16.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 451/109

Föredragande:

Krzysztof Pater

Medföredragande:

Petru Sorin Dandea

1.1

Mot bakgrund av behovet av en snabbare och kraftfullare utveckling av tjänstepensionerna inom ramen för EU-medlemsstaternas pensionssystem stöder kommittén de flesta föreslagna nya bestämmelserna i Europeiska kommissionens förslag till direktiv om tjänstepensionsinstitut.

1.2

Det är positivt att de flesta av rekommendationerna i EESK:s yttrande om vitboken ”En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner” (1) avspeglas i kommissionens förslag (2).

1.3

EESK konstaterar behovet av att utveckla ytterligare former av pensionssparande, både kollektiva och individuella former, särskilt med tanke på den förväntade minskningen av nivån på förmåner från offentliga pensionssystem, och understryker att tjänstepensionssystemen, som är ett resultat av beslut av arbetsmarknadens parter, kan spela en mycket viktig roll för att säkerställa ytterligare pensionsförmåner för arbetstagarna.

1.4

EESK uttrycker dock reservationer om vissa av bestämmelserna i det föreslagna direktivet.

1.4.1

Vi håller inte med om att tjänstepensionsinstitut enbart bör betraktas som finansmarknadsinstitutioner, eftersom man då inte erkänner och respekterar deras särskilda villkor. Tjänstepensionsinstituten är institutioner som har en viktig social funktion. De bär i stor utsträckning ansvar för tjänstepensionerna och har blivit ett oundgängligt komplement till statliga pensionssystem. Förslaget till direktiv måste ta hänsyn till den centrala roll som arbetsmarknadens parter har vid utformningen och förvaltningen av programmen och den viktiga roll som den nationella sociallagstiftningen och arbetsrätten spelar vid fastställandet av de underliggande principerna för tjänstepensionsinstitutens verksamhet.

1.4.2

Med tanke på de många grundläggande skillnaderna mellan pensionssystemen i EU:s medlemsstater och mellan olika tjänstepensionsplaner kan kommissionens mål inte uppnås genom en enda metod som passar alla. Detta har stor inverkan på den ställning och de rättigheter och förväntningar som medlemmar och förmånstagare i sådana planer har. Till exempel ser EESK kritiskt på förslaget om en enhetlig modell för information som skickas till alla medlemmar i tjänstepensionsplaner i hela Europeiska unionen, med tanke på att det på grund av denna mångfald inte går att fastställa ett gemensamt formulär som ger alla dessa medlemmar och förmånstagare nödvändig och adekvat information.

1.4.2.1

En långtgående standardisering av tjänstepensionsplanerna kan bli dyrbar och kan leda till att de gradvis försvinner, snarare än till att de vidareutvecklas (vilket EESK förväntar sig).

1.4.3

Det övergripande målet för pensionssystemen, också för tjänstepensionsplanerna, är att tillförsäkra förmånstagarna en tillräcklig och stabil förmånsnivå. Stödet till kapitalmarknaderna, inbegripet genom långsiktiga placeringar, kan bara betraktas som ett sekundärt mål, och kan endast genomföras under förutsättning att det inte skadar intressena hos planernas medlemmar och förmånstagare. EESK anser att tjänstepensionsinstituten bör kunna investera i ”instrument med en långsiktig ekonomisk profil”, men motsätter sig bestämt kommissionens förslag om att medlemsstaterna inte får hindra instituten från att ”investera i instrument som ... inte är föremål för handel på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar eller organiserade handelsplattformar”. En grundförutsättning för att planernas medlemmar och förmånstagare ska ha en ekonomisk trygghet är att man kan göra en löpande objektiv värdering av planernas tillgångar och få pålitlig och aktuell information om den finansiella situationen för emittenten av de värdepapper i vilka pensionsplanernas tillgångar investeras. Medlemsstaterna bör emellertid ha frihet att välja om de vill införa restriktioner på detta område, efter samråd med arbetsmarknadens parter.

1.4.4

Detta yttrande innehåller en ingående diskussion av ovannämnda reservationer och EESK:s återstående kommentarer till förlaget till direktiv.

