Bryssel den 10.2.2016

COM(2016) 58 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Den andra årliga rapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia–Peru


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Den andra årliga rapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia–Peru

1.INLEDNING

Handelskommitténs och de åtta underkommittéernas andra mötesrunda hölls mellan den 11 och 19 juni 2015 i Bogotá i Colombia. Dessa möten avslutade det andra året av den provisoriska tillämpningen av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan 1 (nedan kallat avtalet) som trädde i kraft i mars 2013 för Peru och i augusti 2013 för Colombia 2 .

Den 30 juni 2015 undertecknade parterna ett protokoll som ändrade avtalet i syfte att beakta Kroatiens anslutning till EU. Protokollet genomgår interna ratificeringsförfaranden hos de tre parterna.

Den 12 december 2014 paraferades protokollet om Ecuadors anslutning till avtalet av EU och Ecuador. Innan protokollet lämnas till respektive parter för deras interna ratificeringsförfarande måste det godkännas av handelskommittén som fastställs i avtalet.

Enligt förordning (EU) nr 19/2013 3 (nedan kallad förordningen) är kommissionen skyldig att lägga fram en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen, genomförandet och uppfyllandet av åtagandena i avtalet och förordningen.

Detta är den andra rapporten. I enlighet med artikel 13.1 i förordningen är rapporten uppdelad i tre delar:

En övergripande bedömning av handelsflödena.

Information om verksamheten hos de olika organen som genomför avtalet.

Information om den övervakningsverksamhet som avses i förordningen.

2.HELHETSBEDÖMNING: HANDELNS UTVECKLING

2.1Metod

Analysen av bilaterala handelsflöden baseras på jämförelser av uppgifter från kalenderåret 2014 och det kalenderår som omedelbart föregick avtalet (2012). Även om de siffror som anges nedan kan ge en tidig indikation om handeln mellan EU, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, bör man hålla i åtanke att slutsatserna inte kan anses slutgiltiga och att de förändringar som observerats inte har skett enbart på grund av detta avtal.

2.2Utvecklingen av handelsflödena med Peru

För Perus import från EU 4 noterades en minskning med 4 procent under 2014 (3 716 miljoner euro) jämfört med 2012 (3 891 miljoner euro). Detta motsvarar ungefär Perus minskade import från hela världen (3 procent). Minskningen gällde dock främst produkter som förs in till de mest gynnade nationerna tullfritt (10 procents minskning). Importen av produkter som liberaliserades fullständigt i avtalet ökade med 19 procent, medan produkter som delvis liberaliserades ökade med 15 procent och produkter med förmånstullkvoter – även om detta var från en mycket låg nivå – ökade med 86 procent. Intressant nog ökade Perus import från EU av produkter som inte drar nytta av avtalet och som därmed påförs en tull för mest gynnad nation med 14 procent, medan ökningen av Perus import av samma produkter från övriga världen endast ökade med 3 procent.

Beträffande produktkategori noterades den största minskningen i Perus import från EU för mineraliska produkter (25 procent) och oädla metaller (25 procent), även om den i absoluta termer mest anmärkningsvärda minskningen noterades för maskiner och apparater (159 miljoner euro eller 9 procent). Detta gäller särskilt kapitel 84 (kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap; delar till sådana varor) där EU representerar en fjärdedel av all import till Peru och en minskning på 11 procent noterades. Å andra sidan noterades de största ökningarna för konstverk (184 procent), levande djur och animaliska produkter (47 procent) och beredda livsmedel (46 procent). I absoluta termer står endast livsmedel och kemiska produkter för en anmärkningsvärd ökning (var och en med 43 miljoner euro). I den senare gruppen skedde den mest anmärkningsvärda ökningen för läkemedelsprodukter (31 procent).

