Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastbärkassar /* COM/2013/0761 final - 2013/0371 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1.1. Allmän bakgrund Samma egenskaper som har gjort plastbärkassar
kommersiellt framgångsrika — låg vikt och motståndsförmåga mot nedbrytning —
har också bidragit till deras spridning. Under 2010 använde varje EU-medborgare
uppskattningsvis 198 plastbärkassar, varav omkring 90 % uppskattades vara
tunna påsar. Dessa återanvänds mindre ofta än tjockare påsar och skräpar oftare
ner. Vid ett scenario med oförändrade förhållanden förväntas användningen av
plastkassar öka ytterligare. Det uppskattas också att det under 2010 slängdes
mer än 8 miljarder plastbärkassar i EU. De undkommer avfallshanteringssystemen
och samlas i vår miljö, särskilt i form av marint avfall, som alltmer erkänns som
en central global utmaning. Det finns också dokumenterade belägg som tyder på
stor anhopning av skräp i Europas hav. Problemet med plastpåsavfall i
vattenekosystem drabbar inte enbart länder med havskuster eftersom stora
mängder avfall från land forslas till havet via vattendrag. En utslängd plastbärkasse
kan klara sig i hundratals år, för det mesta i flera olika delar. Den mycket
höga och ökande användningen av sådana påsar är inte heller optimal ur
resurseffektivitetssynpunkt. I EU betraktas plastbärkassar som förpackningar
enligt direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (direktiv 94/62/EG).
Det finns dock ingen EU-lagstiftning eller EU-politik som är särskilt inriktad
på plastbärkassar. Vissa medlemsstater har redan strategier för att minska
användningen, till exempel genom prisåtgärder, avtal med detaljhandeln eller
informationskampanjer, med blandade resultat. Efter några medlemsstaters försök
att förbjuda plastbärkassar tog man i rådet (miljö) den 14 mars 2011 upp frågan
och uppmanade kommissionen att analysera eventuella EU-åtgärder mot
användningen av plastkassar. 1.2. Motiv och syfte Det övergripande målet för detta förslag om
plastbärkassar är att begränsa de negativa effekterna på miljön, särskilt i
fråga om nedskräpning, att uppmuntra förebyggande av avfall och en mer effektiv
resursanvändning, samtidigt som man begränsar de negativa socioekonomiska
effekterna. Närmare bestämt syftar förslaget till att minska förbrukningen av
plastbärkassar med en tjocklek av mindre än 50 mikrometer (0,05 millimeter) i
Europeiska unionen. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER
OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Samråd och expertutlåtanden 2.1.1. Studier Under 2011 genomfördes en studie av mönstren för
produktion och användning av plastbärkassar, deras konsekvenser och
konsekvenserna av olika politiska alternativ för att minska användningen av dem[1]. Ytterligare en studie för att
bedöma de socioekonomiska konsekvenserna av olika politiska alternativ mera
ingående genomfördes under 2012[2].
2.1.2. Internt samråd En avdelningsövergripande styrgrupp (ISG) med
företrädare från GD ENV, ENTR, SG, SJ och SANCO bildades i juni 2011. Denna avdelningsövergripande
styrgrupp har följt utarbetandet av konsekvensbedömningen. 2.1.3. Externt samråd Ett offentligt samråd genomfördes mellan den 17
maj och den 9 augusti 2011, i linje med befintliga miniminormer för samråd. 15 538 svar lämnades in, vilket visar på stor
oro hos allmänheten vad gäller ohållbar förbrukning av plastbärkassar och höga
förväntningar på EU-åtgärder på detta område. 2.2. Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningsrapporten och sammanfattningen
offentliggörs tillsammans med detta förslag. I konsekvensbedömningen utvärderas
de viktigaste miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av olika
politiska lösningar för att minska förbrukningen av plastbärkassar. Olika
ambitionsnivåer bedöms och jämförs med ett referensscenario för att fastställa
de mest lämpliga instrumenten som minimerar kostnaderna och maximerar
fördelarna. Kommissionens konsekvensbedömningsnämnd avgav ett
positivt yttrande om konsekvensbedömningen den 15 mars 2013 och tillförde
samtidigt ett antal rekommendationer för att finjustera rapporten. Som svar på
alternativet att upprätta ett gemensamt, EU-övergripande mål att minska förbrukningen
av plastpåsar begärde nämnden en utvärdering av i vilken utsträckning problemen
med nedskräpning med plastpåsar kan lösas genom åtgärder på medlemsstatsnivå. Ytterligare synpunkter på de politiska
alternativen har lett till slutsatsen att det skulle vara svårt att utforma och
genomföra ett EU-övergripande minskningsmål som gäller för alla medlemsstater.
