MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1         Politiskt sammanhang

I sin roll som tillsynsmyndighet, tjänsteleverantör och arbetsgivare är den offentliga sektorn central för ekonomin. Den står för över 25 % av den totala sysselsättningen och en betydande andel av den ekonomiska aktiviteten i EU:s medlemsstater. En effektiv och produktiv offentlig sektor kan vara en stark tillväxtmotor genom sitt stöd till och styrning av den privata sektorn. Vid en tidpunkt då regeringar står inför utmaningen att både konsolidera finanserna och främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning finns det starka argument för effektivitetsvinster, bättre styrelseformer, snabbare tjänster och ökat användardeltagande i den offentliga sektorn[1].

Det arbete som i många år bedrivits på områden som interoperabilitet, e-förvaltning, öppna data, datormoln och social innovation har gjort att ett antal mogna koncept och verktyg nu finns inom räckhåll. Den viktigaste nyheten är att öppna data, participativa verktyg och interoperabla plattformar kan ge oerhörda förbättringar i samband med skapandet och tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter och offentliga tjänster när det gäller hastighet, effektivitet och kvalitet. Det finns nu goda möjligheter för sammankopplade och samverkande öppna förvaltningar som för samman bidrag från olika sektorer på ett interoperabelt och säkert sätt. Förverkligandet av detta kommer att vara ett viktigt led i skapandet av en digital inre marknad.

I den årliga tillväxtundersökningen för 2013[2] påpekade kommissionen att gränsöverskridande interoperabilitet för onlinetjänster och digitalisering av de europeiska offentliga förvaltningarna är viktiga faktorer för tillväxt och effektivitetsökningar. Interoperabilitet mellan förvaltningar är en förutsättning för ett effektivare och mer ändamålsenligt tillhandahållande av digitala tjänster, medan gemensam användning och vidareutnyttjande av befintliga interoperabilitetslösningar kan begränsa kostnadsökningarna. Det här är viktiga produktivitetsfaktorer som kan förbättra och modernisera de offentliga förvaltningarna på europeisk, nationell, regional och lokal nivå[3].

För att hantera den rådande ekonomiska krisen har kommissionen antagit ett annat viktigt initiativ, Europa 2020-strategin[4], som ska utveckla EU till en smart och hållbar ekonomi för alla med hög sysselsättning och produktivitet och stor social sammanhållning. Vissa viktiga frågor som omfattas av denna strategi är direkt kopplade till moderniseringen av Europas offentliga förvaltningar. I En digital agenda för Europa[5], som är ett flaggskeppsprogram inom Europa 2020-strategin, understryks att interoperabilitet är nödvändig för att man ska kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknikens alla sociala och ekonomiska möjligheter maximalt. Följaktligen kan den digitala agendan endast ta fart om interoperabiliteten säkerställs. Den del av den digitala agendan som rör interoperabilitet och standarder är kopplad till prioriteringar inom andra relevanta initiativ, som den europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS), den europeiska interoperabilitetsramen (EIF)[6] och strategin för e‑kommissionen 2012–15[7].

Den 24 och 25 oktober 2013 antog Europeiska rådet slutsatser som underströk att moderniseringen av offentliga förvaltningar måste fortsätta, med ett snabbt införande av sådana tjänster som e-förvaltning, e-hälsovård, e-fakturor och e-upphandling som är beroende av interoperabilitet. Det här kommer att ge medborgare och företag i hela Europa fler och bättre digitala tjänster. Det kommer också att leda till kostnadsbesparingar och öka effektiviteten, öppenheten och kvaliteten när det gäller den offentliga sektorns tjänster.

Interoperabilitetsprogrammen har utvecklats mycket sedan 1995 då de först lanserades. Kommissionen har mycket länga visat sin starka vilja att satsa på interoperabilitetslösningar. I dag krävs ett starkt engagemang från alla parter för att kommissionen och medlemsstaterna ska kunna omvandla och modernisera tjänster i hela Europa. I detta sammanhang har interoperabilitet varit en starkt bidragande faktor till ”en effektiv gräns- och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan […] förvaltningar, […] för att kunna tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av gemenskapens politik och verksamheter”, såsom förespråkades i beslutet om det föregående programmet (ISA-beslutet, artikel 1.2)[8].

Det aktuella förslaget om en fortsättning på kommissionens interoperabilitetsprogram bygger på faktiska behov och kommer därmed i hög grad att bidra till moderniseringen av de offentliga förvaltningarna i Europa.

Förslaget är kopplat till andra initiativ som bidrar till moderniseringen av offentliga förvaltningar, t.ex. den digitala agendan, Horisont 2020[9], Fonden för ett sammanlänkat Europa[10] och nätverk som Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan), investeringsfonderna och de europeiska strukturfonderna (när det gäller de två sistnämnda genom att säkerställa att finansierade projekt är anpassade till de EU-täckande interoperabilitetsramarna och -specifikationerna). I en färsk rapport om hur man får fart på innovation inom europeisk offentlig sektor[11] framhålls interoperabilitet och arbetet inom de föregående programmen som faktorer som främjar digital innovation och undanröjer hinder för moderniseringen av den offentliga sektorn.

Detta nya program bör därför fungera som central referenspunkt och ett instrument för IKT-baserad modernisering av den offentliga sektorn i Europa, och det kan därmed ge ett ovärderligt bidrag till skapandet av en digital inre marknad.

1.2         Interoperabilitetens betydelse

I dagens Europa är medborgarna fria att arbeta och flytta och företagen fria att bedriva handel och verksamhet i hela unionen. Detta innebär att de måste ha många elektroniska kontakter med medlemsstaternas förvaltningar. För att underlätta dessa kontakter håller medlemsstaterna gradvis på att modernisera sina förvaltningar genom att förbättra sina förfaranden och IKT-infrastrukturer och därigenom minska det administrativa arbetet och de administrativa kostnaderna och samtidigt göra de tjänster som de erbjuder mer effektiva och ändamålsenliga.

Denna modernisering genomförs dock på nationell nivå, utan någon interoperabilitet på europeisk nivå, vilket innebär att sådana förändringar ofta skapar elektroniska hinder (e-hinder) som hindrar medborgare och företag från att använda offentliga tjänster på ett effektivt sätt och den inre marknaden från att fungera smidigt.

De utmaningar som Europa står inför är samtidigt sådana att de i allt högre grad förutsätter gemensamma åtgärder, och därför måste medlemsstaterna göra gemensamma ansträngningar för att genomföra dessa. Det är medlemsstaternas och kommissionens gemensamma ansvar att tillämpa ett stort antal rättsakter, och för detta krävs samverkan över gränser och mellan sektorer med hjälp av interoperabla IKT-lösningar, som nu ingår i de flesta rättsakter och är ett centralt instrument för sådan samverkan.

1.3         Bakgrund

Programmet för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA) 1995–99[12] syftade till att främja utveckling och drift av transeuropeiska telematiknät, som medlemsstaterna kunde använda för att utbyta uppgifter med varandra och/eller EU-institutionerna.

Uppföljningsprogrammet IDA II (1999–2004) [13][14] syftade till effektivare e-förvaltningstjänster för företag och medborgare i Europa.

IDABC-programmet 2005–2009[15] syftade till ett interoperabelt tillhandahållande av europeiska e-förvaltningstjänster till offentliga förvaltningar, företag och medborgare.

ISA-programmet (2010–2015)[16] var inriktat på lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU. Målet var att stödja samarbete mellan offentliga förvaltningar i Europa genom att främja effektiva och ändamålsenliga elektroniska gräns- och sektorsöverskridande kontakter mellan offentliga förvaltningar i Europa. Detta gör det möjligt att tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som bidrar till genomförandet av unionens politik och åtgärder.

Verksamheten inom ovannämnda program har i hög grad bidragit till att säkerställa interoperabiliteten i samband med elektroniskt informationsutbyte mellan europeiska offentliga förvaltningar. I Europaparlamentets resolution om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets (3 april 2012) konstaterades att ISA har en viktig och övergripande roll när det gäller att fastställa, främja och stödja införandet av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar för offentliga förvaltningar i Europa. Programmet kan också ge samordningsvinster, främja återanvändning av infrastruktur, digitala tjänster och mjukvarulösningar och överföra förvaltningarnas interoperabilitetskrav till specifikationer och standarder för digitala tjänster. Europaparlamentet förespråkade också att ökade anslag skulle avsättas för interoperabilitetslösningar mellan offentliga förvaltningar i EU under perioden 2014–20.

I och med att ISA-programmet löper ut den 31 december 2015 behövs ett nytt EU-program för interoperabilitetslösningar för offentliga förvaltningar, företag och medborgare i Europa, för att

· kartlägga och analysera den allmänna interoperabilitetsbilden i Europa och motverka fragmentering,

· möjliggöra, främja och stödja ett helhetsgrepp när det gäller insamling, bedömning, utveckling, införande, industrialisering, drift, förbättring och underhåll av interoperabilitetslösningar, inklusive lösningar som främjar vidareutnyttjande av data och datautbyte, till stöd för gräns- och sektorsöverskridande kontakter mellan offentliga förvaltningar i Europa och mellan offentliga förvaltningar, företag och medborgare, och

· främja och stödja vidareutnyttjande, integration och konvergens av befintliga lösningar, inbegripet lösningar från andra EU-politikområden.

Det nya programmet kommer att hjälpa oss att klara de utmaningar som vi står inför, säkra kontinuiteten och samtidigt fungera som ett forum för utbyte av idéer och erfarenheter.

1.4         Närliggande EU-initiativ och interoperabilitet på andra politikområden

Inom det tidigare ISA-programmet har åtgärderna kontinuerligt samordnats med och anpassats till det arbete som bedrivs i IKT-stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och/eller med kommissionens interna IKT-strategi, samt med åtgärder inom ramen för den europeiska handlingsplanen för e-förvaltning 2011–15. ISA-programmet stödde dessa och liknande initiativ i den mån som de bidrog till interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU.

