28.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/12

Föredragande:

Stefano PALMIERI

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) konstaterar att genomförandet av EU:s strategi för Alpregionen (Eusalp) sker vid en mycket speciell tidpunkt då vi fortfarande känner av finanskrisens negativa effekter för realekonomin, samtidigt som vi försöker främja och genomföra strukturella, ekonomiska, miljömässiga och sociala förändringar, särskilt när det gäller medborgarnas livskvalitet och välfärd.

1.2

EESK konstaterar att de territoriella system som omfattas av Eusalp, dvs. fem medlemsstater (Italien, Frankrike, Österrike, Tyskland och Slovenien) och två tredjeländer (Schweiz och Liechtenstein) kännetecknas av att deras ekonomiska utveckling, miljömässiga hållbarhet och sociala sammanhållning ligger på nivåer som är klart högre än EU:s genomsnitt, och att de även har en lång tradition av territoriellt samarbete.

1.2.1

Trots detta menar EESK att Eusalp skulle ge Alperna som region det mervärde som behövs för att upprätthålla, och eventuellt även höja, den redan höga ekonomiska, miljömässiga och sociala standard som dessa territoriella system kännetecknas av.

1.2.2

EESK ser Eusalp som en drivkraft för utveckling som kan främja konkurrensen och sammanhållningen inom hela EU i enlighet med den europeiska sammanhållningspolitikens mål och med de principer om samarbete och solidaritet som kännetecknar denna politik.

1.3

EESK framhåller att dessa territorier har vissa gemensamma särdrag t.ex. på grund av att de ligger i bergsområden i Alperna.

1.3.1

EESK menar att Alperna, förutom att vara Europas näst mest betydelsefulla område när det gäller biologisk mångfald, utgör en del av identiteten och igenkännbarheten för hela detta område. På grund av sin utsträckning och formation fungerar Alperna i vissa avseenden som en såväl materiell som immateriell skiljevägg, medan de i ekonomiskt, miljömässigt, kulturellt och socialt avseende i stället binder samman olika territoriella nivåer.

1.4

EESK välkomnar en EU-strategi för Alperna (Eusalp) men anser att vissa kompletteringar behöver göras.

1.5

EESK beklagar att den sociala dimensionen inom Eusalp inte tillskrivs samma värde som den ekonomiska eller miljömässiga. Kommittén önskar därför att den sociala dimensionen stärks genom att man redogör för hur sociala aspekter ska integreras, så att en tillväxtmodell kan utvecklas som säkerställer såväl konkurrensen som social integration och socialt skydd, i synnerhet för de mest sårbara och missgynnade i samhället.

1.5.1

EESK anser dessutom att det är mycket viktigt att stärka den horisontella dimensionen för Eusalps mål så att en harmonisering och balans mellan ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet kan främjas i högre utsträckning, med utgångspunkt i en helhetssyn på utveckling och social innovation.

1.6

EESK anser att de mål som fastställts inom ramen för Eusalp ligger i linje med de strategiska prioriteringarna för Alpregionen men efterlyser samtidigt ytterligare åtgärder för att utmaningarna ska kunna omsättas i konkreta resultat för konkurrenskraften och sammanhållningen, i synnerhet med tanke på den ekonomiska globaliseringen, den demografiska utvecklingen, klimatförändringarna, energiaspekter och det geografiska läget.

1.7

När det gäller den tematiska prioriteringen ”Ekonomisk tillväxt och innovation” anser EESK att det är viktigt att ta fram innovationsfrämjande strategier som på ett effektivare sätt främjar konkurrenskraften och sysselsättningen, att locka nya investeringar, utöka åtgärderna för att stödja jord- och skogsbruket samt stödja de olika former av turism som är aktuella i området. (För en fördjupning av detta resonemang hänvisas till punkterna 3.3–3.7.)

1.8

När det gäller den tematiska prioriteringen ”Rörlighet och förbindelser” anser EESK att man måste vidta åtgärder för att minska vägtransporterna för varor och personer, främja ekologiskt hållbara förbindelser till turistområden, minska biltrafiken i städerna och garantera tillgången till tjänster och förbindelser i hela Alpregionen. (För en fördjupning av detta resonemang hänvisas till punkterna 3.8–3.10.)

