndigheter och tekniska tjänster tillämpar.

Tydligare ansvarsfördelning för de ekonomiska aktörerna i leveranskedjan och för de myndigheter och andra parter som är involverade i lagstiftningens tillämpning.

Ökad ändamålsenlighet i alternativa typgodkännandesystem (nationella godkännanden av små serier och enskilda fordon) och etappvis typgodkännanden, för att ge rimlig flexibilitet åt nischmarknader och små och medelstora företag utan att för den delen störa de lika villkoren på marknaden.

Även om kontrollen av ändamålsenligheten visat att de befintliga reglerna bidrar till att uppfylla de politiska målen, har de kritiserats starkt sedan det upptäcktes att en tysk tillverkare (VW) under flera år hade använt programvara för att manipulera sina bilars utsläppsprestanda. Inom en vecka efter det att skandalen blivit känd tillkännagav kommissionen att den skulle förstärka typgodkännandesystemet, särskilt genom att se till att det finns lämpliga tillsynsmekanismer så att typgodkännandeförfarandena tillämpas korrekt och enhetligt. På en inre marknad med 28 medlemsstater och i en bransch där tekniken och vetenskapen hela tiden rör sig framåt, riskerar betydande skillnader i reglernas tolkning och tillämpning att undergräva systemets verkan och motverka de övergripande politiska målen om säkerhet och hälsa för enskilda och om skydd för miljön. Många berörda parter efterlyste tydligt en översyn efter VW-skandalen.

Syftet med denna översyn är att råda bot på dessa tillkortakommanden och återställa allmänhetens förtroende för regelverkets förmåga att skydda hälsa och miljö på ett bra sätt.

1.2.Gällande bestämmelser

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll 3 , som innehåller regler om EU:s strategi för ackreditering (kontroll av att laboratorier och organ för certifiering eller inspektion som utfärdar intyg i EU har rätt kompetens) och strategin för marknadsövervakning och kontroll av produkter från länder utanför EU (säkra produkter oavsett ursprung).

Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter 4 , som innehåller standardbestämmelser för produktlagstiftningen på den inre marknaden (bl.a. definitioner, de ekonomiska aktörernas skyldigheter samt skyddsklausuler).

2.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Kommissionen inledde ett offentligt samråd 2010 5 för att inhämta de berörda parternas åsikter om en eventuell översyn av ramdirektivet. Samrådet syftade till att kontrollera om de områden där kommissionen ansåg att tillämpningen av EU:s typgodkännandelagstiftning kunde förbättras skulle leda till rätt omfattning och inriktning på den planerade översynen av ramdirektivet.

Fyrtio relevanta svar inkom, vilka på det hela taget uttryckte ett starkt stöd för översynens mål. Medan 74 % av de som svarade höll med om att den nuvarande typgodkännandelagstiftningen redan höll relativt hög kvalitet, ansåg 57,6 % av dem att mer dock kunde göras för att betona och målinrikta tillämpningen av principerna för marknadstillsyn: 47 % av dem ansåg att de befintliga bestämmelserna om marknadstillsyn inte har avsedd verkan, medan bara 2,9 % ansåg att de hade det. Detta visar tydligt att de berörda parterna håller med om att mer kan och bör göras för att komplettera typgodkännandets kontroller i förväg med kontroller i efterhand genom marknadstillsyn.

Kommissionen beställde också ett antal externa undersökningar för att komplettera och tjäna som underlag för konsekvensbedömningen. En utvärdering 6 av ramdirektivet genomfördes under första halvåret 2011, följt av en konsekvensbedömning 7 under andra halvåret 2011. I konsekvensbedömningen bedömdes alternativens inverkan på de behov som kommissionen utpekat och som samrådet bekräftat vara relevanta. På grundval av samrådet och konsekvensbedömningen har en rekommenderad kombination av alternativ för att åtgärda dessa behov valts.

Mer arbete inför den slutliga konsekvensbedömningen och översynen av ramdirektivet genomfördes 2012–2013 i ett pilotprojekt för kontroll av ändamålsenligheten. Ett kontrakt om pilotprojektet ingicks, och projektet blev färdig i mars 2013. Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar om kontrollen av ändamålsenligheten lades fram i november 2013 8 , med det som borde prioriteras i översynen av ramdirektivet (se punkt 1.1).

Parter på hög nivå har involverats inom Cars 21-högnivågruppen, vilket utmynnade i en rad rekommendationer om typgodkännandelagstiftningen som kommissionen infört i sin åtgärdsplan Cars 2020 som den antog i november 2012.

I enlighet med kommissionens åtaganden i planen Cars 2020 gjordes slutligen en konkurrenskraftsundersökning under andra halvåret 2013 som komplement till de ovannämnda undersökningarna. Behovet av kompenserande åtgärder för de små och medelstora företagen beaktades i denna undersökning, som visade att den rekommenderade kombinationen av alternativ inte skulle leda till så stor inverkan på de små och medelstora företagen att några kompenserande åtgärder skulle bli nödvändiga.

Dessutom har medlemsstaternas myndigheter fått yttra sig under hela konsekvensbedömningen vid sammanträden i tekniska kommittén för motorfordon och expertgruppen för typgodkännandemyndigheter. Branschens och användarorganisationernas åsikter om översynen har inhämtats i arbetsgruppen för motorfordon. Alla berörda parter kontaktades dessutom av de externa konsulterna som inhämtade underlag och åsikter.

Efter skandalen med VW:s utsläpp antog Europaparlamentet den 5 oktober 2015 en resolution om utsläppsmätningar i bilindustrin, där man betonade att EU:s nuvarande system för typgodkännande avsevärt måste stärkas, liksom att tillsynen på EU-nivå måste utvidgas särskilt vad gäller systemet för marknadstillsyn, samordning och uppföljning av fordon som säljs i EU.

3.FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

3.2.Subsidiaritetsprincipen

Ramlagstiftningen om typgodkännande av motorfordon bidrar till den inre marknaden för varor. Syftet med detta förslag är att göra lagstiftningens tillämpning effektivare som ett led i det övergripande politiska målet att fördjupa strategin för den inre marknaden.

Det är visserligen medlemsstaterna som svarar för lagstiftningens tillämpning på sina territorier, men en harmoniserad, samordnad modell som bygger på gemensamma kriterier som tillämpas enhetligt av medlemsstaterna är en förutsättning för att bevara lika villkor i hela EU genom harmoniserad tolkning och tillämpning av typgodkännandekraven och kompletterad med harmoniserade bestämmelser om marknadstillsyn för att ge medlemsstaterna tillräckliga möjligheter till kontroll av produkter som redan finns på marknaden och för verkningsfulla, gemensamma åtgärder mot osäkra produkter som inte följer reglerna.

Skillnaderna mellan medlemsstaternas organisation av typgodkännande och marknadstillsyn kan leda till oharmoniserad tillämpning, mot bakgrund av unionens inre marknad som inte längre har några inre gränser och där kontroller vid nationsgränserna i praktiken har upphört. För att undvika att felaktiga produkter införs till en medlemsstats territorium är medlemsstaterna också i hög grad beroende av att deras grannar verkningsfullt tillämpar lagstiftningen. Otillräcklig tillämpning i en medlemsstat kan därför allvarligt undergräva de andra medlemsstaternas ansträngningar att hindra felaktiga produkter från att föras in på deras marknader. Detta ömsesidiga beroende stärks av att övervakningsmyndigheternas befogenheter är begränsade till deras nationella territorier. När det krävs gränsöverskridande åtgärder måste myndigheterna kunna lita på sina motparter i andra EU-länder.

Det beror på att typgodkännandereglerna vilar på principen att alla nya fordon som överensstämmer med en typ som godkänts i en medlemsstat fritt får saluföras och registreras i de andra medlemsstaterna. Denna rätt gäller alla fordon oavsett var de tillverkats. Det innebär också att fordon som tillverkats utanför EU fritt kan röra sig inom EU, förutsatt att tillverkaren intygar att de är tillverkade i överensstämmelse med en fordonstyp som redan är godkänd i ett EU-land. Med tanke på den här industrins globala karaktär, där många fordonsprodukter importeras från länder utanför EU, förutsätter detta omfattande gränsöverskridande inslag samordnade åtgärder på EU-nivå för att garantera lika villkor för alla.

Om medlemsstaterna agerade individuellt och nationellt för att lösa marknadens problem skulle det kunna leda till hinder för den fria rörlighet för motorfordon som är stadfäst i ramlagstiftningen. Det är därför motiverat med åtgärder på EU-nivå.

3.3.Proportionalitetsprincipen

Förslaget uppfyller proportionalitetsprincipen då det inte går utöver vad som krävs för att nå målen att säkerställa den inre marknadens funktion samtidigt som en hög skyddsnivå för allmän säkerhet och miljö hålls.

Åtgärderna är avsedda att stärka och ytterligare harmonisera typgodkännandeförfarandenas tillämpning, och de bygger på de gemensamma principerna i ramen för saluföring av produkter och referensbestämmelserna om unionsharmonisering av produktlagstiftning i bilaga I till beslut nr 768/2008/EG. När det är nödvändigt och motiverat har bestämmelserna anpassats till fordonssektorns särdrag, bl.a. det faktum att det redan finns en väletablerad typgodkännandelagstiftning och att bestämmelserna behöver överensstämma med den lagstiftningen. Detta gäller särskilt bestämmelserna om informationsutbyte och samarbete mellan marknadstillsynsmyndigheterna, typgodkännandemyndigheterna och de tekniska tjänsterna.

3.4.Val av regleringsform

En förordning anses lämplig, eftersom det innebär garantier för direkt och harmoniserad tillämpning utan behov av införlivande i medlemsstaternas lagstiftning.

Förslaget bygger på den trenivåmetod som redan införts i EU:s lagstiftning om typgodkännande av motorfordon. Enligt den här metoden stiftas lag i tre etapper:    

De grundläggande bestämmelserna och räckvidden slås fast i en förordning av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Sedan fastställs de närmare tekniska bestämmelserna som hör till de grundläggande bestämmelserna i delegerade akter som kommissionen antar i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kommissionen antar slutligen genomförandeakter med administrativa bestämmelser, t.ex. mallar för informationsdokument, typgodkännandeintyg och intyg om överensstämmelse, i enlighet med artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har följande inverkan på budgeten:

Kommissionens personal anordnar och deltar i gemensamma utvärderingar av de tekniska tjänsterna.

Kostnader för nationella utvärderare som medverkar i gemensamma utvärderingar av tekniska tjänster ersätts enligt kommissionens regler för återbetalning av experters kostnader.

Kommissionens personal tillhandahåller vetenskapligt, tekniskt och logistiskt stöd till systemet för inbördes utvärdering (gemensamma inspektioner av de tekniska tjänsterna) och till samordningen av medlemsstaternas marknadstillsyn över fordonsprodukter.

Kommissionens personal förvaltar och vidareutvecklar EU:s regler om typgodkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (tillämpning av den här förordningen och utarbetande av delegerade akter och genomförandeakter) samt stöd till och övervakning av medlemsstaternas resurseffektiva och verkningsfulla genomförande.

Kostnader för möten i det forum som föreskrivs i artikel 10, inklusive ersättning av medlemsstaternas resekostnader.

Kostnader för att inrätta och förvalta övervakningsmekanismen för de tekniska tjänsternas bedömningar av överensstämmelse.

Kostnader för efterlevnads- och överensstämmelseprovning av motorfordon av kommissionen.

Kostnader för medverkan i internationellt regleringssamarbete, särskilt Unece.

Närmare uppgifter om kostnaderna finns i finansieringsöversikten.

Med tanke på begränsningarna i den fleråriga budgetramen 2014–2020 måste genomförandet av detta förslag bygga på befintliga resurser och utformas så att ytterligare medel från EU-budgeten inte krävs. Åtgärderna i detta förslag till förordning påverkar inte EU-budgeten utöver de anslag som redan finns i kommissionens officiella finansplanering, eftersom eventuella krav på medel måste tillgodoses genom inkomster avsatta för särskilda ändamål och genom intern omfördelning.

För tiden efter den 31 december 2020 ska beloppet ingå i den fleråriga budgetramen från och med 2021, i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.ÖVRIGT

5.1.Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Förslaget rör en fråga av intresse för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och bör därför omfatta detta.

5.2.Upphävande av gällande lagstiftning

Om förslaget antas kommer gällande lagstiftning att upphävas.

2016/0014 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 9 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Den inre marknadens regler bör vara tydliga, enkla och konsekventa och därigenom skapa rättssäkerhet för företag och konsumenter.

(2)Därför inrättades ett heltäckande EU-typgodkännandesystem för motorfordon, släpfordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter för motorfordon genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG 10 .

(3)En utvärdering av unionens lagstiftning om typgodkännande av motorfordon, släpfordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter för motorfordon, genomförd 2013 11 , visade att grunderna i direktiv 2007/46/EG är lämpliga för att nå de viktigaste målen harmonisering, en väl fungerande inre marknad och rättvis konkurrens, och att de därför bör fortsätta att gälla.

(4)I utvärderingen konstaterades dock följande behov: det behövs nya bestämmelser om marknadstillsyn som komplement till bestämmelserna om typgodkännande, förfarandena för återkallelse och skyddsåtgärder behövde förtydligas, villkoren för beviljande av utökning av godkännanden av befintliga fordonstyper behövde klargöras, typgodkännandelagstiftningens tillämpning behövde stärkas genom harmonisering och förbättring av de förfaranden för typgodkännande och kontroll av produktionsöverensstämmelse som medlemsstaternas myndigheter och tekniska tjänster tillämpar, ansvarsfördelningen mellan leveranskedjans ekonomiska aktörer behövde förtydligas, ansvarsfördelningen mellan myndigheter och andra aktörer som tillämpar lagstiftningen behövde klargöras, alternativa typgodkännandesystem behövde göras mer ändamålsenliga (nationella godkännanden av små serier och enskilda fordon), etappvis typgodkännande behövde förbättras för lämplig flexibilitet på nischmarknader och för små och medelstora företag, dock utan att de lika spelreglerna för alla ifrågasätts.

(5)Den senaste tidens problem med tillämpningen av typgodkännanderamen har dessutom visat på särskilda brister och visar att en genomgripande förändring behövs för ett motståndskraftigt, öppet, förutsägbart och långsiktigt regelverk som ger ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.

(6)I denna förordning anges harmoniserade bestämmelser och principer för typgodkännande av motorfordon och släpfordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för motorfordon, liksom om godkännande av individuella fordon, för att garantera en väl fungerande inre marknad för företag och konsumenter liksom ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.

(7)I denna förordning anges materiella tekniska och administrativa krav för typgodkännande av motorfordon i kategorierna M och N och släpfordon till sådana fordon (kategori O), samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon, i syfte att garantera tillräckliga säkerhets- och miljöprestanda. Kategorierna omfattar motorfordon för personbefordran, motorfordon för godsbefordran samt släpfordon till sådana fordon.

(8)Denna förordning är avsedd att stärka den gällande typgodkännandelagstiftningen, särskilt genom nya bestämmelser om marknadstillsyn. Marknadstillsyn i fordonssektorn bör införas genom fastställande av skyldigheterna för de ekonomiska aktörerna i leveranskedjan, ansvarsområdena för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter samt de åtgärder som bör vidtas när fordonsprodukter påträffas på marknaden som utgör en allvarlig säkerhets- eller miljörisk eller inte uppfyller typgodkännandekraven.

(9)Effektiv tillämpning av typgodkännandekraven bör garanteras genom stärkta bestämmelser om produktionsöverensstämmelse i form av bl.a. regelbundna obligatoriska revisioner av metoderna för kontroll av överensstämmelse och av att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma med typen, samt genom stärkta krav på kompetens, skyldigheter och resultat för de tekniska tjänster som genomför provningar för helfordonstypgodkännande under typgodkännandemyndigheternas ansvar. Korrekt fungerande tekniska tjänster är en förutsättning för att garantera en hög nivå på säkerhet och miljöskydd och för att slå vakt om allmänhetens förtroende för systemet. Kriterierna för utseende av tekniska tjänster enligt direktiv 2007/46/EG bör anges närmare, så att de tillämpas konsekvent. De tekniska tjänsterna i de olika medlemsstaterna tenderar att utveckla divergerande bedömningsmetoder på grund av arbetets tilltagande komplexitet. Det är därför nödvändigt att föreskriva processuella skyldigheter som garanterar informationsutbyte om och övervakning av medlemsstaternas praxis för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av de respektive tekniska tjänsterna. Dessa processuella skyldigheter torde avlägsna eventuella skillnader mellan de tillämpade metoderna och tolkningen av kriterierna för utseende av tekniska tjänster.

(10)Behovet av kontroll och övervakning av de tekniska tjänsterna av de utseende myndigheterna har ökat i takt med att det tekniska framåtskridandet fört med sig risken att de tekniska tjänsterna inte har nödvändig kompetens att prova ny teknik eller nya anordningar inom det område de utsetts för. I takt med att teknikens framåtskridande förkortar produktcyklerna och eftersom mellanrummen mellan bedömningar på plats och övervakningens karaktär varierar mellan de utseende myndigheterna, bör minimikrav på mellanrummen mellan tillsyn och övervakning över de tekniska tjänsterna fastslås.

(11)Medlemsstaternas utseende och övervakning av de tekniska tjänsterna i enlighet med utförliga och stränga kriterier bör därför bli föremål för tillsyn på unionsnivå, bland annat genom oberoende revisioner som en förutsättning för att tjänsternas anmälning ska förlängas efter fem år. De tekniska tjänsternas ställning gentemot tillverkarna bör stärkas, bland annat deras rätt och skyldighet att genomföra oanmälda fabriksinspektioner och utföra fysisk provning eller laboratorieprovning av produkter som omfattas av denna förordning, för att se till att tillverkarna fortsätter att följa kraven efter det att de har fått sina produkter typgodkända.

(12)För att öka insynen och det ömsesidiga förtroendet och för att ytterligare anpassa och utveckla kriterierna för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster, liksom formerna för utökning och förnyelse, bör medlemsstaterna samarbeta med varandra och med kommissionen. De bör samråda med varandra och med kommissionen i frågor av allmän betydelse för denna förordnings tillämpning och underrätta varandra och kommissionen om sin checklista för bedömningar.

(13)Om utseende av en teknisk tjänst bygger på sådan ackreditering som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 12 , bör ackrediteringsorgan och utseende myndigheter utbyta sådan information som är relevant för bedömningen av de tekniska tjänsternas kompetens

(14)Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för utseende och övervakning av tekniska tjänster så att deras övervakning av de tekniska tjänsterna blir långsiktigt hållbar och så att det råder lika spelregler för tekniska tjänster. För öppenhetens skull bör medlemsstaterna informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de bestämmer avgifternas storlek och struktur.

(15)Om tvivel råder om en teknisk tjänsts kompetens, trots medlemsstaternas åtgärder för en enhetlig tillämpning och uppföljning av kraven, bör kommissionen ha möjlighet att utreda enskilda ärenden.

(16)För att se till att de tekniska tjänsternas provningar och rapporter inte påverkas av ovidkommande överväganden bör de tekniska tjänsternas organisation och drift garantera fullständig opartiskhet. För att de tekniska tjänsterna ska kunna bedriva sin verksamhet på ett enhetligt och systematiskt sätt bör de ha ett tillfredsställande ledningssystem, inklusive bestämmelser om tystnadsplikt. För att de tekniska tjänsterna ska kunna lösa sin uppgift korrekt bör deras personals kunnande, kompetens och oberoende garanteras vid varje tidpunkt.

(17)De tekniska tjänsternas oberoende gentemot tillverkarna bör garanteras, bl.a. genom att man undviker att de får betalt direkt eller indirekt av tillverkarna för de typgodkännandeinspektioner och provningar de har utfört. Därför bör medlemsstaterna fastställa en struktur för typgodkännandeavgifter som täcker kostnaderna för samtliga typgodkännandeprovningar och inspektioner som utförs av de tekniska tjänster som myndigheten utsett, liksom de administrativa kostnaderna för utfärdande av typgodkännandet och kostnaderna för kontroller och inspektioner i efterhand.

(18)Kraftfulla former för tillämpningen behövs för att genomdriva denna förordnings krav. Det bör förbli godkännandemyndigheternas ansvar att sörja för efterlevnad av fordonslagstiftningens krav i fråga om typgodkännande och produktionsöverensstämmelse, eftersom det är ett ansvar som hänger nära samman med utfärdande av typgodkännanden och förutsätter ingående kännedom om typgodkännandenas innehåll. Det är därför viktigt att godkännandemyndigheternas verksamhet regelbundet utvärderas av de andra godkännandemyndigheterna, så att en enhetlig kvalitets- och stränghetsnivå tillämpas av alla godkännandemyndigheter i fråga om typgodkännandekraven. Det är också viktigt att reglera kontroller av att själva typgodkännandet är korrekt.

(19)Närmare samordning mellan de nationella myndigheterna genom informationsutbyte och samordnade bedömningar under en samordnande myndighets ledning är en förutsättning för en jämn, hög nivå på skyddet av hälsa, säkerhet och miljö på den inre marknaden. Detta torde också leda till effektivare användning av knappa resurser på nationell nivå. Därför bör ett forum inrättas så att medlemsstaterna och kommissionen kan utbyta information om och samordna den verksamhet som rör tillämpning av typgodkännandelagstiftningen. Det nuvarande informella samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område kan gynnas av att sättas på mer formell fot.

(20)Reglerna om unionens marknadstillsyn och kontroll över produkter som släpps ut på unionsmarknaden i förordning (EG) nr 765/2008 gäller motorfordon och släpfordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon, men hindrar inte medlemsstaterna från att välja vilken myndighet som ska vara behörig att utföra uppgifterna. Marknadstillsyn kan vara en uppgift som flera nationella myndigheter delar på, i enlighet med de nationella system för marknadstillsyn i medlemsstaterna som upprättats enligt förordning (EG) nr 765/2008. Verkningsfull samordning och övervakning på unionsnivå och nationell nivå bör garantera att myndigheterna med ansvar för godkännande och marknadstillsyn tillämpar de nya reglerna om typgodkännande och marknadstillsyn.

(21)Regler om marknadstillsyn behöver tas med i denna förordning för att stärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, garantera en verkningsfull samordning mellan deras marknadstillsyn och förtydliga vilka förfaranden som är tillämpliga.

(22)För att öka insynen i godkännandeprocessen och underlätta marknadstillsynsmyndigheternas, godkännandemyndigheternas och kommissionens informationsutbyte och oberoende kontroller, bör typgodkännandedokumentationen tillhandahållas i elektronisk form och vara offentlig, med förbehåll för skydd av affärsintressen och personuppgifter.

(23)De nationella myndigheternas skyldigheter i fråga om marknadstillsyn enligt den här förordningen är mer specifika än de i artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, för att ta hänsyn till typgodkännandereglernas särdrag och behovet av att komplettera de reglerna med en verkningsfull marknadstillsyn som garanterar verkningsfulla efterhandskontroller av att de produkter som den här förordningen omfattar överensstämmer med kraven.

(24)De nationella myndigheternas mer specifika skyldigheter enligt den här förordningen bör omfatta efterhandsprovning av överensstämmelse och inspektioner av ett tillräckligt antal fordon som släppts ut på marknaden. Valet av fordon som genomgår denna efterhandsprovning bör bygga på en lämplig riskbedömning som beaktar den eventuella bristande överensstämmelsens grad av allvar och sannolikheten för dess förekomst.

(25)Kommissionen bör dessutom organisera och genomföra eller låta genomföra efterhandskontroller av överensstämmelse och inspektioner, fristående från dem som medlemsstaterna utför enligt sina nationella skyldigheter i fråga om marknadstillsyn. Om bristande överensstämmelse fastställs vid dessa provningar och inspektioner, eller om det konstateras att ett typgodkännande har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, bör kommissionen ha rätt att inleda unionsomfattande korrigerande åtgärder för att återställa de berörda fordonens överensstämmelse och undersöka anledningen till felaktigheterna i typgodkännandet. Lämplig finansiering bör avsättas i unionens allmänna budget så att de här överensstämmelseprovningarna och inspektionerna kan genomföras. Med tanke på de ekonomiska begränsningarna i den fleråriga budgetramen 2014–2020 måste genomförandet av detta förslag bygga på befintliga resurser och utformas så att de inte alstrar ytterligare finansiella medel. Kommissionen bör ha rätt att påföra förvaltningsrättsliga straffavgifter när bristande överensstämmelse fastställs.

(26)För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerhet hos fordonen, på skyddet av passagerare och andra trafikanter samt miljöskyddet bör de tekniska krav och miljökrav som är tillämpliga på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter förbli harmoniserade och anpassade till det tekniska och vetenskapliga framåtskridandet.

(27)Den här förordningens mål bör inte påverkas av att vissa system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning kan monteras i eller på ett fordon efter det att fordonet har släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att system, komponenter, separata tekniska enheter delar eller utrustning som kan monteras i eller på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är väsentliga för miljöskydd eller funktionssäkerhet kontrolleras av en godkännandemyndighet innan de släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk.

(28)EU:s typgodkännandesystem måste göra det möjligt för varje medlemsstat att bekräfta att varje fordonstyp och varje typ av system, komponent och separat teknisk enhet avsedd för sådana fordonstyper har genomgått de provningar och inspektioner som föreskrivs i den här förordningen för att kontrollera att de överensstämmer med typgodkännandekraven i den här förordningen och att tillverkaren har erhållit ett typgodkännandeintyg för dem. Enligt EU:s typgodkännandesystem ska tillverkaren tillverka sina fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter i överensstämmelse med den godkända typen. Fordonstillverkaren ska styrka detta genom att utfärda ett intyg om överensstämmelse för varje fordon. Varje fordon som åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse bör få tillhandahållas på marknaden och registreras för bruk i hela unionen.

(29)Produktionsöverensstämmelse är en hörnsten i EU:s typgodkännandesystem, och därför bör de åtgärder som tillverkaren vidtagit för att garantera överensstämmelsen godkännas av den behöriga myndigheten eller en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utsetts till den uppgiften, och regelbundet kontrolleras genom oberoende, regelbundna revisioner. Godkännandemyndigheterna bör dessutom se till att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma.

(30)För att typgodkännanden ska förbli giltiga krävs att tillverkaren informerar den myndighet som godkänt fordonstypen om alla ändringar av typens egenskaper eller de säkerhets- och miljökrav som gäller för typen. Därför är det viktigt att typgodkännandeintyg gäller under en begränsad tid och att intygen endast kan utökas om godkännandemyndigheten har kontrollerat och är övertygad om att fordonstypen fortfarande uppfyller alla tillämpliga krav. Villkoren för utökning av typgodkännanden bör dessutom förtydligas för att garantera en enhetlig tillämpning av förfaranden och krav i samband med typgodkännande i hela unionen.

(31)Bedömningen av anmälda allvarliga risker för säkerhet, folkhälsa och miljö bör göras på nationell nivå, men samordning bör ske på unionsnivå om risken eller skadan kan förekomma i fler än en medlemsstat, i syfte att dela på resurser och garantera att åtgärder för att avhjälpa risken eller skadan är enhetliga.

(32)För att garantera att alla fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter på marknaden erbjuder ett starkt skydd av säkerhet och miljö, bör tillverkaren eller någon annan ekonomisk aktör i leveranskedjan vidta verkningsfulla korrigerande åtgärder, såsom återkallelse av fordon, om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet utgör en allvarlig risk för användarna eller miljön, enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008. Godkännandemyndigheterna bör ha befogenhet att utvärdera och kontrollera om de åtgärderna är tillräckliga. De andra medlemsstaternas myndigheter bör ha rätt att vidta skyddsåtgärder om de anser att tillverkarens korrigerande åtgärder inte är tillräckliga.

(33)Lämplig flexibilitet bör ges genom alternativa typgodkännandesystem för tillverkare av fordon i små serier. De borde kunna dra fördel av den inre marknaden i unionen under förutsättning att deras fordon uppfyller de särskilda kraven på EU-typgodkännande av fordon tillverkade i små serier. I vissa begränsade fall är det lämpligt att tillåta nationellt typgodkännande av små serier. För att förebygga missbruk bör alla förenklade förfaranden för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion. Därför måste begreppet fordon som tillverkas i små serier definieras exakt, med avseende på antal tillverkade fordon, krav som ska uppfyllas och villkoren för utsläppande av de fordonen på marknaden. Det är lika viktigt att föreskriva ett alternativt system för godkännande av enskilda fordon, särskilt för att ge tillräcklig flexibilitet för etappvis byggda fordon.

(34)Unionen är part i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (Unece) överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”) 13 . Unionen har godtagit ett betydande antal föreskrifter fogade till den reviderade överenskommelsen av år 1958 och är därför skyldig att godta typgodkännanden enligt de föreskrifterna såsom uppfyllande motsvarande unionskrav. För att förenkla unionens typgodkännandelagstiftning och anpassa den till Uneces internationella lagstiftning, har unionen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 14 upphävt sina särskilda direktiv om typgodkännande och ersatt dem med obligatorisk tillämpning av relevanta Uneceföreskrifter. För att minska den administrativa börda som typgodkännandeförfarandet innebär bör tillverkare av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter när så är lämpligt tillåtas att ansöka om typgodkännande enligt denna förordning direkt genom att erhålla godkännande enligt tillämpliga Uneceföreskrifter som nämns i bilagorna till denna förordning.

(35)Därför bör Uneceföreskrifter och ändringar av dem som unionen röstat för eller som unionen tillämpar, i enlighet med rådets beslut 97/836/EG 15 , inarbetas i EU:s typgodkännandelagstiftning. Kommissionen bör därför ges befogenhet att ändra bilagorna till denna förordning och anta delegerade akter för att se till att hänvisningarna till Uneceföreskrifter och ändringar av dem i förteckningen över tillämpliga rättsakter hålls aktuell.

(36)För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till information om reparation och underhåll av fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon. Hittills finns krav på tillhandahållande av information om reparation och underhåll av fordon angivna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 16 , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 17 , kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 18 och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 19 . De kraven bör konsolideras i den här förordningen, medan förordningarna (EG) nr 715/2007, (EG) nr 595/2009, (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 582/2011 bör ändras i enlighet med detta.

(37)Tekniska framsteg som innebär ny teknik eller nya metoder för felsökning och reparation av fordon, till exempel distanstillgång till fordonsinformation och fordonsprogramvara, bör inte motverka denna förordnings mål i fråga om oberoende aktörers tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.

(38)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 20 .

(39)I syfte att komplettera denna förordning med närmare tekniska krav bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på typgodkännandekrav på miljö- och säkerhetsprestanda för motorfordon och släpfordon till motorfordon samt för system, komponenter och separata tekniska enheter till sådana fordon. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(40)Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som kan tillämpas vid överträdelser av denna förordning och säkerställa att reglerna genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna bör varje år rapportera om sanktioner till kommissionen, så att enhetligheten av genomförandet av bestämmelserna kan övervakas.

(41)För tydlighetens, rationaliseringens och enkelhetens skull bör direktiv 2007/46/EG upphävas och ersättas med den här förordningen. Att en förordning antas garanterar att bestämmelserna är direkt tillämpliga och kan uppdateras snabbare och effektivare, så att bättre hänsyn kan tas till teknikens framåtskridande och lagstiftningens utveckling inom ramen för den reviderade överenskommelsen av år 1958.

(42)För att kommissionen ska kunna genomföra sina kontroller och för att de ekonomiska aktörerna och de nationella myndigheterna ska ha lika spelregler bör kommissionen ha befogenhet att påföra enhetliga straffavgifter på ekonomiska aktörer som konstaterats ha överträtt denna förordning, oavsett var fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten först typgodkändes.

(43)När åtgärderna i denna förordning medför behandling av personuppgifter, bör behandlingen ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG 21 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 22 och de tillhörande nationella genomförandeåtgärderna.

(44)För att medlemsstaterna, de nationella myndigheterna och de ekonomiska aktörerna ska kunna förbereda sig inför de nya reglerna i denna rättsakt bör ett tillämpningsdatum efter ikraftträdandet fastställas.

(45)Eftersom målen med denna förordning, nämligen att fastställa harmoniserade bestämmelser om administrativa och tekniska krav för typgodkännande av fordon i kategorierna M, N och O och för system, komponenter och separata tekniska enheter samt om marknadstillsyn över sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1
Syfte

1.I denna förordning fastställs administrativa bestämmelser och tekniska krav för typgodkännande och utsläppande på marknaden av alla nya fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon som avses i artikel 2.1. Den är också tillämplig på godkännanden av enskilda fordon.

2.I denna förordning fastställs krav för marknadstillsyn över fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande i enlighet med denna förordning, samt av delar och utrustning för sådana fordon.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på motorfordon i kategorierna M och N och släpfordon till dem i kategori O, som är avsedda att framföras på allmän väg, inbegripet sådana som konstruerats och tillverkats i en eller flera etapper, och på system, komponenter och separata tekniska enheter, samt på delar och utrustning, som konstruerats och tillverkats för sådana fordon och släpfordon.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på följande fordon:

a)Jordbruks- eller skogsbruksfordon enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 23 .

b)Två- eller trehjuliga fordon och fyrhjulingar, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 24 .

c)Fordon som används på spår.

3.För följande fordon och maskiner får tillverkaren ansöka om typgodkännande eller godkännande av enskilt fordon enligt denna förordning, förutsatt att fordonen uppfyller de materiella kraven i denna förordning:

a)Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på flygplatser.

b)Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret och ordningsmakten.

c)Självgående fordon som är särskilt konstruerade och tillverkade för att utföra arbete och som på grund av sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefordran.

4.För följande fordon får tillverkaren ansöka om godkännande av enskilt fordon enligt denna förordning:

a)Fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg.

b)Prototyper av fordon som används på väg för utförande av ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar under förutsättning att de särskilt har konstruerats och tillverkats för detta ändamål.

Artikel 3
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.typgodkännande: förfarande genom vilket en typgodkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

2.marknadstillsyn: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadstillsynsmyndigheter för att se till att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning och inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

3.fordon: motorfordon eller släpfordon till sådana fordon enligt definitionerna i punkterna 10 och 11.

4.system: sammansättning av anordningar som är kombinerade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

5.komponent: anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som får typgodkännas oberoende av det fordonet och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

6.separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som får typgodkännas separat, men bara med avseende på en eller flera särskilda fordonstyper, och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

7.delar: varor som används för montering, reparation och underhåll av ett fordon samt reservdelar.

8.utrustning: alla andra varor än delar som kan läggas till eller installeras på ett fordon.

9.tillverkare: en fysisk eller juridisk person som är ansvarig för alla aspekter av typgodkännandet av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller godkännande av enskilda fordon eller godkännande av delar och utrustning, för säkerställande av produktionsöverensstämmelse och marknadstillsynsfrågor med avseende på fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheter, delen eller utrustningen, oavsett om personen är eller inte är direkt involverad i alla steg i konstruktionen och tillverkningen av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter.

10.motorfordon: alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som framdrivs av egen kraft och som har minst fyra hjul och en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 25 km/h.

11.släpfordon: icke självgående fordon på hjul som är konstruerat och tillverkat för att dras av ett motorfordon.

12.godkännandemyndighet: myndighet eller myndigheter i en medlemsstat, anmälda till kommissionen av den medlemsstaten, som har behörighet att handlägga samtliga led i förfarandet för typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller i ett enskilt godkännande av ett fordon, tillståndsförfarandet för delar och utrustning, och som även har behörighet att utfärda och, i förekommande fall, återkalla eller avslå ansökan om intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tekniska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

13.marknadstillsynsmyndighet: den eller de nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra marknadstillsyn på en medlemsstats territorium.

14.nationell myndighet: godkännandemyndighet eller annan myndighet som arbetar med och ansvarar för marknadstillsyn, gränskontroll eller registrering i en medlemsstat med avseende på fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning.

15.utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.

16.registrering: permanent eller tillfälligt administrativt tillstånd att ta ett fordon i bruk på väg, inbegripet identifiering av fordonet och utfärdande av ett serienummer.

17.ibruktagande: den första användningen för avsett ändamål i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.

18.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens ombud, importören eller distributören.

19.helfordonstypgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av icke färdigbyggt fordon, färdigbyggt fordon eller etappvis färdigbyggt fordon uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

20.etappvis typgodkännande: förfarande genom vilket en eller flera godkännandemyndigheter intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befinner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

21.icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtminstone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

22.EU-typgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

23.typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är typgodkänd.

24.tillverkarens ombud: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som är vederbörligen utnämnd av tillverkaren att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten eller marknadstillsynsmyndigheten och handla för tillverkarens räkning i frågor som omfattas av denna förordning.

25.importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som på marknaden släpper ut ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som tillverkats i ett tredjeland.

26.nationellt typgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i en medlemsstats nationella lagstiftning; ett sådant godkännandes giltighet är begränsat till den medlemsstatens territorium.

27.intyg om överensstämmelse: dokument enligt bilaga IX utfärdat av tillverkaren, som intygar att ett tillverkat fordon överensstämmer med den godkända fordonstypen.

28.distributör: en återförsäljare eller någon annan fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning på marknaden.

29.tillhandahållande på marknaden: varje form av tillhandahållande av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning på marknaden för distribution eller användning inom ramen för en verksamhet av kommersiell natur, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.

30.typgodkännande i flera steg: förfarande som består av stegvis insamling av samtliga EU-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter som ingår i fordonet och som i slutskedet leder till helfordonstypgodkännande.

31.typgodkännande i ett steg: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet i en enda åtgärd intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som helhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

32.kombinerat typgodkännande: förfarande för typgodkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemtypgodkännanden erhålls under slutskedet av godkännandet av det kompletta fordonet, utan att EU-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa system.

33.etappvis färdigbyggt fordon: fordon som genomgått etappvis typgodkännande och som uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

34.färdigbyggt fordon: fordon som inte måste byggas färdigt för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

35.fordonstyp: en särskild kategori av fordon som har åtminstone de väsentliga kriterierna i del B i bilaga II gemensamma, och som får omfatta varianter och versioner enligt vad som sägs där.

36.teknisk tjänst: organisation eller organ som har utsetts av godkännandemyndigheten för att som provningslaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner.

37.grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande.

