EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.12.2016

COM(2016) 941 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

FÖRBÄTTRA OCH MODERNISERA UTBILDNINGEN

Förbättra och modernisera utbildningen

God utbildning för alla

1. Utbildning är strategiskt viktigt för samhället och den ekonomiska utvecklingen

Europas välstånd och levnadssätt bygger på vår största tillgång: människorna. I ett samhälle i förändring och en värld präglad av global konkurrens är god utbildning avgörande för EU:s fortsatta sociala sammanhållning, konkurrenskraft och hållbara tillväxt. Om vi ska kunna nå våra mål när det gäller jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, och fokusera på social rättvisa, måste vi investera i unga människor. God utbildning för alla är en av de bästa investeringar ett samhälle kan göra.

God utbildning är en grund för social sammanhållning och ett öppet samhälle. God utbildning är mer än bara en ekonomisk investering. Det är en förutsättning för personlig, social och professionell utveckling, och för anställbarheten under hela livet. Utbildning kan också vara ett av det mest verkningsfulla sättet att ta itu med socioekonomisk ojämlikhet och främja social inkludering. För att dessa mål ska kunna nås måste utbildningssystemen vara tillgängliga och ge lika möjligheter för alla oavsett bakgrund, och ge högkvalitativa resultat.

Utbildningssystemen i Europa ger goda resultat … Det är medlemsstaterna som i första hand ansvarar för utbildningssystemen och de har alla genomfört omfattande reformer och peer reviews under årens lopp. Europa har gjort stora framsteg och allmänt förbättrat utbildningssystemen. Detta visar sig t.ex. genom att andelen unga som avslutar en högskoleutbildning ökar, och målet på 40 % som satts upp i Europa 2020-strategin är inom räckhåll. Det är också ett stort framsteg att andelen unga med högst grundskoleutbildning har minskat med 30 % under perioden 2005–2015 och nu uppgår till 11 % i genomsnitt i EU.

… men vi kan inte vila på lagrarna. De senaste resultaten från OECD:s Pisa-undersökning 1 bekräftar att andelen femtonåringar med bristande läsfärdighet och kunskaper i matematik och naturkunskap är hög, och att resultaten är sämre än 2012 vilket är ännu mer oroande. Jämförelser mellan olika länder visar att vissa medlemsstater behöver minska andelen elever med mycket dåliga grundläggande färdigheter (som i vissa medlemsstater ligger över 30 %). För anställbarheten måste större framsteg göras i riktning mot EU:s riktmärke för sysselsättningsgraden för unga högskoleutbildade på 82 % som ska nås senast 2020. I dag är den andelen bara 77 %. Ett annat viktigt problem är att ungdomar lämnar skolan tidigt utan någon formell kvalifikation. Detta gäller särskilt bland utlandsfödda elever där andelen som saknar gymnasieutbildning uppgår till 19 %, vilket visar på ett tydligt behov av bättre fungerande utbildningssystem och bättre resultat. Den senaste tidens flyktinginströmning kräver snabb respons och en effektiv integrationsstrategi.

Kvalitet i utbildningen ska vara verklighet för alla. Särskilt bekymmersamt är det att elever och studerande från en utsatt socioekonomisk bakgrund är överrepresenterade bland dem som har låga resultat. Att erbjuda lika hög kvalitet i utbildningen i hela EU, även i avlägset belägna områden, är en annan utmaning. Det finns en risk för en klyfta inom utbildningssystemet. Utbildning ger en unik möjlighet att förebygga socioekonomisk ojämlikhet och hindra att människor blir lämnade utanför. För närvarande utnyttjar dock inte de europeiska utbildningssystemen den här möjligheten tillräckligt.

Utbildningssystemen måste moderniseras och kvaliteten förbättras kontinuerligt. Globalisering och tekniska förändringar öppnar nya möjligheter till utbildning och arbete. Bara en fjärdedel av skolbarnen i Europa undervisas av lärare som är förtrogna med digitalt teknik 2 . Den digitala tekniken förändrar arbetsmarknaden och kräver ny kompetens. Den kan också erbjuda nya inlärningsmetoder, om tillräckligt många har tillgång till tekniken. Utbildningssystemen måste bli bättre på att anpassa sig till dessa förändringar om man ska kunna dra nytta av utvecklingen. God utbildning är nödvändig för att unga människor ska få den kunskap, inställning och kompetens som behövs för att de ska kunna dra fördel av nya möjligheter. Skolsystemen har svårigheter med att ge tillräcklig kompetens på viktiga områden som digital teknik och entreprenörskap eller social och medborgerlig kompetens. Detta måste åtgärdas. Att arbeta för att förbättra kvaliteten i utbildningen är ett mål som är viktigt för alla medlemsstater. Länder som uppvisar goda resultat har ingen anledning att vila på lagrarna. Att garantera god utbildning är ett kontinuerligt arbete som ständigt kräver uppmärksamhet, förbättringar och anpassning.