1.9

När det gäller den tematiska prioriteringen ”Miljö och energi” anser EESK att balansen måste upprätthållas mellan att bevara natur- och kulturresurserna och en effektiv användning av dem, ekologisk konnektivitet, åtgärder för att vi ska kunna begränsa klimatförändringarna och anpassa oss till dem, samt en säker och högkvalitativ energiförsörjning till rimliga priser. (För en fördjupning av detta resonemang hänvisas till punkterna 3.11–3.13.)

1.10

EESK anser att Eusalp måste ha ett effektivt flernivåstyre så att både den ”horisontella dimensionen” (civilsamhällets deltagande) och den ”vertikala dimensionen” (regionernas och kommunernas deltagande) kan utnyttjas tillsammans – där den horisontella stärker och kompletterar den vertikala dimensionen – samtidigt som full respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen upprätthålls.

1.11

EESK efterlyser en fortlöpande kapacitetsuppbyggnadsprocess som ska åtfölja och stödja civilsamhällets aktiva deltagande i Eusalps utvecklingsprocesser, och kommittén anser även att ett permanent forum bör inrättas för att företräda och stödja näringslivets och arbetsmarknadens parter i Alpregionen. Ett sådant forum ska även agera när det gäller enskilda regioner som omfattas av strategin.

1.11.1

I ljuset av detta föreslår kommittén att man ska aktivera ett särskilt program, ”Going local – Eusalp”, med aktivt deltagande av samtliga företrädare inom kommittén som är involverade och berörs av de utvecklingsprocesser som föreslås inom ramen för EU-strategin för Alpregionen. Genom ”Going local – Eusalp” skulle man därför kunna genomföra informations- och utbildningskampanjer – med inriktning på det lokala civila samhället – om de aktiviteter som planeras inom ramen för handlingsplanen och om olika lokala aktörers möjligheter att delta, och samtidigt garantera en process med gemensamt beslutsfattande i fråga om de planerade åtgärderna.

1.12

När det gäller Eusalps övervaknings- och utvärderingssystem anser EESK att en ”kvantitativ” bedömning måste kompletteras med ”kvalitativa” indikatorer, i enlighet med konceptet ”bortom BNP”.

1.13

EESK vill se en förstärkning av den ekonomiska hållbarheten hos de åtgärder som ska vidtas inom ramen för Eusalp med hjälp av en strategi för att utvärdera samverkanseffekterna och komplementariteten mellan struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 och övriga EU-program med direktförvaltning och där verktygen för ”lokalt ledd utveckling” används.

1.14

För att uppnå de strategiska mål som fastställs i Eusalp anser EESK att det också är viktigt att använda de finansieringsmöjligheter som Europeiska investeringsbanken (EIB) tillhandahåller och att uppmuntra privata investeringar, såsom föreslås i ”Junckerplanen”.

1.15

EESK välkomnar de åtgärder som föreslås i denna handlingsplan med syftet att utnyttja synergier mellan Eusalp och de andra makrostrategier som redan har inletts, även med tanke på möjligheten att införa makroregionkonceptet i andra europeiska områden av strategisk betydelse för den ekonomiska konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen i Europa, t.ex. västra Medelhavsområdet och Balkan.

2.1

Syftet med detta yttrande är att utvärdera åtgärdsplanen för EU:s strategi för Alpregionen (Eusalp) (1) ur det organiserade civilsamhällets perspektiv. Yttrandet baseras och bygger vidare på EESK:s förberedande yttrande om ”EU:s strategi för Alperna” (2), på slutsatserna från den utfrågning som anordnades i Ispra i Italien den 25 juni 2015 och på andra yttranden från EESK som rör makroregionala strategier (3).

2.2

För att de utmaningar som identifierats inom ramen för åtgärdsplanen för Eusalp ska kunna omsättas i ekonomisk konkurrenskraft och social sammanhållning krävs det en utvecklingspolitik som ligger i linje med artikel 3.1–3.3 i EU-fördraget (4) och även en helhetssyn på utveckling och social innovation.

2.2.1

En stärkt helhetssyn inom Eusalp kommer att göra det möjligt att med hjälp av åtgärder och projekt på ett effektivt sätt främja konkurrenskraften och sammanhållningen i denna makroregion så att de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen verkligen ligger i linje med varandra.

2.2.2

Eusalp måste utformas och genomföras med syftet att skapa social innovation, en utvecklingsprocess som kan främja och stödja förverkligandet av nya idéer som, förutom att stärka den ekonomiska konkurrenskraften, ska kunna tillgodose både behoven hos enskilda människor som bor i Alpregionen och behoven i samhället i stort.