EU:s import 5 från Peru minskade däremot med 21 procent, från 6 072 miljoner euro år 2012 till 4 789 miljoner euro år 2014. Minskningen avser återigen främst produkter som redan förs in i de mest gynnade nationerna tullfritt (34 procents minskning). Alla andra produktgrupper ökade, särskilt de som liberaliserades fullständigt genom avtalet (med 22 procent), de som delvis liberaliserades (med 11 procent), de som omfattas av tullar för mest gynnade nationer och inte liberaliserades genom avtalet (med 12 procent) och de som är föremål för förmånstullkvoter (med 102 procent).

EU:s import från Peru sker i koncentrerade produktkategorier, i vilka en anmärkningsvärd minskning (motsvarande 1 062 miljoner euro eller 38 procent) noterades för mineraliska produkter. Detta beror troligen på en världsomspännande nedgång i mineralpriser samt (halv-)ädelstenar och metaller, som minskade med 145 miljoner euro eller 75 procent. En anmärkningsvärd minskning är minskningen på 47 miljoner euro eller 24 procent för animaliska produkter, i synnerhet för produkter i kapitel 3 (fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur). En betydande ökning motsvarande 157 miljoner euro eller 38 procent noterades också för kapitel 8 (ätbara frukter och nötter, skal av citrusfrukter eller meloner).

Under avtalets två första år bedrev 1 133 nya företag export från Peru till EU. Av dem var 38 procent verksamma inom jordbrukssektorn. Den största delen av exportföretagen är små och medelstora företag (97,4 procent) medan de nya stora exportörerna (återstående 2,6 procent, dvs. 30 företag) stod för 68 procent av det totala värdet som exporterades av de nya företagen. Under samma period uppgick exporten från Peru till EU i 370 nya tullkategorier (10 siffror) till ett totalt värde av 60 miljoner US-dollar (0,5 procent av den totala exporten, av vilket hälften var råolja).

2.3Utvecklingen av handelsflödena med Colombia

För Colombias import från EU 6 noterades en betydande uppgång mellan 2012 och 2014, från 4 870 miljoner euro till 6 602 miljoner euro (36 procent). Det bör dock noteras att den största ökningen skedde 2013 (23 procent), medan avtalet började tillämpas i augusti 2013 och avtalet därmed inte ensamt kan anses ligga bakom för ökningen. Detta bekräftas av faktumet att den största ökningen skedde för produkter som redan tas in tullfritt i de mest gynnade nationerna (en ökning med 1 133 miljoner euro eller 42 procent). Ökningen av Colombias import från EU av produkter som liberaliserades fullständigt genom avtalet var dock ändå betydande – 306 miljoner euro eller 43 procent. Importen av produkter som delvis liberaliserades genom avtalet ökade med 27 procent och produkter föremål för förmånstullkvoter ökade med 71 procent (dock från ett lågt värde på 21 miljoner euro). Till följd av denna positiva utveckling ökade EU:s andel i den colombianska importen från 11 procent år 2012 till 14 procent år 2014.

En ökning av Colombias import från EU noterades i praktiskt taget alla produktkategorier med betydande handelsvolymer. De största ökningarna noterades för transportutrustning (951 miljoner euro eller 146 procent), kemiska produkter (294 miljoner euro eller 22 procent) och mät- och musikinstrument (116 miljoner euro eller 42 procent). Beträffande produktområden noterades den största ökningen av Colombias import i kategorierna 88 (luftfartyg och rymdfarkoster samt delar till sådana) och 30 (läkemedelsprodukter), motsvarande 980 miljoner euro (450 procent) respektive 235 miljoner euro (35 procent).

