Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik /* COM/2013/0207 final - 2013/0110 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Redovisningsdirektiven[1] (nedan kallade direktiven)
behandlar upprättandet av årsbokslut och sammanställda redovisningar och därmed
sammanhängande rapporter. I artikel 46.1 b i det fjärde direktivet föreskrivs
till exempel att förvaltningsberättelsen där så är lämpligt och i den
utsträckning som behövs för att förstå bolagets utveckling, resultat eller
ställning även ska innehålla icke-finansiell information, inklusive information
om miljö- och personalfrågor. Dessutom fastställs i artikel 46a i samma
direktiv regler för innehållet i den årsberättelse om företagsstyrningen som
börsnoterade bolag ska sammanställa. Kommissionen konstaterade i Inremarknadsakten[2] att man skulle kunna öka
öppenheten när det gäller den sociala och miljörelaterade information som
företag inom alla sektorer lämnar, för att säkerställa att samma regler gäller
för alla. Detta upprepades i meddelandet En förnyad EU-strategi 2011–2014
för företagens sociala ansvar[3].
Genom detta förslag förverkligas ett av de viktigaste åtagandena i den förnyade
strategin. I meddelandet definieras företagens sociala
ansvar som ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för
samhället”. Det erkänns att utvecklingen bör ledas av företagen själva, och att
de bör ha en rutin för att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i sin
affärsverksamhet och affärsstrategi. Öppenhet när det gäller icke-finansiell
information utgör därför en avgörande del av all politik för företagens sociala
ansvar. Ökad öppenhet kan hjälpa företag att bättre
hantera icke-finansiella risker och möjligheter, och därigenom öka deras
icke-finansiella resultat. Samtidigt används den icke-finansiella informationen
av organisationer i det civila samhället och av lokalsamhällena för att bedöma
påverkan och risker som hänger samman med ett företags verksamhet. Tack vare
denna information kan investerare även bättre beakta hållbarhetsaspekterna och
resultatet i ett längre perspektiv.
Samråd har dock visat att endast ett begränsat antal storföretag i EU
regelbundet redovisar icke-finansiell information, och att kvaliteten på
informationen varierar kraftigt, vilket gör dete svårt för investerare och
berörda parter att förstå och jämföra företagens ställning och resultat. Det föreslås därför ett krav för vissa
storföretag att redovisa relevant icke-finansiell information och
mångfaldspolitik för att se till att samma regler gäller för alla i hela EU. Detta förutsätter dock ett flexibelt och
icke-störande tillvägagångssätt. Företagen kan använda befintliga nationella
eller internationella ramar för rapporteringen. De kommer att ha kvar sitt
manöverutrymme när det gäller att definiera innehållet i politiken och en
flexibilitet när det gäller att offentliggöra information på ett sätt som är
ändamålsenligt och relevant. Om företag anser att vissa politikområden inte är
relevanta för dem ges de möjlighet att motivera detta i stället för att tvingas
att utforma en politik. I resolutionerna ”företagens sociala ansvar:
ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar
tillväxt”[4]
respektive ”företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och
för hållbar återhämtning för alla”[5]
har Europaparlamentet erkänt behovet av att öka insynen på detta område och
uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag till lagstiftning. Mot bakgrund av ovanstående är detta förslag
inriktat på följande centrala mål: (1)
Att öka öppenheten i vissa företag och att göra den
nuvarande redovisningen av icke-finansiell information mer relevant, konsekvent
och jämförbar genom att skärpa och förtydliga de nuvarande kraven. (2)
Att öka mångfalden i företagens styrelser genom
ökad insyn för att underlätta tillsynen av företagets ledning och styrning. (3)
Att öka företagens ansvarighet och resultat, samt
effektivisera den inre marknaden. Redovisningsdirektivens nuvarande inriktning
för redovisning av icke-finansiell information har inte varit tillräckligt
effektiv. De flesta berörda parter som hörts ansåg att de krav som ställs upp i
redovisningsdirektiven är otydliga och kan undergräva rättssäkerheten.
