EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 5.7.2016

COM(2016) 446 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015

Innehållsförteckning

Inledning    

Avsnitt 1 Prestation och resultat    

1.1 Prestation i centrum för Junckers kommission

1.2 Framstegen i korthet

1.3 Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (budgetrubrik 1A)

1.3.1 Genomförande av programmen 2014–2020

1.3.2 Resultat av programmen inom den fleråriga budgetramen 2007–2013

1.4 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (budgetrubrik 1b)

1.4.1 Genomförande av programmen 2014–2020

1.4.2 Resultat av programmen 2007–2013

1.5 Hållbar tillväxt: naturresurser (budgetrubrik 2)

1.5.1 Information om genomförande av programmen 2014–2020

1.5.2 Resultat av programmen 2007–2013

1.6 Säkerhet och medborgarskap (budgetrubrik 3)

1.6.1 Genomförande av programmen inom den fleråriga budgetramen 2014–2020

1.6.2 Resultat av programmen inom den fleråriga budgetramen 2007–2013

1.7 Europa i världen (budgetrubrik 4)

1.7.1 Genomförande av programmen för 2014–2020

1.7.2 Resultat av programmen för 2007–2013

Prestation och resultat: slutsatser

Avsnitt 2 Förvaltningsresultat    

2.1 Uppfyllelse av målen för internkontrollen

2.1.1. Hantering av risker i samband med laglighet och korrekthet: riskbelopp vid avslutande

2.1.2. Förenkling och kostnadseffektiva kontroller

2.1.3. Strategier mot bedrägerier

2.2 Förvaltningsförklaring

2.3 Försäkran genom tjänsten för internrevision (IAS)

2.4 Uppföljning av ansvarsfrihet och externa revisionsrekommendationer

Slutsats om förvaltningsresultaten

Inledning

EU:s budget gör att EU-medborgarna tillsammans kan hantera gemensamma europeiska och internationella utmaningar. EU-budgeten motsvarar omkring 1 % av EU:s bruttonationalinkomst och 2 % av de offentliga utgifterna i EU, och används i kombination med de nationella budgetarna och andra politiska och rättsliga verktyg på EU-nivå som hjälper unionen att nå sina strategiska mål. I synnerhet bidrar den till att genomföra de politiska prioriteringar som fastställts av ordförande Jean-Claude Juncker. Dessa prioriteringar speglar de största utmaningarna för Europas ekonomi och samhälle och utgör referenspunkten för hela kommissionens verksamhet 1 . De kompletterar i hög grad målen i Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, som lanserades 2010 och som innehåller en rad överordnade mål som ska nås till 2020 för sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändringar och energi, utbildning, fattigdom och social utestängning 2 . Dessa gemensamma mål utgör färdplanen för åtgärder på europeisk, men även nationell, nivå, och omsätts i riktlinjer för medlemsstaterna genom den europeiska planeringsterminen.

Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och tillhörande finansiella program utformades för att underlätta genomförandet av Europa 2020-målen. För att stärka kopplingen mellan utgifter och politiska mål omfattar budgetramen för 2014–2020 en utförlig rad resultatindikatorer. Indikatorerna gör det möjligt att mäta framstegen inom varje program i fråga om resultat och deras bidrag till slutresultatet och effekterna på den ekonomiska tillväxten och välfärden för EU-medborgarna.

Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget 2015 är en kombination av två rapporter: utvärderingsrapporten som tas fram i enlighet med artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och den sammanfattande rapporten som krävs enligt artikel 66.9 i budgetförordningen 3 . Rapporten innehåller samlad information om resultat och förvaltning av EU:s budget, och ger en översikt över hur EU:s budget stöder unionens politiska prioriteringar och vilken roll kommissionen spelar i att gynna en resultatinriktad kultur samt garantera och främja högsta standard inom budgetförvaltning. Rapporten omfattar en bedömning både av efterlevnad och resultat, och är en viktig del av kommissionens bidrag till det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för budgeten.

EU:s budget 2015 – bidrar till att genomföra politik och hantera kriser

Under 2015 gjorde kommissionen stora framsteg inom de tio politiska prioriteringar som fastställts i Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer 4 . Investeringsplanen för Europa på 315 miljarder euro ger ett välbehövligt tillskott till investeringar i sysselsättning och tillväxt. Dessutom visar viktiga, strategiska förslag inom t.ex. energiunionen, kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden vägen mot en fördjupad, öppnare inre marknad och större ekonomisk dynamik.

2015 var också ett år när kommissionen agerade snabbt och omfattande på en rad allvarliga utmaningar för den europeiska ekonomin och det europeiska samhället: den pågående flyktingkrisen, terrorattacker och instabilitet i Europas grannländer, hög arbetslöshet och långsam ekonomisk återhämtning, finansiell instabilitet i Grekland och den ekonomiska effekten av det ryska importförbudet mot jordbruksvaror och beredda livsmedel. Detta svåra läge påverkade hur EU:s budget genomfördes under 2015.

Att hantera dessa oerhörda utmaningar krävde en kombination av politiskt ledarskap och strategisk tillämpning av EU:s budget. I linje med de politiska prioriteringarna inriktades EU:s budget mot att maximera satsningarna på sysselsättning, tillväxt och investeringar. Det framgångsrika genomförandet av Horisont 2020-programmen, mobiliseringen av resurser för att finansiera finansiella instrument för små och medelstora företag, de snabbare utbetalningarna till ungdomssysselsättningsinitiativet, mobiliseringen av Erasmus+-programmet, inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar och det s.k. solidaritetspaketet för att underlätta jordbrukarnas situation visar hur budgeten snabbt och effektivt kunde tas i anspråk till stöd för politiska prioriteringar.

Flyktingkrisen ställer EU inför större utmaningar än någonsin. Det är uppenbart att man inte enbart kommer att ta itu med flyktingkrisen genom att anslå ytterligare ekonomiska resurser – och EU kommer dessutom endast att kunna bidra marginellt till de övergripande finansieringsbehoven på området – men ett strategiskt förhållningssätt till finansieringen är ändå absolut nödvändigt, i kombination med de politiska instrument som står till EU:s förfogande. EU:s hantering av flyktingkrisen är ett tydligt exempel på hur EU:s budget har använts som en del i en mångfasetterad hantering av en mycket allvarlig situation.

Under 2015 lade kommissionen fram en europeisk migrationsagenda 5 , med en omfattande plan för att minska incitamenten till irreguljär migration, rädda liv och säkra EU:s yttre gränser. Den lägger grunden för en stark gemensam asylpolitik och en ny EU-politik för laglig migration. Kommissionen lade också fram Europeiska säkerhetsagendan som grund för unionens samarbete och gemensamma åtgärder på säkerhetsområdet de kommande fem åren, med syfte att utveckla ett gediget område för intern säkerhet i EU 6 .

Anslagen för flyktingkrisen ökades med 50 %, till 3,7 miljarder euro under 2015 och över 10 miljarder euro för perioden 2015–2016. Dessa ytterligare anslag stärkte Triton- och Poseidon-insatserna i Medelhavet samt kapaciteten för Frontex, Easo och Europol. Här ingår även nödåtgärder inom unionen och stöd till inrättande av en omplaceringsmekanism för flyktingar från de medlemsstater som befinner sig i frontlinjen. Genom att trefaldiga resurserna för patrulleringen till havs vid de centrala och östra migrationsrutterna i Medelhavsområdet har EU hjälpt till att rädda över 252 000 liv under 2015 och ytterligare 100 000 under första halvåret 2016. Dessutom fördubblades insatserna i arbetet med att bekämpa människosmugglare och lösa upp grupper som bedriver människohandel.

Förutom åtgärder för att hantera inflödet har EU:s budget också använts till att åtgärda orsakerna till migrationen, dels genom direkt humanitärt bistånd till Syrien, Irak och grannländer (Turkiet, Libanon, Jordanien), dels genom inrättande av två nya förvaltningsfonder och ett finansieringsorgan som stöd för att utföra åtgärder på plats. EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien kommer med 570 miljoner euro från EU:s budget att ge kontinuerligt och ökat bistånd för hantering av Syrienkrisen på ett regionalt plan. Detta görs som ett svar på de syriska flyktingarnas behov av återhämtning och återuppbyggnad i grannländerna samt behoven hos mottagande samhällen och förvaltningar. På motsvarande sätt har kommissionen inrättat en förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer. Denna förvaltningsfond utgörs av 1,8 miljarder euro ur EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, kombinerat med bidrag från EU-medlemsstaterna och andra givare. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet inrättades med ett anslag på totalt 3 miljarder euro till stöd för flyktingarna i Turkiet och deras värdsamhällen. 1 miljard euro av detta stöd finansieras ur EU-budgeten. Faciliteten har beviljat bidrag och annat ekonomiskt stöd sedan den 1 januari 2016.

Tack vare noggrann övervakning av genomförandet, stora omfördelningssatsningar och en positiv utveckling på intäktssidan krävde inte de extra utgifterna under 2015 någon extra utdebitering av medlemsstaterna. 2015 års budget har genomförts fullt ut och är tillbaka på ett hållbart spår, tack vare att eftersläpningen av obetalda räkningar från föregående programperiod successivt har eliminerats, i linje med den betalningsplan som man kommit överens om tillsammans med Europaparlamentet och rådet. Eftersom trycket på EU:s budget ständigt ökar kommer det dock att bli nödvändigt att både se till att det finns lämplig finansiering av de politiska initiativen kommande år, och att budgeten är tillräckligt flexibel för att klara oförutsedda händelser.

Den årliga förvaltnings- och resultatrapportens struktur

Avsnitt 1 i rapporten sammanfattar genomförandet av EU-budgeten utifrån senaste tillgängliga underlag om vilka resultat som uppnåtts med EU:s budget fram till slutet av 2015. Rapporten bygger på information från de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens avdelningar, programförklaringarna som är en del av budgetförslaget för 2017 samt andra källor som rapporter om utvärdering och genomförande av EU-program. I rapporten ges en sammanfattande redogörelse, medan mer detaljerade uppgifter om programmålen och framstegen i fråga om indikatorer i förhållande till utgångsläget och målen finns i de årliga verksamhetsrapporterna och programförklaringarna. Rapporten avser rapporteringsåret 2015 med senaste tillgängliga uppgifter som grund, vilka ibland avser tidigare rapporteringsår.

Rapporten ger information om genomförandet för varje budgetrubrik, vilka framsteg som gjorts i programmen inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 samt senast tillgängliga underlag om resultaten för programmen för 2007–2013. På begäran av Europaparlamentet och revisionsrätten presenteras i rapporten också kopplingarna till Europa 2020-strategin och det ges konkreta exempel på mervärdet från EU-finansieringen. Rapporten ger också grundläggande exempel på andra typer av politiska instrument utan utgifter som används tillsammans med utgiftsprogram som stöd för unionens övergripande prioriteringar.

I avsnittet beskrivs även kommissionens pågående arbete med en ”resultatinriktad EU-budget”, ett brett initiativ avsett att garantera att EU:s budget används för att maximera resultaten för EU-medborgarna.

I avsnitt 2 beskrivs kommissionens förvaltning av EU:s budget under 2015. Rapporteringen om förvaltningsresultatet bygger på de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens avdelningar, i vilka det interna kontrollsystemet och relaterade ämnen beskrivs i detalj. Där problem upptäcktes under året beskriver rapporten hur kommissionens avdelningar hanterade dessa utmaningar. Avsnittet innehåller en sammanfattning av hur målen för internkontrollen har uppnåtts, hur rättsliga risker har hanterats, kontrollernas kostnadseffektivitet samt strategier mot bedrägerier.

Slutsatsen i avsnittet bygger på förvaltningsförklaringar från alla avdelningar och förklaringar från internrevisioner, vilket innebär att kommissionen genom att anta denna rapport tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget 2015.

Avsnitt 1
Prestation och resultat

1.1 Prestation i centrum för Junckers kommission

Mot bakgrund av budgetdisciplin och konkurrerande krav på EU:s budget är det helt nödvändigt med ett starkt fokus på prestation och konkreta resultat. Under 2015 har detta krävt en maximal tillämpning av flexibiliteten i den fleråriga budgetramen, såsom betydande omfördelning av medel, för att dirigera tillgängliga medel till de mest angelägna prioriteringarna, samtidigt som man behåller en stabil grund för långsiktiga investeringar.

Ordförande Juncker angav tonläget i början av sin mandatperiod: ”Det räcker inte att fördela pengarna klokt. Vi måste göra mer, med mindre resurser. Vi måste få ut det bästa ur budgeten och spendera pengarna smart. […] Folk vill att vi ska nå resultat. De vill också veta hur vi spenderar skattebetalarnas pengar.” 7

Initiativet med en resultatinriktad EU-budget som lanserades 2015 av vice ordförande Kristalina Georgieva syftar till att infria förväntningarna på detta åtagande. Det bygger på de befintliga, resultatbaserade budgetramarna som ska främja en ny balans mellan överensstämmelse och prestation, fördelning av medel och programresultat. ”Fokus, fart och resultat” är de vägledande principerna för många initiativ, vilka kan delas in i fyra områden:

Att kartlägga inom vilka områden som EU:s budget bör investeras för att främja huvudprioriteringar och gynna flera mål med önskad smidighet och flexibilitet.

Att förbättra hur EU:s budget bör investeras för att maximera nyttan av medlen genom ökad användning av finansiella instrument, förenkling och proportionerliga, kostnadseffektiva kontroller.

Att analysera hur genomförandet och resultaten av EU:s budget bedöms, för att skapa en rationaliserad och realistisk resultatram, som omfattar rapportering av rättsliga aspekter och resultat.

Att säkra effektiv kommunikation som ger lättillgänglig och begriplig information om resultaten som nåtts med EU:s budget för en bredare allmänhet samt en konstruktiv dialog med berörda parter, däribland en dialog med experter och politiker om resultatbaserad budgetering och en årlig konferens om en resultatinriktad EU-budget.

Ett exempel på hur EU-budgetens resultat bättre kan presenteras för allmänheten är det särskilda webbverktyg över EU-resultat som vice ordförande Kristalina Georgieva lanserade i september 2015 vid den årliga konferensen om en resultatinriktad EU-budget. Det ger exempel på hur EU-budgeten spenderas genom att visa vilka effekter EU-finansierade projekt i Europa och resten av världen haft i praktiken. Flera olika insatsområden omfattas 8 .

Agendan för en resultatinriktad EU-budget bygger på kontinuerliga framsteg, men vissa förbättringar gjordes redan under 2015 i kommissionens strategiska planerings- och programplaneringscykel samt i budgetförfarandet. Förändringarna är ett stöd vid planering, övervakning och rapportering av resultat för såväl kommissionens verksamhet som i alla utgiftsprogram.

Arbetet med att se över de resultatindikatorer som tagits fram för program som finansieras genom EU-budgeten pågår. Denna översyn kommer att göra det möjligt att med utgångspunkt i tillförlitliga uppgifter välja de indikatorer som lämpar sig bäst för att mäta framstegen mot målen och för att ge klarare och mer heltäckande upplysningar om resultaten inför utarbetandet av den årliga EU-budgeten.

Andra förbättringar kommer att märkas under rapporteringen för 2016. Ett exempel är införandet av en flerårig strategisk plan som varje avdelning inom kommissionen ska anta utifrån gemensamma allmänna mål som omfattar Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar och som stöder Europa 2020-målen och skyldigheterna enligt fördraget 9 .

På området sund ekonomisk förvaltning har det gjorts framsteg i mätningen av indikatorer för att bedöma kontrollernas kostnadseffektivitet samt vilka belopp som står på spel inom varje politikområde.

Här drar kommissionen också nytta av tjänsten för internrevisions (IAS) arbete och rekommendationer. IAS har i överensstämmelse med sina metoder och bästa praxis gjort en indirekt bedömning av effektiviteten, genom att undersöka om och hur ledningen har inrättat kontrollsystem för att mäta effektiviteten och genomslaget hos den egna verksamheten. För att hjälpa kommissionen att följa metoderna och bästa praxis genomförde IAS under 2015 ett antal effektivitetsrevisioner där det bedömdes hur kommissionens avdelningar förvaltar, övervakar och informerar om de särskilda mål som står under deras kontroll och kan uppnås genom deras satsningar och åtgärder, samt hur de förvaltar, övervakar och informerar om EU-politikens genomslag (se bilaga 3 för mer information om dessa effektivitetsrevisioner).

---

Denna nya årliga förvaltnings- och resultatrapport speglar kommissionens nya förhållningssätt till resultatrapportering. Den är dessutom ett exempel på kommissionens åtagande att effektivisera rapporteringen om budgetresultatet. Rapporten är en del av ett integrerat redovisningspaket till stöd för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet 10 . I de följande avsnitten presenteras de senaste tillgängliga uppgifterna om vilka resultat som uppnåtts med EU:s budget. Först ges en sammanfattande översikt av de framsteg som har gjorts mot målen i Europa 2020-strategin, och därefter redogörs både för genomförandet av programmen 2014–2020 och för resultaten från programmen 2007–2013.

1.2 Framstegen i korthet

För att målet om smart och hållbar tillväxt för alla i EU ska kunna uppnås omfattar Europa 2020-strategin fem överordnade mål för sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning samt kamp mot fattigdom och social utestängning. Dessa överordnade mål omvandlas av medlemsstaterna till nationella mål. Medlemsstaterna ansvarar i första hand för framsteg i fråga om dessa mål på nationell nivå, medan EU:s budget bidrar till att de överordnade målen nås på EU-nivå.

De överordnade målen i Europa 2020-strategin övervakas av kommissionen med hjälp av nio indikatorer. Information om framstegen inom dessa indikatorer uppdateras regelbundet och publiceras på Eurostats webbplats 11 . I följande diagram presenteras senaste tillgängliga data 12 för de nio indikatorerna. Det visar vilka framsteg som gjorts sedan 2008 och vad som saknas för att målen i Europa 2020-strategin ska nås. Indikatorerna för miljömål och utbildning närmar sig de överordnade målen. Däremot krävs det ytterligare insatser i fråga om sysselsättning, forskning och utveckling samt i kampen mot fattigdom och social utestängning.

Diagram 1: Överordnade mål för Europa 2020-strategin

EU-budgeten är också ett viktigt verktyg för att uppnå övergripande politiska mål såsom klimatåtgärder och biologisk mångfald. För att möta utmaningarna och tillgodose investeringsbehoven i samband med klimatförändringarna har EU beslutat att minst 20 % av dess budget för 2014–2020 – så mycket som 180 miljarder euro över hela perioden − bör gå till insatser med anknytning till klimatförändringarna. För att uppnå detta håller begränsnings- och anpassningsåtgärder på att integreras i EU:s alla stora utgiftsprogram, särskilt inom sammanhållningspolitiken, regional utveckling, energi, transport, forskning och innovation, den gemensamma jordbrukspolitiken samt EU:s utvecklingspolitik. Från och med budgetförslaget för 2014 övervakas de uppskattade klimatrelaterade utgifterna årligen i enlighet med metoden som grundar sig på Riomarkörer. För 2015 bedömdes bidraget till klimatrelaterade utgifter bli sammanlagt 17 %, och förväntas uppgå till 22 % 2016.

Liksom för de klimatrelaterade utgifterna uppskattades vid förfarandet för att spåra utgifter med anknytning till biologisk mångfald att 7 % av 2015 års budget och 9 % av 2016 års budget skulle komma att användas till att begränsa och vända trenden med förlust av biologisk mångfald i EU, vilket är ett betydande bidrag till målen med hållbar tillväxt i Europa 2020-strategin 13 .

I följande avsnitt beskrivs kopplingarna mellan målen i programmen inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och Europa 2020-strategin. För de budgetrubriker som har den mest direkta kopplingen till Europa 2020-strategin (1A, 1B och 2) struktureras också rapporteringen av resultaten från programmen 2007–2013 kring prioriteringarna i Europa 2020, och visar så långt som möjligt i vilken utsträckning EU-budgeten bidragit till att målen i strategin nås 14 .

Diagram 2: 2015 års EU-budget fördelat på budgetrubriker

EU-budgeten uppgick 2015 till 162 273 miljarder euro. Knappt hälften av detta (48 %, dvs. 78 miljarder euro) anslogs till budgetrubrik 1, ”Smart tillväxt för alla”, som i sin tur fördelas mellan rubrik 1A, ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” (10,8 %), och rubrik 1B, ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” (37,2 %). Rubrik 2 ”Hållbar tillväxt: naturresurser” var det näst största budgetområdet och svarade för 39,4 % 15 .

1.3 Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (budgetrubrik 1A)

Under 2015 anslogs 17,55 miljarder euro till programmen för konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (åtaganden under rubrik 1A). Det motsvarar 10,8 % av de totala budgetutgifterna under året.

De huvudsakliga programmen under budgetrubriken ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” är

Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation,

stora infrastrukturprojekt (Galileo, Iter, Copernicus),

Erasmus+-programmet, som finansierar åtgärder inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott,

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som finansierar transeuropeiska nät för transport, energi och it, samt

den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som är en del av investeringsplanen för Europa 16 .

Diagram 3: Vänster: Andelen för rubrik 1A i 2015 års totala budget. / Höger: De viktigaste programmen som finansierades 2015 under rubrik 1A. I ”Övriga program” ingår bl.a. Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), Tull, Fiscalis. I ”Stora infrastrukturprojekt” ingår bl.a. Galileo, Egnos, Copernicus, Iter. Alla belopp är angivna i miljoner euro.

1.3.1 Genomförande av programmen 2014–2020

I och med den nya fleråriga budgetramen utförs nu flera av genomförandefunktionerna för de program som omfattas av rubrik 1A antingen via organ (genomförandeorgan eller nationella organ och i vissa fall decentraliserat), gemensamma företag 17 , initiativ enligt artikel 185 18 eller Europeiska investeringsbanken (för finansiella instrument).

Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation

Arbetsprogrammet för 2014–2015 för Horisont 2020 genomfördes fullt ut. I slutet av 2015 hade 198 ansökningsomgångar publicerats och 78 268 ansökningar lämnats in. Av dessa fördes 10 658 upp på huvud- eller reservlistan. I genomsnitt beviljades 14 % av förslagen finansiering vilket innebär att det totala antalet mottagna förslag fortfarande vida överskrider det antal som får stöd, vilket visar att efterfrågan på EU-finansiering är stor på detta område.