Å andra sidan noterades en liten minskning på 2 procent mellan 2012 (8 040 miljoner euro) och 2014 (7 867 miljoner euro) i EU:s import från Colombia 7 . Detta beror särskilt på den minskade importen av produkter som förs in tullfritt i de mest gynnade nationerna (en minskning på 197 miljoner euro), medan en betydande ökning har skett i EU:s import av produkter som har liberaliserats fullständigt i avtalet (71 miljoner euro). Det bör dock noteras att minskningen skedde 2013, medan EU:s import från Colombia ökade med 533 miljoner euro eller 7 procent under 2014 (jämfört med 2013). Om man beaktar det första året som avtalet tillämpades, dvs. från augusti 2013 till juli 2014 jämfört med samma period under året före, ökade EU:s import från Colombia med 10 procent.

Beträffande produktkategorierna skedde den enskilt största minskningen värd att notera för oädla metaller och varor av oädel metall (265 miljoner euro eller 78 procent). Nästan hela minskningen i denna kategori rörde kapitel 72 (järn och stål), som minskade med 264 miljoner euro eller 88 procent. Ökningar värda att nämnas noterade för vegetabiliska produkter (73 miljoner euro eller 5 procent) samt animaliska och vegetabiliska fetter (45 miljoner euro eller 66 procent). Den största förändringen kan observeras i kapitel 9 (kaffe, te, matte och kryddor), som ökade med 113 miljoner euro eller 28 procent.

En annan viktig utveckling är att 526 nya företag bedrev export från Colombia till EU mellan avtalets ikraftträdande och slutet av 2014. Av dessa exporterade 328 företag för mindre än 10 000 US-dollar och endast 8 för mer än 1 miljon US-dollar, vilket tyder på att detta sannolikt handlar om små företag. Under samma tidsperiod registrerades export från Colombia till EU i 336 nya tullkategorier där huvudprodukterna var så olika som tonfisk (4 615 647 US-dollar under observationsperioden), självgående maskiner och apparater (3 109 501 US-dollar) och anislikörer (1 691 638) 8 .

2.4Utnyttjade tullkvoter

I tabell 1 visas utnyttjandegraden för tullkvoter som EU har fastställt för Colombia och Peru 9 . Endast tullkvoten för rör- och betsocker samt kemiskt ren sackaros utnyttjas verkligen av Colombia och Peru. Tullkvoten för sockermajs utnyttjas i viss utsträckning av Peru, medan övriga tullkvoter 10 är underutnyttjade eller används inte alls.

Tabell 1: Colombias och Perus utnyttjandegrad av tullkvoter

Colombias utnyttjande av tullkvoter

Perus utnyttjande av tullkvoter

2013

2014

2013

2014

Rörsocker och kemiskt ren sackaros

88,40 %

85,72 %

100 %

100 %

Andra sockerkonfektyrer

1,37 %

1,32 %

0,02 %

0,01 %

Majs

0,7 %

3 %

Sockermajs

21 %

76 %

Källa: Taric.

Å andra sidan kan det noteras att EU utnyttjar de tullkvoter som fastställts av Colombia för svamp, mejeriprodukter som mjölk och gräddpulver, vassle och ost samt beredningar avsedda för barn, sockermajs och i mindre utsträckning glass och sockerkonfektyrer. Beträffande Peru användes endast tullkvoten för glass under 2014 samt mjölk och smör under första halvan av 2015. I tabell 2 visas EU:s fullständiga utnyttjande av tullkvoter som fastställts av Colombia och Peru.

Tabell 2: EU:s utnyttjandegrad av tullkvoter

EU:s användning av tullkvoter i Colombia

EU:s användning av tullkvoter i Peru

2013

2014

2013

2014

Svampar

1,57 %

4,95 %

Mjölk och gräddpulver

0,00 %

34,92 %

Vassle

57,60 %

49,96 %

Beredningar avsedda för barn

40,45 %

67,50 %

Sockermajs

0,42 %

54,18 %

Glass

5,26 %

13,35 %

0 %

90 %

Ost

9,07 %

8,02 %

Konfektyrprodukter av socker

1,82 %

3,41 %

Mjölk

 4 %

Källa: DIAN för Colombia och SUNAT för Peru.