38.systemtypgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett en typ av system uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

39.typgodkännande av separat teknisk enhet: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven med avseende på en eller flera angivna fordonstyper.

40.typgodkännande av komponent: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en från ett fordon fristående komponenttyp uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

41.virtuell provningsmetod: datorsimulationer, inklusive beräkningar, som visar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en rättsakt som förtecknas i bilaga IV, utan att det krävs att ett fysiskt fordon, ett fysiskt system, en fysisk komponent eller en fysisk separat teknisk enhet används.

42.enskilt fordonsgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven för enskilt EU-fordonsgodkännande och nationellt enskilt fordonsgodkännande.

43.fordon i slutserier: fordon som finns i lager och som på grund av att nya tekniska krav trätt i kraft enligt vilka det inte har typgodkänts, inte kan eller inte längre kan tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk.

44.alternativa krav: administrativa bestämmelser och tekniska krav som syftar till att garantera en nivå på funktionssäkerhet, miljöskydd och skydd av personer i fordonet som i största rimliga utsträckning motsvarar den nivå som anges i en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

45.reservdelar: varor som är avsedda att installeras i eller på ett fordon för att ersätta originaldelar av det fordonet, inbegripet varor som är nödvändiga för användningen av fordonet, dock inte bränsle.

46.information om reparation och underhåll av fordon: all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, periodisk övervakning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av originaldata när det gäller fordonet, samt för montering av delar och utrustning på fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information.

47.oberoende aktör: en fysisk eller juridisk person, annan än auktoriserade återförsäljare och verkstäder, som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av fordon, särskilt verkstäder, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder kontroll och provningstjänster, aktörer som erbjuder utbildning för installatörer och tillverkare av och verkstäder för utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen. Här ingår även auktoriserade verkstäder, återförsäljare och distributörer inom en särskild fordonstillverkares distributionssystem, i den mån de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon med avseende på vilka de inte ingår i fordonstillverkarens distributionssystem.

48.auktoriserad verkstad: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon och som verkar inom tillverkarens distributionssystem.

49.oberoende verkstad: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon och som inte verkar inom tillverkarens distributionssystem.

50.information från system för omborddiagnos eller OBD-information: information om system ombord på ett fordon eller kopplat till en motor som kan upptäcka driftsstörningar och i tillämpliga fall signalera dem genom ett larmsystem, identifiera det sannolika felstället med hjälp av information som lagrats i ett datorminne och kommunicera denna information till utrustning utanför fordonet.

51.fordon tillverkat i små serier: fordonstyp för vilken det antal fordon som tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk inte överskrider de årliga antalsgränserna i bilaga XII.

52.fordon avsett för särskilda ändamål (SPV): fordon i kategorin M, N eller O som har särskilda tekniska egenskaper som gör att de kan utföra funktioner som kräver specialarrangemang eller specialutrustning.

53.påhängsvagn: släpfordon vars axel eller axlar är belägna bakom fordonets tyngdpunkt (då fordonet är jämnt lastat) och som är försett med en kopplingsanordning som medger att horisontella och vertikala krafter överförs till dragfordonet.

54.nationellt ackrediteringsorgan: det enda organ i en medlemsstat som har statligt bemyndigande att genomföra ackrediteringar i enlighet med artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008.

55.bedömning på plats: en kontroll utförd av typgodkännandemyndigheten i den tekniska tjänstens lokaler eller i lokaler som tillhör dennas underentreprenörer eller dotterbolag.

56.övervakningsbedömning på plats: en regelbundet återkommande rutinmässig bedömning på plats som varken är den bedömning på plats som genomförs för det ursprungliga utseendet eller den bedömning på plats som genomförs för förlängning av utseendet.

Artikel 4
Fordonskategorier

1.I denna förordning ska följande fordonskategorier gälla:

a)Kategori M omfattar motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för befordran av personer och deras bagage, närmare bestämt följande:

i)Kategori M1:Motorfordon med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och som inte har utrymme för stående passagerare. Antalet sittplatser får vara begränsat till förarplatsen.

ii)Kategori M2:Motorfordon med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton. Dessa motorfordon får ha utrymme för stående passagerare.

iii)Kategori M3:Motorfordon med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som överstiger 5 ton. Dessa motorfordon får ha utrymme för stående passagerare.

b)Kategori N omfattar motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för godsbefordran, närmare bestämt följande:

i)Kategori N1:Motorfordon med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

ii)Kategori N2:Motorfordon med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte överstiger 12 ton.

iii)Kategori N3:Motorfordon med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

c)Kategori O omfattar släpfordon som är konstruerade och tillverkade för befordran av gods eller personer såväl som för bostadsändamål, närmare bestämt följande:

i)Kategori O1:Släpfordon med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

ii)Kategori O2:Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 0,75 ton men inte överstiger 3,5 ton.

iii)Kategori O3:Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte överstiger 10 ton.

iv)Kategori O4:Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

2.Kriterierna för indelning av fordon, fordonstyper, varianter och versioner i kategorier anges i bilaga II.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga II vad gäller indelning av fordon i kategorier efter underkategorier, fordonstyper och karosserityper för att anpassa bilagan till teknikens utveckling.

KAPITEL II
ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 5
Allmänna materiella krav

1.Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska uppfylla kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

2.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga IV för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att införa och uppdatera hänvisningar till rättsakter med krav på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter.

Artikel 6
Medlemsstaternas skyldigheter

1.Medlemsstaterna ska inrätta eller utnämna godkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter. Medlemsstaterna ska anmäla inrättande och utnämning av dessa myndigheter till kommissionen.

Anmälan ska innehålla myndigheternas namn, adress, inbegripet elektronisk adress, och behörighetsområden. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning med uppgifter om godkännandemyndigheterna och marknadstillsynsmyndigheterna på sin webbplats.

2.Medlemsstaterna ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande endast av sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

3.Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av sådana fordon, system. komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning, utom i de fall som avses i artikel 52.

Som undantag från denna regel är medlemsstaterna inte skyldiga att tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon som är typgodkända enligt denna förordning men överskrider de harmoniserade mått som anges i bilaga I till rådets direktiv 96/53/EG 25 .

4.Medlemsstaterna ska organisera och utöva marknadstillsyn över och kontroller av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som förs in på marknaden i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008.

5.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att marknadstillsynsmyndigheterna, när de anser det nödvändigt och motiverat, har rätt att gå in i de ekonomiska aktörernas lokaler och ta nödvändiga stickprov av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter för överensstämmelseprovning.

6.Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma sin typgodkännandeverksamhet. Sådana översyner och bedömningar ska äga rum minst vart fjärde år, och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten, särskilt antalet typgodkännanden som beviljats och de berörda tillverkarnas identitet.

7.Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma sin tillsyn. Sådana översyner och bedömningar ska äga rum minst vart fjärde år, och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten.

Artikel 7
Godkännandemyndigheternas skyldigheter

1.Godkännandemyndigheterna ska endast godkänna sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller kraven i denna förordning.

2.Godkännandemyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess när så krävs för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 för att skydda unionsanvändarnas intressen.

3.En medlemsstat där fler än en godkännandemyndighet ansvarar för fordonsgodkännande, inbegripet godkännanden av enskilda fordon, ska utse en enda typgodkännandemyndighet som ansvarar för informationsutbyte med de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och för de skyldigheter som anges i kapitel XV.

Godkännandemyndigheterna i en medlemsstat ska samarbeta med varandra genom att dela med sig av upplysningar som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.

4.När en godkännandemyndighet informeras i enlighet med artikel 8.5, 9.5, 52.4 eller 54 ska den vidta alla nödvändiga åtgärder för att se över ett beviljat godkännande, och i förekommande fall korrigera eller återkalla godkännandet beroende på orsakerna till och graden av allvar i de påvisade avvikelserna.

5.Kommissionen får anta genomförandeakter om fastställande av de gemensamma kriterierna för utseende, översyn och bedömning av nationella godkännandemyndigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Artikel 8
Marknadstillsynsmyndigheternas skyldigheter

1.Marknadstillsynsmyndigheterna ska regelbundet genomföra kontroller för att se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med kraven i denna förordning och att deras typgodkännanden är riktiga. Kontrollerna ska utföras i lämplig omfattning, genom dokumentkontroller, provningar under faktisk körning och laboratorieprovningar på grundval av statistiskt relevanta urval. Under sin verksamhet ska marknadstillsynsmyndigheterna beakta vedertagna principer för riskbedömning, klagomål och andra upplysningar.

2.Marknadstillsynsmyndigheterna ska ålägga de ekonomiska aktörerna att tillhandahålla den dokumentation och information som marknadstillsynsmyndigheterna anser nödvändig för sin verksamhet.

3.För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska marknadstillsynsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till intyg om överensstämmelse som de ekonomiska aktörerna lägger fram.

4.Marknadstillsynsmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att inom rimlig tid varna användare på sina territorier om risker de upptäckt med ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador.

Marknadstillsynsmyndigheterna ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna om åtgärder för att förebygga eller minska risker som orsakas av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som de ekonomiska aktörerna tillhandahåller.

5.Om marknadstillsynsmyndigheterna i en medlemsstat i enlighet med artikel 49.5 beslutar att dra tillbaka ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet från marknaden, ska de underrätta den berörda ekonomiska aktören och i förekommande fall den berörda godkännandemyndigheten.

6.Marknadstillsynsmyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess när så krävs för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 i största möjliga omfattning för att skydda unionsanvändarnas intressen.

7.Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma hur deras tillsyn fungerar. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten.

8.De olika medlemsstaternas marknadstillsynsmyndigheter ska samordna sin marknadstillsyn, samarbeta med varandra och förse varandra och kommissionen med resultaten av tillsynen. När så är lämpligt ska marknadstillsynsmyndigheterna komma överens om arbetsfördelning och specialisering.

9.Om mer än en myndighet i en medlemsstat är ansvarig för marknadstillsyn och kontroll vid yttre gränser ska de myndigheterna samarbeta med varandra genom att dela med sig av uppgifter som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.

10.Kommissionen får anta genomförandeakter om kriterierna för fastställande av omfattning, räckvidd och frekvens för överensstämmelsekontroller av de urval som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Artikel 9
Kommissionens kontroller av överensstämmelse och samordning av tillämpningen med medlemsstaterna

1.    Kommissionen ska organisera och genomföra eller låta genomföra provningar och inspektioner i tillräcklig omfattning av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan är tillgängliga på marknaden, för att kontrollera att fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna överensstämmer med typgodkännandena och med tillämplig lagstiftning samt för att se till att typgodkännandena är korrekta.

Provningarna och inspektionerna får utföras på nya fordon som tillhandahålls av tillverkaren eller den ekonomiska aktören i enlighet med punkt 2.

Provningarna och inspektionerna får också utföras på registrerade fordon enligt överenskommelse med innehavaren av fordonsregistreringen.

2.Tillverkare som innehar typgodkännande eller ekonomiska aktörer ska på begäran förse kommissionen med ett statistiskt relevant antal serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, utvalda av kommissionen, som är representativa för de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som får släppas ut på marknaden enligt det typgodkännandet. Fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna ska tillhandahållas för provning vid en tidpunkt och en plats och under en tidsrymd som kommissionen bestämmer.

3.För att kommissionen ska kunna genomföra sådana provningar som avses i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna ge kommissionen tillgång till alla uppgifter som rör typgodkännande av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som överensstämmelseprovas. Uppgifterna ska minst omfatta den information som finns på typgodkännandeintyget och dess bilagor, enligt artikel 26.1.

För fordon typgodkända enligt förfarandet i flera steg eller det etappvisa förfarandet ska medlemsstaterna också förse kommissionen med typgodkännandeintyget och dess bilagor i enlighet med artikel 26.1 för typgodkännanden av ingående system, komponenter och separata tekniska enheter.

4.Fordonstillverkare ska offentliggöra uppgifter som behövs för överensstämmelseprovning som utförs av tredje man. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange vilka uppgifter som ska offentliggöras och villkoren för offentliggörande av dem, med förbehåll för skydd av affärshemligheter och av personuppgifter enligt unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

5.När kommissionen fastställer att provade eller inspekterade fordon inte överensstämmer med de typgodkännandekrav som anges i denna förordning eller i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, ska den i enlighet med artikel 54.8 utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att få fordonen att överensstämma med de kraven, eller vidta begränsande åtgärder genom att antingen ålägga den ekonomiska aktören att dra tillbaka de berörda fordonen från marknaden eller återkalla dem inom rimlig tid, beroende på graden av allvar i den fastställda bristande överensstämmelsen.

Om provningarna och inspektionerna gör att själva typgodkännandets riktighet kan ifrågasättas, ska kommissionen underrätta den eller de berörda godkännandemyndigheterna samt forumet för informationsutbyte om genomförande.

Kommissionen ska offentliggöra en rapport om sina resultat efter alla kontroller av överensstämmelse som den genomfört.

Artikel 10
Forumet för informationsutbyte om genomförande

1.Kommissionen ska inrätta och leda ett forum för informationsutbyte om genomförande (nedan kallat forumet)

Forumet ska bestå av ledamöter utsedda av medlemsstaterna.

2.Forumet ska samordna ett nätverk av de nationella myndigheter som ansvarar för typgodkännande och marknadstillsyn.

Dess rådgivande uppgifter ska bland annat omfatta främjande av god praxis, informationsutbyte om tillämpningsproblem, samarbete, utveckling av arbetsmetoder och verktyg, utveckling av rutiner för elektroniskt informationsutbyte, utvärdering av enhetliga tillämpningsprojekt, sanktioner och gemensamma inspektioner.

3.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 för att fastställa sammansättning, utseendeförfarande, närmare uppgifter, arbetsmetoder och forumets arbetsordning.

Artikel 11
Tillverkarnas allmänna skyldigheter

1.Tillverkarna ska se till att de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de tillverkat och som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk har tillverkats och godkänts i enlighet med kraven i denna förordning.

2.Vid etappvis typgodkännande ska tillverkarna också ansvara för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som de har tillfört under färdigställandet av fordonet. Alla tillverkare som ändrar komponenter, system eller separata tekniska enheter som redan har godkänts vid tidigare etapper ska ansvara för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa ändrade komponenter, system eller separata tekniska enheter. Tillverkaren i den föregående etappen ska lämna information till tillverkaren i den efterföljande etappen om alla ändringar som kan påverka typgodkännanden av komponenter, system, separata tekniska enheter eller helfordonstypgodkännanden. Informationen ska lämnas så snart som den nya utökningen till typgodkännandet av det kompletta fordonet har utfärdats och senast den dag då tillverkningen av det icke färdigbyggda fordonet börjar.

3.Tillverkare som ändrar ett icke färdigbyggt fordon så att det klassificeras i en annan fordonskategori med följden att krav som redan bedömts i en tidigare typgodkännandeetapp ändras, ska också ansvara för överensstämmelse med tillämpliga krav för den fordonskategori som det ändrade fordonet klassificeras i.

4.För EU-typgodkännanden ska en tillverkare som är etablerad utanför unionen utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten. Tillverkaren ska också utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för marknadstillsyn, och det kan vara samma ombud som har utsetts för EU-typgodkännanden.

5.Tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga aspekter av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

6.Tillverkaren ska fastställa förfaranden för att se till att serietillverkningen av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter förblir överensstämmande med den godkända typen.

7.Förutom den obligatoriska skylten som anbringas på fordon och de typgodkännandemärken som anbringas på komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med artikel 36 ska tillverkarna även ange namn, registrerat handelsnamn eller registrerat varumärke och kontaktadress i unionen på sina fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på marknaden, eller om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer komponenten eller den separata tekniska enheten.

Artikel 12
Tillverkarnas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

1.Tillverkare som anser att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk utan att överensstämma med denna förordning eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, ska omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen att överensstämma, dra tillbaka den från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.

Tillverkarna ska omgående utförligt informera den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet om den bristande överensstämmelsen och alla åtgärder som vidtagits.

2.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska tillverkarna omedelbart lämna utförlig information om den bristande överensstämmelsen och alla åtgärder som vidtagits till godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk om detta.

3.Tillverkarna ska hålla det informationsmaterial som avses i artikel 24.4 tillgängligt i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

Fordonstillverkarna ska hålla kopior av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 34 tillgängliga för godkännandemyndigheterna.

4.Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet förse denna myndighet, via godkännandemyndigheten, med en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det intyg som avses i artikel 55.1 som visar att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den nationella myndigheten.

Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 13
Tillverkarombudens skyldigheter i fråga om marknadstillsyn

1.Tillverkarens ombud för marknadstillsyn ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska åtminstone ge ombudet möjlighet att

a)få tillgång till det informationsmaterial som avses i artikel 22 och det intyg om överensstämmelse som avses i artikel 34 på ett av unionens officiella språk. Informationsmaterialet ska hållas tillgängligt för godkännandemyndigheterna i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

b)på motiverad begäran av en godkännandemyndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som krävs för att visa att tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med kraven,

c)på begäran av godkännande- eller marknadstillsynsmyndigheterna samarbeta med dem om de åtgärder som vidtas för att undanröja den allvarliga risken med de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som omfattas av fullmakten,

d)omedelbart underrätta tillverkaren om klagomål och rapporter om risker, misstänkta tillbud, samt bristande överensstämmelse i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som omfattas av fullmakten,

e)upphäva fullmakten om tillverkaren agerar i strid med sina skyldigheter enligt denna förordning.

2.Ett ombud som upphäver fullmakten av de anledningar som avses i punkt 1 e ska omedelbart underrätta typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade godkännandet samt kommissionen.

3.Vid en ändring ska åtminstone följande aspekter regleras:

a)Dag för uppsägning av fullmakten till det avgående ombudet och dag då fullmakten till det tillträdande ombudet börjar gälla.

b)Dag till och med vilken det avgående ombudet får anges i den information som tillverkaren lämnar, inbegripet eventuellt marknadsföringsmaterial.

c)Överlåtelse av dokument, inbegripet aspekter som rör sekretess och immaterialrätt.

d)Det avgående ombudets skyldighet att efter fullmaktens upphörande till tillverkaren eller det tillträdande ombudet vidarebefordra alla klagomål eller rapporter om risker och misstänkta tillbud som rör ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som ombudet utsetts för.

Artikel 14
Importörernas skyldigheter

1.På marknaden får importörer endast släppa ut fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som antingen har fått EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande, eller delar eller utrustning som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 765/2008.

2.Innan ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna kontrollera att ett informationsmaterial enligt artikel 24.4 har sammanställts av godkännandemyndigheten, och att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 11.7.

För fordon ska importörerna se till att fordonet åtföljs av det erforderliga intyget om överensstämmelse.

3.Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen inte överensstämmer med kraven i denna förordning, och särskilt att de inte överensstämmer med typgodkännandet, får de inte släppa ut fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän de sett till att det råder överensstämmelse med de tillämpliga kraven. Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen innebär en allvarlig risk, ska de dessutom underrätta tillverkaren och marknadstillsynsmyndigheterna. För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska de dessutom informera den godkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet om detta.

4.Importörerna ska ange namn, registrerat handelsnamn eller varumärke och kontaktadress på fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen.

5.Importörerna ska se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten åtföljs av de anvisningar och den information som avses i artikel 63, på de berörda medlemsstaternas officiella språk.

6.För att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet ska importörerna undersöka och föra register över klagomål och återkallelser av de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning de har släppt ur på marknaden och hålla sina distributörer underrättade om denna övervakning.

Artikel 15
Importörernas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med kraven och i fråga om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk

1.Om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som importören har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning, ska importören omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.

2.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska importörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har släppts ut på marknaden.

Importören ska också underrätta godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna om alla åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.

3.I tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon, och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, ska importörerna hålla ett exemplar av intyget om överensstämmelse tillgängligt för godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till det informationsmaterial som avses i artikel 24.4.

4.Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet ge den all information och dokumentation som behövs för att visa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 16
Distributörernas skyldigheter

Distributörerna ska före tillhandahållandet på marknaden, registrering eller ibruktagande av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, kontrollera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk skylt eller typgodkännandemärke, åtföljs av erforderliga dokument, instruktioner och säkerhetsinformation enligt artikel 63 på de officiella språken i den berörda medlemsstaten samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 11.7 respektive artikel 14.4.

Artikel 17
Distributörernas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som inte överensstämmer med kraven och i fråga om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk

1.Om distributörerna anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, får de inte tillhandahålla fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden, eller registrera dem eller ta dem i bruk, förrän produkten fåtts att överensstämma med de tillämpliga kraven.

2.Distributörer som anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska underrätta tillverkaren eller importören för att se till att erforderliga åtgärder vidtas för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med artikel 12.1 eller artikel 15.1.

3.Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren, importören och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden. Distributören ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.

4.Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

Artikel 18
Fall där importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkare

En importör eller en distributör ska anses vara tillverkare enligt denna förordning och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren enligt artiklarna 8, 11 och 12, om importören eller distributören tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden, registrerar produkten eller ansvarar för dess ibruktagande i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på ett sådant sätt att produkten kanske inte längre överensstämmer med de tillämpliga kraven.

Artikel 19
Identifikation av ekonomiska aktörer

På begäran av en godkännandemyndighet eller marknadstillsynsmyndighet ska ekonomiska aktörer i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning lämna uppgifter om följande:

a)Identiteten för alla ekonomiska aktörer som har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning till dem.

b)Identiteten för alla ekonomiska aktörer till vilka de har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.

KAPITEL III
FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 20
Förfaranden för EU-typgodkännande

1.Vid ansökan om helfordonstypgodkännande får tillverkaren välja ett av följande förfaranden:

a)Typgodkännande i flera steg.

b)Typgodkännande i ett steg.

c)Kombinerat typgodkännande.

Tillverkaren får dessutom välja etappvis typgodkännande för ett icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt fordon.

2.För systemtypgodkännande, komponenttypgodkännande och typgodkännande av separat teknisk enhet är endast typgodkännande i ett steg tillämpligt.

3.Etappvis typgodkännande ska beviljas för ett icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt fordon, som med avseende på sin grad av färdighet, överensstämmer med uppgifterna i det underlag som avses i artikel 22 och uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

Etappvis typgodkännande ska också tillämpas på färdigbyggda fordon som byggts om eller ändrats av en annan tillverkare efter färdigställandet.

4.EU-typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får beviljas först efter det att godkännandemyndigheten har kontrollerat att den fordonstyp som godkänts i det sista konstruktionsskedet vid tidpunkten för godkännandet uppfyller alla tillämpliga tekniska krav. Kontrollen ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i EU-typgodkännandet för ett icke färdigbyggt fordon som beviljats under loppet av ett etappvis förfarande, även om det beviljats för en annan kategori av fordon.

5.Val av det typgodkännandeförfarande som avses i punkt 1 får inte påverka tillämpliga materiella krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av helfordonstypgodkännande.

6.    Etappvis typgodkännande får också användas av en enda tillverkare, förutsatt att det inte används för att kringgå de krav som gäller fordon byggda i ett enda steg. Fordon som byggs av en enda tillverkare betraktas inte som byggda i flera steg vid tillämpningen av artiklarna 39, 40 och 47 i denna förordning.

Artikel 21
Ansökan om EU-typgodkännande

1.Tillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna en ansökan om EU-typgodkännande och det underlag som avses i artikel 22.

2.Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat.

3.En separat ansökan ska lämnas in för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som godkännandet avser.

Artikel 22
Underlag

1.Det underlag som avses i artikel 21.1 ska innehålla följande:

a)Ett informationsdokument i enlighet med bilaga I för typgodkännande i ett steg eller kombinerat typgodkännande eller i enlighet med bilaga III för typgodkännande i flera steg.

b)Alla uppgifter, ritningar, fotografier och andra relevanta upplysningar.

c)För fordon: uppgift om det eller de förfaranden som valts i enlighet med artikel 20.1.

d)Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet.

2.Underlaget ska lämnas i ett elektroniskt format som kommissionen bestämmer, men får också lämnas på papper.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilagorna I och III för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera mallen för informationsdokumentet, inbegripet ett harmoniserat elektroniskt format som avses i punkt 2.

Artikel 23
Kompletterande uppgifter i ansökningar om vissa EU-typgodkännanden

1.En ansökan om typgodkännande i flera steg ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av en fullständig uppsättning av de EU-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter som krävs enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

Vid ansökan om typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till underlaget till dess att ansökan om helfordonstypgodkännande har bifallits eller avslagits.

2.En ansökan om kombinerat typgodkännande ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av de EU-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter som krävs enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

I fråga om system för vilka inget EU-typgodkännandeintyg uppvisas ska ansökan, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av de uppgifter som anges i bilaga I och som krävs för godkännande av dessa system under godkännandet av fordonet, och av en provningsrapport i stället för EU-typgodkännandeintyget.

3.En ansökan om etappvis typgodkännande ska åtföljas av följande uppgifter:

a)I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas.

b)I den andra etappen och de följande etapperna: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen och fullständiga uppgifter om alla ändringar och kompletteringar som tillverkaren gjort på fordonet.

De uppgifter som anges i leden a och b får lämnas i enlighet med artikel 22.2.

4.Godkännandemyndigheten och de tekniska tjänsterna ska ha tillgång till fordonets programvara och algoritmer.

Genom en motiverad begäran får godkännandemyndigheten också kräva att tillverkaren tillhandahåller ytterligare information som behövs för att besluta om vilka provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.

KAPITEL IV
HANDLÄGGNING AV FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 24
Allmänna bestämmelser om handläggning av förfaranden för EU-typgodkännande

1.För varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet får endast ett EU-typgodkännande utfärdas.

2.En godkännandemyndighet som tagit emot en ansökan i enlighet med artikel 21 får endast utfärda EU-typgodkännande efter att ha kontrollerat alla nedanstående villkor:

a)Rutinerna för produktionsöverensstämmelse enligt artikel 29.

b)Att inget typgodkännande ännu har utfärdats för den berörda typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

c)Att typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet överensstämmer med alla tillämpliga krav.

d)Vid helfordonstypgodkännande enligt förfarandet i flera steg, det kombinerade förfarandet och det etappvisa förfarandet: kontroll enligt artikel 20.4 av att systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna omfattas av separata typgodkännanden enligt de krav som gällde vid tidpunkten för beviljande av helfordonstypgodkännandet.

3.Förfarandena för EU-typgodkännande i bilaga V och för etappvis typgodkännande enligt bilaga XVII ska tillämpas.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga V för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förfarandena för EU-typgodkännande och bilaga XVII när det gäller etappvis typgodkännande.

4.Godkännandemyndigheten ska sammanställa ett informationsmaterial bestående av det underlag som avses i artikel 22 åtföljt av provningsrapporter och alla andra handlingar som fogats till underlaget av den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten under fullgörandet av sitt uppdrag.

Informationsmaterialet ska innehålla ett index med en tydlig förteckning över alla sidor, formatet för varje handling och en kronologisk redovisning av handläggningen av EU-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten ska hålla informationsmaterialet tillgängligt i tio år efter det att giltighetstiden för det berörda typgodkännandet löpt ut.

5.Godkännandemyndigheten ska avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet visserligen överensstämmer med de tillämpliga kraven men ändå utgör en allvarlig risk för säkerheten eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt. Den ska då omedelbart underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.

6.I enlighet med artikel 20.4 och 20.5 ska godkännandemyndigheten vid typgodkännande i flera steg, kombinerat typgodkännande och etappvis typgodkännande avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna inte uppfyller kraven i denna förordning eller i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

Godkännandemyndigheten ska uppmana de godkännandemyndigheter som godkände systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna att vidta åtgärder i enlighet med artikel 54.2.

Artikel 25
Anmälan av beviljade, ändrade, ej beviljade och återkallade EU-typgodkännanden

1.Godkännandemyndigheten ska inom en månad från utfärdande eller ändring av EU-typgodkännandeintyg till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och till kommissionen sända en kopia av intyget om EU-typgodkännande, inklusive bilagor och sådana provningsrapporter som avses i artikel 23, för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som den har godkänt. Kopian ska skickas med hjälp av ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation eller i form av en säker elektronisk fil.

2.Godkännandemyndigheten ska var tredje månad till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och till kommissionen sända en förteckning över de EU-typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, ej beviljat eller återkallat under den föregående perioden. Förteckningen ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga XIV.

3.På begäran av en annan medlemsstats godkännandemyndighet eller av kommissionen ska den godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande inom en månad från mottagandet av begäran översända en kopia av det begärda EU-typgodkännandeintyget till den begärande godkännandemyndigheten, inklusive bilagor via ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation eller i form av en säker elektronisk fil.

4.Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen när den inte har beviljat eller återkallat ett EU-typgodkännande samt ange skälen för beslutet.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga XIV för att uppdatera mallen för anmälan av EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats, ändrats, inte beviljats eller återkallats.

Artikel 26
EU-typgodkännandeintyg

1.EU-typgodkännandeintyget ska innehålla som bilagor följande:

a)Det informationsmaterial som avses i artikel 24.4.

b)De provningsrapporter som krävs enligt de rättsakter som avses i artikel 28.1 i fråga om typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter, eller bilagan med provningsresultat i fråga om helfordonstypgodkännande.

c)Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget.

För helfordonstypgodkännande ett ifyllt exemplar av intyget om överensstämmelse.

2.EU-typgodkännandeintyget ska utfärdas i enlighet med mallen i bilaga VI och numreras i enlighet med det harmoniserade systemet i bilaga VII. Bilagan med provningsresultat ska lämnas enligt mallen i bilaga VIII. Dokumenten ska vara tillgängliga i ett elektroniskt format.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilagorna VI, VII och VIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera mallarna för typgodkännandeintyget, numreringssystemet för intyg respektive bilagan med provningsresultat, inbegripet fastställelse av de relevanta elektroniska formaten.

3.För varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet ska godkännandemyndigheten

a)fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget, inklusive bilagor,

b)sammanställa indexet till informationsmaterialet,

c)utan dröjsmål utfärda det ifyllda EU-typgodkännandeintyget med bilagor till tillverkaren.

4.I fråga om EU-typgodkännande vars giltighet är begränsad i enlighet med artiklarna 37 och 41 och del III i bilaga IV, eller som vissa bestämmelser i denna förordning eller i de rättsakter som avses i bilaga IV inte är tillämpliga på, ska det i EU-typgodkännandeintyget anges vilka begränsningar som gäller eller vilka bestämmelser som inte ska tillämpas.

5.Om fordonstillverkaren väljer det kombinerade typgodkännandeförfarandet, ska godkännandemyndigheten i informationsmaterialet fylla i hänvisningar till de provningsrapporter som krävs i de rättsakter som avses i artikel 28.1 för system, komponenter eller separata tekniska enheter för vilka inget EU-typgodkännandeintyg har utfärdats.

6.Om fordonstillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg ska godkännandemyndigheten till EU-typgodkännandeintyget foga en förteckning över alla relevanta rättsakter enligt mallen i tillägget till bilaga VI.

Artikel 27
Särskilda bestämmelser om EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.EU-typgodkännande ska beviljas för system, komponenter eller separata tekniska enheter som överensstämmer med uppgifterna i det underlag som avses i artikel 22 och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga IV.

2.Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också omfattas av ett systemtypgodkännande avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare typgodkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten, om detta inte krävs enligt de tillämpliga akter som förtecknas i bilaga IV.

3.Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med dessa andra delar av fordonet, ska räckvidden för EU-typgodkännandet av komponenten eller den separata tekniska enheten begränsas i motsvarande utsträckning.

I EU-typgodkännandeintyget ska då eventuella begränsningar för komponentens eller den separata tekniska enhetens användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen i ett fordon.

Om komponenten eller den separata tekniska enheten är monterad i ett fordon ska godkännandemyndigheten vid tidpunkten för godkännande av fordonet kontrollera efterlevnaden av alla tillämpliga monteringskrav eller begränsningar av användningen.

Artikel 28
Provningar som krävs för EU-typgodkännande

1.Överensstämmelse med de tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV ska visas genom lämpliga provningar i enlighet med de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV, utförda av de utsedda tekniska tjänsterna.

2.Tillverkaren ska förse godkännandemyndigheten med de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akter som förtecknas i bilaga IV krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.

3.Nödvändiga provningar ska utföras på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som godkännandet avser.

4.På begäran av tillverkaren och med godkännandemyndighetens medgivande får virtuella provningsmetoder användas som alternativ till de provningsförfaranden som avses i punkt 1, i enlighet med bilaga XVI.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga XVI för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förteckningen över rättsakter för vilka virtuell provning får användas av en tillverkare eller en teknisk tjänst samt de villkor på vilka virtuell provning får användas.

Artikel 29
Rutiner för produktionsöverensstämmelse

1.En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder enligt bilaga X för att kontrollera, om nödvändigt i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att tillverkaren framställer fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i överensstämmelse med den godkända typen.

2.En godkännandemyndighet som utfärdat ett helfordonstypgodkännande ska kontrollera ett statistiskt relevant urval av fordon och intyg om överensstämmelse och se att de följer artiklarna 34 och 35, och ska kontrollera att uppgifterna i intygen om överensstämmelse är riktiga.

3.En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera, om nödvändigt i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de rutiner som avses i punkterna 1 och 2 även fortsättningsvis är tillräckliga så att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter även fortsättningsvis kommer att överensstämma med den godkända typen och att intyg om överensstämmelse även fortsättningsvis överensstämmer med artiklarna 34 och 35.

4.För att kontrollera att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen ska den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet utföra de kontroller eller provningar som krävs för EU-typgodkännandet på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.

5.En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande och finner att tillverkaren inte längre tillverkar fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i överensstämmelse med den godkända typen, eller finner att intygen om överensstämmelse inte längre följer artiklarna 34 och 35 fastän tillverkningen fortsätter, ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att förfarandet för produktionsöverensstämmelse tillämpas korrekt eller återkalla typgodkännandet.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga X för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förfarandena för produktionsöverensstämmelse.

Artikel 30
Nationella avgifter för typgodkännande och marknadstillsyn

1.Medlemsstaterna ska inrätta en nationell avgiftsstruktur för täckning av sina kostnader för typgodkännande och marknadstillsyn och för typgodkännandeprovning och produktionsöverensstämmelseprovningar och inspektioner som utförs av de tekniska tjänster som de har utsett.

2.Dessa nationella avgifter ska tas ut av tillverkare som ansöker om typgodkännande i den berörda medlemsstaten. Avgifter får inte tas ut direkt av de tekniska tjänsterna.

3.De nationella avgifterna ska även täcka kostnaderna för överensstämmelseprovningar och inspektioner som kommissionen utför enligt artikel 9. Dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i Europeiska unionens allmänna budget, i enlighet med artikel 21.4 i budgetförordningen 26 .

4.Medlemsstaterna ska lämna närmare uppgifter om sin nationella avgiftsstruktur till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Uppgifterna ska första gången lämnas den [förordningens ikraftträdande + 1 år]. Senare uppdateringar av de nationella avgiftsstrukturerna ska lämnas till de andra medlemsstaterna och kommissionen årligen.

5.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa den andel enligt punkt 3 som ska tillämpas på de nationella avgifter som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

KAPITEL V
ÄNDRINGAR AV OCH GILTIGHET FÖR EU-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 31
Allmänna bestämmelser om ändringar av och giltighet för EU-typgodkännanden

1.Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i informationsmaterialet.

Godkännandemyndigheten ska besluta huruvida de nya uppgifterna ska bli föremål för en ändring i form av en revidering eller utökning av EU-typgodkännandet enligt förfarandena i artikel 32, eller huruvida de nya uppgifterna kräver ett nytt typgodkännande.

2.Ansökningar om ändring får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga EU-typgodkännandet.

3.Om godkännandemyndigheten finner att ändringen kräver att inspektioner eller provningar upprepas, ska den underrätta tillverkaren om det.

4.Om godkännandemyndigheten på grundval av de inspektioner eller provningar som avses i punkt 3 finner att kraven för EU-typgodkännande fortsätter att vara uppfyllda, ska de förfaranden som avses i artikel 32 tillämpas.

5.Om godkännandemyndigheten finner att ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet är så väsentliga att de inte kan bli föremål för en utökning av det befintliga typgodkännandet, ska den avslå ansökan om ändring av EU-typgodkännandet och ålägga tillverkaren att ansöka om ett nytt EU-typgodkännande.

Artikel 32
Revideringar och utökningar av EU-typgodkännanden

1.Ändringen ska betecknas som en revidering om godkännandemyndigheten finner att den berörda typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet trots ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet fortsätter att uppfylla de tillämpliga kraven för typen och att inspektioner eller provningar därför inte behöver upprepas.

Godkännandemyndigheten ska då utan dröjsmål och i nödvändig utsträckning utfärda reviderade blad i informationsmaterialet och på varje reviderat blad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag det nya bladet utfärdats, eller utfärda en konsoliderad, uppdaterad version av informationsmaterialet med en utförlig beskrivning av ändringarna.

2.Ändringen ska betecknas som en utökning om godkännandemyndigheten finner att uppgifterna i informationsmaterialet har ändrats och något av följande gäller:

a)Ytterligare inspektioner eller provningar krävs för att kontrollera den fortsatta överensstämmelsen med de krav som det befintliga typgodkännandet bygger på.

b)Uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

c)Nya krav enligt någon av de akter som förtecknas i bilaga IV blir tillämpliga på den godkända typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

Vid utökning ska godkännandemyndigheten utan dröjsmål utfärda ett uppdaterat EU-typgodkännandeintyg med utökningsnummer i enlighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till utökningen, datum för det nya utfärdandet och giltighetstid ska tydligt framgå av det godkännandeintyget.

3.Varje gång ändringsblad eller en konsoliderad, uppdaterad version utfärdas ska även index till informationsmaterialet ändras så att datum för den senaste utökningen eller revideringen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

4.Det krävs ingen utökning av typgodkännandet av ett fordon om de nya krav som avses i punkt 2 c i tekniskt hänseende saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den som fordonstypen tillhör.

Artikel 33
Giltighetens upphörande

1.Typgodkännanden av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska utfärdas för en begränsad tid på 5 år utan möjlighet till förlängning. Sista giltighetsdag ska anges på typgodkännandeintyget. Efter det att typgodkännandeintyget har upphört att gälla får det förnyas efter ansökan av tillverkaren, men endast om godkännandemyndigheten har kontrollerat att typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller alla krav i de relevanta rättsakterna för nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av den typen.