2.1

Kommissionens förslag till direktiv är en omarbetad version av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (3), som varit i kraft sedan 2005. Det omfattar både en kodifiering av de oförändrade bestämmelserna i direktivet och en ändring av detta.

2.2

Som kommissionen påpekar är det allmänna syftet med förslaget att göra det lättare att spara ihop till en pension i form av en tjänstepension. Kommissionen lyfter också fram fyra specifika syften:

2.3

Kommissionens förslag offentliggjordes den 27 maj 2014 som en del av ett paket av instrument som syftar till att säkerställa den långsiktiga finansieringen av EU:s ekonomi. I motiveringen till förslaget framhålls ett flertal gånger behovet av att öka tjänstepensionsinstitutens kapacitet att placera i tillgångar med en långsiktig ekonomisk profil.

2.4

Till stöd för sitt förslag argumenterar kommissionen bl.a. för att om EU inte inrättar ett uppdaterat regelverk nu, finns det risk för att skillnaderna mellan lagstiftningen i de olika medlemsstaterna ökar, vilket skapar hinder för tjänstepensionsinstitutens gränsöverskridande verksamhet och varken förstärker konsumentskyddet på EU-nivå eller leder till några skalfördelar. Kommissionen anser också att ett robust regelverk för tjänstepensionsinstitut kan främja deras utveckling i länder där de för närvarande knappt existerar.

2.5

Kommissionen beräknar att genomförandet av direktivet kommer att kräva ytterligare utgifter på i genomsnitt ca 22 euro per medlem samt en årskostnad på 0,27–0,80 euro per medlem.

3.1

De sänkta förmånsnivåerna i de offentliga pensionssystemen i många medlemsstater innebär att kompletterande lösningar kommer att vara allt viktigare för att säkerställa skäliga pensioner, vilket ofta stöds av medlemsstaterna genom skattemässiga incitament. Tjänstepensionsplanerna är särskilt viktiga, eftersom de har egenskaper som individuellt pensionssparande saknar. De finansieras helt eller i hög grad av arbetsgivaren och kännetecknas av att det är lätt för arbetstagare, även sådana med låg inkomst, att få tillgång till dem. Dessutom leder skalfördelar till lägre enhetskostnader. Ibland möjliggör de interna bestämmelserna, som antagits av arbetsmarknadens parter, att kompletterande pension säkerställs även för perioder under vilka arbetstagaren inte kunde arbeta (t.ex. sjukdom, mammaledighet). I utformningen av investeringsstrategin i vissa program inför arbetsmarknadens parter inte bara ekonomiska kriterier, utan även t.ex. etiska kriterier, och därigenom främjar man sina egna värderingar inom näringslivet. Med tanke på att tjänstepensionsplanerna säkerställer kompletterande pension endast till en liten del av EU:s medborgare (för närvarande spelar tilläggspension en viktig roll endast i några medlemsstater, och i många länder är tjänstepensionsinstitut helt okända), stöder kommittén initiativ som syftar till utveckling av tjänstepensionsinstitut.

3.2

Tjänstepensionsplanerna gynnar såväl arbetstagarna som de som sponsrar planerna, dvs. arbetsgivarna. Arbetstagarnas pensionsrättigheter är i själva verket en form av ersättning för arbete. För arbetsgivaren är sådana planer ett sätt att bygga upp en varaktig förbindelse med arbetstagarna. De ökar vanligen arbetstagarnas engagemang i företagets verksamhet och minskar personalomsättningen. Vid införandet av ett nytt regelverk måste man därför vara mycket försiktig så att man inte genom att lägga på ytterligare ekonomiska eller administrativa bördor gör tjänstepensionsinstituten mindre attraktiva.

3.3

Kommittén är medveten om att kommissionen för närvarande inte har de verktyg som behövs för att uppnå fullständig och objektiv information om kostnaderna för planerade åtgärder, utan måste stödja sig på uppgifter från berörda tjänstepensionsinstitut. EESK beklagar dessutom att beräkningen av kostnaderna för de föreslagna reglerna grundas på en genomsnittlig kostnad. Dessutom saknas information om de enskilda beståndsdelarna i dessa sammanlagda kostnader. Följaktligen är det inte klart vilka kostnader de enskilda förslagen kan orsaka för arbetsgivare eller arbetstagare, och vilka skillnader som kan finnas mellan olika länder.