2.5Tjänstehandel och utländska direktinvesteringar 11

Uppgifter om tjänstehandel produceras med betydande eftersläpning. När denna rapport skrivs finns det endast uppgifter för år 2013 och därmed kan endast en begränsad analys göras med tanke på att avtalet trädde i kraft i mars 2013 för Peru och augusti 2013 för Colombia.

År 2013 uppgick EU:s export av tjänster till Peru till 1 215 miljarder euro, en minskning med 18 procent jämfört med föregående år. Samtidigt uppgick EU:s import av tjänster från Peru till 839 miljoner euro, en minskning med 4 procent jämfört med 2012. År 2013 uppgick EU:s direktinvesteringar i Peru till 7 678 miljarder euro, medan Perus direktinvesteringar i EU uppgick till 218 miljoner euro.

Beträffande Colombia uppgick EU:s export av tjänster 2013 till 2 581 miljarder euro, en minskning med 10 procent jämfört med föregående år. Samtidigt uppgick EU:s import av tjänster från Colombia till 1 475 miljarder euro, en ökning med 3 procent jämfört med 2012. År 2013 uppgick EU:s direktinvesteringar i Colombia till 15 622 miljarder euro, medan Colombias direktinvesteringar i EU uppgick till 3 839 miljarder euro.

3.GENOMFÖRANDEORGANENS VERKSAMHET

Enligt avtalet skapas en handelskommitté och åtta specialiserade organ som tillser genomförandet. Den andra mötesrundan ägde rum den 11 till 19 juni 2015 i Bogotá i Colombia enligt sammanfattningen nedan.

Underkommittén för tekniska handelshinder – 10 juni 2015

Under mötet lyftes specifika frågor, och klargöranden från övriga parter inhämtades. Beträffande Colombia tog EU upp behovet av att utföra tredjepartscertifiering i Colombia och det kommande genomförandet av det nationella kvalitetssystemet. EU tog även upp frågor rörande den nationella utvecklingsplanen, där pris verkar fastställas som ett av kraven för att utfärda eller förnya marknadsföringstillstånd för läkemedel och medicintekniska produkter. Beträffande Peru tog EU upp frågan rörande den väntande ansökningen om status som ”hög hälsoövervakning” (Alta Vigilancia Sanitaria) för export av läkemedelsprodukter och medicintekniska produkter.

Underkommittén för immateriell egendom – 11 juni 2015

Diskussionen om geografiska beteckningar ledde till en korrekt lägesrapport om skyddet av geografiska beteckningar. Dessutom identifierade man kritiska områden för effektivt skydd och registrerade en önskan från Colombia och Peru om att lägga till nya geografiska beteckningar i listan. Parterna enades om att försöka strömlinjeforma förfarandet för att lägga till nya geografiska beteckningar på förteckningen.

Colombia och Peru besvarade dessutom EU:s frågor om problem med den immateriella äganderätten. Värt att notera var också Colombias bekräftelse om möjligheten att bidra till ett kommande offentligt samråd om definitionen av nationella nödsituationer inom hälsovårdssektorn och ordnandet av ett möte mellan relevanta intressenter beträffande licensiering av digitalt material.

Underkommittén för jordbruk – 12 juni 2015

Mötet skapade möjlighet att utbyta statistik om handelsflöden och kvotutnyttjande. På mötet bekräftades framför allt Perus och Colombias svårigheter att fullfölja sina avtalsmässiga åtaganden på området spritdrycker, där EU:s (och andra importerade) produkter utsätts för handelssnedvridande åtgärder. Varken Peru eller Colombia kunde uppvisa någon färdplan för att åtgärda problemen. Från EU:s sida uppgavs tydligt att alla alternativ för att rätta till situationen närvarande utreds, inklusive användning av tvistlösningsmekanismer. Andra ärenden på agendan var stabiliseringsmekanismen för bananer och Colombias begäran om ekvivalens för organiskt jordbruk.

