24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/20

Föredragande:

Antonello PEZZINI

Medföredragande:

Zbigniew KOTOWSKI

1.1

EESK anser att såväl enskilda europeiska ingenjörer och tekniker som deras nationella och europeiska sammanslutningar är en omistlig resurs i processen för återindustrialisering av Europa eftersom de kan påskynda omvandlingen av forskningsresultat till innovativa marknadstillämpningar.

1.2

EU:s ekonomiska utveckling blir allt mer beroende av en process för återindustrialisering, dvs. en strategi för att övergå till nya hållbara modeller för hur innovativa produkter med stort mervärde i form av nya tekniska lösningar, material och tjänster av god kvalitet ska kunna utvecklas, tillverkas och släppas ut på marknaden i en alltmer digitaliserad värld.

1.3

EESK anser att ingenjörer och tekniska yrken spelar en avgörande roll i processen för att lösa de problem som återindustrialiseringens utmaningar skapar för Europas samhällen och att den rollen bör lyftas fram och utnyttjas i större utsträckning. EESK begär därför att en deltagarbaserad prognosverksamhet lanseras angående yrkets framtid.

1.4

EESK rekommenderar att en europeisk entreprenörs- och innovationskultur främjas genom konkreta åtgärder för att höja ingenjörs- och teknikeryrkets status, eftersom dessa yrkesutövare är civilisations- och välståndsbyggare.

1.5

EESK anser att det krävs en harmoniserad europeisk ram för stimulansåtgärder för yrket som omfattar t.ex. följande:

1.6

EESK anser att ingenjörsutbildningar och kvalifikationer på hög nivå utgör en nödvändig förutsättning för ett effektivt system för ömsesidigt erkännande. Om vi ska kunna garantera de olika staternas förtroende för en ömsesidig kunskapsbaserad yrkesmässig rörlighet måste vi se till att utbildningen håller hög kvalitet, bland annat genom införandet av ett frivilligt europeiskt regelsystem baserat på det frivilliga ”europeiska yrkeskortet” (1), med aktivt stöd från ingenjörernas nationella och europeiska yrkessammanslutningar.

1.6.1

Samhällets aktuella utveckling skapar en mängd nya arbetstillfällen utanför teknikområdet, som beroende på medierna och strävan efter social popularitet är attraktiva för ungdomar som vill göra en snabb karriär med hög status. I detta sammanhang ses ingenjörsyrket som ett traditionellt arbete som inte ger några möjligheter till en enkel och snabb karriär. Mot bakgrund av detta kommer ingenjörsvetenskapliga utbildningar inte att vara attraktiva för kommande generationer, vilket utgör ett allvarligt hot mot en framgångsrik europeisk återindustrialisering och den europeiska industrins konkurrenskraft. Detta är en stor utmaning för de befintliga utbildningssystemen och visar att man i grundskolan måste ge viktig vägledning med fokus på matematik, fysik och ingenjörsvetenskap och framställa dessa ämnen på ett tilltalande sätt för att uppmuntra de yngre generationernas nyfikenhet. Dessutom bör principen om varvad utbildning och bästa praxis (ifrån Tyskland, Schweiz och Österrike) ges särskild uppmärksamhet i alla medlemsstater där sådana system inte förekommer.

1.7

Ömsesidigt erkännande är viktigt, framför allt för ingenjörer som är egenföretagare och oberoende. Därför bör det enligt EESK utvecklas en europeisk inre marknad för ingenjörer och en gemensam strategi för att öka rörligheten inom hela det europeiska territoriet.

1.8

EESK rekommenderar att den tekniska dimensionen ges en framträdande roll i den europeiska standardiseringspolitiken för att påskynda, förenkla och modernisera förfaranden och garantera driftskompatibiliteten i system och nät.

1.9

EESK rekommenderar de organisationer där ingenjörer arbetar att inom den europeiska ramen för yrkeskvalifikationer utveckla elektroniska utbildningsmodeller som är anpassade efter nya generationer och metoder för styrning och utvärdering som passar de nya ingenjörernas förutsättningar, med attraktiva arbetsmiljöer och karriärmöjligheter.

1.10

Enligt EESK bör samarbetet stärkas mellan representativa organisationer och yrkessammanslutningar så att de från gemensamma utgångspunkter kan utöva en pådrivande roll, såväl inom som utanför EU, och erbjuda de egna medlemmarna livslångt lärande i enlighet med gemensamma europeiska parametrar.