Galileo, Egnos, Copernicus

Installationen av Galileo-satelliterna trappades upp under 2015 i och med att tre satelliter framgångsrikt skjutits upp, och ytterligare sex satelliter tagits i bruk. I december 2015 hade det totala antalet uppskjutna satelliter fördubblats till tolv, varav nio var i drift, vilket är ett högt tempo för utbyggnad i satellitnavigeringens värld. Antalet flygplatser med Egnos-kapacitet har stigit från 150 (2014) till 174 (2015). Samarbetsavtalet med Ukraina har fortsatt och 5 miljoner euro har gjorts tillgängliga genom grannskapsinstrumentet för att utveckla Egnos i Ukraina. Under 2015 gjordes ytterligare framsteg för Copernicus mot att bli ett fullt operativt jordobservationsprogram i och med den framgångsrika uppskjutningen av Sentinel-2A den 22 juni 2015, vilket tillförde optisk bildkapacitet till systemet. Satellitdata från Copernicus utlöste exempelvis en tidig översvämningsvarning i Förenade kungariket och Irland 2015, och bidrog till att man kunde bedöma konsekvenserna av jordbävningen i Afghanistan.

Internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) 19

104 av totalt 139 förfaranden för kontraktstilldelning har undertecknats av Iter-organisationen för de olika arbetsmomenten i uppförandet i Iter-reaktorn. Det motsvarar 90,5 % av projektets totala icke-finansiella värde. Det betyder att en ansenlig del av Iter-verksamheten nu ligger hos de Iter-medlemmar som ska leverera komponenterna till Iter. Det europeiska gemensamma företaget för Iter (F4E) som ansvarar för att ge EU:s bidrag till Iter-organisationen har nu tilldelat de flesta stora kontrakt (över 100 miljoner euro). Den 31 december 2015 hade F4E undertecknat 766 upphandlingskontrakt för driften och 145 bidrag till ett värde av omkring 2,8 miljarder euro (i 2008 års värde). Projektet står emellertid inför vissa utmaningar, med bl.a. förseningar, risk för kostnadsöverskridande samt med den överordnade styrningen. Många av dessa risker har att göra med själva projektets beskaffenhet eftersom det går längre än den senaste fusionstekniken, och med den komplexa styrningsstrukturen. En handlingsplan för förbättringar som även behandlar observationerna från Europaparlamentet och revisionsrätten i deras rapporter om ansvarsfrihet från 2013 godkändes av F4E:s styrelse i mars 2015, och håller på att genomföras.

Erasmus+

Sedan 2014 omfattar Erasmus+-programmet sju tidigare program och innehåller nya åtgärder för utbildningsutbyten 20 . Under 2014–2015 deltog över en miljon individer i 18 000 EU-finansierade åtgärder med flexiblare villkor för rörligheten, som bättre speglar studenternas behov och strukturen på examina (Bologna-processen) i Europa.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Under 2015 anslogs 12,8 miljarder euro till 263 transportprojekt genom bidragsavtal som undertecknades 2015, inom ramen för 2014 års ansökningsomgångar till FSE. FSE-finansieringen har genererat totalt 28,3 miljarder euro i investeringar, genom att kombinera EU-bidrag med regionala budgetar och medlemsstaternas budgetar samt lån från Europeiska investeringsbanken.

Under de två ansökningsomgångarna till FSE – energi som hölls under 2015 anslogs 366 miljoner euro i stöd till 35 projekt för studier och för arbeten. Den största delen av stödet gick till projekt i Östersjöområdet samt till centrala Östeuropa och Sydösteuropa för att ta itu med problem med försörjningstryggheten i dessa delar av Europa. Samtliga projekt som valts ut syftar till att öka energitryggheten och bryta vissa medlemsstaters isolering från EU-täckande energinät. Syftet med projekten är att bidra till fullbordandet av en europeisk energimarknad och integreringen av förnybara energikällor i elnätet.

Omkring 2 miljarder euro planeras att användas av FSE:s finansiella instrument under perioden 2014–2020. I detta syfte undertecknades den 22 juli 2015 FSE:s avtal om skuldinstrumentdelegering (Debt Instrument Delegation Agreement) med Europeiska investeringsbanken för att genomföra FSE:s skuldinstrument. Tack vare detta viktiga steg kunde skuldinstrumentet börja fungera, med utgångspunkt i de erfarenheter som gjordes med instrumenten under perioden 2007–2013, exempelvis instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och pilotfasen i initiativet om projektobligationer (PBI).

De arbetsplaner som föreslagits av de europeiska koordinatorerna för de nio centrala nätverkskorridorer som planeras i TEN-T-förordningen fick stöd av de berörda medlemsstaterna i maj 2015 och presenterades officiellt under TEN-T-dagarna i Riga i juni 2015. Utifrån detta har prioriteringar fastslagits för var och en av korridorerna och beslut om utredningar, infrastruktur och förvaltning har fattats.

För att ytterligare främja målen i Europa 2020-strategin antog EU:s stats- och regeringschefer pakten för tillväxt och sysselsättning i juni 2012. En av åtgärderna i pakten var lanseringen av initiativet om projektobligationer.

Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)

Under 2015 stimulerade mekanismen för tidigareläggning som införts för lånegarantiinstrumentet under Cosme 24 till ett ännu större bidrag till finansiering av mer riskfyllda transaktioner för små och medelstora företag än vad som skulle ha skett utan Efsi-garantin (18 garantiavtal undertecknades till ett belopp om totalt 163 miljoner euro i rättsliga åtaganden). Det förväntas att särskilt nystartade företag och små och medelstora företag som har svårast att få finansiering kommer att gynnas av det utökade lånegarantiinstrumentet. Den 30 september 2015 hade redan fler än 30 000 små och medelstora företag tagit emot finansiering till ett värde av drygt 700 miljoner euro. Den 31 december 2015 hade redan fler än 51 000 små och medelstora företag tagit emot finansiering till ett värde av närmare 1 300 miljoner euro inom ramen för det utökade lånegarantiinstrumentet inom Cosme.

Omkring 450 000 små och medelstora företag har erhållit tjänster via Enterprise Europe Network. Det rör sig om allt ifrån upplysningar i EU-frågor till specialiserade rådgivningstjänster eller tjänster för att underlätta partnerskap mellan små och medelstora företag genom företagsbesök och olika evenemang för att knyta kontakter. Syftet är att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och öka deras innovationsförmåga genom de 3 000 nätverksanställda i EU:s alla regioner och i 35 länder utanför EU. De 625 organisationer som deltar gav expertråd till 60 000 små och medelstora företag om tillgång till finansiering, immateriella rättigheter, utlåtanden om företag och teknik samt resurseffektivitet. Omkring 22 000 små och medelstora företag deltog i evenemang för att knyta kontakter. Dessa aktiviteter ledde till 3 190 särskilt lyckade satsningar som företag rapporterat, och en rad framgångar.

Erasmus för unga företagare ger nya eller blivande företagare chansen att lära sig av erfarna företagare som driver små företag i andra länder. Hittills har närmare 12 000 företagares profiler registrerats och det har knutits 3 900 kontakter mellan 7 700 företagare.

En viktig prioritering för kommissionen 2015 var att förbereda 25 genomförandet av investeringsplanen för Europa som lanserades 2014.

Stöd till små och medelstora företag

SMF-garantiinstrumentet med ett EU-budgetåtagande 29 på 649,90 miljoner euro katalyserade 20,7 miljarder euro i medel till 381 592 små och medelstora företag genom 463 295 lån 30 . Hävstångseffekten för SMF-garantiinstrumentet är 38,6 31 .

I instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) har 555 miljoner euro i EU-medel investerats i riskkapitalfonder, vilket katalyserade uppnådda investeringar om totalt nära 3,12 miljarder euro till 437 små och medelstora företag som godkänts för finansiering 32 . Hävstångseffekten för GIF är omkring 5,6 33 . Dessa företag har högre tillväxt av försäljning, tillgångar och anställningar än de som inte får stöd av en aktiefond eller riskkapitalfond och löper också mindre risk att gå i konkurs än andra företag.

1.3.2 Resultat av programmen inom den fleråriga budgetramen 2007–2013

Aspekter på genomförandet

Den nyligen avslutade efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet för forskning 34 visar att under programmets sju år (2007–2013) fullföljdes 487 ansökningsomgångar med nära 136 000 mottagna godkända ansökningar. Ca 25 000 projekt fick medel, och omfattade över 134 000 deltagare från 170 olika länder. Sammanlagt deltog 29 000 organisationer varav drygt 70 % var nya. Små och medelstora företag svarade för över 50 % av alla industriorganisationer som deltog i bidragsavtal. Dessutom gav sjunde ramprogrammet för forskning ett viktigt bidrag till Juncker-kommissionens prioritering ”EU som global aktör” med över 7 800 deltagare från icke associerade tredjeländer som mottog över 700 miljoner euro från Europeiska kommissionen. Förenklingar av det sjunde ramprogrammet medförde besparingar för deltagarna på över 550 miljoner euro jämfört med det sjätte ramprogrammet.

Utvärderingen från genomförandeorganet för forskning (REA) 35 som förvaltar en stor andel av Horisont 2020 redovisade att de faktiska kostnaderna för att driva REA under 2012–2015 var 34,8 miljoner euro (15 %) lägre än enligt den första bedömningen, tack vare kostnadsbesparingar för personal och infrastruktur. De faktiska besparingarna från programdelegationen till REA var 24 % högre än de första bedömningarna (53,4 miljoner euro jämfört med 43,1 miljoner euro).

Analysen visar att de faktiska kostnaderna för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Ercea) som förvaltade Europeiska forskningsrådets (EFR) del i Horisont 2020 för 2012–2015 var 20,6 miljoner euro (12 %) lägre än den första bedömningen, tack vare kostnadsbesparingar för gemensamma kostnader, medan de faktiska personalkostnaderna blev högre än väntat för 2014–2015. De faktiska besparingarna från programdelegationen till Ercea var något högre än de första bedömningarna (46,5 miljoner euro jämfört med 44,6 miljoner euro).

I januari 2014 blev genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T EA) till Inea. Det ansvarar bland annat för att genomföra delar av FSE-programmet 36 (transport, energi och telekom) och de specifika programmen för transport och energi i Horisont 2020. Den efterhandsutvärdering som gjordes för perioden 2011–2013 visade att organet var det mest kostnadseffektiva alternativet för att genomföra TEN-T-programmet. Detta alternativ innebar besparingar för EU-budgeten på 8,8 miljoner euro jämfört med vad det skulle ha kostat att genomföra programmet internt.

Bidrag för att uppnå politiska mål

Smart tillväxt

Under 2015 rapporterades i efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet, FP7, om resultaten från 12 149 genomförda FP7-projekt (motsvarande omkring 50 % av alla FP7-projekt). Det är fortfarande för tidigt att göra en slutlig bedömning av marknadseffekten från sjunde ramprogrammet, men i värderingen beräknades en indirekt ekonomisk effekt om 500 miljarder euro under 25 år, eller omkring 20 miljarder euro årligen i ökad bruttonationalprodukt (BNP).

Genom kortsiktiga hävstångseffekter och långsiktiga multiplikatoreffekter genererade varje euro som spenderades inom sjunde ramprogrammet omkring 11 euro i beräknade direkta och indirekta ekonomiska effekter genom innovationer, ny teknik och nya produkter. Enligt efterhandsutvärderingen av projekten från sjunde ramprogrammet har de hittills lett till 1 700 patentansökningar och över 7 400 kommersiella utnyttjanden. Över hälften av projekten från sjunde ramprogrammet pågår fortfarande, och den rapporterade effekten väntas stiga under de närmaste åren.

Projekt som understöds av sjunde ramprogrammet har slutförts med en högre teknisk mognadsgrad, vilket vägde positivt i bedömningen av deras innovationskraft jämfört med organisationer som deltog i sjätte ramprogrammet. En analys av gemenskapens innovationsundersökning visar att det är mer sannolikt att innovativa företag som stöds av sjunde ramprogrammet lanserar nya produkter, processer eller tjänster på marknaden och får högre andel intäkter från innovation än de som inte understöds av sjunde ramprogrammet. En kontrafaktisk analys som bedömer medelantalet patentansökningar per forskare visar också att forskare i organisationer som deltar i sjunde ramprogrammet i genomsnitt ansöker om fler patent än forskare i organisationer som inte deltar i EU:s ramprogram.

Det sjunde ramprogrammet lyckades särskilt väl med att höja den vetenskapliga nivån. Projekt från sjunde ramprogrammet har hittills genererat 170 000 publikationer. 54 % av dessa är fritt tillgängliga. Andelen publikationer från sjunde ramprogrammet av 1 % av de mest citerade publikationerna är i genomsnitt 3,6 %. Denna andel är 2,8, 2 och 3,6 gånger högre än genomsnittet för EU, USA respektive världen. Antalet publikationer i topprankade vetenskapliga tidskrifter som får finansiering av Europeiska forskningsrådet, och det faktum att Europeiska forskningsrådet har finansierat elva nobelpristagare och fem Fieldsmedaljörer vittnar om Europeiska forskningsrådets framstående vetenskapliga ställning. Mer än 13 000 små och medelstora företag deltog i sjunde ramprogrammet och mottog 6,4 miljarder euro. Det ligger väl över målet att 15 % av finansieringen skulle gå till små och medelstora företag inom sjunde ramprogrammets program Samarbete, vilket rådet och Europaparlamentet fastslog när sjunde ramprogrammet startade. Ekonometriska analyser visar att små och medelstora företag som deltar i sjunde ramprogrammet fick 38 % högre resultat än kontrollgruppen vad gäller sysselsättningstillväxt och rörelseintäkter.

Enligt uppgiftslämnarna i ett samråd med berörda parter om efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet är att hantera alleuropeiska utmaningar genom europeisk forskning ett av de tre viktigaste europeiska mervärdena, jämfört med åtgärder från medlemsstaterna (förutom ökad konkurrens inom forskningen och att öka forskarnas rörlighet).

I Horisont 2020, som ersätter det sjunde ramprogrammet, inför kommissionen en rad priser för ”samhällsutmaningar”. Horisont-priserna ger en prissumma till de som på effektivaste sätt löser en viss utmaning. De motiverar på så sätt till innovation. De föreskriver ett mål, men inte vem innovatören ska vara eller hur målet ska nås.

2014 vann det tyska biofarmaceutiska företaget CureVac GmbH innovationspriset och tilldelades 2 miljoner euro för framsteg inom en ny teknologi för att bevara livräddande vaccin oförändrat vid alla omgivande temperaturer. Därmed övervann företaget ett av de största hindren för att använda vaccin i utvecklingsländer.

2015 gav priset en hävstångseffekt i form av en extra, privat investering i forskningen när Bill and Melinda Gates Foundation tillkännagav ett åtagande att investera 46 miljoner euro i CureVac, för att snabba på utvecklingen av dess innovativa vaccinteknologi och tillverkning av flera slags vaccin mot infektionssjukdomar.

Inom sjunde ramprogrammets Marie Skłodowska Curie-åtgärder fick över 50 000 forskare stipendier (varav 10 000 doktorander). Stipendiaterna representerade 148 olika nationaliteter från 86 länder i hela världen, vilket gör Marie Skłodowska Curie-åtgärderna till den mest internationella delen av sjunde ramprogrammet. Marie Skłodowska Curie-åtgärderna bidrog till att hålla kvar de bästa forskarna i Europa, eftersom nära 34 % av stipendiaterna var medborgare i länder utanför EU och 46 % av forskarna som kom till EU från industrialiserade länder stannade i Europa efter stipendietiden (även om det inte går att avgöra programmets direkta betydelse). Undersökningar visar att runt 80 % av Marie Skłodowska Curie-stipendiaterna ansåg att erfarenheterna från stipendietiden hade förbättrat deras karriärmöjligheter, vilket visar på programmets betydelse för utvecklingen av de vetenskapliga karriärerna för de som fick ekonomiskt stöd.

Hållbar tillväxt

Programmet Intelligent energi – Europa (IEE) har gett konkreta fördelar: sedan 2007 har IEE-projekt levererat förnybar energi motsvarande den årliga elförbrukningen för sju miljoner medborgare, vilket sparade primärenergi motsvarande den årliga elförbrukningen för två miljoner hushåll, och väntas leda till investeringar i hållbar energi på över fyra miljarder euro. En preliminär bedömning av de årliga besparingarna av primärenergi från pågående IEE-projekt visar att de väntas överstiga 312 000 ton oljeekvivalenter per år. IEE nådde ut till över 40 miljoner människor i hela EU.

Enligt utvärderingen bedömdes miljöinnovationsprojekt få en genomsnittlig hävstångseffekt på omkring 20 (1 euro i offentliga investeringar leder till en hävstångseffekt brutto på 20 gånger, två år efter projektets slut) som skapade en genomsnittlig sysselsättning netto på omkring åtta individer (heltid) per projekt. Omvandlat till pengar var värdet på den sammanlagda globala miljömässiga och ekonomiska nyttan från miljöinnovationsinitiativet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) uppskattningsvis mer än 1,6 miljarder euro under fem års tid.

EU gick in i 2015 med åtagandet att leverera säker och hållbar energi till sina medborgare och företag samt bekämpa orsakerna till klimatförändringarna. I februari lanserade EU energiunionen för att hjälpa konsumenterna att spara pengar och energi, hjälpa miljön, främja en konkurrenskraftig energimarknad och säkra leveranstillgången. Ett antal förslag på området lades fram i juli, däribland en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, tydliggöra energieffektivitetsmärkningarna och förbättra konsumenternas situation. Kommissionen inledde också ett offentligt samråd om den nya utformningen av elmarknaden.

I februari lade kommissionen fram ett meddelande om hur man ska nå målet om en tioprocentig sammankoppling av elnäten i alla medlemsstater till 2020. I slutet av 2015 hade redan flera sammankopplingar gjorts, som kopplade ihop Baltikum i norr, den iberiska halvön i söder och Malta med övriga EU.

I september antog kommissionen den nya, strategiska planen för energiteknik. Dess syfte är att utveckla och bygga ut koldioxidsnål teknik och att öka samarbetet mellan medlemsstaterna.

I november lade kommissionen fram den första årsrapporten om energiunionen, som visade vilka framsteg som gjorts sedan strategin om energiunionen antogs. Det kommer dock att krävas ytterligare åtgärder för att genomföra den, och 2016 kommer att bli ett avgörande år då det är upp till bevis.

EU har dessutom spelat en avgörande roll för att medla fram världens första, rättsligt bindande klimatavtal, som antogs av 195 länder i Paris i december. Avtalet innehåller en global handlingsplan för att världen ska kunna undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till en bit under 2 °C. Det sände också tydliga signaler till investerare, företag och opinionsbildare att den globala övergången till ren energi är här för att stanna och att andra resurser än smutsiga, fossila bränslen måste användas.

Tillväxt för alla

Efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet visar att även om det sjunde ramprogrammet inte uttryckligen inrättades för att skapa jobb, så kommer programmet att skapa 130 000 forskningsjobb under en tioårsperiod och indirekt ytterligare 160 000 jobb under 25 år.

Marie Skłodowska Curie-insatserna har förbättrat anställningsbarheten, karriärmöjligheterna och rörligheten för forskare i Europa och världen. 95 % av Marie Skłodowska Curie-stipendiaterna var anställda två år efter stipendietiden. Sjunde ramprogrammet bidrog till långsiktig rekrytering av forskare, eftersom en stor andel (43 %) av de forskare som var tillfälligt anställda i projekt stannade kvar i sina forskningsgrupper efter projektets slut.

Varannan högskoleutbildad som studerar eller yrkesutbildar sig utomlands tar hjälp av Erasmus, och underlag från Erasmus-programmet har visat att Erasmus ger dem 45 % bättre anställbarhet än studenter som inte studerat utomlands. Studenter från Östeuropa löpte 83 % mindre risk att hamna i långtidsarbetslöshet om de deltagit i Erasmus.

En studie som gjordes inom programmet Erasmus för unga företagare visade att mer än en tredjedel av de potentiella entreprenörerna som deltog faktiskt har startat ett företag, och två tredjedelar av de erfarna entreprenörer som deltog fick nya idéer eller tekniska kunskaper, tog sig in på nya marknader och ökade sin omsättning.

1.4 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (budgetrubrik 1b)

60,4 miljarder euro tilldelades programmen under rubrik 1b för 2015, vilket motsvarar 37,2 procent av 2015 års sammanlagda EU-budget.

Diagram 4: Vänster: De viktigaste programmen som finansierades 2015 under rubrik 1B. Kategorin ”Övrigt” omfattar bl.a. de yttersta randområdena och glesbefolkade regioner samt fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt / Höger: Andelen för rubrik 1B i 2015 års totala budget. Alla belopp är angivna i miljoner euro.

Rubrik 1b i den fleråriga budgetramen täcker Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) 37 – inklusive det särskilda tilläggsanslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead). Alla dessa program genomförs genom delad förvaltning.

Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF utgör sammanhållningspolitiken med en budget på 351,8 miljarder för 2014–2020, som är EU:s viktigaste investeringsinstrument för att nå upp till målen i Europa 2020-strategin i syfte att stödja tillväxt och skapa arbetstillfällen på EU-nivå och strukturreformer på nationell nivå. Åtgärder från sammanhållningspolitiken bidrar till att flera av Junckerkommissionens prioriteringar uppnås, bl.a. ”sysselsättning, tillväxt och investeringar”, ”en digital inre marknad” och ”energiunion och klimat”. Sammanhållningspolitiken bidrar också till utvecklingen av den inre marknaden samt ett antal åtgärder som rör hanteringen av flyktingkrisen och migrationspolitiken.

Den reformerade sammanhållningspolitiken 2014–2020 har anpassats fullt ut till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Sammanhållningsmedlen utgör mer än 60 % av den offentliga investeringsbudgeten i ett antal medlemsstater och har fortsatt att spela en central roll när det gäller att stödja långsiktiga investeringsstrategier.

I enlighet med regelverket för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) täcker de program som samfinansieras av Esif under 2014–2020 alla de relevanta landsspecifika rekommendationerna 38 i samband med europeiska planeringsterminen. De operativa programmen är nära kopplade till tidigare landsspecifika rekommendationer och de godkänns på villkor att ett antal reformer genomförts (s.k. förhandsvillkor) för att underlätta och effektivisera användningen av Esif.