2.3

De analyser och utvärderingar som EESK gjort i sitt yttrande ”En genomgång av strategin Europa 2020” (5) och projektrapporten om halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin (6) visar att Eusalp är ett verktyg som kan garantera ett motståndskraftigt ekonomiskt och socialt system och som kan garantera det civila samhället i Alpregionen ”trygghet och utveckling”.

2.3.1

En stärkt motståndskraft i makroregionen Alperna är en avgörande faktor för att öka civilsamhällets kapacitet att absorbera, hantera och förebygga effekterna av de kriser och de strukturella förändringar som våra socioekonomiska system allt oftare utsätts för, och för att stärka Alpregionens ekonomiska konkurrenskraft i form av social sammanhållning och hållbarhet.

2.4

I linje med de beslut som antogs i samband med den politiska resolutionen för genomförandet av EU:s strategi för Alperna (konferensen i Grenoble) (7) identifieras i åtgärdsplanen utmaningarna på detta samarbetsområde, de politiska prioriteringarna, mål och specifika åtgärder, och dessutom ges några exempel på projektidéer.

2.5

De största utmaningarna och de mål som fastställs i åtgärdsplanen för Eusalp har att göra med den ekonomiska globaliseringen, de demografiska utvecklingstrenderna, klimatförändringarna, energifrågor och det geografiska läget. EESK ser positivt på innehållet i åtgärdsplanen för Eusalp men anser samtidigt att följande mål bör läggas till:

2.5.1

Att främja ett dynamiskt system för företagande och att genom innovation stärka företagens konkurrenskraft i regionen i syfte att stärka det ekonomiska systemets kapacitet att effektivt möta den ekonomiska globaliseringens utmaningar, svara mot civilsamhällets behov och garantera sysselsättningen och nya arbetstillfällen av god kvalitet.

2.5.2

Att bidra till ett bättre utnyttjande av den kapacitet som traditioner och den sociala mångfalden utgör genom att stärka de identitetsskapande värden som kännetecknar de berörda områdena och genom att främja utnyttjandet av lokala kunskaper och lokala traditioner som en drivkraft för ekonomisk utveckling och social integration.

2.5.3

Att stödja initiativ som syftar till att mer effektivt hantera de demografiska förändringar som kännetecknar Alpregionen, med särskilt tonvikt på hanteringen av kombinationseffekter till följd av en åldrande befolkning och nya migrationsflöden.

2.5.4

Att främja begränsnings- och anpassningsprocesserna med avseende på klimatförändringarna i denna region, i synnerhet när det gäller effekterna för miljön, den biologiska mångfalden, näringslivet och människors levnadsvillkor (8).

2.5.5

Att hjälpa till att möta utmaningarna på energiområdet så att en hållbar lösning kan hittas och så att näringslivet och medborgarna får tillgång till en säker energiförsörjning till rimliga priser. Detta ska ske genom att investeringar i billigare och renare energikällor främjas och genom en öppnare och mer konkurrensutsatt makroregional energimarknad, ökade kostnadsbesparingar genom att inhemska energiresurser och förnybara energikällor utnyttjas, såväl konventionella (t.ex. biomassa, vattenkraft och geotermisk energi) som okonventionella sådana (t.ex. vind- och solenergi).

2.5.6

Att utarbeta politiska strategier och åtgärder som ska göra det möjligt att utnyttja Alpregionens strategiska geografiska fördelar, inte minst när det gäller transporter, samtidigt som principerna om skydd och bevarande av miljön ska respekteras fullt ut. Dessutom bör nya metoder för delat ansvar och rättvist samarbete mellan de olika regionerna stödjas, t.ex. vertikala förbindelser mellan storstäder och landsbygds-, bergs- och turistområden.

2.5.7

Att främja en jämlik, rättvis och allmän tillgång till tjänster av allmänt intresse för att möta behoven hos de människor som bor i Alpregionen, framför allt när det gäller territoriella system med ”geografiska nackdelar”.

2.5.8

Att stärka skyddet och en hållbar förvaltning av den biologiska mångfalden, landskapet och naturresurserna och säkerställa den rätta balansen mellan bevarandeinsatser och insatser för en rationell användning av ekosystemtjänster och ekosystemprodukter, samt även en mer balanserad fördelning av de fördelar som uppstår vid användningen av dessa.

2.5.9

Att främja fastställandet av en referensmodell för integration av sociala aspekter genom planering av åtgärder med inriktning på arbetsvillkor, social trygghet, jämställdhetsfrågor, människor med funktionsnedsättning och invandrare.