3.4

Med tanke på att tjänstepensionsinstituten enligt förslaget till direktiv åläggs nya skyldigheter som leder till ytterligare kostnader föreslår kommittén att man inför en möjlighet till undantag från tillämpningen av bestämmelserna i direktivet för tjänstepensionsinstitut under en inledande period (upp till 12 månader). Detta skulle ge sponsorn möjlighet att bilda ett tjänstepensionsinstitut utan att behöva betala de relativt höga administrativa kostnaderna från första dagen av tjänstepensionsinstituts verksamhet, och senare besluta om man vill fortsätta sin verksamhet genom att finansiera ett ”eget” tjänstepensionsinstitut eller ansluta sig till ett redan befintligt tjänstepensionsinstitut. EESK anser att detta skulle kunna vara en faktor i arbetsgivarnas beslut om inrättande av ett tjänstepensionsinstitut.

3.5

Kommittén vill framhålla den viktiga roll som arbetsmarknadens parter spelar när det gäller både inrättande och förvaltning av tjänstepensionsinstitut. Den autonomi som arbetsmarknadens parter har i fråga om att utforma lösningar för pensionsplaner måste bevaras. Regelverket bör endast innehålla miniminormer som de parter som ansvarar för planerna måste respektera. I många medlemsstater finns det en stark koppling mellan tjänstepensionsplanerna och arbetsmarknads- och sociallagstiftningen samt bestämmelserna om den roll som arbetsmarknadens parter spelar. EESK menar att det i det framlagda förslaget görs ett försök att marginalisera den roll som arbetsmarknadens parter spelar – de har ofta en mångårig erfarenhet av att utarbeta tjänstepensionsplaner – trots artikel 21.2 i förslaget, där följande anges: ”Detta direktiv påverkar inte den roll som arbetsmarknadens parter spelar i förvaltningen av instituten.” Man kan inte behandla tjänstepensionsinstituten som rena finansinstitut, vilket faktiskt sker i detta förslag. De är också en del av det sociala trygghetssystemet, som arbetsmarknadens parter aktivt inrättat och förvaltar. Vi upprepar därför den ståndpunkt som vi framförde i yttrandet om vitboken (4).

3.6

EESK betonar att förhållandet mellan ett tjänstepensionsinstitut och en pensionsplans medlemmar och förmånstagare inte kan behandlas på samma sätt som förhållandet mellan ett finansinstitut och dess kunder (konsumenterna).

3.7

Kommittén välkomnar kommissionens beslut att för tjänstepensionsplanerna inte införa lösningar som har till syfte att ”upprätthålla lika villkor med Solvens II” (5). Det överensstämmer med EESK:s uppmaning i yttrandet om vitboken (6). En anpassning av bestämmelserna i förslaget till direktiv till bestämmelserna i Solvens II i fråga om kvantitativa krav (metoden för utvärdering av tillgångar och kravet på ett närmare samband mellan kapitalets storlek och risknivån) skulle ha en negativ inverkan på tjänstepensionsplanerna på grund av ökade kapitalkrav och driftskostnader, samt en möjlig störning i allokeringen av kapital.

4.1.1

EESK betonar att alla gränsöverskridande aspekter av tjänstepensionsinstitutens verksamhet enligt artikel 12 och 13 i förslaget till direktiv måste vara resultatet av de behov som finns hos arbetsgivare och deras anställda och tillvarata deras intressen. Därför bör sådana beslut fattas av de arbetsmarknadsparter som upprättar planen.

4.1.2

Kommittén välkomnar införandet av möjligheten att överföra pensionsplaner till andra institutioner i andra medlemsstater sedan det mottagande institutet erhållit ett förhandsgodkännande av det behöriga tillsynsorganet och de berörda medlemmarna och förmånstagarna godkänt överföringen.

