EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.4.2016
COM(2016) 230 draft
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion
1.
Inledning
Bombattentaten i Bryssel den 22 mars 2016 underströk återigen att terrorism är ett säkerhetshot i Europa. Det kom efter terrordåden i Madrid, London, Köpenhamn och Paris som ännu en påminnelse om att EU behöver en ambitiös säkerhetspolitik som kan mäta sig med storleken på hoten.
Att arbeta för en hög säkerhetsnivå för EU-medborgarna är ett av de mål som fastställs i fördragen och, såsom Jean-Claude Juncker angav i sina politiska riktlinjer den 15 juli 2015, ”ett gemensamt europeiskt ansvar”. I en tid då terrorism och annan grov brottslighet sträcker sig över gränserna har både Europeiska unionen och dess medlemsstater ett ansvar gentemot sina medborgare att trygga ett område med inre säkerhet där enskilda är skyddade i full överensstämmelse med EU:s grundläggande rättigheter. Medlemsstaterna har huvudansvaret för säkerheten, men de kan inte på egen hand hantera transnationella hot effektivt. På europeisk nivå måste vi därför bygga de verktyg, den infrastruktur och den omgivning som tillåter de nationella myndigheterna att arbeta tillsammans på ett effektivt sätt och tackla gemensamma utmaningar – en effektiv och verklig säkerhetsunion där medborgarnas rättigheter och friheter skyddas ordentligt.
Genom den europeiska säkerhetsagendan har EU fått en tydlig ram för bättre samarbete om säkerhet, som utgjorde grunden för Europeiska rådets godkännande av en förnyad strategi för inre säkerhet. Terrorism är en av tre prioriteringar, tillsammans med organiserad brottslighet och it-brottslighet. Efter attentaten i Bryssel höll Europaparlamentet, EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor och kommissionen ett gemensamt möte där de underströk sin fasta beslutsamhet att gå vidare med de åtgärder som planerades och fördjupa kampen mot terrorism. Ett år efter säkerhetsagendan görs därför i detta meddelande en lägesbedömning av framstegen och av EU-nivåns bidrag till kampen mot terrorism.
Europeiska unionen är utformad för att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser för EU-medborgarna. Européer måste kunna känna tillförsikt när de förflyttar sig inom Europa att deras frihet och deras säkerhet är väl skyddade, i full överensstämmelse med unionens värderingar, i vilka rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna ingår. Härvidlag anges i fördragen att en hög nivå av säkerhet måste säkerställas, även genom förebyggande åtgärder och genom samordning och samarbete mellan polismyndigheter, rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter. För att uppnå detta måste EU och dess medlemsstater gå vidare från en föreställning om att samarbetet är till för att skydda nationell inre säkerhet och anamma idén att det tjänar till att skydda den kollektiva säkerheten i hela EU.
När det gäller de mest allvarliga formerna av brottslighet och terrorism så är ett EU-lands inre säkerhet lika med alla EU-länders inre säkerhet. Såsom Jean-Claude Juncker nyligen hävdade i parlamentet den 12 april 2016 är det nu dags att agera. På säkerhetsområdet, liksom på många andra områden i Europa, är det fragmenteringen som gör oss sårbara. Europa behöver en verklig säkerhetsunion. I en säkerhetsunion bör en polisman i en medlemsstat utbyta relevant information med kolleger över gränserna lika reflexmässigt som med kolleger i det egna landet. Detta kräver en radikal förändring i två avseenden. På europeisk nivå måste vi omedelbart åtgärda kvarvarande luckor, fragmentering och operativa begränsningar hos de verktyg för informationsutbyte vi använder för att se till att samarbetsstrukturerna är så verksamma som möjligt, och vi måste se till att den EU-lagstiftning som tacklar terrorister och deras verksamhet är aktuell och tillförlitlig. Detta är nödvändigt för att skapa ett klimat av förtroende mellan de nationella myndigheter och de rättsliga och praktiska verktyg som tillåter dem att arbeta tillsammans och ta itu med gemensamma utmaningar. För att få ut fullt mervärde av en effektiv säkerhetsunion är det av avgörande betydelse att dessa verktyg och strukturer bringas att avhjälpa eventuella framtida brister i den operativa verksamheten och i polisens underrättelseverksamhet. Detta kräver en kulturell förändring på medlemsstatsnivå, så att deras brottsbekämpande myndigheter – inbegripet varje enskild polis – vänjer sig vid systematiskt samarbete och informationsutbyte. En känsla av gemensamt ansvar, och viljan och förmågan att omsätta den känslan i handling, är avgörande om vi ska kunna övervinna den fragmentering som terrorister och brottslingar är så duktiga på att utnyttja.
Den europeiska säkerhetsagendan har redan kommit en bra bit på väg. Medlemsstaterna och EU-institutionerna måste nu fördubbla sina ansträngningar för att genomföra strategin fullt ut och uppnå konkreta resultat utan ytterligare dröjsmål. Parallellt innebär de många och överlappande utmaningar som Europa för närvarande står inför i kombination med instabiliteten i våra grannländer och övergripande globala krafter att det nu är dags att bedöma strategins resultat i ett vidare politiskt sammanhang, och särskilt mot bakgrund av åtgärder som vidtas inom ramen för den europeiska migrationsagendan, den digitala inre marknaden, energiunionen samt för att motverka hybridhot. Genom att göra dessa kopplingar och genom bättre samordning kan unionen bli mer motståndskraftig, mer lyhörd och bättre förberedd i linje med rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020.
