EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.9.2016
COM(2016) 615 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Bättre lagstiftning: Bättre resultat för ett starkare EU
Inledning
Det är viktigt att förbättra lagstiftningen. Lagstiftning är inte ett mål i sig utan ett medel för att uppnå konkret nytta för medborgarna i EU och ta itu med de gemensamma utmaningar som Europa står inför. Lagstiftning som är målinriktad, evidensbaserad och välskriven har större utsikter att genomföras på ett ändamålsenligt sätt och uppnår bättre sina mål på fältet, oavsett om målen är ekonomiska, samhälleliga eller miljömässiga. Moderna, proportionella regler som är ändamålsenliga är avgörande för att värna om rättsstaten och våra gemensamma värderingar, men även för att myndigheter och företag ska fungera effektivt.
EU kritiseras ofta – ofta med fog – för att unionen producerar för mycket dåligt skriven lagstiftning och blandar sig för mycket i EU-invånarnas liv eller företagens verksamhet med alltför många och alltför detaljerade regler. Man hör otaliga berättelser, antingen riktiga eller felaktiga, om förordningar eller regler som verkar detaljstyra det dagliga ekonomiska och sociala livet. Samtidigt förväntar sig invånarna att Europa ska koncentrera sig på att hitta effektiva lösningar på stora utmaningar – såsom sysselsättning och tillväxt, investeringar, säkerhet, migrationsströmmarna och den digitala revolutionen, för att bara nämna några.
Redan från början av sin mandatperiod har Junckerkommission gjort det klart att man kommer att bryta med det förflutna och ändra kommissionens sätt att arbeta och dess politik genom att fokusera på principerna för bättre lagstiftning i beslutsprocesserna. Målet är att se till att kommissionens politik ger bättre resultat för medborgarna, näringslivet och de offentliga myndigheterna. Kommissionen har åtagit sig att vara stor i stora frågor och liten i små frågor, genom att fokusera på de frågor som verkligen betyder något för medborgarna och där EU:s insatser behövs allra mest. Samtidigt vill den se till att medlemsstaterna tar sitt ansvar i de situationer där det är lämpligare med nationella åtgärder.
Kommissionen har åtagit sig att verka i nära samarbete med Europaparlamentet och rådet och medlemsstaterna för att utforma handlingsplanen och fastställa gemensamma politiska prioriteringar så att EU-institutionerna tillsammans kan skapa ett bättre, mer målinriktat EU. Genom att EU fokuserar på åtgärder som verkligen är nödvändiga och inte ägnar sig åt sådant som bara har marginella fördelar eller kan skötas bättre på nationell, regional eller lokal nivå, frigörs resurser, vilket innebär att institutionerna tillsammans snabbare kan reagera på nya situationer, så som har skett under migrationskrisen.
Efter nästan två års mandatperiod är kommissionen på god väg att uppfylla sina åtaganden om bättre lagstiftning. Ända från början har arbetet styrts av en rad politiska riktlinjer 1 som syftar till att styra alla insatser på medellång sikt mot de viktigaste utmaningarna som EU står inför: sysselsättning, tillväxt och investeringar, migration, säkerhet, it-samhället, energi eller fördjupning av den inre marknaden. Konkreta åtgärder som återspeglar dessa strategier fastställs varje år i de måliniriktade och förenklade arbetsprogrammen. I arbetsprogrammet för 2014 ingick 100 initiativ. I arbetsprogrammet för 2015 fanns det 23 nya prioriterade initiativ och handlingspaket. Också 2016 var antalet endast 23.
Diagram 1. Bättre reglering under åren 2015–16.
Samtidigt har kommissionens förslag till förordningar och direktiv som ska antas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet minskat från 159 under 2011 till 48 under 2015. Sedan 2000 har antalet direktiv och förordningar som antagits av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet varierat varje år, med det högsta antalet år 2009 (141). Under Junckerkommissionens första år 2015 antogs 56 rättsakter.
Diagram 2. Antal lagstiftningsförslag under 2011–2015.
Det är kommissionens mål att fokusera på det som är nödvändigt och viktigt för allmänheten, men också att bekämpa tröghet. För att fokusera på de prioriterade områdena har medlagstiftarna under de senaste två åren dragit tillbaka 90 förslag som hade blivit inaktuella eller som hade fastnat i EU:s lagstiftningsprocess. Från gällande EU-lagstiftning har 32 föråldrade lagar dragits tillbaka och man har börjat arbeta med att förenkla befintliga regler på 103 områden.
