Det finns för närvarande mer än 300 civila och militära myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för utförandet av kustbevakningstjänster inom ett stort antal områden, exempelvis sjösäkerhet, sjöfartsskydd, sök- och räddningsinsatser, fiskerikontroll, gränskontroll, tullkontroll, upprätthållande av lag i allmänhet och miljöskydd. Ett antal EU-organ, särskilt Frontex, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån, stöder de nationella myndigheterna i utövandet av dessa tjänster.

Under 2014 slutförde kommissionen en genomförbarhetsstudie som undersöker behovet av bättre samarbete och samordning mellan nationella organ och byråer som utför kustbevakningstjänster. Denna studie tar upp en rad frågor för närmare samarbete, särskilt när det gäller operativ övervakning och datadelning som ligger till grund för dessa tjänster.

Behovet av att stärka samarbete och samordning mellan myndigheter som utför kustbevakningstjänster har därefter bekräftats i unionens sjöfartslagstiftning, i Europeiska unionens strategi för sjöfartsskydd (med en handlingsplan som antogs av rådet 2014) och i den europeiska migrationsagendan som antogs av kommissionen 2015.

Syftet med detta lagstiftningsförslag om att stärka det europeiska samarbetet om kustbevakningstjänster är att förbättra samarbetet och samordningen mellan de relevanta EU-byråerna i syfte att öka synergieffekterna mellan deras respektive tjänster och därmed ge dem möjlighet att tillhandahålla effektivare och kostnadseffektivare multifunktionella tjänster till nationella myndigheter som utför kustbevakningstjänster.

Detta lagstiftningsförslag utgör ett led i en rad åtgärder som föreslagits av kommissionen för att stärka skyddet av EU:s yttre gränser, inbegripet EU-samarbete om kustbevakningstjänster, och det omfattar även förslag till en rådsförordning om inrättande av en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (Emsa). De innehållsmässiga ändringarna i detta förslag är identiska med de föreslagna bestämmelserna om europeiskt samarbete om kustbevakningstjänster i förslaget till förordning om inrättande av en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå och de föreslagna ändringarna av rådets förordning (EG) nr 768/2005.

Detta förslag är förenligt med de politiska målen för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 och för Europeiska sjösäkerhetsbyrån som inrättades i syfte att skapa en hög, enhetlig och effektiv nivå på sjösäkerheten, sjöfartsskyddet, förhindrandet av och insatser vid föroreningar från fartyg. Det utgör kärnan i det uppdrag, de befogenheter och de verksamheter som Emsa utövar tillsammans med sjöfartsförvaltningar och organ som utför kustbevakningstjänster.

Förslaget grundar sig på artikel 100.2 i EUF-fördraget som rör fastställandet av bestämmelser för att uppnå målen för den gemensamma politiken på sjöfartsområdet.

Förslaget behandlar stöd till nationella myndigheter som utför kustbevakningstjänster på nationell nivå och unionsnivå samt, i förekommande fall, på internationell nivå.

Förslaget syftar till att stärka kapaciteten hos EU:s kustbevakningar att reagera på hot och risker på sjöfartsområdet, genom att förbättra samarbetet och främja kostnadseffektiva gräns- och sektorsöverskridande insatser. Härigenom undviks dubbelarbete, samtidigt som de viktigaste aktörerna (framför allt EU:s byråer) agerar på ett samordnat och effektivt sätt och utvecklar synergieffekter tillsammans. Förslaget beaktar behovet av ökad kontroll på sjöfartsområdet samtidigt som det begränsar arbetsbördan för de nationella förvaltningarna och EU.

Emsas särskilda verksamhet på EU-nivå ger följande mervärde:

Eftersom syftet med förslaget är att ändra förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, är det nödvändigt att föreslå en förordning.

Ej tillämpligt (detta initiativ syftar till att genomföra de åtaganden i den europeiska migrationsagendan som rör kustbevakningsverksamhet).

Ej tillämpligt

Initiativet ingår inte i Refit-agendan men bör tillämpa de viktigaste principerna i denna.