Detta meddelande har därför ett dubbelt syfte. Det ska för det första utvärdera den europeiska säkerhetsagendans resultat när det gäller särskilda operativa frågor och ange var det finns brister i kampen mot terrorismen. Det ska för det andra fastställa vad som fortfarande behöver göras för att komma tillrätta med dessa brister och för att, med utgångspunkt i befintliga verktyg, skapa nya permanenta samarbetsstrukturer mellan de operativa organ som ansvarar för kampen mot terrorismen och därmed knyta samman arbetet i Europol, Eurojust, underrättelsetjänsterna, polisen och de rättsliga myndigheterna. Det omfattar en färdplan i riktning mot verkningsfull och effektiv säkerhetsunion som kommer att öka vår kollektiva förmåga att tackla terroristhotet.
2.
Angripa samtliga aspekter på terroristhotet
På områdena kontraterrorism och radikalisering är den europeiska säkerhetsagendan inriktad på operativa åtgärder på bestämda riskområden för omedelbara förbättringar av EU:s kollektiva förmåga att bekämpa terrorism. Trots många redan pågående insatser visar de senaste attentaten på återkommande mönster.
De utfördes av radikaliserade, kända personer, ofta med en bakgrund i organiserad brottslighet, och de personerna utgjorde en säkerhetsrisk på grund av att de kunde röra sig fritt inom och mellan medlemsstater samt återvända från tredjeländer. Så var det även när deras rörelser hade registrerats i de brottsbekämpande myndigheternas databaser eller var kända av underrättelsetjänster. Vissa av de personer som var inblandade i attentaten var redan efterlysta av de brottsbekämpande myndigheterna, men kunde dra nytta av logistiskt stöd från lokala nätverk, vilket tillät dem att hålla sig gömda och planera attentaten. Attentaten präglades också av att förövarna kunde tillverka stora mängder sprängämnen tack vare att de kunde skaffa avsevärda kvantiteter prekursorer och pyrotekniska anordningar. Terroristerna hade också olaglig tillgång till ett stort utbud av militära vapen och ammunition. Slutligen visade attentaten att förövarna kunde inrikta sig på och angripa kritisk infrastruktur och stora offentliga platser i olika medlemsstater, trots att skyddsåtgärder redan hade vidtagits.
Denna brottsliga verksamhet omfattas av de insatser mot terrorism och organiserad brottslighet som redan fanns i den europeiska säkerhetsagendan. Enligt den prioritering i säkerhetsagendan som handlar om bekämpning av terrorism ska fokus ligga på hotet från återvändande utländska terroriststridande, förebyggande av radikalisering och bestraffning av terrorister och deras sympatisörer. Där betonas vikten av att strypa terroristernas tillgång till finansiering, skjutvapen och sprängämnen, att förbättra skyddet för medborgarna och viktig infrastruktur samt att ta itu med den yttre dimensionen av kampen mot terrorism bortom EU:s gränser. Där understryks vidare betydelsen av bättre informationsutbyte för att verksamt spåra personer som är inblandade i terroristverksamhet. Att den europeiska säkerhetsagendan genomförs fullt ut är därför avgörande för att uppnå konkreta förbättringar på dessa områden.
På dessa centrala insatsområden har ytterligare gjorts genom handlingsplaner som antogs i december 2015 om skjutvapen och sprängämnen, i februari 2016 om förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism samt genom förslagen i meddelandet av den 6 april 2016 om kraftfullare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet.
2.1
Angripa hotet från återvändande utländska terroriststridande
Det framgår av en färsk undersökning av de 4 000 utländska deltagare i striderna som man tror kommer från EU:s medlemsstater att ca 30 % har återvänt till sina hemländer. Återvändande utländska terroriststridande har kopplats till attentaten 2015 och 2016. Vissa utländska stridande lär ha fått i uppdrag att återvända till Europa för att utföra attentat, sprida Daish-propaganda samt radikalisera och nyrekrytera.
Nationella myndigheter måste först och främst få information om de utländska terroriststridandes förflyttningar, både när de åker och när de kommer tillbaka, samt dela sådan information med varandra och med EU-byråerna. Kommissionen har föreslagit flera åtgärder, vilka behöver antas och genomföras snabbt av medlemsstaterna:
Schengens informationssystem: Systemet är den största databasen med säkerhetsinformation i Europa. Den innehåller över 64 miljoner registreringar gjorda av 29 europeiska länder. Nationella myndigheter gjorde 3 miljarder sökningar i databasen under 2015, vilket är en ökning med 300 % jämfört med juni 2013. Vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i juni 2016 kommer man att undersöka olika sätt att komma till rätta med operativa problem med Schengens informationssystem när det gäller utländska terroriststridande. Senare i år kommer kommissionen att föreslå en översyn av Schengens informationssystem med inriktning på irreguljära migranters återvändande och inreseförbud, användning av ansiktsbilder för biometrisk identifiering och skapande av nya registreringar om efterlysta okända personer, något som kommer att förbättra systemets mervärde vid brottsbekämpning. I mitten av 2017 kommer systemet att kompletteras med en automatisk sökfunktion för fingeravtryck enligt vad som redan finns angivet i den befintliga rättsliga ramen. Under tiden bör medlemsstaterna lägga in registreringar i systemet om alla åtgärder som innebär utvisning, nekad inresa eller avlägsnande av personer från en medlemsstats territorium.
Gemensamma riskindikatorer: I juni 2015 färdigställde kommissionen en första uppsättning gemensamma riskindikatorer om utländska terroriststridande i syfte att upptäcka terrorister på resa. Gemensamma riskindikatorer och vägledning från Frontex stödjer nu de nationella gränsmyndigheterna vid kontroll av fysiska personer.
Starkare yttre gränser: När den antagits av medlagstiftarna senast i juni kommer den föreslagna europeiska gräns- och kustbevakningen att inleda en ny fas i den integrerade gränsförvaltningen och höja den gemensamma standarden vid de yttre gränserna. Kommissionen har också lagt fram förslag om ändring av kodexen om Schengengränserna för att införa en skyldighet att utföra systematiska kontroller mot relevanta databaser för brottsbekämpning vid de yttre gränserna för alla personer, inbegripet EU-medborgare och deras familjemedlemmar, för screening av personer som utgör ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Kommissionen har också uppdaterat Schengenhandboken för att klargöra ”icke-systematiska kontroller” och ge gränsbevakningspersonal vägledning vid beslag av ogiltigförklarade handlingar.