2.5.10

Att definiera och formulera ett särskilt identifierbart ”funktionsmål” vid utarbetandet och genomförandet av utvecklingsprocesser för att jämna ut obalanser mellan den ekonomiska, miljömässiga respektive sociala dimensionen, dvs. ett slags testmiljö för att kunna ta tillvara resultaten av sammanhållningspolitiken i hela Europa.

2.5.11

Att på lokal och regional nivå främja en så bred process som möjligt för utbildning, diskussion och delning i fråga om de ekonomiska, sociala och miljömässiga val som rör Alpregionen. En sådan process ska omfatta metoder som redan prövats i andra sammanhang och orter som lämpar sig för möten mellan företrädare för medborgarna, arbetsmarknadens parter, näringslivet och civilsamhällets organisationer.

3.1

Den största utmaningen som strategin för Alperna ska hjälpa till att hantera handlar om att harmonisera och förbättra balansen mellan målen för ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

3.2

EESK ser positivt på åtgärdsplanen för Eusalp men anser att de tre tematiska prioriteringarna (”ekonomisk tillväxt och innovation”, ”rörlighet och förbindelser” och ”miljö och energi”) behöver utvidgas och fördjupas.

3.3

Även om den europeiska resultattavlan för innovation (9) visar att innovationsnivån i de regioner som omfattas av EU:s strategi för Alpregionen är högre än EU-genomsnittet kan man se att åtgärder och strategier för att främja ”traditionella” innovationsformer ger klena resultat för konkurrenskraften och sysselsättningen i förhållande till de investeringar som görs.

3.4

Det är därför viktigt att stärka de operativa instrumenten inom initiativet ”Open Innovation” (10), en modell baserad på ”quadruple helix”-konceptet som innebär att offentliga institutioner, näringslivet, universitet och högskolor och individer (medborgarna) arbetar tillsammans i de processer som kännetecknar innovation (samskapande, utforskande, experimenterande och tillämpning) för att ta fram nya produkter utifrån slutanvändarnas faktiska behov.

3.5

Alpregionens utveckling är beroende av förmågan att dra nytta av de lokala produktionskedjorna och av de områden som utgör ryggraden i produktionssystemet. Åtgärder måste vidtas för att stimulera nyinvesteringar, särskilt i s.k. framväxande sektorer, inte bara för att maximera produktionsavkastningen, utan även för att motverka avfolkningen i perifera områden.

3.6

Åtgärder måste främjas för att öka arbetskraftens kompetens och professionalisering inom såväl traditionella som framväxande produktionskedjor (däribland den kulturella och den kreativa sektorn).

3.7

Jordbruket, i synnerhet i bergsområden, och skogsbruket utgör ekonomiska sektorer som bör stödjas som ett sätt att skydda kulturlandskapet, främja bosättningsmöjligheterna i perifera områden, bevara infrastrukturen i bergsområdena och säkra tillgången till de råvaror som behövs för högkvalitativa livsmedel och andra produkter.

3.7.1

För att göra jord- och skogsbruket i bergsområdena mer konkurrenskraftigt måste man främja initiativ som syftar till att framhäva särskilda ”kvalitetsmärken” när det gäller bergsprodukter, stödja mer strukturerade former av samarbete mellan olika bergsområden i Alperna och även mellan dessa och tätbebyggda områden, bl.a. med hjälp av projekt inom ramen för gemenskapsprogramperioden 2014–2020 (11) (med särskilt fokus på initiativ som stöder främjandet av jordbruksprodukter från bergsområden).

3.8

Det som kännetecknar turismen i de regioner som ingår i Alpregionen är de många olika former av aktiviteter som anordnas för turisterna: naturturism, sport och andra former för en aktiv semester, hälso- och avkopplingsturism, kulturturism, konferens- och eventturism samt shoppingturism.

3.8.1

Satsningar på hållbar turism måste göras med hjälp av en integrerad politik som ska innehålla bestämmelser för att skydda Alpregionen och sprida modeller för en hållbar utveckling. Även processerna för att främja en ”avsäsongifiering” av turismnäringen måste stödjas, och detta ska ske genom att främja sådana former av turism som ännu inte utnyttjas fullt ut (t.ex hälsoturism) och genom en generell höjning av kvaliteten på tjänsterna i bergsområdena.

