MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Genom beslut 2002/738/EG[1] godkände Europeiska gemenskapen den konvention genom vilken Fiskeorganisationen för Sydostatlanten inrättas (nedan kallad konventionen). SEAFO är en regional fiskeriförvaltningsorganisation som ansvarar för bevarande och förvaltning av icke-tonfiskfisket på öppet hav i Sydostatlanten. Europeiska unionen blev 2002 avtalsslutande part i SEAFO.

Enligt artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den ståndpunkt som ska antas på unionens vägnar i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, om de uppmanas att anta rättsakter som har rättslig verkan, med undantag för rättsakter som kompletterar eller ändrar deras institutionella ramar, antas genom rådets beslut på förslag av kommissionen.

En sådan ståndpunkt inom fiskeriförvaltningsorganisationen fastställs för närvarande enligt en tvåstegsmetod. De vägledande principerna och riktlinjerna för unionens ståndpunkt fastställs för flera år i ett rådsbeslut och justeras därefter inför varje årsmöte genom kommissionens icke-officiella dokument som diskuteras i rådets arbetsgrupp.

När det gäller SEAFO föreskriver rådets beslut 13421/09 av den 2 oktober 2009 en översyn av unionens ståndpunkt före årsmötet 2014. Föreliggande förslag syftar till att fastställa unionens ståndpunkt i SEAFO för perioden 2014–2019 och ska därmed ersätta rådets beslut 13421/09 som omfattar perioden 2009–2014.

Denna revidering syftar till att införliva principerna och riktlinjerna i den nya gemensamma fiskeripolitiken, som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013[2], med beaktande av målen enligt kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitikens yttre dimension[3]. Dessutom har unionens ståndpunkt anpassats till Lissabonfördraget. Slutligen har ståndpunkten i möjligaste mån anpassats med beaktande av särdragen i de olika regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

Liksom de nuvarande ståndpunkterna innehåller denna ståndpunkt principer och riktlinjer. Dessutom har standardprocessen för den årliga specificeringen av unionens ståndpunkt inbegripits i enlighet med medlemsstaternas begäran för ståndpunkter som nyligen anpassats.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension ingick som en del i konsekvensbedömningen för förslagen till reform av den gemensamma fiskeripolitiken. De principer och riktlinjer som fastställdes för den nya gemensamma fiskeripolitiken har införlivats i de reviderade ståndpunkterna.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Föreliggande beslut grundar sig på fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2 jämförd med artikel 218.9, i vilken det föreskrivs att rådet på förslag av kommissionen ska anta ett beslut om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan. Detta ska gälla för den ståndpunkt som ska antas av kommissionen på unionens vägnar i SEAFO.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013[4] är den rättsliga grunden för fastställande av de principer som ska uttryckas i detta förhandlingsmandat.

Föreliggande beslut ersätter rådets beslut 13421/09 som omfattar perioden 2009–2014, och ska omfatta perioden 2014–2019.

2014/0073 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (SEAFO)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)       I artikel 38 jämförd med artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att ett av målen med den gemensamma fiskeripolitiken är att trygga försörjningen.

(2)       I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013[5] föreskrivs att unionen ska säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheterna är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Den föreskriver också att unionen ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den föreskriver också att unionen bör sträva efter att vidta förvaltnings- och bevarandeåtgärder på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, att främja fiskemetoder som bidrar till ett mer selektivt fiske, till att oönskade fångster så långt möjligt undviks och minskas samt till ett fiske med liten inverkan på de marina ekosystemen och fiskeresurserna och att utkast gradvis elimineras. Dessutom föreskrivs i förordningen uttryckligen att dessa principer bör tillämpas av unionen i dess externa politik.

(3)       Genom beslut 2002/738/EG[6] godkände Europeiska gemenskapen den konvention genom vilken Fiskeorganisationen för Sydostatlanten inrättas (nedan kallad konventionen). Inom den organisationen ansvarar SEAFO för att anta bevarande- och förvaltningsåtgärder i syfte att sörja för långsiktigt bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i SEAFO:s konventionsområde och att skydda de marina ekosystem i vilka resurserna finns. Bevarande- och förvaltningsåtgärderna kan komma att bli bindande för unionen.

(4)       Enligt artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den ståndpunkt som ska antas på unionens vägnar i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, om de uppmanas att anta rättsakter som har rättslig verkan, med undantag för rättsakter som kompletterar eller ändrar deras institutionella ramar, antas genom rådets beslut på förslag av kommissionen.

(5)       Med tanke på att fiskeresurserna inom SEAFO:s konventionsområde befinner sig i ständig utveckling och att det därför finns ett behov av att unionens ståndpunkt tar hänsyn till utvecklingen, däribland nya statistiska, biologiska och andra uppgifter som läggs fram före eller under SEAFO:s årsmöte, bör förfaranden fastställas, i enlighet med principen om lojalt samarbete mellan unionens institutioner enligt artikel 13.2 i EU-fördraget, för den årliga specificeringen av unionens ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta vid SEAFO:s årsmöte, om detta organ ska fatta beslut med rättslig verkan, fastställs i bilaga I till detta beslut.

Artikel 2

Den årliga specificeringen av den ståndpunkt som unionen ska inta vid SEAFO:s årsmöte ska ske i enlighet med bilaga II till detta beslut.

Artikel 3

Unionens ståndpunkt som anges i bilaga I till detta beslut ska utvärderas och, vid behov, revideras av rådet på kommissionens förslag, senast i samband med SEAFO:s årsmöte 2019.

Artikel 4

Detta beslut ersätter rådets beslut 13421/09 av den 2 oktober 2009.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft den XXX

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 234, 31.8.2002.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

[3]               KOM(2011) 424, 13.7.2011.

[4]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

[5]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

[6]               EGT L 234, 31.8.2002.