Underkommittén för statlig upphandling – 16 juni 2015

De huvudfrågor som togs upp beträffande Colombia var marknadstillträde på central nivå och upphandlande enheters tillämpning av ovanliga och ibland mycket höga indikatorer för att fastställa ekonomisk kapacitet hos anbudsgivande företag. Diskussionerna om båda frågor fortsätter. Peru å sin sida informerade om att en pågående reform kommer att omöjliggöra delegering av offentlig upphandling till internationella organisationer, vilket för närvarande utgör huvudproblemet på området.

Underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder – 16–17 juni 2015

Beträffande Colombia noterade mötet framsteg rörande ett enda godkännandeförfarande för EU:s export av animaliska produkter. Beträffande Peru var det inte möjligt att diskutera och identifiera lösningar för bristen på godkännandeförfarande kompatibelt med avtalet, eftersom en av de ansvariga enheterna (dvs. SENASA) inte närvarade vid mötet.

Underkommittén för handel och hållbar utveckling (se även punk 4 nedan) – 16–17 juni 2015

Det andra mötet fungerade som övergång till en tyngre agenda, särskilt för arbetsrelaterade frågor. Parterna gjorde upp en förteckning över potentiella ämnen för uppföljningsåtgärder, som behöver granskas närmare och prioriteras. Ett öppet möte hölls med det civila samhället (cirka 80 deltagare), där de två sidorna sammanfattade diskussionerna som hölls regeringarna emellan under föregående dag. De flesta inlagorna från det civila samhället under mötet fokuserade på handelsavtalets inverkan på Colombia (se även punkt 4 nedan).

Underkommittén för tullförfaranden, förenklade handelsprocedurer samt ursprungsregler – 17 juni 2015

Mötet skapade möjlighet att presentera den senaste utvecklingen på området och ta upp några aktuella intressepunkter. Tolkningen av bestämmelsen som definierar direkttransporter gavs särskild uppmärksamhet, dock utan slutligt avtal, och diskussioner om möjligheten till utökad kumulering med Chile och Mexiko inleddes.


Underkommittén för marknadstillträde – 19 juni 2015

Parterna enades om regelbundet utbyte av importstatistik för att förbättra utvärderingen av avtalets funktioner. Beträffande marknadstillträde lyfte EU fram problem rörande Colombias policy för lastbilsskrotning.

Handelskommittén – 19 juni 2015

I handelskommittén gavs en lägesuppdatering om underkommittéernas framsteg. Några av de största problemen togs upp på nytt, inklusive den fortsatta diskrimineringen av importerade spritdrycker särskilt i Colombia men även i Peru, EU:s marknadstillträde på lägre nivåer i Colombia samt problem i Peru rörande certifiering av export av animaliska produkter från EU.

EU gav en lägesrapport om avtalets ratificeringsstatus i EU. Mötet användes också för påstötningar om undertecknande av protokollet om Kroatiens anslutning till avtalet, som blev färdigt den 30 juni 2015. Beträffande protokollet om Ecuadors anslutning till avtalet, enades man om att fortsätta diskussionerna med avsikt att hitta en lösning som passar alla så snart som möjligt. Colombia och Peru åtog sig att ge mer detaljerade kommentarer.

4. SKYLDIGHETER BETRÄFFANDE HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Underkommittén för handel och hållbar utveckling

Det andra mötet i underkommittén för handel och hållbar utveckling (nedan kallad underkommittén) hölls i Bogotá den 16 och 17 juni 2015. Följande togs upp till diskussion:

4.1Genomförande av arbetsrelaterade bestämmelser

Colombia hänvisade till sin nyligen antagna nationella utvecklingsplan, som innehåller en nationell policy för anständigt arbete samt insatser för att stärka arbetsinspektioner, förbättra indrivningen av böter och åtgärda olämpliga utkontrakterings- och avtalsförhandlingsmetoder hos vissa företag. Framsteg har gjorts i den sociala dialogen genom mekanismer såsom kommittén för konfliktlösning (CETCOIT). En stor avtalsförhandling i den offentliga sektorn har genomförts med framgång. Colombia medgav att mycket fortfarande behöver göras, men uppgav att ökade resurser har satsats på att förbättra skyddet av fackföreningsledare som mottar hot om våld och upprepade sitt åtagande att bekämpa straffrihet.

