14.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 183/30


Rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen

2014/C 183/07

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DESSA SLUTSATSER, SOM ÅTERGES I BILAGAN,

VÄLKOMNAR:

de framsteg som, om än i olika utsträckning på grund av olika utgångspunkter, har gjorts när det gäller att utveckla en kultur som bygger på en ständig strävan efter högre kvalitet i Europas utbildningssystem, vilka lyfts fram i ett antal nyligen utgivna rapporter från kommissionen (1),

ANSER ATT:

1.

EU:s utbildningssystem, som viktiga drivkrafter bakom strävan efter bättre arbetstillfällen, starkare tillväxt och konkurrenskraft, står inför stora utmaningar som en kontinuerlig kvalitetsförbättring kan bidra till att möta, däribland utökat tillträde, minskade avhopp och ökad andel inlärare som stannar kvar, främjande av innovativt lärande och säkerställande av att inlärarna erhåller de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för ett inkluderande samhälle, aktivt medborgarskap, livslångt lärande och anställbarhet, oavsett social och ekonomisk bakgrund,

2.

kvalitetssäkringsmekanismer kan spela en viktig roll för att hjälpa utbildningsanstalter och politiska beslutsfattare att möta dessa utmaningar genom att se till att kvaliteten på utbildningssystemen och på enskilda utbildningsanstalter är tillräckligt god och att kvalitetssäkring – som en del av en rad åtgärder från myndigheters och utbildningsanstalters sida – skapar större öppenhet och insyn och stärker tilltron till tillämpligheten av och kvaliteten på kunskaper, färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, som i sin tur bygger på tilltron till utbildningsanstalternas och utbildningsanordnarnas kvalitet,

3.

de europeiska kvalitetssäkringsinstrumenten i kombination med den europeiska referensramen för kvalifikationer, referensramen för kvalifikationer i det europeiska området för högre utbildning och de därtill kopplade nationella referensramarna för kvalifikationer alla har bidragit till utvecklingen av en kvalitetskultur vid utbildningsanstalterna, vilket i sin tur har underlättat rörlighet i utbildningssyfte och arbetskraftens rörlighet över gränser och mellan olika system,

4.

flexibla kvalitetssäkringsmetoder kan, med tanke på de erfarenheter som gjorts inom högre utbildning och inom yrkesutbildning, vara till hjälp för kvalitetssäkring inom formellt och icke-formellt lärande inom alla utbildningssektorer och kan dessutom tillämpas på framväxande fenomen som öppna lärresurser och gränsöverskridande utbildning, bl.a. utbildning genom franchise (2),

ÄR ENIGT OM FÖLJANDE:

1.

Det finns avsevärt utrymme för effektivare strategier för kvalitetssäkring inom alla utbildningssektorer, som rör sig bort från en strategi med en ”checklista” och mot utvecklingen av verkliga, djupt förankrade kvalitetshöjningsattityder i undervisning och lärande som kan höja standarden och förbättra läranderesultaten.

2.

Kvalitetssäkring – inom ramen för kontinuerlig kvalitetshöjning – bör understödja reformer av utbildningssystem i linje med reformagendor på EU-nivå och nationell nivå.

3.

Kvalitetssäkringen – särskilt den interna kvalitetssäkringen – på området för högre utbildning har blivit allt effektivare när det gäller att hjälpa högre utbildningsanstalter att nå sina mål. Den externa kvalitetssäkringen är olika utformad i medlemsstaterna alltefter nationella behov och omständigheter, med bl.a. programackreditering och utbildningsanstaltsutvärdering som bidrar till allt större förtroende och högre standarder. Inom den externa kvalitetssäkringen finns en allt starkare tendens till att använda sig av utbildningsanstaltsutvärdering, vilket gör det möjligt för de högre utbildningsanstalterna att anpassa sitt utbud på ett mer flexibelt sätt som motsvarar både deras egna, de studerandes, arbetsmarknadens och samhällets behov.

4.