2.Ett EU-typgodkännande av ett fordon ska upphöra att gälla före den sista giltighetsdagen i följande fall:

a)Om nya krav på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon, och typgodkännandet inte kan utökas i enlighet med artikel 32.2 c.

b)Om tillverkningen av fordon i överensstämmelse med den godkända fordonstypen frivilligt upphör slutgiltigt.

c)Om typgodkännandeintyget upphör att gälla på grund av en sådan begränsning som avses i artikel 37.6.

d)Om typgodkännandet har återkallats i enlighet med artikel 29.5 eller 53.1.

e)Om typgodkännandet har konstaterats bygga på oriktiga uppgifter eller förfalskade provningsresultat eller om uppgifter som skulle ha lett till avslag på ansökan om typgodkännande har undanhållits.

3.    Om typgodkännandet av enbart en variant av en fordonstyp eller en version av en variant upphör att gälla, blir EU-typgodkännandet av fordonstypen i fråga ogiltigt bara för denna variant eller version.

4.När tillverkningen av en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet slutgiltigt upphör, ska tillverkaren utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet av den typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet om detta.

Inom en månad från det att den godkännandemyndighet som beviljade typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet EU-typgodkännande tar emot den underrättelse som avses i första stycket, ska den underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater.

5.Om ett EU-typgodkännandeintyg för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet snart kommer att upphöra att gälla, ska tillverkaren utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om detta.

6.När den typgodkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet tar emot tillverkarens underrättelse, ska den utan dröjsmål förse de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen med all relevant information för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon, där så är tillämpligt.

I underrättelsen ska man ange det sist tillverkade fordonets tillverkningsdatum och fordonsidentifieringsnummer (VIN), enligt definitionen i artikel 2 i kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 27 .

KAPITEL VI
INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

Artikel 34
Allmänna bestämmelser om intyg om överensstämmelse

1.Tillverkaren ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på papper som ska åtfölja varje fordon, vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt, som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen.

Intyget om överensstämmelse ska tillhandahållas kostnadsfritt till köparen tillsammans med fordonet. Tillhandahållandet får inte förenas med villkor om en uttrycklig begäran eller lämnande av ytterligare upplysningar till tillverkaren.

Under en period av tio år från fordonets tillverkningsdatum ska fordonstillverkaren på fordonsägarens begäran utfärda en dubblett av intyget om överensstämmelse, mot en ersättning som inte får överskrida kostnaden för att utfärda intyget. Ordet ”dubblett” ska synas tydligt på framsidan av dubbletten.

2.Tillverkaren ska använda mallen för intyget om överensstämmelse i bilaga IX.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga IX för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera mallen för intyg om överensstämmelse.

3.Intyget om överensstämmelse ska upprättas på åtminstone ett av unionens officiella språk.

4.Den eller de personer som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse ska vara anställda av tillverkaren och ska vara vederbörligen befullmäktigade att binda tillverkaren rättsligt när det gäller ansvar för fordonets utformning och konstruktion eller produktionsöverensstämmelsen.

5.Hela intyget om överensstämmelse ska fyllas i och det får inte innehålla andra begränsningar för användningen av fordonet än de som föreskrivs i denna förordning eller i någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får tillverkaren också på elektronisk väg översända intyget om överensstämmelse till de nationella myndigheter som ansvarar för registreringen.

Artikel 35
Särskilda bestämmelser om intyg om överensstämmelse

1.I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon ska tillverkaren endast fylla i de fält på intyget om överensstämmelse som rör tillägg eller ändringar på det aktuella stadiet av godkännande samt, i tillämpliga fall, bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som utfärdats under de föregående etapperna.

2.I rubriken på intyget om överensstämmelse ska, för fordon som är typgodkända i enlighet med artikel 37, följande stå: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon, typgodkända i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/201X av den ... om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon (tillfälligt godkännande)” [Publikationsbyrån: ange referens].

3.Rubriken till intyget om överensstämmelse ska för fordon som är typgodkända enligt artikel 39 innehålla följande: ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta tillverkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta tal som anges i tabellen i bilaga XII, vilket för varje tillverkningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

Artikel 36
Obligatorisk skylt och typgodkännandemärkning av komponenter och separata tekniska enheter

1.Fordonstillverkaren ska på varje fordon som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen anbringa en obligatorisk skylt med märkning i enlighet med de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

2.Tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska på varje komponent eller separat teknisk enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen anbringa typgodkännandemärke i enlighet med de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV, oavsett om den ingår i ett system eller inte.

Om inget sådant typgodkännandemärke krävs, ska tillverkaren åtminstone på komponenten eller den separata tekniska enheten anbringa sitt handelsnamn eller varumärke samt en typbeteckning eller ett identifikationsnummer.

3.EU-typgodkännandemärket ska utformas i enlighet med bilaga VII.

KAPITEL VII
NY TEKNIK OCH NYA PRINCIPER

Artikel 37
Undantag för ny teknik eller nya principer

1.Tillverkaren får ansöka om EU-typgodkännande med avseende på en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som inbegriper ny teknik eller nya principer som är oförenliga med en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

2.Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkännande som avses i punkt 1 om alla följande förutsättningar föreligger:

a)I ansökan om EU-typgodkännande anges varför den nya tekniken eller de nya principerna gör fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten oförenlig med en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

b)I ansökan om EU-typgodkännande beskrivs den nya teknikens eller de nya principernas säkerhets- och miljöeffekter och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att en minst likvärdig nivå på säkerhet och miljöskydd uppnås som enligt de krav från vilka undantag söks.

c)Beskrivningar och resultat av provningar uppvisas som styrker att villkoret i led b är uppfyllt.

3.Beviljandet av EU-typgodkännande som innebär undantag för ny teknik eller nya principer ska vara föremål för kommissionens tillstånd. Detta tillstånd ska lämnas i form av en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

4.I väntan på att kommissionen beslutar om tillstånd får godkännandemyndigheten utfärda ett tillfälligt EU-typgodkännande, som är giltigt enbart på godkännandemyndighetens medlemsstats territorium, av en typ av fordon som omfattas av det sökta undantaget. Godkännandemyndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta utan dröjsmål genom ett dokument som innehåller de uppgifter som avses i punkt 2.

Att det rör sig om ett tillfälligt EU-typgodkännande med geografiskt begränsad giltighet ska framgå av rubriken till typgodkännandeintyget och rubriken till intyget om överensstämmelse.

5.Andra medlemsstaters godkännandemyndigheter får besluta att godta det tillfälliga EU-typgodkännande som avses i punkt 4 på sitt territorium, förutsatt att de skriftligen informerar den godkännandemyndighet som beviljade det tillfälliga godkännandet om sitt godtagande.

6.I förekommande fall ska det i det tillstånd av kommissionen som avses i punkt 3 anges huruvida det är förenat med begränsningar, särskilt i fråga om största antal fordon som omfattas. I samtliga fall ska EU-typgodkännandet vara giltigt i minst 36 månader.

7.Om kommissionen beslutar att inte bevilja det tillstånd som avses i punkt 3, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga typgodkännande som avses i punkt 4 om att det tillfälliga EU-typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter dagen för kommissionens beslut.

Fordon som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga EU-typgodkännandet innan det slutade gälla får dock släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga EU-typgodkännandet i enlighet med punkt 5.

Artikel 38
Senare anpassning av rättsakter

1.Om kommissionen tillåter beviljande av ett EU-typgodkännande enligt artikel 37 ska den omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda rättsakterna till den senaste tekniska utvecklingen.

Om ett undantag enligt artikel 37 avser Uneceföreskrifter ska kommissionen föreslå en ändring i de berörda Uneceföreskrifterna i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till rådets beslut 97/836/EG.

2.Så snart de berörda rättsakterna har ändrats ska eventuella begränsningar enligt kommissionens beslut om tillåtelse av ett EU-typgodkännande upphävas..

3.    Om de nödvändiga åtgärder för anpassning av rättsakter som avses i punkt 1 inte har vidtagits, får kommissionen tillåta att ett tillfälligt EU-typgodkännande utökas genom ett beslut på begäran av den medlemsstat som beviljade det tillfälliga EU-typgodkännandet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

KAPITEL VIII
FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 39
EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

1.På begäran av tillverkaren och inom de årliga antalsgränser som anges i avsnitt 1 i bilaga XII ska medlemsstaterna bevilja EU-typgodkännande för en fordonstyp som tillverkas i små serier som åtminstone uppfyller kraven i tillägg 1 till del I i bilaga IV.

2.Punkt 1 ska inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda ändamål.

3.EU-typgodkännandeintyg för fordon som tillverkas i små serier ska numreras i enlighet med bilaga VII.

Artikel 40
Nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

1.Tillverkaren får ansöka om nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier inom de årliga antalsgränser som anges i avsnitt 2 i bilaga XII. Dessa gränser ska tillämpas på tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon av den godkända typen på varje medlemsstats marknad under ett visst år.

2.Medlemsstaterna får besluta att undanta alla fordonstyper som avses i punkt 1 från ett eller flera av de materiella kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna föreskriver relevanta alternativa krav.

3.För nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier ska godkännandemyndigheten godta system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

4.Intyg om nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier ska utformas enligt mallen i bilaga VI, men ska ha rubriken ”Intyg om nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier”, och i det ska omfattningen och karaktären på undantag enligt punkt 2 anges. Typgodkännandeintygen ska numreras i enlighet med det harmoniserade system som anges i bilaga VII.

Artikel 41
Giltighet för nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

1.Giltigheten för ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier ska vara begränsad till territoriet i den medlemsstat vars godkännandemyndighet beviljade typgodkännandet.

2.På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren anger sända en kopia av typgodkännandeintyget med bilagor, antingen som rekommenderat brev eller med e-post.

3.Godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren anger ska inom tre månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 2 besluta huruvida de godtar typgodkännandet.

Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta det nationella typgodkännandet, såvida de inte har godtagbara skäl att anse att de nationella tekniska kraven i enlighet med vilka fordonstypen godkändes inte är likvärdiga med deras egna.

4.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska inom två månader meddela sitt beslut till den godkännandemyndighet som beviljade det nationella typgodkännandet.

5.På begäran av en sökande som önskar släppa ut på marknaden eller registrera eller ibrukta ett fordon med ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier i en annan medlemsstat, ska den godkännandemyndighet som beviljade det nationella typgodkännandet av fordon som tillverkas i små serier förse den andra medlemsstatens nationella myndighet med en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive informationsmaterialet.

Den andra medlemsstatens godkännandemyndighet ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av ett sådant fordon, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de nationella tekniska kraven i enlighet med vilka fordonstypen godkändes inte är likvärdiga med dess egna.

KAPITEL IX
ENSKILDA FORDONSGODKÄNNANDEN

Artikel 42
EU-godkännande av enskilt fordon

1.Medlemsstaterna ska bevilja ett EU-godkännande av enskilda fordon som uppfyller kraven i tillägg 2 till del I i bilaga IV, eller för fordon avsedda för särskilda ändamål i del III i bilaga IV.

2.En ansökan om EU-godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av tillverkaren, av fordonets ägare eller av dennes ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.

3.Medlemsstaterna får inte genomföra förstörande provning för att avgöra om fordonet uppfyller kraven i punkt 1 och ska använda alla relevanta uppgifter som sökanden lämnar för detta ändamål.

4.Ett intyg om EU-godkännande av enskilt fordon ska följa mallen i bilaga VI. Intygen om EU-godkännande av enskilt fordon ska numreras i enlighet med bilaga VII.

5.Medlemsstaterna ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon med ett giltigt intyg om EU-godkännande av enskilt fordon.

Artikel 43
Nationellt godkännande av enskilt fordon

1.Medlemsstaterna får besluta att medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i denna förordning eller från ett eller flera av de materiella kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna ställer relevanta alternativa krav.

2.En ansökan om nationellt godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av tillverkaren, av fordonets ägare eller av dennes ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.

3.Medlemsstaterna får inte genomföra förstörande provning för att avgöra om fordonet uppfyller de alternativa kraven som avses i punkt 1, och ska använda alla relevanta uppgifter som sökanden lämnar för detta ändamål.

4.För nationellt godkännande av enskilt fordon ska godkännandemyndigheten godta system, komponenter eller separata tekniska enheter som är typgodkända enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

5.En medlemsstat ska utan dröjsmål utfärda ett intyg om nationellt godkännande av enskilt fordon, om fordonet överensstämmer med den beskrivning som är fogad till ansökan och uppfyller de relevanta alternativa kraven.

6.Intyget om nationellt godkännande av enskilt fordon ska utformas i överensstämmelse med mallen för EU-typgodkännandeintyg i bilaga VI och ska innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att ansöka om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG 28 .

Ett intyg om nationellt godkännande av enskilt fordon ska innehålla det berörda fordonets VIN och ska förses med rubriken ”Intyg om nationellt godkännande av enskilt fordon”.

Artikel 44
Giltighet för nationellt godkännande av enskilt fordon

1.Nationella godkännanden av enskilt fordon gäller endast i den medlemsstat som beviljat godkännandet.

2.På begäran av en sökande som i en annan medlemsstat vill tillhandahålla på marknaden, registrera eller ta i bruk ett fordon som beviljats ett enskilt nationellt fordonsgodkännande, ska den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkänts.

3.En medlemsstat ska tillåta ett fordon som en annan medlemsstat beviljat nationellt godkännande av enskilt fordon i enlighet med artikel 43 tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk, om inte den medlemsstaten har skälig grund att tro att de relevanta alternativa krav som fordonet godkänts enligt inte är likvärdiga med dess egna.

4.Bestämmelserna i denna artikel får tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt denna förordning och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Artikel 45
Särskilda bestämmelser

1.Förfarandena i artiklarna 43 och 44 får tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande.

2.Förfarandena i artiklarna 43 och 44 får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

KAPITEL X
TILLHANDAHÅLLANDE PÅ MARKNADEN, REGISTRERING ELLER IBRUKTAGANDE

Artikel 46
Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av andra fordon än fordon i slutserier

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 49–51 får fordon för vilka helfordonstypgodkännande är obligatoriskt eller för vilka tillverkaren erhållit sådant typgodkännande endast tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i överensstämmelse med artiklarna 34 och 35.

Icke färdigbyggda fordon får tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk, men de nationella myndigheter som ansvarar för fordonsregistrering får vägra att sådana fordon registreras eller används på väg.

2.Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse får också tillhandahållas på marknaden, registreras, eller tas i bruk om de uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

3.Antalet fordon som tillverkas i små serier och som tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk under ett enda år får inte överskrida de årliga antalsgränser som anges i bilaga XII.

Artikel 47
Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon i slutserier

1.Fordon i slutserier vars EU-typgodkännande upphört att gälla enligt artikel 33.2 a får endast tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk om kraven i punkt 4 och tidsfristerna i punkterna 2 och 4 följs.

Första stycket ska bara tillämpas på fordon som redan befann sig på unionens territorium och ännu inte hade släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk innan deras EU-typgodkännande upphörde att gälla.

2.För färdigbyggda fordon ska möjligheten enligt punkt 1 tillämpas i 12 månader från och med den dag då EU-typgodkännandet upphörde att gälla, och för etappvis färdigbyggda fordon i 18 månader från den dagen.

3.En tillverkare som vill tillhandahålla på marknaden, registrera eller ta i bruk fordon i slutserier enligt punkt 1 ska lämna in en ansökan om detta till den nationella myndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgodkännandet. I ansökan ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya typgodkännandekraven, och fordonsidentifieringsnummer för de aktuella fordonen ska anges.

Den berörda nationella myndigheten ska inom tre månader från mottagandet av ansökan besluta huruvida utsläppande på marknaden, registrering och ibruktagande av dessa fordon ska tillåtas på den berörda medlemsstatens territorium och fastslå antalet fordon som tillståndet får avse.

4.Endast fordon i slutserier med ett giltigt intyg om överensstämmelse som förblivit giltigt i minst tre månader efter utfärdandet, men vars typgodkännande upphört att gälla enligt artikel 33.2 a får tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk i unionen.

5.Intygen om överensstämmelse för de fordon som tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk i enlighet med denna artikel ska omfatta en särskild anteckning om att fordonen är fordon i slutserier samt den dag till dess fordonen får tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk i unionen.

6.Medlemsstaterna ska föra register över fordonsidentifieringsnummer för de fordon som de tillåtit tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk i enlighet med denna artikel.

Artikel 48
Tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

1.Komponenter eller separata tekniska enheter, även sådana avsedda för eftermarknaden, får endast tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk om de överensstämmer med kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV och är märkta i enlighet med artikel 36.

2.Punkt 1 ska inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya fordon som inte omfattas av denna förordning.

3.Medlemsstaterna får tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som har undantagits enligt artikel 37 eller som är avsedda att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som beviljats enligt artikel 39, 40, 42 och 43 och som avser den ifrågavarande komponenten eller separata tekniska enheten.

4.Medlemsstaterna får också tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som ska användas på fordon som inte behövde typgodkännas enligt denna förordning eller enligt direktiv 2007/46/EG då de fordonen tillhandahölls på marknaden, registrerades eller togs i bruk.

KAPITEL XI
SKYDDSKLAUSULER

Artikel 49
Förfarande för att hantera fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk på nationell nivå

1.En medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter som har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 och artikel 8 i den här förordningen eller som har tillräckliga skäl att anta att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av denna förordning utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet om sina resultat.

2.Den godkännandemyndighet som avses i punkt 1 ska bedöma fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på alla krav i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna.

Om den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet vid bedömningen konstaterar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte uppfyller kraven i denna förordning ska den utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna ska uppfylla dessa krav, eller vidta begränsande åtgärder genom att dra tillbaka från marknaden fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna eller återkalla dem inom en rimlig period, beroende på riskens karaktär.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på sådana begränsande åtgärder som avses i andra stycket.

3.Den berörda godkännandemyndigheten ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om resultaten av den bedömning som avses i punkt 1 och om de åtgärder som den ekonomiska aktören ålagts.

4.Den ekonomiska aktören ska i enlighet med de skyldigheter som avses i artiklarna 11–19 se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla icke överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har släppt ut på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande i unionen den ansvarar.

5.Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 2 andra stycket, ska de nationella myndigheterna vidta alla lämpliga provisoriska begränsande åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på deras nationella marknad, dra tillbaka dem från den marknaden eller återkalla dem.

Artikel 50
Anmälning av och invändning mot begränsande åtgärder på nationell nivå

1.De nationella myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om begränsande åtgärder vidtagna i enlighet med artikel 49.1 och 49.5.

I den information som lämnas ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och vilken risk som är aktuell, vilken typ av nationell begränsande åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter.

2.Den godkännandemyndighet som avses i artikel 49.1 ska ange om den bristande överensstämmelsen beror på något av följande:

a)Fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller inte krav som rör personers hälsa eller säkerhet, miljöskydd eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning.

b)Brister i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

3.De andra medlemsstaterna än den medlemsstat som inleder förfarandet ska inom en månad efter mottagandet av de uppgifter som avses i punkt 1 informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla begränsande åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på fordonets, systemets, komponentens eller den separata tekniska enhetens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden.

4.Om en medlemsstat eller kommissionen inom en månad från mottagandet av den information som avses i punkt 1 invänder mot en begränsande åtgärd som en annan medlemsstat har vidtagit, ska åtgärden utvärderas av kommissionen i enlighet med artikel 51.

5.En begränsande åtgärd ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen reser invändningar inom en månad efter mottagandet av den information som avses i punkt 1 mot en begränsande åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat. De andra medlemsstaterna ska se till att liknande begränsande åtgärder vidtas med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.

Artikel 51
Unionsförfarande för skyddsåtgärder

1.Om det under det förfarande som anges i artikel 50.3 och 50.4 har gjorts invändningar mot en begränsande åtgärd som en medlemsstat har vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen ska kommissionen utan dröjsmål utvärdera den nationella åtgärden efter samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna. På grundval av utvärderingens resultat ska kommissionen anta ett beslut om huruvida den nationella åtgärden är motiverad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna det. Medlemsstaterna ska genomföra kommissionens beslut utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

2.Om kommissionen anser att den nationella åtgärden är berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om kommissionen anser att den nationella åtgärden inte är berättigad ska den berörda medlemsstaten dra tillbaka eller anpassa åtgärden, i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i punkt 1.

3.Om den nationella åtgärden anses berättigad och tillskrivs brister i de rättsakter som avses i bilaga IV ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder enligt följande:

a)Om rättsakter berörs ska kommissionen föreslå nödvändiga ändringar av den berörda akten.

b)Om Uneceföreskrifter berörs ska kommissionen utarbeta utkast till nödvändiga ändringar av berörda Uneceföreskrifter i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till rådets beslut 97/836/EG.

Artikel 52
Överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk för säkerhet, hälsa eller miljö

1.Om en medlemsstat efter en utvärdering enligt artikel 49.1 konstaterar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller är korrekt märkta, utgör en allvarlig säkerhetsrisk eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande inte längre utgör en sådan risk, eller vidta begränsande åtgärder genom att dra tillbaka fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten från marknaden eller återkalla produkten inom en period som är rimlig i förhållande till typen av risk.

Medlemsstaten får vägra att registrera sådana fordon till dess att den ekonomiska aktören har vidtagit alla lämpliga korrigerande åtgärder.

2.Den ekonomiska aktören ska se till att lämpliga korrigerande åtgärder vidtas med avseende på alla fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1.

3.Medlemsstaten ska inom en månad efter det åläggande som avses i punkt 1 förse kommissionen och de andra medlemsstaterna med alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten, dess ursprung och leveranskedja, den typ av risk som är aktuell samt den typ av nationella begränsande åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.

4.Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet, och utvärdera de nationella åtgärder som vidtagits. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen fastställa om den nationella åtgärd som avses i punkt 1 anses vara berättigad eller inte och om det är nödvändigt föreslå lämpliga åtgärder. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

5.Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart delge den eller de berörda ekonomiska aktörerna det.

Artikel 53
Allmänna bestämmelser om icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.Om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av ett intyg om överensstämmelse eller är försedda med ett godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen eller inte överensstämmer med denna förordning eller har godkänts på grundval av oriktiga uppgifter, får godkännandemyndigheterna, marknadstillsynsmyndigheterna eller kommissionen vidta nödvändiga begränsande åtgärder i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller dra tillbaka dem från marknaden eller återkalla dem, inbegripet indragande av typgodkännandet av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet, till dess att den berörda ekonomiska aktören har vidtagit alla lämpliga korrigerande åtgärder för att se till att fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna fås att överensstämma.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller informationsmaterialet anses utgöra bristande överensstämmelse med den godkända typen.

Artikel 54
Anmälning och invändning i fråga om icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.Om en godkännandemyndighet eller marknadstillsynsmyndighet finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med denna förordning eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter eller att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av ett intyg om överensstämmelse eller är försedda med en godkännandemärkning inte överensstämmer med den godkända typen, får den vidta alla lämpliga begränsande åtgärder i enlighet med artikel 53.1.

2.Godkännandemyndigheten eller marknadstillsynsmyndigheten eller kommissionen ska också begära att den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet kontrollerar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkas fortsätter att överensstämma med den godkända typen eller i förekommande fall att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden åter fås att överensstämma.

3.Vid helfordonstypgodkännande där fordonets bristande överensstämmelse beror på ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, ska den begäran som avses i punkt 2 också riktas till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten.

4. Vid etappvis typgodkännande där det färdigbyggda fordonets bristande överensstämmelse beror på ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller på det icke färdigbyggda fordonet självt, ska den begäran som avses i punkt 2 också riktas till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av systemet, komponenten, den separata tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet.

5.När den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet tar emot en sådan begäran som avses i punkterna 1–4 ska den bedöma fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på alla krav i denna förordning. Godkännandemyndigheten ska också kontrollera de uppgifter på grundval av vilka godkännandet beviljades. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med godkännandemyndigheten.

6.När bristande överensstämmelse konstateras av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet ska den godkännandemyndigheten utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma, och vid behov ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet så snart som möjligt och senast inom en månad från dagen för begäran vidta de åtgärder som avses i artikel 53.1.

7.Nationella myndigheter som vidtar begränsande åtgärder i enlighet med artikel 53.1 ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna.

8.Om en annan medlemsstat, inom en månad efter anmälan av begränsande åtgärder som vidtagits av en godkännandemyndighet eller marknadstillsynsmyndighet i enlighet med artikel 53.1, invänder mot en anmäld begränsande åtgärd eller om kommissionen konstaterar att bristande överensstämmelse föreligger i enlighet med artikel 9.5, ska kommissionen utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet, och bedöma den nationella åtgärden. På grundval av denna bedömning får kommissionen besluta att vidta nödvändiga begränsande åtgärder enligt artikel 53.1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna det. Medlemsstaterna ska genomföra kommissionens beslut utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

9.En begränsande åtgärd ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter anmälan av den begränsande åtgärden i enlighet med artikel 53 1 invänder mot en begränsande åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat. De andra medlemsstaterna ska se till att liknande begränsande åtgärder vidtas med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.

Artikel 55
Utsläppande på marknaden och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

1.Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för ett fordons säkerhet eller dess miljöprestanda får inte släppas ut på marknaden eller tas i bruk och ska vara förbjudna, om de inte har beviljats tillstånd av en godkännandemyndighet i enlighet med artikel 56.1 och 56.4.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om de krav som delar och utrustning som avses i punkt 1 ska uppfylla.

Dessa krav får baseras på de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller får bestå av en jämförelse mellan delarna eller utrustningen och originaldelarnas eller originalutrustningens miljö- eller säkerhetsprestanda, beroende på vad som är tillämpligt. Oavsett vilket ska kraven säkerställa att delarna eller utrustningen inte försämrar funktionen hos de system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga XIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förteckningen över delar eller utrustning på grundval av uppgifter om

a)graden av allvar i risken avseende säkerhet eller miljöprestanda hos fordon som utrustats med de aktuella delarna eller den aktuella utrustningen,

b)de potentiella konsekvenserna för konsumenter och eftermarknadstillverkare av ett eventuellt tillstånd för delarna eller utrustningen i enlighet med artikel 56.1.

4.Punkt 1 ska inte tillämpas på originaldelar eller originalutrustning eller på delar eller utrustning som hör till ett system som har typgodkänts i enlighet med någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, utom om typgodkännandet avser andra aspekter än sådana allvarliga risker som avses i punkt 1.

Vid tillämpningen av denna punkt menas med originaldelar eller originalutrustning delar eller utrustning som tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för montering av fordonet i fråga.

5.Punkt 1 ska inte tillämpas på delar eller utrustning som är uteslutande avsedda för tävlingsfordon. Delar eller utrustning på förteckningen i bilaga XIII som används både i tävlingsfordon och i fordon för trafik på väg får inte tillgängliggöras för fordon avsedda för användning på allmän väg, om de inte uppfyller kraven i de delegerade akter som avses i punkt 2 och har getts tillstånd av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Artikel 56
Kompletterande krav på delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

1.En tillverkare av delar eller utrustning får ansöka om sådant tillstånd som avses i artikel 55.1 genom att lämna en ansökan till godkännandemyndigheten tillsammans med en provningsrapport från en utsedd teknisk tjänst som intygar att de delar eller den utrustning för vilka tillstånd söks uppfyller de krav som avses i artikel 55.2. Tillverkaren får lämna in endast en ansökan per typ av del eller utrustning, och endast till en godkännandemyndighet.

2.Ansökan om tillstånd ska innehålla uppgifter om tillverkaren av delar eller utrustning, om typ, identifikation och nummer för delen eller utrustningen, fordonstillverkarens namn, fordonstypen och i förekommande fall tillverkningsår eller annan information som medger identifikation av det fordon som delarna eller utrustningen ska monteras i.

Godkännandemyndigheten ska tillåta utsläppande på marknaden och ibruktagande av delarna eller utrustningen om den med beaktande av den provningsrapport som avses i punkt 1 och annat underlag finner att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller de krav som avses i artikel 55.2.

Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål till tillverkaren utfärda ett tillståndsintyg i enlighet med mallen i tillägg 1 till bilaga XI, numrerat i enlighet med punkt 2 i bilaga XI.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga XI för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera mallen och numreringssystemet för tillståndsintyget.

3.Tillverkaren ska utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som utfärdade tillståndet om eventuella ändringar som påverkar de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades. Godkännandemyndigheten ska besluta om det är nödvändigt att revidera tillståndet eller utfärda ett nytt och om ytterligare provningar är nödvändiga.

Tillverkaren ska se till att delarna och utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades.

4.Innan något tillstånd utfärdas ska godkännandemyndigheten kontrollera att det finns rutiner och förfaranden för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för utfärdandet av tillståndet inte längre är uppfyllda, ska den ålägga tillverkaren att vidta de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller utrustningen återigen uppvisar överensstämmelse. Om det är nödvändigt ska den återkalla tillståndet.

5.På begäran av en annan medlemsstats nationella myndighet ska den godkännandemyndighet som utfärdat tillståndet inom en månad från mottagandet av begäran till den förstnämnda myndigheten översända en kopia av det begärda tillståndsintyget inklusive bilagor via ett gemensamt och säkert system för elektronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.

6.En godkännandemyndighet som invänder mot ett tillstånd utfärdat av en annan medlemsstat ska underrätta kommissionen om skälen för sin invändning. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att lösa oenigheten, vilket vid behov kan innebära en begäran om att tillståndet återkallas, efter samråd med de berörda godkännandemyndigheterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

7.Till dess att den förteckning som avses i artikel 55.3 har upprättats, får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser om vilka delar eller vilken utrustning som kan påverka den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 57
Allmänna bestämmelser om återkallelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.En tillverkare som beviljats ett helfordonstypgodkännande och åläggs att återkalla fordonen i enlighet med artiklarna 12.1, 15.1, 17.2, 49.1, 49.6, 51.4, 52.1 och 53.1 i den här förordningen eller artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade helfordonstypgodkännandet om detta.

2.En tillverkare av system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats ett EU-typgodkännande och åläggs att återkalla systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i enlighet med artiklarna 12.1, 15.1, 17.2, 49.1, 49.6, 51.4, 52.1 och 53.1 i den här förordningen eller artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.

3.Tillverkaren ska föreslå den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet lämpliga korrigerande åtgärder för att få fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna att överensstämma och i förekommande fall för att undanröja den allvarliga risk som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008.

Godkännandemyndigheten ska göra en utvärdering för att kontrollera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga och kan genomföras tillräckligt snabbt, och ska utan dröjsmål underrätta de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen om de åtgärder den har godkänt.

Artikel 58
Särskilda bestämmelser om återkallelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

1.Om en godkännandemyndighet eller kommissionen anser att de åtgärder som avses i artikel 57.3 är otillräckliga eller inte genomförs tillräckligt snabbt, ska de utan dröjsmål framföra sin åsikt till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet och till kommissionen.

Den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet ska ålägga tillverkaren att vidta korrigerande åtgärder som svar på de framförda åsikterna. Om tillverkaren inte föreslår och genomför verkningsfulla korrigerande åtgärder ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta alla erforderliga begränsande åtgärder, inbegripet indragning av EU-typgodkännandet och obligatorisk återkallelse, och underrätta de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen om de begränsande åtgärder som vidtagits. Om EU-typgodkännandet återkallas ska godkännandemyndigheten utan dröjsmål underrätta tillverkaren om detta med rekommenderat brev eller likvärdiga elektroniska medel.

2.Om en godkännandemyndighet anser att begränsande åtgärder vidtagna av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet enligt artikel 58.1 inte är tillräckliga eller inte vidtas tillräckligt snabbt, ska den underrätta kommissionen om detta och får vidta lämpliga begränsande åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av de berörda icke-överensstämmande fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna på sin nationella marknad, eller dra tillbaka dem från marknaden eller återkalla dem.

3.Kommissionen ska hålla lämpliga samråd med de berörda parterna och besluta huruvida de begränsande åtgärder som vidtagits av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet är tillräckliga och kan genomföras tillräckligt snabbt, och om så krävs föreslå lämpliga åtgärder för att se till att överensstämmelsen återställs eller en sådan allvarlig risk som avses i artikel 57.3 verkningsfullt undanröjs. Beslutet ska också innehålla en bedömning av lämpligheten av de begränsade åtgärder som vidtagits av de godkännandemyndigheter som ansåg att åtgärder vidtagna av den godkännandemyndighet som beviljat EU-typgodkännandet var otillräckliga eller inte kunde genomföras tillräckligt snabbt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Kommissionen ska rikta sitt beslut till de berörda medlemsstaterna och ska omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna det.

4.    Medlemsstaterna ska genomföra kommissionens beslut utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

5.Om inga invändningar gjorts inom en månad från mottagandet av underrättelsen om godkända åtgärder enligt artikel 57.3 mot dessa åtgärder av någon annan medlemsstat eller av kommissionen, ska åtgärderna anses vara motiverade. De andra medlemsstaterna ska se till att dessa åtgärder tillämpas med avseende på de berörda fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahållits på marknaden, registrerats eller tagits i bruk på deras territorium.

Artikel 59
De ekonomiska aktörernas rätt att höras, delgivning av beslut och möjlighet till prövning

1.Utom om omedelbara åtgärder krävs på grund av allvarliga risker för människors hälsa eller säkerhet eller miljön, ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att lämna inlagor till den nationella myndigheten inom en rimlig tid innan en åtgärd enligt artiklarna 49–58 antas av medlemsstaternas nationella myndigheter.

Om åtgärden vidtas utan att den ekonomiska aktören hörs, ska den ekonomiska aktören ges möjlighet att lämna inlagor så snart som möjligt, och den nationella myndigheten ska se över åtgärden omedelbart därefter.

2.I alla åtgärder som antas av de nationella myndigheterna ska grunderna för åtgärden anges.

Om åtgärden riktas till en viss ekonomisk aktör ska den utan dröjsmål delges den berörda ekonomiska aktören, som samtidigt ska underrättas om möjlighet till prövning enligt den berörda medlemsstatens lag och de tidsfrister som gäller för sådan prövning.

Om åtgärden har generell räckvidd ska den offentliggöras på lämpligt sätt i det nationella kungörelseorganet eller motsvarande.

3.Alla åtgärder vidtagna av de nationella myndigheterna ska omedelbart upphävas eller ändras så snart som den ekonomiska aktören visar att verkningsfulla korrigerande åtgärder har vidtagits.

KAPITEL XII
INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 60
Uneceföreskrifter som krävs för EU-typgodkännande

1.Uneceföreskrifter eller ändringar av dessa som unionen har röstat för eller som unionen tillämpar och som förtecknas i bilaga IV ska vara en del av de krav som ställs för EU-typgodkännande av ett fordon.

2.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta godkännanden som beviljats enligt de Uneceföreskrifter som avses i punkt 1 samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande godkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med denna förordning och de rättsakter som antagits enligt denna förordning.

3.Om unionen har röstat för Uneceföreskrifter eller ändringar av dessa med avseende på helfordonstypgodkännande, ska kommissionen i enlighet med artikel 88 anta en delegerad akt om obligatorisk tillämpning av Uneceföreskrifterna eller ändringar av dessa obligatoriska eller om ändring av denna förordning, beroende på vad som är tillämpligt.

I den delegerade akten ska dag för obligatorisk tillämpning av Uneceföreskrifterna eller ändringarna av dessa anges, och den ska i förekommande fall innehålla övergångsbestämmelser.

Artikel 61
Uneceföreskrifternas likvärdighet vid EU-typgodkännande

1.De Uneceföreskrifter som förtecknas i del II i bilaga IV erkänns som likvärdiga med motsvarande rättsakter i den mån de har samma tillämpningsområde och syfte.

2.Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta typgodkännanden som beviljats enligt de Uneceföreskrifter som avses i punkt 1 samt, i tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande typgodkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med denna förordning och de rättsakter som antagits enligt denna förordning.

Artikel 62
Likvärdighet med andra föreskrifter

Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan unionen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet förklara sådana förfaranden som anges i internationella föreskrifter eller föreskrifter i tredjeländer som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för EU-typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter som anges i denna förordning.

KAPITEL XIII
TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 63
Information för användare

1.Tillverkaren får inte tillhandahålla teknisk information om egenskaperna hos en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet enligt denna förordning, eller i de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning, som avviker från de uppgifter som typgodkänts av godkännandemyndigheten.

2.Tillverkaren ska ge användarna tillgång till all relevant information och nödvändiga instruktioner som beskriver eventuella särskilda villkor eller begränsningar för användningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

3.Den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten är tänkt att släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk. Informationen ska lämnas i fordonets instruktionsbok efter godkännandemyndighetens medgivande.

Artikel 64
Information för tillverkare

1.Fordonstillverkaren ska ge tillverkare av system, komponenter eller separata tekniska enheter tillgång till alla uppgifter som är nödvändiga för EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter eller för att få ett sådant tillstånd som avses i artikel 55.1.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av system, komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter ska hållas konfidentiell.

2.Tillverkaren av system, komponenter eller separata tekniska enheter ska förse fordonstillverkaren med all utförlig information om de begränsningar som gäller för dess typgodkännanden och som antingen avses i artikel 27.3 eller gäller enligt en av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

KAPITEL XIV
TILLGÅNG TILL INFORMATION OM REPARATION OCH UNDERHÅLL

Artikel 65
Tillverkarnas skyldigheter att ge tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

1.Tillverkarna ska ge oberoende aktörer obegränsad och standardiserad tillgång till OBD-information, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet relevant programvara, och information om reparation och underhåll av fordon.

Tillverkarna ska tillhandahålla en standardiserad, säker anläggning för fjärrdiagnos, så att oberoende verkstäder kan slutföra arbeten som innefattar tillgång till fordonets säkerhetssystem.

2.Till dess att kommissionen har antagit en relevant standard genom arbetet vid Europeiska standardiseringskommittén (CEN) eller jämförbara standardiseringsorgan ska OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon presenteras på ett lättillgänglig sätt som kan behandlas av oberoende aktörer med rimlig ansträngning.

OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser i ett standardiserat format, eller om detta inte är möjligt på grund av informationens art i något annat lämpligt format. Denna tillgång ska särskilt ges på ett sätt som är icke-diskriminerande jämfört med de former eller den tillgång som gäller för auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

3.Kommissionen ska fastställa och uppdatera lämpliga tekniska specifikationer om hur OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas. Kommissionen ska ta hänsyn till aktuell informationsteknik, fordonsteknikens förutsebara utveckling, befintliga ISO-standarder och möjligheten till en världsomspännande ISO-standard.

4.Närmare föreskrifter om krav på tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, särskilt tekniska specifikationer för hur information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas, anges i bilaga XVIII.

5.Tillverkarna ska även ge oberoende aktörer och auktoriserade återförsäljare och verkstäder tillgång till utbildningsmaterial.

6.Tillverkaren ska se till att information om reparation och underhåll av fordonen alltid är tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

Tillverkaren ska på sina webbplatser tillhandahålla ändringar och tillägg till informationen om reparation och underhåll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade verkstäder.

7.För tillverkning och underhåll av ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla ska tillverkarna, på ett sätt som inte diskriminerar, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar eller reparerar komponenter, diagnosverktyg eller provningsutrustning.

8.För konstruktion, tillverkning och reparation av fordonssystem för alternativbränslefordon ska tillverkarna, på ett icke-diskriminerande sätt, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar, installerar eller reparerar utrustning för alternativbränslefordon.

9.Oberoende verkstäder ska kostnadsfritt ha tillgång till register över ett fordons reparationer och underhåll, som hålls i fordonstillverkarens centrala databas eller i en databas som drivs för dess räkning.

De oberoende verkstäderna ska i den relevanta databasen kunna registrera information om de reparationer och det underhåll de utfört.

10.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring och komplettering av bilaga XVIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling eller förebygga missbruk genom att uppdatera kraven om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon samt genom att anta och införliva sådana standarder som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 66
Ansvar när det gäller flera innehavare av typgodkännande

1.Den tillverkare som är ansvarig för respektive typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter eller för en viss etapp i ett fordon ska vid kombinerat typgodkännande, typgodkännande i flera steg eller etappvis typgodkännanden ansvara för att förse både sluttillverkaren och oberoende aktörer med information om reparation och underhåll av det system, den komponent, den separata tekniska enhet eller den etapp som berörs.

2.Sluttillverkaren ska vara ansvarig för att förse oberoende aktörer med information om det kompletta fordonet.

Artikel 67
Avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

1.Tillverkaren får ta ut rimliga och proportionella avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, utom de register som avses i artikel 65.8. Avgiften får inte avskräcka från tillgång till informationen genom att inte stå i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av den.

2.Tillverkaren ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon, inklusive transaktionstjänster som omprogrammering eller tekniskt stöd, per timme, dag, månad och år, med avgifter för tillgång till sådan information som varierar beroende på vilken tidsperiod som tillgången beviljas.

Som komplement till tidsbaserad tillgång får tillverkare erbjuda transaktionsbaserad tillgång där avgiften tas ut per transaktion och inte beroende på hur länge tillgången beviljas.

Om tillverkaren erbjuder bägge systemen, ska oberoende verkstäder välja ett tillgångssystem, antingen tidsbaserat eller transaktionsbaserat.

Artikel 68
Bevis på att skyldigheter i fråga om information om reparation och underhåll efterlevs

1.En tillverkare som har ansökt om EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande ska förse godkännandemyndigheten med bevis på att artiklarna 65–70 efterlevs inom sex månader från dagen för typgodkännandet.

2.Om sådant bevis inte tillhandahålls inom den tid som avses i punkt 1 ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder enligt artikel 69.

Artikel 69
Efterlevnad av kraven på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet

1.En typgodkännandemyndighet får när som helst, på eget initiativ, efter ett klagomål eller på grundval av en teknisk tjänsts bedömning, kontrollera om en tillverkare efterlever artiklarna 65–70 och villkoren i intyget om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation i tillägg 1 till bilaga XVIII.

2.Om en typgodkännandemyndighet finner att tillverkaren underlåtit att fullgöra sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon, ska den typgodkännandemyndighet som beviljade det aktuella typgodkännandet vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på läget.

Åtgärderna får omfatta återkallelse eller tillfälligt upphävande av typgodkännandet, straffavgifter eller andra åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 89.

3.Om en oberoende aktör eller en branschorganisation för oberoende aktörer inger ett klagomål till godkännandemyndigheten om att tillverkaren inte efterlever artiklarna 65–70, ska godkännandemyndigheten genomföra en revision av tillverkarens efterlevnad.

4.Vid revisionen får godkännandemyndigheten be en teknisk tjänst eller någon annan oberoende expert att undersöka huruvida skyldigheterna i fråga om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon har iakttagits.

Artikel 70
Forum för tillgång till fordonsinformation

1.Forumet för tillgång till fordonsinformation, inrättat genom artikel 13.9 i förordning (EG) nr 692/2008, ska bedriva sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i bilaga XVIII.

2.Det forum som avses i punkt 1 ska ge kommissionen råd om åtgärder för att förebygga missbruk av OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon.

KAPITEL XV
BEDÖMNING, UTSEENDE, ANMÄLAN OCH ÖVERVAKNING AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 71
Typgodkännandemyndighet med ansvar för tekniska tjänster

1.Den typgodkännandemyndighet som medlemsstaten utser i enlighet med artikel 7.3, nedan kallad typgodkännandemyndigheten, ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster, i förekommande fall inbegripet de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag.

2.Typgodkännandemyndigheten ska inrättas, organiseras och drivas så att den garanterar sin objektivitet och opartiskhet och undviker alla intressekonflikter med de tekniska tjänsterna.

3.Typgodkännandemyndigheten ska vara organiserad så att anmälan av en teknisk tjänst handläggs av annan personal än den som bedömde den tekniska tjänsten.

4.Typgodkännandemyndigheten får inte utföra någon verksamhet som de tekniska tjänsterna utför och får inte tillhandahålla konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensutsatt basis.

5.Typgodkännandemyndigheten ska hålla den information den inhämtar konfidentiell.

6.Typgodkännandemyndigheten ska ha tillgång till tillräckligt med kompentent personal för att kunna genomföra sin verksamhet enligt denna förordning korrekt.

7.Medlemsstaterna ska förse kommissionen och de andra medlemsstaterna med information om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster och för övervakning av tekniska tjänster och om eventuella ändringar av dem.

8.Typgodkännandemyndigheten ska genomgå kollegial utvärdering av två typgodkännandemyndigheter i andra medlemsstater en gång vartannat år.

Medlemsstaterna ska upprätta en årlig plan för den kollegiala utvärderingen med en lämplig omsättning på utvärderande och utvärderade typgodkännandemyndigheter, och lämna in den till kommissionen.

Den kollegiala utvärderingen ska omfatta ett besök på plats hos en teknisk tjänst som myndigheten ansvarar för. Kommissionen får delta i utvärderingen och får besluta om sitt deltagande på grundval av en riskanalys.

9.Den kollegiala utvärderingens resultat ska överlämnas till alla medlemsstater och till kommissionen, och en sammanfattning av resultaten ska offentliggöras. Detta ska diskuteras i det forum som inrättas i artikel 10 på grundval av kommissionens bedömning av resultatet och utmynna i rekommendationer.

10.Medlemsstaterna ska lämna information till kommissionen och de andra medlemsstaterna om hur de har beaktat rekommendationerna i den kollegiala utvärderingen.

Artikel 72
Utseende av tekniska tjänster

1.Beroende på kompetensområde ska typgodkännandemyndigheterna utse tekniska tjänster för en eller flera av följande verksamhetskategorier:

a)Kategori A: Provningar som avses i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV som de tekniska tjänsterna kan utföra på sina egna anläggningar.

b)Kategori B: Övervakning av de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga IV och som utförs på tillverkarens anläggningar eller på en tredje parts anläggningar.

c)Kategori C: Regelbunden bedömning och övervakning av tillverkarens förfaranden för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

d)Kategori D: Övervakning eller genomförande av provningar eller inspektioner för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

2.En medlemsstat får utse en godkännandemyndighet till teknisk tjänst för en eller flera av de kategorier av verksamheter som avses i punkt 1. Om en godkännandemyndighet är utsedd till teknisk tjänst och finansieras av en medlemsstat eller är föremål för medlemsstatens ledning och ekonomiska kontroll ska artiklarna 72–85 och tilläggen 1 och 2 till bilaga V tillämpas.

3.En teknisk tjänst ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara juridisk person, med undantag för en tillverkares interna ackrediterade tekniska tjänst enligt artikel 76.

4.En teknisk tjänst ska teckna ansvarsförsäkring för sin verksamhet, såvida inte medlemsstaten i enlighet med nationell rätt tar på sig ansvaret eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för bedömningen av överensstämmelse.

5.    Tekniska tjänster i ett tredjeland, andra än de som har utnämnts i enlighet med artikel 76, får endast anmälas som teknisk tjänst i den mening som avses i artikel 78 om möjligheten att utse tekniska tjänster föreskrivs i ett bilateralt avtal mellan unionen och det berörda tredjelandet. Detta ska inte hindra en teknisk tjänst som är etablerad enligt en medlemsstats nationella rätt i enlighet med punkt 3 från att etablera dotterbolag i tredjeländer, förutsatt att dotterbolagen står under den utnämnda tekniska tjänstens direkta ledning och kontroll.

Artikel 73
De tekniska tjänsternas oberoende

1.En teknisk tjänst och dess personal ska vara oberoende och utföra de verksamheter den har utsetts att utföra med största möjliga yrkesintegritet och erforderlig teknisk kompetens på det specifika område den är verksam inom, och vara fri från varje påtryckning och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka dess omdöme eller resultaten av dess bedömningar, särskilt när det gäller påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av verksamhetens resultat.

2.En teknisk tjänst ska vara en fristående organisation eller ett fristående organ som inte är involverat i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer, provar eller inspekterar.

En organisation eller ett organ som hör till en branschsammanslutning eller yrkesförening som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer, provar eller inspekterar, kan anses uppfylla kraven i första stycket om dess oberoende och frihet från alla intressekonflikter kan styrkas för den berörda medlemsstatens utseende godkännandemyndighet.

3.En teknisk tjänst, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra de verksamheter för vilka de utsetts i enlighet med artikel 72.1 får inte konstruera, tillverka, leverera eller underhålla de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de bedömer och inte heller företräda parter som är involverade i sådana verksamheter. Detta ska inte hindra användning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är nödvändig för den tekniska tjänstens verksamhet eller användning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter för personligt bruk.

4.En teknisk tjänst ska se till att dess dotterbolags eller underleverantörers verksamhet inte påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten inom de verksamhetskategorier som tjänsten har utsetts att utföra.

5.Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom gentemot godkännandemyndigheten eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

Artikel 74
De tekniska tjänsternas kompetens

1.En teknisk tjänst ska kunna genomföra all den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd i enlighet med artikel 72.1. Den ska visa för typgodkännandemyndigheten att den har samtliga följande egenskaper:

a)Dess personal har lämpliga färdigheter, särskild teknisk kunskap, yrkesutbildning samt tillräcklig och lämplig erfarenhet för att utföra den verksamhet för vilken tjänsten önskar bli utsedd.

b)Den har beskrivningar av de förfaranden som är relevanta för utövandet av den verksamhet den önskar bli utsedd för, med vederbörlig hänsyn tagen till den tekniska komplexiteten hos fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga och produktionsprocessens omfattning eller seriemässiga karaktär. Den tekniska tjänsten ska visa att dessa förfaranden är öppna och reproducerbara.

c)Tjänsten har nödvändiga medel för att utföra uppgifterna relaterade till de verksamhetskategorier för vilka den önskar utses och tillgång till den utrustning eller de hjälpmedel som är nödvändiga.

2.En teknisk tjänst ska också visa att den har lämpliga färdigheter, särskild teknisk kunskap och styrkt erfarenhet att utföra provningar och inspektioner för bedömning huruvida fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med denna förordning, med de rättsakter som förtecknas i bilaga IV och med de standarder som förtecknas i tillägg 1 till bilaga V.

Artikel 75
Dotterbolag och underentreprenörer till tekniska tjänster

1.En teknisk tjänst får med sin utseende typgodkännandemyndighets medgivande lägga ut vissa av de verksamhetskategorier för vilka den utsetts i enlighet med artikel 72.1 på entreprenad eller låta verksamheten utföras av ett dotterbolag.

2.Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter med anknytning till de verksamhetskategorier som de utsetts för på entreprenad eller anlitar ett dotterbolag, ska den se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artiklarna 73 och 74 och informera typgodkännandemyndigheten om detta.

3.De tekniska tjänsterna ska ta det fulla ansvaret för alla uppgifter som utförs av dess underentreprenörer eller dotterbolag, oavsett var de är etablerade.

4.De tekniska tjänsterna ska se till att typgodkännandemyndigheten har tillgång till de relevanta handlingarna rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och de uppgifter som de har utfört.

Artikel 76
Tillverkarens interna tekniska tjänster

1.En intern teknisk tjänst hos en tillverkare får bara utses för verksamhet i kategori A enligt artikel 72.1 a, med avseende på de rättsakter som förtecknas i bilaga XV. En intern teknisk tjänst ska utgöra en separat och urskiljbar del av tillverkarens företag och får inte medverka i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer.

2.En intern teknisk tjänst ska uppfylla följande krav:

a)Den är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG) nr 765/2008 och i enlighet med tilläggen 1 och 2 till bilaga V till den här förordningen.

b)Den interna tekniska tjänsten, inbegripet dess personal, är organisatoriskt åtskild och ha rapporteringsmetoder inom det tillverkarföretag som de ingår i som säkerställer att den är opartisk, och styrker detta för det berörda nationella ackrediteringsorganet.

c)Varken den interna tekniska tjänsten eller dess personal deltar i någon verksamhet som kan påverka dess oberoende och integritet i samband med de verksamhetskategorier för vilka den utsetts.

d)Den tillhandahåller sina tjänster uteslutande till det tillverkarföretag som den ingår i.

3.En intern teknisk tjänst behöver inte anmälas till kommissionen enligt artikel 78, men information om dess ackreditering ska lämnas av den tillverkare som den är en del av, eller av det nationella ackrediteringsorganet, till typgodkännandemyndigheten på denna myndighets begäran.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga XV för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förteckningen över rättsakter och begränsningar i dessa rättsakter.

Artikel 77
Bedömning och utseende av tekniska tjänster

1.Innan en teknisk tjänst utses ska typgodkännandemyndigheten bedöma den enligt en checklista för bedömning som omfattar minst de krav som förtecknas i tillägg 2 till bilaga V. Bedömningen ska omfatta en bedömning på plats av den sökande tekniska tjänstens lokaler och i förekommande fall en bedömning av alla dotterbolag och underentreprenörer i och utanför unionen.

Företrädare för minst två andra medlemsstaters typgodkännandemyndigheter ska i samråd med typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad, och tillsammans med en företrädare för kommissionen bilda en gemensam bedömningsgrupp och delta i bedömningen av den sökande tekniska tjänsten, även i bedömningen på plats. Den utseende typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad ska ge dessa företrädare tillgång i god tid till de handlingar som krävs för att bedöma den sökande tekniska tjänsten.

2.Den gemensamma bedömningsgruppen ska under bedömningen ta upp resultat som tyder på att den tekniska tjänsten inte överensstämmer med kraven i artiklarna 72–76, artiklarna 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V. Dessa resultat ska diskuteras av den utseende godkännandemyndigheten och den gemensamma bedömningsgruppen för att nå enighet om bedömningen av ansökan.

3.Den gemensamma bedömningsgruppen ska inom 45 dagar efter bedömningen på plats utfärda en rapport om i vilken omfattning sökanden uppfyller kraven i artiklarna 72–76, artiklarna 84 och 85 samt i tillägg 2 till bilaga V till denna förordning.

4.Rapporten ska innehålla en sammanfattning om framkommen bristande överensstämmelse. Skilda åsikter mellan den gemensamma bedömningsgruppens medlemmar ska återspeglas i rapporten, jämte en rekommendation om huruvida sökanden kan utses till teknisk tjänst.

5.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna namn på företrädare för den typgodkännandemyndighet som ska anlitas vid varje gemensam bedömning.

6.Den tekniska tjänstens kompetens ska bedömas i enlighet med bestämmelserna i tillägg 2 till bilaga V.

7.Typgodkännandemyndigheten ska överlämna bedömningsrapporten till kommissionen och de andra medlemsstaternas utseende myndigheter, med dokumentunderlag för den tekniska tjänstens kompetens och arrangemang för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet och kommer att fortsätta att uppfylla kraven i denna förordning.

Den anmälande typgodkännandemyndigheten ska också styrka att det finns kompetent personal tillgänglig för övervakning av den tekniska tjänsten i enlighet med artikel 71.6.

8.De andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen får se över bedömningsrapporten och dokumentunderlaget, ställa frågor, lämna synpunkter och begära ytterligare dokumentunderlag inom en månad efter det att bedömningsrapporten och dokumentunderlaget överlämnas.

9.Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad ska svara på frågorna, synpunkterna och begäran om ytterligare dokumentunderlag inom fyra veckor efter mottagandet av dem.

10.De andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter eller kommissionen får enskilt eller gemensamt rikta rekommendationer till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad inom fyra veckor efter mottagandet av det svar som avses i punkt 9. Den typgodkännandemyndigheten ska beakta rekommendationerna när den fattar beslut om utseende av den tekniska tjänsten. Om den typgodkännandemyndigheten beslutar att inte följa de andra medlemsstaternas eller kommissionens rekommendationer, ska den motivera det inom två veckor efter att ha fattat beslutet.

11.Ett utseende av en teknisk tjänst ska gälla i högst fem år.

12.En godkännandemyndighet som avser att utses till teknisk tjänst i enlighet med artikel 72.2 ska visa att den uppfyller kraven i denna förordning genom en bedömning utförd av oberoende inspektörer. Dessa inspektörer får inte tillhöra samma godkännandemyndighet och ska uppfylla kraven i tillägg 2 till bilaga V.

Artikel 78
Anmälan till kommissionen av tekniska tjänster

1.Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla namn, adress inklusive elektronisk adress, ansvariga personer och verksamhetskategori för varje teknisk tjänst som de har utsett. I anmälan ska det tydligt anges utseendets räckvidd, verksamheter rörande bedömning av överensstämmelse, överensstämmelseförfaranden och produkttyper samt de områden som förtecknas i bilaga IV som de tekniska tjänsterna har utsetts för, och senare ändringar av någon dessa uppgifter.

Anmälningen ska göras innan de utsedda tekniska tjänsterna bedriver någon av de verksamheter som avses i artikel 72.1.

2.Inom 28 dagar efter anmälan får en medlemsstat eller kommissionen lämna skriftliga invändningar, med argument om den tekniska tjänsten eller övervakningen av denna av typgodkännandemyndigheten. När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar ska anmälans verkan tillfälligt upphävas. I sådana fall ska kommissionen samråda med de berörda parterna och genom en genomförandeakt besluta huruvida den tillfälliga upphävningen av anmälan kan hävas. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Om ingen invändning görs eller om kommissionen anser att anmälan helt eller delvis kan godtas, ska kommissionen offentliggöra anmälan i enlighet med punkt 5.

3.Samma tekniska tjänst får utses av flera typgodkännandemyndigheter och anmälas till kommissionen av dessa typgodkännandemyndigheters medlemsstater, oberoende av vilken eller vilka verksamhetskategorier som den tekniska tjänsten ska bedriva i enlighet med artikel 72.1.

4.Om det enligt en rättsakt som förtecknas i bilaga IV krävs att en typgodkännandemyndighet utser en särskild organisation eller ett behörigt organ för att bedriva en verksamhet som inte ingår i de verksamhetskategorier som avses i artikel 72.1, ska medlemsstaten göra en sådan anmälan som avses i punkt 1.

5.Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en aktuell förteckning med uppgifter om de tekniska tjänster, de särskilda organisationer och de behöriga organ som anmälts i enlighet med denna artikel.

Artikel 79
Ändringar och förnyelse av utseenden av tekniska tjänster

1.Om typgodkännandemyndigheten har konstaterat eller har informerats om att en teknisk tjänst som den utsett inte längre uppfyller de krav som anges i denna förordning, ska den myndigheten begränsa eller återkalla utseendet tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven är.

Typgodkännandemyndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om en anmälan tillfälligt återkallas, begränsas eller slutgiltigt återkallas.

Kommissionen ska på motsvarande sätt uppdatera de offentliggjorda uppgifter som avses i artikel 78.4.

2.I händelse av begränsning eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av utseendet eller om den tekniska tjänsten har upphört med verksamheten, ska den utseende godkännandemyndigheten överföra den tekniska tjänstens akter till en annan teknisk tjänst för vidare behandling eller hålla dem tillgängliga för godkännandemyndigheterna eller marknadstillsynsmyndigheterna.

3.Typgodkännandemyndigheten ska underrätta de andra typgodkännandemyndigheterna och kommissionen när den tekniska tjänstens bristande överensstämmelse påverkar typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektioner och provningsrapporten från den tekniska tjänst som ändringen av anmälan avser.

Inom två månader efter anmälan av ändringen av anmälan ska typgodkännandemyndigheten lämna en rapport om sina resultat i fråga om bristande överensstämmelse till kommissionen och de andra typgodkännandemyndigheterna. Om så krävs för att garantera säkerheten hos fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden ska den utseende typgodkännandemyndigheten uppdra åt de berörda godkännandemyndigheterna att inom rimlig tid tillfälligt eller slutgiltigt återkalla eventuella otillbörligt utfärdade intyg.

4.Andra intyg som utfärdats på grundval av inspektioner och provningsrapporter från den tekniska tjänst vars anmälan har tillfälligt återkallats, begränsats eller slutgiltigt återkallats, ska förbli giltiga i följande fall:

a)Vid tillfälligt återkallande av anmälan under förutsättning att den typgodkännandemyndighet som utfärdade typgodkännandeintyget inom tre månader efter det tillfälliga återkallandet för de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen skriftligen bekräftar att den tar över den tekniska tjänstens funktioner under återkallandetiden.

b)Vid begränsning eller slutligt återkallande av anmälan i tre månader efter begränsningen eller återkallandet. Den typgodkännandemyndighet som utfärdade intygen får förlänga intygens giltighetstid i ytterligare tremånadersperioder, men sammanlagt högst tolv månader, förutsatt att den under denna tid tar över funktionerna för den tekniska tjänst vars anmälan begränsats eller återkallats.

Den typgodkännandemyndighet som tar över den tekniska tjänstens funktioner ska omedelbart underrätta de andra typgodkännandemyndigheterna, de andra tekniska tjänsterna och kommissionen om detta.

5.En utökning av räckvidden för utseendet av den tekniska tjänsten får beviljas i enlighet med förfarandet i artikel 77 och med förbehåll för sådan anmälan som avses i artikel 78.

6.Ett utseende till teknisk tjänst får bara förlängas sedan typgodkännandemyndigheten kontrollerat att den tekniska tjänsten fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Bedömningen ska utföras i enlighet med förfarandet i artikel 77.

Artikel 80
Övervakning av tekniska tjänster

1.Typgodkännandemyndigheten ska löpande övervaka de tekniska tjänsterna för att garantera att kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V följs.

De tekniska tjänsterna ska på begäran överlämna all relevant information och alla relevanta dokument som krävs för att typgodkännandemyndigheten ska kunna kontrollera att de kraven följs.

De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål underrätta typgodkännandemyndigheten om alla förändringar, särskilt i fråga om deras personal, anläggningar, dotterbolag och underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V, eller deras förmåga att göra överensstämmelsebedömningar av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de utsetts för.

2.De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål besvara en begäran från en typgodkännandemyndighet eller från kommissionen rörande överensstämmelsebedömningar som de utfört.

3.Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad ska se till att den tekniska tjänsten fullgör den skyldighet som föreskrivs i punkt 2, utom om det finns skälig grund att inte göra det.

Om typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad åberopar en skälig grund ska den underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna. På grundval av detta ska kommissionen i en genomförandeakt besluta huruvida den skäliga grunden anses motiverad. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

Den tekniska tjänsten eller typgodkännandemyndigheten får begära att all information som lämnas till en annan medlemsstats myndigheter eller till kommissionen ska behandlas med sekretess.

3.Minst var trettionde månad ska typgodkännandemyndigheten bedöma huruvida samtliga tekniska tjänster under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V. Denna bedömning ska inbegripa ett besök på plats hos varje teknisk tjänst under dess ansvar.

Inom två månader efter färdigställandet av bedömningen av den tekniska tjänsten ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen och de andra medlemsstaterna om denna övervakning. Rapporterna ska innehålla en sammanfattning av bedömningen, som ska offentliggöras.

4.Fem år efter anmälan av en teknisk tjänst och vart femte år därefter ska en bedömning av huruvida den tekniska tjänsten fortfarande uppfyller kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V utföras av typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad och av en gemensam bedömningsgrupp utsedd i enlighet med förfarandet i artikel 77.1–77.4.

Artikel 81
Ifrågasättande av de tekniska tjänsternas kompetens

1.Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på farhågor om en teknisk tjänsts kompetens eller en teknisk tjänsts fortvariga uppfyllelse av de krav och ansvar som gäller för den enligt denna förordning. Kommissionen får också inleda en sådan undersökning på eget initiativ.

Kommissionen ska undersöka den tekniska tjänstens ansvar om det har visats eller om det finns skälig grund att anta att ett typgodkännande har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, att provningsresultaten har förfalskats eller att uppgifter eller tekniska specifikationer som skulle ha lett till avslag på ansökan om typgodkännande har undanhållits.

2.Kommissionen ska samråda med typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad som ett led i sådana undersökningar som avses i punkt 1. Den medlemsstatens typgodkännandemyndighet ska på begära förse kommissionen med all relevant information om den berörda tekniska tjänstens resultat och uppfyllelse av kraven på oberoende och kompetens.

3.Kommissionen ska se till att all känslig information som erhållits i samband med undersökningarna behandlas konfidentiellt.

4.Om kommissionen finner att en teknisk tjänst inte eller inte längre uppfyller kraven för utseende eller att den ansvarar för någon sådan form av felaktigt beteende som avses i punkt 1, ska den underrätta typgodkännandemyndighetens medlemsstat om detta.

Kommissionen ska ålägga den medlemsstaten att vidta begränsande åtgärder, inbegripet tillfälligt återkallande, begränsning eller slutgiltigt återkallande av utseendet om så krävs.

Om medlemsstaten underlåter att vidta nödvändiga begränsande åtgärder får kommissionen genom genomförandeakter tillfälligt återkalla, begränsa eller slutgiltigt återkalla utseendet av den berörda tekniska tjänsten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sitt beslut och ska uppdatera de offentliga uppgifter som avses i artikel  78.4 i enlighet med detta.

Artikel 82
Informationsutbyte om bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster

1.Typgodkännandemyndigheterna ska samråda med varandra och med kommissionen om frågor av generell betydelse för tillämpningen av kraven i denna förordning som rör bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster.

2.Typgodkännandemyndigheterna ska till varandra och kommissionen senast två år efter denna förordnings ikraftträdande överlämna en mall för checklistan för bedömningar enligt artikel 77.1 och alla senare ändringar av checklistan till dess att kommissionen antagit en harmoniserad checklista för bedömningar. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa en mall för denna checklista för bedömningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

3.Om de bedömningsrapporter som avses i artikel 77.3 visar att typgodkännandemyndigheternas praxis skiljer sig åt får medlemsstaterna eller kommissionen begära ett informationsutbyte.

4.Informationsutbytet ska samordnas av det forum som nämns i artikel 10.

Artikel 83
Samarbete med nationella ackrediteringsorgan

1.Om utseendet av en teknisk tjänst bygger på ackreditering i den mening som avses i förordning (EG) nr 765/2008 ska medlemsstaterna se till att ett nationellt ackrediteringsorgan som har ackrediterat en viss teknisk tjänst hålls underrättad av typgodkännandemyndigheten om tillbudsrapporter och annan information som rör frågor under den tekniska tjänstens kontroll, om informationen är relevant för bedömningen av den tekniska tjänstens resultat.

2.Medlemsstaterna ska se till att det nationella ackrediteringsorgan som ansvarar för en viss teknisk tjänsts ackreditering hålls underrättad av typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad om resultat av relevans för ackrediteringen. Det nationella ackrediteringsorganet ska underrätta typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad om sina resultat.

Artikel 84
Krav på de tekniska tjänsternas verksamhet

1.Tekniska tjänster ska genomföra den verksamhet för vilken de har utsetts i enlighet med artikel 72.1.

2.Tekniska tjänster ska vid alla tidpunkter uppfylla samtliga följande krav:

a)De ska låta sin godkännandemyndighet bevittna den tekniska tjänstens verksamhet under bedömningen av överensstämmelse.

b)De ska på begäran förse sin godkännandemyndighet med information om de verksamhetskategorier de utsetts för.

3.Om en teknisk tjänst konstaterar att en tillverkare inte följer kraven i denna förordning, ska den rapportera detta till godkännandemyndigheten så att godkännandemyndigheten kan ålägga tillverkaren att vidta lämpliga korrigerande åtgärder. Godkännandemyndigheten ska vägra att utfärda typgodkännandeintyg om dessa lämpliga korrigerande åtgärder inte har vidtagits.

Artikel 85
Informationskrav för de tekniska tjänsterna

1.De tekniska tjänsterna ska underrätta sin godkännandemyndighet om följande:

a)Varje upptäckt bristande överensstämmelse som kan föranleda att ett intyg om typgodkännande måste avslås, begränsas eller återkallas tillfälligt eller slutgiltigt.

b)Alla omständigheter som inverkar på utseendets räckvidd och villkor.

c)Varje begäran från marknadstillsynsmyndigheterna om information om deras verksamheter.

2.På sin godkännandemyndighets begäran ska de tekniska tjänsterna tillhandahålla information om verksamheterna inom ramen för utseendet, och om all annan verksamhet som de utför, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.

Artikel 86
Nationella avgifter för kostnader för typgodkännandemyndigheternas verksamhet

1.Medlemsstaterna ska ta ut avgifter av de tekniska tjänster som ansöker om att utses och som är etablerade på deras territorium, i syfte att helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som de nationella myndigheterna med ansvar för tekniska tjänster bedriver i enlighet med denna förordning.

2.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa strukturen och storleken på de avgifter som avses i punkt 1, med beaktande av målen om säkerhet och skydd av människors hälsa och miljön, stöd till innovationen samt kostnadseffektivitet. Vid fastställandet av avgifternas storlek ska särskild uppmärksamhet fästas vid tekniska tjänster som lämnat ett giltigt intyg från ett nationellt ackrediteringsorgan enligt artikel 83 och vid tekniska tjänster som är små eller medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG 29 . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.

KAPITEL XVI
GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH DELEGERADE BEFOGENHETER

Artikel 87
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för motorfordon. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 88
Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska ges till kommissionen på obegränsad tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL XVII
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 89
Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters åsidosättande av skyldigheter enligt denna förordning, särskilt artiklarna 11–19, 72–76, 84 och 85, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.De typer av överträdelser av ekonomiska aktörer och tekniska tjänster som ska beläggas med sanktioner ska åtminstone vara följande:

a)Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till återkallelse.

b)Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande.

c)Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till återkallelse av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter eller till att typgodkännandeintyg återkallas eller inte utfärdas.

3.Förutom de typer av överträdelser som anges i punkt 2 ska de typer av överträdelser av ekonomiska aktörer som också är belagda med sanktioner vara åtminstone följande:

a)Vägran att lämna ut uppgifter.

b)Tillhandahållande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på marknaden som omfattas av kraven på godkännande, utan något sådant godkännande eller med förfalskade handlingar eller märkningar i denna avsikt.

4.Medlemsstaterna ska anmäla de bestämmelser som genomför punkterna 1–3 till kommissionen senast den .... [Publikationsbyrån: ange datum 12 månader efter förordningens ikraftträdande.] och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem till kommissionen.

5.Medlemsstaterna ska varje år rapportera till kommissionen om de sanktioner de tillämpat.

Artikel 90
Straffavgifter

1.Om kommissionens överensstämmelsekontroller enligt artikel 9.1 och 9.4 eller artikel 54.1 visar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med kraven i denna förordning får kommissionen påföra den berörda ekonomiska aktören en straffavgift för överträdelse av denna förordning. Straffavgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Straffavgifterna ska särskilt stå i proportion till antalet icke-överensstämmande fordon som registreras på unionsmarknaden eller antalet icke-överensstämmande system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på unionsmarknaden.

Straffavgifter som kommissionen påför får inte läggas till de sanktioner som medlemsstaterna tillämpas i enlighet med artikel 89 för samma överträdelse och får inte överstiga 30 000 euro per icke-överensstämmande fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

2.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 för att fastställa metoder för beräkning och uppbörd av de straffavgifter som avses i punkt 1.

3Straffavgifternas belopp ska betraktas som inkomster i Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 91
Ändringar av förordning (EG) nr 715/2007

1.Förordning (EG) nr 715/2007 ska ändras på följande sätt:

1.    Förordningens titel ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6)”

2.    Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2.    Därutöver fastställs i denna förordning bestämmelser om överensstämmelse för fordon i drift, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, system för omborddiagnos samt mätning av bränsleförbrukning.”

3.    Artikel 3.14 och 3.15 ska utgå.

4.    Artiklarna 6–9 ska utgå.

5.    Artikel 13.2 e ska utgå.

6.    Följande artikel ska infogas som artikel 11a:

Artikel 11a

1.    På grundval av lämpliga och representativa urval ska godkännandemyndigheterna kontrollera att

a)    ibruktagna fordon överensstämmer med de värden på CO2-utsläpp och bränsleförbrukning som är antecknade i typgodkännandeintygen och intygen om överensstämmelse,

b)    att de värden för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning som fastställts med tillämpligt provningsförfarande är representativa för utsläpp som uppmäts under förhållanden vid verklig körning.

2.    Kommissionen får anta genomförandeakter om fastställande av de kontrollförfaranden som avses i leden a och b och alla åtgärder som krävs för att beakta resultaten av dessa kontroller. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel [...].”

2.Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EG) nr 715/2007 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 1 i bilaga XVIII till den här förordningen.

Artikel 92
Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

1.Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras på följande sätt:

1.    Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2.    Därutöver fastställs i denna förordning bestämmelser om överensstämmelse för fordon och motorer i drift, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, OBD-system, mätning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp samt tillgång till OBD-information.”

2.    Artikel 3.11 och 3.13 ska utgå.

3.    Artikel 6 ska utgå.

4.    Artikel 11.2 e ska utgå.

2.Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 2 i bilaga XVIII till den här förordningen.

Artikel 93
Ändring av förordning (EG) nr 692/2008

1.Bilaga XIV till förordning (EG) nr 692/2008 ska utgå.

2.Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EG) nr 692/2008 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 3 i bilaga XVIII till den här förordningen.

Artikel 94
Ändringar av förordning (EU) nr 582/2011

1. Förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:

1.    Artiklarna 2a–2h ska utgå.

2.    Bilaga XVII ska utgå.

2.Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EU) nr 582/2011 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 4 i bilaga XVIII till den här förordningen.

Artikel 95
Upphävande av direktiv 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 201X.

Hänvisningar till direktiv 2007/46/EG ska tolkas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 5 i bilaga XVIII till den här förordningen.

Artikel 96
Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte ogiltiggöra något helfordonstypgodkännande eller EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats före [Publikationsbyrån: ange dag för tillämpning enligt artikel 98].

2.Godkännandemyndigheterna ska bevilja utökningar och revideringar av helfordonstypgodkännanden och EU-typgodkännanden av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1 i enlighet med artiklarna 31 och 32 i denna förordning.

3.Helfordonstypgodkännanden som avses i punkt 1 ska som längst vara giltiga till och med den [Publikationsbyrån: ange dag, som är tillämpningsdag enligt artikel 98 + 5 år], och godkännandemyndigheterna får bara förnya sådana typgodkännanden av kompletta fordon i enlighet med artikel 33 i denna förordning.

4.Tekniska tjänster som redan utsetts innan denna förordning träder i kraft ska genomgå en sådan bedömning som avses i artikel 77.

Utseendet av tekniska tjänster som redan hade utsetts när denna förordning träder i kraft ska förnyas inom två år efter denna förordnings ikraftträdande, förutsatt att de tekniska tjänsterna uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

Giltigheten av ett utseende av en teknisk tjänst som redan hade utsetts innan denna förordning trädde i kraft ska upphöra senast två år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Artikel 97
Rapportering

1.Senast den 31 december 20xx [Publikationsbyrån: ange år, som är tillämpningsår enligt artikel 98 + 5 år]ska medlemsstaterna informera kommissionen om tillämpningen av de förfaranden för typgodkännande och marknadstillsyn som föreskrivs i denna förordning.

2.På grundval av den information som lämnas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, bland annat tillämpningen av kontroller av överensstämmelse enligt artikel 9, senast den 31 december 20yy. [Publikationsbyrån: ange år, som är år 20xx enligt punkt 1 + 1 år]

Artikel 98
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 201X.

Från och med den [Publikationsbyrån: ange datum 12 månader efter förordningens ikraftträdande] får dock nationella myndigheter, efter en begäran från en tillverkare, inte vägra att bevilja ett EU-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp, eller förbjuda registrering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av ett nytt fordon om det berörda fordonet uppfyller kraven i denna förordning och de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 30

Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag - Inre marknad för varor och tjänster

1.3.Typ av förslag eller initiativ

 Ny åtgärd

 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 31

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget ska bidra till det allmänna målet om en öppen inre marknad för varor och tjänster som gynnar tillväxt och sysselsättning

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Att regelbundet se över befintliga inremarknadsregler inom särskilda sektorer och vid behov föreslå nya initiativ

Specifikt mål nr 2: Att garantera korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen

Specifikt mål nr 3: Företagen i EU gynnas av lika spelregler och oavbrutet marknadstillträde internationellt

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Inre marknad för varor

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

   Allmänheten i EU (fordonsanvändare och andra trafikanter) torde dra fördel av åtgärder avsedda att förebygga låg säkerhet och dåliga miljöprestanda hos motorfordon i de fall där detta beror på osäkra, icke-överensstämmande fordonsprodukter, då detta bidrar till trafikolyckor och dålig luftkvalitet och detta i sin tur skadar människors hälsa.