4.1.3

Kommittén stöder en förstärkning av de gränsöverskridande aspekterna av tjänstepensionsinstitutens verksamhet och framhåller att det är mycket viktigt att främja och sprida tjänstepensionsinstituten i länder där denna form av pensionsplaner inte finns eller först nu börjar byggas upp, om tjänstepensionssektorn ska kunna utvecklas på ett dynamiskt sätt.

4.1.4

Att låta tjänstepensionsinstitut investera i andra EU-medlemsstater endast under förutsättning att de uppfyller kraven i det land där de har sitt säte är ett positivt steg som underlättar tjänstepensionsinstitutens verksamhet på den gemensamma EU-marknaden.

4.2.1

EESK stöder förslaget om att öka öppenheten kring ersättningen till personer med nyckelbefattningar i tjänstepensionsinstitut, så länge som hänsyn tas till de olika typerna av styrning av tjänstepensionsinstitut.

4.2.2

I de fall förvaltningen av tillgångarna utförs på entreprenad, bör ersättningsprinciperna redovisas, liksom ersättningen till förvaltningsföretaget, men inte ersättningen till enskilda anställda inom företaget. Kommittén är kritisk till en tillämpning av principen om öppenhet i fråga om ersättningspolicyn även på anställda i företag som förvaltar planer inom ramen för utkontraktering. Det skulle kunna utgöra ett allvarligt hinder när det gäller att hitta företag som åtar sig sådana uppgifter, särskilt i fråga om förvaltning av tillgångar i små pensionsplaner.

4.2.3

Kommittén välkomnar de andra förslag som syftar till att reglera utkontrakteringen av förvaltningen av pensionsplaner och övervakningen av utkontrakteringen, men rekommenderar försiktighet vid fastställandet av de skyldigheter som dessa förvaltningsenheter måste fullgöra.

4.2.4

När det gäller förslaget att fastställa lämplighetskrav för de personer som faktiskt förvaltar instituten eller fyller andra nyckelfunktioner, anser EESK att dessa bestämmelser bör avspegla tjänstepensionsinstitutens särskilda egenskaper och den roll som arbetsmarknadens parter sedan länge spelar i tjänstepensionsinstitutens styrning (t.ex. genom rätten att utse egna företrädare i förvaltnings- eller tillsynsorgan för tjänstepensionsinstitut). Tjänstepensionsinstituten är inte typiska finansinstitut som har som mål att gå med vinst, utan organisationer som kontrolleras av arbetsgivare och arbetstagare. Av uppenbara skäl är de intresserade av att minimera de organisatoriska kostnaderna. Vid fastställandet av kompetenskraven för de personer som ansvarar för tjänstepensionsinstitutens styrning måste detta beaktas, eftersom inga bestämmelser får begränsa den roll som arbetsmarknadens parter spelar i förvaltningen av pensionsplanerna i förhållande till nuläget.

4.2.5

Kommittén föreslår att den kompetensbedömning som genomförs avseende förvaltare ska gälla lednings- eller tillsynsorganet som helhet och inte enskilda personer. Ett sätt att åstadkomma detta skulle kunna vara att i artikel 23 fastställa särskilda krav för de personer som förvaltar instituten eller fyller andra nyckelfunktioner. En sådan lösning skulle möjliggöra fortsatt representation av arbetsmarknadens parter i tjänstepensionsinstitutens förvaltningsorgan, samtidigt som man ökar kraven på de personer som direkt medverkar i tjänstepensionsinstitutens lagstadgade verksamhet.

4.2.6

Kraven avseende tjänstepensionsinstitutens styrning måste avspegla tjänstepensionernas strukturella särdrag. Tre parter med inbördes kopplingar är inblandade i sådana planer: arbetsgivaren/sponsorn, arbetstagaren/medlemmen i planen samt tjänstepensionsinstitutet. Detta gör systemet säkrare, eftersom de olika parterna kontrollerar varandra, men också mer komplicerat, eftersom lagstiftningen om finansinstitutioner måste kombineras med arbetsmarknads- och sociallagstiftning samt regler om samarbetet mellan arbetsmarknadens parter i de olika medlemsstaterna.

