17.11.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 383/91

Föredragande:

Gintaras MORKIS

Medföredragande:

Cristian PÎRVULESCU

1.1

Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har inlett en offentlig diskussion om den nya europeiska grannskapspolitiken (EGP). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar denna omprövning av den europeiska grannskapspolitiken och anser att den är en angelägen och viktig översyn.

1.2

EESK konstaterar att den nuvarande grannskapspolitiken inte återspeglar verkligheten i EU:s grannskap och har ställts inför många utmaningar, som man inte kommit till rätta med. Den europeiska grannskapspolitikens mekanism och instrument måste förändras i grunden.

1.3

EGP-länderna har olika utrikespolitiska prioriteringar och ambitioner för sina förbindelser med EU. EESK framhåller därför behovet av att tillämpa principerna om differentiering och flexibilitet. Kommittén konstaterar att de södra och östra geografiska områden som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör upprätthållas, men att politiken beträffande förbindelserna bör utvecklas och förbättras. Vissa av de nuvarande grannskapsländerna bör betraktas som verkliga partner till EU, andra som grannländer. Kommittén understryker samtidigt att erkännande av demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter är principer som bör gälla för alla stater, eftersom tillämpning av dubbla måttstockar skulle demoralisera andra grannskapsländer.

1.4

I sitt gemensamma samrådsdokument Mot en ny grannskapspolitik tar Europeiska kommissionen upp många frågor. I detta yttrande kommer EESK dock att fokusera på den viktigaste frågan: det civila samhällets ståndpunkter, både inom EU och i partnerländerna.

1.5

EESK välkomnar det samråd som nyligen hölls i Barcelona med de södra partnerländerna, det informella ministermötet om framtiden för den europeiska grannskapspolitiken (Barcelona den 13 april 2015) – där deltagarna bekräftade sin avsikt att samarbeta för att skapa ett område med välstånd och god grannsämja i Medelhavsområdet – och den gemensamma förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet (Riga den 21–22 maj 2015) – där deltagarna upprepade sitt åtagande att ytterligare stärka demokratin, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, samt att upprätthålla den internationella rättens principer och normer. Det är viktigt att EU står fast vid sitt åtagande att stödja den territoriella integriteten, oberoendet och suveräniteten hos alla sina partner.

1.6

EESK föreslår att den nya grannskapspolitiken bör fokusera på verksamhet som syftar till att öka människors säkerhet och stabiliteten i EU:s grannskap samt insatser för att skapa bättre ekonomiska och sociala villkor och välstånd i EGP-länderna. Det främsta målet med den förnyade europeiska grannskapspolitiken bör vara att garantera människors säkerhet och värna om deras möjligheter att leva ett värdigt och välmående liv i sitt land, fritt från våld, förtryck och fattigdom. Den europeiska grannskapspolitiken bör aktivt engagera sig i förtroendeskapande åtgärder och insatser efter konflikter.

1.7

EESK understryker att bättre sysselsättning, en hållbar och öppet fungerande ekonomi, förmåga att locka till sig utländska investeringar, effektiva och tillgängliga offentliga tjänster samt socialt skydd utgör en grund för stabilitet, säkerhet och till och med demokratisering. Vid sidan av de två stora initiativ som omfattar de viktigaste drivkrafterna för att ytterligare integrera grannskapsländerna med EU, nämligen liberaliseringen av handeln (huvudsakligen med hjälp av associeringsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal) och rörlighet och viseringslättnader (eller viseringsliberalisering för vissa länder), betraktar EESK utbildning och yrkesbildning (särskilt för ungdomar) som det tredje initiativet av stor betydelse inom ramen för den nya europeiska grannskapspolitiken.

1.8

EESK anser att den europeiska grannskapspolitiken inte får betraktas åtskilt från den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Samtidigt som EU bedömer intressena och reaktionerna hos aktörer utanför EGP-området bör unionen inta en fast hållning och se till att ingen stat kan påtvinga självständiga stater sin vilja och diktera dagordningen eller målsättningarna för EU:s medlemsstater och grannskapsländerna.