För att lagstiftningen ska bli bättre måste den utarbetas med full vetskap om de förväntade effekterna, så att man kan maximera de positiva effekterna och undvika onödiga bördor och byråkrati för privatpersoner, företag och offentliga myndigheter. Evidensbaserat beslutsfattande utgör således en del av kommissionens åtagande om bättre reglering. Innan ny lagstiftning läggs fram utvärderar kommissionen noga tidigare erfarenheter, studier och samråder om möjliga konsekvenser och bedömer om åtgärderna ska vidtas på unionsnivå eller om det är bättre att låta medlemsstaterna ta hand om dem.
Det är inte enbart EU-kommissionens ansvar att säkra bättre lagstiftning. Det är ett gemensamt projekt för Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna där var och en har en egen roll och egna ansvarsområden. Det är inte heller någonting som gäller enbart när ny lagstiftning utarbetas och utformas. Bättre lagstiftning bör ingå i alla skeden av den politiska cykeln, från lagstiftningsförhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet till medlemsstaternas och kommissionens införlivande och genomförande av lagstiftningen. För att lyckas måste alla fokusera, vara effektiva, förenkla, ge insyn och handla på rätt nivå.
Att vara stor i stora frågor
Under det gångna året har kommissionen gjort framsteg i arbetet med att uppnå resultat vad gäller ordförande Jean-Claude Junckers 10 prioriteringar. Kommissionen har koncentrerat sig på större initiativ med stort mervärde för EU som gett konkreta resultat för privatpersoner och företag. Dessutom har kommissionen reagerat snabbt på nya utmaningar som krävt snabba men förnuftiga åtgärder. I många fall lyckades kommissionen utarbeta och lägga fram initiativ på rekordtid, med en evidensbaserad analys av effekterna i förhållande till varje enskild situation. Genom att följa principen om bättre lagstiftning var det enklare att utforma förslag som hade just den verkan som behövdes. På så sätt kunde förslagen antas snabbt av de andra institutionerna, exempelvis när det gällde åtgärder för att bekämpa skatteflykt.
|
Exempel på att vara ”stor i stora frågor”
Stimulera investeringar: För att stödja återhämtning och öka investeringar för tillväxt
Hanteringen av flyktingkrisen: Kommissionen har snabbt lagt fram åtgärder för att hantera de omedelbara och långsiktiga utmaningarna som följer av migrationskrisen. Åtgärder har vidtagits för att hantera de irreguljära migrationsströmmarna och rädda liv till sjöss, garantera solidaritet för medlemsstater som befinner sig i främsta linjen genom omplacering av och vidarebosättning för asylsökande och förstärkt kontroll vid de yttre gränserna samt återsändande. Förra året antog EU-ländernas regeringar kommissionens förslag om att omplacera 160 000 människor i behov av internationellt skydd från Italien och Grekland, och om att vidarebosätta 22 000 flyktingar från länder utanför EU. Hittills har mer än 13 000 människor omplacerats eller vidarebosatts. I fjol utnyttjades EU-budgeten bättre än tidigare och över 10 miljarder euro avsattes för att hantera flyktingkrisen och bistå de mest utsatta länderna 2 . Förstärkning av gränserna: Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå på kommissionens initiativ i december 2015, godkändes rekordsnabbt av medlagstiftarna i juli i år. Förslaget tar upp de brister som konstaterats under migrationskrisen, och man har till följd av detta infört förebyggande sårbarhetsbedömningar av medlemsstaternas gränskontrollsystem, en systematisk strategi för att inleda EU:s åtgärder och ständiga grupper med personal och utrustning 3 . Främja innovation genom en digital inre marknad: Kommissionen har lagt fram förslag för att undanröja de centrala avtalsrättsrelaterade hindren för gränsöverskridande tillhandahållande av digitalt innehåll och försäljning av varor på internet eller på distans 4 . Konsekvensbedömningar har visat att harmoniserade bestämmelser för produkter med digitalt innehåll kommer att minska kostnaderna för företagen och uppmuntra dem att expandera över gränserna. Minst ytterligare 122 000 företag väntas börja sälja online till andra EU-länder med mellan 8 och 13 miljoner nya konsumenter. Bygga en