ISA var också väl i linje med FSE-programmet, som är unionens finansieringsinstrument för transeuropeiska nät inom områdena transport, energi och telekommunikation. FSE stöder införande och drift av grundläggande gränsöverskridande digitala tjänster. Det föreslagna programmet ska komplettera FSE genom att även omfatta utvecklingen av tjänster till operativ nivå, vilket är en förutsättning för att de ska kunna omfattas av FSE. Det tillhör också de program som ska möjliggöra och bidra till innovation inom den offentliga sektorn i Europa.

Interoperabiliteten har också varit en viktig faktor för utvecklingen av molnbaserade datortjänster. Såsom anges i kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa[17] är det viktigt med interoperabilitet för att skapa skalbara offentliga tjänster som är baserade på standarder och ”är i linje med behoven hos en rörlig befolkning och företag som vill få ut så mycket som möjligt av EU:s digitala inre marknad”. Det föreslagna programmet kommer att genomföras med beaktande av det interoperabilitetsarbete som görs inom det europeiska initiativet för datormoln.

Interoperabilitet är en viktig faktor för EU:s beslutsfattande och för ett framgångsrikt genomförande på sektorsnivå. Nedan följer några exempel på politikområden där interoperabilitet behövs för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande:

· Inre marknaden: Enligt direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden[18] ska medlemsstaterna erbjuda tjänsteleverantörer möjligheten att på elektronisk väg och över gränser fullgöra samtliga förfaranden och formaliteter som krävs för att tillhandahålla en tjänst utanför hemlandet. På bolagsrättens område föreskriver direktiv 2012/17/EU[19] interoperabilitet mellan medlemsstaternas centrala register, handelsregister och företagsregister via en central plattform. En sammankoppling av företagsregister kommer att säkerställa ett gränsöverskridande informationsutbyte mellan registren och på EU-nivå underlätta medborgares och företags tillgång till uppgifter om företag och därmed öka rättssäkerheten vad gäller villkoren för företag i Europa.

· Miljö: Enligt Inspiredirektivet[20] ska det antas gemensamma genomförandebestämmelser som fastställer tekniska arrangemang för interoperabilitet och nationella infrastrukturer. Detta ska säkerställa att rumsliga data och datatjänster är interoperabla och tillgängliga över gränserna i unionen.

· Rättsliga och inrikes frågor: För effektivitetens skull krävs förbättrad interoperabilitet och samverkan mellan europeiska databaser via t.ex. informationssystemet för viseringar (VIS), Schengens informationssystem II (SIS II), europeiska daktyloskopisystemet (Eurodac) och e-juridikportalen.

· Tullar, skatter och punktavgifter: Interoperabilitet är en nyckelfaktor för framgång. Det står klart efter över 20 års erfarenhet av transeuropeiska IKT-system som omfattar alla medlemsstater och stödjer företagstjänster som finansieras genom programmen Fiscalis 2013[21] och Tull 2013[22]. Dessa har införts och drivs av kommissionen och nationella förvaltningar. De tillgångar som genererats inom ramen för Fiscalis 2013-programmet och Tull 2013-programmet finns tillgängliga för gemensam användning och vidareutnyttjande inom andra politikområden i ”befintligt skick”.

· Hälsoområdet: Direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård innehåller bestämmelser som ska främja säker gränsöverskridande hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Direktivet innehåller uttryckliga bestämmelser om hur man ska uppnå ökad interoperabilitet för nationella IKT-system för elektroniskt utbyte av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Inom läkemedelsindustrin finns European Telematics network, som förvaltas av Europeiska läkemedelsmyndigheten, de nationella myndigheterna och kommissionen. Detta nätverk tillhandahåller praktiska lösningar som ska förenkla godkännandet av läkemedel och omfattar ett interoperabelt europeiskt nätverk för säkerhetsövervakning av läkemedel.

· Djurhälsa och livsmedelssäkerhet De senaste tio åren har man tillämpat och ständigt förbättrat effektiva lösningar som omfattar hela kedjan av spårbarhet och varningar för djur och animaliska produkter. Samtliga aktörer i kedjan (från företag till förvaltningar) deltar i Traces-systemet. Det elektroniska utbytet mellan aktörerna (inbegripet tredjeländer) baseras på internationella standarder (UNCEFACT), och man håller på att införa ett system med elektroniska signaturer för att möjliggöra e-hantering av nästan alla officiella dokument.

· Europeiska fonder: Allt informationsutbyte som rör Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, samt mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och förmedlande organ, genomförs med hjälp av system för elektroniskt datautbyte[23]. Detta främjar interoperabiliteten med nationella ramar och EU-ramar och gör att stödmottagare bara behöver lämna in alla nödvändiga uppgifter en enda gång.

· Information från den offentliga sektorn: I direktiv 2013/37/EU[24] föreskrivs att offentliga organ, när så är möjligt och lämpligt, bör tillgängliggöra handlingar i öppna och maskinläsbara- format tillsammans med tillhörande metadata, på bästa möjliga nivå av precision och detaljnivå, i ett format som garanterar interoperabilitet, vidareutnyttjande och tillgänglighet.

· Elektronisk identitet: I kommissionens förslag till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden[25] understryks att EU behöver en ram som främjar gränsöverskridande- interoperabilitet och förbättrar samordningen av de nationella tillsynssystemen för elektroniska identifierings- och autenticeringssystem som godtas i hela EU.

· IKT-standardisering: I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering[26] fastställs att det är lämpligt att uppmuntra användning av eller att kräva överensstämmelse med tillämpliga tekniska specifikationer på unionsnivå för att säkerställa interoperabilitet på den inre marknaden och för att ge användarna större valfrihet när det gäller IKT. Det aktuella programmet bör därför främja och, när så är lämpligt, stödja partiell eller fullständig standardisering av befintliga interoperabilitetslösningar.

· Europeisk statistik: I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009[27] om europeisk statistik och kommissionens efterföljande meddelande 404 (2009)[28] om ”produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet” fastställs att interoperabilitet är en viktig faktor om man ska uppnå effektivitetsvinster, minska det administrativa krånglet och förbättra EU-statistikens kvalitet för EU:s medborgare, företag och beslutsfattare.

· På området offentlig upphandling föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU, 2014/24/EU och 2014/23/EU av den 28 mars 2014 att medlemsstaterna inför elektronisk upphandling. Direktivet fastställer att de verktyg och anordningar som används för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska egenskaper, ska vara interoperabla med allmänt använda IKT-produkter. Direktiv 2014/55/EU[29] om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling, som antogs av Europaparlamentet den 11 mars 2014, rör utvecklingen av en europeisk standard för elektronisk fakturering i offentlig upphandling som ska säkerställa interoperabilitet mellan de olika systemen för elektronisk fakturering i EU.

För att alla dessa sektorsvisa initiativ ska kunna få maximalt genomslag måste sektorsöverskridande interoperabilitet övervägas och ingå i det aktuella programmets räckvidd.

1.5         Skäl till förslaget

För att möjliggöra effektiva och ändamålsenliga kontakter med allmänheten och företagen bör medlemsstaterna modernisera sina förvaltningar och tillhandahålla interoperabla digitala tjänster på nationell och europeisk nivå.

Några problem som de offentliga förvaltningarna har kvar att lösa är den interna organisatoriska komplexiteten och bristen på ramar, IKT-arkitekturer och verktyg som främjar interoperabilitet samt frågan om kulturell fragmentering och bristande samarbete mellan utspridda institutionella enheter.

I 2012 års halvtidsutvärdering av ISA-programmet fastställdes att programmet var relevant[30] och att det baserades på medlemsstaternas behov, i och med att de behov som fastställts för tidigare och befintliga program som IDA, IDABC och ISA fortfarande är giltiga för europeiska offentliga förvaltningar.

Det aktuella programmet behövs därför för följande:

– Att underlätta samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

– Att kartlägga och analysera den allmänna interoperabilitetsbilden i Europa.

– Att möjliggöra, främja och stödja ett helhetsgrepp när det gäller insamling, bedömning, utveckling, inrättande, industrialisering, drift, förbättring och underhåll av interoperabilitetslösningar, inklusive lösningar som främjar vidareutnyttjande av data och datautbyte, till stöd för gräns- och sektorsöverskridande kommunikation mellan offentliga förvaltningar, företag och medborgare i Europa.

– Att samtidigt främja och stödja återanvändbarhet, integration och konvergens för befintliga lösningar, inbegripet lösningar från andra EU-politikområden.

En avgörande faktor för ett lyckat införande av interoperabilitet, särskilt på IKT-området, är att frågan hanteras på rätt juridisk nivå för maximal effekt. Det bör säkerställas att IKT-konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen bedöms och mäts tidigt i EU:s lagstiftningsprocess och att IKT-behoven identifieras i tid, så att genomförandet går smidigt när lagstiftningen träder i kraft.

Det aktuella programmet kommer att stödja och främja en analys av IKT-konsekvenserna av föreslagen eller antagen unionslagstiftning och omfatta planering av lösningar som stödjer genomförandet av sådan lagstiftning.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1         Samråd med berörda parter

Intressenternas åsikter om ISA-programmets framtid (föreliggande förslag) samlades in mellan mars 2013 och januari 2014 i fem formella samråd med medlemsstaterna. Tolv av kommissionens generaldirektorat[31] rådfrågades också och deras synpunkter har beaktats i förslaget.

Kommissionen presenterade läget i fråga om utarbetandet av den rättsliga grunden för det nya ISA-programmet för medlemsstaterna i två officiella ISA-kommittémöten och tre möten i ISA-samordningsgruppen. Genom denna process i flera steg har man fått in synpunkter från medlemsstaterna om den föreslagna lagstiftningen.