Det behövs därför tydligare krav och ett ökat fokus på aktuella frågor som är
viktiga för företagens långsiktiga framgång. Vissa medlemsstater har utarbetat
nationell lagstiftning med mer långtgående krav än i redovisningsdirektiven. De
nationella kraven skiljer sig dock betydligt från varandra, vilket bidrar till
bristen på tydlighet för företag och investerare som bedriver verksamhet på
hela den inre marknaden. Vissa medlemsstater har valt en modell där
företagen kan välja mellan att antingen lämna den faktiska redovisningen eller förklara
varför man valt att inte göra det. Andra medlemsstater har infört lagstadgade
krav som kan vara relativt stränga. Vissa medlemsstater inriktar sig på stora
företag medan andra enbart fokuserar på vissa börsnoterade bolag eller statligt
ägda företag. Vissa medlemsstater hänvisar till internationella riktlinjer (fast
ofta olika), medan andra utvecklar sina egna nationella riktlinjer för
redovisning. Det brokiga mönstret har lett till en fragmentering av
lagstiftningen i EU. Syftet med detta förslag är därför att se till att lika
villkor gäller för alla, att begränsa kostnaderna för de företag som bedriver
verksamhet i mer än en medlemsstat och att se till att investerare lättare och
i större utsträckning får tillgång till viktig användbar information. Den bristande mångfalden i styrelserna kan
dessutom leda till en likriktning av styrelseledamöternas åsikter (s.k.
grupptänkande) och ett ökat motstånd mot innovativa idéer. Detta kan negativt
inverka på styrelsens möjligheter att utmana och granska ledningens beslut och
därmed på företagens resultat. En ökad öppenhet kring företagens mångfaldspolitik
kan även bidra starkt till att främja likabehandling och bekämpning av eventuell
diskriminering i de berörda företagens beslutsfattande organ och även i ett
större perspektiv. Diskriminering på grund av religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning är i arbetslivet förbjuden enligt
direktiv 2000/78/EG. Diskriminering på grund av kön är i arbetslivet förbjuden
enligt direktiv 2006/54/EG. Diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung är i arbetslivet förbjuden enligt direktiv 2000/43/EG. De konstaterade problemen kan påverka
företagens övergripande resultat, deras ansvarighet, investerarnas förmåga att
korrekt och i tid bedöma och beakta all relevant information, samt
effektiviteten på EU:s finansmarknader. Det innebär att möjligheten till
hållbar tillväxt och sysselsättning på den inre marknaden kanske inte alltid utnyttjas
fullt ut. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Kommissionen har fört en regelbunden och
omfattande dialog med berörda parter under hela det förfarande som lett fram
till detta ändringsförslag. Målet har varit att samla synpunkter från alla
berörda parter, däribland utarbetare och användare, icke-statliga
organisationer osv. Dialogen har förts i form av följande: –
Två offentliga samråd om ”Redovisning av
icke-finansiell information” respektive ”EU:s ram för bolagsstyrning”. En
majoritet av de berörda parterna ställde sig bakom behovet av att förbättra den
nuvarande rättsliga ramen för icke-finansiell information, eftersom detta
skulle kunna vara positivt både för de som utarbetar och de som använder
informationen. När det gäller mångfalden gav de flesta svarspersonerna vid
samrådet om EU:s ram för bolagsstyrning ett klart stöd åt att företagens
mångfaldspolitik redovisas. De ansåg att ökad öppenhet skulle ge investerarna
möjlighet att fatta mer välgrundade beslut och bidra till att minska
grupptänkandet. –
En särskild expertgrupp bestående av 16 medlemmar
med varierande erfarenheter och bakgrund. –
Flera möten med berörda parter och företrädare för