energiunion och bekämpa klimatförändringar: I februari 2016 lade kommissionen fram nya åtgärder för en trygg energiförsörjning som förbättrar samtrafikförmågan över hela Europa och minimerar risken för avbrott i försörjningen. Solidaritet mellan EU-länderna bidrar till att i kristider skydda hushåll och viktiga samhällstjänster. Kommissionen styrde arbetet som ledde till Parisavtalet och följer upp EU:s bindande åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser i medlemsstaterna 2021–2030 5 . Till åtgärderna hör ändringen av EU:s utsläppshandelssystem för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar. Med hjälp av en grundlig konsekvensbedömning utformades ett förslag som var proportionellt och som garanterade en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, skydd av industrins internationella konkurrenskraft och fler och bättre investeringar i koldioxidsnål teknik. Kamp mot skatteundandragande och skatteflykt: I november 2014 avslöjade läckor att missbruk av skattebeslut har förekommit i vissa fall. Kommissionen inrättade snabbt en omfattande agenda för rättvisare, enklare och mer effektiv företagsbeskattning i EU. Kommissionens förslag om automatiskt utbyte av information om medlemsstaternas skattebeslut lades fram i januari 2015 och antogs före årets slut. Förslag om rapportering av multinationella företags skatteinformation och utbyte av denna information mellan medlemsstaterna samt förslag till direktiv för att hindra skatteflykt lades fram i januari 2016, och de godkändes i mars 2016 och i juni 2016. |
Bättre lagstiftning för bättre resultat
Bättre lagstiftning leder till enklare regler som kan ge effektivare resultat. Kommissionen har fortsatt sina ansträngningar för att förenkla befintlig lagstiftning. Sedan lanseringen av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) 6 har man inlett nästan 200 initiativ för minskning av bördor och förenkling.
Några exempel: den finansiella rapporteringen för 5 miljoner mikroföretag har minskats (beräknade årliga besparingar på omkring 6,3 miljarder euro), en minskning med upp till 95 % av de registreringsavgifter för små och medelstora företag som krävs enligt kemikalielagstiftningen (Reach) samt nya regler för elektronisk upphandling som väntas minska upphandlingskostnaderna med upp till 20 %.
|
Exempel på kommissionens förslag för att minska de administrativa bördorna och byråkratin Den 6 april 2016 antog kommissionen ett reviderat förslag om smarta gränser som omfattar en ändring av kodexen om Schengengränserna för att införa de tekniska ändringar som krävs av ett nytt elektroniskt system för in- och utresa. Det reviderade förslaget minskade de beräknade kostnaderna från 1,1 miljoner euro till 480 miljoner euro 7 . Kommissionen lade fram en handlingsplan om mervärdesskatt den 7 april 2016 8 som innehöll bl.a. ett förslag till omfattande förenklingar (presenteras under hösten) för att modernisera momssystemet för gränsöverskridande e-handel. Detta skulle kunna leda till ökade inkomster från mervärdesskatt på 7 miljarder euro årligen samtidigt som det minskar företagens kostnader för att följa reglerna med minst 55 %. Förslaget till ansvarsfördelningsbeslut om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 kommer att minska de administrativa kostnaderna i samband med övervakning av efterlevnaden och rapportering med ca 345 000–460 000 euro per år. Detta kommer att kompletteras med ytterligare förenklingar när det gäller övervakning och rapportering inom energi- och klimatrelaterad lagstiftning senare i år. Kommissionen har föreslagit att man ska se över prospektreglerna för att förbättra tillgången till finansiering för företag och förenkla informationen till investerarna. Särskilt små och medelstora företag kommer att få det lättare att skaffa finansiering för att emittera aktier eller skuldebrev. Mer proportionella regler om utlämnande av uppgifter kan leda till besparingar på omkring 130 miljoner euro per år (baserat på det offentliga samrådet) 9 . Endast ett EU-prospekt kommer att krävas för anskaffning av kapital som överstiger 500 000 euro (en ökning från 100 000 euro). Mindre komplicerade prospekt skulle också krävas för