1.9

EU bör inleda ett närmare samarbete med andra internationella organisationer såsom Nato och FN för att försvara suveräniteten, oberoendet och den territoriella integriteten i alla grannskapsländer. Bättre diplomati och kommunikation utanför EGP-området (särskilt med det civila samhället) är ett viktigt konfliktförebyggande instrument för att bygga upp ömsesidigt fördelaktiga förbindelser som leder till ekonomisk utveckling och högre levnadsstandard.

1.10

EESK efterlyser hantering av rörlighet och migration genom främjande av solidaritet i medlemsstaterna, som en del av EU:s övergripande strategi. Partnerskap med grannskapsländerna och andra länder är viktiga verktyg för att klara av de stora utmaningar som denna strategi ställs inför. EU bör handla snabbt och samordnat för att lösa den humanitära situationen i Medelhavsområdet.

1.11

EESK understryker att viseringslättnader och viseringsliberalisering alltjämt är ett viktigt initiativ ur grannskapsländernas synvinkel. EESK välkomnar förhandlingarna om ett återtagandeavtal med Marocko och inledandet av förhandlingar om ett avtal om förenklade viseringsförfaranden. Kommittén ser fram emot förhandlingar om avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal med Tunisien och Jordanien. Avtalen om liberalisering av viseringsbestämmelserna (med Moldavien) och om förenklade viseringsförfaranden (med Ukraina, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien) bör genomföras fullt ut och fungera som förebilder för alla länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

1.12

EESK föreslår att det civila samhällets roll ska stärkas främst på tre sätt: genom att ge makt åt det civila samhället så att det står bättre rustat att stödja stabiliserings- och demokratiseringsprocesser, genom att låta det civila samhällets organisationer delta i större utsträckning i EGP-relaterade åtaganden och insatser och slutligen genom att bättre ta vara på den sakkunskap och de resurser som finns inom det europeiska civila samhället för att stödja det civila samhällets utveckling i grannskapsländerna.

1.13

Vi anser att uppfyllandet av grundläggande mänskliga och sociala rättigheter, inte minst föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar, måste erkännas fullt ut. Den sociala dialogen bör också främjas både inom den östra och inom den södra dimensionen av den europeiska grannskapspolitiken. EESK efterlyser respekt för arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas oberoende.

1.14

EESK framhåller att det är viktigt att uppmuntra kulturella (samt ekonomiska och politiska) institutioner för att få igång en dialog och bygga upp samförstånd. Enligt EESK:s åsikt är stabiliseringen och demokratiseringen av de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken beroende av bärkraften hos de kulturella och religiösa modellerna, som bör vara toleranta och inkluderande.

1.15

EESK föreslår att EU sänder en tydlig signal till medborgarna i grannskapsländerna om att denna politik riktar sig till dem och berör deras säkerhet och välbefinnande. Medansvar på det civila samhällets nivå bör bli en prioritering inom hela EU. Översynen av den europeiska grannskapspolitiken måste uppmuntra till att EU:s intressen och värderingar förmedlas på ett bättre sätt, både inom EU och i partnerländerna.

2.1

EU behöver samarbetsvilliga grannar för att trygga sin egen säkerhet och sitt välstånd. Den europeiska grannskapspolitiken hade det ambitiösa syftet att uppmuntra grannländerna att genomföra politiska och ekonomiska reformer i utbyte mot tillträde till EU:s marknader, ökad rörlighet och ekonomiskt stöd. Allt större säkerhetsutmaningar och geopolitiska chocker i EU:s grannskap underströk ytterligare vikten av ett stabilt, demokratiskt och välmående grannskap.