Att den reformerade sammanhållningspolitiken integreras väl med EU:s nya ekonomiska styre i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 bidrar till att öka politikens förmåga att reagera på ändrade ekonomiska förutsättningar och plötsliga obalanser.

Kommissionens främsta arbete under 2015 bestod i att framgångsrikt slutföra förhandlingarna om programmen 2014–2020, men kommissionen genomförde också riktade åtgärder som syftade till att hantera landsspecifika svårigheter och öka medlemsstaternas förmåga att effektivt slutföra sina program för 2007–2013.

1.4.1 Genomförande av programmen 2014–2020

Vid 2015 års utgång hade alla sammanhållningspolitikens operativa program för 2014–2020 antagits av kommissionen, vilket innebar att alla program kunde börja genomföras i praktiken. De förbättringar som infördes för perioden 2014–2020 garanterar att programmen är mer resultatinriktade och att investeringsbehoven hänger samman med särskilda mål och prioriteringar med motsvarande indikatorer och mål för utfall och resultat. Varje program har en resultatram som resultaten kommer att jämföras med. Detta möjliggör transparent rapportering och utvärdering av utvecklingen mot programmålen.

Vid slutet av 2015 hade över 100 000 projekt redan valts ut av medlemsstaterna. Meddelandet Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag 39 som kommissionen lade fram i december 2015 ger en god överblick över vilka Esif-investeringar som planeras för programperioden 2014–2020 och vilka resultat de förväntas få.

På det hela taget uppskattas det 40 att genomförandet av Esif-programmen för 2014–2020 kommer att få direkta positiva effekter jämfört med utgångsläget, framför allt när det gäller BNP-tillväxt, och att de kommer att fortsätta långt efter genomförandets slut. De förväntade effekterna är särskilt betydande för EU13-medlemsstaterna 41 , för vilka Esif står för en avsevärd del av de offentliga investeringarna. För dessa medlemsstater förväntas att skillnaden jämfört med utgångsläget kommer att nå upp till +2,7 % vid genomförandets slut och ligga kvar på över 2 % i åtminstone tio år efter 2020.

Information om genomförande och resultat kommer framför allt att tillhandahållas genom de årliga genomföranderapporterna för Eruf och Sammanhållningsfonden samt ESF-programmen, och följas upp noga av kommissionen. Medlemsstaterna ska lämna in de första årliga genomföranderapporterna i juni 2016.

Förutsättningar för genomförandet

Förhandsvillkoren 42 är ett av de centrala nya inslagen i den reformerade sammanhållningspolitiken. De syftar till att göra fonderna effektivare. De omfattar ramvillkor för att investeringarna ska få genomslag och de bör uppfyllas genast – inte senare än under de första genomförandeåren. Även om cirka 75 % av alla förhandsvillkor var uppfyllda då programmen godkändes, var 750 förhandsvillkor inte uppfyllda (till exempel i fråga om generalplaner för transporter som låg till grund för transportinvesteringar). Man kom överens med kommissionen om handlingsplaner för att uppfylla dessa villkor senast 2016. Vissa förseningar kunde konstateras i genomförandet av handlingsplanerna: av de 470 handlingsplaner som ursprungligen planerats vara fullföljda före slutet av 2015 var det 142 handlingsplaner som fullföljdes under 2015, liksom tre handlingsplaner som planerats för 2016. Kommissionen har noga övervakat situationen med handlingsplanerna när det gäller uppfyllandet av förhandsvillkor, och kommer att fortsätta med detta under hela 2016.

Utnämning är ett annat nytt inslag i den reformerade sammanhållningspolitiken som syftar till att förbättra garantierna genom att lägga större ansvar på medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Det är en process som innebär att medlemsstaterna utser de myndigheter som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av programmen, och ser till att adekvata system inrättats från periodens början. När processen är slutförd kan ansökningarna om utbetalning inom programmen börja lämnas in till kommissionen. Medlemsstaterna utsåg de första myndigheterna under 2015. I slutet av 2015 hade medlemsstaterna anmält till kommissionen att programmyndigheter utsetts för 20 % av programmen i ESF 43 , Eruf och Sammanhållningsfonden, vilket var långsammare än enligt den ursprungliga tidsplanen. Kommissionen ger dock stöd till medlemsstaterna för att de ska klara svårigheterna.

Som en del av åtgärderna för att hjälpa Grekland enades man om att öka förfinansieringen för strukturfonderna under programperioden 2014–2020, i kombination med en EU-finansieringsgrad på 100 % för godkända utgifter och frigörande i förtid av återstående 5 % för programmen 2007–2013. Den kumulativa effekten var 2 miljarder euro (hälften under 2015 och hälften under 2016).

Ungdomssysselsättningsinitiativet

När det gäller ungdomssysselsättningsinitiativet visar den första omgången av övervakningsdata som lämnades in av medlemsstaterna i april 2015 (stoppdatum slutet av 2014) på totalt ca 138 000 deltagare. Ett stort problem som konstaterats var bristen på offentlig finansiering för att få insatserna inom ungdomssysselsättningsinitiativet att avancera. Kommissionen föreslog därför att förfinansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet skulle ökas till 30 % under 2015 för att underlätta finansieringen av de initiala åtgärderna 44 . Förfinansieringen togs från 2015 års EU-budget.

En senare undersökning och intervjuer med förvaltningsmyndigheterna under 2015 visar att genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga har inletts i de flesta stödberättigade medlemsstater. I november 2015 rapporterade tio medlemsstater att de redan hade tilldelat 75 % eller mer av sin budget för ungdomssysselsättningsinitiativet till konkreta åtgärder. För de 20 medlemsstater som genomför ungdomssysselsättningsinitiativet uppgick i slutet av december 2015 den sammanlagda kostnaden för verksamheter som valts ut för stöd till 3,3 miljarder euro och 380 miljoner euro hade deklarerats av stödmottagare. Enligt samma studie hade i november 2015 stora medlemsstater och/eller stora stödmottagare i ungdomssysselsättningsinitiativet lyckats sysselsätta tusentals unga – Italien (omkring 375 000 kontaktade eller redan i åtgärder), Portugal (100 000), Grekland (32 000), Frankrike (32 000) och Ungern (16 000).

Initiativet för små och medelstora företag

Genomförandet har även påbörjats i praktiken för initiativet för små och medelstora företag, vilket är ett gemensamt finansieringsinstrument mellan kommissionen och EIB-gruppen (Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden) som syftar till att stimulera finansieringen av små och medelstora företag genom att tillhandahålla partiell risktäckning för låneportföljer till små och medelstora företag hos det finansinstitut som är originator. Produkterna i fråga, som är attraktiva för såväl banker som små och medelstora företag, kan få ett oerhört genomslag när det gäller att snabbt och effektivt öka utlåningen till den reala ekonomin, skapa arbetstillfällen och stimulera ekonomisk tillväxt. Genomförandet har redan påbörjats i flera medlemsstater (Bulgarien, Spanien, Malta), och flera andra (bl.a. Rumänien, Italien och Finland) har angett att de också har för avsikt att delta.

Förutom stödet från EU:s budget och de specifika programmen har kommissionen även bidragit till att förbättra situationen i fråga om jobb och sysselsättning i EU genom en rad initiativ:

1.4.2 Resultat av programmen 2007–2013

Aspekter på genomförandet

Sammanlagt 440 operativa program (322 för Eruf och Sammanhållningsfonden och 118 för ESF) erhöll sammanhållningspolitiska medel under programperioden 2007-2013, med ett totalt budgetanslag på 346,5 miljarder euro.

De tre sammanhållningspolitiska fonderna hade genomförts i tillfredsställande utsträckning i de flesta medlemsstaterna i slutet av 2015 (80,2 %, exklusive utestående betalningsansökningar). Endast i Rumänien, Italien och Kroatien rådde ännu vissa förseningar. Den sammanlagda genomförandegraden för ESF i alla medlemsstater uppgick till 80,5 % i slutet av 2015. Fördelningsgraden för ESF i de länder med lägst nivå översteg 65 %, utom i Kroatien (52,3 %) och Rumänien (51,1 %). För Eruf och Sammanhållningsfonden ökade genomförandetakten ytterligare mot slutet av 2015, med en genomförandetakt på totalt 80 % för samtliga medlemsstater (exkl. utestående betalningsansökningar). Förseningar konstaterades endast för Rumänien, Italien och Kroatien. Effekterna av dessa förseningar kan fortfarande dämpas eftersom utgifterna kopplade till finansieringsinstrumenten fortfarande kan lämnas in och stödberättigandeperioden för Kroatien löper till slutet av 2016.

En analys av tillgänglig övervakningsinformation om projekturval samt information i de årliga genomföranderapporterna som lämnades in av programförvaltningarna i juni 2015 visar att de flesta av sammanhållningspolitikens operativa program för 2007–2013 fortlöper enligt planen. Fram till hösten 2015 hade mer än 760 000 projekt fått stöd av Eruf och Sammanhållningsfonden i samtliga medlemsstater.

I enlighet med kommissionens starkare inriktning på resultat, och som en del av den pilotverksamhet som kommissionen inledde 2014, genomfördes en översyn av resultatet för samtliga 322 program inom Eruf och Sammanhållningsfonden åter genomfördes 2015. Resultaten ansågs vara bra eller godtagbara för 91 % av programmen, och undermåliga eller kritiska för 9 % av dem. Detta är en positiv utveckling jämfört med vad som framkom av bedömningarna för 2014 (då 12 % av programmen bedömdes vara i farozonen).

Programmens resultat har i synnerhet förbättrats i fråga om förvaltnings- och kontrollfrågor, projekturval och finansieringstekniska instrument, vilket har lett till snabbare genomförande med en övergripande genomförandegrad för Eruf och Sammanhållningsfonden i alla medlemsstater som ökade till 87 % i slutet av 2015.

Det gick dock långsammare än planerat att införa de finansieringstekniska instrumenten. I slutet av 2014 hade 1,04 miljarder euro av totalt 17,06 miljarder euro fortfarande inte utbetalats till de finansieringstekniska instrumenten.

Bidrag för att uppnå politiska mål

BNP-tillväxten är visserligen endast ett av de många målen för EU:s sammanhållningspolitik, men av avsnittet om makromodeller i efterhandsutvärderingen framgick att varje investerad euro i sammanhållningspolitiken under perioden 2007–13 uppskattningsvis kommer att generera ca 2,7 euro i ytterligare BNP senast 2023 46 . Med andra ord kommer sammanhållningspolitiken att stå för en BNP-ökning på närmare 1 biljon euro. De tematiska avsnitten i efterhandsutvärderingarna av Eruf – Sammanhållningsfonden och ESF håller på att slutföras och utförligare slutsatser om resultaten kommer att ges i nästa års rapport. De sammanhållningspolitiska insatserna fram till 2014 som beskrivs nedan baseras främst på den senaste övervakningsinformationen från de årliga genomföranderapporterna som lämnades in av medlemsstaterna 2015 samt på resultaten från de efterhandsutvärderingar som redan slutförts (dvs. miljö, transporter och företagsstöd).

Smart tillväxt (Eruf och ESF)

Resultaten på området smart tillväxt kommer både från mobilisering av finansiella resurser och från förbättrade investeringsvillkor. Programmen främjar sysselsättning, tillväxt och investeringar i hela Europa samtidigt som de fokuserar på de minst utvecklade områdena och sektorer med tillväxtpotential.

Över 36 000 projekt delfinansierades runt om i EU som stöd till samarbete mellan företag och forskningscentrum fram till 2014. Vissa medlemsstater uppvisade goda resultat och uppfyllde med råge de ursprungliga målen (Förenade kungariket). I andra medlemsstater (t.ex. Polen, Belgien och Österrike) ligger samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn fortfarande under de uppställda målen, men det görs kontinuerliga satsningar på att främja detta viktiga samarbete.

Mervärdet från Eruf-stödet ligger i att ge medlemsstaterna extra finansiellt stöd till tillväxtskapande investeringar i samband med stränga krav på budgetkonsolidering. Den ekonomiska verksamhet som föranletts av dessa investeringar ger både en kortsiktig effekt på BNP (i EU12-länderna 47 väntas BNP stiga med 2,7 % per år mellan 2007 och 2016 48 ), och en långsiktig effekt (som endast uppstår efter en längre tid) tack vare strukturförbättringar i EU:s ekonomier.

Ett exempel på en lyckad Eruf-investering är inrättandet år 2013 av en holdingfond på nästan 16 miljoner euro i den spanska regionen Extremadura, som användes på mindre än två månader och till följd av detta nästan fördubblades till 30 miljoner euro. Genom att ge lån till små och medelstora företag för tillväxt och innovation har det bidragit till att öka den privata investeringsmarknaden i den enda spanska region som betecknas som mindre utvecklad (s.k. konvergensregion). Hittills har över 600 små och medelstora företag erhållit stöd. Avgörande för framgången är partnerskapet mellan Europeiska investeringsfonden och de regionala myndigheterna och en grundlig förhandsbedömning av den regionala marknaden som ledde till ett skräddarsytt finansieringsinstrument. Med utgångspunkt i denna erfarenhet har Extremadura bidragit med 75 miljoner euro av sitt regionala Eruf-anslag till det spanska initiativet för små och medelstora företag för 2014-2020.

Med hjälp av finansiering från Eruf genomfördes nära 95 000 forsknings- och utvecklingsprojekt. Det ledde till att över 40 000 heltidstjänster skapades inom forskning fram till 2014, vilket översteg målet på 33 500 nya tjänster. Särskilt från Polen rapporteras kontinuerliga framsteg, där skapades nära 5 000 forskningstjänster fram till 2014.

Tack vare investeringar från Eruf har bredbandstäckningen ökat betydligt inom EU de senaste åren, främst i mindre utvecklade regioner. Över 8 miljoner ytterligare hushåll har fått tillgång till bredband till följd av stöd från Eruf fram till 2014. Stora framgångar rapporteras särskilt från Grekland, där ytterligare 800 000 personer fick internettillgång via bredband till 2014, och från Slovenien med över ytterligare 70 000 personer som fick bredbandstillgång tack vare investeringar som gjordes fram till 2014. Några medlemsstater står fortfarande inför särskilda utmaningar att minska klyftan mellan regioner som har tillgång till modern informations- och kommunikationsteknik, och de som inte har det eller som har begränsad tillgång. Utmaningen kommer att mötas genom ytterligare investeringar under perioden 2014–2020.

Över 825 000 jobb skapades till 2014 tack vare Erufs investeringsstöd till små och medelstora företag. Dessa insatser har varit avgörande för att begränsa effekterna av krisen under de senaste åren. Dessutom fick över 120 000 nya företag runt om i EU hjälp att starta upp tack vare stöd från Eruf.

Preliminära resultat av företagsstödets åtgärdspaket (små och medelstora företag, stora företag, finansiella instrument) i den pågående efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden 2007-2013 visar att Eruf stödde minst 246 000 små och medelstora företag (ej inräknat indirekt stöd) med bidrag som särskilt gick till mikroföretag. Stödet motsvarar omkring 47,5 miljarder euro eller 16 % av de sammanlagda Eruf-anslagen. Tre stora fördelar kunde konstateras: förbättring av det ekonomiska resultatet för de enheter som fick stöd (trots allmän ekonomisk nedgång), ökad innovation tack vare investeringar i forskning och utveckling, och förändrade beteenden.

En betydligt mindre del av stödet (omkring 6 miljarder euro) gick till cirka 3 700 större företag, varav många strax över gränsen för små och medelstora företag. De flesta av de projekt som fick stöd nådde sina mål, exempelvis ökade privata investeringar, ökad produktivitet i företagen eller fler jobb. I utvärderingarna hävdas dock att regionerna och medlemsstaterna bör inrikta sitt stöd på att nå indirekta fördelar som att koppla samman större företag med en lokal distributionskedja. Detta slags stöd är värdefullt, eftersom det kan främja hållbara investeringar och jobb i regionen.

För ESF:s del visade de preliminära resultaten av efterhandsutvärderingen att ESF ifråga om humankapital bidrog till utvecklingen och konsolideringen av vetenskaps- och tekniksystemet (genom ekonomiskt stöd och vägledning inom forskning och innovation). ESF bidrog också till ökad kapacitetsuppbyggnad inom forskningen samt till att locka ytterligare personalresurser till forskning och till att främja anställbarheten. När det gäller kvaliteten på högre utbildning bidrog ESF till förändringar i systemet i stort, t.ex. förbättrade studieprogram, personalutbildning och användningen av e-lärande.

Hållbar tillväxt (Eruf och Sammanhållningsfonden)

Den extrakapacitet av förnybar energiproduktion direkt till följd av åtgärder som fått stöd av Eruf och Sammanhållningsfonden som medlemsstaterna redovisade i slutet av 2014 uppgick till nära 4 000 MW, en ökning med över 1 200 MW jämfört med 2013.

Dessutom fortsätter ett stort antal projekt att genomföras för att öka energieffektiviteten i hyreshus och offentliga byggnader, framför allt i EU12-länderna där båda byggnadstyperna är stora energiförbrukare. De rapporterade minskade utsläppen av växthusgaser från dessa åtgärder var 475 592 kt koldioxid och koldioxidekvivalenter till slutet av 2014.

Det avslutade arbetspaketet för energieffektivitet i offentliga byggnader och hyreshus i den pågående efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden antydde att framsteg visserligen hade gjorts under programperioden 2007–2013, men att dessa endast delvis fångas upp av programmens övervakningssystem. Bristen på standardiserat utformade indikatorer har lett till avvikande och inkonsekvent underlag. En jämförelse mellan resultaten i programmen kan dock göras av de båda mest använda resultatindikatorerna ”minskad energiförbrukning” och ”minskade utsläpp av växthusgaser”: till 2013 (dvs. två år innan programmen avslutades i slutet av 2015) uppnådde de granskade programmen 2 904 GWh per år i energiminskning och motsvarande 1 454 kiloton koldioxid per år i minskade utsläpp till följd av bland annat energieffektivitetsinsatser.

På området förebyggande av risker uppnåddes bättre skydd från naturrisker med hjälp av stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden till slutet av 2014 för omkring 20 miljoner människor utsatta för risker för översvämning och 30 miljoner utsatta för skogsbränder.

Den övergripande måluppfyllnadsnivån på området dricksvatten och avloppsvattenrening ligger kvar på 38 % av målen, men stora förbättringar har rapporterats från medlemsstaterna: uttryckt i absoluta tal hade det i slutet av 2014 skett en betydande ökning av antalet människor som fått nytta av projekt för vatten (över 1,7 miljoner) och avloppsvattenrening (över 1,2 miljoner) jämfört med 2013.

Preliminära resultat av miljöåtgärdspaketet i den pågående efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden visar att sammanhållningspolitiken i många EU13-medlemsstater och sydliga EU15-medlemsstater 49 är en av de största offentliga finansieringskällorna och därför spelade en viktig roll i att nå EU:s mål för vatten och avlopp. Många av dessa länder har gjort stora framsteg: på avfallsområdet har återvinningsgraden ökat i nästan alla EU13-medlemsstaterna, och på vattenområdet har projekt finansierade av Eruf och Sammanhållningsfonden förbättrat dricksvattentillgången för minst 4 miljoner EU-medborgare och bidragit till bättre avloppsvattenrening för över 7 miljoner EU-medborgare. I utvärderingen framgick också att den ekonomiska analys som gjorts som en del av förberedelserna till de granskade, större projekten (dvs. investeringar över 50 miljoner euro) i vatten- och avfallshantering gav en bra grund för ekonomisk hållbarhet i dessa miljöprojekt.

Framsteg till slutet av 2014 jämfört med 2013 rapporterades också av medlemsstater på området transport, där särskilda insatser gjordes inom åtgärder som tidigare haft större svårigheter, som nya vägbyggen (däribland TEN) och återuppbyggnad av järnvägar. De största framstegen rapporterades för återuppbyggnad av vägar (över 30 000 km rapporterades i slutet av 2014 jämfört med runt 20 000 km i slutet av 2013). Det gjordes också framsteg inom återuppbyggnad av järnvägar, vilket tar längre tid, med omkring 4 000 km i slutet av 2014 jämfört med strax över 3 000 km i slutet av 2013.

Preliminära resultat av transportåtgärdspaketet i den pågående efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden visar att genom att möta behoven i regioner med underutvecklad infrastruktur har sammanhållningspolitiken främjat bättre förbindelser både inom och mellan medlemsstater. Den stimulerade också till förbättringar i hur vägtransportåtgärder planeras (t.ex. genom utveckling av transportstrategier) och förbereds (t.ex. genom förbättrad kvalitet på ansökningarna om EU-stöd till större transportinvesteringar på över 50 miljoner euro). Samtidigt uppmuntrades medlemsstaterna att satsa på hållbara transporter, i linje med EU:s strategiska dokument.

Tillväxt för alla (Eruf och ESF)

På detta område samverkar Eruf och ESF genom investeringar i både infrastruktur och humankapital inom områdena utbildning, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och integration av mindre gynnade grupper på arbetsmarknaden och i samhället.

Preliminära resultat av efterhandsutvärderingen av ESF visar att ESF-stödet i tillgång till sysselsättning bidrog med 12 % av den nationella, aktiva arbetsmarknadspolitikens finansiering inom EU. I några konvergensregioner (EU12 och sydliga medlemsstater som Grekland) finansierades en betydande andel av deltagarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ESF. I utvärderingen framkom också att ESF-åtgärderna, de landsspecifika rekommendationer som gjorts under den europeiska planeringsterminen och Europa 2020-strategin passade bra ihop. ESF bidrog till exempel till att reformera databaserna över lediga platser i ett antal medlemsländer genom att stärka deras kapacitet att utforma och leverera program och öka deras kompetens.

ESF:s investeringar i humankapital omfattade insatser för att utveckla olika målgruppers kompetens samt förbättra utbildningssystemens kvalitet och företagens anpassningsförmåga. Mindre utvecklade regioner (s.k. konvergensregioner) kunde vidta en bredare uppsättning åtgärder (jämfört med de mer utvecklade regionerna med regional konkurrenskraft) på områdena livslångt lärande, reformer av utbildningssystemen och personalutveckling inom forskning och innovation. I slutet av 2013 gav ESF-investeringar betydande extratillgångar (51 miljarder euro inklusive nationell delfinansiering), vilket bidrog till Europa 2020-strategin, strategierna för allmän utbildning och yrkesutbildning och de landsspecifika rekommendationerna i samband med detta, och gav resultat för 21 miljoner människor (46 % av alla deltagande) i fråga om högre kvalifikationer (13 %), anställning (8 %), och stärkt kompetens eller ”andra positiva resultat” (25 %).