Ej tillämpligt

Detta initiativ kräver en ökning av EU:s bidrag till Emsa med cirka 22 miljoner euro per år (dvs. omkring 87 miljoner euro för perioden 2017–2020) och rekrytering av 17 tillfälligt anställda.

Detta är driftsutgifter (avdelning 3) på omkring 81 miljoner euro, huvudsakligen för att täcka tillhandahållande av RPAS-tjänster (67 miljoner euro) och SAT-AIS- och Satcom-data och -tjänster i syfte att öka övervakningskapaciteten för de tre byråerna och för nationella myndigheter så att det blir möjligt att, som främsta mål, stärka kontrollen av Europeiska unionens yttre sjögränser.

(Se även bifogad finansieringsöversikt).

Eftersom denna åtgärd kommer att genomföras av Emsa kommer utvärderingen att ingå i femårsutvärderingen av byrån. Kommissionen kommer att vidarebefordra resultat och rekommendationer från utvärderingen till Europaparlamentet och rådet, och dessa kommer att offentliggöras.

Ej tillämpligt

Avsikten med förslaget är att utveckla samarbetet om kustbevakningstjänster genom att utveckla samarbetsformer för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Emsa och EFCA och därigenom skapa synergier mellan byråerna, i syfte att tillhandahålla effektivare och kostnadseffektivare multifunktionella tjänster till nationella myndigheter som utför kustbevakningstjänster.

Emsa kommer framför allt att bidra till en avsevärd förbättring av övervakningskapaciteten i syfte att stärka kontrollen av Europeiska unionens yttre sjögränser, genom följande åtgärder:

a.    Delning av information som genererats genom sammanslagning och analys av data från fartygsrapporteringssystem och andra informationssystem som drivs av eller är tillgängliga via byråerna, i enlighet med deras respektive rättsliga grunder och utan att det påverkar medlemsstaternas äganderätt till data.

Resultat: förbättrad spridning i realtid eller nära realtid av sjöövervakningsdata mellan de tre byråerna och berörda myndigheter

På grundval av de nuvarande servicenivåavtal som Emsa har ingått med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och EFCA strömmas sjöfartsinformation till de andra byråernas system. När övervakningskapaciteten förbättras bör data från nya sensorer, i synnerhet från RPAS (inbegripet videodata och infraröda data), införlivas i den maritima lägesbilden, vilket kommer att kräva nya funktioner i det nuvarande systemet för att förbättra tillhandahållandet av information och delning av denna med andra byråer och berörda myndigheter. Utveckling av programvara och gränssnittsuppgraderingar behövs för att uppdatera systemen så att de kan hantera information från nya sensorer.

b.    Tillhandahållande av övervaknings- och kommunikationstjänster baserade på spjutspetsteknik, inbegripet rymdbaserad och markbaserad infrastruktur och sensorer som monteras på alla typer av plattformar, som till exempel fjärrstyrda luftfartygssystem.

Resultat: flexibla RPAS-tjänster för gränsövervakning

Med nuvarande land- och satellitbaserade teknik är det fortfarande svårt att upptäcka små båtar av gummi eller trä som används för att transportera migranter över Medelhavet. Dessa typer av båtar ger i allmänhet inte tillräcklig reflektion för att synas på radarsatellitbilder. Med optisk avbildning kan endast mycket små målområden täckas, förutsatt att det är dagsljus och molnfritt. Satellitinformation är i allmänhet endast tillgänglig vid vissa tidpunkter beroende på satelliternas bana. Kompletterande tjänster baserade på RPAS (drönare) kan undanröja dessa begränsningar.