2.2

De dramatiska förändringarna i EU:s grannskap utgör också ett hot mot EU-länderna. Genomförandet av det östliga partnerskapet provocerade fram en aggressiv politik från Rysslands sida gentemot EU:s grannländer, men också gentemot EU:s medlemsstater – särskilt de nordiska länderna och länderna i Central- och Östeuropa. De våldsamma konflikterna i Syrien, Irak och Libyen har lett till humanitära kriser och terrorism som även skulle kunna sprida sig till EU.

2.3

EU måste inse att dess roll och inflytande i EGP-länderna och deras grannländer bidrog till politiska och sociala oroligheter och väckte starkt intresse hos vissa aktörer bortom EGP-ländernas gränser. Den arabiska våren och dess konsekvenser och krisen i Ukraina bör betraktas som bevis för att EU på ett betydelsefullt sätt kan påverka sociala och politiska processer. EU har bidragit till att göra människor mer medvetna och stärkt deras ambitioner gentemot sina regeringar och EU har, åtminstone delvis, väckt till liv civila krafter som satt igång politisk verksamhet.

2.4

Samtidigt har den europeiska grannskapspolitiken stött på motgångar, både inom EU och i partnerskapsländerna. Det måste därför till genomgripande förändringar i översynen av den europeiska grannskapspolitiken och dess instrument, som bör grunda sig på principerna om differentiering och flexibilitet. De södra och östra geografiska områden som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör upprätthållas, men politiken beträffande förbindelserna bör utvecklas och förbättras. Den europeiska grannskapspolitiken bör uppmuntra alla grannländer att bli verkliga partner för dialog och samarbete.

3.1.1

EESK konstaterar att förbättrade relationer mellan EU och EGP-länderna kommer att avgöras av fyra villkor: stabilitet, öppenhet, fria marknadsregler och en långsiktig strategi. Den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för en hållbar ekonomisk och social utveckling i EGP-länderna. Bättre sysselsättning och en öppet fungerande ekonomi skapar ett högt mervärde för hela samhället och lägger därmed en grund för stabilitet, säkerhet och till och med demokratisering. EU bör lägga större vikt vid bättre finansierade instrument som ger stöd till de ekonomiska anpassningar som kommer att krävas för att höja konkurrenskraften, initiativ för hållbara företagsinvesteringar och anpassningar av den ekonomiska produktionen med syftet att generera sysselsättning av högre kvalitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka ungdomars, kvinnors och marginaliserade gruppers ekonomiska egenmakt. Initiativ för ekonomisk tillväxt och sysselsättning måste få tillräcklig finansiering och åtföljas av skräddarsydda program. Vid genomförandet av dessa program skulle man kunna dra nytta av god praxis från initiativet för social sammanhållning inom ramen för stabilitetspakten för sydöstra Europa (1).

3.1.2

Utbildning och yrkesutbildning skulle vara den bästa långsiktiga investeringen för ökad ekonomisk tillväxt och hållbar säkerhet. EU bör överväga möjligheten att utvidga Erasmus+-programmen så att grannskapsländernas deltagande ökar. Dessa program erbjuder den bästa mekanismen för att sprida EU:s akademiska och yrkesmässiga färdigheter till de mest avancerade partnerskapsländerna. EESK välkomnar Erasmus+ första internationella initiativ som lanserades i oktober 2014 och uppmuntrar EU att utöka möjligheterna för EGP-länderna att delta, samtidigt som man ökar finansieringen till andra utbildnings- och yrkesutbildningsinstrument.