På området social delaktighet bidrog ESF-åtgärderna till att medlemsstaterna kunde utöka sina befintliga åtgärder för social delaktighet och stödja fler deltagare än de annars kunde ha gjort, särskilt i samband med den ekonomiska nedgången. 11,5 miljarder euro (inklusive nationell delfinansiering) anslogs till social delaktighet. I slutet av 2013 hade minst 1,3 miljoner deltagare i insatsområdet social delaktighet fått anställning eller uppnått kvalifikationer eller andra positiva resultat. Här ingår inte mjuka resultat (t.ex. stärkt självförtroende, bättre hälsa, mer aktivt deltagande i civilsamhället och mer aktivt jobbsökande), vilka sällan registrerades av medlemsstaterna. ESF-stödet gjorde också att medlemsstaterna kunde erbjuda mer anpassade tjänster till specifika målgrupper, som annars bara skulle haft tillgång till de allmänna tjänsterna som inte är anpassade till deras särskilda, och ofta mer omfattande, behov.

Fram till slutet av 2014 hade totalt 98,2 miljoner deltagare registrerats i alla ESF:s politiska inriktningar 50 . I fråga om utfall uppnådde programmet sitt syfte att nå minst lika många deltagare som föregående programperiod. I fråga om resultat ger de samlade resultatindikatorerna endast en del av bilden, på grund av de begränsade övervaknings- och rapporteringssystemen för perioden 2007–2013 51 . Minst 8,9 miljoner deltagare rapporterades vara i anställning direkt eller någon tid efter insatsen, medan minst 8,5 miljoner deltagare mottog ett diplom/intyg eller framgångsrikt fullföljde en kurs. Ytterligare 12,8 miljoner deltagare rapporterade andra positiva resultat som ökad kompetens. En samlad bedömning av efterhandsutvärderingen och de som utfördes av medlemsstaterna kan ses som positiva, även om de främst bygger på kvalitativa uppgifter, på grund av brister i övervakningssystemen och ett mycket begränsat antal kontrafaktiska konsekvensbedömningar.

I fråga om Eruf fortsätter investeringarna i infrastruktur för utbildning och barnomsorg att visa stora framsteg med över 30 000 slutförda projekt med investeringar i utbildningsenheter för att bygga nya skolor eller högskolor, eller modernisera och utrusta befintliga skolor. De låg nästan uteslutande i mindre utvecklade regioner (konvergensregioner) och rapporterades främst av en medlemsstat (Italien). Andra medlemsstater genomförde också sådana åtgärder, men använde inte indikatorn för att mäta kapaciteten hos den understödda infrastrukturen, vilket hindrade pålitlig, samlad rapportering om antal människor som fick nytta av infrastrukturen på EU-nivå.

1.5 Hållbar tillväxt: naturresurser (budgetrubrik 2)

63,9 miljarder euro har tilldelats programmen under rubrik 2 för 2015, vilket motsvarar 39,4 procent av EU:s totala budget för 2015. Rubrik 2 täcker de båda pelarna i den gemensamma jordbrukspolitiken: Den första pelaren avser marknadsrelaterade stödåtgärder och direktstöd av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och andra pelaren för stöd till landsbygdsutveckling som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Rubriken omfattar även Europeiska havs- och fiskerifonden och den internationella dimensionen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) [dvs. de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och avtalen om hållbart fisk], samt verksamhet på klimat- och miljöområdet genom programmet för miljö- och klimatpolitik (Life).

Åtgärder under denna budgetrubrik bidrar till att uppfylla kommissionens prioriteringar ”sysselsättning, tillväxt och investeringar”, ”energiunion och klimat” och i viss mån ”en digital inre marknad”. De bidrar också till målen för Europa 2020-strategin på området för hållbar tillväxt med kopplingar även till smart tillväxt för alla i samband med investeringar som bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt.

Diagram 5: Vänster: De viktigaste programmen som finansierades 2015 under rubrik 2 / Höger: Andelen för rubrik 2 i 2015 års totala budget. Alla belopp är angivna i miljoner euro.

Kommissionen agerade på två sätt för att ge nödvändig marknadsstabilitet när sektorerna mejeri och fläskkött drabbades av det ryska förbudet av import från EU. Först frisläppte den stöd för privat lagring för att minska marknadstillgången. Som en andra åtgärd tidigarelade den utbetalningen av direktbetalningar och införde ett ”solidaritetspaket” med flera olika åtgärder som underlättade jordbrukarnas kassaflöde.

Särskilda, tillfälliga åtgärder antogs för att stödja de jordbrukare som drabbades av det ryska importförbudet för frukt och grönt som uppgick till 219,3 miljoner euro, medan det extra stödet till mjölksektorn uppgick till 54,3 miljoner euro. Dessutom förstärktes främjande åtgärder i länder utanför EU med en första budgetpost på 3 miljoner euro under 2015 (med ytterligare belopp som belastar budgeten under 2016 och 2017).

2015 startades initiativ för att stödja jordbruksmarknaderna och förbättra distributionskedjan. Där ingår följande:

1.5.1 Information om genomförande av programmen 2014–2020

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

När det gäller EGFJ, som finansierar direktstöd till jordbrukare och marknadsrelaterade utgifter, fortlöpte genomförandet under de första åren av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 enligt planen. Inom den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna bedrivs sektorspecifika stödprogram i olika skeden av deras respektive livscykler. Ytterligare marknadsrelaterade stödåtgärder, som stöd för privat lagring för vissa mejeriprodukter och återtagsordningar för frukt och grönt, vidtogs som svar på det ryska importembargot mot vissa jordbruksprodukter från EU och marknadsnedgångar för mejeri- och köttsektorerna. Åtgärderna gav välbehövligt stöd till drabbade producenter i medlemsstaterna och hjälpte till att få de berörda sektorerna i balans igen. Det europeiska jordbruket lyckades hitta andra marknader hemmavid och utomlands (särskilt i Asien), vilket framgår av handelsstatistiken: trots förlusten av den ryska marknaden steg totalvärdet på EU:s export av jordbruksprodukter med 6 % under de 12 månaderna efter importförbudet infördes i augusti 2014. EU-exportörer gjorde stora vinster i bland annat USA (+19 %) och Kina (+39 %). EU:s vinexport ökade med 660 miljoner euro (10,3 %) jämfört med föregående år under de första nio månaderna 2015. Framgången förstärktes av det sektorspecifika programmets stöd till marknadsföring i länder utanför EU, samt av investeringar i vingårdar och i bearbetning och marknadsföringsfaciliteter.

I fråga om direktstöd fortsatte EGFJ under budgetåret 2015 att finansiera interventioner från före reformen, men vissa delar av 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), exempelvis konvergens av stödnivåerna mellan medlemsstaterna, infördes också. Rent administrativt har kommissionen sedan 2014 hjälpt medlemsstaterna att ta fram och genomföra direktstöd, t.ex. genom riktlinjer och diskussioner i expertgrupper.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

I fråga om Ejflu har alla 118 program för landsbygdsutveckling antagits. Kommissionen förväntar sig inte att förseningen av programmens godkännande (det sista programmet godkändes i december 2015) kommer att påverka möjligheten att uppnå programmens syften och tillhörande mål. Den 31 december 2015 hade runt 23,5 miljarder euro tilldelats. Det motsvarar 24 % av Ejflus ramanslag för 2014–2020. När det gäller stöd uppgick medlemsstaternas ansökningar fram till slutet av 2015 till sammanlagt 3,77 miljarder euro, vilket är 4 % av de sammanlagda åtagandena, och det speglar behovet av att öka genomförandetakten under de kommande åren.

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

I fråga om EHFF har det sena antagandet av EHFF-förordningen (maj 2014) förlängt förhandlingarna med medlemsstaterna, de slutfördes i december 2015. Samtliga EHFF:s 27 operativa program 53 har nu antagits av kommissionen. För att se till att de genomförs smidigt har kommissionen antagit en rad genomförandeakter och delegerade akter. Den har också försett medlemsstaterna med vägledning under möten med EHFF-kommittén och expertgrupper, med särskilt fokus på de nya huvuddragen i EHFF.

I slutet av 2015 hade sammanlagt 14 protokoll till avtalen om hållbart fiske med länder utanför EU trätt i kraft, jämfört med tio under 2013 och 13 under 2014. Under 2015 slutfördes framgångsrika förhandlingar om förnyade protokoll med Grönland och Mauretanien, samt nya avtal om hållbart fiske med Liberia och Cooköarna. Samtidigt avbröts avtalen om hållbart fiske med Moçambique och Kiribati när deras sista protokoll löpte ut.

Programmet för miljö och klimatpolitik (Life)

Genomförandet av Life-programmet fortlöper enligt planen. De nya bidragstyper (integrerade, tekniskt bistånd, ökad kapacitet och förberedande projekt) som infördes genom Life-förordningen har framgångsrikt tagits i bruk och tillhörande ansökningsomgångar inletts. Den stora efterfrågan på projekt som fokuserar på klimatinsatser och på integrerade projekt 54 bekräftar att de nya huvuddragen i Life-programmet togs emot mycket väl. Över 300 projektansökningar som fokuserar på klimatinsatser inkom under de båda första ansökningsomgångarna 2014 och 2015. Under 2015 gav Life 63,8 miljoner euro i stöd till sex integrerade projekt som finansierades av Life-programmet för miljö. De kommer att underlätta en samordnad användning av mer än 1,4 miljarder euro i kompletterande finansiering från Ejflu, Eruf samt nationella och privata medel.

Flera politiska framgångar i det sjunde miljöhandlingsprogrammet fick också vetenskapligt, tekniskt och logistiskt stöd finansierat av Life. Ett exempel är åtgärder knutna till utveckling och antagande av paketet för en cirkulär ekonomi samt förberedelser och logistiskt stöd till FN:s konferens om klimatförändringar (COP21) som ledde till det första universella, rättsligt bindande och globala klimatavtalet.

1.5.2 Resultat av programmen 2007–2013

Aspekter på genomförandet

EGFJ:s direktstöd under den tidigare regimen före 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken införlivades smidigt genom att medlemsstaternas förvaltningar utförde beräkningar och stödtilldelningar i rätt tid.

I fråga om landsbygdsutveckling (Ejflu) gjordes ett antal korrigeringar av enskilda medlemsstaters program under perioden 2007–2013. Ändringarna avsåg exempelvis byten av tilldelningar mellan åtgärder, anpassning av berörda stödmottagare och urvalskriterier. Det bidrog till att rätta till den låga ekonomiska fördelningsgraden under de första åren av genomförandet samt några oförutsedda problem som uppkom på grund av ändrade ekonomiska och politiska förhållanden. Den slutliga fördelningsgraden för perioden 2007–2013 bedöms nu ligga på 98 %.

Europeiska fiskerifonden (EFF, föregångare till Europeiska havs- och fiskerifonden, EMFF) gav finansiering till fiskeriindustrin och kustsamhällen för att hjälpa dem ekonomiskt självständiga och miljömässigt hållbara. Den 31 maj 2015 hade 90,8 % av EFF tilldelats. Åtaganden från medlemsstaterna mellan 2007 och den 31 maj 2015 uppgick till 3,91 miljarder euro för 134 689 åtgärder. Investeringar i fiske och vattenbruk uppgick under samma period till 9,27 miljarder euro: 42 % från EFF, 26 % från nationella offentliga bidrag och 32 % från privat finansiering. Åtgärder för den hållbara utvecklingen av fiskeriområden har gett framsteg och över 11 % av EFF:s sammanlagda åtaganden har nåtts. När det gäller hävstångseffekten genererar varje euro som anslås från EFF 1,37 euro i nationella anslag (+2,2 % jämfört med den 31 maj 2014), varav 0,75 euro utgör privat finansiering och 0,62 euro nationella offentliga bidrag.

Under 2015 utvärderades resultatet av avtalen om hållbart fiske som en del av en bredare utvärdering som omfattar olika ekonomiska åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken 55 . I utvärderingen framkom att avtalen om hållbart fiske förvaltades i överensstämmelse med principen om en sund ekonomisk förvaltning. Mot bakgrund av analysen av de tillträdeskostnader som fiskefartyg från länder utanför EU betalar under privata avtal och de avgifter som fartygsägare betalar jämfört med värdet av landad fångst ansågs de tillträdesavgifter som EU förhandlat fram fördelaktiga och ändamålsenliga för fartygsägare. Utvärderingen visade att tonfiskavtalen gav mer valuta för pengarna än avtal som omfattar flera arter.

I fråga om Life+ svarade bidragsprojekt för 81 % av programmets fleråriga budget på 2,1 miljarder euro. Den uppgick till 1,7 miljarder euro för hela perioden och mobiliserade finansiella medel som mer än fördubblade EU-finansieringen (1,8 miljarder euro).

Bidrag för att uppnå politiska mål

Eftersom efterhandsutvärderingarna av resultatet från programmen för landsbygdsutveckling 2007–2013 och EFF 56 ännu inte har slutförts, bygger de resultat som rapporteras nedan främst på programmens senast tillgängliga övervakningsinformation.

Smart tillväxt

Under perioden 2007–2013 utövade den gemensamma jordbrukspolitiken ett starkt positivt inflytande på jordbrukssektorns ekonomiska livskraft genom riktad finansiering för att förbättra dess resultat. EU:s jordbrukssektor ökade sin totala faktorproduktivitet med 0,7 % per år mellan 2005 och 2014 (och med 1,7 % per år i EU-13), vilket tydligt visar att produktionsfaktorerna användes mer effektivt.

Medlen till landsbygdsutveckling stödde kunskapsbyggande, investeringar, olika slags samarbeten och innovation. Under perioden 2007–2013 stödde Ejflu följande: 430 000 moderniseringsprojekt av gårdar, starthjälp till 165 000 unga jordbrukare, 385 000 jordbrukare involverades i kvalitetsprojekt, över 5 miljoner utbildningsdagar för jordbrukare. Åtgärder för landsbygdsutveckling bidrog också till att skapa eller utveckla 70 000 mikroföretag (andra än jordbruk).

Ejflu finansierade också stöd till bättre bredbandstillgång och/eller informations- och kommunikationsteknik för 8 miljoner invånare på landsbygden. Tillgången till nästa generations uppkoppling på landsbygden uppgick till 25 % i slutet av 2014, en ökning från under 20 % 2013.

Även om användningen av finansiella instrument i programmen för landsbygdsutveckling 2007–2013 ännu var blygsam (364 miljoner euro i medel från 16 program för landsbygdsutveckling i sju medlemsstater) var vissa av resultaten uppmuntrande. Mellan 2010 och 2014 bidrog till exempel en garantifond som verkade i Rumänien och finansierades av landsbygdsutvecklingspolitiken till att göra lån om 265 miljoner euro tillgängliga, endast genom att ställa 116 miljoner euro som säkerhet i form av 1 040 garantier.

Hållbar tillväxt

Under perioden 2007–2013 var över 80 % av den gemensamma jordbrukspolitikens stöd kopplade till att jordbrukarna skulle följa vissa grundläggande normer för miljö (samt för livsmedelssäkerhet, djur- och växthälsa och djurens välfärd) 57 . Genom att stödja jordbrukare möjliggjorde EGFJ också avsteg från skadliga, intensiva metoder. Utsläppen av växthusgaser från jordbruket (exklusive mark) fortsatte att minska stadigt med en genomsnittlig årlig minskningstakt på 0,7 % mellan 2001 och 2012. Det bidrog därmed till målet att minska koldioxidutsläppen.

Inom programmen för landsbygdsutveckling inrättades olika typer av arealstöd för att uppmuntra skötsel med bevisad positiv effekt på den biologiska mångfalden, mark, vatten och luft inom både jord- och skogsbruk. Under programperioden 2007–2013 växte den areal som omfattas av miljöprogrammen för jordbruket till 47 miljoner hektar, vilket motsvarar över 25 % av utnyttjad jordbruksareal i EU27 under 2013. Det stöd som jordbrukarna fick för att ställa om till ekologisk odling omfattade 7,7 miljoner hektar. Allt detta spelade en viktig roll för att förbättra miljöprestandan inom EU:s jordbruk.

I fråga om EFF har medlemsstaterna under perioden 2007–2013 aktivt använt avvecklingsinstrumentet inom ramen för EFF för att anpassa fångstkapaciteten till de tillgängliga resurserna. Många medlemsstater deklarerade i sina rapporter om fiskeflottornas kapacitet för 2013 att deras fiskeflottor var i balans med de utnyttjade fiskbestånden, även om det kvarstod fickor av överkapacitet, särskilt i Medelhavet.

I kommissionens årsrapport för 2015 om genomförandet av EFF 58 bekräftas att EFF-stödet till flottåtgärder gradvis minskar (definitiva och tillfälliga nedläggningar) och att det löpande stödet till miljövänligare fiskemetoder har bidragit till att antalet bestånd som fiskas på en nivå som motsvarar maximalt hållbart uttag har ökat från 27 under 2014 till 39 under 2015.

Life+ har bidragit till att öka medvetenheten om, en god förvaltning för och offentligt deltagande i genomförandet av EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. Programmet har varit ett effektivt verktyg för att främja genomförandet av de prioriteringar som fastslogs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet 59 . I utvärderingarna av programmet bekräftades att Life+ har varit ”ett framgångsrikt instrument med betydande mervärde för EU” 60 . Under de tjugo åren av genomförande och förutom ”kvantifierade fördelar som uppskattas till cirka 600 miljoner euro per år” 61 har Life bidragit till förbättrat bevarande och återställande av ungefär 4,7 miljoner hektar land, förbättrad vattenkvalitet på ett område motsvarande cirka 3 miljoner hektar, hälsosammare luft för omkring 12 miljoner människor, 300 000 ton i minskat avfall och återvinning av ytterligare 1 miljon ton avfall samt minskade koldioxidutsläpp med 1,13 miljoner ton per år 62 .

Life-programmet fungerar som en plattform för utbyten av bästa praxis och kunskaper, så att aktörer från hela EU kan lära sig av varandras erfarenheter. Över 25 % av Lifes åtgärder för naturskydd delades och återskapades runtom i EU.

Ett exempel på ett sådant lyckat kunskapsutbyte är Eliaprojektet som syftade till att skapa gröna korridorer för biologisk mångfald under högspänningsledningar i skogar, samtidigt som de årliga underhållskostnaderna sjönk för de systemansvariga för elöverföringssystemen. Tack vare projektet restaurerades 155 km (775 ha) i Belgien och 31 km (155 ha) i Frankrike. I båda länderna omfattade skyddsåtgärderna 732 intressenter från 28 intressegrupper för den långsiktiga skötseln. Lönsamhetsanalysen visade att de årliga underhållskostnaderna sjönk med en faktor på 2,5–5 och de ursprungliga investeringarna lönade sig efter endast 3–9 år.

Den systemansvariga i Belgien väntas utvidga projektet längs ytterligare 600 km luftledning på egen bekostnad när Life-projektet har avslutats, och hoppas uppnå en årlig kostnadsbesparing på runt 1 miljon euro.

De åtgärder som genomförts i projektet kan tillämpas på mer än 75 000 km i hela EU.

Tillväxt för alla

Kombinationen av direktstöd och marknadsåtgärder hjälpte till att begränsa antalet förlorade arbetstillfällen och produktionsbortfallet 63 . År 2014 steg sysselsättningsgraden på landsbygden till 63,3 %. Det var viktigt för EU:s 11 miljoner jordbruk, deras 22 miljoner ordinarie medarbetare och för de med anknytning till jordbruk – dvs. 22 miljoner inom livsmedelsbearbetning, livsmedelsförsäljning och livsmedelstjänster samt övriga sektorer uppströms eller nedströms (vilket ger en sektor med nära 44 miljoner arbetstillfällen totalt). Den gemensamma jordbrukspolitiken främjade också en jämn utveckling mellan EU:s olika områden genom dess åtgärder för landsbygdsutveckling, som gav stöd till nära 53 000 insatser som förbättrade grundläggande tjänster på landsbygden (t.ex. transport, el och hushållsservice) under perioden 2007–2013.

I fråga om EFF bedöms i en färsk studie 64 att minst 7 300 arbetstillfällen har skapats av lokala aktionsgrupper för fiske (FLAG) 65 , medan ytterligare runt 12 500 arbetstillfällen har bevarats till en beräknad kostnad av 32 000 euro/arbetstillfälle som har skapats eller bevarats, och över 200 nya företag har skapats med stöd från EFF.

Enligt den utvärdering som slutfördes 2015 66 visade sig avtalen om hållbart fiske vara effektiva för att skapa ekonomiska fördelar för EU:s och andra länders fiskeflottor. Avtalen om hållbart fiske gav arbete åt omkring 2 500 EU-medborgare på EU-fartyg i många kustområden i EU. De högsta siffrorna gäller de spanska regionerna Andalusien, Galicien, Baskien och Kanarieöarna, Lettland, Litauen, de franska regionerna Bretagne och Réunion samt Pomorskieregionen i Polen. Det konstaterades dock att skapandet av jobb i regioner som Andalusien och Kanarieöarna påverkades negativt av de minskade fiskemöjligheterna från de avtal som omfattar flera arter i Västafrika under utvärderingsperioden (2007–2013).

1.6 Säkerhet och medborgarskap (budgetrubrik 3)

Under budgetrubrik 3 i EU:s budget samlas olika program (2,5 miljarder euro som motsvarar 1,6 % av 2015 års totala EU-budget) som stöder angelägna politiska utmaningar som säkerhet, asyl, migration och integration, hälsa, konsumentskydd och dialog med medborgarna. Finansieringen styrs till projekt där EU-samarbete ger väsentliga effektivitetsvinster.

Diagram 6: Vänster: De viktigaste programmen som finansierades 2015 under rubrik 3 / Höger: Andelen för rubrik 3 i 2015 års totala budget. Alla belopp är angivna i miljoner euro.