medlemsstaterna. Konsekvensbedömning Vid den konsekvensbedömning som kommissionen
har gjort, konstaterades två huvudproblem: 1) den bristande öppenheten när det
gäller icke-finansiell information och 2) den bristande mångfalden i
styrelserna. Bristande öppenhet när det gäller
icke-finansiell information Vissa företag har inte i tillräcklig
utsträckning tillmötesgått olika berörda parters (inklusive investerare,
aktieägare, arbetstagare och organisationer i det civila samhället) växande
efterfrågan på öppenhet när det gäller icke-finansiell information. Några
specifika frågor har lyfts fram, både när det gäller informationens kvantitet
och kvalitet. –
Informationens kvantitet: Uppskattningsvis redovisar endast cirka 2 500 av de totalt cirka 42 000
storföretagen i EU formellt icke-finansiell information varje år. –
Informationens kvalitet: På det hela taget täcker den information som företagen redovisar inte
användarnas behov. Vid den analys som kommissionen har gjort,
konstaterades att problemen berodde på brister både i marknadens funktion och i
lagstiftningen. För det första förefaller marknadsincitamenten otillräckliga
eller ojämna. Trots den ökade efterfrågan på icke-finansiell information
uppfattas fördelarna med offentliggörande av icke-finansiella uppgifter av
vissa berörda parter som långsiktiga och därför svåra att exakt kvantifiera,
medan de kortsiktiga kostnaderna är mer synliga och lätt mätbara. Vissa företag
kan till följd av denna uppfattning vara mindre benägna att bedriva en aktiv
politik på detta område, även om de i princip erkänner fördelarna med
icke-finansiell redovisning. För det andra har EU:s och medlemsstaternas
regleringsåtgärder inte varit tillräckligt verkningsfulla för att ta itu med
problemet. Ett antal olika alternativ har övervägts för
att förbättra den rådande situationen, bland annat att skärpa de nuvarande
kraven, införa nya krav på detaljerad redovisning eller att fastställa
EU-normer. Vid bedömningen av alternativen föreföll det bästa alternativet vara
att skärpa dagens krav, genom att kräva att även icke-finansiell information
redovisas i förvaltningsberättelsen. Bristande
mångfald i styrelser Företagsstyrelser där ledamöterna har liknande
utbildnings- och yrkesbakgrund, geografisk härkomst, ålder eller kön kan
präglas av ett snävt grupptänkande. Detta kan bidra till att ledningens beslut
inte utmanas i tillräcklig utsträckning, eftersom den bristande mångfalden när
det gäller åsikter, värderingar och kompetens kan ge mindre debatt, färre idéer
och mindre ifrågasättande i styrelserummen. Det kan även leda till minskad
acceptans för innovativa idéer som ledningen föreslår. Den bristande mångfalden
i styrelserna beror framförallt på att företagen inte har tillräckligt med
marknadsekonomiska incitament att förändra situationen. Till detta kommer
företagens bristfälliga praxis vid rekrytering av styrelseledamöter, där man
ofta väljer bland en för snäv grupp av personer, vilket gör att man fortsätter
att välja ledamöter med liknande profil. En annan sak som förstärker problemet
är den bristande öppenheten om styrelsemångfalden, för allmänheten har ofta
inte tillgång till tillräckligt omfattande eller utförlig information om detta. Den bristande mångfalden i styrelserna och den
bristande öppenheten kan därför ge företag som förvaltas sämre, inbegriper
färre och är mindre innovativa, vilket gör att de bidrar mindre till tillväxten.
Kommissionen har inom ramen för målen i Europa 2020-strategin om hållbar
tillväxt för alla därför övervägt ett antal alternativ för att ta itu med de
här problemen. Utifrån bedömningen av alternativen tycks det lämpligaste
alternativet i det här läget vara kravet att redovisa företagens mångfaldspolitik.
