Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2013/C 237/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”SZENTESI PAPRIKA”

EG-nr: HU-PGI-0005-0912-30.11.2011

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning

”Szentesi paprika”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Ungern

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

Den skyddade geografiska beteckningen ”Szentesi paprika” omfattar den odlade frukten av de nedan förtecknade sorterna och varianterna av Capsicum annuum.

”Szentesi paprika” som släpps ut på marknaden ska vara friska och hela. De olika sorterna ska ha följande kännetecken:

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Vart och ett av följande steg i produktionen av ”Szentesi paprika” måste ske i det geografiska område som anges i punkt 4:

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Klassificering, förpackning och märkning av ”Szentesi paprika” ska ske i producentens lokaler eller i andra lämpliga lokaler inom det avgränsade geografiska området.

Styckförpackning: tråg, korg, polyetenpåsar (3, 5, 20, 30, 40, 50, 60 eller 80 paprikor per enhet); viktförpackning: korg, nätpåse (0,35, 0,5, 0,7, 1 eller 2 kg paprika per enhet) eller låda: M10, M20 eller M30 (2,5, 10, 12, eller 14 kg paprika per enhet). Typen av förpackning av de olika sorterna kan variera beroende på handelns krav.

För att slå vakt om ”Szentesi paprikas” karakteristiska kvalitetsegenskaper och homogenitet i de olika sorterna och dess distinkta smak, doft, arom och konsistens och för att garantera produkternas spårbarhet måste förpackning ske inom det definierade geografiska området.

3.7   Särskilda regler för märkning

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

”Szentesi paprika” med skyddad geografisk beteckning (SGB) odlas i ett sammanhängande område i provinsen Csongrád.

”Szentesi paprika” odlas inom de administrativa gränserna för följande orter i provinsen Csongrád: Derekegyháza, Fábiánsebestyén, Felgyő, Mindszent, Nagymágocs, Nagytőke, Szegvár och Szentes.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

De faktorer som påverkar odlingen av kvalitetspaprika, särskilt temperatur och ljus, samt jordmån och hydrografiska förhållanden, har skapat gynnsamma betingelser för utvecklingen av konstbevattnad paprikaodling i Szentes-regionen. Pionjärerna inom denna verksamhet var de så kallade ”bulgariska trädgårdsmästarna” (grönsaksodlare som använde sig av småskaliga metoder och driven odling i varmbäddar med bevattning) som slog sig ned i regionen under andra hälften av artonhundratalet.

Odlingsområdet Szentes ligger i sydöstra Ungern, i ett av de lägst belägna bäckena på Alföld (Stora slättlandet). Regionen utmärker sig topografiskt då det är landets lägsta landområde, och sluttar från de angränsande provinserna på tre sidor ned mot Tiszas floddal. Det viktigaste vattendraget i regionens hydrografiska system är floden Tisza, som också definierar hela områdets geografiska fysionomi. Karbonatrik och solonetzaktig svartjord (chernozem) är den övervägande jordmånen här, på grund av den ymniga förekomsten av ytvatten i regionen. Odlingsområdets jord är i god kondition. Den har en smulig textur, värms snabbt upp, har ett alkaliskt pH, god förmåga att hålla vatten och näringsämnen, hög halt av humusämnen och ett tjockt matjordslager.

De viktigaste faktorerna som ger ”Szentesi paprika” dess värde är bland annat ljuset, antalet soltimmar, temperaturen och mängden strålningsvärme. Kontinentala klimategenskaper dominerar i Szentes odlingsområde. Antalet soltimmar är jämnt utspritt i regionen, som har i genomsnitt 2 050 soltimmar om året. Mätt i årsmedeltemperatur är odlingsområdet en av landets varmaste regioner. Årsmedeltemperaturen är + 10–11 °C, medan värmesumman under odlingssäsongen är 3 200–3 300 °C. Det är positivt för odling av paprika, som kräver mycket värme.

Däremot har regionen landets lägsta nederbörd, med en genomsnittlig årsnederbörd på 500–550 mm. Vanligtvis faller 40 % av nederbörden under vinterhalvåret och 60 % under sommarhalvåret. Den vattenkrävande paprikaodlingen har endast varit möjlig genom konstbevattning, som infördes av de bulgariska trädgårdsmästarna och som kunnat utvecklas tack vare regionens gynnsamma hydrografiska förhållanden.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

De huvudsakliga organoleptiska värden och särdrag som kännetecknar ”Szentesi paprika” från det geografiska området är en exceptionellt smakrik, het, söt eller kryddig smak, en intensiv doft av paprika eller en doft som för tanken till malen paprika, samt det tunna skalet. Fruktköttet är 3–7 mm tjockt, vilket gör att smaker och arom bättre kommer till sin rätt. Frukterna konsumeras oftast färska.

Vit ”Szentesi paprika”: I moget tillstånd känns ytan fet vid beröring. Skalet är lent och halt och spricker vid brytning. Frukten är trubbig och rynkig i änden och har tjockt fruktkött. Färsk paprika har en mycket distinkt doft och saftighet, eller som konsumenterna beskriver det: ”Szentesi paprika” har arom.