3.1.3

EU bör sträva efter att fullborda ett frihandelsområde mellan EU och samtliga EGP-länder. Detta kan ses som ett viktigt instrument för att främja varaktigt ekonomiskt och socialt välstånd. EU bör mer aktivt sträva efter att integrera EGP-länderna i EU:s inre marknad, särskilt genom att inrätta djupgående och omfattande frihandelsavtal så snart som de nödvändiga villkoren är uppfyllda. De EGP-länder som prioriterar en närmare integration skulle kunna fokusera på undertecknande av associeringsavtal eller djupgående och omfattande frihandelsavtal, medan andra skulle kunna delta i alternativa samarbetsplattformar (såsom den europeiska energiunionen etc.). Associeringsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal bör dock inte betraktas som ett mål i sig eller som den enda möjliga vägen. Deras värde bör bedömas med avseende på deras positiva inverkan på hållbar ekonomisk utveckling, innovation, stabil sysselsättning och stärkt finanspolitisk kapacitet i partnerländerna.

3.1.4

EESK välkomnar lanseringen av EU:s finansieringsinstrument för små och medelstora företag i det djupgående och omfattande frihandelsområdet, som syftar till att stödja små och medelstora företag från Georgien, Moldavien och Ukraina och hjälpa dem att utnyttja de nya handelsmöjligheter som uppkommer genom de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och nå högre kvalitetsstandarder, i linje med bästa praxis i EU. Vid det tredje affärsforumet för det östliga partnerskapet (den 21 maj 2015 i Riga) betonades det att fler instrument för att hjälpa företagen att omvandla och anpassa sig till högre normer bör tillhandahållas, så att företagen verkligen kan dra nytta av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Det föreslogs vidare att företagande och handel bör lyftas fram på ett bättre sätt i regionen.

3.1.5

Den nya europeiska grannskapspolitiken bör göra stödet till reformen av den offentliga förvaltningen, rättsväsendet, säkerhetssektorn, rättsliga bestämmelser och ett effektivt genomförande av lagstiftningen till en av sina mest framträdande insatser. Positiva tendenser, såsom ökande investeringar i partnerländerna och stärkt samarbete mellan företag i EU och partnerländerna kan komma till stånd endast om påtagliga framsteg görs i kampen mot korruption och organiserad brottslighet i EU:s grannskap. Alla EU:s grannländer brottas med omfattande korruption. Trots insatser för att begränsa korruptionen, kvarstår den och tränger in i alla delar av det offentliga och privata livet. EU bör därför som en del av sina finansieringsprogram förbättra villkoren för trovärdiga åtgärder mot korruption och utveckla en robust mekanism för att övervaka genomförandet. Lika stor uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra effektiviteten och bärkraften hos och tillgången till sociala tjänster, utbildning och hälso- och sjukvård i grannskapsländerna, eftersom dessa områden har stor betydelse för människors livskvalitet och trygghet i dessa länder.

3.2.1

Stabilitet och människors säkerhet bör bli det främsta målet för den europeiska grannskapspolitiken. EESK anser att ett säkert och välmående grannskap kan komma till stånd endast om människors säkerhet i regionen ökar avsevärt. Styrelseformer av god kvalitet och respekt för de mänskliga rättigheterna, avsaknad av brott och fysisk fara, ekonomisk utveckling som inbegriper alla samt social trygghet och miljöskydd är samtliga faktorer som påverkar stabiliteten i regionen på medellång till lång sikt. Instabiliteten i EU:s grannskap och bristen på förtroende för den europeiska grannskapspolitikens modell och dess instrument får inte leda till en sänkt ambitionsnivå eller avvisande av EU:s åtaganden. Program och instrument för att skapa stabilitet och förebygga konflikter bör ligga i toppen av den nya europeiska grannskapspolitikens prioriteringar.

3.2.2

EU bör inleda ett närmare samarbete med andra internationella organisationer såsom Nato och FN för att försvara suveräniteten, oberoendet och den territoriella integriteten i alla grannskapsländer. Bättre diplomati och kommunikation utanför EGP-området (särskilt med det civila samhället) är ett viktigt konfliktförebyggande instrument för att bygga upp ömsesidigt fördelaktiga förbindelser som leder till ekonomisk utveckling och högre levnadsstandard.