Denna del av budgeten utsattes för särskilt tryck under året till följd av flyktingkrisen. Organ som Frontex, EASO och Europol förstärktes med en tredubbling av det ursprungliga beloppet till Triton- och Poseidon-insatserna i Medelhavet och extra hjälp för att upprätta mottagningscentrum. Nödåtgärder från asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet (ISF) förstärktes kraftigt (+ 130 miljoner euro) för att hjälpa de medlemsstater som ligger i frontlinjen som Grekland och Italien. 25 miljoner euro anslogs också för att finansiera omplaceringsmekanismen.

1.6.1 Genomförande av programmen inom den fleråriga budgetramen 2014–2020

På området säkerhet, asyl, migration och integration har medlemsstaterna i enlighet med sina nationella program börjat genomföra åtgärder med stöd av Amif och ISF. Båda fonderna är centrala finansieringskällor för att hantera flyktingkrisen och genomförs främst under delad förvaltning.

Under 2015 gjordes stora framsteg under etableringsfasen. Alla medlemsstaternas 54 fleråriga, nationella program antogs, som beskriver hur medlemsstaterna avser att uppfylla fondernas mål. De återstående fyra programmen under ISF för Schengenassocierade länder kommer att godkännas efter att bilaterala avtal har ingåtts med dessa länder. Arbetet med att utse de myndigheter som ska ansvara för att förvalta fonderna, en förutsättning för att medlen ska kunna betalas ut, fortlöper också enligt planerna. I slutet av 2015 var det endast fyra medlemsstater som ännu inte hade utsett någon ansvarig myndighet.

Efter dessa steg inleddes verksamheten 2015 med att övervaka fondernas genomförande på plats. Medlemsstaterna lämnade in de första årliga genomföranderapporterna i mars 2016. Trots det sena antagandet av de rättsliga grunderna för Amif och ISF och med tanke på flyktingkrisen och den senaste tidens säkerhetsrelaterade händelser har medlemsstaterna rapporterat om framsteg i genomförandet av sina nationella program. Genomförandetakten har visserligen varit långsam under de två första åren (åtaganden har gjorts för ca 19 % av de totala medlen för 2014–2015) men takten förväntas öka under 2016.

Verksamheten 2015 som finansierades under direktförvaltning påverkades av att det infördes extra nödhjälp. De medel som var tillgängliga för bidrag tredubblades från 77,41 miljoner euro under 2014 till 261,94 miljoner euro under 2015, och 38 nödhjälpsbidrag beviljades under 2015 (till ett värde av 163 miljoner euro) 68 till de medlemsstater som drabbades hårdast av inflödet av asylsökande. Bidragen finansierade de asylsökandes grundläggande behov av logi och hälsovård samt personal för registrering och tolkning.

På området hälsa och livsmedelssäkerhet genomfördes under 2015 det årliga arbetsprogrammet för hälsa som planerat. Sammanlagt 103 förslag lämnades in, varav 38 kommer att få finansiering (dvs. 36 % av förslagen). De omfattar åtta gemensamma åtgärder med medlemsstaterna och 30 bidrag. För att kunna finansiera åtgärder för flyktingars hälsa ändrades arbetsprogrammet i oktober 2015. Ett belopp på 7,2 miljoner euro tilldelades till fyra projekt och ett direktbidrag till Internationella migrationsbyrån för att stödja medlemsstater under särskilt migrationstryck i deras insatser för hälsoutmaningar, särskilt för att testa en satsning på hälsojournaler som syftar till att återskapa migranternas sjukdomshistoria och utvärdera deras vårdbehov.

Samtliga arbetsprogram på livsmedels- och foderområdet under 2015 genomfördes som planerat och bidrog till bättre hälsa för människor, djur och växter i hela livsmedelskedjan. Under 2015 genomfördes 137 veterinärprogram som samfinansierades av EU med en total budget på 163 miljoner euro och inriktades på sjukdomar som drabbar djur och ibland även människor (zoonoser). Prevalensen av salmonella och brucellos hos människa har fortsatt att minska under 2015. För första gången fanns det 17 nationella växthälsoövervakningsprogram som samfinansierades av EU, med en budget på totalt 7,5 miljoner euro som gjorde att utbrott av skadegörare kunde upptäckas i ett tidigt skede och utrotas. Parallellt med detta förhindrades sjukdomsepidemier hos djur och växter, och ett antal epidemiologiska situationer hanterades framgångsrikt med hjälp av nödåtgärder vilket gjorde att EU kunde fortsätta att exportera. EU-anslag på 16 miljoner euro till EU:s 43 referenslaboratorier under 2015 ledde till att EU-lagstiftningen kunde genomföras bättre genom iakttagande av de lagstadgade gränserna och minskat behov att göra om testerna.

Inom programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel utbildades under 2015 över 7 000 personer som arbetar med kontroll av livsmedelssäkerhet. På en skala från 1 till 10 ansåg den personal som fått utbildning att deras kunskaper ökat med 8,4.

På området konsumentskydd fortlöper genomförandet av konsumentprogrammet 2014–2020 enligt planen och det är på god väg att uppfylla sina fleråriga mål. De flesta av resultatindikatorerna för 2014 och 2015 har uppnåtts 69 . De åtgärder som finansierades avser områden där konsumentskyddet inte kan uppnås i tillräcklig grad av medlemsstaterna själva, som verksamheter med europeiska konsumentcentrum som ger information, gratis rådgivning och stöd vid gränshandel inom EU. Under 2015 beviljades 30 bidrag för att delfinansiera arbetet vid dessa centrum 70 .

På kulturområdet genomfördes programmet Kreativa Europa, som syftar till att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, planenligt. Bland de insatser som fick stöd återfinns gränsöverskridande projekt med aktörer inom kultur och den audivisuella sektorn från 38 länder (efterfrågan var större än 2014), och initiativ som t.ex. det välkända evenemanget Europeisk kulturhuvudstad. Programmet fortsätter arbetet mot sina allmänna mål, nämligen att värna om Europas kulturella och språkliga mångfald och att stärka konkurrenskraften hos den kulturella och den kreativa sektorn.

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” är på god väg att uppfylla sina mål. Intresset för programmet var stort under 2015, med ett stigande antal ansökningar om finansiering från en relativt begränsad budget. Av totalt 2 791 ansökningar valdes 408 projekt ut (14,6 % av ansökningarna).

EU har under hela 2015 fortsatt att utveckla sin politik inom områdena för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, en politik som bygger på EU:s grundläggande värderingar om demokrati, frihet, tolerans och rättsstatsprincipen. Medborgarna måste kunna lita på att deras frihet och säkerhet är väl skyddad, oavsett var i EU de befinner sig.

I april presenterade kommissionen den europeiska säkerhetsagendan, som fokuserar på områden där EU kan göra skillnad, till exempel ett bättre informationsutbyte och ett stärkt polisiärt och rättsligt samarbete.

Efter terrorattackerna i Paris i januari och november 2015, och i Köpenhamn i februari 2015, beslutade medlemsstaterna att arbeta tillsammans för att besegra terrorismen. De har vidtagit åtgärder för att bekämpa radikalisering, stoppa finansiering av terrorism och stärka samarbetet sinsemellan och med Europol, EU:s brottsbekämpande organ, och Eurojust, EU:s organ för domstolssamarbete.

På rättsområdet levde kommissionen upp till sitt löfte att göra klart reformen av EU:s uppgiftsskydd som innebär ett bättre skydd av medborgarnas personuppgifter. Kommissionen har också närmat sig målet att inrätta en europeisk åklagarmyndighet som ska utreda och lagföra bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.

Kommissionen avslutade förhandlingarna om ett paraplyavtal mellan EU och USA om uppgiftsskydd. Avtalet ska skydda de personuppgifter som överförs mellan EU och USA i syfte att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, inklusive terrorism. Det kommer också göra det möjligt för EU-medborgare att begära rättslig prövning i USA enligt amerikanska lagar.

1.6.2 Resultat av programmen inom den fleråriga budgetramen 2007–2013

På området säkerhet, asyl, migration och integration pågår fortfarande efterhandsutvärderingarna av föregångarna till Amif och ISF och rapporterna kommer nästa år. Det finns dock uppgifter för några centrala resultatindikatorer.

Antalet personer som fick stöd till återintegrering genom föregångaren till Amif ökade markant under perioden från 2011 till mitten av 2015, jämfört med föregående rapporteringsperiod som omfattade 2008–2010. Under perioden 2008–2010 mottog nämligen i genomsnitt 2 500 personer stöd årligen, medan siffran för 2011–2015 var i genomsnitt över 10 000 personer per år.

Uppgifter finns också tillgängliga om antalet konsulat, av de 2 000 konsulat som utfärdar Schengenvisum, som utrustades/säkrades eller förbättrades med hjälp av ISF:s föregångsfond (fonden för yttre gränser) under perioden 2011 till mitten av 2015 för att hantera visumansökningar och hjälpa viseringssökande:

1 365 konsulat är anslutna till informationssystemet för viseringar (VIS),

184 konsulat byggdes eller renoverades,

116 konsulat utrustades med säkerhetshöjande utrustning,

1 349 konsulat utrustades med utrustning för hantering av Schengenvisum.

Preliminär information från efterhandsutvärderingen av användningen av fonden för yttre gränser visar att de flesta investeringar rörde it-system (över 40 % av utgifterna), medan fondens bidrag till gränsförvaltning var proportionellt lägre. It-investeringarna är ofta inriktade på prioriterade områden som stöder nya EU-initiativ som medlemsstaterna ska genomföra och för vilka fonden höjde delfinansieringsgraden från 50 % till 75 %.

På området hälsa, livsmedelsskydd och dialog med medborgarna blev två efterhandsutvärderingar 71 tillgängliga under 2015. De bedömde ifall det andra folkhälsoprogrammet och programmet ”Ett Europa för medborgarna” som finansierades under den fleråriga budgetramen 2007–2013 hade uppnått sina syften. I båda utvärderingarna underströks att de begränsade medlen (folkhälsoprogrammet 294 miljoner euro och programmet ”Ett Europa för medborgarna” 215 miljoner euro under en sjuårsperiod) för projekt som omfattar en rad syften och prioriteringar inte räcker för att påverka allmänna europeiska tendenser i fråga om hälsa eller medborgarnas uppfattning om EU. För att maximera effekten finansierade båda programmen riktade åtgärder som hade ett högt europeiskt mervärde och kunde generera hävstångseffekter.

I efterhandsutvärderingen av folkhälsoprogrammet framkom att de 788 finansierade verksamheterna med rätta inriktades på områden med hög relevans för medlemsstaterna och de som berörs av programmet, i linje med EU:s prioriteringar inom hälsopolitiken och Europa 2020-strategin om smart tillväxt för alla. I utvärderingarna bedömdes enskilda åtgärder och utfall, och slutsatsen var att de gav en rad värdefulla resultat. Dessa gav mervärde på EU-nivå, eftersom bästa praxis utbyttes mellan medlemsstaterna och samarbetet förbättrades genom gemensamma åtgärder. Programmet genererade nyttiga kunskaper och underlag för ett välgrundat beslutsfattande och ytterligare forskning inom centrala hälsofrågor. Det stödde till exempel insamling av jämförbara data i unionen viket omfattade många medlemsstater och gav underlag till utformningen av politiken. En bra illustration av europeiskt mervärde är när folkhälsoprogrammet delfinansierade Orphanet-portalen om sällsynta sjukdomar, där spridda resurser sammanställs på EU-nivå.

Omkring 30–35 miljoner EU-medborgare lever med en sällsynt sjukdom. På grund av det begränsade antalet patienter per sjukdom i varje land är kunskaperna dåliga och ojämnt fördelade i Europa. På Orphanet finns en encyklopedi över sällsynta sjukdomar skriven och granskad av experter, och en katalog över tjänster med information om specialiserade öppenvårdsmottagningar, diagnostiska laboratorier och stödgrupper i Europa. Databasen ger information om runt 6 000 sjukdomar och är fritt tillgänglig. Portalen är framgångsrik och de årliga siffrorna för nedladdningar har ökat stadigt från 37 000 år 2010 till 414 000 år 2015. Antalet besökare på webbsidan per dag är för närvarande över 41 000. Omkring 47 % av besökarna är vårdpersonal, 26 % patienter och 17 % studenter. Detta gemensamma nav på EU-nivå ger effektivitet, eftersom vårdpersonal i Europa kan förbättra sina kunskaper om dessa sjukdomar, forskare och akademiker kan utveckla nya behandlingar och patienter kan hitta pålitlig, uppdaterad information.

I fråga om programförvaltning visar efterhandsutvärderingen av folkhälsoprogrammet att genomförandet och förvaltningen av programmet har förbättrats tack vare rekommendationerna från tidigare utvärderingar. Inrättandet av en särskild databas ledde visserligen till bättre övervakning av programmets åtgärder, men utvärderingen pekar ändå på svagheter i övervakningen av resultaten från de finansierade åtgärderna och analysen av dem, vilket begränsade bedömningen av det allmänna programresultatet. Spridningen av åtgärdernas utfall varierade, och det är inte systematiskt säkerställt att de främsta intressenterna har nåtts, eller att utfallen kan användas och omvandlas till resultat och konkreta effekter. En handlingsplan har införts och genomförs av kommissionen och genomförandeorganet Chafea. Den omfattar åtgärder för att förbättra övervakningen och upprätta en interaktiv databas med resultat samt en strategi för kommunikation och spridning.

För att maximera effekterna av enskilda projekt har programmet ”Ett Europa för medborgarna” gradvis gått från att finansiera små vänortsprojekt med utbyte av expertkunskaper inom olika frågor som ungdom, kultur och turism, till att finansiera större och mer strukturerade projekt som omfattar fler städer och medborgare och tar upp angelägna problem som integration av migranter och miljöproblem. Även om det är svårt att bedöma den långsiktiga effekten av programmet har det genom ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt nått många medborgare, varav de flesta förstagångsdeltagare. Programmet hade runt sju miljoner direkta deltagare och nådde nära 25 000 städer och medborgare, och skapade 350 nätverk mellan städer och medborgare. 4 250 organisationer från det civila samhället engagerades för att möta medborgarnas behov och över 500 organisationer var inblandade i minnesdagsaktiviteter för medborgarna.

1.7 Europa i världen (budgetrubrik 4)

8,7 miljarder euro i anslag för åtaganden tilldelades inledningsvis 72 programmen under rubrik 4, vilket motsvarar 5,4 % av 2015 års sammanlagda budget.

Rubrik 4 i budgetramen omfattar alla kommissionens externa åtgärder, som utvecklingsstöd, föranslutningsstöd och humanitärt bistånd eller åtgärder för stabilitet och fred. Europeiska utvecklingsfonden finansieras inte genom EU:s budget, utan av direkta bidrag från medlemsstaterna.

2015 var en av de största åtgärderna under rubrik 4 knuten till flyktingkrisen. En förvaltningsfond för Syrien inrättades för att samla medlen från både EU:s budget och medlemsstaternas budgetar. Från EU:s budget investerades nära 570 miljoner euro i fonden under 2015. EU inrättade också en förvaltningsfond för Afrika för att åtgärda orsakerna till den ekonomiska migrationen. Denna fond finansieras också genom Europeiska utvecklingsfonden.

Diagram 7: Vänster: De viktigaste programmen som finansierades 2015 under rubrik 4. Kategorin ”Övrigt” omfattar bl.a. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), Instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) / Höger: Andelen för rubrik 4 i 2015 års totala budget. Alla belopp är angivna i miljoner euro.

En stor del av finansieringen under rubrik 4 förvaltas och genomförs av utomstående organisationer, bland annat FN-organ, medan den återstående delen antingen förvaltas direkt av kommissionen (huvudsakligen bidrag), indirekt av bidragsmottagande länder eller genom delad förvaltning.

1.7.1 Genomförande av programmen för 2014–2020

Alla programmen håller på att genomföras.

Under 2015 fortsatte kommissionen att i betydande utsträckning bidra till arbetet med att hindra, styra och lösa konflikter, och för fred i världen. Den stod i första ledet internationellt för bistånd vid alla stora humanitära kriser, både naturkatastrofer och sådana som orsakades av människor. Bland annat gav kommissionen 2015 stöd till länder drabbade av ebola (885 miljoner euro 73 ). Ytterligare bistånd utbetalades till Liberia (31 miljoner euro) och Sierra Leone (43 miljoner euro) för att mildra de ekonomiska effekterna av epidemin och ge länderna värdefulla medel att stabilisera statsbudgeten med, till t.ex. löner och andra viktiga löpande kostnader. Ett antal strategiska projekt lanserades inom initiativet Aware 74 som kopplar ihop humanitärt bistånd med utveckling, t.ex. utvecklandet av vårdsystem, hållbara försörjningsmöjligheter i Guinea eller tillgång till vatten i skolorna i Liberia. Dessutom lanserades de första återhämtningsprogrammen i Guinea (inom sjuk- och hälsovård) och Liberia (inom utbildning och energi). I slutet av 2015 var Liberia, Sierra Leone och Guinea på god väg att förklaras fria från ebola.

EU reagerade snabbt på terroristattentaten i Tunisien 2015 genom att anta åtgärder med fokus på reformer av säkerhetssektorn i Tunisien. Man antog även åtgärder för att stödja Tunisiens ekonomiska stabilitet på kort och medellång sikt samt dess turistnäring, som är en av stöttepelarna i landets ekonomi och påverkades negativt av attackerna.

Under 2015 har EU också fortsatt att stödja Ukraina. I april 2015 antogs ett nytt makroekonomiskt stöd på upp till 1,8 miljarder euro i syfte att underlätta landets behov av extern finansiering. Den första delutbetalningen på 600 miljoner euro gjordes i juli 2015. Återstående 1,2 miljarder euro ska betalas ut 2016 i två omgångar om 600 miljoner euro vardera – förutsatt att Ukraina på ett framgångsrikt sätt tillämpar den ekonomiska politik och de ekonomiska förhållanden som avtalats, samt fortsätter att uppvisa goda resultat från genomförandet av Internationella valutafondens program. I april 2015 gjorde kommissionen även en tredje och sista delbetalning på 250 miljoner euro i lån från den första omgången med makroekonomiskt stöd till Ukraina som inleddes vid krisens början.

Det pågående genomförandet av det avtal om stadsbyggande för 355 miljoner euro som antogs i Ukraina 2014 har varit avgörande för den politiska och offentliga styrningen av nationella reformer för lagstiftning om åtgärder för att motverka korruption och förvaltningen av de offentliga finanserna samt vallagstiftning. Stödet till avtalet om stadsbyggande har gjort det möjligt att föra en aktiv dialog med Ukrainas motparter som har gett konkreta resultat; bl.a. har en antikorruptionsbyrå inrättats och viktig lagstiftning antagits som följer EU-standarderna i fråga om åtgärder för att motverka korruption, offentliga upphandlingar, civilförvaltning, tillgång till information och insyn i finansieringen av politiska partier. Det är ett gott tecken att regeringen är beredd att acceptera noggranna granskningar av det civila samhällets organisationer för att se hur arbetet med genomförandet av reformerna går framåt.

Även Ukrainas befolkning, som drabbas av den pågående konflikten, har fått direktstöd och ekonomiskt stöd. Sedan krisens början 2014 har kommissionen anslagit över 63,3 miljoner euro i humanitärt bistånd 75 . De projekt som genomfördes 2015 var till direkt hjälp för över 800 000 ukrainare. Fokus ligger på de mest utsatta, såsom barn, äldre och ensamstående föräldrar. Cirka 55 procent av kommissionens humanitära bistånd riktar sig till behövande i områden som inte kontrolleras av regeringen. EU:s humanitära bistånd går också till flyktingar och internflyktingar från konfliktområdena, samt till återvändare. Stödet omfattar bland annat kontanter, mat och tak över huvudet samt hygien- och sanitetsartiklar. Med stöd av kommissionen och bidrag från Tyskland och Norge har Internationella organisationen för migration överfört kontanter till 16 000 utsatta personer, särskilt kvinnor, och hjälpt dem att köpa förnödenheter, t.ex. kläder 76 .

Under 2015 har EU även ökat hjälpinsatserna till den syriska befolkningen, som drabbas av det pågående kriget. Som en av de största donatorerna i 2015 års strategiska åtgärdsplan 77 bidrog kommissionen med vårdbistånd till 12 miljoner mottagare (däribland allmän vård, reproduktiv vård och rehabilitering), skydd till 5 miljoner, vatten, sanitets- och hygienfaciliteter 78 till 8 miljoner och tak över huvudet och basvaror (utöver livsmedel) till över 6 miljoner utsatta internflyktingar.

1.7.2 Resultat av programmen för 2007–2013

EU:s bidrag till millenniemålen

År 2015 var det året när millennieutvecklingsmålen skulle uppnås. Rent generellt har dessa mål varit en motor för utvecklingen runt om i världen. EU och dess medlemsstater har som en av de främsta ekonomiska bidragsgivarna till millenniemålen 79 haft en stor del i att driva utvecklingen framåt 80 .

Över 1 miljard personer har fått hjälp att ta sig ur extrem fattigdom sedan 1990. Ett av millenniemålen var att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom och svält, och detta kunde till och med uppnås tidigare än väntat. Men vi är fortfarande långt från att ha åtgärdat den extrema fattigdomen och svälten i världen. Mellan 2007 och 2013 bidrog EU med 1 miljard euro om året till tryggad livsmedelsförsörjning. Biståndet gick t.ex. till fonden för försörjning och livsmedelstrygghet (LIFT) som hjälper småbrukare och jordlösa på landsbygden i Myanmar att använda jordbruk som ett skyddsnät för att trygga livsmedelsförsörjningen och tillgången till näring. LIFT-initiativet gav stöd till 576 000 hushåll: 249 000 personer deltog i utbildningar, 290 000 hushåll tryggade sin livsmedelsförsörjning med över en månad och 60 000 hushåll rapporterade ökade inkomster 81 .