Kommissionen informerade först medlemsstaterna om sin avsikt att anta ett nytt rättslig beslut om ISA-programmets efterföljare i mars 2013. Kommissionen presenterade ett förslag till lagstiftning vid ett möte i ISA-samordningsgruppen i oktober 2013 och uppmanade medlemsstaterna att inkomma med synpunkter.

De synpunkter som i november 2013 inkom från 16 medlemsstater[32] visade följande:

· Den nya lagstiftningen bör inriktas på att motverka dubblering av insatser och på samordning med andra EU-program (nämns av tio medlemsstater).

· Övervakningen av resultaten bör fortsätta och fördelarna med programmet bör kvantifieras (nämns av sju medlemsstater).

· Det nya ISA-programmet bör bidra till interoperabiliteten i stort genom en arkitekturmodell/ett arkitekturverktyg som t.ex. den europeiska interoperabilitetskartografin (nämns av sex medlemsstater).

· Programmet bör baseras på en behovsbaserad strategi (nämns av sex medlemsstater).

Andra mindre framträdande synpunkter var följande:

· Olika grupper av intressenter måste engageras i översynen av lagstiftningen (t.ex. medborgare, företag och den akademiska världen) och deras situation ska beaktas.

· Den nya lagstiftningen bör betona vikten av att uppgifter, tjänster och lösningar vidareutnyttjas.

· Det bör i lagstiftningen särskilda anges att en förenkling av förfaranden uppmuntras i samband med modernisering av offentliga förvaltningar.

· Det nya programmet ska ha en främjande funktion och fungera som kuvös för samarbetet mellan medlemsstater och institutioner, för att säkerställa att lösningarna inte bara genomförs utan också är hållbara och att dubblering av insatser undviks.

De senaste synpunkterna från medlemsstaterna samlades in den 16 januari 2014 i ett möte med ISA-kommittén, där tidsplanen för antagandet av det nya programmet lades fram och godkändes. Där enades man också om att lagstiftningen borde omfatta medborgare och företag, men att fokus även i fortsättningen skulle ligga på offentliga förvaltningar så att interoperabilitet kan säkerställas i hela kedjan.

2.2         Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen för detta program baserades på en metautvärdering av de utvärderingar som gjorts av det tidigare programmet (halvtidsutvärderingen av ISA-programmet från 2012 och översynen av den europeiska interoperabilitetsstrategins genomförande) samt på medlemsstaternas synpunkter.

I den huvudsakligen positiva halvtidsutvärderingen av ISA-programmet slogs det fast att programmet var i enlighet med kommissionens politiska prioriteringar och anpassat till medlemsstaternas behov samt att det genomfördes på ett effektivt och sammanhängande sätt och gav resultat som kunde vidareutnyttjas av kommissionens avdelningar och medlemsstaterna. Man hittade dock vissa brister som gav upphov till rekommendationer med avseende på

· Kommunikations- och informationsåtgärder,

· intressenternas medverkan och kontinuiteten i projektförvaltningen, och

· undvikande av överlappning och dubblering av insatser, ökad återanvändbarhet och säkerställande av hållbarheten.

Utvärderarna ansåg att fyra av de elva rekommendationerna från den slutliga utvärderingen av det föregående programmet (IDABC) var tillämpliga även på ISA-programmet.

För det aktuella programmet har man beaktat rekommendationerna i halvtidsrapporten och åtgärdat bristerna med specifika åtgärder, samtidigt som man velat konsolidera, främja och utvidga den befintliga verksamheten inom ISA-programmet. Det nya programmet kommer att bidra till identifiering, skapande och drift av interoperabilitetslösningar, som sedan kommer att kunna användas utan begränsningar av andra EU-institutioner och EU-organ samt av nationella, regionala och lokala förvaltningar, vilket kommer att främja gräns- och sektorsöverskridande samverkan dem emellan. Programmet kommer också att självständigt utveckla interoperabilitetslösningar, eller komplettera och stödja andra unionsinitiativ och lotsa fram interoperabilitetslösningar genom att fungera som ”interoperabilitetskuvös” eller säkra deras hållbarhet genom att fungera som ”interoperabilitetsbrygga”.

På så sätt kommer programmet att bidra till att minska kostnaderna och det administrativa krånglet i samband med kontakter över gränserna för alla berörda parter, ytterligare förbättra den inre marknaden och den fria rörligheten inom EU utan administrativa e-hinder, och bidra till ett snabbt genomslag för IKT-system till stöd för EU-lagstiftningen.

Om detta program inte antas skulle det nuvarande stödet till en effektiv och ändamålsenlig samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar försvinna, vilket leder till kraftigt ökade kostnader och ytterligare arbete. Om ännu fler olikartade lösningar börjar användas kan det ge upphov till nya eller värre e-hinder, vilket hindrar en smidigt fungerande inre marknad och den fria rörligheten. Detta strider mot målet att modernisera de offentliga förvaltningarna i Europa.

Införandet och driften av nya interoperabilitetslösningar skulle inte längre bidra till att säkra ett effektivt och ändamålsenligt datautbyte mellan offentliga förvaltningar i Europa. Utan ett nytt program skulle betydligt färre EU-initiativ vidtas för att främja interoperabilitet, som är en förutsättning för tillhandahållandet av gräns- och sektorsöverskridande digitala onlinetjänster för offentliga förvaltningar i Europa.

Detta program kommer i hög grad att bidra till en fungerande samverkan mellan offentliga förvaltningar i Europa, vilket direkt gagnar medlemsstaterna, företagen och medborgarna.

Programmet kommer att tillföra ekonomiskt mervärde genom att bidra till en välfungerande inre marknad med hjälp av lösningar som garanterar

a)         kortare reaktionstid i de offentliga förvaltningarnas kontakter med medborgare och företag,

b)         identifiering och vidareutnyttjande av befintliga lösningar som svarar mot liknande behov, och

c)         automatiserade transaktioner över gränser och mellan sektorer, vilket sparar resurser och tid.

Socialt mervärde skulle tillföras genom att programmets verksamheter i slutänden gynnar medborgare och företag i deras egenskap av användare av gränsöverskridande elektroniska offentliga tjänster som baseras på sådana gemensamma lösningar.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1         Sammanfattning av den föreslagna lagstiftningen

Det aktuella programmet är en efterföljare till ISA-programmet och kommer att konsolidera, främja och utvidga dess verksamhet.

Det nya programmet kommer att inriktas på följande:

· Att bidra till att identifiering, skapande och drift av interoperabilitetslösningar, som sedan kommer att kunna användas utan begränsningar av andra EU-institutioner och EU-organ samt av nationella, regionala och lokala förvaltningar, vilket kommer att främja gräns- och sektorsöverskridande samverkan.

· Att självständigt utveckla interoperabilitetslösningar eller att komplettera och stödja andra unionsinitiativ och lotsa fram interoperabilitetslösningar genom att fungera som ”interoperabilitetskuvös” eller säkra deras hållbarhet genom att fungera som ”interoperabilitetsbrygga”.

· Att bedöma IKT-konsekvenser av befintlig och föreslagen EU-lagstiftning.

3.2         Rättslig grund

För att i enlighet med artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) medverka till att målen i artiklarna 26 och 174 i EUF-fördraget uppnås och för att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i full utsträckning utnyttja fördelarna med att skapa ett område utan inre gränser, bör unionen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät, genom åtgärder som bidrar till interkonnektivitet, interoperabilitet och tillgänglighet för nationella nät.

I artikel 172 i EUF-fördraget (f.d. artikel 156 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) fastställs att de ”riktlinjer och övriga åtgärder som avses i artikel 171.1 ska antas av Europaparlamentet och rådet som ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Riktlinjer och projekt av gemensamt intresse som angår en medlemsstats territorium kräver den berörda medlemsstatens godkännande.”

3.3         Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där EU är ensamt behörigt.

Förslagets mål kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna om dessa agerar oberoende av varandra, eftersom man då inte skulle kunna uppnå den interoperabilitet som krävs för gräns- och sektorsöverskridande elektroniska offentliga tjänster och heller inte lyckas inrätta gemensamma lösningar till stöd för kommunikationen mellan offentliga förvaltningar i EU.

Genom EU-åtgärder kan förslagets mål uppnås på ett effektivare sätt, med tanke på att programmet innebär inrättande och drift av interoperabilitetslösningar som främjar en smidig gräns- och sektorsöverskridande kommunikation mellan offentliga förvaltningar. På så sätt kan man tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av EU:s politik och verksamheter.

Därför har programmet en tydlig inneboende EU-dimension. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

3.4         Proportionalitetsprincipen

Programmet ska stödja tillhandahållandet av gemensamma lösningar, dvs. gemensamma ramar, allmänna verktyg och gemensamma tjänster, som när så är lämpligt ska användas av offentliga förvaltningar för utbyte av information över nations- och sektorsgränser. I brist på andra bestämmelser är det medlemsstaterna som beslutar om tillämpningen av sådana lösningar.

Fastställande och förbättringar av gemensamma ramar och allmänna verktyg ska finansieras genom programmet, medan användningen av sådana ramar och verktyg ska finansieras av användarna på berörd förvaltningsnivå. Programmet kommer att finansiera inrättande, industrialisering (dvs. arbetet för att se till att lösningarna kan tas i drift) och förbättring av gemensamma tjänster, men kommer endast att finansiera den faktiska driften om detta kan tjäna EU:s intressen. I annat fall ska användningen av tjänsterna, inbegripet driften på decentraliserad grund, finansieras av användarna.

De lösningar som tas fram i programmet kommer att minska de finansiella och administrativa bördorna i samband med kommunikation mellan offentliga förvaltningar i Europa. Förslaget är därför förenligt med proportionalitetsprincipen.

3.5         Val av regleringsform

Precis som för det föregående ISA-programmet föreslås rättsakten ha formen av Europaparlamentets och rådets beslut, eftersom ett beslut i detta fall är det lämpligaste sättet för att följa proportionalitetsprincipen.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Finansieringsramen för genomförandet av det nya ISA2-programmet för perioden 1 januari 2016–31 december 2020 är 130 928 000 euro. Det föreslagna anslaget är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Mer detaljerade uppgifter finns i den finansieringsöversikt för rättsakten som åtföljer förslaget.