Byrån kommer att som institutionell tjänsteleverantör organisera och tillhandahålla RPAS-tjänster till stöd för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och för gränskontrollmyndigheter. Dessutom kommer Emsa i sin egenskap av sjösäkerhetsbyrå att bidra till större acceptans när det gäller denna typ av teknik. Denna teknik är multifunktionell och kan användas för olika typer av offentliga uppdrag till sjöss (gränskontroll, sjösäkerhet, sök- och räddningsinsatser, upptäckt av föroreningar, fiskerikontroll, upprätthållande av lag). Ett stärkt samarbete mellan byråerna kommer att ytterligare förbättra synergier och främja ett multifunktionellt utnyttjande av samma tillgångar.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och gränskontrollmyndigheterna kommer att dra avsevärd nytta av att Emsa tillhandahåller RPAS-tjänster, eftersom sjösäkerhetsbyrån redan nu arbetar med insamling, behandling, sammanslagning och jämförelse av data om mänsklig verksamhet till sjöss. Information från RPAS kommer behandlas som en kompletterande datakälla och läggas till den information som redan strömmas till Eurosur. En anpassningsbar tjänst (som kan utökas eller minskas ned) planeras med ett antal samtidiga RPAS-insatser i Medelhavet, fördelade exempelvis över fyra intresseområden: grekisk-turkiska gränsen (Egeiska havet), centrala Medelhavet (Libyen), västra Medelhavet (Gibraltarsundet) och östra Medelhavet (Cypern). Tjänsten bör vara baserad på mobila enheter som kan flyttas i takt med att nya ”hot-spots” uppstår.

RPAS-tjänsterna bör vara billigare än bemannade patrullflygplan och bör användas som ett kompletterande verktyg i den övergripande övervakningskedjan som omfattar satellitbilder, uppgifter om fartygens position och övervakning med patrullflygplan och fartyg.

Resultat: säkring av satellitinsamlade AIS-data

Hittills har Emsa, i samarbete med Europeiska rymdorganisationen (ESA), tillhandahållit satellitbaserade AIS-datatjänster (SAT-AIS) utan kostnad för andra EU-byråer och EU:s medlemsstater genom sina maritima tillämpningar. Dessa data finansieras av ESA fram till den 31 augusti 2016, varefter forsknings- och utvecklingsprogrammet upphör. SAT-AIS-data är en ovärderlig informationskälla som i hög grad förbättrar den maritima lägesbilden. De hjälper både medlemsstaterna och EU:s byråer och organ (dvs. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, EFCA, MAOC-N) i deras övervakningsuppgifter. Utan dessa data kommer många fartyg inte att kunna spåras på grund av den bristande tillgången till andra datakällor, särskilt i södra Medelhavet, eller därför att fartygen passerar utanför de landbaserade (längs kusterna) AIS-stationernas räckvidd och därmed inte kan övervakas via landbaserade AIS-system (vilket gäller för den verksamhet som bedrivs av fiskefartyg under EU-flagg när de är verksamma utanför EU).

Ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (ändrad genom förordningarna 1644/2003, 724/2004, 2038/2006, 100/2013)

Politikområde: Den gemensamma transportpolitiken

06: Transport och rörlighet

06 02: Land-, luft- och sjötransport

06 02 03: Europeiska sjösäkerhetsbyrån

06 02 03 01: Europeiska sjösäkerhetsbyrån – Bidrag till avdelningarna 1, 2 och 3, med undantag av åtgärder för föroreningsbekämpning

Migrationsagenda

Den gemensamma transportpolitiken

Specifikt mål nr…

Att främja säkra och trygga transporter genom att utveckla enhetliga europeiska politiska standarder för säkerhet och trygghet och en hög grad av genomförande

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

0602 Land-, luft- och sjötransport

Resultatet av det europeiska samarbetet om kustbevakningstjänster bör innebära en avsevärd förbättring av den övervakningskapacitet som behövs för att stärka kontrollen av Europeiska unionens yttre (sjö-) gränser.

a.Delning av information som genererats genom sammanslagning och analys av data från fartygsrapporteringssystem och andra informationssystem som drivs av eller är tillgängliga via byråerna, i enlighet med deras respektive rättsliga grunder och utan att det påverkar medlemsstaternas äganderätt till data.