Hotspot-områden: Vissa terrorister har försökt att utnyttja de stora irreguljära migrationsflödena vid EU:s yttre gränser under de senaste månaderna. Hotspot-metoden gör det möjligt att identifiera eventuella personer som utgör ett hot mot EU:s säkerhet och skilja dem från dem som behöver skydd. Den metoden och omplaceringsprocessen inbegriper integrerade och systematiska säkerhetskontroller, varvid Frontex och Europol bidrar med stöd när det gäller registrering och insamling av migranternas fingeravtryck.
Kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av terrorism
(se avsnitt 2.3 nedan) innebär att det blir brottsligt att resa till utlandet, till EU eller inom EU för terroriständamål
. Ambitionsnivån i kommissionens förslag måste bibehållas genom lagstiftningsprocessen om det ska gå att tackla särskilt hotet från terrorister som återvänder till EU.
Ytterligare åtgärder behövs: Det är mycket viktigt att alla återvändande utländska stridande identifieras, intervjuas och bedöms med hänsyn till eventuell risk. De som uppfattas som farliga bör inte tillåtas att avvika. Information om återvändare bör systematiskt delas med det europeiska centrumet mot terrorism i Europol och de andra medlemsstaterna via Schengens informationssystem.
Vidare bör direktivet om användning av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) antas formellt av rådet och genomföras utan dröjsmål.
|
Nästa steg
Medlemsstaterna bör göra följande:
-Systematiskt införa all terroristinformation i Schengens informationssystem. All relevant information om personer och föremål ska tydligt anges som ”terroristrelaterad verksamhet”.
-Systematiskt informera det europeiska centrumet mot terrorism i Europol om återvändare.
-Tillämpa de gemensamma riskindikatorerna vid gränskontroller.
-Garantera systematisk registrering och säkerhetskontroll av alla som anländer till hotspots och avdela nödvändiga experter till Europol och Frontex.
-Systematiskt intervjua och screena samtliga återvändare för att bedöma den risk de utgör.
-Anta i rådet och därefter genomföra PNR-direktivet utan dröjsmål.
Europaparlamentet och rådet bör göra följande:
-Senast i juni 2016 – Anta kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av terrorism, om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om ändringar av kodexen om Schengengränserna, samt därvid bibehålla en hög ambitionsnivå.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Senast i juni 2016 – Utarbeta operativa åtgärder i samarbete med ordförandeskapet för bättre användning av Schengens informationssystem när det gäller utländska terroriststridande.
-Senast i slutet av 2016 – Föreslå en översyn av Schengens informationssystem för att förbättra dess mervärde vid brottsbekämpning.
-Senast i oktober 2016 – Lägga fram ett förslag till genomförandebeslut om driftskompatibilitet mellan enheterna för passagerarinformation för utbyte av passageraruppgifter.
|
2.2
Förebygga och bekämpa radikalisering
De flesta av de misstänkta terrorister som var involverade i attentaten i Paris och Bryssel är EU-medborgare som har radikaliserats i riktning mot våldsbejakande ideologier som uttryckligen avvisar gemensamma europeiska värderingar. Den främsta prioriteringen måste vara att förhindra att fler människor radikaliseras och se till att de som redan är det deltar i program för avradikalisering och hindras från att sprida terrorist- och hatpropaganda.
Kommissionen har vidtagit åtgärder på följande områden, vilka nu behöver konkretiseras på det operativa planet av medlemsstaterna:
EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering – kompetenscentrum: Det inrättades den 1 oktober 2015 för att öka stödet till medlemsstaterna och till prioriterade tredjeländer. Det har stärkts med en budget på 25 miljoner euro för de kommande 5 åren.
Terrorist- och hatpropaganda på nätet: EU-enheten för anmälan av innehåll på internet inrättades den 1 juli 2015 av Europol för att bekämpa terroristinnehåll på internet och har utvärderat över 4 700 inslag på 45 plattformar och hänskjutit över 3 200 ärenden till internetföretag med begäran om att avlägsna innehåll, vilket krönts med framgång i 91 % av fallen. Medlemsstaterna bör avdela experter till EU-enheten för anmälan av innehåll på internet. EU:s internetforum lanserades i december 2015 i partnerskap med internetbranschen för att begränsa terroristmaterialets tillgänglighet på nätet och öka mängden av effektiva motbudskap, och kommissionen stöder åtgärder för att främja verksamma och alternativa motbudskap. En gemensam anmälningsplattform håller på att utarbetas av internetbranschen med fullt deltagande från Europols sida i avsikt att lösa problemet att material som avlägsnats från en webbplats laddas upp på en annan. Ett EU-övergripande program riktat till civilsamhället kommer att stötta kampanjer som sprider alternativa budskap så att de får maximal verkan. För dessa två initiativ har 10 miljoner euro öronmärkts i fonden för inre säkerhet. Vidare stärker kommissionen arbetet med att angripa hatpropaganda på nätet i samarbete med it-företag, medlemsstaterna och civilsamhället. Frågan kommer bl.a. att behandlas i ett kommande meddelande om förebyggande av radikalisering.
Motverka radikalisering i fängelser: Unga människor, som kanske är förstagångsförbrytare eller hamnar i fängelse efter ett småbrott, är särskilt mottagliga för radikalisering och rekrytering till terrorism. Kommissionen har ställt 8 miljoner euro till förfogande under 2015 och 2016 för att genomföra rådets slutsatser. Anslaget ska finansiera utveckling av program för återanpassning och avradikalisering i och utanför fängelser, redskap för riskbedömning och utbildning av personal. Medlemsstaterna måste använda medlen klokt så att de når de mest utsatta grupperna på ett effektivt sätt.