5.           ÖVRIGT

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den föreslagna rättsakten berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och bör därför gälla även för EES.

Kandidatländer

Den föreslagna rättsakten är öppen för deltagande från kandidatländernas sida.

2014/0185 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättandet av ett program för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2)

Interoperabilitet för modernisering av den offentliga sektorn

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[33],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[34],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       I flera ministerdeklarationer (Manchester den 24 november 2005, Lissabon den 19 september 2007, Malmö den 18 november 2009 och Granada den 19 april 2010), har ministrarna uppmanat kommissionen att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna genom att införa gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitetslösningar som möjliggör effektivare och säkrare offentliga tjänster. Medlemsstaterna konstaterade att bättre offentliga tjänster måste tillhandahållas med knappare resurser och att e-förvaltningens möjligheter kan ökas om man skapar en kultur av samverkan och förbättrar förutsättningarna för interoperabilitet i europeiska offentliga förvaltningar.

(2)       I kommissionens meddelande av den 19 maj 2010 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om En digital agenda för Europa[35], som är ett av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin[36], betonade kommissionen att interoperabiliteten är viktig för att man ska kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknikens (IKT) sociala och ekonomiska potential maximalt och att interoperabilitet därmed är en förutsättning för genomförandet av den digitala agendan.

(3)       I sitt meddelande av den 16 december 2010 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster[37] lanserade kommissionen den europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) och den europeiska interoperabilitetsramen (EIF).

(4)       På unionsnivå bidrar interoperabilitet till ett framgångsrikt genomförande av politiken. Nedanstående politikområden är särskilt beroende av interoperabilitet för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande.

(5)       När det gäller inre marknaden föreskriver tjänstedirektivet 2006/123/EG[38] att medlemsstaterna ska erbjuda tjänsteleverantörer möjligheten att på elektronisk väg och över gränser fullgöra samtliga förfaranden och formaliteter som krävs för att tillhandahålla en tjänst utanför hemlandet.

(6)       På bolagsrättens område föreskriver direktiv 2012/17/EU[39] interoperabilitet mellan medlemsstaternas centrala register, handelsregister och företagsregister via en central plattform. Sammankoppling av företagsregister säkerställer ett gränsöverskridande informationsutbyte mellan register och underlättar medborgares och företags tillgång till uppgifter om företag på EU-nivå, vilket därmed ökar rättssäkerheten vad gäller villkoren för företag i Europa.

(7)       På miljöområdet föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG[40] att det ska antas gemensamma genomförandebestämmelser som fastställer tekniska arrangemang för interoperabilitet. Direktivet kräver att nationella infrastrukturer ska anpassas så att rumsliga data och tjänster är interoperabla och tillgängliga över gränserna i unionen.

(8)       På området inrikes och rättsliga frågor är ökad interoperabilitet mellan europeiska databaser grunden för t.ex. informationssystemet för viseringar (VIS)[41], andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)[42], europeiska daktyloskopisystemet (Eurodac)[43] och e-juridikportalen[44]. Den 24 september 2012 antog rådet slutsatser där man förespråkade införandet av European Legislation Identifier (ELI) och betonade behovet av interoperabel sökning och interoperabelt utbyte när det gäller rättslig information som offentliggörs i nationella officiella tidningar, genom användning av unika identitetsbeteckningar och strukturerade metadata.

(9)       Interoperabilitet har varit nyckeln till framgång på området skatter, tullar och punktskatter, i driften av transeuropeiska IKT-system som omfattar samtliga medlemsstater och används för interoperabla företagstjänster som finansieras genom Fiscalis 2013-programmet och Tull 2013-programmet, som införts och drivs av kommissionen och de nationella myndigheterna. De tillgångar som genererats inom ramen för Fiscalis 2013-programmet och Tull 2013-programmet finns tillgängliga för gemensam användning och vidareutnyttjande inom andra politikområden.

(10)     På hälsoområdet omfattar direktiv 2011/24/EU[45] bestämmelser som underlättar tillgången till säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård över gränserna. Genom direktivet inrättades nätverket för e-hälsa för att hantera frågan om interoperabilitet mellan elektroniska hälso- och sjukvårdssystem. Nätverket kan anta riktlinjer för de minsta dataset som ska utbytas över gränserna vid oplanerad och akut vård och för e-recepttjänster över nationella gränser.

(11)     När det gäller europeiska fonder fastställs i artikel 122 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013[46] att allt utbyte av information mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och förmedlande organ ska ske i elektroniska system för datautbyte. Dessa system ska främja interoperabilitet med nationella ramar och unionsramar och göra det möjligt för stödmottagarna att lämna in alla nödvändiga uppgifter endast en gång.

(12)     När det gäller information från den offentliga sektorn understryks i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU[47] att offentliga myndigheter om möjligt ska göra sina handlingar tillgängliga i ett öppet och maskinläsbart format tillsammans med tillhörande metadata, på bästa möjliga nivå av precision och detaljnivå, i ett format som garanterar interoperabilitet, vidareutnyttjande och tillgänglighet.

(13)     När det gäller elektronisk identitet fastställs i kommissionens förslag av den 4 juni 2012 till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden[48] att EU behöver skapa en ram som främjar gränsöverskridande interoperabilitet och förbättrar samordningen av nationella tillsynssystem för unionsomfattande accepterade metoder för elektronisk identifiering och elektronisk autentisering.

(14)     När det gäller IKT-standardisering nämner Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012[49] interoperabilitet som ett viktigt resultat av standardisering.

(15)     När det gäller forskning och innovation fastställs entydigt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020[50] att interoperabla IKT-lösningar och IKT-standarder är en grundförutsättning för partnerskap mellan företag på EU-nivå. Samverkan kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter kommer att göra det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och göra ytterligare innovationer.

(16)     När det gäller offentlig upphandling föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU[51], 2014/24/EU[52] och 2014/23/EU[53] av den 28 mars 2014 att medlemsstaterna ska införa elektronisk upphandling. Direktivet fastställer att de verktyg och anordningar som ska användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska egenskaper, måste vara interoperabla med allmänt använda IKT-produkter. Dessutom behandlar direktiv 2014/55/EU[54] om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling, som antogs av Europaparlamentet den 11 mars 2014, utvecklingen av en europeisk standard för elektronisk fakturering i offentlig upphandling, för att säkerställa interoperabilitet mellan de olika systemen för elektronisk fakturering i EU.

(17)     Interoperabilitet är också ett grundläggande inslag i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013[55] på området bredbandsinfrastruktur och bredbandstjänster. Förordning 2014/283/EU[56] om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur anger uttryckligen att en operativ prioritet för att fonden för ett sammanlänkat Europa ska kunna uppnå sina mål är interoperabilitet, anslutbarhet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster och en samordning av dessa på unionsnivå.

(18)     På politisk nivå har rådet upprepade gånger krävt ännu större interoperabilitet i Europa och fortsatta insatser för att modernisera offentliga förvaltningar i Europa. Den 24 och 25 oktober 2013 antog Europeiska rådet slutsatser som underströk att moderniseringen av offentliga förvaltningar måste fortsätta, med ett snabbt införande av sådana tjänster som e-förvaltning, e-hälsovård, e-fakturor och e-upphandling som är beroende av interoperabilitet.

(19)     Ett interoperabilitetsperspektiv som begränsas till enskilda sektorer riskerar medföra att olikartade eller oförenliga lösningar införs på nationell nivå eller sektorsnivå, vilket skapar nya e-hinder som hindrar den inre marknadens funktion och den fria rörligheten, undergräver öppenheten och konkurrensen på marknaderna och äventyrar tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse till medborgarna och företagen. För att minska denna risk bör medlemsstaterna och unionen intensifiera sina gemensamma insatser för att motverka fragmentering av marknaden och säkerställa gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet i samband med genomförandet av lagstiftningen; de bör samtidigt minska de administrativa bördorna och kostnaderna, främja gemensamma IKT-lösningar och säkra lämplig styrning.

(20)     Flera på varandra följande program har försökt att säkerställa en enhetlig utveckling och ett enhetligt införande av övergripande och sektorsvisa interoperabilitetsstrategier, rättsliga ramar, riktlinjer, tjänster och verktyg för att hantera krav enligt unionsrätten, t.ex.

– IDA-programmet (1999–2004) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut 1719/1999/EG[57] och Europaparlamentets och rådets beslut 1720/1999/EG[58],

– IDABC-programmet (2005–09) som inrättades genom beslut 2004/387/EG avseende e-förvaltning[59], och

– ISA-programmet (2010–15) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG[60].

(21)     Verksamheter inom IDA-, IDABC- och ISA-programmen har i hög grad bidragit till att säkra interoperabiliteten för det elektroniska utbytet av information mellan offentliga förvaltningar i unionen. I Europaparlamentets resolution om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets (3 april 2012)[61] konstaterades att ISA har en viktig och övergripande roll när det gäller att fastställa, främja och stödja införandet av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar för offentliga förvaltningar i Europa, vilket ger samordningsvinster, främjar vidareutnyttjande av lösningar och leder till att interoperabilitetskrav utvecklas till specifikationer och standarder för digitala tjänster.

(22)     I och med att beslut nr 922/2009/EG upphör att gälla den 31 december 2015 behövs ett nytt unionsprogram för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2) för att kartlägga och analysera den allmänna interoperabilitetssituationen i Europa och se till att den inte fragmenteras. Programmet kommer att möjliggöra, stödja och främja ett helhetsgrepp när det gäller insamling, bedömning, utveckling, inrättande, industrialisering, drift, förbättring och underhåll av interoperabilitetslösningar, inklusive lösningar som främjar vidareutnyttjande av data och datautbyte, till stöd för gräns- och sektorsöverskridande kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och mellan europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare. Slutligen kommer programmet att främja återanvändbarhet, integrering och konvergens för befintliga lösningar, inbegripet lösningar från andra EU-politikområden.