Resultat: förbättrad spridning i realtid och nära realtid av sjöövervakningsdata mellan de tre byråerna och berörda myndigheter

På grundval av de nuvarande servicenivåavtal som Emsa har ingått med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och EFCA strömmas sjöfartsinformation till de andra byråernas system. När övervakningskapaciteten förbättras bör data från nya sensorer, i synnerhet från fjärrstyrda luftfartygssystem (inbegripet videodata och infraröda data), införlivas i den maritima lägesbilden, vilket kommer att kräva nya funktioner i det nuvarande systemet för att förbättra tillhandahållandet av information och delning av denna med andra byråer och berörda myndigheter. Utveckling av programvara och gränssnittsuppgraderingar behövs för att uppdatera systemen så att de kan hantera information från nya sensorer.

b.Tillhandahållande av övervaknings- och kommunikationstjänster baserade på spjutspetsteknik, inbegripet rymdbaserad och markbaserad infrastruktur och sensorer som monteras på alla typer av plattformar, som till exempel fjärrstyrda luftfartygssystem,

Resultat: flexibla RPAS-tjänster för gränsövervakning

Med nuvarande land- och satellitbaserade teknik är det fortfarande svårt att upptäcka små båtar av gummi eller trä som används för att transportera migranter över Medelhavet. Dessa typer av båtar ger i allmänhet inte tillräcklig reflektion för att synas på radarsatellitbilder. Med optisk avbildning kan endast mycket små målområden täckas, förutsatt att det är dagsljus och molnfritt. Satellitinformation är i allmänhet endast tillgänglig vid vissa tidpunkter beroende på satelliternas bana. Kompletterande tjänster baserade på fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS eller drönare) kan undanröja dessa begränsningar.

Byrån kommer att som institutionell tjänsteleverantör organisera och tillhandahålla RPAS-tjänster till stöd för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och för gränskontrollmyndigheter. Dessutom kommer Emsa i sin egenskap av sjösäkerhetsbyrå att bidra till större acceptans när det gäller denna typ av teknik. Denna teknik är multifunktionell och kan användas för olika typer av offentliga uppdrag till sjöss (gränskontroll, sjösäkerhet, sök- och räddningsinsatser, upptäckt av föroreningar, fiskerikontroll, upprätthållande av lag). Ett stärkt samarbete mellan byråerna kommer att ytterligare förbättra synergier och främja ett multifunktionellt utnyttjande av samma tillgångar.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och gränskontrollmyndigheterna kommer att dra avsevärd nytta av att Emsa tillhandahåller RPAS-tjänster, eftersom sjösäkerhetsbyrån redan nu arbetar med insamling, behandling, sammanslagning och jämförelse av data om mänsklig verksamhet till sjöss. Information från RPAS kommer att behandlas som en kompletterande datakälla och läggas till den information som redan strömmas till Eurosur. En anpassningsbar tjänst (som kan utökas eller minskas ned) planeras med ett antal samtidiga RPAS-insatser i Medelhavet, fördelade exempelvis över fyra intresseområden: grekisk-turkiska gränsen (Egeiska havet), centrala Medelhavet (Libyen), västra Medelhavet (Gibraltarsundet) och östra Medelhavet (Cypern). Tjänsten bör vara baserad på mobila enheter som kan flyttas i takt med att nya ”hot-spots” uppstår.

RPAS-tjänsterna bör vara billigare än bemannade patrullflygplan och bör användas som ett kompletterande verktyg i den övergripande övervakningskedjan som omfattar satellitbilder, uppgifter om fartygens position och övervakning med patrullflygplan och fartyg.

Resultat: säkring av satellitinsamlade AIS-data

Hittills har Emsa, i samarbete med Europeiska rymdorganisationen (ESA), tillhandahållit satellitbaserade AIS-datatjänster (SAT-AIS) utan kostnad för andra EU-byråer och EU:s medlemsstater genom sina maritima tillämpningar. Dessa data finansieras av ESA fram till den 31 augusti 2016, varefter forsknings- och utvecklingsprogrammet upphör. SAT-AIS-data är en ovärderlig informationskälla som i hög grad förbättrar den maritima lägesbilden. De hjälper både medlemsstaterna och EU:s byråer och organ (dvs. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, EFCA, MAOC-N) i deras övervakningsuppgifter. Utan dessa data kommer många fartyg inte att kunna spåras på grund av den bristande tillgången till andra datakällor, särskilt i södra Medelhavet, eller därför att fartygen passerar utanför de landbaserade (längs kusterna) AIS-stationernas räckvidd och därmed inte kan övervakas via landbaserade AIS-system (vilket gäller för den verksamhet som bedrivs av fiskefartyg under EU-flagg när de är verksamma utanför EU).