Effektiviteten måste förbättras: det kostar att upprätthålla ett inkluderande utbildningssystem av hög kvalitet och detta kräver tillräcklig finansiering. Utbildningsanslag är en tillväxtstimulerande offentlig utgift som kan främja social rättvisa och en innovativ och konkurrenskraftig ekonomi, vilket ger goda sysselsättningsutsikter. Under 2014 ökade de reala offentliga utgifterna för första gången på tre år, och uppgick till 4,9 % av BNP 3 . Det finns dock ingen garanti för att ökade offentliga utgifter automatiskt ger bättre resultat. När man jämför Pisa-undersökningens resultat med offentliga utgifter för förskola och skola visar det sig att det finns stora skillnader i hur effektivt medlemsstaterna utnyttjar sina resurser. Detta visar hur viktigt det är att öka effektiviteten, dvs. att göra det bästa möjliga av begränsade resurser för att garantera kvalitet, rättvisa och resultat.

Det krävs större politiska insatser för att mer effektivt investera i unga människor.
I det här meddelandet framhålls utbildningens grundläggande roll och hur medlemsstaterna kan få stöd i sitt arbete, både inom vissa utbildningssektorer (kapitel 2) och generellt (kapitel 3). Meddelandet är en del av ett större paket åtgärder för att stödja unga människor. De förnyade insatserna för att förbättra och modernisera utbildningen är nära kopplade till, och bygger också delvis på, den nya kompetensagendan för Europa 4 som presenterades i juni 2016. Det handlar om en rad insatser som kompletterar och understöder varandra.

2. Bättre EU-stöd till medlemsstaterna för modernisering av skola och högskoleutbildning

EU kan stödja medlemsstaternas reformer för att modernisera skola och högskoleutbildning. Under 2017 kommer kommissionen att lägga fram särskilda initiativ om viktiga frågor när det gäller skolan och högskoleutbildningen. Initiativen kommer att utarbetas med full hänsyn till subsidiaritetsprincipen och i nära samarbete med de viktigaste aktörerna i medlemsstaterna, t.ex. elev- och studentorganisationer, lärare, skolledare och föräldrar, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer.

2.1 Skola och förskoleverksamhet

Förskoleverksamhet och barnomsorg

Bra förskoleverksamhet och barnomsorg är mycket viktigt för att lägga grunden för personlig utveckling och fortsatt lärande. De första åren i livet är ytterst viktiga för utvecklingen av kognitiva och icke-kognitiva färdigheter. Brister i den tidiga utvecklingen är svåra att ta igen senare i livet. Tillgång till högkvalitativ förskola och skola tidigt i livet är däremot en stark grund som gör det lättare att skaffa sig kompetens genom hela livet.

Högkvalitativ förskoleverksamhet är ett effektivt sätt att främja social rättvisa. Det bidrar till att minska andelen unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och dåliga resultat. Dessutom spelar förskolan en viktig roll när det gäller att ge alla samma förutsättningar, eftersom den ger barn från en utsatt socioekonomisk bakgrund bättre möjligheter till social rörlighet. Vidare kostar högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg relativt lite och är mycket mer effektiv än hjälpinsatser senare i livet. Därför måste varje försök att förbättra utbildningen och utbildningssystemens effektivitet börja med att man tittar på vad som händer redan i förskoleåldern.

Kvalitet och tillgänglighet spelar roll. Medlemsstaterna har nästan nått det riktmärke på 95 % som satts upp inom utbildningssamarbetet 2020 när det gäller förskoleverksamhet och barnomsorg, med ett EU-genomsnitt på 94,3 % deltagande 2014 5 . Barn från mindre gynnad bakgrund och barn i minoritetsgrupper fortsätter dock att vara underrepresenterade 6 . Förskoleverksamhet och barnomsorg kan emellertid bara ge positiva effekter för lika möjligheter och social rörlighet, om verksamheten är tillgänglig för alla, ekonomiskt överkomlig och av hög kvalitet. Ytterligare förbättringar krävs för att alla dessa mål ska uppnås. Framför allt är det viktigt att investera i kvalificerade och utbildade pedagoger och att utarbeta läroplaner som stimulerar barnen och gynnar inlärningsprocessen.