   Ekonomiska aktörer i fordonsleveranskedjan torde dra fördelar av åtgärderna avsedda att skapa lika spelregler och bli av med illojal konkurrens från dem som bortser från eller inte följer reglerna. Små och medelstora företag i fordonsindustrin är de som löper störst risk att drabbas av marknadsmisslyckanden och regelbrister, och därför ägnas de föreslagna åtgärdernas inverkan på dem särskild uppmärksamhet.

   De nationella tillsynsmyndigheterna torde dra fördel av åtgärderna för att förbättra regelverket och undvika att de åläggs fler bördor genom korrigerande åtgärder mot icke överensstämmande eller osäkra produkter på deras marknader.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

   Förändringar i konsumenternas synpunkter och klagomål till tillsynsmyndigheterna om motorfordon och fordonskomponenter.

   Förändringar av antalet eller andelen icke överensstämmande och osäkra fordonsprodukter på EU-marknaden (t.ex. jämfört med befintliga undersökningar).

   Förändringar av antalet eller andelen skyddsåtgärder vidtagna av myndigheterna i EU mot icke överensstämmande och osäkra produkter från tillverkare och importörer i och utanför EU (dvs. med beaktande av de skärpta spårbarhetskraven för fordonsprodukter).

   Förändrade tendenser i Rapexanmälningar för fordon. och

   Förändrade tendenser i frivilliga återkallanden av motorfordon (som ett mått på politikens verkan för att minska det antal fordonsprodukter som utgör en säkerhets- eller miljörisk och som finns ute på marknaden).

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

De befintliga reglerna kritiseras för att de inte garanterar tillförlitliga förhandsbedömningar av överensstämmelse och verkningsfull marknadstillsyn i efterhand. Kritiken har framförts sedan det i september 2015 visade sig att VW under flera år hade manipulerat kontrollerna av anordningar för avgasbehandling.

Som svar på denna kritik och de brister i typgodkännandesystemet som framkommit finns i detta förslag en rad åtgärder:

-    Produkternas spårbarhet och ansvarsfördelningen mellan de ekonomiska aktörerna i leveranskedjan.

-    Ansvarsfördelning och samarbete mellan de olika nationella myndigheterna som svarar för tillämpning av lagstiftningen om teknisk harmonisering av motorfordon.

-    Kvaliteten på de tekniska tjänsternas verksamhet i fråga om typgodkännande och överensstämmelsebedömningar.

-    Skyddsåtgärder efter det att produkter släppts ut på marknaden och bestämmelser om återkallande av fordon.

-    Rutiner för produktionsöverensstämmelse.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det är visserligen medlemsstaterna som svarar för lagstiftningens tillämpning på sina territorier, men en harmoniserad, samordnad modell som bygger på gemensamma kriterier som tillämpas enhetligt av medlemsstaterna är en förutsättning för att bevara lika villkor i hela EU genom harmoniserad tolkning och tillämpning av typgodkännandekraven och kompletterad med harmoniserade bestämmelser om marknadstillsyn för att ge medlemsstaterna tillräckliga möjligheter till kontroll av produkter som redan finns på marknaden och för verkningsfulla, gemensamma åtgärder mot osäkra produkter som inte följer reglerna.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Det befintliga direktivet om typgodkännande av motorfordon sågs över 2007. Erfarenheterna av tillämpningen av direktivet har dock visat att mekanismerna för genomförande och tillämpning inte är tillräckligt störningståliga. Betydande skillnader i reglernas tolkning och tillämpning har vuxit fram, vilket motverkat direktivets syfte, dvs. en hög säkerhet och goda miljöprestanda hos motorfordon.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Ökad samstämmighet med annan typgodkännandelagstiftning (bl.a. jordbrukstraktorer och motorcyklar), som sågs över 2013.

Synergieffekter förväntas inom marknadstillsyn, genom att man utgår från principerna i den nya produktlagstiftningen, förordning (EG) nr 765/2008 och beslut nr 768/2008/EG.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

   Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

   Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

⌧Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period 2017–2020

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 32

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

⌧inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

   via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻tredjeländer eller organ som de har utsett

◻internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻EIB och Europeiska investeringsfonden

◻organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻offentligrättsliga organ

◻privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Kommissionen har för avsikt att genomföra åtgärderna med centraliserad direkt förvaltning inom sina egna tjänstegrenar, särskilt inom gemensamma forskningscentrumet för tekniskt och vetenskapligt stöd, vilket regleras i ett administrativt avtal.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Tekniska kommittén för motorfordon, som inrättas i denna förordning, och det forumet som inrättas i artikel 10 ska utgöra en plattform för regelbunden diskussion av frågor kring genomförandet av de nya reglerna om typgodkännande av och marknadstillsyn över motorfordon.

Medlemsstaterna ska varje år rapportera till kommissionen om de sanktioner de tillämpat.

Fem år efter det att förordningen trätt i kraft ska medlemsstaterna informera kommissionen om tillämpningen av reglerna om typgodkännande och marknadstillsyn i förordningen. På grundval av informationen ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den nya förordningen.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

De åtgärder som föreslås för att begränsa giltighetstiden för utseende av tekniska tjänster kan leda till en tillfällig brist på tekniska tjänster och kan göra att tillverkarna får typgodkännandet av sina produkter försenat.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Den nya samordnade övervakningen av de tekniska tjänsterna ska kompletteras med lämpliga övergångsbestämmelser så att tekniska tjänster som utsetts enligt direktiv 2007/46/EG kan få sitt utseende förnyat enligt den nya förordningen under två år efter förordningens ikraftträdande. Kommissionen ska tillhandahålla vägledning för en rimlig och genomförbar tillämpning av den nya övervakningen.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Kostnaderna för övervakningen består i att experter från medlemsstaterna och kommissionen deltar i gemensamma inspektioner av tekniska tjänster. Fördelen blir hög tillförlitlighet på de tekniska tjänsternas bedömningar av överensstämmelse.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Förutom tillämpningen av kontrollmekanismerna enligt förordningen kommer kommissionen att ta fram en bedrägeribekämpningsstrategi i enlighet med kommissionens strategi mot bedrägerier av den 24 juni 2011 för att bl.a. se till att de interna kontrollerna är helt förenliga med strategin och att riskhanteringen är utformad för att identifiera riskområden, särskilt i fråga om finansiering av genomförandet av förordningen. Bland annat följande åtgärder kommer att vidtas:

- I beslut, överenskommelser och avtal som bygger på finansiering av förordningens genomförande ska det uttryckligen anges att kommissionen, särskilt Olaf, och revisionsrätten har rätt att genomföra revisioner, kontroller på plats och inspektioner.

- Under bedömningen av förslag och anbud ska förslagsställarna eller anbudsgivarna kontrolleras enligt de offentliga kriterierna enligt deras deklarationer och systemet för tidig varning.

Dessutom kommer kommissionen att strikt tillämpa reglerna om intressekonflikter för åtgärder som rör genomförandet av förordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ avanslag

Bidrag

Kapitel 02.03
Inre marknad för varor och tjänster

Diff./Icke-diff. 33

från Efta-länder 34

från kandidatländer 35

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

1a

02.03.01 Drift och utveckling av den inre marknaden för varor och tjänster

Diff.

JA

NEJ

NEJ

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Åtgärderna i detta förslag till förordning påverkar inte EU-budgeten utöver de anslag som redan finns i kommissionens officiella finansplanering, eftersom eventuella krav på medel måste tillgodoses genom inkomster avsatta för särskilda ändamål och genom omfördelning.

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

1a

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: GROW

2017

2018

2019

2020

Summa 2017–2020

Följande år 36

Driftsanslag

Budgetrubrik (nr) 02.03.01

Åtaganden

(1)

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

Betalningar

(2)

5,600

9,835

9,170

9,707

34,312

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 37

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA anslag
för GD GROW

Åtaganden

=1+1a +3

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

Betalningar

=2+2a

+3

5,600

9,835

9,170

9,707

34,312



TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

Betalningar

(5)

5,600

9,835

9,170

9,707

34,312

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIK 1a
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

=4+ 6

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

Betalningar

=5+ 6

5,600

9,835

9,170

9,707

34,312





Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2017

2018

2019

2020

Summa 2017–2020

Följande år 38

GD: GROW

Personalresurser

1,206

1,206

1,206

1,206

4,824

1,206

Övriga administrativa utgifter

0,235

0,240

0,244

0,249

0,968

0,254

TOTALT GD GROW

Anslag

1,441

1,446

1,450

1,455

5,792

1,460

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

1,441

1,446

1,450

1,455

5,792

1,460

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2017

2018

2019

2020

Summa 2017–2020

Följande år

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

10,891

10,731

10,470

8,012

40,104

8,054

Betalningar

7,041

11,281

10,620

11,262

40,104

1,460

3.2.3.Beräknad inverkan på driftsanslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

2017

2018

2019

2020

Summa 2017–2020

Följande år

RESULTAT

Typ 39

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt

Total kostnad

Kostn.

SPECIFIKT MÅL nr 1 40

Inrätta mekanismer för genomförande och tillämpning på ett harmoniserat sätt av typgodkännande- och marknadstillsynsreglerna i alla medlemsstater med långsiktig, verkningsfull och trovärdig hantering på EU-nivå, tillgång till intern och extern teknisk och vetenskaplig expertis samt bättre samordning, samarbete och arbetsdelning mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter

- Resultat

Möten i kommittén och forumet

20 mötesdagar

0,500

20 mötesdagar

0,510

20 mötesdagar

0,520

20 mötesdagar

0,530

2.06

20 mötesdagar

0,541

- Resultat

Tekniskt och vetenskapligt stöd (JRC)

7,700

7,500

7,200

4,700

27,100

4,700

- Resultat

Revisioner/gemensamma bedömningar av tekniska tjänster

1,250

1,275

1,300

1,327

5,152

1,353

Delsumma för specifikt mål nr 1

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

TOTALA KOSTNADER

9,450

9,285

9,020

6,557

34,312

6,594

3.2.4.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.1.Sammanfattning

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2017

2018

2019

2020

Summa 2017–2020

Följande år

RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser (GD-GROW)

1,206

1,206

1,206

1,206

4,824

1,206

Övriga administrativa utgifter(GD GROW)

0,235

0,240

0,244

0,249

0,968

0,254

Delsumma RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

1,441

1,446

1,450

1,455

5,792

1,460

Utanför RUBRIK 5 41
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

1,441

1,446

1,450

1,455

5,792

1,460

Anslag för personal och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom GD GROW som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4.2.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

2017

2018

2019

2020

Följande år 42

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

9 (GROW)

9 (GROW)

9 (GROW)

9 (GROW)

9 (GROW)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter): 43

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy  44

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

9

9

9

9

9

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven kommer att tillgodoses av personal från GD GROW som redan avdelats till förvaltningen av det gällande typgodkännandesystemet eller har omplacerats inom eller utifrån generaldirektoratet (uppskattat behov: 6 AD/heltid och 3 AST/heltid).

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Kontroll av förordningens genomförande och tillämpning. Utformning av delegerade akter, genomförandeakter och vägledning. Organisation och ledning av gemensamma bedömningar av tekniska tjänster och kontroll av medlemsstaternas utseende- och övervakningsprocesser. Samordning av marknadstillsynen på EU-nivå.

Extern personal

3.2.5.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.6.Bidrag från tredje part

◻ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

⌧ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2017

2018

2019

2020

Totalt

Följande år

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen Medlemsstaterna genom sina nationella avgifter för finansiering av sin typgodkännande- och marknadstillsynsverksamhet och för bidrag till kostnaderna för kommissionens oberoende kontroller

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

7,700

7,500

7,200

4,700

27,100

xx

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

◻ Påverkan på egna medel

⌧ Påverkan på diverse inkomster (bidrag från medlemsstaterna enligt avsnitt 3.2.5)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 45

2017

2018

2019

2020

Artikel 6600

7,700

7,500

7,200

4,700

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

02.0301 Drift och utveckling av den inre marknaden för varor och tjänster

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.
(2) COM(2012) 636 final.
(3) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.
(4) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
(5) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/documents/consultations/2010-internal-market/index_en.htm  
(6) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/projects/report-internal-market-legislation_en.pdf  
(7) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/projects/impact-assessment-internal-market-legislation_en.pdf  
(8) SWD(2013) 466 final.
(9) EUT C , , s. .
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).
(11) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Fitness Check of the EU legal framework for the type-approval of motor vehicles (SWD(2013) 466 final).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
(13) Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”) (EGT L 346, 17.12.1997, s. 81).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).
(15) Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).
(18) Kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 199, 28.7.2008, s. 1).
(19) Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).
(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 281, 23.11.1995, s. 31)
(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).
(25) Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59).
(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(27) Kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 om krav för typgodkännande av tillverkarens föreskrivna skylt och för fordonsidentifieringsnummer till motorfordon och deras släpvagnar samt om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 8, 12.1.2011, s. 1).
(28) Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57).
(29) Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(30) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(31) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.
(32) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html
(33) Diff. = Differentierade anslag/ Icke-diff = icke-differentierade anslag.
(34) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(35) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(36) För tiden efter den 31 december 2020 ska beloppet ingå i den fleråriga budgetramen från och med 2021, i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(37) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(38) För tiden efter den 31 december 2020 ska beloppet ingå i den fleråriga budgetramen från och med 2021, i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(39) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(40) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(41) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(42) Se fotnot 38.
(43) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(44) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(45) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

Bryssel den 27.1.2016

COM(2016) 31 final

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

{SWD(2016) 9 final}
{SWD(2016) 10 final}


BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

Förteckning över bilagor

Bilaga I

Informationsdokument – Fullständig förteckning över information för användning vid EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

Bilaga II

Allmänna definitioner, kriterier för kategorisering av fordon, fordonstyper och karosserityper

Tillägg 1:

Förfarande för kontroll av huruvida ett fordon kan kategoriseras som terränggående fordon

Tillägg 2:

Siffror som kompletterar koderna som ska användas för olika slags karosserier

Bilaga III

Informationsdokument för användning vid EU-typgodkännande av fordon

Bilaga IV

Krav för EU-godkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

Del I

Rättsakter för EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i obegränsade serier

Tillägg 1:

Rättsakter för EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier i enlighet med artikel 39

Tillägg 2:

Krav för EU-godkännande av enskilt fordon enligt artikel 42

Del II

Förteckning över Uneceföreskrifter som erkänns som alternativ till direktiv eller förordningar i del I

Del III

Förteckning över rättsakter med krav för EU-typgodkännande av fordon för särskilda ändamål

Tillägg 1:

Campingbilar, ambulanser och likbilar

Tillägg 2:

Bepansrade fordon

Tillägg 3:

Rullstolsanpassade fordon

Tillägg 4:

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inbegripet specialgrupper, redskapsbärare och husvagnar)

Tillägg 5:

Mobilkranar

Tillägg 6:

Släpfordon för transport av exceptionell last

Bilaga V

Förfaranden för EU-typgodkännande

Tillägg 1:

Standarder som de enheter som avses i artikel 72 ska uppfylla

Tillägg 2:

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

Tillägg 3:

Allmänna krav för provningsrapporternas format

Bilaga VI

Förlagor till EU-typgodkännandeintyg

Tillägg:

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

Bilaga VII

Numreringssystem för EU-typgodkännandeintyg

Tillägg:

EU-typgodkännandemärke för komponenter eller separata tekniska enheter

Bilaga VIII

Provningsresultat

Bilaga IX

Intyg om överensstämmelse

Bilaga X

Förfaranden för produktionsöverensstämmelse

Bilaga XI

Mall och numreringssystem för intyg om tillstånd för utsläppande på marknaden av delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

Tillägg:

Mall för EU-tillståndsintyg

Bilaga XII

Gränser för små serier

Bilaga XIII

Förteckning över delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är väsentliga för fordonets säkerhet eller miljöprestanda, prestandakrav för sådana delar och sådan utrustning, tillämpliga provningsförfaranden samt märknings- och förpackningsföreskrifter

Bilaga XIV

Förteckning över EU-typgodkännanden som beviljats, ej beviljats eller återkallats i enlighet med rättsakter

Bilaga XV

Rättsakter enligt vilka en tillverkare får utses till teknisk tjänst

Tillägg:

Utnämningen av en tillverkare till teknisk tjänst och underentreprenad

Bilaga XVI

Villkor för användning av virtuella provningsmetoder av en tillverkare eller teknisk tjänst

Tillägg 1:

Allmänna villkor för användning av virtuella provningsmetoder

Tillägg 2:

Särskilda villkor för användning av virtuella provningsmetoder

Tillägg 3:

Validering

Bilaga XVII

Förfaranden vid etappvis EU-typgodkännande

Tillägg:

Mall för tillverkarens extraskylt

Bilaga XVIII

Tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordonet

Tillägg 1:

Tillverkarens intyg om tillgång till fordonets OBD-information och till information om reparation och underhåll av fordonet

Tillägg 2:

Fordonets OBD-information

Bilaga XIX

Jämförelsetabell



BILAGA I

INFORMATIONSDOKUMENT – FULLSTÄNDIG FÖRTECKNING ÖVER INFORMATION FÖR ANVÄNDNING VID EU-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON, SYSTEM, komponenter eller separata tekniska enheter (a)

DEL I

Informationsdokument för EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med denna förordning och de rättsakter som avses i bilaga IV ska uteslutande bestå av utdrag från och följa numreringssystemet i denna uttömmande förteckning.

Följande upplysningar ska lämnas i tre exemplar tillsammans med en innehållsförteckning. Eventuella ritningar ska vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A4-format eller i vikt A4-format. Eventuella foton ska vara tillräckligt detaljerade.

Om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i denna bilaga är elektroniskt styrda, ska uppgifter om deras prestanda lämnas.

1.    ALLMÄNT

1.1    Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): ...

1.2    Typ: ...

1.2.0.1    Chassi: ...

1.2.0.2    Karosseri/komplett fordon: ...

1.2.1    Eventuell(a) handelsbeteckning(ar): ...

1.2.2    För etappvis typgodkända fordon, information om typgodkännande av grundfordonet/fordonet i föregående etapper (ange uppgifter för varje etapp, vilket kan göras med en matris).

Fabrikat: …………………………………………………………………………

Variant(er): …………………………………………………………………..

Version(er): …………………………………………………………………...

Typgodkännandenummer, inklusive utökningsnummer ……………………

1.3    Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet/komponenten/den separata tekniska enheten (1) (b): ...

1.3.0.1    Chassi: ...

1.3.0.2    Karosseri/komplett fordon: ...

1.3.1    Märkningens placering: ...

1.3.1.1    Chassi: ...

1.3.1.2    Karosseri/komplett fordon: ...

1.4    Fordonskategori (c): ...

1.4.1    Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera: ...

1.5    Tillverkarens företagsnamn och adress: ...

1.5.1    För etappvis typgodkända fordon, företagsnamn och adress för tillverkaren av grundfordonet/fordonet i föregående etapp………

1.6    Placering och fastsättningsmetod för föreskrivna skyltar samt placering av fordonets identifieringsnummer: ...

1.6.1    På chassit: ...

1.6.2    På karosseriet: ...

1.7    (Ej tilldelat)

1.8    Namn och adress för monteringsanläggning(ar): ...

1.9    Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud: ...

2.    ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

2.1    Foton och/eller ritningar av ett/en representativ(t) fordon/komponent/separat teknisk enhet (1): ...

2.2    Måttskiss av hela fordonet: ...

2.3    Antal axlar och hjul: ...

2.3.1    Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: ...

2.3.2    Antal styrda axlar och deras placering: ...

2.3.3    Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): ...

2.4    Chassi (om sådant finns) (översiktsritning): ...

2.5    Material i sidobalkar (d): ...

2.6    Motorns placering och montering: ...

2.7    Förarhytt (frambyggd eller normal) (e): ...

2.8    Styrning (höger eller vänster) (1)

2.8.1    Fordonet är utrustat för att köras i höger-/vänstertrafik (1).

2.9    Ange om dragfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpfordon och om släpfordonet är en påhängsvagn, en släpvagn med ledad dragstång, en släpkärra eller en släpvagn med oledad dragstång: ...

2.10    Ange om fordonet är särskilt avsett för temperaturreglerad varutransport: ...

3.    VIKTER OCH MÅTT (f) ( g ) ( 6 ) 

   (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

3.1    Hjulbas(er) (vid full last) (g1):

3.1.1    Fordon med två axlar: ...

3.1.2    Fordon med tre eller fler axlar

3.1.2.1    Avstånd mellan intilliggande axlar, angivet från främsta till bakersta axel: ...

3.1.2.2    Totalt axelavstånd: ...

3.2    Vändskiva

3.2.1    För påhängsvagnar

3.2.1.1    Avstånd mellan kopplingstappens centrum och bakersta delen av påhängsvagnen: ...

3.2.1.2    Största avstånd mellan kopplingstappens centrum och godtycklig punkt i påhängsvagnens front: ...

3.2.1.3    Referenshjulbas för påhängsvagn (i enlighet med punkt 3.2 i del D i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 1 : ...

3.2.2    För dragfordon med påhängsvagn

3.2.2.1    Vändskivans placering i förhållande till bakaxeln (maximum och minimum; för ett icke-färdigbyggt fordon ska de tillåtna värdena anges) (g2): ...

3.2.2.2    Högsta höjd för vändskiva (standardiserad) (g3): ...

3.3    Spårvidd och axelbredd

3.3.1    Spårvidd för varje styraxel (g4): ...

3.3.2    Spårvidd för samtliga övriga axlar (g4): ...

3.3.3    Bredd för den bredaste bakaxeln: ...

3.3.4    Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken närmast marken): ...

3.4    Fordonets mått (totalt)

3.4.1    För chassi utan karosseri

3.4.1.1    Längd (g5): ...

3.4.1.1.1    Största tillåtna längd: ...

3.4.1.1.2    Minsta tillåtna längd: ...

3.4.1.1.3    För släpfordon, dragstångens högsta tillåtna längd (g6): ...

3.4.1.2    Bredd (g7): ...

3.4.1.2.1    Största tillåtna bredd: ...

3.4.1.2.2    Minsta tillåtna bredd: ...

3.4.1.3    Höjd (i körklart skick) (g8) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ...

3.4.1.4    Främre överhäng (g9): ...

3.4.1.4.1    Främre infallsvinkeln (g10): …… grader.

3.4.1.5    Bakre överhäng (g11): ...

3.4.1.5.1    Bakre yttre frigångsvinkeln (g12): …… grader.

3.4.1.5.2    Minsta och största tillåtna överhäng för kopplingspunkten (g13): ...

3.4.1.6    Markfrigång (uppmätt enligt punkt 3 i tillägg 1 till bilaga II)

3.4.1.6.1    Mellan axlarna: ...

3.4.1.6.2    Under framaxeln(-axlarna): ...

3.4.1.6.3    Under bakaxeln(-axlarna): ...

3.4.1.7    Rampvinkeln (g14): …… grader.

3.4.1.8    Tillåtna gränsvärden för tyngdpunktens placering för karosseriet, inredningsdetaljer, utrustning och nyttolast: ...

3.4.2    För chassi med karosseri

3.4.2.1    Längd (g5): ...

3.4.2.1.1    Lastytans längd: ...

3.4.2.1.2    För släpfordon, dragstångens högsta tillåtna längd (g6): ...

3.4.2.2    Bredd (g7): ...

3.4.2.2.1    Tjocklek på väggar (för fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport): ...

3.4.2.3    Höjd (i körklart skick) (g8) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ...

3.4.2.4    Främre överhäng (g9): ...

3.4.2.4.1    Främre infallsvinkeln (g10): …… grader.

3.4.2.5    Bakre överhäng (g11): ...

3.4.2.5.1    Bakre yttre frigångsvinkeln (g12): …… grader.

3.4.2.5.2    Minsta och största tillåtna överhäng för kopplingspunkten (g13): ...

3.4.2.6    Markfrigång (uppmätt enligt punkt 3 i tillägg 1 till bilaga II)

3.4.2.6.1    Mellan axlarna: ...

3.4.2.6.2    Under framaxeln(-axlarna): ...

3.4.2.6.3    Under bakaxeln(-axlarna): ...

3.4.2.7    Rampvinkeln (g14): …… grader.

3.4.2.8    Tillåten tyngdpunktsförskjutning på nyttolasten (vid ojämn belastning): ...

3.4.2.9    Läget av tyngdpunkten för fordonet (av kategori M2 och M3) i dess högsta tekniskt tillåtna lastade vikt i längsgående, tvärgående och vertikal riktning: ...

3.4.3    För karosser godkända utan chassin (fordon av kategori M2 och M3)

3.4.3.1    Längd (g5): ...

3.4.3.2    Bredd (g7): ...

3.4.3.3    Höjd (i körklart skick) (g8) i fråga om tilltänkta chassityper (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition): ...

3.5    Minimivikt på styraxeln (-axlarna) för icke färdigbyggda fordon): ...

3.6    Vikt i körklart skick (h)

a)    lägsta och högsta värde för varje variant: ...

b)    vikt för varje version (ett schema ska tillhandahållas): ...

3.6.1    Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagn, släpkärra eller släpvagn med oledad dragstång, vikten på kopplingspunkten:… ...

a)    lägsta och högsta värde för varje variant: ...

b)    vikt för varje version (ett schema ska tillhandahållas): ...

3.6.2    Tilläggsutrustningens vikt (enligt artikel 2.4 och 2.5 i förordning (EU) nr 1230/2012): ...

3.7    Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, för ett ej färdigbyggt fordon: ...

3.7.1    Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten: ...

3.8    Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt enligt tillverkarens uppgifter (i) (3): ...

3.8.1    Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (3): ...

3.9    Högsta tekniskt tillåtna axeltryck: ...

3.10    Högsta tekniskt tillåtna vikt på varje axelgrupp: ...

3.11    Dragfordonets högsta tekniskt tillåtna släpfordonsvikt 

i fråga om

3.11.1    Släpvagn med dragstång: ...

3.11.2    Påhängsvagn: ...

3.11.3    Släpkärra: ...

3.11.3.1    Maximalt förhållande mellan kopplingsöverhänget (j) och hjulbasen: ...

3.11.3.2    Högsta V-värde: …… kN.

3.11.4    Släpvagn med oledad dragstång: ...

3.11.5    Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (3): ...

3.11.6    Högsta vikt för obromsat släpfordon: ...

3.12    Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten:

3.12.1    För ett dragfordon: ...

3.12.2    För en påhängsvagn, en släpkärra eller en släpvagn med oledad dragstång: ...

3.12.3    Högsta tillåtna vikt på kopplingsanordningen (om den inte är fabriksmonterad): ...

3.13    Bakre utsvängning (punkterna 6 och 7 i del C i bilaga I till förordning (EU) nr 1230/2012): ...

3.14    Förhållandet motoreffekt/högsta vikt: …… kW/kg.

3.14.1    Förhållande motoreffekt/högsta tekniskt tillåtna lastade vikt hos kombinationen (punkt 5 i del C i bilaga I till förordning (EU) nr 1230/2012): …… kW/kg.

3.15    Förmåga att starta i motlut (ensamt fordon) (4): …… %.

3.16    Högsta tillåtna vikter vid registrering/drift (frivilligt) 

3.16.1    Högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: ...

3.16.2    Högsta tillåtna vikt per axel vid registrering/drift och, för påhängsvagn eller släpkärra, avsedd belastning på kopplingspunkten enligt tillverkarens uppgifter om den är lägre än den högsta tekniskt tillåtna vikten på kopplingspunkten:… ...

3.16.3    Högsta tillåtna vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift: ...

3.16.4    Högsta tillåtna släpfordonsvikt vid registrering/drift: ...

3.16.5    Fordonskombinationens högsta tillåtna vikt vid registrering/drift: ...

3.17    Fordonet har lämnats in för etappvis typgodkännande (endast för icke-färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon av kategori N1 som omfattas av förordning (EG) nr 715/2007): ja/nej (1)

3.17.1    Grundfordonets vikt i körklart skick: … kg.

3.17.2    Standardtilläggsvikt som beräknats i enlighet med punkt 5 i bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008: … kg.

4.    MOTOR (k) 

4.1    Tillverkare av motorn: ... 

4.1.1    Tillverkarens motorkod (märkt på motorn) eller andra identifieringsmetoder: ...

4.1.2    Godkännandenummer (i förekommande fall) med identifieringsmärkning för bränsle: ...

(Endast tunga fordon)

4.2    Förbränningsmotor

4.2.1    Särskilda upplysningar om motorn 

4.2.1.1    Funktionssätt: gnisttändning/kompressionständning/dubbelbränsle (1)

Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1)

4.2.1.1.1    Typ av tvåbränslemotor: Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (1) (x1)

4.2.1.1.2    Gasenergiandel under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln: … %

4.2.1.2    Antal cylindrar och cylinderarrangemang: ...

4.2.1.2.1    Borrning (l): …… mm

4.2.1.2.2    Slaglängd (l): …… mm

4.2.1.2.3    Tändningsföljd: ...

4.2.1.3    Slagvolym (m): …… cm3 

4.2.1.4    Volymkompressionsförhållande (2): ...

4.2.1.5    Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för motorer med gnisttändning, kolvringar: ...

4.2.1.6    Normalt tomgångsvarvtal (2): …… min-1 

4.2.1.6.1    Förhöjt tomgångsvarvtal (2): …… min-1

4.2.1.6.2    Tomgång på diesel: ja/nej (1) (x1)

4.2.1.7    Koloxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): …… % enligt tillverkaren (endast gnisttändningsmotorer)

4.2.1.8    Maximal nettoeffekt (n): … kW vid … min-1 (enligt tillverkaren)

4.2.1.9    Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min-1 

4.2.1.10    Maximalt nettovridmoment (n): … Nm vid … min-1 (enligt tillverkaren)

4.2.1.11    (endast Euro VI) Tillverkarens hänvisningar till det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 i förordning (EU) nr 582/2011 och som gör det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier och system för motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.2    Bränsle 

4.2.2.1    Lätta fordon: Diesel/bensin/LPG/naturgas eller biometan/etanol (E85)/biodiesel/väte/H2NG (1) (6)

4.2.2.2    Diesel/bensin/LPG/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (ED95)/etanol (E85)/LNG/LNG20/ (1)(6)

4.2.2.2.1    (Endast Euro VI) Bränslen som är kompatibla med motorn enligt tillverkarens uppgifter i enlighet med punkt 1.1.2 i bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 (enligt vad som är tillämpligt)

4.2.2.3    Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning (1)

4.2.2.4    Fordonets bränsletyp: Enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle (1)

4.2.2.5    Största mängd biobränsle som kan godtas i bränslet (av tillverkaren angivet värde): … volymprocent

4.2.3    Bränsletank(ar) 

4.2.3.1    Huvudbränsletank(ar)

4.2.3.1.1    Antal och kapacitet för varje tank: ...

4.2.3.1.1.1    Material: ...

4.2.3.1.2    Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar: ...

4.2.3.1.3    Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet: ...

4.2.3.2    Extra bränsletank(ar)

4.2.3.2.1    Antal och kapacitet för varje tank: ...

4.2.3.2.1.1    Material: ...

4.2.3.2.2    Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och ventilationsrör, lås, ventiler och fästanordningar: ...

4.2.3.2.3    Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet: ...

4.2.4    Bränslematning 

4.2.4.1    Med förgasare: ja/nej (1)

4.2.4.2    Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning eller dubbelbränsle): ja/nej (1)

4.2.4.2.1    Systembeskrivning: ...

4.2.4.2.2    Arbetssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

4.2.4.2.3    Insprutningspump

4.2.4.2.3.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.3.2    Typ(er): ...

4.2.4.2.3.3    Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): …… mm3 /takt eller varv vid ett varvtal på: … min–1, alternativt karakteristikdiagram: ...

   (Om systemet har laddtrycksreglering, uppge bränsleförsörjning och laddtryck som en funktion av motorvarvtalet)

4.2.4.2.3.4    Statisk förställning (2): ...

4.2.4.2.3.5    Förinställningskurva (2): ...

4.2.4.2.3.6    Kalibreringsförfarande: provbänk/motor (1)

4.2.4.2.4    Regulator

4.2.4.2.4.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.4.2    Brytpunkt

4.2.4.2.4.2.1    Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: …… min-1 

4.2.4.2.4.2.2    Högsta varvtal vid obelastad motor: …… min-1 

4.2.4.2.4.2.3    Tomgångsvarvtal: ….. min-1 

4.2.4.2.5    Insprutningsrör (endast tunga fordon)

4.2.4.2.5.1    Längd: …… mm

4.2.4.2.5.2    Invändig diameter: …… mm

4.2.4.2.5.3    Gemensamt bränslefördelarrör (common rail), fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.6    Insprutare

4.2.4.2.6.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.6.2    Typ(er): ...

4.2.4.2.6.3    Öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (é): ...

4.2.4.2.7    Insprutningstidsbestämning:

4.2.4.2.7.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.7.2    Typ(er): ...

4.2.4.2.7.3    Beskrivning: ...

4.2.4.2.8    Hjälpstartanordning

4.2.4.2.8.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.8.2    Typ(er): ...

4.2.4.2.8.3    Systembeskrivning: ...

4.2.4.2.9    Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1)

4.2.4.2.9.1    Fabrikat: ...

4.2.4.2.9.2    Typ(er):

4.2.4.2.9.3    Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges): ...

4.2.4.2.9.3.1    Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.2    Bränsleregulatorns fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.3    Luftflödesavkännare, fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.4    Bränslefördelarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.5    Spjällhus, fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.6    Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.7    Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.8    Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.2.9.3.9    Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran: ...

4.2.4.3    Med bränsleinsprutning (endast för gnisttändning): ja/nej (1)

4.2.4.3.1    Arbetssätt: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning (1) /annan (precisera): ...

4.2.4.3.2    Fabrikat: ...

4.2.4.3.3    Typ(er): ...

4.2.4.3.4    Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges): ...

4.2.4.3.4.1    Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.2    Bränsleregulator, fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.3    Luftflödesavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.4    Bränslefördelarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.5    Tryckregulator, fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.6    Mikroströmställarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.7    Tomgångsjusterskruv, fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.8    Spjällhusets fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.9    Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.10    Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.11    Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ: ...

4.2.4.3.4.12    Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran: ...

4.2.4.3.5     Insprutare: öppningstryck (2): …… kPa eller karakteristikdiagram: ...

4.2.4.3.5.1    Fabrikat: ...

4.2.4.3.5.2    Fabrikat: ...

4.2.4.3.6    Insprutningstidsbestämning: ...

4.2.4.3.7    Insprutningstidsbestämning:

4.2.4.3.7.1    Funktionsprincip(er): ...

4.2.4.3.7.2    Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2): ...

4.2.4.4    Matningspump

4.2.4.4.1    Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2): ...

4.2.5    Elsystem 

4.2.5.1    Märkspänning: …… V, positiv/negativ jord (1)

4.2.5.2    Generator

4.2.5.2.1    Fabrikat: ...

4.2.5.2.2    Nominell uteffekt: …… VA

4.2.6    Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning) 

4.2.6.1    Fabrikat: ...

4.2.6.2    Typ(er): ...

4.2.6.3    Arbetssätt: ...

4.2.6.4    Tändningsförinställningskurva eller tändningsförinställningsdiagram (2): ...

4.2.6.5    Statisk tändningsinställning (2): …… grader före ÖD (övre dödpunkt)

4.2.6.6    Tändstift

4.2.6.6.1    Fabrikat: ...

4.2.6.6.2    Fabrikat: ...

4.2.6.6.3    Gnistgap: ……mm

4.2.6.7    Tändspole/tändspolar

4.2.6.7.1    Fabrikat: ...

4.2.6.7.2    Fabrikat: ...

4.2.7    Kylsystem (vätska/luft) (1)

4.2.7.1    Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn: ...

4.2.7.2    Vätska

4.2.7.2.1    Slag av vätska: ...

4.2.7.2.2    Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

4.2.7.2.3    Egenskaper: ……….eller

4.2.7.2.3.1    Fabrikat: ...

4.2.7.2.3.2    Typ(er): ...

4.2.7.2.4    Utväxlingsförhållande(n): ...

4.2.7.2.5    Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism: ...

4.2.7.3    Luft

4.2.7.3.1    Fläkt: ja/nej (1)

4.2.7.3.2    Egenskaper: …….eller

4.2.7.3.2.1    Fabrikat: ...

4.2.7.3.2.2    Typ(er): ...

4.2.7.3.3    Utväxlingsförhållande(n): ...

4.2.8    Insugningssystem 

4.2.8.1    Överladdare: ja/nej (1)

4.2.8.1.1    Fabrikat: ...

4.2.8.1.2    Typ(er): ...

4.2.8.1.3    Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck: …… kPa, eventuell övertrycksventil): …

4.2.8.2    Laddluftkylare: ja/nej (1)

4.2.8.2.1    Typ: luft-luft/luft-vatten (1)

4.2.8.3    Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer)

4.2.8.3.1    Lägsta tillåtna: ………. kPa

4.2.8.3.2    Högsta tillåtna: ……… kPa

4.2.8.3.3    (Endast Euro VI) Faktiskt systeminsugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet: … kPa

4.2.8.4    Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.): ...

4.2.8.4.1    Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton): ...

4.2.8.4.2    Luftfilter, ritningar: …eller

4.2.8.4.2.1    Fabrikat: ...

4.2.8.4.2.2    Typ(er): ...

4.2.8.4.3    Inloppsljuddämpare, ritningar: …eller

4.2.8.4.3.1    Fabrikat: ...

4.2.8.4.3.2    Typ(er): ...

4.2.9    Avgassystem 

4.2.9.1    Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör: ...

4.2.9.2    Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet: ...

4.2.9.2.1    (Endast Euro VI) Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som ingår i motorsystemet.

4.2.9.3    Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer): …… kPa

4.2.9.3.1    (Endast Euro VI) Faktiskt avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet (endast kompressionständningmotorer): … kPa

4.2.9.4    Ljuddämpare, typ, märkning: ...

   Om av betydelse för yttre ljudnivå, ljuddämpande åtgärder i motorutrymmet och på motorn: ...