Förebygga radikalisering genom utbildning och uppsökande verksamhet: I Erasmus+ prioriteras nu projekt som främjar integration och grundläggande värderingar. Upp till 400 miljoner euro har gjorts tillgängliga för detta syfte, och en särskild ansökningsomgång för 13 miljoner euro inleddes i mars för att identifiera och sprida bästa praxis. Kommissionen kommer också att inleda omfattande virtuella utbytesprogram med tredjeländer för att främja interkulturell förståelse bland lärare, barn och unga, framför allt genom programmen eTwinning och Erasmus+.
De viktigaste aktörerna i kampen mot radikalisering finns med nödvändighet på lokal nivå, och det måste bli en prioritering för medlemsstaterna att identifiera och engagera samtalspartner på lokal nivå som är tillräckligt inflytelserika och lämpligt utbildade för att förmedla budskap som motverkar radikalisering och visar på alternativ till de förklaringsmodeller som sprids av radikala predikanter och organiserade brottsliga grupper.
Som komplement till åtgärder som förebygger eller utbildar mot radikalisering behövs en mer säkerhetsinriktad infallsvinkel för att se till att medlemsstaterna utbyter information om frigivna fångar som kan ha radikaliserats eller om personer som är kända för radikala åsikter, så att övervakning säkerställs och lämpliga åtgärder vidtas med hänsyn till dem som utgör en stor risk.
|
Nästa steg
Medlemsstaterna bör göra följande:
-Aktivt stödja nationella och lokala initiativ för att förebygga radikalisering, utbilda yrkesverksamma och lokala aktörer samt använda tillgängliga EU-medel på bästa sätt.
-Omedelbart avdela experter till EU-enheten för anmälan av innehåll på internet.
-Proaktivt utbyta information om frigivna fångar som kan ha radikaliserats eller om personer som är kända för radikala åsikter, så att övervakning säkerställs och lämpliga åtgärder vidtas med hänsyn till dem som utgör en stor risk.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Andra kvartalet 2016 – Anta ett meddelande om förebyggande av radikalisering.
-Snabbt i partnerskap med it-branschen genomföra de konkreta åtgärderna i den färdplan från 2016 som togs fram vid EU:s internetforum.
|
2.3
Bestraffa terrorister och deras sympatisörer
Den senaste tidens händelser har visat att terrorister förlitar sig på lokalt stöd. Förutom att motbudskap mot terroristpropaganda och radikalisering sprids bör informationskampanjer ge klart besked om att medhjälp, bistånd och anstiftan till terroristbrott – t.ex. att tillhandahålla bostäder, transporter eller materiellt stöd till terrorister eller att offentligt uppmana till terroristbrott – också är terroristrelaterade brott, som kommer att bestraffas hårt. Det finns EU-lagstiftning som säkerställer att handlingarna är brottsliga i hela unionen, och kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av terrorism kommer att förstärka regelverket så att terroristresor, passiv utbildning, finansiering, tillhandahållande av vilken som helst typ av materiellt stöd och bistånd också rubriceras som brott. Genom direktivet säkerställs att brotten får gemensamma miniminormer för straffrättsliga påföljder. Förslaget innehåller också särskilda bestämmelser om rättigheter för terrorismens offer. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att färdigbehandla direktivet så snabbt som möjligt.
En central faktor för att framgångsrikt förebygga, utreda och lagföra grov och organiserad brottslighet eller terroristrelaterade brott är att snabbt säkra och skaffa fram digital bevisning, vilket påpekas i det gemensamma uttalandet av den 24 mars 2016 från EU:s ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor och företrädare för EU-institutionerna om terrorattackerna i Bryssel. Relevant information finns ofta på privata företags servrar som ofta befinner sig utanför de utredande brottsbekämpande organens territorium och därmed också utanför dessa organs jurisdiktion. Utöver förfarandena för ömsesidig rättslig hjälp och några kringskurna regler i internationella avtal finns det inget harmoniserat sätt att få tillgång till informationen. Till följd av detta har ett brett spektrum av olika nationella metoder vuxit fram, som ger upphov till problem vid utredningar. Kommissionen kommer att involvera den privata sektorn i försök att underlätta samarbete baserat på samsyn inom EU om tillgång till elektronisk information och bevisning samt föreslå lösningar, inklusive en rättsakt om det krävs.
|
Nästa steg
Europaparlamentet och rådet bör göra följande:
-Senast i juni 2016 – Fullfölja arbetet på kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av terrorism utan dröjsmål och därvid bibehålla en hög ambitionsnivå.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Senast sommaren 2017 – Föreslå lösningar, inklusive lagstiftning om så krävs, på problemen med att skaffa fram digital bevisning vid brottsutredningar.
|
2.4
Förbättra informationsutbytet
Kända brottslingar och personer som betraktas som potentiellt farliga bör inte kunna undgå att bli upptäckta. I den europeiska säkerhetsagendan föreslås redan åtgärder inriktade på de viktigaste utmaningarna för effektiv och hållbar bekämpning på EU-nivå av terrorism och organiserad brottslighet, framför allt bättre informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och EU-byråerna samt bättre driftskompatibilitet hos databaser och informationssystem.
Kommissionen har lagt fram ett antal förslag för att ta itu med dessa utmaningar. Gemensamma bestämmelser om uppgiftsskydd kommer att göra det möjligt för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter att samarbeta mer effektivt, bygga upp förtroende och säkerställa rättssäkerheten. Uppgiftsskyddsdirektivet för polis och rättsliga myndigheter som antogs den 14 april 2016 behöver genomföras snabbt. EU har dessutom förhandlat med USA om ett internationellt ramavtal (paraplyavtalet om dataskydd) för att trygga en hög skyddsnivå för personuppgifter som överförs mellan EU och USA och förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, inklusive terrorism. Avtalet bör ingås så snart som möjligt.