Peru presenterade sin strategi och åtgärdsplan för formalisering av arbete samt gav en rapport om genomförandet av principer för bekämpning av tvångsarbete och strategin för att förhindra och utrota barnarbete. Peru informerade främst om att arbetsinspektionssystemet under den nationella överinspektören för arbetsinspektion (SUNAFIL) har stärkts. Dessutom lyftes några positiva resultat inom arbetskonfliktlösning och social dialog. Ett nationellt pris har inrättats för att lyfta fram företag med god arbetspraxis.

EU gav en uppdatering om medlemsstaternas ratificering av ILO-konventioner. EU betonade sitt åtagande att främja anständigt arbete och gav en rapport om åtgärder som vidtagits för att medge snabb ratificering av ILO:s protokoll om tvångsarbete i medlemsstaterna. Man bad om klargöranden på ett antal punkter som har tagits upp i ILO:s expertrapporter om Colombia och Peru.

4.2Genomförande av miljörelaterade bestämmelser

Colombia hänvisade till sin nationella utvecklingsplan, som består av en sektorsövergripande strategi för miljövänlig tillväxt, en nationell plan för hållbar företagsverksamhet och en hållbarhetspolicy för offentliga upphandlingar.

Peru å sin sida gav en presentation om sin åtgärdsplan för miljöfrågor 2015–2016 och lyfte fram inrättandet av ett nationellt miljöpris som incitament för god praxis.

EU gav information om utvecklingen av en ny sektorsövergripande policy om ett kretsloppssamhälle, utvecklingen i samband med Cites-konventionen, Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, planerna på en europeisk handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter samt information om granskningen av EU:s handlingsplan om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt).

4.3Nationellt samråd och underkommittémöten med det civila samhället

EU:s inre mekanism för samråd med det civila samhället (nedan kallad samrådsgruppen) har sammanträtt flera gånger och enats om sin arbetsordning. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén står för sekretariatet samt tre medlemmar i gruppen och har skapat en särskild webbsida för detta på sin webbplats. Colombia och Peru informerade EU mellan mötena om att de planerade att använda befintliga nationella samrådsmekanismer inom sysselsättning och miljö. EU och Colombia utbytte uppgifter om medlemmarna i respektive grupper med varandra och med Peru.

Ett öppet möte hölls i Bogotá den 17 juni 2015 med uppskattningsvis 80 företrädare från det civila samhället i Colombia och flera medlemmar av EU:s samrådsgrupp. Mötet hade offentliggjorts på det colombianska handelsdepartementets webbplats samt på andra webbplatser. Företrädare för parterna informerade det civila samhället om diskussionerna i underkommittén för handel och hållbar utveckling genom en muntlig och skriftlig rapport. Företrädare för det civila samhället i Colombia gjorde en rad allmänna uttalanden där man huvudsakligen uttryckte oro över avtalets övergripande inverkan. Några talare tog dessutom upp problem kopplade till fackliga rättigheter, arbetsvillkor, informella arbetsförhållanden och arbetsinspektioner. EU:s och Colombias företrädare uttryckte i ett gemensamt uttalande önskan om mer interaktion mellan grupperna.