Gränsöverskridande samarbete inom kvalitetssäkring har inom samma område en avgörande roll att spela när det gäller att bygga upp förtroende och höja kvalitetsstandarderna, främja rörlighet i utbildningssyfte, förbättra förutsättningarna för gemensamma program och bidra till en högre utbildning som fungerar väl både över gränserna och genom franchise. Ökade möjligheter för kvalitetssäkringsorgan att, med iakttagande av nationella krav, erbjuda gränsöverskridande kvalitetssäkring genom det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar) bör bidra till att främja en europeisk dimension inom kvalitetssäkring och underlätta gränsöverskridande utvärdering och enklare förfaranden för gemensamma program.

5.

De vägledande verktyg och det utbildningsmaterial som tagits fram av Eqavet (3)-nätverket på området för yrkesutbildning har bidragit till framstegen mot en kvalitetskultur i medlemsstaterna och de flesta medlemsstater har antingen redan infört eller håller på att ta fram en nationell strategi för kvalitetssäkring som ligger i linje med Eqavet. Större ansträngningar bör göras för att i synnerhet se till att läranderesultat i ökad utsträckning beaktas i kvalitetssäkringsmetoderna och metoderna även kan tillämpas på icke-formellt lärande och lärande på arbetsplatsen i antingen formella eller icke-formella miljöer, beroende på vad som är lämpligt i det nationella sammanhanget.

6.

Erfarenheterna från Eqavet kan utgöra grunden för utformningen av en övergripande strategi för kvalitetssäkring på området för vuxenlärande.

7.

Ökad överblickbarhet när det gäller kvalitetssäkringen inom olika sektorer och i system för validering av icke-formellt och informellt lärande – däribland alla former av e-lärande – skulle också bidra till ökat förtroende och större genomtränglighet mellan olika sektorer och länder.

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT, I ENLIGHET MED NATIONELL PRAXIS OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, SAMARBETA MED RELEVANTA INTRESSENTER FÖR ATT:

1.

utveckla och främja en kvalitetshöjningskultur som genomsyrar all utbildning för att höja såväl kvaliteten på de kunskaper, färdigheter och kompetenser som inlärarna utvecklar som kvaliteten på inlärningsprocessen och utnyttja de europeiska kvalitetssäkringsinstrumenten på lämpligt sätt,

2.

stärka kvalitetssäkringsmetodernas kapacitet att hantera nuvarande och framtida utveckling på utbildningsområdet, såsom e-lärande i alla dess former, och se till att kvalitetssäkringsorganens verksamhetsområde är tillräckligt flexibelt i detta avseende,

3.

säkerställa ökad öppenhet vad gäller resultaten av kvalitetsbedömningar,

4.

använda de finansieringsmöjligheter som Erasmus+-programmet erbjuder för att ta fram innovativa gränsöverskridande projekt som ökar kvalitetssäkringens kapacitet att understödja hållbara utbildningsreformer över hela EU och i lämpliga fall använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att främja utvecklingen av kvalitetssäkrade utbildningssystem,

5.

genom kvalitetssäkring ge incitament till främjandet av högkvalitativ undervisning,

6.

inom ramen för Bolognaprocessen stödja den redan inledda översynen av standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, för att göra dessa tydligare och mer användbara och tillämpliga, också vad gäller deras tillämpningsområde, med tonvikt på högre kvalitetsstandarder,

7.

där så är lämpligt uppmuntra gränsöverskridande samarbete mellan kvalitetssäkringsorgan i alla sektorer och för alla former av utbildning,

8.

säkra kvaliteten på den utbildning som tillhandahålls av högre utbildningsanstalter med universitetsområden och kurser som ges genom franchise utomlands, med stöd av nationella kvalitetssäkringsorgan, genom att stärka samarbetet mellan kvalitetssäkringsorgan i utsändande länder och mottagarländer eller genom att låta Eqar-registrerade organ utvärdera utbildningsanstalter med ett gränsöverskridande och franchisebaserat utbud, så att kvalitetskraven uppfylls och gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt lärande uppmuntras,

9.

fortsätta genomföra Eqavet-ramen i syfte att bygga upp en kvalitetssäkringskultur i och mellan medlemsstater, även hos dem som tillhandahåller yrkesutbildning, genom att i första hand anstränga sig för att innan utgången av 2015 på nationell nivå – i enlighet med Bryggekommunikén – inrätta en gemensam referensram för kvalitetssäkring för yrkesutbildningsanordnare som omfattar yrkesutbildningsrelaterat skolbaserat lärande och lärande på arbetsplatsen, beroende på vad som är lämpligt i det nationella sammanhanget,

10.

se till att kvalitetssäkringssystem, kvalitetssäkringsåtgärder och kvalitetssäkringsinstrument regelbundet utvärderas så att de ständigt kan utvecklas och göras effektivare.