Dessutom har fler barn fått möjlighet att gå i skolan. EU stöder regeringar i över 40 länder att tillhandahålla kvalitetsutbildning och möjligheter till lärande, och bidrog 2007–2013 med sammanlagt 4,4 miljarder euro. EU investerade bl.a. 85 miljoner euro i Somalia under den här perioden. Det bidrog till att inskrivningar i grundskolan ökade från 22 procent år 2004 till 45 procent år 2012. Fortfarande går dock 57 miljoner av världens barn i grundskoleålder inte i skolan. Att ge alla barn och ungdomar en kvalitativ och kontinuerlig utbildning är fortfarande en utmaning, och det krävs större ansträngningar för att tillgodose detta behov. I fråga om gymnasieutbildning och högre utbildning har EU sedan 2007 delat ut över 40 500 stipendier till studenter från utvecklingsländer. Runt 40 procent av stipendierna har gått till unga kvinnor. Sedan 2004 har EU-stöd dessutom hjälpt ytterligare 300 000 kvinnliga studenter att skriva in sig på gymnasieutbildningar.

EU har också samarbetat nära med mottagarländer och andra utvecklingspartner för att lösa problem i vårdsystemen och har stöttat hälso- och sjukvården i 39 utvecklingsländer. Tack vare EU-stöd på nationell nivå vaccinerades minst ytterligare 20 miljoner barn mot mässling 2004–2014. Under 2004–2012 hjälpte EU även till att bygga eller renovera över 8 500 vårdinrättningar runt om i världen.

Under den här perioden bidrog EU även med stöd till utvecklingen av mödra- och barnavården, vilket hjälpte till att minska mödradödligheten och dödligheten bland barn under fem år. Resultatet varierar dock mellan olika länder och regioner, och framför allt mellan städer och landsbygd. Även om det har skett viktiga förbättringar av mödra- och barnavården, t.ex. ifråga om grundläggande vaccineringar, har utvecklingen varit långsammare vad gäller andra indiktatorer som andelen säkra födslar, bruket av moderna familjeplaneringsmetoder och möjligheten att ge barn näringsriktig mat. De regionala resultaten visar på goda förbättringar i Asien och Nordafrika, medan resultaten i Afrika söder om Sahara har varit sämre.

I fråga om EU:s bidrag till millenniemålen inom vattensektorn är EU-mekanismen för vatteninvesteringar i Uganda 82 ett bra exempel på projekt som bidrar till bättre tillgång till dricksvatten och sanitära faciliteter för mindre gynnade befolkningsgrupper samt en hållbar vattenhantering. Hittills har 17 projekt genomförts till en kostnad av 39,4 miljoner euro. Sedan projektet startades i maj 2011 har 100 913 fler människor fått tillgång till säkert dricksvatten och 231 049 fler har tillgång till inkluderande undervisning i sanitära frågor och hygien. Ett annat exempel är Bolivia, där det har skett en stor förbättring av tillgången till vatten och bättre tillgång till näringsriktig mat. Detta var delvis tack vare EU:s sektorsuppdelade budgetstöd 83 som gav nästan 1,2 miljoner personer tillgång till rent vatten – i genomsnitt 200 000 människor om året under 2006–2013 84 .

Utvärderingsresultat av programmen för 2007–2013 85

Under 2015 slutfördes ett antal granskningar och utvärderingar av programmen för 2007–2013. Det insamlade materialet visar att EU-åtgärderna har varit effektiva och ändamålsenliga, att EU-stödet generellt sett fungerar bättre när det kombineras med ett starkt lokalt ansvar för en viss reform och att stödet ger ännu bättre effekt om det går att anpassa till lokala förändringar och om flera olika biståndsmetoder används 86 . Vad gäller budgetstöd till låginkomstländer, visar ett av de viktigaste resultaten att detta kan vara till hjälp för att upprätthålla den makroekonomiska stabiliteten och ofta – men inte alltid – kan skydda och förbättra tillgången till socialtjänster och på det sättet bidra till sociala framsteg. I de flesta fall är det dock inte möjligt att mäta exakt vilken inverkan som EU-åtgärderna får på grund av de många olika faktorer som påverkar det slutgiltiga resultatet.

I år var särskilt de två tematiska utvärderingarna intressanta. Den övergripande bedömningen av EU:s stöd till miljö och klimatförändringar visade att EU:s ledarroll och åtgärder var relevanta och samstämmiga på nationell, regional och global nivå 87 . Frågor om miljö och klimatförändringar har införlivats i EU:s samarbetspolitik, särskilt inom infrastruktur, jordbruk och landsbygdsutveckling. Bättre samstämmighet och samarbete bedömdes ge ett tydligt mervärde till EU-stödet. Enligt utvärderingen har dock inte stödet varit tillräckligt stort för att vända den negativa utveckling som vi ser i miljöfrågor och klimatförändringarna.

Utvärderingen av EU:s stöd till jämställdhet och kvinnors egenmakt i partnerländerna visade på mindre tillfredsställande resultat 88 . Enligt utvärderarna har några viktiga och inspirerande resultat uppnåtts för jämställdhet och kvinnors egenmakt, men de ansågs ojämna och dåligt dokumenterade. Till exempel hade de flesta EU-delegationerna inte antagit en övergripande tredelad strategi för hur jämställdhetsintegrering och genusspecifika åtgärder på ett effektivt sätt kombineras med en politisk dialog. Dessutom saknas det ledarskap på hög nivå samt institutionella incitament och prioritering av de viktigaste åtagandena inom EU-samarbeten, vilket har hindrat agendan för jämställdhet och kvinnors egenmakt från att införlivas i politiska strategier och program. Utvärderingen lyfter även fram några exempel på god praxis, t.ex. Marocko där EU-delegationen har infört innovativa genusprogram med stöd av sektorsuppdelat budgetstöd och kopplat till en politisk dialog med ändamålsenlig genusintegrering.

Utvärderingen av det finansiella instrumentet för civilskydd och gemenskapens civilskyddsmekanism 2007–2013 89 var positiv och visade att mekanismens olika delar tillämpades på ett effektivt sätt. Särskilt transportstödet var ett stort steg framåt och har dessutom visat sig vara ett användbart, effektivt och ändamålsenligt verktyg.

Utvärderingen av civilskyddsmekanismen 2007–2013 visade att programmet gav ett europeiskt mervärde genom att stärka samarbetet mellan de länder som deltog, lyfta fram luckor i de nationella responsmekanismerna och börja skifta mekanismens fokus till ett mer förebyggande synsätt.

EU gav till exempel mycket snabbt ett betydande stöd till Filippinerna när landet drabbades av tyfonen Haiyan den 8 november 2013. Ett första team med humanitära experter från kommissionen var på plats i Manila redan samma dag. I början av december hade tjugosex deltagande stater gett över 135 miljoner euro i finansiellt och icke-finansiellt bistånd till Filippinerna. Kommissionen gav nära 3,6 miljoner euro för att delfinansiera transporten av dessa staters biståndsutrustning och insatsteam samt 40 miljoner euro i humanitärt bistånd och tidiga återhämtningsinsatser.

Särskilt förmågan att samordna de specialiserade katastrofinsatsenheterna (de s.k. modulerna) ansågs vara del av ett viktigt europeiskt mervärde: samtliga moduler hade fått gemensam utbildning och redan hunnit arbeta tillsammans innan insatsen.

Prestation och resultat: slutsatser

Såsom framgår ovan har 2015 års EU-budget i hög grad bidragit till arbetet med Junckerkommissionens politiska prioriteringar och Europa 2020-målen.

Under året låg fokus framför allt på att stödja insatser som främjar konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, skapa tillväxt och nya jobb samt ge ekonomiskt stöd till katastrofinsatser, särskilt flyktingkrisen. Det var därmed nödvändigt att utnyttja budgetens flexibilitet fullt ut och blanda medel från EU-budgeten med direkta bidrag från medlemsstaterna.

Med tanke på att 2015 bara var det andra genomförandeåret för programmen för 2014–2020, är det fortfarande för tidigt att dra några definitiva slutsatser om programmens resultat och effekter. Trots detta visar de nuvarande resultaten att genomförandet har kommit igång på ett bra sätt för de flesta programmen, med bara några få undantag. Särskilt under rubrik 1B går genomförandet av sammanhållningsprogrammen för 2014-2020 något långsammare, eftersom det har tagit längre tid än beräknat att utse förvaltande myndigheter (vilket är nödvändigt för att kunna skicka krav om mellanliggande betalningar). Detta finns utförligare angivet i de programförklaringar som från och med i år, för vart och ett av programmen, omfattar en uppdatering av hur genomförandet av programmet går.

Utvärderingar för programmen för 2007–2013 håller för närvarande på att sammanställas. Den information som samlats in hittills tyder på att programmen har varit ändamålsenliga, genererat europeiskt mervärde och bidragit till att förverkliga Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla. Slutsatsen från de erfarenheter som har samlats genom utvärderingen av de tidigare programmen ingår nu även i programförklaringarna i budgetförslaget.

När programresultaten utvärderas bör man ha i åtanke att resultatramen för EU omfattas av ett rättsligt och politiskt sammanhang och att det är en komplex struktur av politik och budgetfrågor som för samman många olika aktörer på nationell och överstatlig nivå. Det innebär att resultatet är ett gemensamt ansvar och att det är upp till både EU och medlemsstaterna att uppnå målen för Europa 2020-strategin och den finansiella ramen.

En särskild utmaning vid resultatrapporteringen är det faktum att EU-programmen är fleråriga och deras effekter på ekonomin och samhället ibland endast går att se på längre sikt. Dessutom finns det inneboende begränsningar när resultat ska mätas med hjälp av indikatorer: det går inte att visa en exakt bild av resultatet med förbestämda indikatorer. Bra indikatorer kräver information som inte alltid finns att tillgå regelbundet. Dessutom kan utomstående faktorer ha en viktig inverkan på det slutliga resultatet, men det går inte att anpassa eller räkna bort sådana faktorer via indikatorerna. I fråga om hur användbara indikatorer är visar tidigare erfarenheter att det är viktigare att ha information av hög kvalitet på ett relativt litet antal mer betydelsefulla punkter, än att ha en större mängd information för indikatorer av mindre betydelse.

Trots dessa begränsningar har kommissionen utfört viktiga åtgärder för att säkerställa att relevant information om programresultaten rapporteras i den programförklaring som ingår i budgetförslaget. Kommissionen har även uppdaterat sin strategiska planerings- och programplaneringscykel med fleråriga strategiska planer. Nu är planeringsdokumenten bättre samordnade och förankrade i kommissionens politiska prioriteringar. Resultatrapporteringen kommer att förbättras ytterligare framöver, i och med att det kommer att finnas mer och mer information att tillgå om de nuvarande finansieringsprogrammen. Större fokus på resultat är en del av kommissionens pågående arbete med en resultatinriktad EU-budget.

Avsnitt 2
Förvaltningsresultat

Den andra delen av denna rapport fokuserar på kommissionens förvaltning av EU:s budget för 2015. Det sätt på vilket EU:s budget förvaltas och genomförs har stor inverkan på det sammanlagda resultatet. Höga krav på den finansiella förvaltningen är nödvändiga, oavsett om budgeten förvaltas direkt av kommissionen eller i samarbete med medlemsstaterna eller andra organ.

Enligt artikel 66 i budgetförordningen sammanfattas i detta avsnitt de årliga verksamhetsrapporter som alla kommissionens enheter 90   sammanställer, för att visa hur kommissionen strävar efter att uppfylla högt ställda krav på förvaltning och internkontroll. Det övergripande målet är att hålla felen så små som möjligt, finna en rimlig avvägning mellan kontrollernas kostnad och nytta  och minska felens totala inverkan genom korrigeringar när fel inträffar.

Med denna rapport tar kommissionen det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av budgeten.

2.1 Uppfyllelse av målen för internkontrollen

I enlighet med generaldirektörernas ansvar som delegerade utanordnare inför alla kommissionens enheter den organisationsstruktur och de interna kontrollsystem som passar bäst för att genomföra deras politik och nå deras operativa syften.

På gemensam nivå fastställer kommissionen minimistandarder för vad de interna kontrollsystemen ska innehålla. Standarderna bygger på ramarna från COSO 91 , som reviderades 2013. Kommissionen avser att uppdatera sina ramar för internkontroll på motsvarande sätt 2016. Syftet är att säkra gedigen och verkningsfull internkontroll i kombination med ett flexibelt genomförande och begränsa byråkratin till ett minimum.

Ledningen för alla kommissionens enheter har bedömt internkontrollsystemens effektivitet, och resultaten från bedömningen har utvärderats. Efter bedömningen rapporterade åtta av kommissionens enheter 92 brister på särskilda områden samt åtgärder för att ytterligare effektivisera genomförandet. Däremot konstaterade alla kommissionens enheter 93 att internkontrollstandarderna överlag har genomförts ändamålsenligt och fungerar.

Särskilt i fråga om finansiell förvaltning rapporterade kommissionens enheter att de internkontrollmål som definieras i budgetförordningen hade uppfyllts 94 . De sammanfattas i de följande tre avsnitten.

2.1.1. Hantering av risker i samband med laglighet och korrekthet: riskbelopp vid avslutande

Risker i samband med laglighet och korrekthet beror till stor del på två faktorer: villkoren för stödberättigande och förvaltningssättet.

Sammanfattningsvis är de största riskerna i samband med laglighet och korrekthet att kostnaderna är överdrivna eller inte berättigar till stöd, och att den information som medlemsstaterna eller de anförtrodda organen lämnar inte är tillräckligt tillförlitlig. De båda vanligaste orsakerna bakom felnivån är därför följande:

–Komplexiteten hos urvalskriterierna, som har stor betydelse för de nödvändiga kontrollernas kostnadseffektivitet. I vissa fall kan kostnaden för kontrollerna bli orimligt höga och kontrollbördan kan påverka programmets effektivitet negativt. Kommissionen arbetar aktivt för att undvika sådana fall.

–Tillförlitligheten i den information som medlemsstaterna eller anförtrodda organ lämnar.

Kommissionen använder begreppet felnivå för att bedöma om finansiella transaktioner har genomförts i enlighet med den lagstiftning och de avtalsvillkor som gäller. Felnivån definieras som utanordnarens bästa bedömning, med hänsyn till all tillgänglig, relevant information och enligt yrkesmässigt omdöme, av de utgifter eller inkomster, den lagstiftning och de avtalsvillkor som gällde då de finansiella transaktionerna bemyndigades. Felnivån mäts vid olika tidpunkter, beroende på mätningens syfte. Begrepp och indikatorer definieras och förklaras mer i detalj i bilaga 2.

För att ge en översikt har de delegerade utanordnarna rapporterat sina bästa bedömningar av riskbeloppet för den budget som de ansvarar för och av de korrigeringar som de avser att genomföra i framtiden 95 . Jämförelsen mellan dessa båda tal ger en bedömning av riskbeloppet vid avslutande, dvs. felnivån sedan alla korrigeringar har genomförts när programmen avslutas 96 .

Riskbeloppet vid avslutande är kommissionsförvaltningens syn vid slutet av budgetåret på resultatet av de kontroller som gjordes före utbetalning (förebyggande, på förhand) och efter utbetalning (korrigerande, i efterhand). Det speglar på ett lämpligt sätt det faktum att kontrollcykeln är flerårig och att ytterligare korrigerande åtgärder kan genomföras i framtiden 97 . Det är viktigt att inse att riskbeloppet inte är en bedömning av vilka belopp som kan slutligen kan återkrävas. Det är en bedömning av de utgifter som inte stämmer överens med tillämplig lagstiftning och avtalsvillkor. Detta kan omfatta formella fel som, även om de är betydande, inte leder till oberättigade utbetalningar och därför inte ger upphov till återbetalningskrav eller finansiella korrigeringar.

Tabell 1: Utgifter 2015 med uppskattade riskbelopp för 2015 års utbetalningar och uppskattade framtida korrigeringar för 2015 års utbetalningar (miljoner euro).

Det uppskattade riskbeloppet vid utbetalning utgör 2,3–3,1 % av de relevanta utgifterna för 2015. Det uppskattade riskbeloppet vid utbetalning beror till stor del av blandningen mellan förfinansiering, interimsutbetalningar, slutbetalningar och tillhörande, godkänd förfinansiering under tidigare programperiod (2015 års utbetalningar omfattar en förhållandevis stor del förfinansiering för innevarande program). Jämfört med 2014 har riskbeloppet vid utbetalning minskat med runt 10 %. Det beror särskilt på det minskade riskbelopp som rapporteras inom jordbruk.

Uppskattade framtida korrigeringar är det utgiftsbelopp som bryter mot tillämplig lagstiftning och avtalsvillkor och som generaldirektoratet enligt en försiktig uppskattning tror sig kunna kartlägga och korrigera genom kontroller efter att utbetalningen har godkänts. Uppskattningarna bygger i allmänhet på det genomsnittliga beloppet för finansiella korrigeringar och återkrav, vid behov justerade för att neutralisera i) element som inte längre är giltiga under den nya rättsliga ramen och ii) engångsposter. De kvarvarande, uppskattade, framtida korrigeringarna motsvarar 1,5–1,9 % av de sammanlagda, relevanta utgifterna.

Det uppskattade riskbeloppet vid avslutande när alla korrigeringar har gjorts motsvarar 0,8–1,3 % av de sammanlagda utgifterna för 2015. De fleråriga korrigerande mekanismerna kommer alltså på ett lämpligt sätt att skydda EU:s budget från olagliga utgifter.

Här kan nämnas ett antal faktorer som kan få stor betydelse för riskbeloppets utveckling de kommande åren:

–På området sammanhållning visar uppgifterna att för programmen 2007–2013 motsvarar riskbeloppet vid tidpunkten för utbetalningen mindre än 5 % av utgifterna. För att hantera risken på ett ändamålsenligt sätt föreskriver förordningen 101 för programperioden 2014–2020 att ansökningarna om mellanliggande betalningar bör beviljas till 90 % 102 . Utbetalning/återkrav av det resterande beloppet utgör kommissionens godkännande av exaktheten och fullständigheten hos utgifterna i den attesterade slutliga årsredovisningen, men inte ett slutgiltigt erkännande av deras laglighet och korrekthet. Det sista steget i processen består av riktade revisioner av överensstämmelsen som genomförs av kommissionen, och de kan leda till finansiella nettokorrigeringar.

–För forskning var i skrivande stund den fleråriga gemensamma representativa felnivån i Sjunde ramprogrammet 4,47 %. Detta är utgångspunkten för de generaldirektorat som förvaltar programmet. När återkrav och korrigeringar beaktats ligger den kvarstående felnivån fortfarande över 2 %. Av dessa skäl har dessa generaldirektorat haft kvar sina reservationer för Sjunde ramprogrammet i sina årliga verksamhetsrapporter. Med tanke på strukturen hos de utgifter som för närvarande förvaltas av de berörda generaldirektoraten och omfattningen på förfinansieringen av Horisont 2020 och andra lågriskutgifter under 2015, är dock den vägda medelfelnivån som dessa generaldirektorat uppger betydligt lägre. Det måste dock påpekas att förordningarna om Horisont 2020 har kvar principen om bidrag som finansieringsform, som bygger på ersättning för stödberättigande kostnader, medan deltagarnas administrativa börda har minskats (t.ex. genom enklare kriterier för stödberättigande). De förenklingar som införts i Horisont 2020 kan förväntas minska den representativa felnivån från 5 % till 3,5 %, och nivån kvarstående fel så nära 2 % som möjligt. Då felnivån förväntas bli ungefär lika stor eller lägre som för Sjunde ramprogrammet måste frågan om reservationer för Horisont 2020 i revisionsförklaringarna de kommande åren att behöva övervägas noga.

Under 2015 uppgick sammanlagda finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats till 3 499 miljoner euro (2014: 4 728 miljoner euro). I detta belopp ingår alla finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats under 2015, oavsett vilket år som den ursprungliga utgiften uppkom. Finansiella korrigeringar och återkrav bekräftas när de har godkänts av den berörda medlemsstaten eller antagits genom ett kommissionsbeslut.

Diagram 8: Finansiella korrigeringar och återkrav under 2015 (miljoner euro) efter politikområde

Mer detaljer om dessa uppgifter och om de förebyggande och korrigerande mekanismerna finns i det årliga meddelandet om skyddet av EU:s budget 103 .

2.1.2. Förenkling och kostnadseffektiva kontroller

Kommissionen måste, som vilken annan organisation som helst, fördela sina resurser på ett optimalt sätt, tänka över sina politiska prioriteringar, rättsliga och institutionella skyldigheter och anpassa sig till den politiska utvecklingen. Mot bakgrund av att EU står inför krympande personalresurser och allt större utmaningar är det av största vikt att använda resurserna så effektivt som möjligt.

Sedan 2013 har kommissionen minskat antalet tjänster i tjänsteförteckningen med 1 % varje år i syfte att nå en minskning med 5 % (1 254 tjänster) till 2017. Samma minskning har tillämpats i form av heltidsekvivalenter på extern personal (kontraktsanställda och utstationerade nationella experter). För att hantera de nya utmaningarna har kommissionen samtidigt gjort en aktiv omfördelning av tjänster mellan tjänstegrenarna för att överföra resurser till prioriterade områden. Initiativen för att förbättra kommissionens organisatoriska ändamålsenlighet och samlade effektivitet och omprioritera resurser fortsätter under 2016 104 .

Alla kommissionens 48 tjänstegrenar har bedömt kostnadseffektiviteten och ändamålsenligheten i sina kontrollsystem och rapporterat slutsatserna av bedömningarna i sina årliga verksamhetsrapporter. Bedömningarna har utförts sedan 2013 och har förbättrats år från år. Under 2014 kunde sju tjänstegrenar inte komma fram till slutsatser, på grund av bristfälliga uppgifter och svårigheter i att uppskatta nyttan av kontrollerna. Under 2015 var det endast två tjänstegrenar som inte kunde komma fram till slutsatser. Båda tjänstegrenarna har vidtagit åtgärder för att avhjälpa detta och förväntas kunna dra slutsatser under 2016.

Alla kommissionens tjänstegrenar har också uppmanats att se över sina kontrollsystem för att säkerställa att de är riskbaserade, beakta deras kostnadseffektivitet, förvaltningsmiljön och vilken typ av åtgärder som finansieras. I slutet av 2015 hade 25 tjänstegrenar gjort detta. Hälften 105 hade vidtagit åtgärder för att förbättra kostnadseffektiviteten, medan övriga 106 drog slutsatsen att inga ändringar behövdes. Återstående tjänstegrenar väntas vidta åtgärder eller utföra sina granskningar under 2016.