Skola

Europas skolsystem måste utvecklas och förnyas. Många skolsystem har svårt att anpassa sig till de djupgående och komplexa förändringar som samhället och ekonomin genomgår. Skolorna måste anpassa sig till den föränderliga miljö där de verkar, den digitala eran och den ökande mångfalden bland eleverna. Allt detta kräver mer än bara en anpassning av läroplanerna. Det kräver även mer varierad undervisning och inlärning så att alla elevers behov kan tillgodoses. Att vara del av ett och samma utbildningssystem betyder inte nödvändigtvis att alla erbjuds samma möjligheter. Det finns tydliga skillnader i kvalitet inom ett och samma utbildningssystem. Dessa utmaningar leder till ett ökat behov av att styra skolsystemen för att främja bättre kvalitet och inkludering genom hållbar förnyelse. Europa måste hindra den digitala klyftan från att fördjupas och se till att alla får tillräcklig tillgång till digitala resurser och digital infrastruktur.

En nära koppling mellan skolorna och deras omgivande miljö underlättar en anpassning till de lokala förhållandena. Då kan skolorna stärka sitt samarbete med lokalsamhället, och erbjuda unga människor mer meningsfulla erfarenheter av lärande även utanför skolan och formella lärosammanhang. Den rätta balansen mellan skolans oberoende och ansvarsskyldighet bidrar till bättre utbildningssystem och goda resultat.

Undervisningens kvalitet och ledarskapet i skolan är av avgörande betydelse. En av de viktigaste faktorerna för förbättrad kvalitet, sociala resultat och effektivitet i skolan är att lärare och skolledare får bättre stöd. Lärarna spelar en helt avgörande roll för spridning av kunskap och gemensamma värderingar, och för stödet till elever från en utsatt socioekonomisk bakgrund. För att lärarna ska kunna klara dessa utmanande uppgifter krävs det en strategisk investering i verkligt ledarskap i skolan och i läraryrket, baserat på utmärkt formell utbildning, lagarbete och fortbildning under hela yrkeslivet. Digital kompetens måste ingå både i lärarutbildningen och i fortbildningen för lärare och stödjas aktivt av skolledarna.

2.2. Högskoleutbildning

Europa måste fortsätta modernisera högskoleutbildningen 
Utbyggnaden av högskoleutbildningen de senaste åren har otvivelaktigt varit ett av stora framstegen i Europa. Europas universitet och högskolor måste svara mot samhällets och ekonomins höga krav på kompetens vilket icke desto mindre fortsätter att vara en stor utmaning. Trots många exempel på utmärkt verksamhet och insatser från personalens, studenternas och aktörernas sida visar ett öppet samråd 7 som kommissionen anordnade nyligen att det finns en oro för att den utbildning som lärosätena för närvarande tillhandahåller inte matchar den kompetens som de utexaminerade behöver.

Undervisningens kvalitet är en avgörande faktor för bättre kvalitet i högskoleutbildningen. Det krävs större insatser för pedagogisk fortbildning av akademisk personal, vilket är ett område som traditionellt har värderats lägre än forskningsresultaten. Framför allt måste undervisningens status och kvalitet i högskolan förbättras. Detta kräver man blir bättre på att utveckla, känna igen och belöna god undervisning. Dessutom ökar mångfalden bland de studerande, vilket gör det ännu mer angeläget med professionell undervisning. Lärarna måste var väl förberedda och utbildade för att undervisa studerande med många olika bakgrunder, förväntningar och behov.

Kommissionen kommer 2017 att lägga fram ett paket med initiativ på området högskoleutbildning. Moderniseringsagendan för högskoleutbildningen stöder medlemsstaterna, lärosätena, personalen och de studerande så att utbildningen kan förbättras. Kommissionen kommer 2017 att lägga fram en uppdaterad och förnyad agenda 8 för högskoleutbildning, som bygger på svaren från det offentliga samråd om prioriteringar för EU-samarbetet som avslutades i början av 2016, för att få en stabil grund för det framtida arbetet.

3. Bättre stöd till medlemsstaternas reformer för bättre utbildningssystem

Sätta utbildning högt upp på den politiska agendan. För att kunna driva frågorna om bättre kvalitet och resultat inom utbildning måste man börja med att väcka medvetenhet om hur brådskande det är. Eftersom många fördelar med god utbildning visar sig inom andra politikområden – socialpolitik, sysselsättning, ekonomisk politik eller säkerhet – måste man betrakta utbildningsreformer i ett brett sammanhang. En diskussion på toppnivå kan ge den uppmärksamhet åt frågan som krävs för att åtgärder ska vidtas för att förbättra kvaliteten på utbildningssystemen.

Följa upp utbildningsreformer inom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Redan i dag innehåller riktlinjerna för sysselsättningen 9 ett uppdrag att driva på utbildningsreformer, och utbildningsfrågorna ingår i arbetet inom den europeiska planeringsterminen. Evidensbasen för utbildning inom den europeiska planeringsterminen kan stärkas ytterligare, om utbildningsöversikten som är en analytisk rapport utnyttjades bättre. Dessutom kan man undersöka hur OECD:s uppgifter om kompetens skulle kunna utnyttjas bättre som en indikator eller ett riktmärke för att övervaka framstegen när det gäller att förbättra utbildningsresultaten. 