Lagstiftningsförslag måste nu snabbt godkännas av Europaparlamentet och rådet, och medlemsstaterna måste skynda på genomförandet av befintliga system och strukturer för informationsutbyte:
Det slutliga antagandet av den omarbetade Europolförordningen, som kommer att tillämpas från och med våren 2017, blir ett avgörande steg mot att omvandla Europol till ett nav för informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter i EU.
Det europeiska centrumet mot terrorism i Europol startade i januari 2016 och stöder kampen mot terrorism och radikalisering genom att stärka samordning och samarbete mellan relevanta myndigheter och tillhandahålla en säker kommunikationsmiljö. Medlemsstaterna måste omgående tillhandahålla tillräcklig sakkunskap i linje med det gemensamma uttalandet av den 24 mars 2016 från EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor och företrädare för EU:s institutioner. Det europeiska centrumet mot terrorism bör nu stärkas så att det kan fungera som brottsbekämpande underrättelsenav vid analys och bedömning av hotbilden samt som stöd vid utveckling av operativa kontraterrorismplaner. Kommissionen kommer att lägga fram förslag på hur centrumet kan bli en starkare struktur med kapacitet för gemensam operativ planering, hotbildsbedömningar och samordning av underrättelseverksamhet för brottsbekämpning. Det bör då bemannas av personer från de ansvariga institutionerna i medlemsstaterna och från kommissionen samt ställas under lämplig demokratisk kontroll. Arbetet bör därefter drivas på av centrumet, Europeiska unionens underrättelseanalyscentrum med stöd från kommissionen och i nära samarbete med de nationella säkerhetstjänsternas grupp för kamp mot terrorism. Det europeiska centrumet mot terrorism och Europeiska unionens underrättelseanalyscentrum bör börja ta fram gemensamma hotbildsbedömningar så snart som möjligt.
Det nyligen offentliggjorda meddelandet om kraftfullare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet inleder en debatt och en process för att åtgärda brister i nuvarande datasystem, luckor i uppbyggnaden och begränsningar i driftskompatibilitet, samtrafik och åtkomst, i full överensstämmelse med bestämmelserna om skydd av personuppgifter. Detta kan leda fram till en gemensam europeisk databas för uppgifter och EU-integrerad biometrisk identitetsförvaltning vid resor, migration och säkerhet. Arbetet behöver påskyndas.
Kommissionen har också föreslagit ett EU-system för in- och utresa vid EU:s yttre gräns med hjälp av biometri, som ger brottsbekämpande myndigheter tillgång till och kompatibilitet med andra system (inbegripet informationssystemet för viseringar).
Informationsutbyte över gränserna är mycket viktigt för brottsbekämpningen i EU. Den befintliga Prümramen måste genomföras och tillämpas fullt ut. Den ger automatiska jämförelser av DNA-profiler, fingeravtryck och uppgifter ur fordonsregister. Mer systematisk och konsekvent användning av Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar bör också prioriteras.
Breddning av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister till att omfatta tredjelandsmedborgare: Europaparlamentet och rådet bör anta kommissionens förslag till ändring av EU:s system för utbyte av uppgifter om fällande domar i brottmål så att informationsutbytet även omfattar registerposter om tredjelandsmedborgare.
Behörighet för åtkomst till digital bevisning: På basis av ett samråd med experter och andra berörda parter kommer kommissionen att arbeta med Europaparlamentet och rådet på att utveckla en gemensam EU-strategi för att fastställa behörigheten för brottsbekämpande myndigheter när de efterfrågar data som är lagrad eller befinner sig utomlands (dvs. titta på andra kriterier för anknytning än territorialitetsprincipen).
Nästa steg
Medlemsstaterna bör göra följande:
-Öka antalet experter avdelade till det europeiska centrumet mot terrorism.
-Skyndsamt se till att Prümramen genomförs fullt ut och använda Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar mer systematiskt och konsekvent.
Europaparlamentet och rådet bör göra följande:
-Senast i juni 2016 – Snabbt fullfölja arbetet med att anta den omarbetade Europolförordningen.
-Senast i slutet av 2016 – Utan dröjsmål enas om kommissionens förslag om ett EU-system för in- och utresa och om breddningen av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister till att omfatta tredjelandsmedborgare.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Senast hösten 2016 – Lägga fram initiativ för att förbättra det europeiska centrumet mot terrorism.
-Senast maj 2016 – Bilda en expertgrupp som ska lägga förslag på hur de befintliga informationssystemen kan förbättras och/eller utvecklas, så att informationsluckor fylls och interoperabiliteten mellan systemen förbättras i överensstämmelse med meddelandet om kraftfullare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet och enligt en ambitiös tidsplan.
-Använda sina befogenheter enligt fördragen för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU:s regelverk.
|
2.5
Strypa terroristers tillgång till vapen och sprängämnen
Det är mycket viktigt att begränsa terroristernas tillgång till sprängämnesprekursorer och detonatorer. Kommissionen har redan identifierat betydande brister i medlemsstaternas genomförande av förordning 98/2013 om sprängämnesprekursorer och håller på att åtgärda detta. Kommissionen kommer att titta på behovet av en översyn av förordningen år 2016. Säker förvaring av explosiva varor, såväl civila som militära, är en annan viktig faktor.
Terroristers tillgång till automatvapen förblir ett allvarligt problem. Det kryphål som möjliggjorde reaktivering av skjutvapen täpptes igen när kommissionens genomförandeförordning om gemensamma metoder för deaktivering av skjutvapen antogs den 18 november 2015. Den trädde i kraft den 8 april 2016 och kommer att säkerställa att deaktiverade skjutvapen blir irreversibelt funktionsodugliga.