Arbetet med förenklingar har också gått framåt, med den omgjorda resultattavlan över förenkling. För första gången övervakas förenkling av budgetgenomförandet inte bara av kommissionen utan även av medlemsstaterna. Arbetet har också fortsatt med att förenkla de ekonomiska reglerna för att ta fram ett förenklingspaket tillsammans med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Kommissionen fortsätter att ytterligare förenkla och rationalisera ekonomiförvaltning, styrning, redovisning och revision.

2.1.3. Strategier mot bedrägerier

Kommissionen har infört kommissionens strategi mot bedrägerier. Målet är att förbättra det förebyggande arbetet, spårning och utredning av bedrägerier samt införa lämpliga påföljder, återkrav och avskräckande åtgärder särskilt genom att införa strategier mot bedrägerier på kommissionens tjänstegrenar. Strategin täcker alla led av bedrägeribekämpningen: förebyggande, upptäckt, utredning, sanktioner och återkrav av missbrukade medel. Den omfattar inkomster och utgifter i EU-budgeten och täcker samarbete med medlemsstaterna, länder utanför EU och internationella organisationer, med fokus på kommissionens verksamhet.

Alla kommissionens tjänstegrenar har infört en strategi mot bedrägerier i linje med kraven i kommissionens strategi mot bedrägerier. Genomförandet av tjänstegrenarnas strategier mot bedrägerier övervakas regelbundet. De senaste tre åren har alla kommissionens tjänstegrenar uppdaterat eller håller på att uppdatera sina strategier mot bedrägerier. Sedan tjänsten för internrevision (IAS) 107 genomfört en revision, som erkände de positiva åtgärder som redan vidtagits av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och de utvalda generaldirektoraten för att inrätta och genomföra strategier mot bedrägerier, har metodriktlinjerna om strategiernas utformning och innehåll 108 uppdaterats och de diskuteras i nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier av alla kommissionens tjänstegrenar. Detta kommer att ligga till grund för uppdateringar av strategierna mot bedrägerier under de kommande åren.

Kommissionen antar varje år en rapport om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen, där den sammanfattar EU-medlens exponering för bedrägerier och oriktigheter och beskriver de åtgärder som vidtagits för att skydda EU:s medel. Genom att redogöra för omfattningen på de bedrägerier som rapporterats av medlemsstaterna för hela EU-budgeten ger rapporten också underlag till en bedömning av vilka områden som är mest utsatta för risk, så att åtgärderna blir effektivare på både EU-nivå och nationell nivå.

Kommissionen har anpassat budgetförordningen till 2014 års EU-direktiv om offentlig upphandling. De nya reglerna ska också garantera ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen: fr.o.m. 1 januari 2016 fungerar ett nytt system för tidig varning och uteslutning. En särskild central kommitté kan rekommendera att opålitliga företag och enskilda utesluts från EU-medel. Ekonomiska påföljder kan också påföras i vissa fall. Dessa förvaltningsrättsliga påföljder kan offentliggöras. Företag eller enskilda har rätt till försvar, men de nya reglerna möjliggör snabbare agerande, och fungerar som ett rött kort för de som ansöker om EU-medel och är inblandade i bedrägerier, korruption eller andra olagliga aktiviteter.

-GD Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen har utvecklat ett it-verktyg för hantering av evenemang (EMT). Verktyget består av en databas som ger mer insyn i förvaltningen av möten och kontakter med berörda parter. Databasen hjälper personalen att undvika överlappning av möten och underlättar efterhandsidentifiering och protokollföring av förda diskussioner. Den bidrar också till att förhindra och upptäcka eventuella intressekonflikter

-GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och GD Regionalpolitik har presenterat riskbedömningsverktyget Arachne för 27 medlemsstater, och hittills har 16 medlemsstater valt att testa det. Målet med Arachne är att upprätta en heltäckande databas med finansiella och operativa uppgifter om projekt och stödmottagare, för att man på grundval av objektiva kriterier ska kunna bedöma vilka projekt som medför störst risker i syfte att välja ut och kontrollera projekt. Verktyget ingår i åtgärder mot bedrägerier enligt den gemensamma strategin mot bedrägerier för GD Regional- och stadspolitik, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och GD Havsfrågor och fiske inom ramen för sammanhållningspolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden. Det gör det också möjligt att se tecken på potentiella oriktigheter eller bedrägerier vid godkännande av framtida projekt och vid utvärdering av dem.

-GD Jordbruk och landsbygdsutveckling har hållit seminarier om bedrägeribekämpning för personal vid utbetalande organ för jordbruksfonderna i alla medlemsstater och kandidatländer. Över 40 sådana evenemang har nått ut till nästan 4 000 anställda totalt.

2.2 Förvaltningsförklaring

I sina verksamhetsrapporter för 2015 förklarade alla 48 delegerade utanordnare att de har rimlig visshet om att informationen i rapporten ger en sanningsenlig och rättvisande bild, att de medel som avsatts för den verksamhet som beskrivs i rapporten har använts för de tilltänkta ändamålen och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

De delegerade utanordnarna bedömde kontrollresultaten och alla övriga relevanta omständigheter till stöd för sin försäkran om infriandet av kontrollmålen. De beaktade eventuella betydande svagheter som identifierats och bedömde deras kumulativa effekt på försäkran, i både kvantitativt och kvalitativt hänseende, för att försöka avgöra om denna effekt var påtaglig. Som en följd har 30 delegerade utanordnare avgett oreserverade förklaringar om rimlig säkerhet, medan 18 förklaringar innehöll förbehåll med sammanlagt 33 109  reservationer. De delegerade utanordnarna avgav oreserverade förklaringar om rimlig säkerhet för inkomsttransaktioner, eftersom alla reservationer berörde utgifter.

Förbehållen i en förklaring med reservationer är en hörnsten i begreppet ansvarighet. De ger insyn i fråga om upptäckta utmaningar och svagheter, om de åtgärder som ska avhjälpa dem och en uppskattning av deras effekt. Även om de flesta orsakas av upptäckterna inom förvaltning och kontroll av utförda betalningar har de en positiv, förebyggande effekt i framtiden, eftersom avhjälpande åtgärder stärker kontrollsystemen, och inom sammanhållningspolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden blockeras framtida utbetalningar (suspensionsförfarandet). De handlingsplaner som utarbetas i samband med reservationer 110 syftar särskilt till att minska framtida risker.

Det fanns 21 upprepade och 12 nya reservationer. GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar drog tillbaka två 111 , GD Jordbruk och landsbygdsutveckling drog tillbaka en 112 och GD Regional- och stadspolitik slog ihop två reservationer till en 113 .

De utgifter som påverkas av kvantifierbara reservationer har minskat med 14 543 miljoner euro (från 44 392 miljoner euro 2014 till 29 849 miljoner euro). Detta beror främst på den minskade omfattningen av reservationerna i de yttre förbindelserna samt en kraftig minskning (på 7 400 miljoner euro) i GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings reservation om EGFJ:s direktstöd, plus de förebyggande åtgärder som vidtas inom sammanhållningspolitiken för att avbryta eller ställa in EU:s betalningar så snart som brister i medlemsstaternas betalningssystem påträffas. Riskbeloppet för utgiften under reservation uppskattas till 1 324 miljoner euro. Resultaten per politikområde framgår av tabell 2. Detaljerade resultat efter tjänstegren anges i bilaga 1.

Tabell 2: Omfattning och riskbelopp 117   för reservationer 2015 (miljoner euro)

Efter att i tre år ha utfärdat en reservation som omfattade hela dess budget har GD Internationellt samarbete och utveckling utvecklat en pålitlig metod, som gör att utgifter med lägre risk kan undantas från den huvudsakliga reservationen. Metoden bygger på en beräkning av riskindex som speglar den felfrekvens som hittats i varje utgiftssegment under perioden 2012–2014. För närvarande har reservationens omfattning minskat till bidrag i direkt förvaltning och utgifter i indirekt förvaltning med internationella organisationer och medlemsstaters organ, vilket utgör 45 % av budgeten.

GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar har utfärdat en förklaring utan förbehåll, och dragit tillbaka två reservationer som utfärdades förra året, eftersom deras uppskattning av felnivån i samtliga fall ligger under 2 %. När det gäller den del av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) som förvaltas indirekt, tillämpade GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar under 2015 en ny metod med utgångspunkt i revisionsorgan från bidragsmottagande länder på grundval av detaljerad, utsedd revision. Eftersom den granskade populationen i vart och ett av länderna inte var tillräckligt stor har metoden ännu inte gett tillräckligt representativa resultat. För att ge en mer välbetänkt bedömning beslutade GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar att uppskatta riskbeloppet utifrån historiska feltal för denna förvaltningsmodell och uttrycka det som ett intervall. GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar avser även att stärka metoden ytterligare under 2016. Som sägs i avsnitt 2.3 och bilaga 3 har också Tjänsten för internrevision föreslagit ett antal förbättringar av den metod som tillämpas av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar.

Nya reservationer avser ett riskbelopp på 35 miljoner euro:

-GD Internationellt samarbete och utveckling, om förvaltningen av den fredsbevarande resursen för Afrika (APF), eftersom ett antal betydande risker och brister i internkontrollen rapporterades i en internrevision som slutfördes i början av 2016. Avhjälpande åtgärder inkluderar övervakning av APF, styrning och samordning mellan GD Internationellt samarbete och utveckling, EU:s delegationer och Europeiska utrikestjänsten samt institutionella bedömningar och övervakning av partnerskapsarrangemangen med Afrikanska unionen. Samtidigt övervakar en arbetsgrupp nya projekt och program för att integrera lämpliga bestämmelser i besluten och avtalsdokument vid behov.

-Fem nya reservationer 118 utfärdades när de efterhandskontroller som utfördes under 2015 visade på en kvarvarande felnivå som översteg 2 %.

-Reservationerna från GD Migration och inrikes frågor och GD Rättsliga frågor avsåg bidragsprogram, andra än forskning, visade inte på några ytterligare eller nyupptäckta svagheter. De var resultatet av förbättrade väsentlighetskriterier som möjliggjorde en bättre inriktning på de områden som berörs av större fel. GD Migration och inrikes frågors reservation för forskning i Sjunde ramprogrammet speglar att de hädanefter ansvarar för programmets förvaltning, men utgifterna omfattades redan av reservation de föregående åren från GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

-Slutligen har GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering reserverat sig mot programmen för perioden 2014–2020. Det rör sig om ett enda operativt program där en revision har visat på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen. Detta påverkar inte riskbeloppet vid tiden för rapporteringen, eftersom den potentiella risken täcks av kvarhållningen på 10 % för mellanliggande betalningar.

De nya icke-kvantifierade 119 reservationerna berör följande:

-GD Migration och inrikes frågor hänvisar till brister i de avslutade årsprogrammen till och med 2011 i delad förvaltning, för vilka inga utbetalningar gjordes under 2015.

-GD Energis reservation beror på en otillräcklig bedömning under 2014 av de förhandsvillkor som medlemsstaterna ska uppfylla för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling, enligt kraven i förordningarna 120 , särskilt i fråga om finansieringsplanernas hållbarhet. GD Energi har redan vidtagit åtgärder för att rätta till denna brist. Man kommer även att utföra en ingående granskning och bedömning av finansieringsplanernas hållbarhet i varje berörd medlemsstat senast i oktober 2016.

Dessa reservationer påverkar alla huvudsakliga utgiftsområden (jordbruk, struktur- och sammanhållningsfonder, yttre förbindelser, forskning samt annan intern politik). De berörda delegerade utanordnarna har i samtliga fall antagit handlingsplaner för att åtgärda de bakomliggande svagheterna och förebygga de risker de resulterar i.

Om felnivån är ständigt hög ska kommissionen enligt budgetförordningen identifiera svagheterna i de rättsliga bestämmelserna eller kontrollsystemen, analysera kostnader och fördelar med eventuella korrigerande åtgärder samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder. Förvaltnings- och kontrollsystemen har ändrats i programmen 2014–2020. Programmen är fortfarande i ett tidigt skede av genomförande. Kommissionen kommer endast på sikt att kunna se hur de nya åtgärderna påverkar felnivån. Kommissionen kommer att ge ut en rapport före årets slut om ständigt höga felnivåer inom vissa områden (se avsnitt 2.1.1).

2.3 Försäkran genom tjänsten för internrevision (IAS)

Kommissionens enheter baserade också sin försäkran på det arbete som utförts av tjänsten för internrevision och information från kommittén för revisionsuppföljning. I bilaga 3 till denna årliga förvaltnings- och resultatrapport finns mer information om försäkran från IAS. En sammanfattande rapport om internrevisorns arbete kommer att vidarebefordras till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet i enlighet med artikel 99.5 i budgetförordningen.

Tjänsten för internrevision fann att 91 % av de rekommendationer som följts upp under 2011–2015 genomförts på ett effektivt sätt av de enheter som varit föremål för revision. Av de 455 rekommendationer (26 %) som fortfarande pågår har en klassificerats som kritisk och 162 som mycket viktiga (till detta antal bör ytterligare en utestående, mycket viktig rekommendation läggas från en revisionsrapport utfärdad 2010). Av de 164 rekommendationer som klassificerats som kritiska eller mycket viktiga hade 32 mycket viktiga (ingen kritisk) redan förfallit sedan över sex månader i slutet av 2015, vilket motsvarar 1,9 % av det sammanlagda antalet godkända rekommendationer under de senaste fem åren. Uppföljningsarbetet vid tjänsten för internrevision bekräftade att rekommendationerna i allmänhet genomförs på ett tillfredsställande sätt och att kontrollsystemen vid de tjänstegrenar som varit föremål för revision håller på att förbättras.

Efter internrevisionsfunktionens centralisering 2015 121 utfärdade IAS dessutom för första gången en slutsats om läget för internkontrollen till varje generaldirektorat och tjänst i februari 2016. Slutsatserna var avsedda att bidra till de berörda generaldirektoratens och tjänsternas årliga verksamhetsrapporter för 2015, och ersatte den tidigare internrevisionsfunktionens yttrande om kontrollerna. I slutsatserna lades särskild vikt vid alla öppna rekommendationer som klassificerats som ”kritiska” eller den kombinerade effekt av flera rekommendationer som klassificerats som ”mycket viktiga”. I fyra fall (GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Energi, GD Klimatpolitik och Gemensamma forskningscentrumet) ansåg IAS att det kan krävas en reservation i den berörda enhetens årliga verksamhetsrapport. Tre generaldirektorat har utfärdat reservationer i enlighet med IAS begränsade slutsatser, men Gemensamma forskningscentrumet har inte gjort någon reservation i sin årliga verksamhetsrapport.

Gemensamma forskningscentrumets ledning instämmer i att det finns en utmaning rörande finansieringen på lång sikt, men anser att då inga risker materialiserades 2015 föreligger inga risker för 2016. När det gäller inverkan av den kombinerade effekten av de fyra mycket viktiga IAS-rekommendationerna har forskningscentrumets utanordnare gjort följande bedömning av riskerna:

-Åtgärder har tagits med i handlingsplanen för att garantera långsiktig visshet.

-Den nuvarande operativa strukturen ger rimliga garantier för att uppnå forsknignscentrumets mål på kort sikt.

-När det gäller den ekonomiska risken var väsentlighetsprövningen tillfredsställande och inga fel iakttogs.

På grundval av denna bedömning fann forskningscentrumets delegerade utanordnare att rekommendationerna inte medförde några konsekvenser för garantierna och genomförs som en del av det löpande arbetet med ytterligare förbättringar. Forskningscentrumets delegerade utanordnare anser att det faktum att handlingsplanen för denna revision försenades inte föranleder någon reservation eftersom ingen risk materialiserades under 2015.

I enlighet med sin uppdragsbeskrivning avgav kommissionens internrevisor också ett allmänt yttrande, grundat på det egna arbetet (2013–2015) och det arbete som utförts av de tidigare internrevisionsfunktionerna (2013–2014), med fokus på ekonomisk förvaltning. Internrevisorn ansåg att kommissionen under 2015 hade infört förfaranden för styrning, riskhantering och internkontroll som sammantaget är tillräckliga för att ge rimliga garantier för uppnåendet av de finansiella målen. Det allmänna yttrandet innehöll dock förbehåll avseende de reservationer som gjorts i de delegerade utanordnarnas försäkringar och i deras respektive årliga verksamhetsrapporter.

Tjänsten för internrevision baserade sitt utlåtande på den kombinerade effekten av belopp som mot bakgrund av de årliga verksamhetsrapporterna bedöms vara föremål för risk, med hänsyn till den korrigerande kapacitet som demonstreras av tidigare finansiella korrigeringar och återkrav. Med tanke på omfattningen av tidigare finansiella korrigeringar och återkrav, och förutsatt att korrigeringarna av 2015 års utbetalningar kommer att ligga på en jämförbar nivå, ansåg tjänsten för internrevision att EU:s budget är skyddad på ett lämpligt sätt i sin helhet och på sikt.

Utan ytterligare förbehåll för yttrandet tillade internrevisorn tre ”upplysningar av särskild betydelse” som närmare beskrivs i bilaga 3 till denna rapport. De gäller följande:

-Kontrollstrategier på forskningsområdet för programmen 2014–2020.

-Övervakningsstrategier för tredje parter som genomför åtgärder och program.

-Programmet för kärnreaktoravveckling och avfallshantering vid Gemensamma forskningscentrumet.

2.4 Uppföljning av ansvarsfrihet och externa revisionsrekommendationer

Europaparlamentet antog sin resolution om ansvarsfrihet för budgetåret 2014 den 28 april 2016, efter att särskilt ha granskat rådets rekommendation och revisionsrättens årsrapport för 2015 och relevanta specialrapporter.

Parlamentet förväntar sig ett kraftfullt åtagande från kommissionen att göra ytterligare framsteg på särskilda områden som identifierats som prioriteringar för ansvarsfriheten. De rör främst en resultatbaserad och resultatinriktad strategi för budgetens genomförande, budgetförvaltningen och kommissionens interna styrning. Under förfarandet för ansvarsfrihet beskrev vice ordförande Kristalina Georgieva, på kommissionens vägnar, för parlamentet hur kommissionen avser att följa upp parlamentets prioriterade åtgärder.

Rådet antog sin rekommendation om ansvarsfrihet den 12 februari 2016, i vilken den bland annat begär att kommissionen under 2016 förser budgetmyndigheten med en utförlig rapport om de områden där felnivån är ständigt hög och orsakerna till detta, i linje med artikel 32.5 i budgetförordningen. Kommissionen kommer att utföra den relevanta granskningen. Ytterligare områden där rådet förväntar sig att kommissionen och medlemsstaterna ska agera rör kvaliteten på förvaltnings- och kontrollsystemen, förenklingsarbetet och förstärkning av den resultatinriktade strategin inom EU.

Kommissionen kommer att ta fram en utförlig rapport under 2016 om uppföljningen av Europaparlamentets och rådets ansvarsfrihetsrekommendationer. Även i fråga om revisionsrättens rekommendationer är kommissionen fast besluten att se till att de godkända rekommendationerna genomförs systematiskt, med hänsyn till kostnadseffektivitet och kostnads-nytto-överväganden. Kommissionens uppföljning av rekommendationerna kommer att omfatta särskilda fall av delad förvaltning med medlemsstaterna, där kommissionen har ett övervakningsansvar. Som exempel kan nämnas att även om rekommendationen att i högre grad använda förenklade kostnadsalternativ i förordningen om gemensamma bestämmelser och förordningen om Europeiska socialfonden riktade sig till medlemsstaterna, fortsätter kommissionen att aktivt uppmana medlemsstaterna att använda förenklade kostnadsalternativ och har utfärdat omfattande, praktiska riktlinjer.

De rekommendationer som är knutna till nationella behörigheter ligger dock utanför kommissionens ansvarsområde och måste följas upp av medlemsstaterna själva. Den efterfrågade övervakningen av om medlemsstaterna har upprättat återkopplingssystem för att förbättra anbudsförfaranden inom landsbygdsutveckling tillhör enligt nuvarande lagstiftning exempelvis inte kommissionens ansvarsområde och kan inte utföras av dess enheter.

Slutsats om förvaltningsresultaten

De årliga verksamhetsrapporterna visar att alla kommissionens tjänstegrenar har infört gedigna internkontroller och vittnar om de ansträngningar som har gjorts för att förbättra kostnadseffektiviteten, ytterligare förenkla reglerna och på ett lämpligt sätt skydda budgeten från bedrägerier, fel och oriktigheter.

Alla delegerade utanordnare har avgett förklaringar om rimlig säkerhet, om lämpligt dock med förbehåll. Reservationerna är en hörnsten i redovisningskedjan. De beskriver vilka utmaningar och svagheter som har upptäckts samt de åtgärder som ska avhjälpa dem och en uppskattning av deras effekt.

Kommissionen uppmanar de generaldirektorat som genomför budgeten genom delad förvaltning med medlemsstaterna att ytterligare befästa metoderna för att bedöma tillförlitligheten hos de uppgifter som lämnas av de berörda nationella myndigheterna.

Kommissionen uppmanar GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar att utöka urvalet av sina efterhandskontroller och bygga ut sina metoder för att förbättra sin uppskattning av felnivån.

Kommissionen uppmanar också GD Energi att bedöma och övervaka finansieringsplanerna för de medlemsstater som berörs av programmen för kärnkraftsavveckling.

Kommissionen har lagt fram en samlad beräkning av riskbeloppet vid avslutande, som ger kommissionsförvaltningens syn på resultatet av både förebyggande kontroller (på förhand, före utbetalning) och korrigerande kontroller (i efterhand, efter utbetalning) under den fleråriga kontrollcykeln.

(1)

      http://ec.europa.eu/avservices/photo/photoByPriorities.cfm?sitelang=en

(2)

      http://ec.europa.eu/europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/index_en.htm

(3)

      http://ec.europa.eu/smart-regulation/evaluation/docs/syn_pub_rf_mode_en.pdf

   ”Kommissionen ska senast den 15 juni varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna för föregående år. Den årliga verksamhetsrapporten från varje delegerad utanordnare ska också göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet.”

(4)

     Den allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet innehåller mer detaljerade uppgifter: http://publications.europa.eu/en/web/general-report

(5)

     COM(2015) 240 final.

(6)

     COM(2015) 185 final.

(7)

     Tal av ordförande Juncker vid konferensen ”EU Budget focused on Results” (Resultatinriktad EU-budget), Bryssel den 22 september 2015.