(23)     Lösningar som inrättas eller tas i drift under ISA2-programmet bör, i möjligaste mån, ingå som en del i ett sammanhängande ekosystem av tjänster som underlättar kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och säkrar, främjar eller möjliggör gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet.

(24)     Medborgare och företag skulle även gynnas av gemensamma, återanvändbara och interoperabla tjänster för yttre avdelningar (front-office) som kan tas fram genom förbättrad integrering av processer och datautbyte via de europeiska offentliga förvaltningarnas inre avdelningar (back-office).

(25)     ISA2-programme bör fungera som ett instrument för modernisering av den offentliga sektorn i unionen.

(26)     Interoperabiliteten är direkt kopplad till och beroende av användningen av standarder och gemensamma specifikationer. ISA2-programmet bör därför främja och, när så är lämpligt, stödja partiell eller fullständig standardisering av befintliga interoperabilitetslösningar. Detta bör ske i samarbete med annan standardiseringsverksamhet på unionsnivå, Europeiska standardiseringsorganisationer och internationella standardiseringsorganisationer.

(27)     Modernisering av offentliga förvaltningar är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin. De årliga tillväxtöversikter som kommissionen offentliggjort för 2011, 2012 och 2013 visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är centrala faktorer när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Detta återspeglas tydligt i de landsspecifika rekommendationerna, som kräver särskilda åtgärder inriktade på reformer av den offentliga förvaltningen.

(28)     Förordning (EU) nr 1303/2013 omfattar det tematiska målet ”Att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning”. Därför bör ISA2-programmet kopplas till program och initiativ som bidrar till modernisering av offentliga förvaltningar, som t.ex. den digitala agendan för Europa och berörda nätverk som t.ex. Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (EUPAN), och samordningsvinster ska eftersträvas.

(29)     Frågan om interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU berör alla förvaltningsnivåer: europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Därför är det viktigt att lösningarna tar hänsyn till behoven på respektive nivå, liksom kostnaderna för medborgare och företag, i förekommande fall.

(30)     De nationella förvaltningarnas ansträngningar kan stödjas genom särskilda instrument inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Det nära samarbetet inom ISA2-programmet bör inriktas på att maximera de fördelar som väntas från sådana instrument, genom att man säkerställer att de finansierade projekten är förenliga med unionens allmänna interoperabilitetsramar och specifikationer som EIF.

(31)     I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela ISA2-programmets löptid som utgör det särskilda referensbeloppet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013[62] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(32)     Man bör överväga möjligheten att använda föranslutningsmedel för att underlätta kandidatländers deltagande i ISA2-programmet och dessa länders antagande och fortsatta genomförande av de lösningar som tas fram i programmet.

(33)     ISA2-programmet bör bidra till genomförandet av eventuella uppföljningsinitiativ till Europa 2020 och den digitala agendan. För att undvika dubblering av insatser bör programmet ta hänsyn till andra unionsprogram på området IKT-lösningar, IKT-tjänster och IKT-infrastrukturer, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa enligt förordning (EU) nr 1316/2013 och Horisont 2020 enligt förordning (EU) nr 1291/2013.

(34)     För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011[63].

(35)     Kommissionen bör omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter då det finns vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med tanke på det fastställda rullande arbetsprogrammet.

(36)     Målen med detta beslut är att underlätta effektiva och ändamålsenliga elektroniska gräns- och sektorsöverskridande kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och mellan dessa och medborgare och företag, för att underlätta tillhandahållandet av elektroniska offentliga tjänster som stödjer genomförandet av unionens politik och verksamheter. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, eftersom samordningsfunktionen på europeisk nivå skulle vara besvärlig och kostsam att bygga upp på medlemsstatsnivå av medlemsstaterna själva och kan därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre uppnås på unionsnivå; därmed kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 1 går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och mål

1.           Genom detta beslut inrättas för perioden 2016–20 ett program om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (nedan kallat ISA2-programmet).

ISA2-programmet ska underlätta effektiva och ändamålsenliga elektroniska gräns- eller sektorsöverskridande kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och mellan europeiska förvaltningar och medborgare och företag, för att underlätta tillhandahållandet av elektroniska offentliga tjänster som stödjer genomförandet av unionens politik och verksamheter.

2.           Genom ISA2-programmet ska unionen identifiera, skapa och använda interoperabilitetslösningar för genomförandet av unionens politik. Dessa lösningar ska sedan kunna användas utan begränsningar av andra EU-institutioner och EU-organ samt av nationella, regionala och lokala förvaltningar, vilket kommer att främja gräns- eller sektorsöverskridande samverkan dem emellan.

3.           ISA2-programmet ska utveckla interoperabilitetslösningar självständigt eller komplettera och stödja andra unionsinitiativ och lotsa fram interoperabiltitetslösningar genom att fungera som interoperabilitetskuvös eller interoperabilitetsbrygga.

4.           ISA2-programmet är efterföljare till unionens program för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar som inrättades genom beslut nr 922/2009/EG (nedan kallat ISA-programmet) och ska konsolidera, främja och utvidga dess verksamhet.

Artikel 2 Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

(1) interoperabilitet: förmågan hos olika och olikartade organisationer att interagera i riktning mot ömsesidigt fördelaktiga och överenskomna gemensamma mål, inbegripet informations- och kunskapsdelning mellan organisationerna via de verksamhetsprocesser de stöder, genom utbyte av uppgifter mellan deras respektive informations- och kommunikationssystem (IKT-system).

(2) interoperabilitetslösningar: gemensamma ramar, gemensamma tjänster och allmänna verktyg som underlättar samarbetet mellan olika och olikartade organisationer, som antingen finansieras självständigt och utvecklas av ISA2-programmet eller som utvecklas i samarbete med andra unionsinitiativ, på grundval av krav som uppställts av europeiska offentliga förvaltningar.

(3) fungera som ”interoperabilitetskuvös”: utveckling av eller stöd till interoperabilitetslösningar under pilotfasen, innan de tas i drift inom andra unionsprogram eller unionsinitiativ.

(4) fungera som ”interoperabilitetsbrygga”: vidareutveckling av och stöd till helt operativa interoperabilitetslösningar innan de levereras inom andra unionsprogram eller unionsinitiativ.

(5) gemensamma ramar: specifikationer, standarder, metoder, riktlinjer, gemensamma semantiska tillgångar och liknande tillvägagångssätt och dokument.

(6) gemensamma tjänster: den organisatoriska och tekniska kapaciteten att leverera ett gemensamt resultat till slutanvändare, t.ex. operativsystem, tillämpningar och digitala infrastrukturer av generisk art som uppfyller gemensamma användarkrav inom alla politiska eller geografiska områden, tillsammans med åtföljande operativ styrning.

(7) allmänna verktyg: system, referensplattformar, delade plattformar och samarbetsplattformar samt generiska komponenter som uppfyller gemensamma användarkrav inom alla politikområden eller geografiska områden.

(8) verksamheter: projekt, lösningar som redan är i sin operativa fas och kompletterande åtgärder.

(9) projekt: en tidsbegränsad sekvens av tydligt definierade uppgifter utifrån användarnas identifierade behov som genomförs stegvis.

(10) kompletterande åtgärder:

– strategiska åtgärder och åtgärder för att öka medvetenheten,

– åtgärder till stöd för ISA2-programmets förvaltning,

– åtgärder som rör utbyte av erfarenheter samt utbyte och främjande av god praxis,

– åtgärder för att främja vidareutnyttjande av befintliga interoperabilitetslösningar,

– åtgärder för gemenskapsbyggande och kompetensökning, och

– åtgärder som syftar till att uppnå samverkansvinster med initiativ som rör interoperabilitet inom andra EU-politikområden.

(11) europeisk interoperabilitetsarkitektur (EIRA): en arkitektur med en allmän struktur bestående av en uppsättning principer och riktlinjer som gäller för införandet av interoperabilitetslösningar inom Europeiska unionen.

(12) europeisk interoperabilitetskartografi (EIC): en samling interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar som tillhandahålls av unionens institutioner och medlemsstater, som presenteras i ett gemensamt format och som uppfyller särskilda vidareutnyttjande- och interoperabilitetskriterier som kan återges i EIRA.

Artikel 3 Verksamheter

ISA2-programmet ska stödja och främja

(a) bedömning, förbättring, inrättande, industrialisering, drift och vidareutnyttjande av befintliga gränsöverskridande eller sektorsöverskridande interoperabilitetslösningar,

(b) utveckling, inrättande, industrialisering, drift och vidareutnyttjande av nya gränsöverskridande eller sektorsöverskridande interoperabilitetslösningar,

(c) bedömning av IKT-konsekvenserna av föreslagen eller antagen EU-lagstiftning,

(d) kartläggning av brister i lagstiftningen som hindrar interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar,

(e) inrättande, underhåll och förbättring av Eira,

(f) upprättande och underhåll av EIC som ett instrument för att främja vidareutnyttjande av befintliga interoperabilitetslösningar och för att kartlägga på vilka områden sådana lösningar fortfarande saknas,

(g) bedömning, uppdatering och främjande av befintliga gemensamma specifikationer och standarder, samt utveckling, fastställande och främjande av nya gemensamma specifikationer och standarder genom unionens standardiseringsplattformar och i samarbete med europeiska eller internationella standardiseringsorganisationer, såsom lämpligt, och

(h) utveckling av mekanismer för att mäta och kvantifiera fördelarna med interoperabilitetslösningar.

Dessutom kan ISA2-programmet fungera som ”interoperabilitetskuvös” genom att lotsa fram nya interoperabilitetslösningar och som ”interoperabilitetsbrygga” genom att driva befintliga interoperabilitetslösningar.