mindre emittenter som vill utnyttja de europeiska marknaderna. I förslaget till förenkling av EU:s finansiella bestämmelser (omarbetning av budgetförordningen och ändring av 15 rättsakter som fastställer sektorsspecifika finansiella regler) – som antagits som en del av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen – föreslås ett enda finansiellt regelverk som minskar 25 % av de nuvarande bestämmelserna genom att kombinera de gällande bestämmelserna om EU:s olika finansieringsinstrument när så är möjligt. En ambitiös dagordning för förenkling har inletts avseende den gemensamma jordbrukspolitiken, där mer än 20 förenklingsåtgärder redan har slutförts till direkt nytta för jordbrukarna och också de nationella förvaltningarna. Ytterligare förslag om miljöanpassning pågår inom ramen för Refit-programmet. Dessutom har man inlett en handlingsplan för bestämmelserna på jordbruksmarknaderna som syftar till att kraftigt minska de ursprungliga 250 kommissionsförordningarna till omkring 20 delegerade akter och 20 genomförandeakter. Genom en ny uppgiftsskyddsförordning har en enda EU-övergripande lag införts som ersätter 28 olika lagar i medlemsstaterna. Den kommer att lätta på administrativa bördor och göra det enklare för många företag att få tillgång till nya marknader. Nyttan av dessa nya bestämmelser uppgår till uppskattningsvis 2,3 miljarder euro per år 10 . |
Ett verkningsfullt sätt att förbättra lagstiftningen är att lyssna på dem som ska tillämpa och hantera de framtida reglerna. Därför ändrade kommissionen sedan maj 2015 det sätt på vilket den samarbetar med alla berörda parter när den förbereder nya initiativ och utvärderar befintliga politiska strategier. Man har infört nya, mer verksamma och öppna sätt att i ett tidigt stadium samråda med alla berörda parter. Berörda parter och allmänheten har nu möjlighet att elektroniskt skicka in sina åsikter om kommissionens ursprungliga politiska idéer
11
, delta i offentliga samråd på nätet eller kommentera kommissionens förslag
12
samt lämna synpunkter på genomförandelagstiftning innan kommissionen antar den som lag under lagstiftarens kontroll.12
Samtidigt har kommissionen förstärkt sin öppenhetsportal och sitt öppenhetsregister för att öppna upp och förenkla deltagandet i EU:s beslutsprocess
13
. Den offentliggör också förhandlingstexterna och andra handlingar i samband med internationella handelsförhandlingar.
Kommissionen har även inrättat Refit-plattformen för att få med berörda parter och medlemsstaterna i kommissionens Refit-arbete. Plattformen sammanför experter på hög nivå från samtliga 28 medlemsstater, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och från näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället som utses genom ett öppet och transparent förfarande. Via en särskild webbplats
14
kan alla berörda parter som hyser farhågor eller har förslag lägga fram sina synpunkter på konsekvenserna av EU:s lagstiftning till plattformen och föreslå hur lagstiftningen kan förbättras.
Plattformen har redan tagit i beaktande mer än 100 av de synpunkter som hittills har framförts, vilket har lett till 17 yttranden med konkreta förslag på flera olika områden
15
.
Kommissionen kommer att rapportera om sin planerade uppföljning i samband med kommissionens arbetsprogram för 2017.
För att förbättra sin verktygslåda för bättre lagstiftning har kommissionen fortsatt att förbättra sina befintliga verktyg och metoder, och även lagt till nya. Sedan 2003
16
har kommissionen förberett 975 konsekvensbedömningar som stöd för sina förslag. Kommissionen har slutfört 688 utredningar och genomfört 704 öppna offentliga samråd sedan 2010. En oberoende kvalitetskontroll av kommissionens konsekvensbedömningar är avgörande och har funnits inom kommissionen sedan slutet av 2007. För att stärka detta ersatte en ny nämnd för lagstiftningskontroll den tidigare konsekvensbedömningsnämnden den 1 juli 2015. Nämnden förstärktes med tre externa medlemmar
17
och fick ett bredare och förstärkt mandat som omfattar utvärderingar av befintlig lagstiftning. Kommissionens konsekvensbedömningssystem har utvärderats externt och dess kvalitet har erkänts och rangordnas högt av OECD
18
.