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT, MED BEAKTANDE AV DE OLIKA SEKTORERNAS SÄRDRAG OCH KRAV SAMT NATIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR, GÖRA FÖLJANDE:

1.

Fortsätta att främja öppenhet och insyn i samt komplementaritet mellan olika sektors kvalitetssäkringsmetoder genom att utgå från europeiska principer för kvalitetssäkring ur ett livslångt lärande-perspektiv, i avsikt att garantera kvaliteten på resultaten för inlärare och öka genomträngligheten mellan utbildningssektorerna. Bland möjliga ytterligare åtgärder märks följande:

a)

Att öka användningen av en strategi baserad på läranderesultat vid fastställande, utfärdande och bedömning av kunskaper, färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, genom att bygga vidare på den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och meritbaserade europeiska instrument som ECTS (4) och Ecvet (5).

b)

Att verka för öppna kvalitetssäkringsmetoder som bygger vidare på befintliga kvalitetssäkringsramar och som stöder tillförlitliga, giltiga och trovärdiga bedömningsmetoder och bedömningsverktyg för validering av icke-formellt och informellt lärande.

c)

Att förstärka kopplingarna och samarbetet mellan intressenterna inom utbildningsvärlden och arbetsvärlden, bland annat i syfte att utveckla lämplig kompetensbevakning och lämpliga kompetensprognoser.

d)

Att, där så är lämpligt, genom kvalitetssäkring involvera relevanta intressenter, inbegripet personal, inlärare och arbetsgivare i strategiskt beslutsfattande, i utformning av kvalifikationer och i programutveckling, programutbud och programövervakning, i syfte att garantera kontinuerlig kvalitetsförbättring inom utbildningsanstalter.

2.

Utnyttja kvalitetssäkringens potential för att stärka genomförandet av nationella kvalifikationsramar med koppling till den europeiska referensramen för kvalifikationer.

3.

Dra nytta av det pågående arbetet inom högre utbildning inom ramen för Bolognaprocessen i syfte att tillvarata kvalitetssäkringens potential för att stärka det ömsesidiga förtroendet och öppenhet och insyn som grund för en övergång till ett mindre komplicerat erkännande av alla relevanta kvalifikationer.

4.

Sträva, genom att beakta de erfarenheter som förvärvats inom högre utbildning, efter att öka den gränsöverskridande öppenheten avseende kvalitetssäkringsmetoder i andra utbildningssektorer och på andra utbildningsnivåer.

5.

Utforska kvalitetssäkringsmetoder i syfte att bättre ta itu med kvaliteten på icke-formellt lärande och lärande på arbetsplatsen på ett sätt som är lämpligt i det nationella sammanhanget, i förekommande fall genom att utgå från Eqavet-ramen.

6.

Ytterligare utforska relevanta kvalitetssäkringsfrågor i samband med e-lärande, t.ex. bedömning och certifiering av nya in- och utlärningsformer.

7.

Arbeta – särskilt mot bakgrund av kommissionens nya utvärderingsrapport om den europeiska referensramen för kvalifikationer och dess lägesrapporter om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning och högre utbildning (6) – för en närmare samordning och förbättring av Eqavet och de europeiska verktygen för kvalitetssäkring inom den högre utbildningen, framför allt genom att införliva en strategi baserad på läranderesultat och med stöd av instrumenten för ökad tydlighet såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass och europeiska meritsystem.

8.

Inom den öppna samordningsmetoden undersöka vilket utrymme medlemsstaterna har att stärka sina kvalitetssäkringsbestämmelser och kvalitetssäkringsinitiativ på områdena förskoleutbildning, skolutbildning och vuxenlärande mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inom andra sektorer.

