14.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/40

Huvudföredragande:

Pavel TRANTINA

1.1

EESK välkomnar kommissionens ansträngningar för att kraftigt öka det inledande förskottet när det gäller sysselsättningsinitiativet för unga, som är ett betydande steg framåt. Det bör hjälpa de medlemsstater som har den högsta ungdomsarbetslösheten, och ofta mer omfattande budgetrestriktioner, att börja genomföra sysselsättningsinitiativet för unga på ett effektivt sätt.

1.2

Trots att EESK vid upprepade tillfällen har framfört tvivel beträffande de belopp och finansieringsmetoder (1) som fastställts för ungdomssysselsättnings- och ungdomsgarantiinitiativen delar kommittén kommissionens åsikt att Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden (ESF) behöver modifieras i linje med det förslag som lagts fram.

1.3

Kommittén är övertygad om att detta initiativ bör uppmuntra medlemsstaterna att prioritera kampen mot ungdomsarbetslösheten i sina nationella budgetar. Byråkratiska förfaranden får varken hindra en effektiv utbetalning av de 6 miljarder euro som anslagits till sysselsättningsinitiativet för unga eller fördröja andra initiativ som syftar till att effektivt bekämpa den rådande ungdomsarbetslösheten.

1.4

EESK anser att sysselsättningsinitiativet för unga innebär en möjlighet att utvärdera det framtida arbetet i medlemsstaterna – de offentliga arbetsförmedlingarna måste bli mycket mer proaktiva, det måste skapas bättre synergier mellan utbildning, fortbildning och aktörerna på arbetsmarknaden, och ungdomarna måste på lämpligt sätt och utan dröjsmål informeras om sina rättigheter och möjligheter.

1.5

EESK uppmuntrar starkt det organiserade civila samhällets deltagande i utformningen och övervakningen av de nationella programmen med koppling till sysselsättningsinitiativet för unga på partnerskapsbasis. EESK vill erinra om sitt långa engagemang på ungdomsarbetslöshetsområdet. Kommittén är övertygad om att man genom att involvera arbetsmarknadsparterna i en tillväxtstrategi, arbetsmarknadsreformer, utbildningsprogram och reformer av den offentliga förvaltningen, samt genom att involvera ungdomsorganisationerna i genomförandet av ungdomsgarantin, kommer att säkerställa samtycke från stora delar av befolkningen och därmed trygga den sociala stabiliteten (2).

1.6

EESK uppmanar kommissionen att noggrant övervaka utmaningarna för genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga och framför allt ungdomsgarantin. Övervakningsprocessen bör inte bara baseras på kvantitativa analyser utan också på mer kvalitativa indikatorer.

1.7

Det behövs större investeringar i utbildning för att främja en politik för livslångt lärande och i slutändan ingå i en övergripande strategi för utbildning. Praktikprogram och lärlingsutbildningar bör hålla hög kvalitet. Praktikprogram bör bygga på inlärningsmål och helst ingå i läroplanerna. De bör inte ersätta skapandet av nya arbetstillfällen.

1.8

Kommittén är övertygad om att kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället, måste spela en central roll för att garantera en sund EU-budget som kan främja skapandet av arbetstillfällen för ungdomar.

2.1

Sysselsättningsinitiativet för unga föreslogs av Europeiska rådet 2013, med en budget på 6 miljarder euro för perioden 2014–2020. Det bör särskilt stödja ungdomar som inte ägnar sig åt utbildning, fortbildning eller förvärvsarbete i de regioner inom EU som hade en ungdomsarbetslöshet på mer än 25 % år 2012 genom att integrera dem på arbetsmarknaden.

2.2

Medlen inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga bör därför användas för att förstärka och påskynda åtgärderna i ungdomssysselsättningspaketet från 2012. I synnerhet finns medel tillgängliga för EU-länder som behöver finansiera åtgärder för att, i stödberättigade regioner, genomföra den rekommendation om ungdomsgarantin som antogs av rådet (sysselsättning och socialpolitik) 2013.

2.3

I december 2014 uppgick ungdomsarbetslösheten till 21,4 % i EU-28 och till 23,0 % i euroområdet (3), medan den i vissa länder fortfarande ligger på en oacceptabelt hög nivå – över 40 % eller till och med 50 %. Även om dessa siffror långsamt är på väg neråt är de fortfarande mycket högre än före krisen, och för ungdomarnas del är krisen fortfarande inte över. Mer än hälften av alla unga européer anser att ungdomarna i deras land har marginaliserats och utestängts från det ekonomiska och sociala livet till följd av krisen (4).