Det är också det alternativ som flest berörda parter föredrar jämfört med andra
alternativ, såsom en obligatorisk mångfaldspolitik eller insatser som endast är
inriktade på företagens rekryteringspolitik. Utöver dessa bestämmelser föreslog
kommissionen redan den 14 november 2012 lagstiftning för att uppnå målet att
minst 40 % av de företagsexterna styrelseledamöterna i börsnoterade
företag, med undantag för små och medelstora företag, ska tillhöra det
underrepresenterade könet.[6]
3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Förslag till ändring av direktiven Förslaget är ett ändringsförslag till artikel
46 i det fjärde direktivet och till artikel 36 i det sjunde direktivet och avser
om redovisning av icke-finansiell information. När det gäller det nya kravet på
mångfald i styrelser föreslås en ändring av artikel 46a i det fjärde
direktivet. I redovisningsdirektiven regleras den
information som i redovisningen ska lämnas av alla aktiebolag som bildats
enligt lagstiftningen i en medlemsstat eller i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Eftersom artikel 4.5 i direktivet om insynskrav
innehåller en hänvisning till artikel 46 i det fjärde direktivet och artikel 36
i det sjunde direktivet, kommer de föreslagna ändringarna av dessa bestämmelser
att även omfatta företag som är noterade på reglerade marknader inom EU, även
om de är registrerade i ett tredjeland. Rättslig grund, subsidiaritet och
proportionalitet Förslaget är baserat på artikel 50.1 i
fördraget, som utgör rättslig grund för att anta EU-åtgärder i syfte att skapa
en inre marknad för bolagsrätt. Förslaget går ut på att storföretag ska redovisa
icke-finansiell information enligt en rad krav på ökad öppenhet, för att öka
företagens öppenhet och ansvarighet, och samtidigt begränsa onödiga
administrativa bördor. Enligt subsidiaritetsprincipen bör EU endast
agera när detta ger bättre resultat än åtgärder på medlemsstatsnivå, och
insatserna bör begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt för
att nå politikens mål. Flera medlemsstater har nyligen antagit lagstiftning med
krav på ytterligare offentliggörande av uppgifter på detta område. De
nationella kraven förefaller dock att skilja sig åt i betydande omfattning,
vilket gör det svårt att jämföra företag på den inre marknaden. Målen med detta
ändringsförslag är sådana att de inte kan uppnås genom ensidiga åtgärder på
medlemsstatsnivå. Ytterligare öppenhet bör inte leda till
onödiga administrativa bördor. Mindre företag har svårare att samla in och
analysera uppgifter. Enligt principen om att ”först tänka småskaligt” bör redovisningskraven
enligt detta direktiv inte tillämpas på företag vilkas storlek ligger under ett
visst tröskelvärde. När det gäller storföretag, måste
redovisningen av icke-finansiell information bli mer tillgänglig, användbar och
enhetlig på EU-nivå, eftersom företagens aktiviteter ofta är EU-omfattande och
relevanta för investerare och andra berörda parter på hela den inre marknaden. Utöver
ett harmoniserat krav på konsekvent information som är gemensam för hela den
inre marknaden bör medlemsstaterna också ha viss flexibilitet, när det gäller
ytterligare redovisningskrav. Därför är en ändring av redovisningsdirektiven
det lämpligaste rättsinstrumentet eftersom det ger medlemsstater viss
flexibilitet. Genom att ändra direktiven kan man även se till att de föreslagna
EU-åtgärdernas innehåll och form inte går utöver vad som är nödvändigt och
proportionerligt för att uppnå lagstiftningens mål. Närmare redogörelse för förslaget Icke-finansiell
information Enligt det nuvarande
kravet i artikel 46.1 b ska storföretag redovisa icke-finansiell
information, bland annat när det gäller miljö- och personalfrågor. Tanken är
att denna åtgärd ska innebära betydande fördelar för företag, investerare och
andra berörda parter som verkar på den inre marknaden och därför bidra till
hållbarare långsiktig tillväxt och sysselsättning för alla. Enligt artikel 1 a i
förslaget ska vissa storföretag i sin förvaltningsberättelse minst redovisa väsentlig
information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt
för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning. På
dessa områden ska förvaltningsberättelsen innehålla i) en beskrivning av företagets
politik, ii) resultat, och iii) riskrelaterade frågor. Utan att det ska påverka
eventuella mer ambitiösa krav som fastställts på medlemsstatsnivå, får
företaget när det tillhandahåller denna information stödja sig på nationella,
EU-baserade eller internationella ramar, till exempel FN:s Global
Compact-initiativ, de vägledande principerna om näringsliv och mänskliga
rättigheter Implementing the UN ”Protect, Respect and Remedy” Framework,
OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ISO 26000, Internationella
arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för
multinationella företag och den sociala politiken, samt det globala
redovisningsinitiativet. Det ska då också redovisa vilken ram det har använt
sig av. Ett företag som inte tillämpar någon specifik politik på ett eller
flera av dessa områden kommer att vara tvunget att förklara varför. På så sätt är åtgärden
inriktad på företagsrelevant information som är användbar som beslutsunderlag
inom företaget samt för investerare och andra berörda parter. Åtgärden leder
till en betydande flexibilitet och innebär inte någon onödig administrativ
börda för företagen, särskilt inte för de allra minsta som inte omfattas av de
nya redovisningskraven. De kostnader som är förenade med redovisningskraven för
storföretag står i proportion till informationens värde och användbarhet samt
företagens storlek, inflytande och komplexitet. Det kan särskilt
noteras att skyldigheten, såsom anges i artikel 1 a, gäller endast de företag
som i genomsnitt har över 500 anställda och som antingen har en
balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40
miljoner euro. Detta tröskelvärde, vilket är högre än det som för närvarande
tillämpas i redovisningsdirektiven (dvs. 250 anställda), är väl avvägt,
eftersom det begränsar onödiga administrativa bördor och säkerställer en
lämplig avgränsning av skyldigheten att redovisa icke-finansiell information.