Diagram 3. Översikt över lagstiftningsförbättrande arbete sedan kommissionen inledde detta arbete
Resultaten hittills visar att kommissionens engagemang för bättre lagstiftning inte bara är tomma ord. Det är ett faktum. Att ändra sättet på vilket förordningar bereds, att arbeta på ett öppet sätt med berörda parter och systematiskt lyssna på deras synpunkter driver effektivt fram en förändring i kvalitet och inriktning i kommissionens förslag. I många fall har verktygen för bättre lagstiftning bidragit till att minska eller undvika onödiga kostnader, ta itu med de specifika problem som tagits upp av berörda parter 19 och ge mer proportionella tillvägagångssätt som är mindre betungande för alla.
|
Exempel på hur aspekter av bättre lagstiftning har lett till mer proportionella metoder Handläggningen av statligt stöd har decentraliserats. Nästan 90 % av fallen med statligt stöd handläggs nu av medlemsstaterna utan förhandsgodkännande från kommissionen. Nya och enklare sjösäkerhetsregler har utarbetats med utgångspunkt i rekommendationer som tagits fram i kontroller av ändamålsenligheten inom Refit. Till följd av detta kan säkerheten för cirka 400 miljoner passagerare som i genomsnitt varje år färdas på EU:s vatten säkras på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt 20 . Kommissionens riktlinjer som syftar till att stödja konsumenter, företag och offentliga myndigheter att tryggt kunna handla i den snabbt föränderliga delningsekonomin. Målet är att främja ett regelverk som gör det möjligt att utveckla nya affärsmodeller samtidigt som man skyddar konsumenterna och garanterar rättvis beskattning och rättvisa anställningsvillkor 21 . Nya, striktare och öppnare typgodkännandekrav för motorfordon, inklusive förstärkta kontroll- och övervakningsregler, har lagts fram efter avslöjandena om användningen av manipulationsanordningar som förhindrar tillräcklig kontroll av skadliga utsläpp från personbilar 22 . |
Det fortsatta arbetet
Bättre lagstiftning handlar om att få EU att fungera bättre och på ett öppet sätt, med en stark inriktning på att agera på ett enklare sätt och endast där unionen gör mest nytta för invånarna. Detta är en uppgift för alla institutioner och för medlemsstaterna. Detta ligger i allas intresse. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, som trädde i kraft 2016, utgör ett viktigt steg mot en kultur av bättre lagstiftning. Men bättre lagstiftning är i sig en dynamisk process. Mera åtgärder behövs.
Kommissionen:
Stadigt framåt: Junckerkommissionens tio prioriteringar kommer fortsättningsvis att utgöra grunden för kommissionens arbetsprogram 2017 med tyngdpunkten på de förslag som främst tar itu med de utmaningar som EU nu står inför. På samma sätt som under de två senaste åren kommer endast välmotiverade förslag att tas upp i arbetsprogrammet, och de kommer att förberedas på grundval av konsekvensbedömningar och synpunkter från berörda parter via offentliga samråd.
Arbetet i Refit-plattformen som börjar leda till förslag och rekommendationer kommer att ge processen ett mervärde. Områden där man kan vänta sig eventuella förbättringar och förenklingar är bl.a. kemikalielagstiftning, arbetsmiljö, finansiella tjänster, mervärdesskatt och den gemensamma jordbrukspolitiken.
Samarbete: Det är inte enbart kommissionens uppgift att se till att EU-invånarna kan dra nytta av enklare, tydligare och ändamålsenligare lagstiftning. En ändring av lagstiftningskulturen på EU-nivå kan ske endast om alla berörda parter stöder detta program och sköter sin andel. Kommissionen driver på att genomföra sina åtaganden enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning och ser fram emot att samarbeta med Europaparlamentet och rådet.
Skärpt kontroll av efterlevnaden: Ofta är problemet inte avsaknad av EU-lagstiftning. Snarare är det så att det finns brister i fråga om effektiv tillämpning och rättslig prövning för invånarna. Det finns fortfarande en stor skillnad mellan EU:s regelverk och den praktiska tillämpningen på fältet. Kommissionen intensifierar sina ansträngningar vad gäller tillämpning, genomförande och verkställandet av EU-lagstiftningen. Partnerskapet med medlemsstaterna är avgörande och måste stärkas genom hela den politiska cykeln. Kommissionen kommer också att arbeta med medlemsstaterna för att se till att invåarna lätt får tillgång till information om hur EU-bestämmelserna tillämpas nationellt och vilka deras rättigheter är till rättslig prövning. Kommissionen lägger speciellt stor vikt vid de överträdelserförfaranden som har konsekvenser som leder till att viktiga politiska mål för EU ska kunna uppnås. Samtidigt kommer kommissionen att systematiskt kontrollera att nationell lagstiftning överensstämmer med EU-lagstiftningen och i större utsträckning utnyttja möjligheten att föreslå ekonomiska sanktioner för domstolen om medlemsstaterna inte i tid införlivar EU:s lagstiftning i sin nationella rättsordning.