Spetsig het ”Szentesi paprika” har blank, len, något vågig yta. Formen är avlång och spetsig och fruktköttet har fast konsistens. Frukten doftar intensivt paprika och har en kryddig angenäm arom och smak. ”Szentesi paprika” av sorten kapia är konformad och något tillplattad. Fruktköttet har fast konsistens och skalet är medeltjockt. Den har en len, blank yta och en vacker mörk sammetsröd färg som betingas av den geografiska miljön (ljuset och värmen).

Tomatformad ”Szentesi paprika” har en mycket karakteristisk form. Den är som en tillplattad glob. Trots det tjocka fruktköttet har den mycket tunt skal och len, blank yta. När den är mogen för skörd är frukten djupröd.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Sambandet med det geografiska området grundas på produktens sedan länge etablerade goda renommé och de lokala expertkunskaperna bland odlarna av ”Szentesi paprika” som förmedlats genom generationerna.

”Szentesi paprikas” goda renommé

Utvecklingen av konstbevattnad paprikaodling i Szentes-regionen inleddes av de bulgariska trädgårdsmästare som slog sig ned i regionen under andra hälften av artonhundratalet. Den välkända ”Szentesi paprika” har odlats oavbrutet sedan dess. Produkten är i dag välkänd och belönades med huvudpriset vid lantbruksmässan Farmer Expo i Debrecen 2006, som även omfattade en odlarmässa, där omkring 300 ungerska och utländska företag var representerade. År 2007 vann paprikan för färsk konsumtion den ungerska kvalitetsproduktutmärkelsen Magyar Termék Nagydíj.

Mängder av historiska uppgifter styrker det sekelgamla sambandet mellan ”Szentesi paprikas” renommé och det geografiska området. Paprikans införsel till Ungern kan spåras tillbaka till de bulgariska trädgårdsmästare som bosatte sig i Úsztató major i Szegvár-regionen vintern 1875–76. Enligt den stora jordbrukskartläggningen 1895 var 92,74 % av Ungerns totala produktion av paprika koncentrerad till landets sydvästra del, i Szentes-området. Odlarna arrenderade mark där de kunde dra nytta av Csongrád-provinsens humusrika, vattenrika svartjord som värms upp snabbt. När det var möjligt valde de att bosätta sig på mark som sluttade lätt. För att få tidiga skördar använde de förgrodda frön och varmbänkar. De samodlade också i drivbäddarna, t.ex. genom att så gurkfrön tillsammans med paprikafröna och sedan låta gurkplantorna vara kvar när paprikorna planterades ut. Varje enskild planta planterades ut med en liten klump jord. De införde också storskalig, regelbunden bevattning. Här användes uppvärmt, stillastående vatten eller grunt, långsamt rinnande vatten för konstbevattning. De hade en unik metod för att ta upp och dränera fram vatten. Under den här perioden användes anordningar med kedja, hinkar och hjul som kunde anpassas till de varierande vattennivåerna i Szentes-området.

Lokal expertis

Jordens förmåga att hålla kvar värmen är mycket gynnsam i Szentes odlingsregion. Eftersom jorden där ”Szentesi paprika” odlas absorberar mer värme än den släpper ifrån sig genom strålning i gryningen, ökar värmelagringen i jorden och luften ovanför så att temperaturen höjs. Det balanserade mikroklimat som skapas av den harmoniska värmeförsörjningen och konstbevattningen som infördes av de bulgariska trädgårdsmästarna samverkar för att ge den värme- och vattenintensiva ”Szentesi paprika” dess exceptionella arom.

Utöver de naturliga faktorerna tillkommer de lokala odlarnas åtgärder och praktiska erfarenhet av den drivna odlingen (värme, ventilering, skuggning, plantvård) som ärvts ner genom generationerna. Denna expertkunskap har bidragit till att mildra effekterna av de senaste årtiondenas extrema väderförhållanden, för att garantera och när så är möjligt bevara smaken, färgerna och aromen hos ”Szentesi paprika”, liksom de attraktiva former som kännetecknar de olika sorterna och varianterna.

De tekniker som infördes av de bulgariska trädgårdsmästarna har anpassats under de senaste 150 åren för att passa dagens förhållanden. De grundläggande faktorerna för paprikaodling av har omvärderats under produktionsprocessen och nya metoder har kommit fram. Fram till och med 1960-talet betraktades den goda jordmånen, bevattningsmöjligheterna (floderna Tisza och Körös samt systemet med bevattningskanaler), antalet soltimmar (möjligheter till tidig odling) och den tidiga vårvärmen som de viktigaste produktionsfaktorerna. Nästa period varade från slutet av 1960-talet till slutet av 1980-talet. För att dra full nytta av den tidiga värmen och vinterns och vårvinterns många soltimmar började paprikaodlarna använda växthus. Mellan 1960- och 1980-talet upptäcktes geotermisk energi i regionen och sedan dess har odlingen av ”Szentesi paprika” övergått från frilandsodling till växthusodling, där även jordfria odlingsmetoder nu börjar bli allt vanligare.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

Vidékfejlesztési Értesítő (Landsbygdsutvecklingsbulletin), den 16 november 2011, volym LXI, nr 6, s. 317.

http://elelmiszerlanc.kormany.hu/minosegpolitika

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Se fotnot 2.