3.2.3

Den europeiska grannskapspolitiken har en grundläggande uppgift att förhindra radikalisering och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Utöver att vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder för att bekämpa terrorism måste EU använda befintliga EGP-instrument för att ta itu med de strukturella faktorer som är avgörande för dess spridning. Investeringar i utbildning och ekonomiska möjligheter behövs, tillsammans med åtgärder för att förbättra styrningen (2).

3.2.4

Den nya europeiska grannskapspolitiken bör hänvisa till harmonisering av ”hårda” och ”mjuka” befogenheter. Den europeiska grannskapspolitiken får inte betraktas åtskilt från den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken bör vara nära kopplad till EU:s reviderade säkerhetsstrategi.

3.2.5

Frågan om ”grannars grannar” är av yttersta vikt. Ingen kan påtvinga sin vilja på självständiga stater eller diktera dagordningen eller målsättningarna för EU:s medlemsstater och EGP-länderna. EESK betonar att det vore mer fördelaktigt för Ryssland att delta i insatserna för att skapa stabila, demokratiska och ekonomiskt utvecklade länder snarare än att konfrontera de grannskapsländer som strävar efter en närmare integration med EU.

3.3

3.3.1

Viseringslättnader är alltjämt ett viktigt initiativ ur grannskapsländernas perspektiv. EESK välkomnar förhandlingarna om ett återtagandeavtal med Marocko (som inleddes i januari 2015) och inledandet av förhandlingar om ett avtal om förenklade viseringsförfaranden. Kommittén ser fram emot förhandlingar om avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal med Tunisien och Jordanien. Avtalen om liberalisering av viseringsbestämmelserna (med Moldavien) och om förenklade viseringsförfaranden (med Ukraina, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien) bör genomföras fullt ut och fungera som förebilder för alla länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. EESK betraktar avtalen om liberalisering av viseringsbestämmelserna med Ukraina och Georgien som ett kraftfullt verktyg som uppmuntrar dessa länder att snabbare integreras med EU. Genomförandet av dem bör dock åtföljas av ökat internationellt stöd för att säkerställa territoriell integritet och kontroll av ländernas gränser.

3.3.2

EU:s grannskapspolitik bör ingå i den övergripande strategin för migration och rörlighet. Det är viktigt att EU uppmuntrar arbets- och utbildningsinvandring genom lagliga, flexibla och öppna förfaranden (3).

3.3.3

I reaktion på den senaste tidens händelser som lett till en ökning av migrationsflödena från Nordafrika – flöden som tragiskt nog ledde till att ett stort antal människor miste livet – bör EU snabbt agera för att rädda livet på personer som försöker ta sig in på EU:s territorium. EU bör åta sig att fördjupa och stärka sitt samarbete med de länder som berörs av migrationsflödena – ursprungs- och transitländerna.

3.3.4

EU bör ingå avtal med tredjeländer, särskilt med grannländerna samt migranternas ursprungsländer och transitländer, med beaktande av de särskilda omständigheterna i varje land. Prioriteringarna i dessa partnerskap för rörlighet inbegriper faktorer som berör ekonomisk migration och rörlighet. Större uppmärksamhet bör ägnas åt organisering av laglig migration och visumpolitik, erkännande av kvalifikationer, rörlighet i utbildningssyfte, sociala trygghetsförmåner och migrationens och rörlighetens bidrag till utveckling (4). En prioritering är en reform av Frontex, som omvandlar myndigheten till en europeisk gränsbevakningstjänst som stöder medlemsstaterna, och att utveckla ett mer effektivt och systematiskt redovisningssystem för dess verksamhet (5).

3.4

3.4.1

Den europeiska grannskapspolitiken bör omformuleras för att mer flexibelt tillämpa principen om differentiering, både i fråga om geografi och – inom regionerna – i enlighet med grannskapsländernas strävanden, medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter, den institutionella kapaciteten och säkerhetsbehoven. Samtidigt som de stöder principen om differentiering bör alla partnerländerna förbinda sig att respektera de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Erkännande av demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter är principer som bör gälla för alla stater, eftersom tillämpning av dubbla måttstockar skulle demoralisera andra grannskapsländer.