4.4    Uppföljning

Efter en presentation av EU uttryckte Colombia och Peru intresse för mer information om hur EU bedömer handelsavtalens inverkan på arbetskraft och miljöfrågor – detta identifierades som ett område med potential för framtida samarbete. Underkommittén identifierade ett brett urval av arbetsrelaterade ämnen där samarbetet kunde utvecklas, till exempel god praxis vid arbetsinspektioner, arbetsmarknaden, mobilisering av informella till formella arbetsförhållanden, förebyggande och lösning av arbetskonflikter samt förebyggande och utrotning av barn- och tvångsarbete. På miljösidan uttrycktes intresse för samarbete inom handel och biologisk mångfald, inklusive Cites-konventionen, handel med skogsprodukter, kemikalier och farligt avfall samt miljöinformationssystem. Företagens sociala ansvar identifierades också som ett ämne av intresse, och EU betonade sitt stöd för OECD:s arbete i denna fråga, i synnerhet beträffande textil- och mineralsektorerna. Man enades om att arbeta mellan mötena med prioritering av respektive ämnes genomförande.


 

4.5    Annan verksamhet

Kommissionen deltog den 5 maj 2015 i ett möte med INTA-utskottet i Europaparlamentets övervakningsgrupp för handelsavtalet mellan EU, Colombia och Peru, där arbetstagarrättigheter i Colombia och Peru stod i fokus.

Europeiska unionens delegation till Colombia arrangerade, med hjälp av GD Handel och tillsammans med Bogotás handelskammare, ett evenemang om handel och hållbar utveckling den 18 juni 2015 där över 400 personer deltog. Evenemanget innehöll presentationer på teman som förnybar energi, geografiska beteckningar, förenklade handelsprocedurer, rättvis handel och ekocertifiering. Colombianska producentorganisationer för rättvis handel och distributörer av europeiska livsmedel och drycker visade upp sina produkter i stånd under evenemanget.

5.    GENOMFÖRANDE AV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) NR 19/2013 OM TILLÄMPNING AV DEN BILATERALA SKYDDSKLAUSULEN OCH STABILISERINGSMEKANISMEN FÖR BANANER

Förordningen medger att undersökningar avseende skyddsåtgärder inleds eller att åtgärder för förhandsövervakning vidtas på vissa villkor. I enlighet med artiklarna 3 och 13 i förordningen har kommissionen övervakat utvecklingen av bananimporten från Colombia och Peru. Vid tidpunkten då denna rapport utarbetas hade kommissionen inte inlett någon undersökning avseende skyddsåtgärder, vidtagit några åtgärder för förhandsövervakning eller mottagit någon begäran om detta.

5.1.Utvecklingen av den colombianska och peruanska exporten av färska bananer till EU

Importen av färska bananer från Peru minskade med 14 procent 2014 jämfört med volymerna 2013 och motsvarade 96 136 ton respektive 112 396 ton. Peru nådde dock under 2014 återigen sin tröskelvolym för import enligt avtalet (dvs. 82 500 ton), i november – se tabellen nedan. I enlighet med artikel 15.3 i förordningen granskade kommissionen effekten på EU:s bananmarknad med beaktande på bland annat effekten på prisnivån, utvecklingen av import från andra källor och unionsmarknadens övergripande stabilitet.

Med tanke på att importen av färska bananer från Peru endast utgjorde 1,9 procent av den totala importen av färska bananer till EU, att importen av färska bananer från andra traditionella exportländer i stort förblev under de tröskelvärden som definierats för dem i jämförbara stabiliseringsmekanismer, att inga stora förändringar moterads för det genomsnittliga grossistpriserna på bananer och att det inte fanns några tecken på negativa effekter för stabiliteten på EU:s marknad, EU:s producenter eller EU:s yttersta regioner, drog kommissionen slutsatsen att ett tillfälligt upphävande av förmånstullsatserna för bananer med ursprung i Peru inte var lämpligt.

Precis som för Peru minskade även importen av färska bananer från Colombia under 2014 jämfört med året före, i detta fall med 6 procent jämfört med volymerna 2013 från 1 086 096 ton till 1 150 980 ton. Som tabellen nedan visar var Colombia hela tiden väsentligt under sin tröskelvolym för import enligt avtalet (endast 64 procent av tröskelvolymen har nåtts).