4.2.9.5    Avgasutloppets placering: ...

4.2.9.6    Ljuddämpare som innehåller fibermaterial: ...

4.2.9.7    Fullständigt avgassystem, volym: …… dm3

4.2.9.7.1    (Endast Euro VI) Godtagbar volym hos avgassystemet: … dm3 

4.2.9.7.2    (Endast Euro VI) Volym av avgassystemet som är del av motorsystemet: … dm3

4.2.10    Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler: ...

4.2.11    Ventilinställning eller motsvarande uppgifter 

4.2.11.1    Största ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkterna. system för variabla ventiltider, min. och max. tid: ...

4.2.11.2    Referens- och/eller inställningsområden (1): ...

4.2.12    Åtgärder mot luftföroreningar 

4.2.12.1    Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): ...

4.2.12.1.1    (Endast Euro VI) Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2)

Om ja, beskrivning och ritningar:

Om nej krävs överensstämmelse med bilaga V till förordning (EU) nr 582/2011

4.2.12.2    Ytterligare utsläppsbegränsande anordningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

4.2.12.2.1    Katalysator: ja/nej (1)

4.2.12.2.1.1    Antal katalysatorer och katalysatorelement (ange uppgifterna för varje separat enhet under följande punkter): ...

4.2.12.2.1.2    Katalysatorns (katalysatorernas) dimensioner, form och volym: ...

4.2.12.2.1.3    Typ av katalys: ...

4.2.12.2.1.4    Totalt ädelmetallinnehåll: ...

4.2.12.2.1.5    Relativ koncentration: ...

4.2.12.2.1.6    Substrat (struktur och material): ...

4.2.12.2.1.7    Celltäthet: ...

4.2.12.2.1.8    Typ av katalysatorhölje(n): ...

4.2.12.2.1.9    Placering av katalysator(er) (placering och referensavstånd i avgassystemet): ...

4.2.12.2.1.10    Värmesköld: ja/nej (1)

4.2.12.2.1.11    Regenereringssystem/metod för avgasefterbehandlingssystem, beskrivning: ...

4.2.12.2.1.11.1    Antalet körcykler av typ I (eller motsvarande cykler i motorprovningsbänk) mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar under samma förutsättningar som för typ 1-provning (avstånd D i figur 1 i bilaga 13 till Uneceföreskrifter nr 83): ...

4.2.12.2.1.11.2    Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar: ...

4.2.12.2.1.11.3    Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (temperatur, tryck osv.): ...

4.2.12.2.1.11.4    Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 13 till Uneceföreskrifter nr 83: ...

4.2.12.2.1.11.5    Normalintervall för drifttemperatur: ……… K

4.2.12.2.1.11.6    Förbrukningsbart reagens: ja/nej (1)

4.2.12.2.1.11.7    Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen: ...

4.2.12.2.1.11.8    Normalintervall för reagensets temperatur under drift: ……… K

4.2.12.2.1.11.9    Internationell standard: ...

4.2.12.2.1.11.10    Påfyllning av reagens: kontinuerlig/underhåll (1)

4.2.12.2.1.12    Katalysatorns fabrikat: ...

4.2.12.2.1.13    Delens identifikationsnummer: ...

4.2.12.2.2    Syreavkännare: ja/nej (1)

4.2.12.2.2.1    Fabrikat: ...

4.2.12.2.2.2    Placering: ...

4.2.12.2.2.3    Reglerområde: ...

4.2.12.2.2.4    Fabrikat: ...

4.2.12.2.2.5    Delens identifikationsnummer: ...

4.2.12.2.3    Luftinsprutning: ja/nej (1)

4.2.12.2.3.1    Typ (pulserande luft, luftpump osv.): ...

4.2.12.2.4    Avgasåterföring (EGR): ja/nej (1)

4.2.12.2.4.1    Egenskaper (fabrikat, typ, flöde osv.): ...

4.2.12.2.4.2    Vattenkylt system: ja/nej (1)

4.2.12.2.5    Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

4.2.12.2.5.1    Detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställningar: ...

4.2.12.2.5.2    Ritning över anordningen för begränsning av avdunstning: ...

4.2.12.2.5.3    Ritning över kolbehållare: ...

4.2.12.2.5.4    Massa torrt kol: …… g

4.2.12.2.5.5    Schematisk ritning över bränsletank med uppgifter om volym och material: ...

4.2.12.2.5.6    Ritning över värmeskölden mellan tanken och avgassystemet: ...

4.2.12.2.6    Partikelfälla (PT): ja/nej (1)

4.2.12.2.6.1    Partikelfällans dimensioner, form och volym: ...

4.2.12.2.6.2    Partikelfällans konstruktion: ...

4.2.12.2.6.3    Placering (referensavstånd i avgasledningen): ...

4.2.12.2.6.4    Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning: ...

4.2.12.2.6.4.1    Antalet körcykler av typ I (eller motsvarande cykler i motorprovningsbänk) mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar under samma förutsättningar som för typ 1-provning (avstånd D i figur 1 i bilaga 13 till Uneceföreskrifter nr 83): ...

4.2.12.2.6.4.2    Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar: ...

4.2.12.2.6.4.3    Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (temperatur, tryck osv.): ...

4.2.12.2.6.4.4    Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 13 till Uneceföreskrifter nr 83: ...

4.2.12.2.6.5    Partikelfällans fabrikat: ...

4.2.12.2.6.6    Delens identifikationsnummer: ...

4.2.12.2.6.7    Normalintervall för drifttemperatur: … (K) och tryckområde … (kPa)

   (Endast tunga fordon)

4.2.12.2.6.8    Vid periodisk regenerering (endast tunga fordon)

4.2.12.2.6.8.1    Antal ETC-provcykler mellan två regenereringar (n1): … (gäller inte Euro VI)

4.2.12.2.6.8.1.1    (Endast Euro VI) Antal WHTC-provcykler utan regenerering (n):

4.2.12.2.6.8.2    Antal ETC-provcykler under regenereringen (n2): … (gäller inte Euro VI) 

4.2.12.2.6.8.2.1    (Endast Euro VI) Antal WHTC-provcykler med regenerering (nR):

4.2.12.2.6.9    Andra system: ja/nej (1)

4.2.12.2.6.9.1    Beskrivning och funktionssätt

4.2.12.2.7.1    System för omborddiagnos (OBD-system) ja/nej (1) ...

4.2.12.2.7.1.1    (Endast Euro VI) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen

4.2.12.2.7.1.2    Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

4.2.12.2.7.1.3    Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör:

4.2.12.2.7.1.4    Tillverkarens hänvisningar till den OBD-dokumentation som krävs enligt artiklarna 5.4 c och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 och som anges i bilaga X till den förordningen med avseende på godkännande av OBD-system

4.2.12.2.7.1.5    I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon

4.2.12.2.7.1.6    I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till det dokumentationsmaterial som avser installation på fordonet av en godkänd motors OBD-system

4.2.12.2.7.2    Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felfunktionsindikatorn: ...

4.2.12.2.7.3    Förteckning över och syfte med alla komponenter som övervakas av OBD-systemet: ...

4.2.12.2.7.4    Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för

4.2.12.2.7.4.1    Gnisttändningsmotorer

4.2.12.2.7.4.1.1    Katalysatorövervakning: ...

4.2.12.2.7.4.1.2    Upptäckt av feltändning: ...

4.2.12.2.7.4.1.3    Övervakning av syrgasgivare: ...

4.2.12.2.7.4.1.4    Andra delar som övervakas av OBD-systemet: ...

4.2.12.2.7.4.2    Kompressionständningsmotorer: ...

4.2.12.2.7.4.2.1    Katalysatorövervakning: ...

4.2.12.2.7.4.2.2    Övervakning av partikelfällan: ...

4.2.12.2.7.4.2.3    Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet: ...

4.2.12.2.7.4.2.4    Övervakning av deNOx-systemet: ...

4.2.12.2.7.4.2.5    Andra delar som övervakas av OBD-systemet: ...

4.2.12.2.7.5    Kriterier för aktivering av felfunktionsindikatorn (MI) (fast antal körcykler eller statistisk metod): ...

4.2.12.2.7.6    Förteckning över alla utkoder och format för omborddiagnos som används (med en förklaring av samtliga): ...

4.2.12.2.7.7    Följande ytterligare information ska lämnas av fordonstillverkaren för att det ska vara möjligt att tillverka ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla.

4.2.12.2.7.7.1    En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler som används för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.

4.2.12.2.7.7.2    En beskrivning av den typ av demonstrationscykel för omborddiagnos som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som övervakas med omborddiagnossystemet.

4.2.12.2.7.7.3    Ett uttömmande dokument som beskriver alla komponenter som feldetekteringsfunktionen känner av och som aktiverar felfunktionsindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära avkänningsparametrar för varje komponent som övervakas med omborddiagnossystemet. En förteckning över OBD-systemets utkoder och format som används (med en förklaring av var och en) och som har samband med enskilda utsläppsrelaterade framdrivningskomponenter och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där komponenten kontrolleras för att avgöra om felfunktionsindikatorn ska aktiveras. En uttömmande förklaring av de uppgifter, som ges i service $05 Test ID $21 till FF och de uppgifter som ges i service $06, ska i synnerhet lämnas.

När det gäller fordonstyper som använder en kommunikationslänk i enlighet med ISO 15765–4 "Road vehicles – Diagnostics on Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems", ska en uttömmande beskrivning av de uppgifter, som i service $06 Test ID $00 till FF ges för varje ID-stödd övervakning med omborddiagnos, lämnas.

4.2.12.2.7.7.4    De uppgifter som krävs enligt punkt 4.2.12.2.7.7.3 får lämnas i en ifylld tabell enligt beskrivningen i punkterna 4.2.12.2.7.7.4.1 och 4.2.12.2.7.7.4.2.

4.2.12.2.7.7.4.1    Lätta fordon

Komponent

Felkod

Övervakningsstrategi

Feldetekteringskriterier

Kriterier för aktivering av felfunktionsindikatorn

Sekundära parametrar

Förkonditionering

Demonstrationsprovning

Katalysator

P0420

Signaler från syreavkännare 1 och 2

Skillnad mellan signalerna från avkännare 1 och 2

3:e cykeln

Motorvarvtal, motorbelastning, A/F-läge, katalysatortemperatur

Två cykler av typ I

Typ I

4.2.12.2.7.7.4.2    Tunga fordon

Komponent

Felkod

Övervakningsstrategi

Feldetekteringskriterier

Kriterier för aktivering av felfunktionsindikatorn

Sekundära parametrar

Förkonditionering

Demonstrationsprovning

SCR-katalysator

Pxxx

Signal från NOx-mätare nr 1 och nr 2

Skillnad mellan signalerna från avkännare 1 och 2

3:e cykeln

Motorvarvtal, motorbelastning, katalysatortemperatur, reagensdosering

Tre OBD-provcykler (3 korta ESC-cykler)

OBD-provcykel (kort ESC-cykel)

4.2.12.2.7.7.5    (Endast Euro VI) Standardkommunikationsprotokoll för OBD: (7)

4.2.12.2.7.8    (endast Euro 6) Tillverkarens hänvisningar till den OBD-relaterade information som krävs enligt artiklarna 5.4 d och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 med avseende på överensstämmelse med bestämmelserna om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, eller

4.2.12.2.7.8.1    Som ett alternativ till en hänvisning från tillverkaren enligt punkt 3.2.12.2.7.7, en hänvisning till tillägget till det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, som innehåller nedanstående tabell, ifylld enligt det exempel som ges.

Komponent – Felkod – Övervakningsstrategi – Felsökningskriterier – Kriterier för aktivering av felindikation – Sekundära parametrar – Förkonditionering – Demonstrationsprovning

Katalysator – PO420 – Signaler från syreavkännare 1 och 2 – Skillnad mellan signalerna från avkännare 1 och 2 – 3:e cykeln – Motorvarvtal, motorbelastning, A/F-läge, katalysatortemperatur – Två cykler av typ 1 – Typ 1

4.2.12.2.7.9    (Endast Euro VI) OBD-komponenter ombord på fordonet

4.2.12.2.7.9.1    Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)

4.2.12.2.7.9.2    Förteckning över OBD-komponenter ombord på fordonet

4.2.12.2.7.9.3    Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felfunktionsindikatorn (9)

4.2.12.2.7.9.4    Skriftlig beskrivning och/eller ritning av kommunikationsgränssnittet för OBD-system utanför fordonet (9)

4.2.12.2.8    Andra system (beskrivning och funktion): ...

4.2.12.2.8.1    (Endast Euro VI) System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.12.2.8.2    Förarmotiveringssystem

4.2.12.2.8.2.1    (Endast Euro VI) Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b: ja/nej (1)

4.2.12.2.8.2.2    Aktivering av krypläge

deaktivering efter omstart/deaktivering efter bränslepåfyllning/deaktivering efter parkering (1) (7)

4.2.12.2.8.3    (Endast Euro VI) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.12.2.8.3.1    (Endast Euro VI) Förteckning över de OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt (om tillämpligt)

4.2.12.2.8.3.2    (Endast Euro VI) Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

4.2.12.2.8.4    (Endast Euro VI) Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin): (volymprocent)

4.2.12.2.8.5    (Endast Euro VI) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation i ett fordon av systemen för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.12.2.8.6    (Endast Euro VI) Komponenter ombord på fordonet som tillhör systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.12.2.8.6.1    Förteckning över komponenter ombord på fordonet som tillhör systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

4.2.12.2.8.6.2    I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationsmaterialet med avseende på installation i fordonet av ett system för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i en godkänd motor

4.2.12.2.8.6.3    Skriftlig beskrivning och/eller ritning av varningssignalen (9)

4.2.12.2.8.6.4    Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)

4.2.12.2.8.6.5    Uppvärmd/ouppvärmd reagensbehållare och doseringssystem (se punkt 2.4 i bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 49)

4.2.12.2.9    Momentbegränsare: ja/nej (1)

4.2.12.2.9.1    Beskrivning av hur momentbegränsaren aktiveras (endast tunga fordon): ...

4.2.12.2.9.2    Beskrivning av begränsningen av fullbelastningskurvan (endast tunga fordon): ...

4.2.13    Röktäthet 

4.2.13.1    Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning): ...

4.2.13.2    Effekt vid sex mätpunkter (se Uneceföreskrifter nr 24)

4.2.13.3    Motoreffekt uppmätt i provbänk/på fordonet (1)

4.2.13.3.1    Uppgivna varvtal och effekter

Mätpunkter

Motorvarvtal (min-1)

Effekt (kW)

1……

2……

3……

4……

5……

6……

4.2.14    Närmare upplysningar om eventuella anordningar för att påverka bränsleekonomin (som inte kan hänföras till andra rubriker): ...

4.2.15    LPG-tillförselsystem: ja/nej (1)

4.2.15.1    Typgodkännandenummer enligt Uneceföreskrifter nr 34 ...

4.2.15.2    Den elektroniska motorstyrningens kontrollenhet för tillförsel av LPG

4.2.15.2.1    Fabrikat: ...

4.2.15.2.2    Typ(er): ...

4.2.15.2.3    Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: ...

4.2.15.3    Ytterligare dokumentation

4.2.15.3.1    Beskrivning av katalysatorskydd vid övergång mellan bensin och LPG: ...

4.2.15.3.2    Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): ...

4.2.15.3.3    Ritning av symbolen: ...

4.2.16    NG-tillförselsystem: ja/nej (1)

4.2.16.1    Typgodkännandenummer enligt Uneceföreskrifter nr 34 ...

4.2.16.2    Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgastillförsel:

4.2.16.2.1    Fabrikat: ...

4.2.16.2.2    Typ(er): ...

4.2.16.2.3    Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: ...

4.2.16.3    Ytterligare dokumentation

4.2.16.3.1    Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid övergång mellan bensin och naturgas: ...

4.2.16.3.2    Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): ...

4.2.16.3.3    Ritning av symbolen: ...

4.2.17    Särskild information om gasdrivna motorer till tunga fordon. (Ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda på annat sätt)

4.2.17.1    Bränsle: LPG/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

4.2.17.2    Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

4.2.17.2.1    Fabrikat: ...

4.2.17.2.2    Typ(er): ...

4.2.17.2.3    Antal tryckreduceringssteg: ...

4.2.17.2.4    Tryck i slutsteget:

min.: ….. kPa och högst: …. kPa

4.2.17.2.5    Antal huvudjusteringsställen: ...

4.2.17.2.6    Antal justeringspunkter vid tomgång: ...

4.2.17.2.7    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.3    Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

4.2.17.3.1    Reglering av bränsle-luftförhållande: ...

4.2.17.3.2    Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar: ...

4.2.17.3.3    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.4    Blandarenhet

4.2.17.4.1    Antal: ...

4.2.17.4.2    Fabrikat: ...

4.2.17.4.3    Typ(er): ...

4.2.17.4.4    Placering: ...

4.2.17.4.5    Justeringsmöjligheter: ...

4.2.17.4.6    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.5    Insprutning via inloppsgrenrör

4.2.17.5.1    Insprutning: enpunkts/flerpunkts (1)

4.2.17.5.2    Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

4.2.17.5.3    Insprutningsutrustning

4.2.17.5.3.1    Fabrikat: ...

4.2.17.5.3.2    Typ(er): ...

4.2.17.5.3.3    Justeringsmöjligheter: ...

4.2.17.5.3.4    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.5.4    Matarpump (i tillämpliga fall)

4.2.17.5.4.1    Fabrikat: ...

4.2.17.5.4.2    Typ(er): ...

4.2.17.5.4.3    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.5.5    Insprutare…

4.2.17.5.5.1    Fabrikat: ...

4.2.17.5.5.2    Typ(er): ...

4.2.17.5.5.3    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.6    Direktinsprutning

4.2.17.6.1    Insprutningspump/tryckregulator (1)

4.2.17.6.1.1    Fabrikat: ...

4.2.17.6.1.2    Typ(er): ...

4.2.17.6.1.3    Insprutningstidsbestämning: ...

4.2.17.6.1.4    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.6.2    Insprutare…

4.2.17.6.2.1    Fabrikat: ...

4.2.17.6.2.2    Typ(er): ...

4.2.17.6.2.3    Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2): ...

4.2.17.6.2.4    Typgodkännandenummer: ...

4.2.17.7    Elektronisk styrenhet (ECU)

4.2.17.7.1    Fabrikat: ...

4.2.17.7.2    Typ(er): ...

4.2.17.7.3    Justeringsmöjligheter: ...

4.2.17.7.4    Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran: ...

4.2.17.8    Specifik utrustning för naturgas

4.2.17.8.1    Variant 1 (gäller endast i fråga om godkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

4.2.17.8.1.0.1    (Endast Euro VI) Självanpassningsfunktion? ja/nej (1)

4.2.17.8.1.0.2    (Endast Euro VI) Kalibrering för en viss sammansättning av gas naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Omställning för en viss sammansättning av gas NG-Ht/NG-Lt/NG-HLt (1)

4.2.17.8.1.1    Bränslesammansättning:

metan (CH4):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

etan (C2H6):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

propan (C3H8):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

butan (C4H10):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

C5/C5+:

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

syre (O2):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

inerta gaser (N2, He, osv.):

bas: ……. mol-%

min. …. mol-% mol-%

max. ….. mol-%

4.2.17.8.1.2    Insprutare

4.2.17.8.1.2.1    Fabrikat: ...

4.2.17.8.1.2.2    Typ(er): ...

4.2.17.8.1.3    Andra (om tillämpligt): ...

4.2.17.8.2    Variant 2 (endast i fråga om godkännanden för flera olika bränslesammansättningar)

4.2.17.9    Om tillämpligt, tillverkarens hänvisning till dokument för installation av dubbelbränslemotor i ett fordon (x1)

4.2.18    Vätgastillförselsystem: ja/nej (1)

4.2.18.1    EU-typgodkännandenummer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 2 : ...

4.2.18.2    Den elektroniska motorstyrningens kontrollenhet för tillförsel av vätgasbränsle

4.2.18.2.1    Fabrikat: ...

4.2.18.2.2    Typ(er): ...

4.2.18.2.3    Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: ...

4.2.18.3    Ytterligare dokumentation

4.2.18.3.1    Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling mellan bensin och vätgas: ...

4.2.18.3.2    Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): ...

4.2.18.3.3    Ritning av symbolen: ...

4.2.19    H2NG-tillförselsystem: ja/nej (1)

4.2.19.1    Andel väte i bränslet (det maximiinnehåll som tillverkaren angett): ...

4.2.19.2    EU-typgodkännandenummer enligt Uneceföreskrifter nr 110: …

4.2.19.3    Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning vid H2NG-bränslesystem

4.2.19.3.1    Fabrikat: ...

4.2.19.3.2    Typ(er): ...

4.2.19.3.3    Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: ...

4.2.19.4    Ytterligare dokumentation

4.2.19.4.1    Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling mellan bensin och H2NG: ...

4.2.19.4.2    Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): ...

4.2.19.4.3    Ritning av symbolen: ...

4.3    Elmotor

4.3.1    Typ (lindning, magnetisering): ...

4.3.1.1    Maximal effekt per timme: …… kW

4.3.1.1.1    Största nettoeffekt (n) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

4.3.1.1.2    Största motoreffekt under 30 minuter (n) … kW

(enligt uppgift från tillverkaren)

4.3.1.2    Driftspänning: …… V

4.3.2    Batteri

4.3.2.1    Antal celler: ...

4.3.2.2    Vikt: …… kg

4.3.2.3    Kapacitet: …… Ah (amperetimmar)

4.3.2.4    Placering: ...

4.4    Kombination av förbrännings- eller elmotorer

3.4.1    Elektriskt hybridfordon: ja/nej (1)

4.4.2.    Kategori av elektriskt hybridfordon: externt laddbart/ej externt laddbart: (1)

4.4.3    Strömställare för driftläge: med/utan (1)

4.4.3.1    Valbara lägen

4.4.3.1.1    Endast eldrift: ja/nej (1)

4.4.3.1.2    Endast bränsleförbrukande: ja/nej (1)

4.4.3.1.3    Hybridlägen: ja/nej (1)

(om ja, kort beskrivning): ...

4.4.4    Beskrivning av energilagringsanordningen: (batteri, kondensator, svänghjul/generator) 

4.4.4.1    Fabrikat: ...

4.4.4.2    Typ(er): ...

4.4.4.3    Identifikationsnummer: ...

4.4.4.4    Slag av elektrokemisk koppling: ...

4.4.4.5    Energi: … (för batteri: spänning och laddning Ah i 2 h, för kondensator: J,…)

4.4.4.6    Laddare: i fordonet/extern/utan (1)

4.4.5    Elektrisk motor (beskriv varje typ av elektrisk motor separat) 

4.4.5.1    Fabrikat: ...

4.4.5.2    Typ: ...

4.4.5.3    Primär användning: framdrivning/generator (1)

4.4.5.3.1    Vid användning som framdrivningsmotor: enkel-/flermotorssystem (antal) (1): ...

4.4.5.4    Högsta effekt: …… kW

4.4.5.5    Funktionssätt

4.4.5.5.5.1    Likström/växelström/antal faser: ...

4.4.5.5.2    Separat excitering/serieexcitering/kombinerad excitering(1):

4.4.5.5.3    Synkron/asynkron (1)

4.4.6    Styrenhet 

4.4.6.1    Fabrikat: ...

4.4.6.2    Typ(er): ...

4.4.6.3    Identifikationsnummer: ...

4.4.7    Effektreglage 

4.4.7.1    Fabrikat: ...

4.4.7.2    Fabrikat: ...

4.4.7.3    Identifikationsnummer: ...

4.4.8    Fordonets elektriska räckvidd … km (i enlighet med bilaga 9 till Uneceföreskrifter nr 101)

4.4.9    Tillverkarens rekommendation för förkonditionering: ...

4.5    CO2-utsläpp/bränsleförbrukning (o) (enligt tillverkaren)

4.5.1    CO2-viktutsläpp 

4.5.1.1    CO2-viktutsläpp (stadskörning): …… g/km

4.5.1.2    CO2-viktutsläpp (landsvägskörning): …… g/km

4.5.1.3    CO2-viktutsläpp (blandad körning): …… g/km

4.5.2    Bränsleförbrukning (ange uppgifter för varje provat referensbränsle) Bränsleförbrukning (stadskörning): 

4.5.2.1    Bränsleförbrukning (landsvägskörning): l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1)

4.5.2.2    Bränsleförbrukning (landsvägskörning): l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1)

4.5.2.3    Bränsleförbrukning (blandad körning): l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1)

4.5.3    Elenergiförbrukning för eldrivna fordon

4.5.3.1    Elenergiförbrukning för fordon med endast eldrift … Wh/km

4.5.3.2    Elenergiförbrukning för externt laddbara elektriska hybridfordon

4.5.3.2.1    Elenergiförbrukning (villkor A, blandad körning) … Wh/km

4.5.3.2.2    Elenergiförbrukning (villkor B, blandad körning) … Wh/km

4.5.3.2.3    Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning) … Wh/km

4.5.4    CO2-utsläpp från motorer i tunga fordon (endast Euro VI)

4.5.4.1    CO2-viktutsläpp vid WHSC-provning (x3): … g/kWh

4.5.4.2    CO2-viktutsläpp vid WHSC provning i dieselläge (x2): … g/kWh

4.5.4.3    CO2-viktutsläpp vid WHSC-provning i dubbelbränsleläge (x1): … g/kWh

4.5.4.4    CO2-viktutsläpp WHTC-provning (x3)(8): … g/kWh

4.5.4.5    CO2-viktutsläpp WHTC-provning i dieselläge (x2)(8): … g/kWh

4.5.4.6    CO2-viktutsläpp vid WHTC-provning i dubbelbränsleläge (x1)(8): … g/kWh

4.5.5    Bränsleförbrukning för motorer i tunga fordon (endast Euro VI)

4.5.5.1    Bränsleförbrukning vid WHSC-provning (x3): … g/kWh

4.5.5.2    Bränsleförbrukning vid WHSC-provning i dieselläge (x2): … g/kWh

4.5.5.3    Bränsleförbrukning WHSC-provning i dubbelbränsleläge (x1): … g/kWh

4.5.5.4    Bränsleförbrukning vid WHTC-provning (8) (x3): … g/kWh

4.5.5.5    Bränsleförbrukning vid WHTC-provning i dieselläge (8)(x2): … g/kWh

4.5.5.6    Bränsleförbrukning vid WHTC-provning i dubbelbränsleläge (8)(x1): … g/kWh

4.5.6    Fordon försett med en miljöinnovation i den mening som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 3 för fordon av kategori M1 eller artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 4 för fordon av kategori N1: ja/nej (1)

4.5.6.1    Jämförelsefordonets typ/variant/version i enlighet med artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 5 för fordon av kategori M1 eller artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/2014 6 för fordon av kategori N1 (om tillämpligt)[: ...

4.5.6.2    Samverkan mellan olika miljöinnovationer: ja/nej (1)

4.5.6.3    Uppgifter om utsläpp vid användning av miljöinnovationer (upprepa tabellen för varje provat referensbränsle) (w1)

Beslut om godkännande av miljöinnovationen (w2)

Miljöinnovationens kod (w3)

1. Jämförelsefordonets CO2-utsläpp

(g/km)

2. Miljöinnovationsfordonets CO2-utsläpp

(g/km)

3. Jämförelsefordonets CO2-utsläpp under en provcykel av typ 1 (w4)

4. Miljöinnovationsfordonets CO2-utsläpp under en provcykel av typ 1

(= 3.5.1.3)

5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden

Minskning av CO2-utsläpp

((1 – 2) – (3 – 4))*5

xxxx/201x

Summa minskning av CO2-utsläpp (g/km) (w5) 

(w) Miljöinnovationer.

(w2) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.

(w3) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.

(w4) Om en modelleringsmetod med typgodkännandemyndighetens godkännande tillämpas i stället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.

(w5) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av CO2-utsläpp.

4.6    Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

4.6.1    Kylsystem 

4.6.1.1    Vätskekylning

Högsta temperatur vid motorns utlopp: …… K

4.6.1.2    Luftkylning

4.6.1.2.1    Referenspunkt: ...

4.6.1.2.2    Högsta temperatur vid referenspunkten: …… K

4.6.2    Högsta utloppstemperatur hos intagets laddluftkylare: …… K

4.6.3    Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns(ar): …… K

4.6.4    Bränsletemperatur 

Lägsta temperatur: …… K – högsta temperatur: …… K

Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om gasdrivna motorer.

4.6.5    Smörjmedelstemperatur 

Lägsta temperatur: …. … K – maximum: …… K

4.6.6    Bränsletryck 

Lägsta tryck: …… kPa – högsta tryck: …… kPa

Vid tryckregulatorn i slutsteget, i fråga om naturgasdrivna motorer.

4.7    Upptagen effekt vid motorvarvtal som är specifika för utsläppsprovning

Utrustning

Tomgång

Lågt varvtal

Högt varvtal

Varvtal A (rekommenderat varvtal (2)

Varvtal B (n95h)

Pa

Hjälpaggregat som behövs för driften av motorn (subtraheras från den uppmätta motoreffekten) enligt tillägg 6 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49.

Hjälpaggregat som behövs för driften av motorn (subtraheras från den uppmätta motoreffekten).

Pb

Hjälpaggregat/tillbehör

behövs inte enligt tillägg 6 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49

4.8    Smörjsystem

4.8.1    Beskrivning av systemet 

4.8.1.1    Smörjmedelsreservoarens läge: ...

4.8.1.2    Matningssystem (med pump/insprutning i insuget/blandning med bränsle etc.) (1)

4.8.2    Smörjmedelspump 

4.8.2.1    Fabrikat: ...

4.8.2.2    Typ(er): ...

4.8.3    Blandning med bränsle 

4.8.3.1    Andel: ...

4.8.4    Oljekylning ja/nej (1)

4.8.4.1    Ritning(ar): …… eller

4.8.4.1.1    Fabrikat: ...

4.8.4.1.2    Typ(er): ...

5.    KRAFTÖVERFÖRING (p)

5.1    Ritning av kraftöverföringen: ...

5.2    Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.): ...

5.2.1    Kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

5.3    Motorsvänghjulets tröghetsmoment: ...

5.3.1    Ytterligare tröghetsmoment utan växel ilagd: ...

5.4    Koppling

5.4.1    Fabrikat: ...

5.4.2    Maximal vridmomentsomvandling: ...

5.5    Växellåda

5.5.1    Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling)) (1)

5.5.2    Placering i förhållande till motorn: ...

5.5.3    Manövreringsmetod: ...



5.6    Utväxlingsförhållanden

Växel

Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och växellådans utgående axels varvtal)

Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal)

Totala utväxlingsförhållanden

Högsta värde för CVT (*)

1.

2.

3.

...

Minsta värde för CVT (*)

Backväxel

(*) Kontinuerligt varierbar utväxling.

5.7    Fordonets högsta konstruktiva hastighet (km/h) (q): ...

5.8    Hastighetsmätare

5.8.1    Funktionssätt och beskrivning av drivmekanismen: ...

5.8.2    Instrumentkonstant: ...

5.8.3    Mätmekanismens tolerans (enligt punkt 2.5.1 i Uneceföreskrifter nr 39): ...

5.8.4    Totalt utväxlingsförhållande (enligt punkt 2.2.2 i Uneceföreskrifter nr 39) eller motsvarande uppgifter: ...

5.8.5    Diagram över hastighetsmätarens skala eller andra visningssätt: ...

5.9    Färdskrivare: ja/nej (1)

5.9.1    Godkännandemärke: …

5.10    Differentialspärr: ja/nej/valfri (1)

5.11    Växlingsindikator

5.11.1    Finns ljudindikation ja/nej (1). Om ja, beskriv ljudet och ljudnivån vid förarens öra i dB(A). (Är det alltid möjligt att stänga av/sätta på ljudindikatorn?)

5.11.2    Upplysningar enligt punkt 4.6 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 65/2012 7 (värden som tillverkaren angett)

5.11.3    Foton och/eller ritningar av växlingsindikatorn och en kort beskrivning av systemkomponenterna och deras funktionssätt:

6.    AXLAR

6.1    Beskrivning av varje axel: ...

6.2    Fabrikat: ...

6.3    Fabrikat: ...

6.4    Placering av lyftbar(a) axel(axlar): ...

6.5    Placering av belastningsbar(a) axel(axlar): ...

7.    HJULUPPHÄNGNING

7.1    Ritning av hjulupphängningssystemet: ...

7.2    Typ och utformning av upphängning för varje axel eller grupp av axlar eller hjul: ...

7.2.1    Nivåjustering: ja/nej/valfri (1)

7.2.2    Kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

7.2.3    Luftfjädring för drivaxel (drivaxlar): ja/nej (1)

7.2.3.1    Upphängning av drivaxel (drivaxlar) likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

7.2.3.2    Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning: ...

7.2.4    Luftfjädring för icke-drivande axel (axlar): ja/nej (1)

7.2.4.1    Upphängning av icke-drivande axel (axlar) likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

7.2.4.2    Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning: ...

7.3    Uppgifter om upphängningens fjädrande delar (utformning, materialegenskaper och dimensioner): ...

7.4    Krängningshämmare: ja/nej/tillval (1)

7.5    Stötdämpare: ja/nej/valfritt (1)

7.6    Däck och hjul

7.6.1    Däck-/hjulkombination(er) 

(a)Ange däckens dimensionsbeteckningar, belastningstal, symbol för hastighetskategori och rullmotstånd enligt ISO 28580 (i tillämpliga fall)(r).

(b)Ange hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup.

7.6.1.1    Axlar

7.6.1.1.1    Axel 1: ...

7.6.1.1.2    Axel 2: ...

osv.

7.6.1.2    Reservhjul, i förekommande fall: ...

7.6.2    Övre och undre gräns för däckens rullningsradier 

7.6.2.1    Axel 1: ...

7.6.2.2    Axel 2: ...

7.6.2.3    Axel 3: ...

7.6.2.4    Axel 4: ...

osv.

7.6.3    Däcktryck enligt tillverkarens rekommendationer: …… kPa

7.6.4    Kombination snökedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för fordonstypen: ...

7.6.5    Kort beskrivning av eventuellt nödreservhjul: ...

8.    STYRNING

8.1    Skiss av styrda axlar som visar styrinrättningens uppbyggnad: ...

8.2    Styrtransmission och manöverorgan

8.2.1    Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen): ...

8.2.2    Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system, ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen): ...

8.2.2.1    Kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

8.2.3    Ev. servosystem: ...

8.2.3.1    Funktionssätt med diagram, fabrikat och typ(er): ...

8.2.4    Skiss av hela styrsystemet som visar de olika anordningar som påverkar fordonets styrförmåga: ...

8.2.5    Skiss(er) av styrdon: ...

8.2.6    Eventuella möjligheter till justering av styrdonen och intervall för dessa: ...

8.3    Hjulens maximala styrutslag

8.3.1    Åt höger: … grader, antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter): ...

8.3.2    Åt vänster: … grader, antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter): ...

9.    BROMSAR

(Följande uppgifter ska lämnas, i tillämpliga fall tillsammans med identifikationsuppgifter)

9.1    Bromsarnas typ och egenskaper enligt definitionen i punkt 2.6 i Uneceföreskrifter nr 13-H, med närmare uppgifter och ritningar av trummor, skivor, slangar, bromsbackarnas/bromsklossarnas och/eller beläggens fabrikat och typ, effektiva bromsytor, trummornas, klossarnas eller skivornas radie, trummornas vikt, justeringsanordningar, relevanta delar av axeln (axlarna) och hjulupphängningen: ...

9.2    Funktionsdiagram, beskrivning och/eller ritning av bromsanordningarna enligt definitionen i punkt 2.3 i Uneceföreskrifter nr 13-H med närmare uppgifter och ritningar av transmission och manöverorgan.

9.2.1    Färdbromssystem: ...

9.2.2    Reservbromssystem: ...

9.2.3    Parkeringsbromssystem: ...

9.2.4    Eventuellt ytterligare bromssystem: ...

9.2.5    Automatiskt bromssystem för släpfordon: ...

9.3    Manöverorgan och transmission hos bromssystem för släpfordon till fordon som är avsedda att dra släpfordon: ...

9.4    Fordonet är utrustat för att dra en släpvagn med elektrisk/pneumatisk/hydraulisk (1) färdbromsanordning: ja/nej (1)

9.5    Låsningsfria bromssystem: ja/nej/valfritt (1)

9.5.1    För fordon med låsningsfria bromssystem, beskrivning av systemets funktion (inklusive alla elektroniska delar), elektriskt ledningsschema eller schema över hydraulik- och luftkretsar: ...

9.6    Beräkning och kurvor enligt bilaga 5 till Uneceföreskrifter nr 13-H: ...

9.7    Beskrivning och/eller ritning av energiförsörjningen, ska även lämnas för servobromssystem: ...

9.7.1    För tryckluftsdrivna bromsanordningar, utgångstryck p2 i behållaren/behållarna: ...

9.7.2    För vakuumbromsanordningar, den första energinivån i behållaren/behållarna: ...

9.8    Beräkning av bromsverkan: Bestämning av förhållandet mellan den totala bromskraften på hjulens rullningsomkrets och den kraft som anbringas på manöverorganet: ...

9.9    Kortfattad beskrivning av bromsutrustningen enligt punkt 12 i bilaga 2 till Uneceföreskrifter nr 13 ...

9.10    Om undantag begärs från typ I-, typ II- eller typ III-provning, ange provningsrapportens nummer enligt tillägg 2 till bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 13: ...

9.11    Beskrivning av typen (typerna) av tillsatsbromsanordningar: ...

10.    KAROSSERI

10.1    Typ av karosseri med användning av koderna i del C av bilaga II: ...

10.2    Förekommande material samt konstruktion: ...

10.3    Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

10.3.1    Dörrarnas utformning och antal: ...

10.3.1.1    Mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel: ...

10.3.2    Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna: ...

10.3.3    Teknisk beskrivning av lås och gångjärn: ...

10.3.4    Närmare uppgifter, även måttuppgifter, om insteg, fotsteg och nödvändiga handtag i förekommande fall: ...

10.4    Siktfält

10.4.1    Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt ska kunna identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som ska kontrolleras: ...

10.4.2    Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom siktfältet 180o framåt: ...