Utan SAT-AIS-data kommer en stor del av mervärdet att gå förlorat och den maritima lägesbilden kommer att försämras avsevärt, vilket kommer att negativ påverka övervakningskapaciteten vid de yttre gränserna. Det är därför nödvändigt att förvärva SAT-AIS-data.

För samordningen och leveransen av sjöövervakningsdata från RPAS och andra sensorer krävs satellitkommunikation. Satellitkommunikation används för de fjärrstyrda luftfartygens (RPAS) navigering och för överföring av de data som samlats in genom deras nyttolast. Detta är en betydande kostnadsfaktor. Byrån kommer att behöva investera i gränssnitt som tar emot data från kommunikationssatelliter och från det europeiska satellitbundna datareläsystemet EDRS i synnerhet. Tillförseln av flera dataflöden i olika dataformat samtidigt kommer att kräva utveckling av programvara. De presenterade kostnaderna inbegriper inte satellitöverföringskostnader.

c.Kapacitetsuppbyggnad på nationell nivå och unionsnivå genom utarbetande av riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis samt genom stöd till utbildning och utbyte av personal i syfte att förbättra informationsutbytet och samarbetet om kustbevakningstjänster.

Resultat: utbildning, distansundervisning och utbyte av bästa praxis och projektbaserad utveckling av gemensamma och driftskompatibla standarder

En förstärkning av de nationella myndigheternas kustbevakningstjänster medför också behov av utbildning och fortbildning. Byrån har redan tagit fram en omfattande utbildningsportfölj som inbegriper e-lärandemoduler för experter från medlemsstaterna, anslutningsländerna och länderna inom den europeiska grannskapspolitiken. Denna grund kommer att användas för att utveckla nya moduler och kurser i syfte att befästa kompetens och kapacitet på nationell nivå.

Nyligen framtagna kurser, workshoppar för utbyte av bästa praxis och moduler för e-lärande samt nya särskilda områdesinriktade projekt kommer att bidra till att öka kapaciteten inom kustbevakningarna och skapa gemensamma standarder och strategier på EU-nivå, vilket kommer att underlätta multinationellt samarbete och gemensamma insatser.

Förbättrad spridning av sjöövervakningsdata (i realtid eller nära realtid) mellan de tre byråerna och berörda myndigheter

Uppgraderingen och förbättringarna av gränssnitt och funktioner kommer att

— möjliggöra delning av data från nya sensorer (med hjälp av nya dataformat),

— bidra till att en större mängd övervakningsdata kan delas mellan alla berörda parter.

Flexibla RPAS-tjänster för gränsövervakning:

En ökad havsövervakning vid EU:s yttre gränser bör ge följande resultat:

— Tidig upptäckt av avgångar med migranter.

— Bättre upptäckt av migranter i sjönöd (räddar fler liv), vilket underlättar sök- och räddningsinsatser till sjöss.

— Tidig och bättre upptäckt av annan olaglig verksamhet vid passage av Europeiska unionens yttre sjögränser.

— Användning av dessa insatser för flera olika syften (på kustbevakningsområdet) och stöd till havsövervakningen med avseende på

   — upptäckt av olagligt fiske,

   — upptäckt av och ingripande mot narkotikahandel och -smuggling,

   — upptäckt och övervakning av föroreningar,

   — stöd till åtgärder för upprätthållande av lag.

Övervakningsdata är ”tekniskt bistånd” och kommer att lämnas till de relevanta behöriga myndigheterna antingen på nationell nivå eller EU-nivå för lämplig uppföljning.