2.4

Ett år efter antagandet av ESF-förordningen om sysselsättningsinitiativet för unga är resultaten inte i nivå med förväntningarna. Tidigareläggningen av åtagandena med koppling till sysselsättningsinitiativet för unga och de andra särskilda åtgärderna i initiativet har inte lett till den snabba mobilisering av medel från initiativet som man hade väntat sig. Bland de huvudsakliga skäl som anges är den pågående förhandlingsprocessen avseende de relevanta operativa programmen och införandet av genomförandeordningarna i medlemsstaterna. Andra skäl är den begränsade kapaciteten hos myndigheterna att utlysa ansökningsomgångar för projekt och att behandla ansökningar skyndsamt samt bristen på tillräcklig förfinansiering för att inleda nödvändiga åtgärder.

2.5

Detta förslag bör ta itu med denna och andra utmaningar. Förslaget innebär att det inledande förskott som ställs till förfogande från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga under 2015 ökas till cirka en miljard euro. Detta ändrar inte den allmänna finansiella profilen för nationella anslag som redan har avtalats, utan innebär bara att man föreslår att man ska tidigarelägga de anslag som redan har fastställts i EU:s budget för sysselsättningsinitiativet för unga. Det aktuella förslaget ökar därför medlemsstaternas flexibilitet när det gäller att få tillgång till denna finansiering och mobilisera den på ett mer genomgripande sätt.

3.1.1

Åtgärder som finansieras inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga bör bygga på en rättighetsbaserad syn på ungdomar och sysselsättning, eftersom det särskilt i tider av djup kris är viktigt att man inte låter kvaliteten på ungdomars sysselsättning komma i andra hand. Projekt inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga bör bidra till att främja arbetstillfällen av god kvalitet. Det finns allt fler belägg för att tillfälliga anställningar och deltidsarbete i vissa medlemsstater blir ett tvång snarare än ett frivilligt alternativ för ungdomar.

3.1.2

Praktik- och lärlingssystem ska utvidgas ytterligare inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Praktikprogram bör hålla god kvalitet och utgöra en värdefull och användbar arbetslivserfarenhet för ungdomar. Praktikprogram bör bygga på inlärningsmål och helst ingå i läroplanerna. De bör underlätta övergången från utbildning till arbete men får inte ersätta skapandet av nya arbetstillfällen. Företag bör uppmuntras att anställa praktikanter efter praktikens slut.

3.2.1

EESK vill starkt betona vikten av att de operativa programmen (inklusive de som finansieras genom ESF och därmed finansierar sysselsättningsinitiativet för unga) inriktas på ”partnerskapsvänliga” insatser och åtgärder. Likabehandling och pluralism i partnerskapen, riktade partnerskap för riktade program samt mer omfattande kapacitetsuppbyggnad bör utgöra viktiga riktlinjer (5). EESK anser att övervakningskommittéerna, i egenskap av partnerskapsinstrument som även involverar det organiserade civila samhället, bör användas för lämpliga diskussioner om och övervakning av hur sysselsättningsinitiativet för unga genomförs i medlemsstaterna.

3.2.2

En minskad ungdomsarbetslöshet kan endast uppnås med hjälp av ett verkligt sektorsövergripande tillvägagångssätt och utvecklingen av effektiva partnerskap mellan företag, ungdomssektorn, civilsamhällesorganisationer, offentliga arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare samt lokala och regionala myndigheter.

3.2.3

För att hantera ungdomsarbetslöshetens mångfasetterade karaktär, bidra till utformningen av skräddarsydda tjänster och garantera att man bättre når ut till ungdomar – särskilt de mest utsatta, som befinner sig långt från arbetsmarknaden – bör ungdomar och ungdomsorganisationer engageras i utformningen, övervakningen och, i tillämpliga fall, genomförandet av de åtgärder som finansieras genom sysselsättningsinitiativet för unga på nationell, regional och lokal nivå.

3.2.4

Ungdomsorganisationer och ungdomsföreträdare skulle också kunna underlätta kommunikationen: de kan hjälpa till att identifiera ungdomar som kan få stöd genom de åtgärder som vidtas inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga, bekämpa ungdomsarbetslösheten och informera ungdomar om systemens möjligheter.

3.3.1

Arbetsmarknadsstrategier som uppmuntrar tidiga insatser för att hjälpa unga att komma in på arbetsmarknaden är till fördel för hela deras yrkesverksamma liv. Det är emellertid också mycket svårt för ungdomar att stanna kvar på arbetsmarknaden efter deras första erfarenhet, och därför bör yrkesvägledning finnas till hands för ungdomar på längre sikt.

3.3.2

För att vara effektiva måste åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga, särskilt ungdomsgarantisystemen, kombineras med en ökning av de offentliga arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet. Det räcker inte att bara ge dagens misslyckade system nya namn. En rättvis och inkluderande ungdomsgaranti bör säkerställa en snabb övergång från skola till arbetsliv genom att erbjuda skräddarsydd yrkesvägledning som leder till högkvalitativa erbjudanden till alla ungdomar.