Utöver detta lade kommissionen den 18 november 2015 fram ett förslag till ändring av direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. Förslaget syftar till att minska tillgången på några av de mest kraftfulla halvautomatiska typerna av vapen och på dem som lätt kan omvandlas till helautomatiska vapen samt till att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna, spårbarhet och märkning för skjutvapen. Europaparlamentet och rådet bör ge prioritet åt att anta förslaget, eftersom det kompletterar åtgärder vidtagna mot reaktivering och smuggling av militära vapen.
Men den största utmaningen är illegala vapen. Smuggling av vapen från grannländer är fortfarande ett stort problem, och risken för att nya vapenkällor uppstår måste minimeras. Detaljerade åtgärder för att minska tillgången på olagliga skjutvapen och sprängämnen, stärka det operativa samarbetet och förbättra insamlingen och utbytet av operativ information genom optimal användning av befintliga verktyg finns i handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen, vilken bör genomföras utan dröjsmål.
|
Nästa steg
Medlemsstaterna bör göra följande:
-Skyndsamt se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för ett fullständigt genomförande av förordning 98/2013 om sprängämnesprekursorer.
-Fullt ut tillämpa genomförandeförordningen om gemensamma metoder för deaktivering av skjutvapen, vilken trädde i kraft den 8 april 2016.
Europaparlamentet och rådet bör göra följande:
-Skyndsamt enas om kommissionens förslag till ändring av direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda genomförandet av relevanta åtgärder i handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen och därvid tillämpa en ambitiös tidsplan.
-Använda sina befogenheter enligt fördragen för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU:s regelverk.
|
2.6
Strypa terroristers tillgång till finansiering
Ett utmärkande drag för den senaste tidens attentat är att den samlade kostnaden för att genomföra dem förefaller mycket liten jämfört med den förödande effekt de har haft.
Den nyligen antagna åtgärdsplanen om att bekämpa finansiering av terrorism har redan en ambitiös tidsplan, som kommissionen är fast besluten att hålla. Den är inriktad på två mål. Det första gäller att bättre upptäcka och förhindra att terroristorganisationer och deras sympatisörer flyttar medel och andra tillgångar samt säkerställa att överföringar i möjligaste mån kan hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att spåra terrorister och hindra dem från att begå brott. Det andra går ut på att strypa terroristorganisationernas inkomstkällor genom att fokusera på deras förmåga att skaffa kapital. Kommissionen ska bland annat lägga fram lagstiftningsförslag under de kommande månaderna. Medlemsstaterna bör ta sitt ansvar och genomföra antagen lagstiftning så fort som möjligt.
|
Nästa steg
Medlemsstaterna bör göra följande:
-Tidigarelägga datum för faktiskt införlivande och ikraftträdandet av det fjärde direktivet mot penningtvätt till fjärde kvartalet 2016 senast.
Kommissionen kommer att göra följande:
-Senast i juni 2016 – Anta ett lagstiftningsförslag för översyn av det fjärde direktivet mot penningtvätt.
-Senast i juni 2016 – Anta en delegerad akt för identifiering av de tredjeländer som har en riskprofil på grund av strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt/bekämpning av finansiering av terrorism (EU:s svarta lista).
-Senast i december 2016 – Anta ett lagstiftningsförslag om harmonisering av brottsrekvisit och påföljder för penningtvätt.
-Senast i december 2016 – Anta ett lagstiftningsförslag mot olagliga förflyttningar av kontanta medel.
-Senast i december 2016 – Anta ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt erkännande av beslut om att frysa och beslagta vinning av brott.
-Senast i december 2016 – Anta ett förslag till direktiv om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.
-Senast första kvartalet 2017 – Anta ett lagstiftningsförslag för att stärka tullmyndigheternas befogenheter och samarbete samt för att angripa finansiering av terrorism via varuhandel.
-Senast andra kvartalet 2017 – Lägga fram en rapport om en överstatlig bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och rekommendationer till medlemsstaterna om åtgärder som är lämpliga för att hantera dessa risker.
-Senast andra kvartalet 2017 – Anta ett lagstiftningsförslag mot olaglig handel med kulturföremål.
|
2.7
Skydda medborgare och kritisk infrastruktur
Sårbarheten hos stora offentliga evenemang och kritisk infrastruktur har lyfts fram av det mönster attentaten i Paris och Bryssel följer. För att vara så väl förberedda som möjligt för sådana risker måste brottsbekämpande myndigheter och andra centrala samhällsfunktioner – t.ex. organ med ansvar för transporter – utbyta relevant information på ett effektivt sätt och planera motåtgärder på ett samordnat sätt över gränserna. Detta innebär också stöd till forskning och ny teknik, t.ex. för att upptäcka sprängämnen.
Dessutom kan ny teknik missbrukas av terrorister för att utföra nya typer av attentat. It-brottslighet – en annan prioritering i den europeiska säkerhetsagendan – är ett akut hot som skulle kunna utvecklas till en grogrund för terrorism och bör behandlas därefter.
Handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen innehåller också ett antal åtgärder för att förebygga terroristattentat. Dessa omfattar i) särskilda åtgärder för användning av detektionsteknik och för standardisering av användningen (mjuka mål, kritisk infrastruktur, offentliga platser), ii) utveckling av innovativa detektionsverktyg, iii) förstärkning av befintliga åtgärder och skapande av nya för att öka säkerheten för passagerare på olika transportslag, (iv) användning av ny teknik för att stärka säkerheten, v) spridning av anvisningar om skydd av mjuka mål samt vi) detektions- och skyddstest. Det är också viktigt att lyfta fram frågan om kontroll av personal som arbetar i kritisk infrastruktur och på andra offentliga platser, särskilt för återvändande utländska terroriststridande och andra radikaliserade medarbetare så att insiderinformation inte används i terroristverksamhet.