Artikel 4 Allmänna principer

De åtgärder som initieras eller fortsätter under ISA2-programmet ska göra följande:

(a) Grundas på nytta och styras av identifierade behov.

(b) Vara förenliga med följande principer:

– Subsidiaritet och proportionalitet.

– Användaren i centrum.

– Integration och tillgänglighet.

– Säkerhet och personlig integritet.

– Flerspråkighet.

– Administrativ förenkling.

– Insyn.

– Bevarande av uppgifter.

– Öppenhet.

– Återanvändbarhet.

– Teknikneutralitet och anpassbarhet.

– Effektivitet och ändamålsenlighet.

(c) Kunna utvidgas och tillämpas på andra företag eller politikområden.

(d) Visa ekonomisk, organisatorisk och teknisk hållbarhet.

Artikel 5 Åtgärder

1.           Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna genomföra de åtgärder som anges i det rullande arbetsprogram som inrättas enligt artikel 7, i enlighet med genomförandebestämmelserna i artikel 6.

2.           Åtgärder i form av projekt ska, där så är lämpligt, omfatta följande etapper:

– Inledning.

– Planering.

– Genomförande.

– Avslutning.

– Övervakning och kontroller.

De enskilda projektens etapper ska fastställas och specificeras vid den tidpunkt då åtgärden tas med i det rullande arbetsprogrammet.

3.           Genomförandet av ISA2-programmet ska stödjas av kompletterande åtgärder.

Artikel 6 Genomförandebestämmelser

1.           Vid genomförandet av ISA2-programmet ska vederbörlig hänsyn tas till den europeiska interoperabilitetsstrategin, den europeiska interoperabilitetsramen och framtida uppdateringar av dessa.

2.           Så många medlemsstater som möjligt ska stimuleras att delta i projekt. Medlemsstaterna ska kunna, och uppmuntras att, gå med i ett projekt i varje projektetapp.

3.           För att säkerställa interoperabiliteten mellan nationella informationssystem och unionens informationssystem ska interoperabilitetslösningarna specificeras med hänvisning till befintliga och nya europeiska standarder eller allmänt tillgängliga eller öppna specifikationer för utbyte av information och integrering av tjänster.

4.           Inrättandet eller förbättringarna av interoperabilitetslösningar ska, där så är lämpligt, bygga på eller kompletteras av ett utbyte av erfarenheter och utbyte och främjande av god praxis. Utbyte av erfarenheter och god praxis mellan samtliga berörda parter och relevanta offentliga samråd ska uppmuntras.

5.           För att undvika dubblerade insatser och påskynda fastställandet av interoperabilitetslösningar ska resultat som uppnåtts inom ramen för andra relevanta unionsinitiativ och medlemsstatsinitiativ beaktas när så är lämpligt.

6.           Genomförandet av interoperabilitetslösningar inom ramen för ISA2-programmet ska, när så är lämpligt, vägledas av Eira.

7.           Interoperabilitetslösningar och uppdateringar av dessa ska tas med i EIC och när så är lämpligt göras tillgängliga för vidareutnyttjande av europeiska offentliga förvaltningar.

8.           Kommissionen ska regelbundet övervaka genomförandet och vidareutnyttjandet av interoperabilitetslösningar i hela unionen, som ett led i det rullande arbetsprogram som inrättas enligt artikel 7.

9.           För att uppnå största möjliga samordningsvinster och se till att relevanta insatser kombineras och kompletterar varandra ska åtgärderna när så är lämpligt samordnas med andra relevanta unionsinitiativ.

10.         Alla åtgärder och interoperabilitetslösningar som finansieras inom ISA2-programmet ska, när så är lämpligt, uppmuntras att vidareutnyttja tillgängliga interoperabilitetslösningar.

Artikel 7 Rullande arbetsprogram

1.           När ISA2-programmet inleds ska kommissionen anta genomförandeakter där man fastställer ett rullande arbetsprogram som ändras minst en gång per år, för genomförandet av verksamheter under hela tillämpningsperioden för detta beslut. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 10.2.

Det rullande arbetsprogrammet ska kartlägga, prioritera, dokumentera, välja ut, utforma, genomföra och utvärdera de verksamheter som avses i artikel 5, samt föra ut deras resultat.

2.           När verksamheter ska införas i det löpande arbetsprogrammet måste ett antal bestämmelser och kriterier först uppfyllas. Dessa bestämmelser och kriterier samt alla ändringar av dessa ska ingå i det rullande arbetsprogrammet.

3.           Ett projekt som ursprungligen inletts och utvecklats inom ISA-programmet eller något annat av unionens initiativ kan införas i det rullande arbetsprogrammet under alla dess etapper.

Artikel 8 Budgetbestämmelser

1.           Medel ska frigöras när ett projekt eller en lösning som är i sin operativa etapp tas med i det rullande arbetsprogrammet eller efter ett lyckat slutförande av projektetappen enligt definitionen i det rullande arbetsprogrammet och eventuella ändringar av detta.

2.           Ändringar av det rullande arbetsprogrammet som rör budgetmedel överstigande 400 000 EUR per verksamhet ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 10.2.

3.           Verksamheter inom ISA2-programmet kan kräva upphandling av externa tjänster, som ska omfattas av EU:s bestämmelser om offentlig upphandling enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 9 Åtgärder och interoperabilitetslösningar som kan omfattas av finansiering

1.           Utveckling, inrättande och förbättring av gemensamma ramar och allmänna verktyg ska finansieras genom ISA2-programmet. Användningen av sådana ramar och verktyg ska finansieras av användarna.

2.           Utveckling, inrättande, industrialisering och förbättring av gemensamma tjänster ska finansieras genom ISA2-programmet. En centraliserad drift av sådana tjänster på unionsnivå kan också finansieras av programmet, i de fall då kommissionen anser att en sådan åtgärd tjänar unionens intressen och det är vederbörligen motiverat i det rullande arbetsprogrammet. I alla andra fall ska användningen av tjänsterna finansieras på annat sätt.

3.           Interoperabilitetslösningar som ISA2-programmet tar över som interoperabilitetskuvös eller interoperabilitetsbrygga ska finansieras av programmet till dess att de tas över av andra program eller initiativ.

4.           Kompletterande åtgärder ska finansieras i sin helhet genom ISA-programmet.

Artikel 10 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av kommittén för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-kommittén), som inrättats i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           Vid vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011. Dessa akter ska fortsätta att gälla under en period av högst sex månader.

Artikel 11 Övervakning och utvärdering

1.           Kommissionen och ISA2-kommittén ska regelbundet övervaka genomförandet och verkningarna av ISA2-programmet och följa upp hur nöjda användarna är med det. De ska också göra en bedömning av samordningsvinster med kompletterande unionsprogram.

2.           Kommissionen ska årligen rapportera till ISA2-kommittén om genomförandet av programmet.

3.           Programmet ska utvärderas efter halva tiden och i slutet av programtiden. Resultaten av utvärderingarna ska meddelas Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2018 respektive den 31 december 2021. Europaparlamentets ansvariga utskott får i detta sammanhang uppmana kommissionen att lägga fram utvärderingsresultaten och att besvara frågor från dess ledamöter.

4.           I utvärderingarna ska man analysera ISA2-åtgärdernas relevans, genomslagskraft, effektivitet, nytta, hållbarhet och enhetlighet. I den slutliga utvärderingen ska man dessutom undersöka i vilken utsträckning programmets mål har uppnåtts.

5.           Programmets effektivitet ska bedömas mot bakgrund av det mål som anges i artikel 1 och verksamheterna i det rullande arbetsprogrammet. Detta mål ska i synnerhet mätas genom antalet nyckelfaktorer som krävs för interoperabilitet och genom antalet stödinstrument för offentliga förvaltningar som levereras till och används av europeiska offentliga förvaltningar. Indikatorer för att mäta resultaten och effekterna av programmet ska fastställas i det rullande arbetsprogrammet.

6.           I utvärderingarna ska man också undersöka de fördelar som åtgärderna inneburit för unionens del när det gäller att främja gemensam politik, identifiera områden för möjliga förbättringar och hitta synergier med andra unionsinitiativ på området gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet och modernisering av europeiska offentliga förvaltningar.

7.           Även slutförda eller avbrutna åtgärder ska omfattas av den övergripande utvärderingen av programmet. De ska övervakas vad gäller deras ställning i det övergripande landskapet av interoperabilitetslösningar i Europa och utvärderas på grundval av genomslag hos användarna, användning och återanvändbarhet.

8.           Utvärderingen av ISA2-programmet ska i tillämpliga fall omfatta information om följande:

(a) Kvantifierbara fördelar som interoperabilitetslösningar ger genom att koppla samman IKT med användarnas behov.

(b) Kvantifierbara positiva effekter av de interoperabla IKT-baserade lösningarna.

Artikel 12 Internationellt samarbete

1.           ISA2-programmet ska vara öppet för deltagande av länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och kandidatländerna inom ramen för deras respektive avtal med unionen.

2.           Samarbete med andra tredjeländer och internationella organisationer ska uppmuntras, särskilt inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet och det östliga partnerskapet och med grannländer, särskilt länderna på västra Balkan och i Svartahavsregionen. Kostnaderna för detta ska inte täckas av ISA2-programmet.

3.           I förekommande fall ska programmet främja vidareutnyttjande av dess lösningar i tredjeländer.

Artikel 13 Initiativ utanför unionen

Utan att det påverkar tillämpningen av unionens politik på andra områden ska det vara möjligt att använda lösningar som inrättas eller drivs genom ISA2-programmet även inom ramen för icke-unionsinitiativ, så länge som detta inte innebär någon extra belastning för unionens budget och så länge det huvudsakliga syftet med interoperabilitetslösningen på unionsnivå inte sätts ur spel.

Artikel 14 Finansiella bestämmelser

1.           Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut ska vara 130 928 000 EUR.