3.9

På grund av de speciella topografiska förhållandena i makroregionen Alperna är transporterna koncentrerade till ett fåtal korridorer, vilket gjort att en oproportionerligt stor andel av de långväga godstransporterna förlagts till vägnätet i ekologiskt sett mycket känsliga områden. I perifera områden och bergsområden är rörligheten en förutsättning för att sociala kontakter ska kunna upprätthållas. Förändrade livsmönster och den demografiska utvecklingen har medfört en ökning av privatbilismen.

3.9.1

Det är viktigt att stödja genomförandet av åtgärder med syftet att anpassa och rationalisera transportinfrastrukturen i alla territoriella system i Alpregionen, och man måste särskilt fokusera på gränsöverskridande förbindelser, flytta över så mycket som möjligt av den vägburna varu- och persontrafiken till andra kommunikationsmedel (t.ex. på järnväg) och främja ekologiskt hållbara förbindelser till turistområdena, såväl långdistansförbindelser som anslutningsmöjligheter sista biten fram till målet (s.k. last mile-förbindelser).

3.9.2

Särskilt i tätorts- och storstadsområden är det viktigt att stödja en omställning från privat motorfordonstrafik till lokal kollektivtrafik och gång- och cykelbanor genom att förbättra infrastrukturen och vidta åtgärder för att få människor att ändra sina vanor genom att uppmuntra användningen av miljövänliga transport- och rörlighetsformer.

3.10

En balanserad, rättvis och allmän tillgång till högkvalitativa tjänster och konnektivitet är nödvändiga förutsättningar för att man ska kunna garantera en tillräckligt hög livskvalitet för hela befolkningen i makroregionen Alperna, och särskilt för dem som bor och arbetar i geografiskt missgynnade områden.

3.10.1

Det är viktigt att främja innovativa lösningar för att i bergs- och landsbygdsområden kunna säkerställa tillgången till grundläggande tjänster (som t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård, social service och kommunikationer) och förbättra infrastrukturen och tekniken för informations- och kommunikationstjänster så att tillgången till offentliga tjänster ligger på en nivå som svarar mot behoven hos hela befolkningen i Alpregionen.

3.11

Den rika mångfalden när det gäller djur- och växtlivet och naturlandskapet i Alpregionen är ett ”kapital” som måste värnas och tas till vara eftersom detta utgör själva grunden för områdets livskvalitet och dragningskraft.

3.11.1

Det är viktigt att främja skyddet och den hållbara förvaltningen av den biologiska mångfalden samt naturtillgångarna, de kulturella tillgångarna och landskapstillgångarna. Detta ska ske genom att rätt balans hittas mellan bevarandeåtgärder och åtgärder för ett effektivt utnyttjande av resurserna. Även åtgärder för att främja Alpregionens ekologiska konnektivitet måste stödjas, något som också kommissionen framhåller i sitt meddelande ”Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital” (12).

3.12

En utmaning för hela Alpregionen är hur man ska hantera klimatförändringarna och de risker för naturen som dessa medför, samtidigt som Alpregionen dessutom är känsligare än genomsnittet för klimatförändringarna med tanke på att det är det bergsområde som är folktätast och mest exploaterat i hela världen.

3.12.1

Eftersom klimatförändringarna inte känner av några gränser är det viktigt med åtgärder på transnationell nivå för att begränsa klimatförändringarna och anpassa Alpregionen till de klimatförändringar som sker. Begränsningsåtgärderna ska syfta till att genom minskade växthusgasutsläpp minimera klimatförändringarnas effekter som inte går att hejda, medan anpassningsåtgärderna ska vara inriktade på att göra oss mindre sårbara för klimatförändringarna och bättre på att hantera de effekter som inte går att undvika.

3.13

För att livskvaliteten och de lokala geografiska fördelarna ska kunna garanteras och främjas behöver Alpregionen ett säkert och högkvalitativt system för energiförsörjning till rimliga priser.

3.13.1

Förutom att stödja åtgärder för att öka andelen förnybara energikällor – som t.ex. vatten, ved, biomassa, sol och vind – måste man även uppmuntra ökad energieffektivitet, inom såväl den offentliga som den privata sektorn.

4.1

Den ekonomiska krisen har inte bara inverkat negativt på realekonomin och levnadsvillkoren för miljontals människor, utan har även klart och tydligt visat på behovet av offentliga insatser för att få stopp på de negativa effekterna av en tillväxt som inte är ekonomiskt, socialt eller miljömässigt hållbar och för att värna medborgarnas levnadsvillkor och välfärd genom stärkta åtgärder på det sociala området och inom välfärdspolitiken samt på miljöområdet.