(8)

     Det är inte någon uttömmande databas över EU-projekt utan ett urval av exempel som löpande fylls på: https://ec.europa.eu/budget/euprojects/search-projects_en

(9)

     I och med det nya angreppssättet görs planeringsdokumenten mer koncisa och inriktas på kommissionens prioriteringar, vilket hjälper generaldirektoraten att ställa upp prioriteringar för verksamheten och utveckla en enhetlig resultatstruktur där tydlig åtskillnad görs mellan politiska resultat och programresultat som kan tillskrivas, dvs. är en direkt följd av, kommissionens verksamhet, och resultat där kommissionens verksamhet bidrar till att ett visst resultat eller en viss effekt uppnås.

(10)

     Som även omfattar exempelvis den sammanställda redovisningen, meddelandet om skyddet av EU:s budget, rapporten om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen, internrevisionsrapporterna och rapporten om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet. 

(11)

      http://ec.europa.eu/eurostat/web/europe-2020-indicators/europe-2020-strategy

(12)

     Senast uppdaterade i januari 2016.

(13)

     Till stöd för detta finns det i vägledningen Common Framework for Biodiversity proofing of the EU budget allmänna och fondspecifika riktlinjer som kan användas av nationella och regionala myndigheter och av kommissionens avdelningar: http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/comm2006/pdf/cfbp%20-%20General%20Guidance.pdf

(14)

     Liksom anges i 2013 års version av utvärderingsrapporten hade Europa 2020-strategin inte antagits när programmen inom den fleråriga budgetramen för 2007–2013 utformades. Övervakningen, rapporteringen och utvärderingen av dem var därför inte avsedda att koppla programmens och strategins resultat till varandra.

(15)

     Beräknat som en procentsats av åtagandebemyndiganden jämfört med hela budgeten för 2015.

(16)

      http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan_sv

(17)

     Gemensamma företag etablerade enligt artikel 187 i EUF-fördraget är ett nytt sätt att upprätta offentlig-privata partnerskap på europeisk nivå inom industriell forskning.

(18)

     Offentlig-privata partnerskap mellan medlemsstater (och associerade stater) och EU.

(19)

     Iter är avsedd att påvisa den vetenskapliga och tekniska genomförbarheten hos fusionsenergi, och är världens största experimentella fusionsanläggning. Den håller på att byggas i södra Frankrike (Cadarache). Iter är ett banbrytande globalt samarbete mellan sju parter som företräder hälften av världens befolkning. Samarbetet regleras av ett internationellt avtal som undertecknats av kommissionen för Euratom och av Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Ryska federationen och USA. EU bidrar med nära hälften av kostnaderna för uppförandet, medan övriga sex parter i det internationella samarbetet bidrar i lika delar till resten.

(20)

     Med programmet Erasmus+ 2014–2020 förenas alla EU:s tidigare program för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom och idrott, inklusive programmet för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius och Grundtvig), programmet Aktiv ungdom och fem internationella samarbetsprogram (Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink och programmet för samarbete med industriländer). Under 2015 lanserades även Erasmus+-programmen för såväl internationell rörlighet som studielånet ”Master”.

(21)

     2013 och 2014 års versioner av rapporten enligt artikel 318 innehöll redan information om olika åtgärder under detta initiativ, som omfördelning av strukturfonder för att stärka tillväxt och sysselsättning, och preliminär information om framstegen för initiativet om projektobligationer.

(22)

      Utvärdering av pilotfasen av Europa 2020-initiativet om projektobligationer – slutrapport – december 2015 (Ad-hoc Audit of the pilot phase of the Europe 2020 Project Bond Initiative): http://ec.europa.eu/dgs/economy_finance/evaluation/pdf/eval_pbi_pilot_phase_en.pdf  

(23)

     Med denna utvärdering som grund tog kommissionen fram ett arbetsdokument som publicerades i mars 2016: http://ec.europa.eu/dgs/economy_finance/evaluation/pdf/eval_pbi_pilot_phase_swd_en.pdf

(24)

     Lånegarantiinstrumentet inom Cosme erbjuder garantier och motgarantier, däribland värdepapperisering av små och medelstora företags lånefinansiering, till utvalda finansiella mellanhänder (t.ex. garantiinstitutioner, banker och leasingföretag) för att hjälpa dem att tillhandahålla fler lån och leasingavtal till små och medelstora företag. Efsis resurser används för att snabba på tillämpningen av Cosme. Lånegarantiinstrumentet är efterföljare till SMF-garantiinstrumentet som med framgång genomfördes inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation under perioden 2007–2013.

(25)

     Den 25 juni 2015 antog rådet och Europaparlamentet lagstiftning om detta: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar.

(26)

     Efter undertecknandet av Efsi-avtalet mellan kommissionen och EIB den 22 juli 2015.

(27)

     Investeringsplanen – lägesrapport för hela EU, april 2016: http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan_en

(28)

     Rapport om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar under 2015, antagen den 31 maj 2016, COM(2016) 353.

(29)

     Inklusive bidrag från deltagande Eftaländer och tredjeländer samt reglerad ränta på förvaltningskontona.

(30)

     Per den 31 december 2015.

(31)

     Beräkningen baseras på total lånevolym till de mottagande små och medelstora företagen = 20 715,1 miljoner euro delat med EU:s högsta garantibelopp = 536,3 miljoner euro per den 31 december 2015.

(32)

     Per den 30 september 2015.

(33)

     Beräkningen baseras på faktisk storlek på riskkapitalfonderna = 3 099 miljoner euro delat med GIF-godkänt nettokapital = 555 miljoner euro. Källa: EIF – Europeiska investeringsfonden (2015a), GIF-instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt, kvartalsrapport. 30 september 2015.

(34)

     Rapport av en oberoende grupp av framstående experter samt kommissionens meddelande med svar på gruppens rekommendationer, tillsammans med ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med en utvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning, med utgångspunkt i de obligatoriska utvärderingskriterierna i riktlinjerna för bättre lagstiftning: http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm?pg=home  

(35)

     Utvärdering av driften av REA (2012–2015): https://ec.eur opa.eu/research/evaluations/pdf/archive/.../rea_evaluation_report.pdf

(36)

     Fonden för ett sammanlänkat Europa, förordning (EU) nr 1316/2013.

(37)

     Fem fonder, Europeiska struktur- och investeringsfonderna, samverkar för att stödja ekonomisk utveckling i alla EU-länderna, i linje med målen i Europa 2020-strategin. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). De båda sistnämnda omfattas av budgetrubrik 2 (Hållbar tillväxt).

(38)

     Kommissionen utfärdar årligen rekommendationer om hur jobb och tillväxt bör stimuleras samtidigt som sunda offentliga finanser bibehålls, baserade på dess analys av medlemsstaternas ekonomiska och sociala politik.

(39)

     COM(2015) 639 final.

(40)

     Simuleringar som grundar sig på den makroekonomiska modellen Quest, utvecklad i samarbete mellan generaldirektoratet för regional- och stadspolitik och generaldirektoratet för ekonomi och finans.

(41)

     Medlemsstater som gick med i EU efter 2004.

(42)

     De förhandsvillkor som syftar till att garantera att medlemsstaterna inför lämpliga rättsliga och politiska ramar och att det finns tillräcklig administrativ kapacitet innan investeringar från struktur- och investeringsfonderna görs, finns för att maximera nyttan av medlen.

(43)

     För ESF anger generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering att andelen i den årliga verksamhetsrapporten för 2015 nådde 25 % vid slutdatumet den 8 april 2016.

(44)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/779 av den 20 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1304/2013, vad gäller ett ytterligare inledande förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga.

(45)

      http://ec.europa.eu/smart-regulation/refit/index_en.htm  

(46)

      http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/expost2013/wp14a_final_report_en.pdf

(47)

     Medlemsstater som gick med i EU efter 2004, med undantag för Kroatien.

(48)

     Bedömningarna bygger på simuleringar av ekonomiska modeller (t.ex. Hermin-modellen).

(49)

     Medlemsstater som var med i EU före 2004.

(50)

     Preliminära resultat av efterhandsutvärderingen.

(51)

     Det fanns inga gemensamma resultatindikatorer för 2007–2013, men det har gjorts försök att aggregera liknande indikatorer som medlemsstaterna rapporterat in, såsom de som redovisas i detta stycke. Dessa uppgifter bygger på en rapport från maj 2016 och är inte slutgiltiga eftersom rapporterna ännu håller på att slutföras. Uppgifterna i 2015 års årliga verksamhetsrapport från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering bygger på en tidigare version av rapporten.

(52)

      http://ec.europa.eu/agriculture/dashboards/ .

(53)

     Det finns ett operativt program för varje medlemsstat utom Luxemburg.

(54)

     Lifes integrerade projekt ger finansiering till planer, program och strategier som utvecklats på regional, multiregional eller nationell nivå. Syftet är att genomföra miljölagstiftning och miljömål i stor skala och öka effekten av Life-programmet.

(55)

     Efterhandsutvärdering av unionens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete 2007–2013 (under offentliggörande).

(56)

     Efterhandsutvärderingarna av resultatet från programmen för landsbygdsutveckling 2007–2013 slutförs under 2016 för medlemsstaterna och 2017 för kommissionen. Efterhandsutvärderingen av EFF pågår och slutförs i slutet av 2016.

(57)

   Se följande utvärderingar: http://ec.europa.eu/agriculture/analysis/external/cross_compliance/index_en.htm samt http://ec.europa.eu/agriculture/eval/reports/environment-summary/fulltext_fr.pdf  

(58)

     COM(2015) 662.

(59)

     EUT L 242, 10.9.2002, s. 9.

(60)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet ”Slutlig utvärdering av förordning (EG) nr 614/2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+)”. COM(2013)0478 final.

(61)

     Se föregående fotnot.

(62)

     Se föregående fotnot.

(63)

     Inom jordbrukssektorn utgjorde direktstöd i genomsnitt 46 % av jordbrukens inkomster mellan 2005 och 2013, med stora variationer mellan medlemsstaterna och olika typer av jordbruk.

(64)

     Study on the implementation of Axis 4 (Studie av genomförandet av programdel 4), se http://ec.europa.eu/fisheries/documentation/studies/axis-4/index_en.htm

(65)

     FLAG-grupper är partnerskap mellan fiskeaktörer och lokala privata och offentliga intressenter för att värna om områdets ekonomiska, sociala och miljömässiga välfärd.

(66)

     Efterhandsutvärdering av unionens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete 2007–2013 (under offentliggörande).

(67)

     Stöder nationella insatser för att öka mottagningskapaciteten, ser till att asylförfarandena följer EU:s normer, integrerar migranter lokalt och regionalt och effektiviserar återvändandeprogrammen.

(68)

      http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/european-agenda-migration/press-material/docs/financial_support_to_mss_under_amif_and_isf_en.pdf

(69)

     För detaljerade uppgifter se konsumentprogrammet, som ingår i programförklaringen som bifogas budgetförslaget för 2017.

(70)

     Förslag till årlig verksamhetsrapport för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea).

(71)

     Utvärdering i efterhand av det andra hälsoprogrammet 2008–2013 i enlighet med beslut nr 1350/2007/EG om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008-2013) – http://ec.europa.eu/health/programme/docs/ex-post_2nd-hp-2008-13_comm-report_sv.pdf ; COM(2015) 652 final – Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013 av den 16 december 2015 – http://ec.europa.eu/citizenship/pdf/evaluationreportefc2007-2013_sv.pdf

(72)

     Ytterligare tillskott till budgeten gjordes under loppet av året.

(73)

     Totalbelopp från EU-budgeten, inklusive utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

(74)

      https://ec.europa.eu/europeaid/decision-aware-west-african-response-ebola_en  

(75)

     Det humanitära biståndet från EU för 2015 uppgick till 30 miljoner euro.

(76)

     Läs mer i faktabladet om Ukraina från GD Humanitärt bistånd och civilskydd: http://ec.europa.eu/echo/files/aid/countries/factsheets/ukraine_en.pdf

(77)

      https://www.humanitarianresponse.info/en/operations/syria/document/2015-syrian-arab-republic-strategic-response-plan  

(78)

      http://www.unhcr.org/syriarrp6/docs/syria-rrp6-sectoral-plans-WASH.pdf

(79)

     Totalt står EU och medlemsstaterna för omkring hälften av världens officiella utvecklingsbistånd sedan 2000.

(80)

     Resultatuppgifterna avser program som finansieras av EU-kommissionen och förvaltas av GD Internationellt samarbete och utveckling, och där medlen kommer från EU:s budget eller Europeiska utvecklingsfonden.

(81)

     Runt 19 procent av alla odlande hushåll i de byar som omfattades av programmet rapporterade ökade inkomster. Läs mer i LIFT:s årsrapport för 2013: http://www.lift-fund.org/sites/lift-fund.org/files/publication/LIFT_Annual_Report_2013.pdf

(82)

      https://europa.eu/eyd2015/sv/european-union/stories/week-14-bringing-clean-water-and-smile-people-living-disabilities-uganda  

(83)

     EU:s budgetstöd omfattar bland annat direktöverföring av EU-medel till ett partnerlands budget för att stödja ett program i en viss sektor.

(84)

      http://ec.europa.eu/europeaid/strategic-evaluation-eu-cooperation-bolivia-2007-2013_en

(85)

     Under 2015 lanserade kommissionen EU:s internationella resultatram för samarbete och utveckling, för att förbättra möjligheterna att granska och rapportera om resultaten (SWD(2015) 80). Information som samlas in inom ramarna för denna kommer att ingå i framtida rapporter.

(86)

     Alla relevanta rapporter från utvärderingarna finns att läsa här: http://ec.europa.eu/europeaid/node/80199_en

(87)

      https://ec.europa.eu/europeaid/thematic-evaluation-eu-support-environment-and-climate-change-third-countries-2007-2013_en

(88)

     http://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/evaluation-cooperation-ec-gender-1338-main-report-201504_en.pdf

(89)

     http://ec.europa.eu/echo/files/evaluation/2015/CPM_final_report_en.pdf

(90)

     I denna rapport avses med kommissionens enheter alla generaldirektorat, tjänstegrenar och genomförandeorgan utom kommissionskollegiet.

(91)

     Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) är ett gemensamt initiativ från fem organisationer ur den privata sektorn, engagerade i att erbjuda ledning till befattningshavare och förvaltningar i centrala frågor som rör organisationsstyre, företagsetik, internkontroll, riskhantering i företag och finansiell rapportering. COSO har tagit fram en gemensam modell för internkontroll som företag och organisationer kan använda som mall för att bedöma sina kontrollsystem.

(92)

     GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Humanitärt bistånd och civilskydd, GD Hälsa och livsmedelssäkerhet, GD Migration och inrikes frågor, GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor, GD Utbildning och kultur, GD Internationellt samarbete och utveckling samt GD Klimatpolitik.

(93)

     Endast GD Internationellt samarbete och utveckling angav att det inte uppfyllde ett av kraven avseende dokumentförvaltning, eftersom graden av registrering och arkivering av dokument låg under genomsnittet i kommissionen, och generaldirektoratet vidtog ett antal åtgärder för att förbättra genomförandet av denna standard.

(94)

     Att verksamheten präglas av effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet. Att redovisningen är tillförlitlig. Att tillgångar och information skyddas. Att bedrägerier och oriktigheter förebyggs, upptäcks, korrigeras och följs upp. Att det finns lämplig riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ (artikel 32 i budgetförordningen).

(95)

     Dessa är utanordnarens bästa bedömningar med hänsyn till all tillgänglig, relevant information och enligt yrkesmässigt omdöme.

(96)

     Detta syftar på den tidpunkt när alla korrigerande kontrollerna har genomförts. Detta sker vanligen flera år efter utbetalning, beroende på programtyp. Se definitioner i bilaga 2.

(97)

     För vissa program (t.ex. Ejflu och de europeiska struktur- och investeringsfonderna) kan korrigeringar fortfarande göras efter avslutningen. Korrigeringar efter avslutandet av programmet anses dessutom utgöra ett mått på riskbeloppet vid avslutandet.

(98)

     Med relevanta utgifter avses de betalningar exklusive förfinansiering som betalats ut, men inklusive förhandsfinansiering som godkändes under budgetåret. Detta eftersom förfinansiering som utbetalats under budgetåret räknas som riskfri, eftersom medlen kontrolleras av EU tills kostnaderna har deklarerats och förfinansieringen godkänns kommande budgetår.

(99)

     Riskbeloppen vid utbetalning som uppskattats och rapporterats i de årliga verksamhetsrapporterna (se förteckning i bilaga 1) har justerats försiktigt i) genom att effekten av förfinansiering som ansetts riskfri har neutraliserats (särskilt inom sammanhållning och forskning) och ii) genom att den därav följande felnivån tillämpats på de sammanlagda, relevanta utgifterna (se föregående fotnot).

(100)

     Detta inbegriper GD Regional- och stadspolitik, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, GD Havsfrågor och fiske samt GD Inrikes frågor. De uppskattade framtida korrigeringar som rapporterats i de årliga verksamhetsrapporterna från GD Regionalpolitik och GD Sysselsättning är mycket försiktiga. De bygger på den lägsta skattningen av riskbeloppet. Om det högre värdet användes i stället skulle de uppskattade framtida korrigeringarna uppgå till 1 839 miljoner euro. För att se till att skattningen är tillräckligt försiktig används tidigare genomsnittliga finansiella korrigeringar och återkrav som det högsta värdet för de uppskattade framtida korrigeringarna (1 435 miljoner euro). Till följd av detta försiktiga förhållningssätt kan det högsta riskbeloppet vid avslutande vara överskattat. De framtida korrigeringarnas faktiska nivå kommer att fastställas på grundval av den faktiska risk som identifieras vid avslutandet, så att den kvarstående risken för varje program ligger under väsentlighetströskeln (dvs. under 2 %).

(101)

     Förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(102)

     Denna nya bestämmelse behandlar de program som förvaltas av GD Regionalpolitik, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering samt GD Havsfrågor och fiske. Den gäller inte GD Inrikes frågor.

(103)

     Denna rapport har tagits fram av kommissionen och sänts till ansvarsfrihetsmyndigheten och domstolen – den kommer att finnas tillgänglig på Europa på webbplatsen för GD Budget när den antagits. Rapporten för 2014 finns på: Skydd av Europeiska unionens budget fram till slutet av 2014 .

(104)

     I det nyligen publicerade meddelandet Synergies and Efficiencies in the Commission - New Ways of Working (Synergieffekter och effektivitet inom kommissionen – nya arbetssätt. Endast på engelska) beskriver kommissionen åtgärder för att samordna och stödja funktioner mellan generaldirektoraten.

(105)

     GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Ekonomi och finans, GD Miljö, Europeiska rekryteringsbyrån, GD Eurostat, GD Migration och inrikes frågor, GD Personal och säkerhet, Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel, Byrån för löneadministration och individuella ersättningar, Genomförandeorganet för forskning, GD Hälsa och livsmedelssäkerhet.

(106)

     GD Budget, GD Klimatpolitik, Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, Tjänsten för utrikespolitiska instrument, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, Tjänsten för internrevision, GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor, Infrastruktur- och logistikbyrån i Luxemburg, Publikationsbyrån, GD Forskning och innovation samt GD Skatter och tullar.

(107)

     I en revision utförd 2015 av tjänsten för internrevision konstaterades att framsteg har gjorts med kommissionens bedrägeribekämpning men att integreringen i de interna kontrollsystemen kan förbättras. Integreringen underlättar genomförandet och förhindrar att strategierna mot bedrägerier leder till extra kontroller.

(108)

     Se dokumentet Methodology and guidance for the development of DGs' anti-fraud strategies (metoder och riktlinjer för utveckling av generaldirektoratens strategier mot bedrägerier).

(109)

     Bilaga 1 visar reservationer och anger nya sådana.

(110)

     Det rör sig om följande: GD Internationellt samarbete och utveckling (fredsbevarande resurs för Afrika), GD Klimatpolitik (EU:s utsläppshandelssystem), GD Energi (stödprogrammet för kärnkraftsavveckling) och GD Personal och säkerhet (redovisningsskyldighet i Europaskolorna)

(111)

     IPA/CARDS/PHARE - Indirekt förvaltning av bidragsmottagande länder och indirekt förvaltning av andra anförtrodda enheter.

(112)

     Ipard, stöd inför anslutningen för Turkiet.

(113)

     Den aktuella reservationen är 2007–2013 Eruf/sammanhållningsfonden för operativa program i 14 medlemsstater, 6 program för europeiskt territoriellt samarbete och 1 program för anslutningsstöd och gränsöverskridande samarbete.

(114)

     Bilaga 1 innehåller uppgifter för varje gren av kommissionen. De sammanlagda utgifterna bygger på ”verkställda utbetalningar” under 2015 rapporterade i de årliga verksamhetsrapporterna (bilaga 3, tabell 2). Dessa uppgifter har hämtats från 2015 års preliminära redovisningsuppgifter per den 31 mars 2016, som kan komma att revideras.

(115)

         Inklusive GD Migration och inrikes frågor.

(116)

         För yttre förbindelser ingår utgifter från Europeiska utvecklingsfonden i de sammanlagda utgifterna (3 328 miljoner euro).

(117)

     I rapporten beaktas de senaste uppgifterna som har uppdaterats sedan de årliga verksamhetsrapporterna slutförs, vilket förklarar vissa smärre avvikelser från uppgifterna i de årliga verksamhetsrapporterna.

(118)

     Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (programmen Kultur och ungdom 2007–2013), Genomförandeorganet för små och medelstora företag och GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (programmet för konkurrenskraft och innovation) och GD Forskning och innovation (Kol- och stålforskningsfonden).

(119)

     Med icke kvantifierade reservationer menas reservationer för vilka det inte är möjligt att göra en exakt bedömning av effekterna eller som inte kan kvantifieras eftersom de rör anseendet.

(120)

     Rådets förordning (Euratom) 1368/2013 av den 20 december 2013, EUT L 346, och rådets förordning (Euratom) 1369/2013 av den 20 december 2013, EUT L 346, med rättelse i EUT L 8, 11.1.2014.

(121)

     Till följd av ett beslut från kommissionen centraliserades internrevisionsfunktionen 2015 till IAS. De tidigare internrevisionsfunktionerna vid kommissionens generaldirektorat och enheter lades ned den 15 februari 2015.