Kommissionen har också tagit följande initiativ:
Det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur ger en övergripande ram för aktiviteter som syftar till att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur i EU. Inom programmet arbetar kommissionen och medlemsstaterna tillsammans för att göra kritisk infrastruktur mindre sårbar och öka dess motståndskraft.
Spridning av anvisningar om skydd av mjuka mål: I maj 2014 fullföljde kommissionen och EU:s polisnätverk vid flygplatser arbetet på EU-handboken om skydd av mjuka mål på flygplatser som innehåller vägledning om hur man skyddar mjuka mål. Handboken har översatts till alla EU-språk och kommer att distribueras till alla polismyndigheter. I oktober 2015 började kommissionen också utarbeta anvisningar om skydd för mjuka mål på andra områden, t.ex. järnväg och tunnelbana och andra områden där många människor samlas (sportarenor, köpcentrum, parkeringshus, osv.). Arbetet på anvisningarna kommer att påskyndas och de kommer att kompletteras med lämplig utbildning.
Detektions- och skyddstest: Detektions- och skyddstest lanserades av kommissionen tillsammans med flera medlemsstater i februari 2015 i olika operativa sammanhang, t.ex. flygplatser, tågstationer, idrottsevenemang och offentliga byggnader. Nya test planeras i maj 2016, även på hotspots.
Säkerhetsriskbedömningar: Kommissionen har utvecklat säkerhetsriskbedömningar för att säkerställa att EU-politiken på sådana områden som transportsäkerhet, gränssäkerhet eller finansiering av terrorism bygger på en ordentlig analys av de relevanta säkerhetsriskerna och syftar till att fastställa effektiva åtgärder för att hantera riskerna och de underliggande hoten. Arbetet bedrivs tillsammans med medlemsstaterna, utrikestjänsten och relevanta EU-byråer.
Hybridhot: Kommissionen och den höga representanten antog ett gemensamt meddelande om en gemensam ram för att motverka hybridhot, där de lägger fram genomförbara förslag som kan bidra till att motverka hybridhot och stärka resiliensen hos EU och medlemsstaterna, samt hos partnerländer. Alla parter uppmanas att genomföra dessa åtgärder så snart som möjligt.
I kampen mot brott och terrorism behövs ständigt ny teknik och nya färdigheter. Ytterligare åtgärder behövs för att hantera svårigheterna när det gäller att upptäcka hot. Kommissionen kommer också att styra forskningsmedel mot ny teknik och nya färdigheter. Programmet för säkra samhällen, som ingår i Horisont 2020, har en budget på 1,7 miljarder euro för perioden 2014–2020. Arbetsprogram för 2016–2017 har godkänts och innehåller flera projekt som särskilt gäller kampen mot terrorism. Kommande ansökningsomgångar och årliga arbetsprogram bör ha större fokus på teknik och färdigheter för kontraterrorism, och de bör baseras på arbete utfört i det europeiska centrumet mot terrorism, nationell brottsbekämpning och underrättelsetjänster.
I den europeiska säkerhetsagendan underströks att en konkurrenskraftig säkerhetsindustri också kan bidra till EU:s oberoende genom att uppfylla säkerhetsbehov. EU har främjat utvecklingen av innovativa säkerhetslösningar, exempelvis med hjälp av standarder och gemensamma intyg. Under 2016 kommer kommissionen att lägga fram förslag om utrustning för säkerhetskontroller på flygplatser för att undanröja hinder på den inre marknaden och för att stärka konkurrenskraften hos EU:s säkerhetsindustri på exportmarknaderna.
Informationssystem har central betydelse i vårt samhälle. En första försvarslinje bör bestå av stark it-säkerhet, men vi måste också säkerställa effektiv utredning och lagföring av brott som riktas mot eller utnyttjar dessa system. Genom direktivet om angrepp mot informationssystem (2013/40/EU) införs en gemensam europeisk straffrättslig ram på detta område. Kommissionen håller på att kontrollera medlemsstaternas genomförande av direktivet och kommer att rapportera till Europaparlamentet och rådet 2017. Rapporten kommer också att behandla den tekniska och rättsliga utvecklingen på området it-relaterad brottslighet och eventuella behov av att ytterligare stärka den rättsliga ramen. För att komplettera det föreslagna direktivet om nät- och informationssäkerhet och förstärka samarbete och informationsutbyte om it-hot kommer kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder i juni för att stödja samarbetet på området och utvecklingen av industriell kapacitet.
Behandling av säkerhetsrelaterade tillkommande budgetutgifter
Skydd innebär kostnader, t.ex. när underrättelsetjänsten, brottsbekämpningsorgan eller krigsmakten behöver sättas in och även om infrastrukturen behöver förstärkas. Dessa kostnader måste dock ses i det sammanhang som utgörs av de mänskliga och ekonomiska skador en handfull brottslingar kan åstadkomma. Mot bakgrund av allvaret i det hot som EU nu står inför kommer kommissionen att föreslå att man använder flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten för ovanliga händelser utanför regeringens kontroll, när tillkommande budgetutgifter direkt kopplade till detta hot övervägs. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att nå en överenskommelse om hur man ska gå vidare.
|
Nästa steg
Kommissionen kommer att göra följande:
-Omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda genomförandet av relevanta åtgärder i handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen.
-Senast i september 2016 – Lägga fram EU-omfattande regler om certifiering av utrustning för säkerhetskontroller på flygplatser.
-Senast i december 2016 – Uppdatera EU:s handbok om skydd av mjuka mål på flygplatser.
-Senast i maj 2016 – Göra nya detektions- och skyddstester, även på hotspots.