6.    SLUTSATS

Två år efter avtalets ikraftträdande fortsätter genomförandeprocessen och avtalet fungerar överlag bra så som parterna önskar. Det är fortfarande svårt att bedöma vissa områden, till exempel eftersom uppgifter om tjänstehandel och investeringsflöden inte ännu, eller bara delvis, finns tillgängliga. Även den ekonomiska nedgången i Latinamerika och råvaruprisernas fall på de globala marknaderna påverkade EU:s handelsflöden mellan EU och Colombia och Peru. Sammantaget har både EU:s import från och export till Peru minskat i värde sedan 2012, i linje med den peruanska handelns allmänna tendens. EU:s andel av Colombias import ökade från 2012 till 2014, medan exporten från Colombia till EU ökade i värde under 2014 efter en minskning 2012 och 2013.

Handeln med produkter som liberaliserades enligt avtalet tyder på en positiv inverkan av genomförandet. Importen till EU från Peru och Colombia av produkter som liberaliserats under avtalet har ökat, i vissa fall väsentligt. EU har väsentligt ökat exporten till både Colombia och Peru av produkter som har liberaliserats fullständigt, delvis eller genom förmånstullkvoter under avtalet. Beträffande mångfalden har import registrerats för ett betydande antal nya tullkategorier sedan 2012.

Det faktum att 526 colombianska företag och 1 133 peruanska företag för första gången har exporterat till EU sedan avtalets ikraftträdande är en välkommen utveckling, ännu mer eftersom ett stort antal av dem är små och medelstora företag. EU:s stödprogram som stöder avtalets genomförande syftar till att ytterligare stärka denna trend.

Medan genomförandeprocessen går bra på de flesta områden behöver andra åtgärdas snabbt, till exempel Perus genomförande av skyldigheterna inom sanitära och fytosanitära åtgärder samt beskattningen av sprit, främst i Colombia men även i Peru. Även genomförandet av skyldigheterna beträffande marknadstillträde för upphandlingar under central nivå i Colombia är problematisk.

Mekanismerna för genomförande av kapitlet om handel och hållbar utveckling i avtalet, vilket är en prioritet för EU, har nu skapats med avsevärt engagemang från det civila samhället. Colombia noterade framsteg på området social dialog och Peru lyfte fram sin strategi för att förhindra och utrota barnarbete samt formalisering av arbetskraften.

Beträffande stabiliseringsmekanismen för bananer registrerades inga märkbara förändringar i grossistpriset för färska bananer på EU:s marknad, och det fanns inga tecken på att stabiliteten på EU:s marknad eller EU-producenternas ställning hade påverkats av den ökade exporten från Peru. Följaktligen konstaterar kommissionen att ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Peru inte kunde motiveras. Den noggranna övervakningen av bananimporten och marknadssituationens utveckling har därför visat sig vara effektiv.

Kommissionen vill fortsätta att fokusera på åtgärder som syftar till att säkerställa att avtalets alla aspekter genomförs fullständigt till förmån för gemensam handel och investeringar samt i nära samarbete med partnerländerna.

(1)  EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.
(2) Uppgifter om EU-medlemsstaternas ratificering av avtalet finns på rådets webbplats: http://www.consilium.europa.eu/en/documents-publications/agreements-conventions/agreement/?aid=2011057  
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (EUT L 17, 19.1.2013, s. 1).
(4) Källa: ITC/Comext (R1).
(5) Källa: Comext (R1).
(6) Källa: ITC/Comext (R1).
(7) Källa: Comext (R1).
(8) Källa: PROCOLOMBIA.
(9) Endast de utnyttjade tullkvoterna nämns.
(10) EU har fastställt åtta tullkvoter för Colombia och arton tullkvoter för Peru.
(11) Källa: Eurostat och ekonomichefsenheten på GD Handel.