Stödja medlemsstaternas reformarbete. Medlemsstaterna beslutar själva hur deras utbildningssystem ska utvecklas. Om utbildningssystemen ska kunna moderniseras och förbättras krävs det reformer som bygger på gedigna kunskaper om vad som fungerar bra inom utbildning. På EU-nivå kan man bidra till att beslutsfattarna gör välgrundade val genom att tillhandahålla jämförbara uppgifter, stärka evidensbasen, göra analyser och ta fram riktmärkning, främja ömsesidigt lärande, dela kunskap om god praxis och erbjuda riktat stöd, på grundval av pågående samarbete med flera interna och externa uppgiftslämnare, bl.a. OECD.

Förbättra samarbetet mellan olika politikområden. Eftersom utbildningen är kopplad till flera andra politikområden kan samarbetet över olika områden stärkas. Det kan ske genom gemensamma politiska diskussioner, då utbildningsfrågorna kopplas till ekonomi, finans, sysselsättning, social trygghet, hälso- och sjukvård samt inkludering, inbegripet integrering av tredjelandsmedborgare. Utbildning spelar också en viktig roll för att förebygga radikalisering som kan leda till våldsinriktad extremism 10 . Ett sådant samarbete kan även leda till att evidensbasen om vad som fungerar bra inom utbildningen förbättras.

Ökat fokus på effektivitet. Kombinerad expertis från aktörer på utbildningsområdet och andra politikområden, särskilt social inkludering, sysselsättning, ekonomisk politik och offentliga finanser, kan vara till fördel för de politiska insatserna för att öka effektiviteten inom utbildningen. Målet är att nå bättre resultat. Att arbeta tillsammans med t.ex. kommittén för ekonomisk politik, sysselsättningskommittén eller kommittén för socialt skydd vore ett nyskapande inslag. Kommissionen kan bygga vidare på de positiva erfarenheterna på området vård och omsorg, och gemensamt med kommittén för ekonomisk politik (och andra relevanta organ) ta fram en analys om utbildningspolitik och utbildningssystem och deras effektivitet och resultat. Detta arbete skulle också kunna bidra till ett närmare samarbete mellan olika rådskonstellationer, t.ex. utbildning, ungdom, kultur och idrott, sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, ekonomiska och finansiella frågor.

4. Slutsats

För att utbildningen ska kunna moderniseras och kvaliteten förbättras krävs det reformer. Det är medlemsstaterna som beslutar om genomförandet av reformer. Samtidigt har alla medlemsstater ett gemensamt intresse av att reformerna går framåt och ger resultat som är till gagn för hela Europa, t.ex. i form av social sammanhållning och rättvisa, högre tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft.

EU kan bidra till medlemsstaternas ansträngningar. Med detta meddelande sätter kommissionen upp förbättring och modernisering av utbildningen som en prioriterad fråga på EU:s agenda. Här fastställs riktade insatser på EU-nivå som kan stödja medlemsstaterna i deras reformarbete och bidra till en gemensam agenda för att förverkliga målet om god utbildning för alla.

(1)

http://www.oecd.org/pisa/

(2)

 Survey of Schools: ICT in Education Benchmarking Access, Use and Attitudes to Technology in Europe’s Schools (https://ec.europa.eu/digital-single-market/sites/digital-agenda/files/KK-31-13-401-EN-N.pdf)

(3)

Genomsnittet i EU döljer betydande skillnader mellan medlemsstaterna. Utbildningsutgifterna som en andel av BNP varierar för vissa medlemsstater mellan 3 % och 7,2 %.

(4)

COM(2016) 381 final – En ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften. Kompetensagendan fokuserar på hur människor ska få bättre kompetens, hur nuvarande kompetens kan utnyttjas bättre och information och kartläggning av kompetens kan förbättras.

(5)

Utbildningsöversikt 2016 (http://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/et-monitor_sv).

(6)

J. Bennet, 2012, Early childhood education and care (ECEC) for children from disadvantaged backgrounds: Findings from a European literature review and two case studies.

(7)

SWD(2016) 195 final.

(8)

Den 20 september 2011 lade kommissionen fram ett meddelande Stöd till tillväxt och sysselsättning - en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning (KOM(2011) 567 slutlig).

(9)

Enligt artikel 146 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna betrakta främjande av sysselsättningen som en fråga av gemensamt intresse och samordna sina åtgärder i detta hänseende inom rådet. Rådet lägger, i enlighet med artikel 148 i EUF-fördraget, varje år fast riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik.

(10)

För utbildningens roll för att förebygga radikalisering se Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism (COM(2016) 379).