1.11

EESK rekommenderar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att inrätta ett europeiskt forum för fria yrken, där ingenjörer skulle vara väl företrädda och där det skulle finnas branschorganisationer, yrkesförbund och yrkeskamrar för ingenjörer (2). Kommittén önskar också att det skapas en portal för europeiska ingenjörer där de kan diskutera problem som t.ex. ansvarsområden, immateriella rättigheter, skattefrågor och pensioner, fortbildning och uppförandekoder.

1.12

EESK rekommenderar kommissionen att utarbeta en europeisk kod för god ingenjörspraxis, på grundval av erfarenheterna från nationella organisationer för ingenjörer och tekniker, och därmed ge denna yrkesgrupp de juridiska och finansiella förutsättningarna för att förverkliga innovativa projekt. Detta gäller framför allt små och medelstora företag och FoU-aktörer.

1.13

EESK anser att yrket i allt högre grad måste inriktas mot förvaltningen av komplexa problem, t.ex. ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, och alltmer bör utnyttja avancerade sektorsövergripande strategier och driftskompatibilitet mellan avancerade tillverkningssystem och ny industriell verklighet (Industri 4.0).

1.14

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till Europeiska rådets slutsatser av den 20–21 mars 2014 och att ta itu med bristerna på områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik som en prioriterad fråga, och att involvera industrin mer i detta arbete.

2.1

Upphovet till den europeiska ingenjörskonsten är den vilja till förnyelse som Leonardo da Vincis geni är ett uttryck för. Denna vilja återspeglar en öppenhet för förnyelse i det europeiska samhället och en kultur som värdesätter samhällsengagemang, goda styrelseformer och flit.

2.2

Europaparlamentet underströk följande: ”Krisen har drabbat de europeiska ekonomierna hårt. EU behöver en heltäckande tillväxtstrategi för att klara dessa utmaningar” (3).

2.3

Strategin för en återindustrialisering av EU är särskilt inriktad på investeringar i innovation, där ingenjören spelar en nyckelroll. Framför allt gäller detta de snabbväxande sektorerna.

2.4

Konvergensen av digital teknik, intelligenta kommunikationssystem och nät, nanobioteknik, hållbar industriteknik, 3D-skrivare och sektorsövergripande möjliggörande ren teknik förändrar i grunden hur ekonomier och samhällen fungerar med en hastighet som ökar exponentiellt genom globaliseringen.

2.5

EU:s framtid är kopplad till en återindustrialiseringsprocess, dvs. framför allt en strategi för att övergå till nya hållbara modeller för hur produkter med stort mervärde i form av nya tekniska lösningar, material och tjänster ska kunna utvecklas, tillverkas och släppas ut på marknaden i en alltmer digitaliserad värld.

2.6

Kommittén är övertygad om att det kommer att bli svårt att nå de mål som beskrivs i Europa 2020-strategin utan tekniker och forskare som har de nödvändiga förutsättningarna i fråga om erfarenheter och kunskaper. Även av den anledningen måste ingenjörernas och teknikernas organisationer och yrkessammanslutningar utnyttjas på såväl nationell som europeisk nivå.

2.7

Huvuddelen av den tekniska kompetensen i Europa finns i tekniksektorn med cirka 130 000 företag, som sysselsätter över 10 miljoner högt kvalificerade och kompetenta personer och som har en årlig produktion som uppgår till cirka 1 840 miljarder euro och står för cirka en tredjedel av hela EU:s export. Ingenjörer och tekniker spelar dessutom en viktig roll i samtliga sektorer av ekonomin (4).

2.8

Vi måste utveckla en ny smart strategi i den europeiska politiken, en strategi där man säkerställer en ny roll för yrkesverksamma med teknisk bakgrund. Behovet av att hantera processer för en smart omvandling i regionerna blir allt tydligare. Detta behov framgår också klart i den nya europeiska planeringen.

2.9

För att uppnå de målen måste EU höja kunskapsnivån på sin arbetskraft. Efterfrågan på framför allt teknisk kompetens kommer att öka, inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Mot bakgrund av de nya direktiven om offentlig upphandling, med samarbetsformer i företagsnätverk, med arbete i kluster och med ny programvara, kommer den offentliga sektorn att behöva mer teknisk kompetens för att klara utmaningarna på områdena energi, transporter, hälso- och sjukvård, avfallshantering, utbildning, koldioxidutsläpp, sakernas internet och kretsloppsekonomi.