-Styra forskningsmedel mot ny teknik och nya färdigheter.
-Föreslå en strategi för behandling inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten av exceptionella budgetutgifter direkt kopplade till kontraterrorism. Kommissionen tänker använda en sådan strategi i den kommande europeiska planeringsterminen under våren.
|
2.8
Den yttre dimensionen
Den europeiska säkerhetsagendan är också utformad för större enhetlighet mellan interna och externa åtgärder på området säkerhet, eftersom dessa två är nära förbundna, och avsedd att bygga på det arbete som gjorts av EU:s samordnare för kampen mot terrorism, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.
Grannländerna är särskilt i fokus. Riktade och uppgraderade dialoger om säkerhet och kontraterrorism har redan etablerats, i synnerhet med Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien och Turkiet, och överenskommelser om konkreta handlingsplaner har slutits med dessa länder. Experter på säkerhet och kontraterrorism har skickats till EU-delegationerna i Algeriet, Irak, Jordanien, Marocko, Nigeria, Saudiarabien, Tunisien och Turkiet. EU bör bygga vidare på dessa erfarenheter och inleda ett partnerskap mot terrorism med länderna kring Medelhavet, samt även utvidga nätverket av experter på kontraterrorism och säkerhet till att inbegripa andra prioriterade länder och regioner (t.ex. Libanon, Sahel, Västra Balkan).
Den senaste tidens händelser har visat på stora brister i samarbetet med partner runt Medelhavet, trots gemensamma problem. EU:s diplomati på området rättsliga och inrikes frågor och samarbete i kampen mot terrorism måste skyndsamt utvecklas med partner från Turkiet till Marocko och stöttas av det europeiska centrumet mot terrorism med sikte på att säkerställa effektivt informationsutbyte och polissamarbete inom det regelverk för uppgiftsskydd som är lämpligt.
EU måste stärka sin närvaro i relevanta multilaterala, internationella fora för kontraterrorism och säkerhet (t.ex. FN, det globala forumet för terrorismbekämpning, G7 och arbetsgruppen för finansiella åtgärder) för att främja det internationella samarbetet på området terrorismbekämpning och säkerhetsfrågor.
Handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen och handlingsplanen av den 2 februari 2016 för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism innehåller särskilda åtgärder gentemot tredjeländer, särskilt dem i EU:s omedelbara grannskap. Där föreskrivs särskilt att EU kommer att utöka sitt samarbete med grannländerna om säkerhetsaspekter, samt även för att motverka olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och kämpa mot olaglig handel med människor, kulturföremål och narkotika. Avsikten är att systematiskt integrera den olagliga handeln och användningen av skjutvapen och sprängämnen i säkerhetsrelaterade dialoger med viktiga partnerländer och organisationer.
Den reviderade europeiska grannskapspolitiken ger också en ram för insatser i grannländerna, eftersom den tar ett konsekvent helhetsgrepp på säkerhetsdimensionen och andra stabiliseringskomponenter, t.ex. kampen mot korruption och maktmissbruk, ekonomisk utveckling, investeringsmöjligheter och sysselsättning för ungdomar, liksom även särskilt finansiellt stöd till civilsamhället med radikaliseringsmotverkande inslag.
|
Nästa steg
Kommissionen kommer att göra följande:
-Vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda genomförandet av den yttre dimensionen av handlingsplanen av den 2 december 2015 om skjutvapen och sprängämnen, därvid tillämpa en ambitiös tidsplan och särskilt fokusera på åtgärder mot den olagliga handeln med skjutvapen och sprängämnen från Västra Balkan och eventuella nya källor till smuggelvapen som skulle kunna växa fram i andra regioner i EU:s omedelbara grannskap.
-Vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda genomförandet av relevanta åtgärder i handlingsplanen av den 2 februari 2016 för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism.
-Delta i en diskussion som bygger vidare på och fördjupar kontraterrorismdialogerna med prioriterade länder runt Medelhavet i syfte att utveckla ett verksamt partnerskap mot terrorism.
-Stödja genomförandet av den gemensamma handlingsplan som upprättats inom ramen för Västra Balkans initiativ för bekämpning av terrorism.
|
3.
Sammanfattning
Trygghet är naturligtvis ett av medborgarnas mest grundläggande behov. Under det gångna året, efter terroristattentat som dödade eller skadade hundratals människor i Europeiska unionen, har det behovet hamnat i blickpunkten. Alla berörda parter måste göra sitt för att se till att Europeiska unionen gör allt inom sin befogenhet för att garantera medborgarnas säkerhet.
I dagens värld agerar terrorister och andra brottslingar på en gränsöverskridande och transnationell nivå. För att effektivt angripa hotet måste europeiska brottsbekämpande myndigheter samarbeta sömlöst, dela resurser och underrättelser samt bedriva gemensam operativ verksamhet. Detta är det enda sättet att effektivt bekämpa terroristhotet. Ett EU-lands inre säkerhet är lika med alla EU-länders inre säkerhet.
I detta meddelande beskrivs de åtgärder som hittills vidtagits och dem som måste vidtas inom den närmaste framtiden både på europeisk och på nationell nivå för att ge alla medborgare i Europa den höga säkerhetsnivå de förväntar sig. Bilagan innehåller en färdplan mot en verklig säkerhetsunion i Europa – kommissionen kommer att rapportera om framstegen. Det är ett gemensamt och angeläget ansvar för oss alla att driva åtgärderna framåt snabbt och grundligt, att övervinna den fragmentering som präglar instrument, information och attityder, vilken terrorister annars kommer att utnyttja även framgent för att undergräva våra europeiska kärnvärderingar. Kommissionen anser att åtgärderna bör behandlas snabbt av Europaparlamentet och rådet samt uppmanar Europeiska rådet att granska uppföljningen till meddelandet på nästa möte.