3.4.2

EU är fortfarande intresserat av och engagerat i principen om villkorlighet. EESK har framhållit principerna om differentiering och villkorlighet i sina förbindelser med partnerländer (6). Samtidigt har kommittén uttryckt sin önskan att se till att en ”mindre för mindre”-princip inte skulle undergräva ett lands potential att genomföra reformer i den takt man själv föredrar och i enlighet med landets absorptionsförmåga. När de nationella regeringarna i grannskapsländerna avstår från närmare samarbete med den europeiska grannskapspolitikens instrument bör EU:s ”mjuka makt” inriktas på det civila samhället.

3.4.3

Den europeiska grannskapspolitiken särskiljer sig från utvidgningspolitiken. Europeiska stater är dock fria att ansöka om EU-medlemskap ifall de uppfyller ansökningskriterierna och ansökningsvillkoren enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om den europeiska grannskapspolitiken inspirerar ett europeiskt land att uppfylla Köpenhamnskriterierna bör vi välkomna detta resultat – som uppnåtts genom metoden ”mer för mer”.

4.1.1

Det civila samhällets roll i att utveckla den europeiska grannskapspolitiken bör omprövas och stärkas. Kommittén har framhållit det civila samhällets insatser. Väsentliga kriterier för att bedöma samhällsstyrningen i ett land är situationen för de mänskliga rättigheterna, de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och religionsfriheten (7). Medansvar på det civila samhällets nivå bör bli en prioritering inom hela EU. Samarbetsinstrument som det östliga partnerskapets forum för det civila samhället bör stärkas och utökas.

4.1.2

Reformen bör inrikta sig på främst tre områden: ge makt åt det civila samhället så att det står bättre rustat att stödja stabiliserings- och demokratiseringsprocesser, låta det civila samhällets organisationer delta i större utsträckning i EGP-relaterade åtaganden och insatser och slutligen ta bättre vara på den sakkunskap och de resurser som finns inom det europeiska civila samhället för att stödja det civila samhällets utveckling i grannskapsländerna.

4.1.3

Såsom visades vid övergången till demokrati i länderna i Central- och Östeuropa har det civila samhället en nyckelroll i arbetet med att uppnå stabilitet och demokratisering. Med hjälp av sina instrument bör den europeiska grannskapspolitiken anslå betydande resurser till att förbättra det civila samhällets organisatoriska kapacitet och att integrera det i styrningsprocesserna (8). En viktig aspekt av detta är att stödja den sociala dialogen och skapa institutionaliserade offentliga samråd, eftersom de är instrument som underlättar samförstånd och demokratiska framsteg (9).

4.1.4

EU bör ta med klausuler om skydd av demokratiska friheter och individuella rättigheter i bilaterala avtal, och när det gäller genomförandet av dem anser EESK att det är viktigt att kriterierna för bedömningen av ett lands styre omfattar riktmärken för behandlingen av civilsamhället (rättsliga ramar, kapacitetsuppbyggnad, dialog osv.), mänskliga rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (10).

4.1.5

EESK anser att det civila samhället måste involveras mer i utformningen, genomförandet och övervakningen av avtalen mellan EU och EGP-länderna (11). Lägesrapporteringen om den europeiska grannskapspolitiken bör inte endast återspegla myndigheters offentliga uppgifter och ståndpunkter utan bör väga in ett bredare bidrag från statliga och icke-statliga aktörer. Kommittén anser att det civila samhället både i EU och i partnerländerna bör vara delaktigt i den bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling som sker inför förhandlingarna, och att de framtida djupgående och omfattande frihandelsavtalen bör inbegripa mekanismer i civilsamhället (12).