2.10

Även inom den privata sektorn måste den tekniska kompetensen förstärkas om man vill skörda frukterna av kompetensutvecklingen på arbetsplatserna. Analyser av konsumenternas beteende visar på en konstant ökad efterfrågan på intelligenta produkter och tjänster.

2.11

Tekniska kunskaper och erfarenheter måste hela tiden uppdateras för att klara utmaningarna från nya industriella processer. Det krävs nya former och metoder för inlärning och en ny utbildning för att medge ett optimalt och flexibelt utnyttjande av sektorns humankapital och sociala kapital. Det är nödvändigt att organisera nya arbetsformer för egenföretagare som arbetar med professionella, tekniska och vetenskapliga tjänster i Europa.

2.12

En ökad rörlighet på den nationella, europeiska och globala arbetsmarknaden ger ett bättre utnyttjande av tillgängliga arbetskraftsresurser inom den attraktiva europeiska tekniska sfären. Genom möjligheten att använda ett frivilligt europeiskt regelsystem skulle man kunna främja spridningen av det europeiska yrkeskortet för att göra det enklare för specialiserade ingenjörer att utveckla sina yrkeserfarenheter i olika europeiska länder.

2.13

För att potentiella teknikstuderande ska bli intresserade av ingenjörsyrket krävs det ett bättre samarbete mellan industrin och den akademiska världen och mellan arbetsgivare och offentliga och privata skolor på såväl grundskolenivå som gymnasienivå och inom FoU. Det handlar om att tillämpa företagens samhällsansvar och främja en lämplig utbildning.

2.14

Genom att involvera företagare och lyfta fram nya och mer komplexa utmaningar gör man det tydligt för ungdomarna att matematik, informationsteknik, fysik och kemi är nödvändiga för att lösa de problem som samhället ställs inför och att de ämnena utgör nyckeln till nya innovativa lösningar inom medicin, inom hälso- och sjukvård, inom transporter samt när det gäller föroreningar eller energisparande.

2.15

Denna typ av samarbete måste starta på lokal nivå, men erfarenheter och bästa praxis måste spridas på europeisk nivå. Ett sådant arbetssätt skapar nya arbetstillfällen och karriärmöjligheter för ingenjörer och bidrar till att göra dessa ämnen mer levande och relevanta för de nya generationerna.

2.16

Med beaktande av de parallella framstegen inom olika discipliner och de praktiska tillämpningarnas övergripande karaktär måste man säkerställa kvalitet och effektivitet, men också på såväl gymnasienivå som universitetsnivå införa utbildningsvägar som omfattar andra ämnen, såsom socialpsykologi och förvaltning av mänskliga resurser i team, stimulans av kreativa processer, nanoteknik, biomedicinsk teknik, teknikhistoria, ekonomisk geografi etc.

2.17

Ett förfarande för ackreditering av utbildningsprogram är ett sätt att garantera att standarden för de yrkesgrupperna efterlevs. Kvalitetsgarantiförfarandet omfattar införandet av referens- och utvärderingsstandarder i linje med den europeiska och nationella ramen för yrkesmässiga kvalifikationer.

2.18

Extern ackreditering och interna kvalitetsgarantier är två mycket viktiga processer för att bibehålla ingenjörsutbildningens kvalitet.

3.1.1

EESK anser samtidigt att det krävs en europeisk ram för att stärka yrket som omfattar följande:

3.2.1

EESK anser att utbildningar och kvalifikationer på hög nivå inom ingenjörsvetenskap utgör grundläggande förutsättningar för ett effektivt system för ömsesidigt erkännande. Att sänka utbildningsstandarden för att öka rörligheten skulle äventyra det ömsesidiga förtroendet för en kunskapsbaserad union som står rustad att möta de tekniska utmaningarna.

3.2.2

EESK anser att man bör utarbeta en gemensam flerdimensionell strategi – ett europeiskt yrkeskort (6) efter en harmonisering av utbildningsgångarna, en gemensam frivillig parallell regelram för utbildning som syftar till ett frivilligt europeiskt yrkeskort, en gemensam ram för utbildning och system för utvärdering av förvärvade formella och/eller informella kvalifikationer.