3.4.1

Åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga bör inte bara omfatta omedelbara åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, utan också ha som mål att minska ungdomsarbetslösheten på medellång och lång sikt, vilket kräver långsiktiga riktade investeringar.

3.4.2

Nedskärningar i ungdomstjänster och sociala tjänster strider mot andemeningen i sysselsättningsinitiativet för unga och undergräver potentialen i åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten.

3.4.3

För att möta de olika behoven hos alla ungdomar, särskilt de mest utsatta, bör projekt som finansieras genom sysselsättningsinitiativet för unga vara en del av ett samordnat åtgärdspaket som omfattar flera stödmekanismer. Tillgång till sociala system bör garanteras för ungdomar, och atypiska anställningsformer bör regleras för att motverka vissa negativa effekter av den otrygghet som är en följd av sådana arbeten. Dessutom behöver man göra särskilda satsningar på att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden på grund av ålder, kön, invandrarbakgrund och andra orsaker.

3.4.4

Sysselsättningsinitiativet för unga bör inte hindra medlemsstaterna från att använda medel från Europeiska socialfonden för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt inom området fattigdom och social delaktighet. EESK uppmanar kommissionen att övervaka användningen av medel från Europeiska socialfonden i ungdomsrelaterade projekt.

3.5.1

På grund av de snabba förändringar som förutspås äga rum på arbetsmarknaden är kraftfulla investeringar i utbildning nu viktigare än någonsin. Därför bör kompetensstrategierna inte bara ha till syfte att tillgodose arbetsmarknadens behov, utan också erkänna färdigheter som förvärvats genom icke-formell utbildning, främja en politik för livslångt lärande och i slutändan ingå i en övergripande strategi för utbildning.

3.5.2

Övergången mellan utbildning och arbete kan också underlättas genom ett smart varvat system som kombinerar utbildning och arbete, vilket skulle ge ungdomar möjlighet att få sin första arbetslivserfarenhet parallellt med utbildning av god kvalitet.

3.5.3

Att utveckla sin företagarkompetens och sina övergripande färdigheter kan vara ett bra sätt för unga människor att bli aktiva och innovativa medborgare. Företagande måste också ses som en realistisk möjlighet till sysselsättning för ungdomar. Åtgärder måste vidtas för att ta itu med de svårigheter som ungdomar ställs inför när de startar egna företag, t.ex. svårighet att få tillgång till kredit, avsaknaden av en miniminivå av socialt skydd för unga företagare, samt avsaknaden av stöd från utbildningssystem och förvaltningsstrukturer.

3.5.4

Det sociala företagandet måste också främjas med hänsyn till dess förmåga att skapa arbetstillfällen och bidra till samhällsutvecklingen, stödja miljömässig hållbarhet och skapa socialt kapital.

3.6.1

EESK uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de utmaningar för genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga – och inte minst för ungdomsgarantin – som identifierades i 2014 års landsspecifika rekommendationer beträffande kvaliteten på erbjudanden, bristen på aktiva åtgärder riktade till ungdomar som varken arbetar eller studerar, de offentliga arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet och bristen på effektiva kontakter med alla berörda parter.

3.6.2

Övervakningsprocessen bör inte bara baseras på kvantitativa analyser utan också på mer kvalitativa indikatorer. Detta skulle inte bara göra det möjligt att identifiera åtgärder som inte skulle vara effektiva för att få in ungdomar på arbetsmarknaden, utan även att identifiera orsakerna till att dessa åtgärder inte får önskat resultat.

3.6.3

EESK välkomnar sysselsättningskommitténs ram med indikatorer för övervakning av ungdomsgarantin. Dessa indikatorer är mycket ambitiösa och kommer att kräva ett omfattande administrativt arbete från de nationella myndigheternas sida. Medlemsstaterna måste ta ansvaret för att säkerställa en effektiv insamling av uppgifter.

3.7.1

Sysselsättningsinitiativet för unga ger medlemsstaterna möjlighet att utvidga de politiska åtgärderna till ungdomar som är upp till 30 år gamla. Medlemsstaterna bör beakta denna möjlighet när de övervakar och utvärderar sysselsättningsinitiativet för unga i respektive land.

3.8.1

Det behövs sysselsättningsfrämjande makroekonomiska strategier med syftet att öka investeringarna och tillväxten. Offentliga investeringar i infrastruktur och socialt skydd kan öka sysselsättningsmöjligheterna, samtidigt som investeringar i specifika och innovativa sektorer, såsom den gröna ekonomin och IKT-industrin, kan garantera hållbar tillväxt och skapande av högkvalitativt arbete för ungdomar. En ungdomsvänlig finanspolitik, särskilt för att stödja sådana riktade insatser på efterfrågesidan, måste vara ett led i denna bredare strategi för att ta itu med krisens konsekvenser för ungdomar.