Säkring av satellitinsamlade AIS-data:

Denna information kommer att göra det möjligt att identifiera fartyg som går utanför räckvidden för EU-medlemsstaternas landbaserade (längs kusterna) AIS-stationer och kommer att hjälpa användarna att få en mer komplett maritim lägesbild för sina gränskontrollinsatser. Denna information kommer att ge följande resultat:

— Göra det möjligt att skilja mellan normal trafik och icke-identifierbar mänsklig verksamhet till sjöss som kan behöva undersökas närmare, genom att denna information samkörs med andra datakällor som Emsa förfogar över.

— Ge ökade möjligheter att följa nationella resurser eller av EU insatta resurser under sök- och räddningsinsatser, för en mer optimal samordning.

— Ge ökade möjligheter att sätta in resurser vid den korrekta geografiska position där fartyg som är i behov av stöd befinner sig och därigenom minimera den tid det tar för myndigheter/sök- och räddningstjänster att anlända till platsen.

— Erbjuda geospatiala upplysningar för en korrekt och rättidig övervakning av fartyg på global basis.

Om dessa SAT-AIS-data inte kunde tillhandahållas skulle informationen om vad som händer vid de yttre sjögränserna bli mycket mindre omfattande.

Kommunikationstjänster (särskilt SAT-COM) som stöd för gemensamma insatser

Satellitkommunikation spelar en avgörande roll vid användning av ny teknik såsom fjärrstyrda luftfartygssystem. Det är genom en sådan satellitbaserad kommunikationsteknik som förbättrad havsövervakning i (nära) realtid tillhandahålls.

Utbildning, distansundervisning och utbyte av bästa praxis, projektbaserad utveckling av gemensamma och driftskompatibla standarder

Investering i utbildning, e-lärande och utbyte av bästa praxis och projektbaserad utveckling av gemensamma och driftskompatibla standarder bör ge följande resultat:

— Höjd kompetens och kapacitet på området för kustbevakningstjänster på nationell nivå, vilket leder till effektivare insatser.

— En högre grad av harmonisering och gemensam tillgång till havsövervakning och andra kustbevakningstjänster, som leder till driftskompatibilitet och gemensamma standarder för insatser, vilket i sin tur bör underlätta gemensamma insatser.

Den mest komplexa och kritiska processen består i att organisera pilotprojekt med avseende på RPAS-tjänster.

Under 2016 har byrån för avsikt att göra en pilotdemonstration av en RPAS-tjänst för medlemsstaterna och EU-organen. Från regleringssidan avser byrån att involvera Easa och Eurocontrol och för användarsidan inbjuds Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och EFCA att delta i denna pilotverksamhet. Dessutom bör samrådet med Europeiska rymdorganisationen bidra till vidareutvecklingen av RPAS-lösningar på området civil havsövervakning.

Mervärdet av dessa verksamheter på EU-nivå:

— Tillhandahållande av värdefull information för att förbättra övervakningen av Europeiska unionens yttre gränser med nya RPAS-tjänster och kontinuerliga SAT-AIS-tjänster, som annars inte skulle tillhandahållas eller endast i mindre utsträckning (flygövervakning, vilket är mycket kostsamt).

— Tillhandahållande av tjänster och data på EU-nivå, vilket är kostnadseffektivt tack vare stordriftsfördelar som inte kan erhållas genom liknande åtgärder på nationell nivå.

— Vidareutnyttjande av och delning av data med alla berörda EU-medlemsstater och EU-byråer, vilket innebär att man kan undvika dubbelarbete och erbjuda flerfaldig användning av samma data och samma tjänster och på så sätt möjliggöra användning av ny och modern teknik.

— Insamling av alla relevanta sjöfartsdata om mänsklig verksamhet till havs på ett ställe, och därigenom skapa en gemensam kontaktpunkt som förser andra myndigheter på nationell nivå och EU-nivå med dessa uppgifter. It-infrastruktur och distributionsnät finns i princip redan och behöver därför inte utvecklas på nytt. Emsa förser redan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och EFCA med olika uppsättningar sjöfartsdata för vilka gränssnitt har fastställts.