3.2.3

EESK rekommenderar att det vidtas konkreta åtgärder för att höja statusen för ingenjörer och tekniker som huvudaktörer för en snabb överföring av forskningsresultat till marknadstillämpningar och lösningar på samhällets olika problem. EESK vill i synnerhet se en förstärkning, inriktad på ingenjörer, av Erasmus för unga företagare (EYE) och av mekanismerna för mikrokrediter. EESK vill också att det införs ett EU-pris för kreativa ingenjörer för att ge yrket en möjlighet att förstärka sin profil, öka synligheten och främja utformningen av utmärkta idéer och teknikprojekt.

3.3.1

Med tanke på de snabba tekniska framstegen framhåller EESK betydelsen av ett europeiskt stöd för att utveckla utbildningsmoduler i partnerskap med industrin. Målet bör vara att förvärva en hög specifik kompetens, utveckla kollaborativa inlärningsformer och projekt för praktiskt arbete (”learning by doing”), förbättra den mellanmänskliga kommunikationen samt utveckla onlinemoduler för digital teknik och kommunikationsnätverk för att samla in och analysera data.

3.3.2

Med stöd i EU:s regelverk bör det utvecklas globala standarder för validering av ledarkapacitet och riskbenägenhet som förvärvats genom icke-formellt lärande (7).

3.3.3

Utnyttjandet av de nya generationernas kompetenser: ”Den uppkopplade generationen” kräver nya strukturer för produktion, organisation, kommunikation och ledning.

3.4.1

EESK anser att ingenjörernas och de tekniska yrkenas centrala roll när det gäller att ta itu med de problem som återindustrialiseringens utmaningar medför för det europeiska samhället bör lyftas fram och utvecklas ytterligare. EESK efterlyser därför en deltagarbaserad prognosverksamhet, med deltagande av utvecklingsaktörerna, förvaltningarna, de politiska beslutsfattarna och de berörda intressenterna, för att beskriva och lyfta fram de egenskaper som yrket kommer att kräva i framtiden när det gäller förmågan att lösa problem samt att snabbt skapa ny teknik och omsätta den i olika tillämpningar.

3.4.2

Ingenjörerna bör i sammanhanget ha en särskild roll när det gäller att utforma återindustrialiseringsprocessen vad gäller ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, för en successiv övergång till en kretsloppsekonomi ”som omfattar re-manufacturing och re-consuming” (8).

3.5.1

EESK anser att Europas ingenjörer och tekniker utgör en viktig resurs i processen för återindustrialisering. De kan påskynda omvandlingen av forskning till innovativa marknadstillämpningar och lösningar på de komplexa problemen i samband med övergången till en social marknadsekonomi som är hållbar, sund och konkurrenskraftig. De bör därför få tillträde till och stöd av innovativa lösningar som premierar kvalitet och inte bara lönsamhet och som uppmuntrar alla former av nätverks- och klustersamarbete i EU:s politik och program, bland annat genom

4.1

EU bör ta itu med följande viktiga utmaningar som medför stora svårigheter för Europas ingenjörer:

4.2

Enligt EESK bör ingenjörer i den nya uppkopplade generationen höja nivån på sina formella och informella kvalifikationer och kompetenser eftersom problemlösning på lägre nivå kommer att överlåtas till självständiga digitala system. De bör också utveckla sektorsövergripande kapacitet och flexibilitet för att hantera komplexa problem.

4.3

Ingenjörernas organisationer bör på grundval av en europeisk ram för yrkeskvalifikationer utveckla digitaliserade utbildningsmoduler och ledningssystem som passar de nya ingenjörernas förutsättningar genom att förstärka samsynen kring grundvärden och företagens uppdrag samtidigt som man främjar attraktiva arbetsmiljöer och karriärmöjligheter.

4.4

EESK anser att branschorganisationerna och ingenjörernas yrkessammanslutningar bör försöka stärka sin samsyn på fler områden på europeisk nivå för att kunna spela en mer pådrivande roll såväl inom som utanför EU när det gäller skapandet av en inre marknad för europeiska ingenjörer.

4.5

EESK rekommenderar att man vidtar konkreta åtgärder för att inrätta ett europeiskt forum för fria yrken, där det skulle finnas många branschorganisationer, yrkesförbund och yrkeskamrar (9) för oberoende ingenjörer och små och medelstora teknikföretag. Kommittén efterlyser också en portal för europeiska ingenjörer där det kan föras en interaktiv diskussion om viktiga problem som t.ex. ansvarsfördelningsfrågor, skydd av immateriella rättigheter, skattesystem och pensionssystem.