4.2

EESK anser att Eusalps sociala dimension inte har getts tillräcklig vikt och att den bör stärkas så att en tillväxtmodell kan utvecklas som säkerställer såväl konkurrensen som social integration och socialt skydd, i synnerhet för de mest sårbara och missgynnade i samhället.

4.2.1

Eusalp bör därför även omfatta åtgärder som syftar till att:

4.3

Även om styrningssystemet för Eusalp ligger i linje med vad EESK kommit fram till i sina analyser i yttrandet om ”Styrning av makroregionala strategier” (13) kan ändå vissa problem påvisas och kompletteringar göras.

4.3.1

Eusalps ”flernivåstyre” måste stärkas med hjälp av en effektiv horisontell dimension (deltagande av ekonomiska aktörer, arbetsmarknadens parter och företrädare för civilsamhället) som omfattar och kompletterar den vertikala dimensionen (regionernas och kommunernas deltagande) med full respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. En sådan horisontell dimension ska garantera en jämn geografisk fördelning av de fördelar som Eusalp genererar och förhindra att enskilda staters och regioners mål tillåts gå före gemensamma intressen.

4.3.2

Inom ramen för Eusalp bör det inrättas ett forum för det civila samhället vars verksamhet ska samordnas med arbetsgruppernas arbete och ske i enlighet med en operativ modell som innebär att näringslivets och arbetsmarknadens organisationer verkligen involveras i genomförandet av strategin på regional och lokal nivå. Det är därför önskvärt att det vid sidan av ett forum för det civila samhället på makroregional nivå även inrättas regionala (och om möjligt även lokala) forum för det civila samhället så att samtliga lokala aktörer verkligen görs delaktiga i arbetet för att genomföra strategin.

4.3.3

Det är även viktigt att främja ett kontinuerligt kapacitetsuppbyggnadsarbete som ska åtfölja och komplettera det organiserade civilsamhällets aktiva deltagande i utvecklingsprocesserna inom ramen för Eusalp och som samtidigt ska öka allmänhetens kunskaper om de viktigaste frågorna och prioriteringarna när det gäller Alpregionen. Med hänsyn till denna prioriterade fråga föreslår kommittén att man ska aktivera ett särskilt program, ”Going local – Eusalp”.

4.4

I samband med genomförandet av strategin för Alpregionen bör det även finnas ett effektivt övervakningssystem som gör det möjligt att se vilka konkreta förbättringar som Eusalp medför.

4.4.1

En ”kvantitativ” bedömning måste kompletteras med ”kvalitativa” indikatorer i linje med inställningen att vi behöver fler indikatorer än bara BNP (14) för att bedöma effekten av åtgärder som vidtas när det gäller livskvalitet, hållbarhet på miljöområdet, social sammanhållning, folkhälsa och dagens och kommande generationers generella välbefinnande.

4.5

Med rätt samordning och ett enhetligt strategiskt tillvägagångssätt kan de betydande belopp som EU redan satsat via de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 (ESI-fonderna) (15) och det europeiska territoriella samarbetet (ETS) (16) garantera de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra Eusalp.

4.5.1

Det är viktigt att ta fram innovativa metoder för att utnyttja synergierna och komplementariteten mellan struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 och övriga EU-program med direktförvaltning, i likhet med vad kommissionen visar i sina riktlinjer ”Enabling synergies between European Structural and Investment Funds, Horizon 2020 and other research, innovation and competitiveness-related Union programmes” (17).

4.5.2

För att uppnå de mål som fastställs inom ramen för Eusalp är det också viktigt att lyckas kapitalisera de finansieringsmöjligheter som erbjuds av Europeiska investeringsbanken (EIB) och att uppmuntra privata investeringar, såsom föreslås i ”Junckerplanen” (18).

4.5.3

För att stödja Eusalps ekonomiska hållbarhet är det också viktigt att så vitt möjligt stödja initiativ för att genomföra verktygen för en deltagandebaserad lokal utveckling, särskilt verktygen ”lokalt ledd utveckling” (19) och ”integrerad territoriell investering” (20), i enlighet med de förslag som läggs fram i EESK:s yttrande om ”Lokalt ledd utveckling” (21) och i den inbjudan att lägga fram förslag till gränsöverskridande strategier för den lokala utvecklingen i enlighet med verktyget ”Lokalt ledd utveckling” som utfärdats inom ramen för programmet Interreg V Italien–Österrike (22).