9.

Fortsätta att främja kvalitetssäkringssamarbete på internationell nivå inom alla sektorer, genom samarbete med internationella organisationer, politisk dialog med internationella nyckelpartner och partnerskap med utbildningsanstalter i hela världen.

RÅDET UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

1.

Fortsätta att stärka kopplingarna och synergin mellan olika EU-verktyg för ökad tydlighet som stöder kvalitetssäkring, erkännande och rörlighet, och eftersträva ytterligare komplementaritet och konvergens mellan sådana verktyg, bl.a. genom att ta del av läget i samråden om ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer.

2.

Fortsätta att stärka det ömsesidiga lärandet genom europeiskt kvalitetssäkringssamarbete inom alla sektorer, bland annat med hjälp av finansiering från Erasmus+-programmet.

3.

Utforska olika sätt att stödja medlemsstaterna i utvecklingen av kvalitetssäkringsmetoder så att dessa kan tillämpas på olika in- och utlärningsformer eller på olika utbildningssektorer och utbildningsnivåer.


(1)  Se bilagan (”Annan bakgrund”).

(2)  Gränsöverskridande utbildning innefattar tillhandahållande av tjänster inom högre utbildning i utlandet genom universitetsfilialer eller inom ramen för franchiseavtal eller valideringsarrangemang ingångna mellan en utsändande och en mottagande utbildningsanstalt.

(3)  Europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

(4)  Det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter inom den högre utbildningen.

(5)  Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

(6)  Se bilagan.


BILAGA

Politisk bakgrund

1.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 12 februari 2001 om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen (1).

2.

De standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring för det europeiska området för högre utbildning som antogs 2005, och det åtagande att se över dessa som ingicks av ministrarna vid Bolognakonferensen på ministernivå i Bukarest den 26–27 april 2012.

3.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen (2).

4.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, i synnerhet de gemensamma principerna för kvalitetssäkring inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning i bilaga III (3).

5.

Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) för perioden fram till 2020 (4).

6.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (5).

7.

Slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 19 november 2010 om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011–2020 (6).

8.

Rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (7).

9.

Rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande (8).

10.

Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (9).

11.

Rådets slutsatser av den 15 februari 2013 om att investera i utbildning – ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 (10).

12.

Rådets slutsatser av den 25 november 2013 om den europeiska högre utbildningens globala dimension (11).

13.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (12).

14.

Rådets slutsatser av den 24 februari 2014 om effektiv och innovativ utbildning för att investera i kompetens – till stöd för den europeiska planeringsterminen för 2014 (13).

Annan bakgrund

1.

Den europeiska rapporten från maj 2000 om kvaliteten i skolväsendet: 16 kvalitetsindikatorer.

2.

Eurydice-undersökningen: Evaluation of Schools providing Compulsory Education in Europe, 2004.

3.

Rapporten från högnivågruppen för modernisering av högre utbildning från juni 2013 om förbättring av kvaliteten på undervisning och lärande vid Europas högre utbildningsanstalter.

4.

2013 års undersökning om kvalitetssäkring inom vuxenutbildningen och rapporten från temagruppen för kvalitet i vuxenutbildningen av den 24 oktober 2013.

5.

Rapporten av den 19 december 2013 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln Evaluation of the European Qualification Framework (EQF) – Implementation of the Recommendation of the European Parliament and the Council on the Establishment of the European Qualifications Framework for Lifelong Learning.

6.

Rapporten av den 28 januari 2014 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen.

7.

Rapporten av den 28 januari 2014 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.


(1)  EGT L 60, 1.3.2001, s. 51.

(2)  EUT L 64, 4.3.2006, s. 60.

(3)  EUT C 111, 6.5.2008, s. 7.

(4)  EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(5)  EUT C 155, 8.7.2009, s. 1.

(6)  EUT C 324, 1.12.2010, s. 5.

(7)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 36.

(8)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.

(9)  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(10)  EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.

(11)  EUT C 28, 31.1.2014, s. 2.

(12)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(13)  EUT C 62, 4.3.2014, s. 4.