I stället för att fastställa ett gemensamt EU-mål är det därför bättre att i
direktiv 94/62/EG införa ett krav på att samtliga medlemsstater ska minska förbrukningen
av tunna plastbärkassar, samtidigt som det blir möjligt för dem att fastställa
sina egna nationella minskningsmål och välja åtgärder för att nå dessa mål. I
ett senare skede kan det emellertid bli aktuellt att fastställa ett
EU-omfattande minskningsmål. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Sammanfattning av den
föreslagna åtgärden Förslaget ändrar artikel 4 (förebyggande) i
direktiv 94/62/EG genom att det krävs att medlemsstaterna ska vidta åtgärder
för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Enligt förslaget kan dessa
åtgärder bestå av en användning av ekonomiska instrument samt av
saluföringsbegränsningar som ett undantag från artikel 18 i direktivet. Den
sistnämnda bestämmelsen utvidgar alltså det antal instrument som står till medlemsstaternas
förfogande för att komma till rätta med den ohållbara förbrukningen av
plastpåsar. I detta direktiv införs en definition av ”tunna
plastbärkassar” i artikel 3 (definitioner). 3.2. Rättslig grund och rätt att
agera Förslaget har samma rättsliga grund som direktiv
94/62/EG (artikel 100a, nu artikel 114 i EUF-fördraget). EU:s rätt att vidta åtgärder grundar sig på det
faktum att den höga förbrukningen av plastbärkassar både är ett gemensamt och
ett gränsöverskridande problem, och att det behövs initiativ på EU-nivå för att
ta itu med problemet på ett mer samstämmigt och effektivt sätt. De åtgärder som
enskilda medlemsstater för närvarande vidtagit för att hantera frågan saknar
samstämmighet med avseende på de eftersträvade målen. Ensidiga åtgärder som
innebär saluföringsbegränsningar ger dessutom upphov till frågor om huruvida de
är förenliga med direktiv 94/62/EG i dess nuvarande form. Samtidigt visar de
positiva erfarenheterna i vissa medlemsstater att det faktiskt är möjligt att begränsa
förbrukningen av plastbärkassar avsevärt. Åtgärder på EU-nivå för att minska användningen av
plastbärkassar ligger helt i linje med målen för direktiv 94/62/EG om
förpackningar och förpackningsavfall, i synnerhet att förhindra och minska
förpackningars och förpackningsavfalls inverkan på miljön. Detta förslag läggs med tanke på dess särskilda
karaktär och bakgrund fram som ett självständigt initiativ före den mer
allmänna översyn av EU:s avfallspolitik som kommissionen kommer att lägga fram
under våren 2014. 3.3. Subsidiaritets- och
proportionalitetsprinciperna Förslaget är förenligt med subsidiaritets- och
proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.
Det är begränsat till att ändra direktiv 94/62/EG genom att skapa en ram som
fastställer gemensamma mål, samtidigt som medlemsstaterna själva får fatta
beslut om dess exakta genomförande. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget kommer inte att inverka på Europeiska
unionens budget och åtföljs därför inte av den finansieringsöversikt som
föreskrivs i artikel 31 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella
regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG,
Euratom) nr 1605/2002). 2013/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 94/62/EG om
förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna
plastbärkassar (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag[3], efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[4], efter att ha hört Regionkommittén[5], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) Europaparlamentets och rådets
direktiv 94/62/EG[6]
antogs i syfte att förebygga eller minska den inverkan som förpackningar och
förpackningsavfall har på miljön. Även om plastbärkassar utgör förpackningar i
den mening som avses i direktivet innehåller direktivet inte specifika
bestämmelser om förbrukningen av sådana kassar. (2) Förbrukningen av plastbärkassar
leder till stora mängder skräp och ett ineffektivt utnyttjande av resurser, vilket
förväntas öka om inga åtgärder vidtas. Nedskräpning med plastbärkassar bidrar
till problemet med marint avfall som hotar de marina ekosystemen i hela
världen. (3) Plastbärkassar med en
tjocklek av mindre än 50 mikrometer, som utgör den största delen av det totala
antalet plastbärkassar som förbrukas inom unionen, återanvänds mindre ofta än
tjockare plastbärkassar och skräpar oftare ner. (4) Förbrukningen av plastbärkassar
varierar avsevärt inom unionen till följd av skillnader i konsumtionsmönster,
miljömedvetenhet och hur effektiva politiska åtgärder medlemsstaterna vidtar.