Europaparlamentet/rådet:
De tre största EU-institutionerna har alla den politiska viljan att förbättra kvaliteten på och insynen i lagstiftningsprocessen, endast lagstifta i de fall som leder till tydliga fördelar för invånarna och avskaffa obsoleta eller kostsamma gällande lagar. Tillsammans strävar kommissionen, Europaparlamentet och rådet efter att förbättra sina processer i linje med bättre lagstiftning. Det finns ett antal åtgärder där framsteg kan göras:
–Omarbetning – en teknik som i en enda ny rättsakt sammanför den ursprungliga rättsakten och alla de många påföljande ändringarna – bör vara den huvudsakliga lagstiftningstekniken för att ta fram en enda, tydlig och förståelig lagtext. Om en omarbetning inte är möjlig bör man göra en kodifiering. Kommissionen kommer att utarbeta ett program för förordningar som ska omarbetas där man också anger den förväntade tidsplanen. Ett nära samarbete mellan de tre institutionerna kommer att vara avgörande för en effektiv uppföljning.
–Potentialen till förenkling och minskning av bördor i kommissionens förslag bör bibehållas och förbättras i lagstiftningsprocessen. Förslag som avser att ge omedelbara fördelar för enskilda och företag bör prioriteras.
–I linje med det interinstitutionella avtalet bör Europaparlamentet och rådet intensifiera sitt eget arbete med konsekvensbedömningar som stöd för omfattande lagändringar. Parlamentet har hittills bedömt effekterna av cirka 30 av sina ändringar, medan rådet inte har gjort några bedömningar alls och fortfarande är i färd med att behandla när och hur det bör utarbeta sådana bedömningar. I jämförelse har kommissionen sedan 2003 utarbetat nästan tusen konsekvensbedömningar för att stödja de förslag som kommissionen antar.
–EU-institutionerna och medlemsstaterna bör samarbeta närmare för att säkerställa bättre övervakning, mätning och utvärdering av EU-lagstiftningens faktiska konsekvenser för ekonomin, den sociala strukturen och miljön i medlemsstaterna.
Europaparlamentet och rådet uppmanas att samarbeta och arbeta tillsammans med kommissionen för att utveckla metoder och verktyg som krävs för att tillämpa bättre lagstiftning och fullgöra sina åtaganden enligt det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.
Dessutom ska de tre institutionerna i år för första gången samarbeta för att, på grundval av kommissionens arbetsprogram, identifiera en uppsättning förslag som kommer att prioriteras i lagstiftningsprocessen. Detta säkerställer ett större egenansvar och en snabb granskning av de viktigaste förslagen.
Medlemsstater:
EU har ofta beskyllts för byråkrati och regelbörda. Men ibland upptäcker enskilda och företag att det är de nationella regeringarna själva som har infört extra regler vid införlivandet i den nationella rättsordningen och alltså gör sig skyldiga till nationell överreglering. Det nya interinstitutionella avtalet syftar till att införa tydlighet och ansvarsskyldighet i det sätt på vilket medlemsstaterna följer EU:s regler. Från och med nu bör medlemsstaterna informera kommissionen och förklara för sina invånare att de lägger till ytterligare krav till unionsrätten i sin nationella lagstiftning.