— Användning av Emsas redan etablerade system för sjöfartsinformation, harmonisering av befintliga system och tjänster för att främja informationsutbyte mellan kustbevakningsmyndigheter på EU-nivå.

— Ökning av den samlade kompetensen och kapaciteten inom kustbevakningsorgan och stöd till dessa så att de kan samarbeta och handla gemensamt, på grundval av ett harmoniserat tillvägagångssätt.

Baserat på tidigare militära tillämpningar av RPAS-teknik har Emsa fått insikt i vad som är genomförbart i fråga om en civil RPAS-kapacitet och hur RPAS kan användas mest kostnadseffektivt för att förbättra havsövervakningen och hur det kan bidra till en förbättrad bild av vad som pågår vid Europeiska unionens sjögränser.

Grundat på det pågående samarbetet med Europeiska rymdorganisationen har användningen av SAT-AIS-data visat sig kunna ge en betydligt förbättrad maritim lägesbild. En stor mängd användare i medlemsstaterna och vid EU-byråerna har visat hur användbara operativa SAT-AIS-data är i praktiken och idag grundar de i stor utsträckning sin dagliga verksamhet på användningen av SAT-AIS-data. Under de senaste tre åren har feedback från användare samlats in efter olika användarmöten. Av denna framgår det tydligt att man utan SAT-AIS-data skulle få en maritim lägesbild av klart begränsad kvalitet, vilket i sin tur skulle inverka negativt på användarnas möjligheter att agera på ett effektivt sätt.

När det gäller hamnstatskontroll bör byrån stödja ett EU-omfattande system för minimikrav på utbildning som ökar kapacitetsuppbyggnaden på både EU-nivå och nationell nivå. Vidare har de kurser i ”grundläggande färdigheter” som tagits fram för vissa funktioner visat sig vara av mervärde som komplement till utbildningen på nationell nivå och när det gäller att främja utbyte av bästa praxis, och skulle därför skapa mervärde även inom olika kustbevakningstjänster.

Byrån har en omfattande erfarenhet av att arbeta med nationella myndigheter som utför kustbevakningstjänster och att främja gränsöverskridande samarbete. Ett aktuellt exempel rör assistansen till fartyg i nöd – på detta område har byrån tillsammans med kommissionen underlättat utarbetandet av operativa riktlinjer om skyddade platser, på grundval av EU-lagstiftningen. Riktlinjerna kommer att främja harmoniserade och verkningsfulla insatser från nationella myndigheter. Denna typ av operativa riktlinjer och gemensamma eller driftskompatibla standarder och rutiner skulle även kunna tas fram på andra områden.

Dessa ytterligare uppgifter för Emsa är helt i linje med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns och EFCA:s mandat och kommer även att vara en hjälp för dem att fullgöra sina skyldigheter och uppgifter. De data som erhålls från både RPAS och SAT-AIS kommer att ge en avsevärt förbättrad lägesbild. Det finns redan bilaterala servicenivåavtal mellan Emsa och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och mellan Emsa och EFCA för leverans av sjöfartsinformationstjänster. Utbytet av för närvarande tillgängliga data med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har skett under organiserade former sedan april 2013 och data från Emsa strömmas permanent till Eurosur och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns lägescentral. Denna etablerade praxis kommer att användas för att öka dataflödena.

Byrån granskas årligen av både revisionsrätten och kommissionens tjänst för internrevision. Styrelsen, där förträdare för kommissionen ingår, utövar kontroll av verksamheter, planering och budgetar. Detta system (som fastställs i förordningen om inrättandet av Emsa) fortsätter att gälla.

Det finns inga ytterligare risker vid en jämförelse med byråns befintliga uppgifter och verksamhet.

Tilläggsbudgeten kommer att omfattas av samma bestämmelser och garantier som alla byråns övriga verksamheter.

Bestämmelser om bedrägeribekämpning ingår i artikel 20 i förordningen om inrättande av Emsa; artikeln reglerar Olafs befogenheter vad gäller byråns verksamhet och kommer att fortsätta att gälla. En särskild strategi för bedrägeribekämpning antogs av byråns styrelse i november 2015.

060203 Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.