10.5    Vindruta och övriga rutor

10.5.1    Vindruta

10.5.1.1    Använda material: ...

10.5.1.2    Monteringssätt: ...

10.5.1.3    Lutningsvinkel: ...

10.5.1.4    Typgodkännandenummer: ...

10.5.1.5    Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

10.5.2    Övriga rutor 

10.5.2.1    Använda material: ...

10.5.2.2    Typgodkännandenummer: ...

10.5.2.3    En kortfattad beskrivning av de elektriska/elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i rutornas hissmekanism: ...

10.5.3    Glasruta i taklucka 

10.5.3.1    Använda material: ...

10.5.3.2    Typgodkännandenummer: ...

10.5.4    Övriga glasytor

10.5.4.1    Använda material: ...

10.5.4.2    Typgodkännandenummer: ...

10.6    Vindrutetorkare 

10.6.1    Detaljerad teknisk beskrivning (inkl. foton eller ritningar): ...

10.7    Vindrutespolare

10.7.1    Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar) eller typgodkännandenummer om anordningen är godkänd som separat teknisk enhet: ...

10.8    Avfrostning och avimning

10.8.1    Detaljerad teknisk beskrivning (inkl. foton eller ritningar): ...

10.8.2    Maximal elförbrukning: … kW

10.9    Anordningar för indirekt sikt

10.9.1    Backspeglar, med uppgifter för varje spegel:

10.9.1.1    Fabrikat: ...

10.9.1.2    Typgodkännandemärkning: ...

10.9.1.3    Variant: ...

10.9.1.4    Ritning(ar) för identifiering av spegeln, där spegelns placering i förhållande till karosseriet visas: ...

10.9.1.5    Uppgifter om fastsättningsmetod och vid vilken del av fordonet den är fastsatt: ...

10.9.1.6    Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt: ...

10.9.1.7    En kort beskrivning av de elektroniska komponenterna (om sådana finns) i inställningssystemet: ...

10.9.2    Andra anordningar för indirekt sikt än speglar: ...

10.9.2.1    Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen): ...

10.9.2.1.1    För en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrektion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång: ...

10.9.2.1.2    Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installationsanvisningar. EU-typgodkännandemärkets placering ska anges på ritningarna.

10.10    Inredning

10.10.1    Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare 

10.10.1.1    Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner: ...

10.10.1.2    Foto eller ritning som visar referensområdet samt det område som ska undantas från detta enligt punkt 2.3.1 i Uneceföreskrifter nr 21: ...

10.10.1.3    Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningen som visar passagerarutrymmets delar och förekommande material (med undantag av invändiga backspeglar) manöverorganens utformning, tak och soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor: ...

10.10.2    Manöverorganens, visarnas och kontrollampornas placering och märkning 

10.10.2.1    Foton och/eller ritningar av utformningen av symboler och manöverdon, kontrollampor och visare: ...

10.10.2.2    Foton och/eller ritningar av märkningen av manöverorgan, visare och kontrollampor samt i tillämplig utsträckning övriga delar av fordonet som det hänvisas till i tabell 1 i Uneceföreskrifter nr 121: ...

10.10.2.3    Sammanfattande tabell

Detta fordon är utrustat med följande manöverorgan, kontrollampor och visare enligt tabell 1 i Uneceföreskrifter nr 121:

Manöverdon, kontrollampor och visare för vilka, om de finns monterade, märkning är obligatorisk samt de symboler som ska användas vid märkningen

Symbol nr

Anordning

Manöverdon/visare finns (*)

Märkt med symbol (*)

Plats (**)

Kontrollampa finns (*)

Märkt med symbol (*)

Plats (**)

1.

Huvudströmbrytare för strålkastare

2.

Halvljus

3.

Halvljus Helljusstrålkastare

4.

Positions(sido)lampor

5.

Främre dimstrålkastare

6.

Bakre dimljus

7.

Strålkastarens nivåregleringsanordning

8.

Parkeringslyktor

9.

Körriktningsvisare

10.

Varningsblinker

11.

Vindrutetorkare

12.

Vindrutespolare

13.

Vindrutetorkare och vindrutespolare

14.

Strålkastarrengörare

15.

Avimning och avfrostning av vindrutan

16.

Avimning och avfrostning av bakrutan

17.

Fläkt

18.

Dieselförvärmare

19.

Choke

20.

Bromsfel

21.

Bränslenivå

22.

Laddningsindikator

23.

Motorkylmedlets temperatur

(*)    x = ja

   – = nej eller ej tillgängligt separat

   o = frivilligt.

(**)    d = på manöverdonet, visaren eller kontrollampan

   c = i dess omedelbara närhet

Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är frivillig samt de symboler som ska användas om märkning görs

Symbol nr

Anordning

Manöverdon/visare finns (*)

Märkt med symbol (*)

Plats (**)

Kontrollampa finns (*)

Märkt med symbol (*)

Plats (**)

1.

Parkeringsbroms

2.

Bakrutetorkare

3.

Bakrutespolare

4.

Torkare/spolare för bakrutan

5.

Intervalltorkare för vindrutan

6.

Akustisk varningsanordning

7.

Motorhuv

8.

Baklucka

9.

Säkerhetsbälte

10.

Oljetryck

11.

Blyfri bensin

...

...

...

(*)    x = ja

   – = nej eller ej tillgängligt separat

   o = frivilligt

(**)    d = på manöverdonet, visaren eller kontrollampan

   c = i dess omedelbara närhet

10.10.3    Säten

10.10.3.1    Antal sittplatser (s): ...

10.10.3.1.1    Placering och arrangemang: ...

10.10.3.2    Sittplats(er) avsedda för användning endast när fordonet är stillastående: ...

10.10.3.3    Vikt: ...

10.10.3.4    Egenskaper: för säten som inte är typgodkända som komponenter, beskrivning och ritning av följande:

10.10.3.4.1    Sätena och deras förankringar: ...

10.10.3.4.2    Inställningssystemet: ...

10.10.3.4.3    System för inställning i längdriktningen och låsning: ...

10.10.3.4.4    Förankringar för säkerhetsbälten (om dessa ingår i sätesstommen): ...

10.10.3.4.5    De delar av fordonet som används som förankringar: ...

10.10.3.5    Koordinater för eller ritning av R-punkten (t)    

10.10.3.5.1    Förarsäte: ...

10.10.3.5.2    Alla övriga sittplatser: ...

10.10.3.6    Ryggstödsvinkel

10.10.3.6.1    Förarsäte: ...

10.10.3.6.2    Alla övriga sittplatser: ...

10.10.3.7    Inställningsmöjligheter

10.10.3.7.1    Förarsäte: ...

10.10.3.7.2    Alla övriga sittplatser: ...

10.10.4    Nackstöd 

10.10.4.1    Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)    

10.10.4.2    Typgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.4.3    För huvudstöd som ännu inte är godkända

10.10.4.3.1    En detaljerad beskrivning av huvudstödet, där särskilt typen av vadderingsmaterial anges och, i förekommande fall, stagens och förankringspunkternas positioner och specifikationer för den typ av säte(n) som ansökan om typgodkännande avser: ...

10.10.4.3.2    Vid separat huvudstöd

10.10.4.3.2.1    En detaljerad beskrivning av den fordonsdel som huvudskyddet ska fästas vid: ...

10.10.4.3.2.2    Måttritningar över de väsentliga delarna av fordonsdelen och huvudskyddet: ...

10.10.5    Uppvärmningssystem för passagerarutrymme 

10.10.5.1    En kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar värme från motorns kylmedel ...

10.10.5.2    Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motoravgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive

10.10.5.2.1    Skiss av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet: ...

10.10.5.2.2    Skiss av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värmeväxlingen äger rum (om systemet utnyttjar motorns kylluft): ...

10.10.5.2.3    Genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum som visar väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper: ...

10.10.5.2.4    Specifikationer ska lämnas för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t.ex. värmefläkten, med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data: ...

10.10.5.3    Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på systemet med förbränningsvärmare och den automatiska kontrollen: ...

10.10.5.3.1    Skiss av förbränningsvärmaren, systemet för luftintag, avgassystemet, bränsletanken, bränsletillförselsystemet (inklusive ventiler) och de elektriska anslutningarna som visar deras läge i fordonet.

10.10.5.4    Maximal elförbrukning: …… kW

10.10.6    Komponenter som påverkar styrväxelns beteende i händelse av sammanstötning 

10.10.6.1    Detaljerad beskrivning med foto(n) och/eller ritning(ar) av fordonstypen med avseende på strukturen, måtten, formgivningen och förekommande material hos den del av fordonet som befinner sig framför styrorganet, inklusive de komponenter som är avsedda att bidra till energiabsorptionen om styrorganen utsätts för stötar: ...

10.10.6.2    Foto(n) och/eller ritning(ar) av andra komponenter än de som avses i punkt 10.10.6.1 som tillverkaren med godkännande av den tekniska tjänsten anger som bidragande till styrväxelns beteende vid sammanstötning: ...

10.10.7    Brinnegenskaper hos material som används i inredningen i vissa kategorier av motorfordon 

10.10.7.1    Material som används för takets inklädnad

10.10.7.1.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.1.2    För material som inte är godkända

10.10.7.1.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.1.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.1.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.1.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…… mm

10.10.7.2    Material som används för bak- och sidoväggar

10.10.7.2.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.2.2    För material som inte är godkända

10.10.7.2.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.2.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.2.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.2.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…… mm

10.10.7.3    Material som används för golvet

10.10.7.3.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.3.2    För material som inte är godkända

10.10.7.3.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.3.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.3.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.3.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…… mm

10.10.7.4    Material som används till sätenas stoppning

10.10.7.4.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.4.2    För material som inte är godkända

10.10.7.4.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.4.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.4.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.4.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…… mm

10.10.7.5    Material som används till värme- och ventilationsrören

10.10.7.5.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.5.2    För material som inte är godkända

10.10.7.5.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/.…..

10.10.7.5.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.5.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.5.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…….mm

10.10.7.6    Material som används till bagagehylla

10.10.7.6.1    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.6.2    För material som inte är godkända

10.10.7.6.2.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.6.2.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.6.2.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.6.2.4    Maximi-/minimitjocklek: ……/…… mm

10.10.7.7    Material som används för andra ändamål

10.10.7.7.1    Avsedda ändamål: ...

10.10.7.7.2    Komponenttypgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

10.10.7.7.3    För material som inte är godkända

10.10.7.7.3.1    Grundmaterial/beskrivning: ……/……

10.10.7.7.3.2    Kompositmaterial/enkelt material (1), antal lager (1): ...

10.10.7.7.3.3    Typ av ytbeläggning (1): ...

10.10.7.7.3.4    Maximi-/minimitjocklek: …./…. mm

10.10.7.8    Komponenter som godkänts som kompletta anordningar (säten, mellanväggar, bagagehyllor osv.)

10.10.7.8.1    Komponenttypgodkännandenummer: ...

10.10.7.8.2    För den kompletta anordningen: säte, mellanvägg, bagagehylla osv. (1)

10.10.8    Gas som används som köldmedium i luftkonditioneringssystemet: ...

10.10.8.1    Luftkonditioneringssystemet är konstruerat för att innehålla fluorerade växthusgaser med en global uppvärmningspotential över 150: ja/nej (1).

10.10.8.2    Om ja, fyll i följande punkter

10.10.8.2.1    Ritning och kortfattad beskrivning av luftkonditioneringssystemet, inbegripet referens- eller artikelnummer och material för läckagekomponenter:

10.10.8.2.2    Luftkonditioneringssystemets läckage

10.10.8.2.4    Systemkomponenternas referens- eller artikelnummer och material samt upplysningar om provningen (t.ex. provningsrapportnummer, godkännandenummer): ...

10.10.8.3    Totalt läckage i g/år för hela systemet: ...

10.11    Utskjutande delar

10.11.1    Utformningen av fordonet som helhet (ritning eller foton) med angivande av lägena för bifogade tvärsnitt och projektionsritningar:

10.11.2    Ritningar och/eller foton av t.ex., där det är relevant, dörr- och fönsterstolpar, galler till luftintag, kylargaller, vindrutetorkare, dropplister, handtag, glidskenor, slangskydd, gångjärn och lås på dörrar, krokar, öppningar, kromlister, märken, falsar samt alla övriga utskjutande delar och delar av fordonets utvändiga yta som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om de delar som anges i föregående mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måttuppgifter och/eller text:

10.11.3    Ritningar av delar av yttre ytor i enlighet med punkt 6.9.1 i Uneceföreskrifter nr 17: ...

10.11.4    Ritning av stötfångare: ...

10.11.5    Ritning av golvlinjen: ...

10.12    Säkerhetsbälten och/eller andra fasthållningsanordningar

10.12.1    Säkerhetsbältenas och fasthållningsanordningarnas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan användas på:

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Fullständig EU-typgodkännandemärkning

Eventuell variant

Bältesjusteringsanordning i höjdled (ange ja/nej/valfritt)

L

C

R

L

C

R

(*)    Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

10.12.2    Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/tillval)

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Frontkrockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

L

C

R

L

C

R

(*)    Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

10.12.3    Säkerhetsbältesförankringarnas antal och placering samt bevis om överensstämmelse med Uneceföreskrifter nr 14 (t.ex. typgodkännandenummer eller provningsrapport): ...

10.12.4    Kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

10.13    Säkerhetsbältesförankringar

10.13.1    Foton och/eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga fungerande förankringarnas placering och mått, inklusive R-punkter: ...

10.13.2    Ritningar av bilbältesförankringarna och de delar av fordonet de är fästade vid (med uppgift om material): ...

10.13.3    Typbeteckningar (u) för de säkerhetsbälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är utrustat med:



Förankringens placering

I fordonets stomme

I sätets stomme

Första sätesraden

Nedre förankringar

Övre förankringar

Nedre förankringar

Övre förankringar

Nedre förankringar

Övre förankringar

Andra sätesraden (*)

Nedre förankringar

Övre förankringar

Nedre förankringar

Övre förankringar

Nedre förankringar

Övre förankringar

(*)    Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten utmed fordonets bredd.

10.13.4    Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med energiupptagare: ...

10.14    Monteringsutrymme för bakre registreringsskyltar (ange alternativa möjligheter om sådana finns; ritningar får användas då så är lämpligt)

10.14.1    Höjd över marken, övre kant: ...

10.14.2    Höjd över marken, nedre kant: ...

10.14.3    Mittpunktens avstånd från fordonets längsgående mittplan: ...

10.14.4    Avstånd från fordonets vänsterkant: ...

10.14.5    Mått (längd × bredd): ...

10.14.6    Planets lutning i förhållande till vertikalplanet: ...

10.14.7    Synbarhetsvinkel i horisontalplanet: ...

10.15    Bakre underkörningsskydd

10.15.0    Finns: ja/nej/ofullständigt (1)

10.15.1    Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det bakre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar den bredaste bakaxelns placering och montering, ritning av monteringen av och/eller beslagen till det bakre underkörningsskyddet. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning ska det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven: ...

10.15.2    Om det bakre underkörningsskyddet är en separat anordning ska en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, typgodkännandenummer: ...

10.16    Hjulskydd

10.16.1    Kort beskrivning av fordonet med avseende på hjulskydd: ...

10.16.2    Detaljerade ritningar av hjulskydden och deras placering i fordonet som visar de mått som anges i figur 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 1009/2010 8 med beaktande av ytterlighetsfall i fråga om däck-/hjulkombinationer: ...

10.17    Föreskrivna skyltar

10.17.1    Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets identifieringsnummer: ...

10.17.2    Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarna och märkningarna (ifyllt exempel med måttuppgifter): ...

10.17.3    Foton och/eller ritningar av fordonsidentifieringsnumret (ifyllt exempel med måttuppgifter): ...

10.17.4    Tillverkarens förklaring om överensstämmelse med kraven i punkt 2 i del B i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 9  

10.17.4.1    Tecknen i avsnittet för beskrivning av fordonet i fordonsidentifieringsnumret enligt punkt 2.1 b i del B i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 och om tillämpligt avsnittet för identifiering av fordonet i fordonsidentifieringsnumret enligt punkt 2.1 c i del B i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 och enligt kraven i punkt 5.3 i ISO-standard 3779-2009 ska förklaras: ...

10.17.4.2    Om tecken i avsnittet för beskrivning av fordonet i fordonsidentifieringsnumret används för att uppfylla kraven i punkt 5.4 i ISO-standard 3779:2009 ska dessa tecken anges: ...

10.18    Radioavstörning/elektromagnetisk kompatibilitet

10.18.1    Beskrivning och ritningar/foton av de utformningar och material i den del av karossen som utgör motorutrymmet och den del av passagerarutrymmet som finns närmast motorutrymmet: ...

10.18.2    Ritningar eller foton som visar hur de metallkomponenter som inryms i motorrummet är placerade (t.ex. värmeutrustning, reservhjul, luftfilter och styrväxel): ...

10.18.3    Tabell för och ritningar av avstörningsutrustningen: ...

10.18.4    Uppgifter om det nominella värdet för likströmsresistanserna och, när det gäller resistiva tändkablar, om deras nominella resistans per meter: ...

10.19    Sidoskydd

10.19.0    Finns: ja/nej/ofullständigt (1)

10.19.1    Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för sidoskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar axelns/axlarnas placering och montering, ritning av fastsättningsanordningarna och/eller sidoskyddsanordningen (sidoskyddsanordningarna). Om sidoskydd finns utan sidoskyddsanordning(ar), ska ritningen tydligt visa att de nödvändiga måtten är uppfyllda: ...

10.19.2    I fråga om sidoskyddsanordning(ar) ges en fullständig beskrivning och/eller ritning av anordning(ar) (med monteringar och fastsättningsanordningar), eller komponenternas typgodkännandenummer: ...

10.20    Stänkskyddssystem

10.20.0    Finns: ja/nej/ofullständigt (1)

10.20.1    Kort beskrivning av fordonet med avseende på stänkskyddssystemet och de ingående komponenterna: ...

10.20.2    Detaljerade ritningar av stänkskyddssystemet och dess position i fordonet som visar de mått som anges i figurerna i bilaga VI till kommissionens förordning (EU) nr 109/2011 10 och med beaktande av de största däck- och hjulkombinationerna: ...

10.20.3    Godkännandenummer för stänkskyddsanordningar (i förekommande fall): ...

10.21    Sidokollisionsskydd

10.21.1    En detaljerad beskrivning med foton och/eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, utformning och materialsammansättning för sidoväggar i passagerarutrymmet (yttre och inre) och eventuellt med uppgifter om skyddssystemet: ...

10.22    Främre underkörningsskydd

10.22.0    Finns: ja/nej/ofullständigt (1)

10.22.1    Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det främre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av fordonet och/eller chassit som visar det främre underkörningsskyddets placering och montering. Om underkörningsskyddet inte är en separat anordning ska det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven: ...

10.22.2    Om det främre underkörningsskyddet är en separat anordning ska en fullständig beskrivning och/eller ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet, typgodkännandenummer: ...

10.23    Fotgängarskydd

10.23.1    Detaljerad beskrivning med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre), med detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

10.24    Frontskydd

10.24.1    Allmän konstruktion (ritningar eller foton) där frontskyddets läge och fastsättning framgår:

10.24.2    Ritningar och/eller foton, i förekommande fall, av luftintagsgaller, kylargaller, dekorativa lister, märken, emblem och infällningar samt alla andra yttre utskjutande delar och avsnitt av ytterytan som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsutrustning). Om de delar som nämns i första meningen inte är kritiska får de för dokumentationsändamål ersättas med foton, eventuellt beledsagade av måttuppgifter och/eller text:

10.24.3    Fullständig redogörelse för fastsättningsanordningar, och fullständiga monteringsanvisningar, inkl. nödvändiga vridmoment:

10.24.4    Ritning av stötfångare:

10.24.5    Ritning av golvlinjen vid fordonets front:

11.    BELYSNINGS- OCH LJUSSIGNALERINGSANORDNINGAR

11.1    Tabell över alla anordningar: antal, fabrikat, modell, typgodkännandemärkning, helljusstrålkastarnas högsta ljusstyrka, färg, kontrollampa: ...

11.2    Ritning som visar belysnings- och ljussignalanordningarnas placering: ...

11.3    Följande upplysningar ska lämnas (i text- och/eller diagramform) för samtliga lyktor och reflexanordningar som anges i Uneceföreskrifter nr 48:

11.3.1    Ritning som visar den lysande ytans storlek: ...

11.3.2    Använd metod för att definiera den synliga ytan enligt punkt 2.10 i Uneceföreskrifter nr 48: ...

11.3.3    Referensaxel och referenscentrum: ...

11.3.4    Infällbara strålkastares funktionsprincip: ...

11.3.5    Särskilda bestämmelser om montering och ledningar: ...

11.4    Halvljusstrålkastare: grundinställning i enlighet med punkt 6.2.6.1 i Uneceföreskrifter nr 48.

11.4.1    Värde för grundinställningen: ...

11.4.2    Plats där detta värde anges: ...

11.4.3

Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av strålkastarna (t.ex. automatiska, stegvis manuellt reglerbara, steglöst manuellt reglerbara):

11.4.4

Manöverdon:

11.4.5

Referensmärkning:

11.4.6

Märkning som anger lastförhållandena:

11.5    Kort beskrivning av elektriska/elektroniska komponenter utöver lampor (om sådana finns): ...

12.    KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPFORDON OCH PÅHÄNGSVAGNAR

12.1    Klass och typ på den kopplingsanordning/de kopplingsanordningar som är monterade eller ska monteras: ...

12.2    De karakteristiska värdena D, U, S, och V för den kopplingsanordning som monterats eller minimivärdena för de karakteristiska värdena D, U, S och V för den kopplingsanordning som ska monteras: … daN

12.3    Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen: ...

12.4    Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar: ...

12.5    Typgodkännandenummer: ...

13.    ÖVRIGT

13.1    Ljudsignalanordning(ar)

13.1.1    Läge, monteringssätt, placering och orientering av anordningen(arna) med måttuppgifter: ...

13.1.2    Antal anordningar: ...

13.1.3    Typgodkännandenummer: ...

13.1.4    Elektriskt/pneumatiskt (1) kretsdiagram: ...

13.1.5    Märkspänning eller nominellt tryck: ...

13.1.6    Ritning av monteringsanordningen: ...

13.2    Anordningar som förhindrar otillbörlig användning av fordonet

13.2.1    Stöldskydd

13.2.1.1    Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på placeringen och konstruktionen av anordningens kontroll eller av enheten som skyddsanordningen verkar på: ...

13.2.1.2    Ritningar av skyddsanordningen och av dess montering i fordonet: ...

13.2.1.3    Teknisk beskrivning av anordningen: ...

13.2.1.4    Uppgifter om använda låskombinationer: ...

13.2.1.5    Startspärr

13.2.1.5.1    Typgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

13.2.1.5.2    För ännu inte godkända startspärrar

13.2.1.5.2.1    Utförlig teknisk beskrivning av startspärren och åtgärderna mot oavsiktlig aktivering: ...

13.2.1.5.2.2    Det eller de system som startspärren påverkar: ...

13.2.1.5.2.3    Antal effektiva sinsemellan utbytbara koder, om tillämpligt: ...

13.2.2    Larmsystem, i förekommande fall

13.2.2.1    Typgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

13.2.2.2    För larmsystem som ännu ej godkänts

13.2.2.2.1    Detaljerad beskrivning av larmsystemet och av de fordonskomponenter som berörs vid installation av larmsystemet: ...

13.2.2.2.2    Förteckning över larmsystemets huvudkomponenter: ...

13.2.3    Kort beskrivning av eventuella elektriska/elektroniska komponenter: ...

13.3    Draganordning(ar)

13.3.1    Framtill: krok/ögla/annat (1)

13.3.2    Bakre: krok/ögla/annat/ingen (1)

13.3.3    Ritning eller foto av chassit/karosseridelen som visar bogseringsanordningens (-anordningarnas) placering, konstruktion och montering: ...

13.4    Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att påverka bränsleförbrukningen (om dessa inte omfattas av annan rubrik): ...

13.5    Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att dämpa ljudnivån (om dessa inte omfattas av annan rubrik): ...

13.6    Hastighetsbegränsande anordningar

13.6.1    Tillverkare: ...

13.6.2    Typ(er): ...

13.6.3    Typgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

13.6.4    Hastighetsgräns eller hastighetsnivåer som anordningen kan ställas in på: … km/h

13.7    Tabell över installation och användning av radiosändare i fordonet/fordonen i förekommande fall: ...

Frekvensband (Hz)

Maximal uteffekt (W)

Antennens läge i fordonet, särskilda villkor för installation och/eller användning

Den som ansöker om typgodkännande ska även, i förekommande fall, tillhandahålla följande:

Tillägg 1 

En förteckning över fabrikat och typ för alla elektriska och/eller elektroniska komponenter som omfattas av Uneceföreskrifter nr 10.

Tillägg 2 

Schema eller ritning över den allmänna installationen av elektriska och/eller elektroniska komponenter som omfattas av Uneceföreskrifter nr 10 samt den allmänna dragningen av ledningar.

Tillägg 3 

Beskrivning av fordon som valts som representativt för sin fordonstyp

Karossutförande:

Vänster- eller högerstyrd (1)

Hjulbas:

Tillägg 4 

Relevanta provningsrapporter tillhandahållna av tillverkaren eller av godkända/erkända laboratorier för att upprätta typgodkännandeintyg

13.7.1    Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (1)

14.    SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BUSSAR OCH LÅNGFÄRDSBUSSAR

14.1    Fordonsklass Klass I/Klass II/Klass III/Klass A/Klass B (1)

14.1.1    Typgodkännandenummer för kaross som godkänts som separat teknisk enhet: ...

14.1.2    Typer av chassin på vilka typgodkända karosser kan monteras (tillverkare och typ av icke färdigbyggt fordon): ...

14.2    Passagerarutrymme (m2)

14.2.1    Totalt (S0): ...

14.2.2    Övervåning (S0a) (1): ...

14.2.3    Nedervåning (S0b) (1): ...

14.2.4    För ståplatspassagerare (S1): ...

14.3    Antal passagerare (sittplats och ståplats)

14.3.1    Totalt (N): ...

14.3.2    Övervåning (Na) (1): ...

14.3.3    Nedervåning (Nb) (1): ...

14.4    Antal sittplatspassagerare

14.4.1    Totalt (A): ...

14.4.2    Övervåning (Aa) (1): ...

14.4.3    Nedervåning (Ab) (1): ...

14.4.4    Antal rullstolsplatser för fordon av kategori M2 och M3: ...

14.5    Antal på- och avstigningsdörrar: ...

14.6    Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, förbindelsetrappor och halvtrappor): ...

14.6.1    Totalt: ...

14.6.2    Övervåning (1): ...

14.6.3    Nedervåning (1): ...

14.7    Bagageutrymmenas volym (m³): ...

14.8    Takyta för transport av bagage (m2): ...

14.9    Tekniska anordningar som underlättar påstigning (t.ex. ramp, hissplattform, nigningssystem), om sådana är monterade: ...

14.10    Karosseristommens hållfasthet:

14.10.1    Typgodkännandenummer, i förekommande fall: ...

14.10.2    För ännu ej godkända karosseristommar

14.10.2.1    Detaljerad beskrivning av fordonstypens karosseristomme inkl. mått, form, ingående material samt dess montering på chassiramen: ...

14.10.2.2    Ritningar på fordonet och de delar av inredningen som har inverkan på karosseristommens hållfasthet eller på överlevnadsutrymmet: ...

14.10.2.3    Tyngdpunktens läge för fordonet i körklart skick i längsgående, tvärgående och vertikal riktning: ...

14.10.2.4    Maximalt avstånd mellan mittlinjerna för de yttre passagerarsätena: ...

14.11    Punkter i Uneceföreskrifterna nr 66 och 107 som ska följas och styrkas för denna tekniska enhet: ...

14.12    Ritningar med mått som visar inredningen vad gäller sittplatser, områden för stående, rullstolsplatser, samt bagageutrymmen inklusive hyllor och skidboxar, om detta finns 

15.    SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ÄR AVSEDDA FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS

15.1    Elektrisk utrustning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG 11

15.1.1    Skydd mot överhettning av elledningar: ...

15.1.2    Typ av strömbrytare: ...

15.1.3    Typ och manövrering av batteriets huvudströmbrytare: ...

15.1.4    Beskrivning av och placering av färdskrivarens säkerhetsspärr: ...

15.1.5    Beskrivning av permanent strömsatta installationer. Ange vilken EN-standard som används: ...

15.1.6    Uppbyggnad och skydd av elektriska installationer som är placerade bakom förarhytten: ...

15.2    Förebyggande av brandrisker

15.2.1    Typ av icke-lättantändligt material i förarhytten: ...

15.2.2    Typ av värmesköld bakom förarhytten (i tillämpliga fall): ...

15.2.3    Motorns placering och dess värmeskydd: ...

15.2.4    Avgassystemets placering och dess värmeskydd: ...

15.2.5    Typ och utförande av hjälpbromssystemets värmeskydd: ...

15.2.6    Typ, utförande och placering av förbränningsvärmare: ...

15.3    Särskilda krav för karosser, i tillämpliga fall, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG

15.3.1    Beskrivning av åtgärder för att uppfylla kraven för fordon av kategorierna EX/II och EX/III: ...

15.3.2    När det gäller fordon av kategori EX/III, motståndskraft mot hetta utifrån: ...

16.    ÅTERANVÄNDNING, MATERIALÅTERVINNING OCH ÅTERVINNING

16.1    Referensfordonet är av följande version: ...

16.2    Referensfordonets vikt med karosseri eller vikten av chassit med hytt utan kaross och/eller kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verktyg, eventuellt reservhjul) utan förare: ...

16.3    Referensfordonets material, vikt: ...

16.3.1    Material som tas om hand vid förbehandlingen (V), vikt: ...

16.3.2    Material som tas om hand vid demonteringen (V), vikt: ...

16.3.3    Material som tas om hand vid hanteringen av icke-metalliskt avfall och som anses materialåtervinningsbart (V), vikt: ...

16.3.4    Material som tas om hand vid hanteringen av icke-metalliskt avfall och som anses energiutvinningsbart (V), vikt: ...

16.3.5    Materialfördelning (V), vikt: ...

16.3.6    Material som kan återanvändas eller materialåtervinnas, total vikt: ...

16.3.7    Material som kan återanvändas eller återvinnas, total vikt: ...

16.4    Andelar

16.4.1    Materialåtervinningsgrad: Rcyc (%): ...

16.4.2    Återvinningsgrad: Rcov (%): ...

17.    TILLGÅNG TILL INFORMATION OM REPARATION OCH UNDERHÅLL AV FORDON

17.1    Adress till den huvudsakliga webbplatsen med tillgång till information om reparation och underhåll av fordon: ...

17.1.1    Datum då den blir tillgänglig (senast sex månader efter typgodkännandet): ...

17.2    Villkor och förutsättningar för tillgång till webbplatsen: ...

17.3    Format i vilket informationen om reparation och underhåll av fordon lämnas via webbplatsen: ...

Förklaringar

(1)    Stryk det som inte är tillämpligt (ibland behöver inget strykas om mer än ett alternativ är tillämpligt).

(2)    Ange toleransen.

(3)    Fyll i högsta och lägsta värden för varje variant.

(4)    Gäller endast för terränggående fordon.

(5)    Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast ska användas i nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, ska vid provning anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

(6)    Valfri tilläggsutrustning som påverkar fordonets mått ska specificeras.

(7)    Ska dokumenteras vid en enda OBD-motorfamilj och om det inte redan inkluderats i det informationsmaterial som avses i punkt 3.2.12.2.7.0.4.

(8)    Värde för kombinerad WHTC-provning, inklusive kallstarts- och varmstartsdel enligt bilaga VIII till förordning (EU) nr 582/2011.

(9)    Ska dokumenteras om det inte redan inkluderats i den dokumentation som avses i punkt 4.2.12.2.7.1.5.

(a)    Delar som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På samma sätt behöver delar inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller skisser. I varje punkt där foton eller ritningar ska bifogas ska samtliga bilagenummer anges för motsvarande bifogade dokument.

(b)    Om typidentifieringsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av detta informationsdokument, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen. (t.ex. ABC??123??).

(c)    Klassificerade enligt definitionerna i del A i bilaga II.

(d)    Benämning enligt EN 10027-1: 2005. Om det inte är möjligt ska följande upplysningar lämnas:

– materialbeskrivning,

– sträckgräns,

– högsta dragpåkänning,

– förlängning (i %),

– Brinell-hårdhet.

(f)    I det fall det finns en version med vanlig förarhytt och en annan med sovhytt, ska båda uppsättningarna av vikter och mått anges.

( g )    Standarden ISO 612: 1978 – Bilar – Mått för bilar och släpfordon – terminologi.

(g1)    Motorfordon och släpvagnar med ledad dragstång: term nr 6.4.1.

Påhängsvagn och släpkärra: term nr 6.4.2.

Anmärkning:

För släpkärror ska kopplingens axel betraktas som den främsta axeln.

(g2)    Term nr 6.19.2.

(g3)    Term nr 6.20.

(g4)    Term nr 6.5.

(g5)    Term nr 6.1 och för andra fordon än fordon av kategori M1: Artikel 2.22 i kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012

(g6)    Term nr 6.17.

(g7)    Term nr 6.2 och för andra fordon än fordon av kategori M1: Artikel 2.23 i förordning (EU) nr 1230/2012.

(g8)    Term nr 6.3 och för andra fordon än fordon av kategori M1: Artikel 2.24 i förordning (EU) nr 1230/2012.

(g9)    Term nr 6.6.

(g10)    Term nr 6.10.

(g11)    Term nr 6.7.

(g12)    Term nr 6.11.

(g13)    Term nr 6.18.1.

(g14)    Term nr 6.9.

(h)    Förarens vikt antas vara 75 kg.

Vätskesystemen (förutom de för spillvatten som måste förbli tomma) fylls till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

De uppgifter som avses i punkterna 3.6 b och 3.6.1 b behöver inte lämnas för fordon av kategorierna N2, N3, M2, M3, O3 och O4.

(i)    För släpfordon eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till en släpvagn eller påhängsvagn, som utövar en betydande vertikal belastning på kopplingsenheten eller vändskivan. Denna belastning, som ska divideras med standardvärdet för tyngdaccelerationen, är medräknad i den maximala tekniskt tillåtna massan.

(j)    ”Kopplingsöverhänget” är det horisontella avståndet mellan kopplingen för släpkärror och bakaxelns/bakaxlarnas mittpunkt.

(k)    Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med bensin, diesel e.d. eller även i kombination med ett annat bränsle.

I fråga om icke konventionella motorer eller system ska tillverkaren tillhandahålla motsvarigheterna till de här angivna uppgifterna.

(l)    Uppgiften ska avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(m)    Detta värde ska beräknas (π = 3,1416) och avrundas till närmaste cm3.

(n)    Beräknad i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009, beroende på vad som är tillämpligt.

(o)    Beräknat i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 12 .

(p)    De angivna uppgifterna ska ges för alla föreslagna varianter.

(q)    För släpfordon: den högsta tillåtna hastigheten enligt tillverkaren.

(r)    För däck av kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastighet överstiger 300 km/h ska motsvarande uppgifter anges.

(s)    Det angivna antalet sittplatser ska vara antalet när fordonet är i rörelse. Ett intervall får anges när inredningen kan byggas om.

(t)    Med ”R-punkt” eller ”sätets referenspunkt” avses en punkt som fordonstillverkaren definierat för varje sittplats och som fastställts med beaktande av det tredimensionella referenssystemet i bilaga III till Uneceföreskrifter nr 125.

(u)    För symboler och märkningar som ska användas, se punkt 5.3 i Uneceföreskrifter nr 16. Om det rör sig om bilbälten av S-typ, ange vilken typ/vilka typer det handlar om.

(v)    Dessa termer definieras i ISO-standard 22628: 2002 – Vägfordon – Återvinnbarhet – Beräkningsmetod.

(x)    Dubbelbränslemotorer.

(x1)    När det gäller en dubbelbränslemotor eller ett dubbelbränslefordon.

(x2)    När det gäller dubbelbränslemotorer av typerna 1B, 2B och 3B.

(x3)    Med undantag för dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon.



DEL II

Schema över möjliga kombinationer av de punkter som anges i del I för varje version och variant av fordonstypen

Punkt nr

Alla

Version 1

Version 2

Version 3

Version n

Förklaringar

a)    För varje variant av typen ska ett separat schema sammanställas.

b)    Alternativ som fritt kan kombineras inom en variant ska markeras under kolumnrubriken ”alla”.

c)    Upplysningarna i schemat får presenteras med en annan utformning eller tillsammans med upplysningarna i del I.

d)    Varje variant och version ska identifieras med en alfanumerisk kod, som även ska anges i intyget om överensstämmelse (bilaga IX) för det aktuella fordonet.

e)    Variant/varianter i enlighet med del III i bilaga IV ska identifieras med en särskild alfanumerisk kod.



BILAGA II

ALLMÄNNA DEFINITIONER, KRITERIER FÖR KATEGORISERING AV FORDON, FORDONSTYPER OCH KAROSSERITYPER

INLEDNING

Definitioner och allmänna bestämmelser 

1.    Definitioner

1.1

sittplats: varje plats som rymmer en sittande person som är minst lika stor som

a) en provdocka som motsvarar en vuxen man i 50:e percentilen i fråga om föraren,

b) en provdocka som motsvarar en vuxen kvinna i 5:e percentilen i alla övriga fall.

1.2

säte: komplett anordning med klädsel, oavsett om anordningen ingår som en del av fordonets karosseri eller inte, avsedd som sittplats för en person.

Som säten räknas både enskilda säten och odelade säten liksom uppfällbara och löstagbara säten.

1.3

gods: i huvudsak alla flyttbara föremål.

Termen inbegriper bulkprodukter, tillverkat gods, vätskor, levande djur, grödor och odelbara laster. högsta vikt:

1.4

högsta vikt: högsta tekniskt tillåtna lastade vikt enligt vad som anges i punkt 2.8 i bilaga I.

2.    Allmänna bestämmelser

2.1    Antal sittplatser

2.1.1

Kraven rörande antalet sittplatser gäller säten som är avsedda för användning när fordonet färdas på väg.

2.1.2

Kraven gäller inte säten som är avsedda för användning när fordonet står stilla och som är tydligt märkta för användarna genom piktogram eller en skylt med lämplig text.