4.2.7

EESK välkomnar att Europeiska kommissionen är medveten om de potentiella problemen med att skärpa kraven på tjänstepensionsinstitutens styrning, och stöder de bestämmelser som föreskriver att kontrollsystemen ska stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos den verksamhet som tjänstepensionsinstituten bedriver (artiklarna 22, 24, 25, 26 och 29).

4.2.8

Tjänstepensionsinstitutens prioritet bör vara att säkerställa både de finansiella medel som ackumulerats inom pensionsplanerna och tillräckliga pensionsnivåer. Detta mål främjas genom en korrekt balanserad investeringspolitik. Stödet till långsiktiga investeringar bör inte skymma tjänstepensionsinstitutens huvudsyfte, som är att ge medlemmarna en inkomst när de blir äldre. För att planernas tillgångar ska kunna placeras på ett säkert sätt måste man kunna utvärdera dem regelbundet och objektivt och ha tillgång till korrekt och aktuell information om den finansiella situationen för emittenten av de värdepapper i vilka tjänstepensionsinstituten investerar.

4.2.8.1

EESK välkomnar förslaget att tjänstepensionsplanernas tillgångar utan hinder från medlemsstaterna kan investeras i instrument med långsiktig ekonomisk profil.

4.2.8.2

Kommittén motsätter sig dock bestämt kommissionens förslag om att medlemsstaterna inte får hindra instituten från att ”investera i instrument som ... inte är föremål för handel på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar eller organiserade handelsplattformar”. I fråga om avgiftsbestämda pensionssystem där det inte går att löpande utvärdera tillgångarnas värde skulle sådana investeringar vara en mycket riskabel lösning för planens medlemmar. Metoder baserade på denna typ av investeringsstrategi skulle inte vara överskådliga, eftersom det inte går att ge medlemmarna korrekt information om värdet av de ackumulerade tillgångarna och den förväntade avkastningen vid pensioneringen, något som är särskilt viktigt för medlemmar som bär hela investeringsrisken. EESK anser dock att medlemsstaterna bör ha frihet att välja om de vill införa restriktioner på detta område, efter samråd med arbetsmarknadens parter.

4.2.8.3

EESK ställer sig positiv till att tjänstepensionsinstituten ska kunna investera i långsiktiga infrastrukturprojekt. Obegränsade investeringar i sådana projekt bör dock endast tillåtas om investeringarna görs i finansiella instrument (t.ex. aktier och obligationer) som är föremål för allmän handel eller öppet tillgängliga på finansmarknaden (t.ex. olika typer av investeringsfonder eller offentligt handlade aktier i företag som investerar direkt i långsiktiga projekt).

4.2.9

EESK föreslår att kommissionen överväger möjligheten att ändra artikel 20.1 d i förslaget till direktiv, som fastställer regler för investering i derivatinstrument. Kommittén anser att erfarenheterna av krisen motiverar behovet av att avsevärt begränsa den nuvarande, mycket allmänna principen, enligt vilken tjänstepensionsinstitut får investera i derivatinstrument för att underlätta ”effektiv förvaltning av portföljen”.

4.2.10

Kommittén stöder till fullo införandet av förvaringsinstitut i pensionsplaner, i vilka medlemmarna och förmånstagarna bär hela risken, och anser att förvaringsinstitutens verksamhet är väsentlig för att trygga tillgångarna hos institutioner för kollektiva investeringar i dagens värld.

4.2.11

EESK ställer sig positiv till kravet på en effektiv aktuariefunktion i planer där medlemmarna och förmånstagarna inte bär alla typer av risk.

4.3.1

EESK välkomnar kravet på bredare information till både medlemmar och förmånstagare, i enlighet med kommitténs tidigare rekommendationer. Vi välkomnar också införandet av en skyldighet för tjänstepensionsinstitut att minst en gång var tolfte månad tillhandahålla basfakta om bl.a. garantier inom planen, summan av inbetalda avgifter, kostnaden för deltagande i planen, placeringsprofilen, planens tidigare resultat och beräknat pensionsbelopp.