4.1.6

Den europeiska grannskapspolitikens instrument bör vara lättillgängliga för civilsamhälles-organisationer i medlemsstaterna och EGP-staterna. De bör uppmuntra till dialog, engagemang och utbyte av idéer. EESK påpekar att arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och medlemsstaternas ekonomiska och sociala råd har en mycket viktig funktion att fylla i fråga om utbyte av erfarenheter och lärdomar, informations-spridning, benchmarking, kunskapsöverföring och hantering av administrativa resurser (13).

4.2.1

EESK har ständigt betonat vikten av social dialog för att främja ekonomisk utveckling och demokratisering. Vi har också framhållit den europeiska grannskapspolitikens generella framgång (14). Den sociala dialogen bör främjas både inom den östra och inom den södra dimensionen av den europeiska grannskapspolitiken. EESK efterlyser respekt för arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas oberoende. Detta är en av de grundläggande mänskliga och sociala rättigheter som fastställts av internationella och europeiska organisationer (15).

4.2.2

Kommittén vill att uppfyllande av dessa grundläggande rättigheter, inte minst föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar, ska erkännas fullt ut. Vi uppmanar de berörda länderna att vidta de åtgärder som krävs för att närma sig ett införlivande av de europeiska och internationella normer som fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i den europeiska sociala stadgan (Europarådet) samt av ILO (Internationella arbetsorganisationen), och inrätta en ”social rättsstat”. Uppfyllande av dessa normer måste ingå i de formella kriterier som används vid utarbetandet och utvärderingen av associeringsavtal (16).

4.2.3

Trots att det finns arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i alla partnerländer så har den sociala dialogen – som har en viktig roll i uppnåendet av hållbar tillväxt och social fred i samhället – hittills varit rätt så svag i dessa länder. Ett systematiskt program bör utvecklas, i syfte att främja utbyte av bästa metoder från erfarenheter som gjorts inom social- och sysselsättningspolitik, i EU och i partnerländerna.

4.3.1

Den europeiska grannskapspolitiken bör uppmuntra till större förståelse – mellan partnerländerna samt mellan EU och partnerländerna – av varandras kulturer, religiös dialog och kulturell mångfald. På lång sikt är möjligheterna att uppnå stabilitet och demokratisering i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken också beroende av bärkraften i de kulturella och religiösa modellerna och av hur toleranta och inkluderande de är.

4.3.2

Det är viktigt att uppmuntra kulturell – samt ekonomisk och politisk – dialog och bygga upp samförstånd. Detta bör leda till konkret och betydande finansiellt stöd och nätverksstöd till interkulturell dialog, oberoende kulturproduktion och offentliga debatter. Det bör stärka oberoende tänkare, konstnärer och aktivister från grannskapsländerna att höras och synas och främja deras produktiva samspel med inhemsk och europeisk publik.

4.4.1

Översynen av den europeiska grannskapspolitiken måste fungera som ett incitament för att bättre förmedla EU:s intressen och värderingar, både inom EU och i partnerländerna. Detta är särskilt viktigt nu när vågen av propaganda från terroristgrupper och Ryssland tilltar (17). EU måste sända en tydlig signal till medborgarna i grannskapsländerna om att den europeiska grannskapspolitiken ställer människorna och deras säkerhet och välbefinnande i centrum. Detta kommer att kräva att det inrättas nya instrument som kan nå lokala myndigheter, medier samt icke-statliga organisationer.

4.4.2

Allmän medvetenhet är avgörande för att utvärdera och förstå den europeiska grannskaps-politikens inflytande på människors behov. Yttrandefrihet, trosfrihet, mediefrihet och informationssäkerhet i EU:s grannskap är av avgörande betydelse. Att stödja människors tillgång till internet, fria och oberoende medier, undersökande journalistik och initiativ till mediesamarbete mellan EU och grannskapsländerna bör bli ett av de viktigaste målen för att stärka samhällets förmåga att hantera aggressiv propaganda.