2.           De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

3.           Anslagen till programmet ska även täcka utgifter för de förberedelser samt den övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs regelbundet för att förvalta programmet och uppnå programmålen,

Artikel 15 Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2020.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2,3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2)

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[64]

Informations- och kommunikationsteknik – operativt program under avdelning 26: Kommissionens administration

Verksamhet: 26 03 Tjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

ü Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[65]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det allmänna målet är att underlätta effektiva och ändamålsenliga elektroniska gräns- eller sektorsöverskridande kontakter mellan europeiska offentliga förvaltningar och mellan europeiska offentliga förvaltningar och medborgare och företag, för att underlätta tillhandahållandet av elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av unionens politik och verksamheter.

De särskilda målen är följande:

-         Att förbättra, driva och vidareutnyttja befintliga gränsöverskridande eller sektorsöverskridande interoperabilitetslösningar

-         Att utveckla, driva och vidareutnyttja nya gränsöverskridande eller sektorsöverskridande interoperabilitetslösningar

-         Att bedöma IKT-konsekvenserna av föreslagen eller antagen unionslagstiftning och identifiera områden där ny lagstiftning skulle kunna främja interoperabilitet.

-         Att skapa en europeisk referensarkitektur för interoperabilitet (Eira) som ska användas som redskap när man bygger upp och utvärderar interoperabilitetslösningar.

-         Att skapa ett instrument för att främja vidareutnyttjande av befintliga interoperabilitetslösningar och identifiera områden där sådana lösningar fortfarande saknas.

-         Att bedöma och främja befintliga gemensamma specifikationer och standarder och utveckla nya gemensamma specifikationer och standarder.

-         Att införa en mekanism som mäter och kvantifierar fördelarna med interoperabilitetslösningar.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 26:

Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare.

-         Investering i moderna offentliga förvaltningar – interoperabilitetslösningar

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen 26.03: Tjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Utvecklingen av bättre interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar och mellan europeiska offentliga förvaltningar och företag/medborgare kommer att avsevärt förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna och skapa möjligheter för betydande kostnadsminskningar.

Genom ISA2-programmet kommer Digit att arbeta tillsammans med andra enheter inom kommissionen och i nära samarbete med medlemsstaterna och andra berörda parter. Arbetet kommer att röra nyckelfaktorer för interoperabilitet och gå ut på att stödja ett effektivt genomförande av EU:s politik och lagstiftning och underlätta tillhandahållande av och stöd till elektroniska offentliga tjänster som kan användas av europeiska offentliga förvaltningar.

Programmet stöder aktivt moderniseringen av europeiska offentliga förvaltningar till gagn för unionsinitiativ, medlemsstaterna, medborgarna och företagen.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Kommissionen har fastställt ett allmänt mål och ett antal särskilda mål (se punkt 1.4.1).

Uppnåendet av dessa mål förväntas bidra till resultatindikatorer, med vars hjälp programmets ”insatslogik” formellt kan mätas. Indikatorerna och de förväntade resultaten har utvecklats i en förhandsbedömning och fastställs i ett åtföljande dokument.

De särskilda målen, resultaten och indikatorerna kan delas upp i följande fem huvudkategorier som motsvarar programmets handlingslinjer:

–        Nyckelfaktorer för interoperabilitet.

–        Stöd till ett effektivt genomförande av EU-lagstiftning.

–        Stödinstrument för offentliga förvaltningar.

–        Kompletterande åtgärder.

–        Övervakningsverksamhet.

Programmets budgetkonsekvenser visas i tabell 3.2.2. I programutvärderingen kommer man att undersöka åtgärdernas relevans, genomslagskraft, effektivitet, nytta, hållbarhet och enhetlighet samt bedöma resultaten i förhållande till programmålet och det rullande arbetsprogrammet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

ISA2-programmet måste tillgodose behovet av att skapa nyckelfaktorer för interoperabilitet, stödja ett effektivt genomförande av unionslagstiftningen, tillhandahålla stödinstrument för europeiska offentliga förvaltningar och bygga vidare på befintliga eller nya gemensamma ramar, gemensamma tjänster och återanvändningsbara allmänna verktyg.

Dessa behov har identifierats genom utbyten av åsikter med personer som är verksamma inom andra EU-politikområden och medlemsstaternas företrädare, genom förhandsutvärderingen och genom det formella samråd som beskrivs i motiveringen. De som huvudsakligen kommer att gagnas av verksamheterna inom programmet kommer att vara europeiska offentliga förvaltningar. Företagen och medborgarna kommer indirekt att gagnas genom de offentliga myndigheternas tillhandahållande av tjänster.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Ansvaret för samtliga verksamhetsområden som omfattas av ISA2-programmet delas mellan medlemsstaternas och Europeiska unionen. Därför ska programmet endast stå för insatser som innebär ett påvisbart europeiskt mervärde, så som beskrivs i motiveringen.

Programmets förvaltningskommitté ska se till att programmets åtgärder är samstämmiga med och kompletterar åtgärder som vidtas i medlemsstaterna. På unionsnivå ska samordning mellan kommissionens avdelningar säkerställa att verksamheterna är anpassade till verksamheter inom andra politikområden (t.ex. den europeiska planeringsterminen, landsspecifika rapporter/rekommendationer) och till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och den andra pelaren i den digitala agendan, som rör interoperabilitet och standarder. Detta för att maximera enhetlighet och uppnå samordningsvinster. Nära samarbete och samordning med medlemsstater och andra politikområden kommer att hjälpa programmet att kontinuerligt bedöma de faktiska behoven, proportionaliteten i programverksamheterna och iakttagandet av subsidiaritetsprincipen.

Såsom understryks i motiveringen kommer ISA2-programmet i första hand att tillföra finansiellt och ekonomiskt mervärde till unionens insatser och bidra till att stärka och genomföra unionens politik och lagstiftning, vilket kan ge avsevärda samordningsvinster i form av samordning över sektors- och nationsgränser.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om halvtidsutvärderingen av det föregående ISA-programmet visar att bedömningen i stort var positiv. Alla rekommendationer har beaktats i det nya ISA2-programmet.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella samordningsvinster

Som framhålls i motiveringen väntas samordningsvinster eftersom programmet är samstämmigt med Fonden för ett sammanlänkat Europa och kompletterar denna.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

üFörslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– üFörslaget/initiativet ska gälla från den 1 januari 2016 till den 31 december 2020

– ¨Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

¨Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[66]

üDirekt förvaltning som sköts av kommissionen

– ügenom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨ via genomförandeorgan

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨ tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨ EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨ offentligrättsliga organ

– ¨ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

ISA2-programmet kommer att inledas den 1 januari 2016.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

En regelbunden övervakning av programmet planeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och kommissionens administrativa förfaranden. Övervakningen kommer att innefatta årlig rapportering till förvaltningskommittén om de framsteg som gjorts i genomförandet av de verksamheter som stöds.

Programmet kommer att utvärderas efter halva tiden och i slutet av programtiden. Resultaten av utvärderingarna kommer att meddelas Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2018 respektive den 31 december 2021. Europaparlamentets ansvariga utskott får i detta sammanhang uppmana kommissionen att lägga fram utvärderingsresultaten och att besvara frågor från dess ledamöter.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats:

En förhandsutvärdering som har utförts åtföljer förslaget till beslut. Särskilda rekommendationer till följd av denna förhandsutvärdering och halvtidsutvärderingen av ISA-programmet har beaktats. Vissa risker som identifieras i rekommendationerna behandlas grundligt i förslaget.

ISA2-programmet kommer att utveckla och stödja den europeiska interoperabilitetskartografin (EIC) som ett instrument för att kartlägga och analysera interoperabilitetsförhållandena i Europa och identifiera vilka lösningar som finns tillgängliga och vilka som fortfarande saknas. På denna grundval kommer programmet att fortsätta att stödja befintliga lösningar, skapa nya lösningar och bidra till att interoperabilitetslösningar som tagits fram inom andra EU-initiativ kan tas i bruk i unionens kanaler för digitala tjänster. Därigenom kan man undvika dubbelarbete, stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen och aktivt främja vidareutnyttjande av befintliga lösningar.

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

De befintliga kontrollmetoder som kommissionen tillämpar kommer att omfatta anslagen inom programmet.

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel:

Ett stort antal finansiella och administrativa kontrollmekanismer finns på plats. Programmet kommer att genomföras med hjälp av offentlig upphandling i enlighet med reglerna och förfarandena i budgetförordningen.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

2.3.1.     Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Reglerna och förfarandena för offentlig upphandling tillämpas i hela processen. Det rör sig bland annat om följande:

–        Fastställande av arbetsprogrammet, som ska läggas fram för yttrande från förvaltningskommittén, med angivna delmål som ska uppnås innan medel frigörs vilket säkrar kontrollen över uppnådda resultat och kostnader.

–        Utarbetande av lämpliga anbudsspecifikationer som säkrar kontrollen över uppnådda resultat och faktiska kostnader.

–        Kvalitativ och ekonomisk analys av anbuden.

–        Deltagande av kommissionens övriga avdelningar genom hela processen.

–        Kontroll av resultat och granskning av fakturor före utbetalning, på flera nivåer.