2.1.3

Följande krav gäller för bestämning av antalet sittplatser:

a)    Varje enskilt säte ska räknas som en sittplats.

b)    I fråga om odelade säten ska varje utrymme med en bredd på minst 400 mm mätt på sittdynans nivå räknas som en sittplats.

Detta villkor ska inte hindra tillverkaren från att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt punkt 1.1.

c)    Ett utrymme enligt led b ska dock inte räknas som en sittplats om

i)    det odelade sätet har egenskaper som hindrar en naturlig sittställning för provdockan, t.ex. förekomsten av en fast konsolbox, ett ej vadderat område eller inredningsdetaljer som påverkar den nominella sittytan,

ii)    utformningen av golvplattan omedelbart framför en antagen sittplats (t.ex. förekomsten av en tunnel) hindrar naturlig placering av provdockans fötter.

2.1.4

För fordon som omfattas av Uneceföreskrifterna nr 66 och nr 107 ska det mått som avses i punkt 2.1.3 b anpassas till det minsta utrymme som krävs för en person med avseende på de olika fordonsklasserna.

2.1.5

När ett fordon har sätesförankringar för löstagbara säten ska dessa löstagbara säten räknas vid bestämning av antalet sittplatser.

2.1.6

Ett utrymme avsett för en rullstol med sittande person ska betraktas som en sittplats.

2.1.6.1

Denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av kraven i punkterna 3.6.1 och 3.7 i bilaga 8 till Uneceföreskrifter nr 107.

2.2    Högsta vikt

2.2.1

I fråga om dragbilar för påhängsvagn ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

2.2.2

I fråga om motorfordon som kan dra en släpkärra eller en släpvagn med dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av motorfordonet inkludera den högsta vikt som överförs till dragfordonet genom kopplingen.

2.2.3

I fråga om påhängsvagnar, släpkärror och släpvagnar med dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet motsvara den högsta vikt som överförs till marken av hjulen på en axel eller en grupp av axlar när fordonet är kopplat till dragfordonet.

2.2.4

I fråga om dollyaxlar ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

2.3    Specialutrustning

2.3.1

Fordon som primärt har monterad utrustning såsom maskiner eller apparater ska anses tillhöra kategori N eller O.

2.4    Enheter

2.4.1

Om inte annat anges ska alla måttenheter och associerade symboler följa rådets direktiv 80/181/EEG 13 .

3.    Kategorisering av fordon av kategorier

3.1

Tillverkaren har ansvaret för att kategorisera en viss fordonstyp i en viss kategori.

För detta ska alla relevanta kriterier som anges i denna bilaga uppfyllas.

3.2

Godkännandemyndigheten får kräva att tillverkaren lämnar lämplig tilläggsinformation för att demonstrera att en fordonstyp måste kategoriseras som fordon avsett för särskilda ändamål i specialgruppen (kod SG).

DEL A

Kriterier för kategorisering av fordon 

1.    Fordonskategorier

För såväl EU-typgodkännande och nationellt typgodkännande som för EU-godkännande och nationellt godkännande av enskilt fordon ska fordonen kategoriseras enligt den klassificering som avses i artikel 4.

Godkännande får enbart beviljas för de kategorier som avses i artikel 4.1.

2.    Delkategorier för fordon

2.1    Terränggående fordon

terränggående fordon (ORV): fordon som tillhör kategori M eller N och som har särskilda tekniska egenskaper som gör att fordonet kan användas utanför normala vägar.

För dessa fordonskategorier ska bokstaven G läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.

Kriterierna för delkategorisering av fordon som ORV ska anges i avsnitt 4 i del A.

2.2    Fordon avsedda för särskilda ändamål (SPV)

2.2.1

För icke-färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska bokstaven S läggas till som suffix efter bokstaven och numret som identifierar fordonskategorin.

De olika typerna av fordon avsedda för särskilda ändamål definieras och förtecknas i avsnitt 5.

2.3    Terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål

2.3.1

terränggående fordon för särskilda ändamål (ORV-SPV): fordon som antingen tillhör kategori M eller N och vars särskilda tekniska egenskaper anges i punkterna 2.1 och 2.2.

För dessa fordonskategorier ska bokstaven G läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.

För icke färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska dessutom bokstaven S läggas till som ett andra suffix.

3.    Kriterier för kategorisering av fordon av kategori N

3.1

Kategoriseringen av en fordonstyp av kategori N ska basera sig på fordonets tekniska egenskaper enligt vad som anges i punkterna 3.2–3.6.

3.2

Principiellt ska lastytan vara helt separerad från den eller de avdelningar där alla sittplatser finns.

3.3

Genom undantag från kraven i punkt 3.2 får personer och gods transporteras i samma avdelning, förutsatt att lastytan har säkringsanordningar som skyddar personerna som transporteras mot rubbning av lasten under färden, som vid kraftig inbromsning och kraftiga svängar.

3.4

Säkringsanordningarna – surrningsanordningarna – avsedda för säkring av lasten enligt kraven i punkt 3.3 och uppdelningssystem avsedda för fordon upp till 7,5 ton ska konstrueras i enlighet med avsnitten 3 och 4 i ISO-standarden 27956:2009 Vägfordon – Säkring av last i distributionsbilar – Krav och provningsmetoder.

3.4.1

Kraven i punkt 3.4 får verifieras genom ett intyg om överensstämmelse från tillverkaren.

3.4.2

Som ett alternativ till kraven enligt punkt 3.4 kan tillverkaren demonstrera på ett nöjaktigt sätt inför godkännandemyndigheten att de installerade säkringsanordningarna ger en motsvarande skyddsnivå som anordningarna enligt den angivna standarden.

3.5

Antalet sittplatser utöver förarplatsen får inte överskrida

a) 6 för N1-fordon,

b) 8 för N2-fordon eller N3-fordon.

3.6

3.6.1

För detta ändamål ska följande ekvationer gälla för alla konfigurationer, särskilt när alla sittplatser är upptagna:

a)    när N = 0:

P – M ≥ 100 kg

b)    när 0 < N ≤ 2:

P – (M + N × 68) ≥ 150 kg;

c)    när N > 2:

P – (M + N × 68) ≥ N × 68;

där bokstäverna betyder följande:

"P": högsta tekniskt tillåtna lastade vikt

"M": vikten i körklart skick

"N": antalet sittplatser utöver förarplatsen.

3.6.2

Vikten hos utrustning som monteras på fordonet för transport av gods (t.ex. tank eller karosseri), för hantering av gods (t.ex. kran eller hiss) och för säkring av gods (t.ex. säkringsanordningar för last) ska inkluderas i M.

3.6.3

Vikten hos utrustning som inte används för de ändamål som anges i punkt 3.6.2 (såsom en kompressor, en vinsch, en elgenerator eller sändningsutrustning) ska inte inkluderas i M vid tillämpning av de formler som anges i punkt 3.6.1.

3.7

De krav som anges i punkterna 3.2–3.6 ska vara uppfyllda för alla varianter och versioner inom en fordonstyp.

3.8

Kriterier för kategorisering av fordon som N1.

3.8.1

Ett fordon ska kategoriseras som N1 när alla tillämpliga kriterier är uppfyllda.

Om ett eller flera av kriterierna inte är uppfyllda ska fordonet kategoriseras som M1.

3.8.2

Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i punkterna 3.8.2.1–3.8.2.3.5 vara uppfyllda för kategorisering av fordon där föraren och lasten befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri BB).

3.8.2.1

De tillämpliga kriterierna måste uppfyllas även i fall där det finns en vägg eller avdelare, som kan vara helt eller delvis avskiljande, mellan en sätesrad och lastutrymmet.

3.8.2.2

Kriterierna ska vara följande:

a)    Godset ska kunna lastas genom en bakdörr, baklucka eller en sidodörr som är konstruerad och byggd för detta ändamål.

b)    Om fordonet har en bakdörr eller en baklucka ska lastningsöppningen uppfylla följande krav:

i)    Om fordonet endast har en sätesrad eller enbart förarsäte ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 600 mm.

ii)    Om fordonet har två eller flera sätesrader ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 800 mm och öppningens yta ska vara minst 12 800 cm2.

c)    Lastutrymmet ska uppfylla nedan angivna krav.

lastutrymme: den del av fordonet som finns bakom sätesraden (sätesraderna) eller bakom förarsätet i fordon som endast har en förarplats.

i)    Lastytan ska i regel vara plan.

ii)    Om fordonet bara har en sätesrad eller bara ett säte ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 40 % av hjulbasen.

iii)    Om fordonet har två eller flera sätesrader ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 30 % av hjulbasen.

Om sätena på sista sätesraden enkelt kan lösgöras från fordonet utan användning av specialverktyg ska kraven på lastytans längd vara uppfyllda när alla säten är installerade i fordonet.

iv)    Kraven rörande lastytans längd ska vara uppfyllda när första eller sista radens säten, beroende på vad som är tillämpligt, är i upprätt normalläge för sittande passagerare.

3.8.2.3

Särskilda villkor för mätning

3.8.2.3.1

Definitioner

a)    lastningsöppningens höjd: det vertikala avståndet mellan två horisontella plan längs med högsta punkten på öppningens lägre del respektive lägsta punkten på öppningens övre del.

b)    lastningsöppningens yta: den största ytan av den vinkelräta projektionen på ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets mittlinje, av den maximalt möjliga öppningen när bakdörren (bakdörrarna) eller bakluckan är vidöppen.

c)    hjulbas: vid tillämpning av formlerna i punkterna 3.8.2.2 och 3.8.3.1 avståndet mellan

i)    framaxelns mittlinje och den andra axelns mittlinje om fordonet har två axlar, eller

ii)    framaxelns mittlinje och mittlinjen för en virtuell axel på lika stort avstånd från den andra och tredje axeln om fordonet har tre axlar.

3.8.2.3.2

Sätenas inställningar

a)    Sätena ska ställas i sin yttersta bakre position.

b)    Inställningsbara ryggstöd ska justeras så att den tredimensionella H-punktsapparaten har en bålvinkel på 25 grader.

c)    Fasta ryggstöd ska vara i den position som fordonstillverkaren anger.

d)    Säten som kan höjdjusteras ska vara i sin lägsta position.

3.8.2.3.3

Fordonsförhållanden

a)    Fordonet ska vara lastat enligt högsta vikt.

b)    Fordonets hjul ska vara rakt framåtriktade.

3.8.2.3.4

Kraven i punkt 3.8.2.3.2 ska inte gälla om fordonet har en vägg eller avdelare.

3.8.2.3.5

Mätning av lastutrymmets längd

a)    Om fordonet inte har någon avdelare eller vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för sätets översta punkt till den bakre innerpanelen eller dörren eller bakluckan i stängd position.

b)    Om fordonet har en avdelare eller en vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för avdelaren eller väggen till innerpanelen eller dörren eller bakluckan, beroende på fall, i stängd position.

c)    Kraven rörande längd ska uppfyllas minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående vertikala planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

3.8.3

Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i punkterna 3.8.3.1–3.8.3.4 uppfyllas vid kategorisering av fordon där föraren och lasten inte befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri BE).

3.8.3.1

Om fordonet har sluten kaross gäller följande:

a)    Godset ska gå att lasta genom en bakdörr, en baklucka eller en panel eller på annat sätt.

b)    Lastningsöppningens minimihöjd ska vara minst 800 mm och öppningen ska ha en yta på minst 12 800 cm².

c)    Lastytans minimilängd ska vara minst 40 % av hjulbasen.

3.8.3.2

Om fordonet har ett öppet lastutrymme ska endast de bestämmelser som avses i punkt 3.8.3.1 a och c gälla.

3.8.3.3

Vid tillämpning av de bestämmelser som avses i punkt 3.8.3 ska definitionerna i punkt 3.8.2.3.1 gälla. 

3.8.3.4

Kraven rörande lastutrymmets längd ska dock vara uppfyllda minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

4.    Kriterier för delkategorisering av fordon som terränggående fordon

4.1

M1- eller N1-fordon ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller följande villkor samtidigt:

a)    Minst en framaxel och minst en bakaxel som har konstruerats för samtidig drivning även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

b)    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

c)    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

d)    Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven:

i)    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

ii)    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 20 grader.

iii)    Rampvinkeln ska vara minst 20 grader.

iv)    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 180 mm.

v)    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 180 mm.

vi)    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 200 mm.

4.2

Fordon av kategorierna M2, N2 eller M3 vars högsta vikt inte överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller villkoret enligt led a eller båda villkoren enligt led b och c nedan.

a)    Alla axlar har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

b)    i)    Minst en framaxel och minst en bakaxel har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

   ii)    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med samma funktion.

   iii)    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

c)    Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven i fall där högsta vikten inte överstiger 7,5 ton och minst fyra av kraven om högsta vikten överstiger 7,5 ton.

i)    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

ii)    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

iii)    Rampvinkeln ska vara minst 25 grader.

iv)    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 250 mm.

v)    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 300 mm.

vi)    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 250 mm.

4.3

Fordon av kategorierna M3 eller N3 vars högsta vikt överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller villkoret enligt led a eller båda villkoren enligt led b och c nedan.

a)    Alla axlar har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

b)    i)    Minst hälften av axlarna (eller två axlar av tre i fråga om fordon med tre axlar och tre axlar i fråga om fordon med fem axlar) har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

ii)    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

iii)    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

c)    Fordonet uppfyller minst fyra av de nedan angivna sex kraven:

i)    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

ii)    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

iii)    Rampvinkeln ska vara minst 25 grader.

iv)    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 250 mm.

v)    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 300 mm.

vi)    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 250 mm.

4.4

Förfarandet för kontroll av överensstämmelse med de geometriska krav som avses i detta avsnitt ska anges i tillägg 1.



5.    Fordon avsedda för särskilda ändamål

Namn

Kod

Definition

5.1

Campingbil

SA

Ett fordon av kategori M med boendemöjligheter som omfattar minst följande utrustning:

a)    Sittplatser och bord.

b)    Sovplatser, även sådana som görs om från sittplatser.

c)    Matlagningsmöjligheter.

d)    Förvaringsmöjligheter.

Denna utrustning ska vara ordentligt fastsatt i boendeutrymmet.

Bordet får dock vara konstruerat så att det enkelt kan flyttas.

5.2

Bepansrat fordon

SB

Fordon som är avsett för skydd av personer eller varor ombord och har skottsäker pansarplåt.

5.3

Ambulans

SC

Ett fordon av kategori M avsett för transport av sjuka eller skadade personer och med särskild utrustning för detta ändamål.

5.4

Likbil

SD

Fordon av kategori M avsett för transport av avlidna och med särskild utrustning för detta ändamål.

5.5

Rullstolsanpassade fordon

SH

Fordon av kategori M1 som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin(a) rullstol(ar).

5.6

Husvagnar

SE

Fordon av kategori O enligt definitionen av term 3.2.1.3 i ISO-standarden 3833:1977.

5.7

Mobilkran

SF

Ett specialfordon av kategori N3 som inte är utrustat för godstransporter och vars kran har ett lyftmoment på minst 400 kNm.

5.8

Specialgrupp

SG

Ett fordon som är avsett för särskilda ändamål och som inte omfattas av någon av definitionerna i detta avsnitt.

5.9

Dollyaxel

SJ

Ett fordon av kategori O försett med en vändskiva som bär upp en påhängsvagn så att denna konverteras till ett släpfordon.

5.10

Släpvagn för transport av exceptionell last

SK

Ett fordon av kategori O4 avsett för transport av odelbara laster som på grund av sina mått är föremål för hastighets- och trafikbegränsningar.

Denna term omfattar också hydrauliska modulära släpvagnar oavsett antalet moduler.

5.11

Motorfordon för transport av exceptionell last

SL

Ett dragfordon eller en dragbil för påhängsvagn av kategori N3 som uppfyller alla följande krav:

5.12

Redskapsbärare

SM

Ett terränggående fordon av kategori N (enligt definitionen i punkt 2.3) som utformats och tillverkats för att dra, skjuta, frakta och styra viss utbytbar utrustning,

Om fordonet är utrustat med en lastplattform får dess längd inte överstiga

6.    Anmärkningar

6.1

Typgodkännande får inte beviljas för

a) dollyaxlar enligt definitionen i avsnitt 5 i del A,

b) släpvagnar med dragstång enligt definitionen i avsnitt 4 i del C,

c) släpfordon som får färdas med personer ombord.

6.2

Punkt 6.1 ska inte påverka tillämpningen av artikel 40 på nationellt typgodkännande av små serier.



DEL B

Kriterier för fordonstyper, varianter och versioner 

1.    Kategori M1 

1.1    Fordonstyp

1.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross.

Samma ska gälla för fordon vars karosseri är fäst med bultar eller svetsat på en separat ram.

1.1.2

Genom undantag från kraven i punkt 1.1.1 b får fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. sedan och kupé) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna en verifikation på detta.

1.1.3

En typ ska bestå av minst en variant och en version.

1.2    Variant

1.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 2 i del C när tillverkaren använder kriteriet enligt punkt 1.1.2.

b)    Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper:

i)    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

ii)    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

iii)    Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L4, V6 eller annat).

c)    Antal axlar.

d)    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

e)    Antal styraxlar.

f)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt).

g)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

1.3    Version

1.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    Slagvolym (förbränningsmotorer).

c)    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

d)    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

e)    Högsta antal sittplatser.

f)    Ljudnivå under körning.

g)    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

h)    CO2-utsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

i)    Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

j)    Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad,blandad körning.

k)    Förekomsten av en unik uppsättning innovativ teknik enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009.

2.    KATEGORIERNA M2 och M3 

2.1    Fordonstyp

2.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Kategori.

c)    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

i)    Utformning och konstruktion av de centrala elementen som bildar chassit.

ii)    Utformning och konstruktion av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

d)    Antal våningar (en eller två).

e)    Antal sektioner (fast/ledade).

f)    Antal axlar.

g)    Sättet för kraftförsörjning (internt eller externt).

2.1.2

En typ ska bestå av minst en variant och en version.



2.2    Variant

2.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har alla följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 3 i del C.

b)    Fordonsklassen eller kombinationen av fordonsklasser enligt definitionen i punkt 2.1.1 i Uneceföreskrifter nr 107 (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

c)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

d)    Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper:

i)    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

ii)    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

iii)    Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L6, V8 eller annat).

e)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

2.3    Version

2.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon med följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    Fordonets förmåga att dra en släpvagn eller inte.

c)    Slagvolym (förbränningsmotorer).

d)    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

e)    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

f)    Ljudnivå under körning.

g)    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro IV, Euro V eller annan).

3.    Kategori N1 

3.1    Fordonstyp

3.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross.

c)    Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar chassit i fordon som inte har självbärande kaross.

3.1.2

Genom undantag från kraven i punkt 3.1.1 b kan fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. skåpbil, chassi med hytt, olika hjulbaser och olika takhöjder) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen, anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna en verifikation på detta.

3.1.3

En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

3.2    Variant

3.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 4 i del C (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) när tillverkaren använder kriteriet enligt punkt 3.1.2.

b)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)    Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper:

i)    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

ii)    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

iii)    Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L6, V8 eller annat).

d)    Antal axlar.

e)    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

f)    Antal styraxlar.

g)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

3.3    Version

3.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    Slagvolym (förbränningsmotorer).

c)    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

d)    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

e)    Högsta antal sittplatser.

f)    Ljudnivå under körning.

g)    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

h)    CO2-utsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

i)    Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

j)    Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad, blandad körning.

4.    Kategorierna N2 och N3

4.1    Fordonstyp

4.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Kategori.

c)    Gemensam konstruktion och tillverkning av chassit för en viss produktlinje.

d)    Antal axlar.

4.1.2

En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

4.2    Variant

4.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Typ av kaross eller typ av karosseri enligt definitionen i avsnitt 4 i del C och i tillägg 2 (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)    Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper:

i)    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

ii)    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

iii)    Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L6, V8 eller annat).

d)    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

e)    Antal styraxlar.

f)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

4.3    Version

4.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    Fordonets förmåga att dra ett släpfordon eller inte, enligt följande:

i)    Obromsat släpfordon.

ii)    Släpfordon med påskjutsbromsningssystem enligt definitionen i punkt 2.12 i Uneceföreskrifter nr 13.

iii)    Släpfordon med bromssystem av genomgående eller delvis genomgående typ enligt definitionen i punkterna 2.9 och 2.10 i Uneceföreskrifter nr 13.

iv)    Släpfordon av kategori O4 så att kombinationens högsta vikt inte överskrider 44 ton.

v)    Släpfordon av kategori O4 så att kombinationens högsta vikt överskrider 44 ton.

c)    Slagvolym.

d)    Största motoreffekt.

e)    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

f)    Ljudnivå under körning.

g)    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro IV, Euro V eller annan).

5.    Kategorierna O1 och O2 

5.1    Fordonstyp

5.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Kategori.

c)    Den princip som definieras i avsnitt 5 i del C.

d)    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

i)    Utformning och konstruktion av de centrala elementen som bildar chassit.

ii)    Utformning och konstruktion av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

e)    Antal axlar.

5.1.2

En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

5.2    Variant

5.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)    Typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

d)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

5.3    Version

5.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    Principen för upphängning (tryckluft, stål eller gummi, torsionsstav eller annat).

c)    Principen för dragstång (triangel, rör eller annat).

6.    Kategorierna O3 och O4 

6.1    Fordonstyp

6.1.1

En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Tillverkarens företagsnamn.

Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)    Kategori.

c)    Principen för släpvagn i relation till definitionerna i avsnitt 5 i del C.

d)    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

i)    Utformning och konstruktion av de centrala elementen som bildar chassit.

ii)    Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

e)    Antal axlar.

6.1.2

En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

6.2    Varianter

6.2.1

En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

a)    Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)    Principen för upphängning (stål, pneumatisk, hydraulisk).

d)    Följande tekniska egenskaper:

i)    Huruvida chassit kan förlängas eller inte.

ii)    Våningsgolvets höjd (normal, låggolv, låglastande osv.).

e)    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

6.3    Versioner

6.3.1

En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

a)    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

b)    De uppdelningar eller kombinationer av uppdelningar som avses i punkterna 3.2 och 3.3 i bilaga I till direktiv 96/53/EG 14 och till vilka axelavståndet mellan två på varandra följande axlar i en grupp hör.

c)    Definition av axlarna med hänsyn till följande:

i)    Lyftaxlar (antal och placering).

ii)    Belastningsbara axlar (antal och placering).

iii)    Styraxlar (antal och placering).

7.    Gemensamma krav för alla fordonskategorier

7.1

I fall där ett fordon räknas in i flera kategorier på grund av högsta vikt eller antalet sittplatser eller båda, får tillverkaren välja att använda kriterierna för den ena eller den andra fordonskategorin för definition av varianter och versioner.

7.1.1

Exempel:

a)    Ett fordon A får typgodkännas enligt N1 (3,5 ton) och N2 (4,2 ton) i relation till fordonets högsta vikt. I ett sådant fall får de parametrar som anges för kategori N1 också används för ett fordon som räknas till kategori N2 (eller tvärtom).

b)    Ett fordon B får typgodkännas enligt M1 och M2 i förhållande till antalet sittplatser (7 + 1 eller 10 + 1), och då får de parametrar som anges för kategori M1 även användas för ett fordon som räknas till kategori M2 (eller tvärtom).

7.2

Ett fordon av kategori N får typgodkännas enligt bestämmelserna rörande kategori M1 eller M2, beroende på fall, när fordonet är avsett att konverteras till ett fordon av den kategorin under nästa etapp av ett typgodkännandeförfarande i flera etapper.

7.2.1

Detta alternativ ska endast tillåtas för icke färdigbyggda fordon.

Sådana fordon ska identifieras med en särskild variantkod som anges av grundfordonets tillverkare.

7.3

Typ-, variant- och versionsbeteckningar

7.3.1

Tillverkaren ska tilldela en alfanumerisk kod för varje fordonstyp, fordonsvariant och fordonsversion, bestående av latinska bokstäver och/eller arabiska siffror.

Det är tillåtet att använda parenteser och bindestreck så länge som de inte ersätter en bokstav eller en siffra.

7.3.2

Hela koden ska tilldelas enligt följande: Typ-Variant-Version eller TVV.

7.3.3

TVV ska klart och otvetydigt identifiera en unik kombination av tekniska egenskaper i relation till de kriterier som definieras i del B i denna bilaga.

7.3.4

Samma tillverkare får använda samma kod för att definiera en fordonstyp när fordonstypen räknas in i två eller flera kategorier.

7.3.5

Samma tillverkare får inte använda samma kod för att definiera en fordonstyp för mer än ett typgodkännande inom samma fordonskategori.

7.4

Antal tecken för TVV

7.4.1

Antalet tecken får inte överstiga

a)    15 för koden för fordonstypen,

b)    25 för koden för en variant,

c)    35 för koden för en version.

7.4.2

Den fullständiga alfanumeriska TVV-koden får inte ha mer än 75 tecken.

7.4.3

Om TVV används i sin helhet ska det finnas ett blanksteg mellan typ, variant och version.

Exempel: 159AF[…blanksteg]0054[…blanksteg]977K(BE).



DEL C

Definitioner av karosserityper

1.    Allmänt

1.1

Typen av karosseri som anges i avsnitt 9 i bilaga I och del 1 i bilaga III såväl som koden för karosseri som avses i punkt 38 i bilaga IX ska anges genom koder.

Kodförteckningarna ska primärt gälla färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon.

1.2

För fordon i M-kategorierna ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver enligt avsnitten 2 och 3.

1.3

För fordon av kategorierna N och O ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver enligt avsnitten 4 och 5.

1.4

Där det är nödvändigt (särskilt för de typer av karosseri som anges i punkterna 4.1 och 4.6 och i punkterna 5.1–5.4) ska koderna kompletteras med två siffror.

1.4.1

Förteckningen över siffror ska anges i tillägg 2 till denna bilaga.

1.5

För fordon avsedda för särskilda ändamål ska den typ av karosseri som används kopplas till fordonskategorin.

2.    Fordon av kategori M1 

Benämning

Kod

Namn

Definition

2.1

AA

Sedan

Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.1 i ISO-standarden 3833:1977, med minst fyra sidofönster.

2.2

AB

Halvkombi

Sedan enligt definitionen i punkt 2.1 med halvkombibaklucka.

2.3

AC

Stationsvagn

Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.4 i ISO-standarden 3833:1977.

2.4

AD

Kupé

Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.5 i ISO-standarden 3833:1977.

2.5

AE

Cabriolet

Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.6 i ISO-standarden 3833:1977.

En cabriolet får dock sakna dörr.

2.6

AF

Fordon avsett för flera ändamål

Annat fordon än AG och fordon enligt AA–AE avsedda för transport av personer och deras bagage eller tillfälligt också gods, i en enda avdelning.

2.7

AG

Lastkombi

Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.4.1 i ISO-standarden 3833:1977.

Bagageutrymmet måste dock vara helt separerat från passagerarutrymmet.

Dessutom behöver referenspunkten för förarens sittplacering inte vara minst 750 mm över ytan som bär upp fordonet.

3.    Fordon av kategori M2 eller M3 

Benämning

Kod

Namn

Definition

3.1

CA

Envåningsfordon

Ett fordon där passagerarutrymmena finns på en enda nivå eller ordnade så att de inte bildar två våningar ovanför varandra.

3.2

CB

Tvåvåningsfordon

Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.6 i Uneceföreskrifter nr 107.

3.3

CC

Ledat envåningsfordon

Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3 i Uneceföreskrifter nr 107 med en enda våning.

3.4

CD

Ledat tvåvåningsfordon

Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3.1 i Uneceföreskrifter nr 107.

3.5

CE

Envånings låggolvsfordon

Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i Uneceföreskrifter nr 107 med en enda våning.

3.6

CF

Tvåvånings låggolvsfordon

Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i Uneceföreskrifter nr 107 med två våningar.

3.7

CG

Ledat envånings låggolvsfordon

Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av punkterna 3.3 och 3.5 i denna tabell.

3.8

CH

Ledat tvåvånings låggolvsfordon

Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av punkterna 3.4 och 3.6 i denna tabell.

3.9

CI

Envåningsfordon med öppet tak

Ett fordon med delvis öppet tak eller utan tak.

3.10

CJ

Tvåvåningsfordon med öppet tak

Ett fordon där övre våningen har helt eller delvis öppet tak.

3.11

CX

Busschassi

Ett icke-färdigbyggt fordon med chassi av enbart skenor eller rör, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas med karosseri som är anpassat till slutanvändarens behov.

4.    Motorfordon av kategorierna N1, N2 eller N3 

Benämning

Kod

Namn

Definition

4.1

BA

Lastbil

Ett fordon som är konstruerat och byggt uteslutande eller huvudsakligen för transport av gods.

En lastbil får också dra ett släpfordon.

4.2

BB

Skåpbil

En lastbil där förarutrymme och lastutrymme finns inom samma enhet.

4.3

BC

Dragfordon för påhängsvagn

Ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för dragning av påhängsvagnar.

4.4

BD

Dragfordon för släpvagn

Ett dragfordon som är konstruerat och byggt uteslutande eller huvudsakligen för dragning av släpvagnar som inte är påhängsvagnar.

4.5

BE

Pick-up

Ett fordon vars högsta vikt inte överstiger 3 500 kg och med sittplatser och lastutrymme i skilda avdelningar.

4.6

BX

Chassi med hytt eller chassi med kåpa

Ett icke-färdigbyggt fordon med enbart en hytt (hel eller halv), med chassi av skenor eller rör, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas enligt slutanvändarens behov.

5.    Fordon av kategori O

Benämning

Kod

Namn

Definition

5.1

DA

Påhängsvagn

Ett släpfordon som är konstruerat och tillverkat för koppling till en dragbil eller en dollyaxel och som kan utöva en avsevärd vertikal belastning på dragfordonet eller dollyaxeln.

Kopplingen som används för en fordonskombination ska bestå av en axeltapp och en vändskiva.

5.2

DB

Släpvagn med dragstång

Ett släpfordon som har minst två axlar av vilka minst en är en styraxel och som

a) är försedd med en släpanordning som kan röra sig vertikalt (i förhållande till släpfordonet) och

b) som utövar en statisk vertikal belastning mindre än 100 daN på dragfordonet.

5.3

DC

Släpkärra

Ett släpfordon där axeln (axlarna) är placerad(e) nära fordonets tyngdpunkt (vid jämnt fördelad last) så att endast en liten statisk vertikal belastning som inte överstiger 10 % av belastningen som motsvarar släpfordonets högsta vikt eller en belastning på 1 000 daN (det lägsta värdet av dessa gäller) utövas på dragfordonet.

5.4

DE

Släpvagn med fast dragstång

Ett släpfordon med en axel eller en grupp av axlar med en dragstång som utövar en statisk belastning som inte överstiger 4 000 daN på dragfordonet på grund av konstruktionen och som inte motsvarar definitionen på en släpkärra.

Kopplingen som används för en fordonskombination får inte bestå av en axeltapp och en vändskiva.



Tillägg 1

Förfarande för kontroll av huruvida ett fordon kan kategoriseras som terränggående fordon

1.    Allmänt

1.1

För klassificering av ett fordon som terränggående fordon ska förfarandet enligt detta tillägg tillämpas.

2.    Provningsförhållanden för geometriska mätningar

2.1

Fordon av kategori M1 eller N1 ska vara utan last med en provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen installerad i förarsätet samt försett med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg och reservhjul (om de ingår som originalutrustning).

Provdockan kan ersättas med en liknande anordning med samma vikt.

2.2

Andra fordon än de som avses i punkt 2.1 ska lastas upp till deras högsta tekniskt tillåtna lastade vikt.

Viktfördelningen på axlarna ska representera värstafallscenario när det gäller uppfyllandet av respektive kriterier.

2.3

Ett fordon som är representativt för typen ska lämnas in till den tekniska tjänsten i det skick som anges i punkt 2.1 eller 2.2. Fordonet ska stå stilla med hjulen riktade rakt framåt.

Underlaget på vilket mätningarna görs ska vara så platt och horisontellt som möjligt (största lutning 0,5 %).

3.    Mätning av främre och bakre infallsvinkel och rampvinkel

3.1

Främre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.10 i ISO-standarden 612:1978.

3.2

Bakre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.11 i ISO-standarden 612:1978.

3.3

Rampvinkeln ska mätas enligt punkt 6.9 i ISO-standarden 612:1978.

3.4

Vid mätning av bakre infallsvinkel kan bakre underkörningsskydd som är justerbara i höjdled ställas i det övre läget.

3.5

Föreskrifterna i punkt 3.4 ska inte anses betyda att grundfordonet måste ha ett bakre underkörningsskydd som originalutrustning. Tillverkaren av grundfordonet ska dock underrätta följande etapps tillverkare om att fordonet måste uppfylla kraven om främre infallsvinkel när fordonet förses med ett bakre underkörningsskydd.

4.    Mätning av markfrigång

4.1    Markfrigång mellan axlarna

4.1.1    Markfrigång mellan axlarna: det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på fordonet.

Vid tillämpning av definitionen ska avståndet mellan sista axeln i en främre grupp axlar och den första axeln i en bakre grupp axlar beaktas.

4.1.2    Ingen styv del av fordonet får sträcka sig in i det skuggade området i skissen.

4.2    Markfrigång under en axel

4.2.1    Markfrigång under en axel: avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

4.2.2    Där det är lämpligt ska mätning av markfrigången göras på varje axel i en grupp av axlar.

5.    Stigningsförmåga

5.1

Stigningsförmåga: ett fordons förmåga att klara uppförslutningar.

5.2

För kontroll av stigningsförmågan hos ett icke-färdigbyggt och färdigbyggt fordon av kategori M2, M3, N2 och N3 ska en provning utföras.

5.3

Provningen ska göras av den tekniska tjänsten på ett fordon som är representativt för den typ som provas.

5.4

På begäran av tillverkaren och under de förhållanden som anges i bilaga XVI kan stigningsförmågan hos en fordonstyp demonstreras genom virtuell provning.

6.    Provningsförhållanden och kriterier för godkänt och underkänt

6.1

Villkoren i bilaga II till förordning (EU) nr 1230/2012 ska tillämpas.

6.2

Fordonet ska klara uppförsbacken med stadig hastighet utan att något hjul glider i längdled eller sidled.

Tillägg 2

Siffror som kompletterar koderna som ska användas för olika slags karosserier

01    Öppet flak.

02    Flaklämmar.

03    Skåp.

04    Konditionerad kaross med isolerade väggar och utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

05    Konditionerad kaross med isolerade väggar, utan utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

06    Med gardinsida.

07    Växelflak (utbytbar karosseristomme).

08    Containerfordon.

09    Fordon försedda med lyftkrok.

10    Tippfordon.

11    Tankfordon.

12    Tankfordon avsedda för transport av farligt gods.

13    Fordon för transport av levande djur.

14    Fordon för transport av fordon.

15    Betongblandare.

16    Fordon med betongpump.

17    Timmerfordon.

18    Fordon för transport av avfall.

19    Fordon för gatusopning, gaturengöring och avloppsrening.

20    Kompressorfordon.

21    Fordon för transport av båtar.

22    Fordon för transport av glidflygare.

23    Fordon för detaljhandel eller förevisning.

24    Bärgningsfordon.

25    Maskinstege (stegbil).

26    Kranbil (annan än mobilkranar enligt definitionen i avsnitt 5 i del A i bilaga II).

27    Fordon med lyftplattform.

28    Väghållningsfordon.

29    Låggolvssläpvagn.

30    Fordon för glastransport.

31    Brandbil.

99    Karosseri som inte ingår i denna förteckning.



BILAGA III

INFORMATIONSDOKUMENT FÖR ANVÄNDNING VID EU-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON

DEL I

Följande upplysningar ska lämnas i tre exemplar tillsammans med en innehållsförteckning.

Eventuella ritningar ska vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A4-format eller i vikt A4-format.

Eventuella foton ska vara tillräckligt detaljerade.

A.    Kategorierna M och N

1.    ALLMÄNT

1.1    Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): ...

1.2    Typ: ...

1.2.1    Eventuell(a) handelsbeteckning(ar): ...

1.2.2    För etappvis typgodkända fordon, information om typgodkännande av grundfordonet/fordonet i föregående etapp (ange uppgifter för varje etapp – vilket kan göras med en matris):

Typ: …………………………………………………………………………

Variant(er): …………………………………………………………………..

Version(er): …………………………………………………………………...

Typgodkännandenummer, inklusive utökningsnummer ……………………

1.3    Metod för typidentifiering, om fordonet är märkt med sådan (b): ...

1.3.1    Märkningens placering: ...

1.4    Fordonskategori (c): ...

1.4.1    Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera: ...

1.5    Tillverkarens företagsnamn och adress: ...

1.5.1    För etappvis typgodkända fordon, företagsnamn och adress för tillverkaren av grundfordonet/fordonet i föregående etapp………

1.8    Namn och adress för monteringsanläggning(ar): ...

1.9    Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud: ...

2.    ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

2.1    Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon: ...

2.3    Antal axlar och hjul: ...

2.3.1    Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: ...

2.3.2    Antal styrda axlar och deras placering: ...

2.3.3    Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): ...

2.4    Chassi (om sådant finns) (översiktsritning): ...

2.6    Motorns placering och montering: ...

2.8    Styrning: höger/vänster (1)

2.8.1    Fordonet är utrustat för att köras i höger-/vänstertrafik (1).

2.9    Ange om dragfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpfordon och om släpfordonet är en påhängsvagn, en släpvagn med ledad dragstång, en släpkärra eller en släpvagn med oledad dragstång: ...

2.10    Ange om fordonet är särskilt avsett för temperaturreglerad varutransport: ...

3.    VIKTER OCH MÅTT (f)(g)(7)

(i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

3.1    Hjulbas(er) (vid full last) (g1):

3.1.1    Fordon med två axlar: ...

3.1.2    Fordon med tre eller fler axlar 

3.1.2.1    Avstånd mellan intilliggande axlar, angivet från främsta till bakersta axel: ...

3.1.2.2    Totalt axelavstånd: ...

3.3.1    Spårvidd för varje styraxel (g4): ...

3.3.2    Spårvidd för samtliga övriga axlar (g4): ...

3.4    Fordonets mått (totalt)

3.4.1    För chassi utan karosseri 

3.4.1.1