Medlemsstaterna uppmanas också att samarbeta nära med kommissionen i syfte att säkerställa ett snabbt och korrekt införlivande och tillämpning av unionsrätten.
|
Prioriterade åtgärder På stadig kurs: Kommissionens arbetsprogram för 2017 kommer att vara inriktat på ett fåtal, väl utvalda initiativ som inom de tio prioritingarna lägger fram åtgärder som kommer att ta itu med de mest akuta utmaningarna som EU står inför i dag. Programmet kommer att omfatta tillbakadragande av föråldrade lagstiftningsförslag och förslag till förenkling som en uppföljning av de första resultaten i Refit-plattformen. Öppenhet: Kommissionen har åtagit sig att arbeta för mer öppenhet i kontakterna med berörda parter och lobbyister. Kommissionen kommer inom kort att föreslå ett nytt register för insyn som gäller rådet och Europaparlamentet. Ansvarstagande: Kommissionen kommer att överväga ändringar av reglerna för EU-omfattande tillståndsförfaranden inom vissa känsliga sektorer för att se till att medlemsstaterna har sista ordet när det gäller beslut – i stället för att ge kommissionen hela ansvaret för att agera i fall där medlemsstaterna inte kan avge något yttrande. Rapportering om bördor: Kommissionen kommer att lägga fram en årlig undersökning av bördorna till Europaparlamentet och rådet, inbegripet en bedömning av hur genomförbara målen är för minskning av bördan inom nyckelsektorer. Skärpt kontroll av efterlevnaden: Kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande om tillämpningen av EU-lagstiftningen för att främja effektivare tillämpning, genomförande och efterlevnad. |
- (1) Se https://ec.europa.eu/priorities/index_en
- (2) http://ec.europa.eu/echo/files/EU_Emergency_Support/Graphic_Provision_en.pdf
- (3) COM(2015) 671.
- (4) COM(2015) 634, COM(2015) 635: http://ec.europa.eu/justice/contract/digital-contract-rules/index_en.htm
- (5) COM(2016) 482.
- (6) http://ec.europa.eu/info/law-making-process/evaluating-and-improving-existing-laws/refit-making-eu-law-simpler-and-less_en
- (7) COM(2016) 196.
- (8) COM(2016) 148. https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/docs/body/com_2016_148_en.pdf
- (9) COM(2015) 583. http://ec.europa.eu/finance/securities/prospectus/index_en.htm
- (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). http://ec.europa.eu/justice/data-protection/document/factsheets_2016/data-protection-factsheet_01a_en.pdf
- (11) http://ec.europa.eu/info/law/contribute-law-making_en
- (12) Kommissionen välkomnar synpunkter från berörda parter under åtta veckor efter antagandet av förslagen och gör dem tillgängliga för Europaparlamentet och ministerrådet under lagstiftningsprocessen. Ett framgångsrikt exempel var kommissionens förslag om skjutvapen, där 27 680 svar inkom, varav en överväldigande majoritet kom från privatpersoner. Det hjälpte lagstiftaren att utforma det politiska ställningstagandet.
- (13) http://ec.europa.eu/transparency/index_sv.htm Se:
- (14) ”Lätta arbetsbördan – tyck till”: http://ec.europa.eu/smart-regulation/refit/simplification/consultation/consultation_sv.htm#up
- (15) Plattformens arbete och dess rekommendationer kan ses på: http://ec.europa.eu/smart-regulation/refit/refit-platform/index_en.htm#members . Plattformen antog 17 yttranden den 28 juni 2016 på områden såsom kemikalier, kommunikationsnät, konkurrens, miljö, finansiella tjänster, hälsa och livsmedelssäkerhet, den inre marknaden, skatter och statistik.
- (16) Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen undertecknade 2003 ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning där de tre institutionerna åtog sig att göra konsekvensbedömningar som stöd för lagstiftningsförslag och materiella ändringar. Detta avtal ersattes i april 2016 av ett nytt avtal, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=OJ:L:2016:123:TOC
- (17) I nämnden för lagstiftningskontroll sitter sju heltidssysselsatta ledamöter varav tre är rekryterade utanför kommissionen ( för närvarande finns en vakans som ska tillsättas under hösten 2016). http://ec.europa.eu/smart-regulation/impact/iab/members_en.htm
- (18) http://www.oecd.org/regreform/oecd-regulatory-policy-outlook-2015-9789264238770-en.htm
- (19) Se uppmaningen att lämna synpunkter på EU:s regelverk för finansiella tjänster: http://ec.europa.eu/finance/consultations/2015/financial-regulatory-framework-review/index_en.htm
- (20) COM(2016) 369, COM(2016) 370, COM(2016) 371: http://ec.europa.eu/transport/modes/maritime/news/2016-06-06-passenger_ship_safety_rules_en.htm
- (21) COM(2016) 356.
- (22) SWD (2016) 9 del 2.