–        Intern revision.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer […][Beteckning ………………………………………...……….] || Diff./ Icke-diff. ([67]) || från Efta-länder[68] || från kandidat-länder[69] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1A || 26.01.04.01 Stödutgifter för lösningar för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar || Icke-diff. || JA NEJ || JA NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer […][Beteckning ………………………………………...……….] || Diff./ Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1A || 26.03.01.01 Interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare[70] (ISA2) || Diff. anslag || JA || JA || NEJ || NEJ

1A || 26.03.01.51 Slutförande av åtgärder som finansieras genom lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA) || Diff. anslag || JA || JA || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || 1A — Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD: DIGIT || || || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || 24.448 || 25.115 || 25.783 || 26.452 || 27.130 || || || 128.928

Betalningar || (2) || 6.500 || 23.800 || 24.500 || 26.000 || 48.128 || || || 128.928

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[71] || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || 0.400 || 0.400 || 0.400 || 0.400 || 0.400 || || || 2.000

TOTALA anslag || Åtaganden || =1+1a +3 || 24.848 || 25.515 || 26.183 || 26.852 || 27.530 || || || 130.928

Betalningar || =2+2a +3 || 6.900 || 24.200 || 24.900 || 26.400 || 48.528 || || || 130.928

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 24.848 || 25.515 || 26.183 || 26.852 || 27.530 || || || 130.928

Betalningar || (5) || 6.900 || 24.200 || 24.900 || 26.400 || 48.528 || || || 130.928

Ÿ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 24.848 || 25.515 || 26.183 || 26.852 || 27.530 || || || 130.928

Betalningar || =5+ 6 || 6.900 || 24.200 || 24.900 || 26.400 || 48.528 || || || 130.928

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || TOTALT

GD: DIGIT ||

ŸPersonalresurser || 2.416 || 2,416 || 2,416 || 2,416 || 2,416 || || || 12.080

ŸÖvriga administrativa utgifter || 0.120 || 0.120 || 0.120 || 0.120 || 0.120 || || || 0.600

GD DIGIT TOTALT || Anslag || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || || || 12.680

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || || 12.680

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 27.384 || 28.051 || 28.719 || 29.388 || 30.066 || || || 143.608

Betalningar || 9.436 || 26.736 || 27.436 || 28.936 || 51.064 || || || 143.608

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– üFörslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || TOTALT

RESULTAT

Typ[72] || Genomsnittliga kostnader || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL enligt punkt 1.4.1 och 1.4.4 || || || || || || || || || || || || || || || ||

Nyckelfaktorer för interoperabilitet. || || || || 6.000 || || 6.000 || || 6.000 || || 7.000 || || 7.000 || || || || || || 32.000

Stöd till ett effektivt genomförande av EU-lagstiftning. || || || || 10.000 || || 12.000 || || 12.000 || || 14.000 || || 14.000 || || || || || || 62.000

Stödinstrument för europeiska offentliga förvaltningar || || || || 3.000 || || 3.500 || || 4.000 || || 4.500 || || 4.500 || || || || || || 19.500

Kompletterande åtgärder || || || || 2.550 || || 2.550 || || 2.550 || || 2.550 || || 2.550 || || || || || || 12.750

Övervakning || || || || 0.535 || || 0.535 || || 0.535 || || 0.535 || || 0.535 || || || || || || 2.675

TOTALA KOSTNADER || || 22.094 || || 24.594 || || 25.094 || || 28.594 || || 28.594 || || || || || || 128.925

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– ü Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 2.416 || 2.416 || 2.416 || 2.416 || 2.416 || || || 12.080

Övriga administrativa utgifter || 0.120 || 0.120 || 0.120 || 0.120 || 0.120 || || || 0.600

Delsumma för RUBRIK 5 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || || || 12.680

Belopp utanför RUBRIK 5[73] || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Andra utgifter av administrativ natur || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 || || || || || || || ||

TOTALT || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || 2.536 || || || 12.680

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ü Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || || Totalt

|| Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) – AD || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || || || 10

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) – AST || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || || || 4

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) – AST/SC || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || || || 2

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

ŸExtern personal (i heltidsekvivalenter)[74] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || || || 3

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || || || 1

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[75] || - vid huvudkontoret || || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || ||

|| TOTALT || 20 || 20 || 20 || 20 || 20 || || || 20

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || AD-tjänsterna täcker den egentliga förvaltningen av programmet: utarbetande av arbetsprogrammet, budgetförvaltning, förvaltning av de offentliga upphandlingar som är kopplade till programmets verkställande, förvaltning av kontrakt rörande programmets verkställande, uppföljning av projekt och undersökningar, kontakter med kommissionens avdelningar och experter från medlemsstaterna, anordnande av expertmöten, workshoppar och konferenser. Här ingår även enhetschefen. AST-tjänsterna och AST/SC-tjänsterna tillhandahåller stöd på följande områden: - Sekreteraruppgifter, organisation av tjänsteresor (2 personer). - Budgetförvaltning, upphandlingar, kontrakt och betalning av fakturor (2 personer). - Informationsspridning och kommunikation (2 personer). - Logistik: organisation av möten och workshoppar, inbjudan av experter, utbetalning av ersättning till experter, dokumenthantering (1 person).

Extern personal || De nationella experterna stöder det praktiska genomförandet av programmet genom att komplettera AD-tjänsterna, framför allt när det gäller samordning med medlemsstaterna, uppföljning av projekt och organisation av expertmöten, workshoppar och konferenser. Kontraktsanställd personal kommer att tillhandahålla stöd när det gäller a) spridning och utnyttjande, och b) att den faktiska förvaltningen av specificerade åtgärder huvudsakligen områden som berör andra avdelningar inom kommissionen.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ü Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

– ¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[76].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– üFörslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨ Påverkan på egna medel

¨ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[77]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               http://ec.europa.eu/enterprise/policies/innovation/policy/public-sector-innovation/index_en.htm.

[2]               Meddelande från kommissionen Den årliga tillväxtstrategin för 2013, COM(2012) 750 final, 28.11.2012.

[3]               European Interoperability Strategy 2012 Implementation Review, report on political, socio-economic and legal factors.

[4]               Meddelande från kommissionen EUROPA 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010. .

[5]               En digital agenda för Europa, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, KOM(2010) 245 slutlig, 28.8.2010 .

[6]               Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, KOM(2010) 744 slutlig, 16.12.2010. .

[7]               e‑Commission 2012-15: Delivering user-centric digital services, Meddelande från vice ordförande Šefčovič till kommissionen, SEC(2012) 492 final, 1.8.2012.

[8]               Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

[9]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

[10]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

[11]             Powering European Public Sector Innovation: Towards A New Architecture. Rapport från sakkunniggruppen för innovation inom den offentliga sektorn.  EUR 13825 EN, 2013.

[12]             Rådets beslut 95/468/EG av den 6 november 1995 om gemenskapsbidrag till informationsutbyte med stöd av telematik mellan förvaltningar inom gemenskapen (IDA), EUT L 269, 11.11.1995, s. 23–25.

[13]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/1999/EG av den 12 juli 1999 om en rad riktlinjer, innefattande fastställande av projekt av gemensamt intresse, för transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA), EGT L 203, 3.8.1999, s. 1.

[14]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/1999/EG av den 12 juli 1999 om att anta en rad insatser och åtgärder för att säkerställa driftskompatibilitet och tillträde till transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA), EGT L 203, 3.8.1999, s. 9.

[15]             Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC), EUT L 181, 18.5.2004, s. 25.

[16]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

[17]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa, COM(2012) 529.

[18]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

[19]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister.

[20]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

[21]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1482/2007/EG av den 11 december 2007 om ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013) och upphävande av beslut nr 2235/2002/EG, EUT L 330, 15.12.2007, s. 1.

[22]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 624/2007/EG av den 23 maj 2007 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013), EUT L 154, 14.6.2007, s. 25.

[23]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

[24]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.

[25]             Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, COM(2012) 238 final, 4.6.2012.

[26]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

[27]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program. EUT L 87, 31.3.2009, s.164.

[28]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet. KOM(2009) 404 slutlig, 10.8.2009.

[29]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU av den 16 april 2014 om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling, EUT L 133, 6.5.2014, s. 1.

[30]             Halvtidsutvärdering av ISA-programmet, Kurt Salmon, 31.10.2012.

[31]             SG, COMP, MARE, JRC, PO, DGT, EMPL, REGIO, HOME, JUST, ENTR, CNECT.

[32]             Österrike, Belgien, Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Malta, Nederländerna, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket.

[33]               EUT C , , s. .

[34]               EUT C , , s. .

[35]               KOM(2010) 245.

[36]               KOM(2010) 2020.

[37]               KOM(2010) 744.

[38]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

[39]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister.

[40]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

[41]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), EUT L 218, 13.8.2008, s. 60–81.

[42]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), EUT L 381, 28.12.2006, s. 4.

[43]             Rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, EUT L 316, 15.12.2000, s. 1–10.

[44]             https://e-justice.europa.eu

[45]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, EUT L 88, 4.4.2011, s. 45–65.

[46]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

[47]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.

[48]             KOM(2012) 238. EUT C […], […], s. […].

[49]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

[50]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

[51]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. 1.

[52]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, EUT L 94, 28.3.2014, s. 65–242.

[53]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, EUT L 94, 28.3.2014, s. 1.

[54]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/55/EU av den 16 april 2014 om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling, EUT L 133, 6.5.2014, s. 1.

[55]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

[56]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG, EUT L 86, 21.3.2014, s. 14.

[57]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/1999/EG av den 12 juli 1999 om en rad riktlinjer, innefattande fastställande av projekt av gemensamt intresse, för transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA), EGT L 203, 3.8.1999, s. 1.

[58]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/1999/EG av den 12 juli 1999 om att anta en rad insatser och åtgärder för att säkerställa driftskompatibilitet och tillträde till transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA), EGT L 203, 3.8.1999, s. 9.

[59]             Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC), EUT L 144, 30.4.2004, s. 62. Rättelse i EUT L 181, 18.5.2004, s. 25.

[60]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

[61]             Dokument A7-0083/2012.

[62]             Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, EUT C 373, 20.12.2013, s. 1–11.

[63]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter,  EUT L 55, 28.12.2011, s. 13.

[64]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[65]               I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[66]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html.

[67]               Differentierade = differentierade anslag: icke-differentierade = icke-differentierade anslag

[68]               Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. .

[69]               Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[70]               Denna nya budgetpunkt kommer att ersätta den nuvarande budgetrubriken 26 03 01 01: Lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA) Slutförande av ISA-åtgärder kommer att täckas av punkten 26 03 01 02: Slutförande

[71]               Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[72]               Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[73]               Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[74]               [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. .

[75]               Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[76]               Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (för 2007–13).

[77]               När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.