4.3.2

Kommittén ifrågasätter starkt om det är möjligt att genomföra den föreslagna idén om att ha ett tvåsidigt dokument med enhetlig information som är skrivet på ett sätt som är klart och tydligt för mottagaren. Olika tjänstepensionsplaner medför olika typer av risker för sina medlemmar, som också har olika förväntningar på framtida pensioner. Reglerna för utbetalning av de ackumulerade medlen i tjänstepensionsplanerna fastställs dessutom ofta i de olika medlemsstaternas lagstiftning. Den information som skickas till tjänstepensionsplanernas medlemmar eller förmånstagare måste avspegla dessa faktorer. Därför anser EESK att de föreslagna bestämmelserna bör ändras så att standardiseringen av modellen för den information som skickas till alla medlemmar i tjänstepensionsplaner sker i flera steg för att möjliggöra flexibilitet i utformningen av det slutliga upplägget under processens gång. I det inledande skedet bör man börja utarbeta modeller för olika typer av information (minst två modeller på grundval av konceptet med bestämda avgifter och bestämda förmåner). De bör därefter testas under ett pilotskede i utvalda medlemsstater eller tjänstepensionsinstitut. Arbetet med den delegerade akt som nämns i artikel 54 skulle påbörjas först när relevant erfarenhet har samlats in.

4.3.3

Kommittén anser att det i slutändan bör finnas minst två modeller för information (på grundval av konceptet med bestämda avgifter respektive bestämda förmåner). Dessutom ska varje medlemsstat ha möjlighet att komplettera denna modell med flera uppgifter som är relevanta för pensionsplanens medlemmar och förmånstagare, på basis av de nationella reglernas särart.

4.3.4

De föreslagna bestämmelserna är i många fall inte särskilt tydliga, och kan vilseleda medlemmar och förmånstagare i stället för att ge dem korrekt information.

4.3.4.1

Redan titeln på dokumentet (Pensionsbesked) är förvirrande – i bästa fall kommer det att vara ett besked om prognostiserade pensionsförmåner. Titeln på dokumentet bör därför ändras, t.ex. till ”Aktuell prognos för pensionsförmåner”.

4.3.4.2

Enligt artikel 48.1 ska medlemmarna kunna få information om en ”heltäckande garanti”. Detta är ett vilseledande begrepp som inte ger potentiella medlemmar någon uppfattning om det pessimistiska scenario som uppstår om arbetsgivaren eller tjänstepensionsinstitutets sponsor går i konkurs. En sådan konkurs kan leda till att pensionsplanen inte kan betala sina förmånstagare. I artikel 48.2.d hänvisar kommissionen samtidigt till ”mekanismer för minskade förmåner”, vilket gör att man kan ifrågasätta om det finns en heltäckande garanti.

4.3.5

Vi uppmanar kommissionen att vara särskilt försiktig vid utarbetandet av den delegerade akt som nämns i artikel 54, med tanke på de möjliga kostnaderna för en sådan lösning. Den börda som det innebär att sammanställa information för planens medlemmar eller de ytterligare kostnader för tjänster som kan uppstå till följd av behovet av att ge ytterligare förklaringar om en enhetlig europeisk modell inte överensstämmer med en konkret plan, får inte leda till en avsevärd ökning av tjänstepensionsinstitutens kostnader. När kommissionen upprättar en lista över information som ska ges till medlemmarna i pensionsplaner bör den därför ta hänsyn till karaktären hos dessa planer.

4.4.1

Med tanke på de tolkningsproblem som hittills har funnits på grund av skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om hur tillsyn utövas, välkomnar kommittén ansträngningarna att tydligare ange de områden av finansiell verksamhet som ska övervakas och att särskilja dem från områden som omfattas av social- och arbetsmarknadslagstiftningen.

4.4.2

EESK välkomnar planerna att skärpa bestämmelserna om interinstitutionellt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av tjänstepensionsplanerna.

4.4.3

Förslaget att öka befogenheterna när det gäller tillsyn av tjänstepensionsinstituten är rationellt och skulle kunna kopplas till ytterligare informationskrav. Bestämmelserna på detta område i det föreslagna direktivet är tillräckligt flexibla, vilket gör det möjligt att anpassa specifika tillsynsåtgärder till de konkreta situationerna.