Vissa medlemsstater har lyckats få ner förbrukningen av plastbärkassar avsevärt
och genomsnittsförbrukningen i de sju medlemsstater som har uppnått de bästa
resultaten uppgår till endast 20 % av genomsnittsförbrukningen i EU. (5) För att uppmuntra liknande
minskningar av genomsnittsförbrukningen av tunna plastbärkassar bör
medlemsstaterna vidta åtgärder för att minska användningen av plastbärkassar
med en tjocklek av mindre än 50 mikrometer i linje med de övergripande mål för unionens
avfallspolitik och unionens avfallshierarki som föreskrivs i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om
upphävande av vissa direktiv[7].
Sådana åtgärder bör ta hänsyn till nuvarande förbrukningsnivåer för
plastbärkassar i enskilda medlemsstater eftersom högre nivåer kräver mer
ambitiösa ansträngningar. För att övervaka framstegen när det gäller att minska
förbrukningen av tunna plastbärkassar bör de nationella myndigheterna lämna
uppgifter om deras förbrukning enligt artikel 17 i direktiv 94/62/EG. (6) De åtgärder som
medlemsstaterna ska vidta kan bestå av ekonomiska instrument såsom skatter och
avgifter som visat sig särskilt effektiva när det gäller att begränsa
användningen av plastbärkassar samt saluföringsbegränsningar såsom förbud genom
undantag från artikel 18 i direktiv 94/62/EG, med förbehåll för kraven i
artiklarna 34–36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (7) Åtgärder för att begränsa
användningen av plastbärkassar bör inte leda till en ökning av den totala förpackningsmängden. (8) De åtgärder som föreskrivs i
detta direktiv är förenliga med meddelandet från kommissionen till
Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och
Regionkommittén Färdplan för ett resurseffektivt Europa[8] och bör bidra till åtgärder mot
nedskräpning som vidtas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG
av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på
havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)[9]. (9) Direktiv 94/62/EG bör därför
ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Direktiv 94/62/EG ska ändras på följande sätt: (1)
I artikel 3 ska följande punkt införas som
punkt 2a: ”2a. tunna plastbärkassar: kassar framställda
av plastmaterial enligt definitionen i artikel 3.1 i kommissionens förordning
(EU) nr 10/2011* med en väggtjocklek av mindre än 50 mikrometer, och som
tillhandahålls konsumenterna på varans eller produktens försäljningsställe. ___ EUT L 12, 15.1.2011, s. 1.” (2)
I artikel 4 ska följande punkt införas som
punkt 1a: ”1a. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att
uppnå minskad förbrukning av tunna plastbärkassar på deras territorium inom två
år från ikraftträdandet av detta direktiv. Dessa åtgärder kan bestå av nationella
minskningsmål, ekonomiska instrument och saluföringsbegränsningar genom
undantag från artikel 18 i detta direktiv. Medlemsstaterna ska rapportera om effekterna av
dessa åtgärder på den totala produktionen av förpackningsavfall när de
rapporterar till kommissionen i enlighet med artikel 17 i detta direktiv.” Artikel 2 1. Medlemsstaterna ska senast
tolv månader efter detta direktivs ikraftträdande sätta i kraft de lagar och
andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till
kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de
innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska
göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna ska till
kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell
lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 3 Detta direktiv träder i kraft den
tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens
officiella tidning. Artikel 4 Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande [1] BioIntelligence
Service, 2011. Assessment of impacts of options to reduce the use of
single-use plastic carrier bags, Final Report. [2] Eunomia,
2012. Assistance to the Commission to complement an assessment of the
socio-economic costs and benefits of options to reduce use of single-use
plastic carrier bags in the EU, Final Report. [3] EUT
C , , s. . [4] EUT
C , , s. . [5] EUT C [6] EGT L 365, 31.12.1994, s. 10. [7] EUT L 312, 22.11.2008, s. 3. [8] KOM(2011) 571 slutlig. [9] EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.