Mot bakgrund av detta uppskattas att omkring 18 000 företag i EU skulle
omfattas av det nya kravet. Vidare ska de företag
som upprättar en redovisning för samma räkenskapsår i enlighet med artikel 1 b
undantas från kravet på att redovisa icke-finansiell information, förutsatt att
redovisningen i) omfattar samma ämnen och innehåll som krävs i artikel 1 a, ii)
stöder sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, och iii)
bifogas förvaltningsberättelsen. Slutligen innebär
artikel 1 c att dotterföretag undantas från kravet i punkt 1 a, förutsatt att
det undantagna företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags
förvaltningsberättelse och att denna sammanställda redovisning uppfyller kraven
i artikel 1 a. Mångfald Den nya punkten 1 g innebär att stora
börsnoterade företag måste tillhandahålla information om sin mångfaldspolitik,
bland annat när det gäller ålder, kön, geografisk spridning samt utbildnings-
och yrkesbakgrund. Informationen ska inkluderas i årsberättelsen om
företagsstyrningen och även omfatta målen med en sådan politik, dess genomförande
och resultat. Företag som inte har någon mångfaldspolitik kommer endast att
behöva förklara varför de inte har det. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget har ingen påverkan på unionens
budget. 2013/0110 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och
83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella
information och mångfaldspolitik (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1, med beaktande av
Europeiska kommissionens förslag, efter översändande
av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7], med beaktande av
Regionkommitténs yttrande[8], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) Kommissionen konstaterar att
det finns ett behov av att öka öppenheten, när det gäller den sociala och
miljörelaterade information som företag inom alla sektorer tillhandahåller, för
att säkerställa att samma regler gäller för alla. Den gör detta i sitt
meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln Inremarknadsakten
– Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre
marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”[9]. (2) I meddelandet från
kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén och Regionkommittén En förnyad EU-strategi 2011–2014 för
företagens sociala ansvar[10],
som antogs den 25 oktober 2011, upprepades att det finns ett behov av att
förbättra företagens redovisning av social och miljörelaterad information genom
ett lagstiftningsförslag på området. (3) I sina resolutioner av den 6 februari
2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och
ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt[11] respektive om företagens
sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar
återhämtning för alla[12]
erkände Europaparlamentet betydelsen av att företag offentliggör
information om hållbarhet, t.ex. sociala och ekonomiska faktorer, i syfte att
fastställa risker för hållbarheten och öka investerarnas och konsumenternas
förtroende och uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till
lagstiftning om företags redovisning av icke-finansiell information. (4) Samordningen av nationella
bestämmelser om stora aktiebolags redovisning av icke-finansiell information,
är lika viktig för såväl företag, som aktieägare och andra berörda parter. En
samordning är nödvändig på dessa områden eftersom de flesta av dessa företag är
verksamma i mer än en medlemsstat. (5) Det är också nödvändigt att
fastställa vissa rättsliga minimikrav när det gäller i vilken utsträckning EU:s
företag ska offentliggöra informationen. Förvaltningsberättelserna bör ge en
rättvis och heltäckande bild av ett företags politik, resultat och risker. (6) För att göra redovisningen av
icke-finansiell information mer konsekvent och jämförbar i hela unionen bör
företagen vara skyldiga att i sina förvaltningsberättelser inkludera en
redovisning av icke-finansiell information som minst innehåller information om
miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga
rättigheter samt bekämpning av korruption och bestickning. Denna redovisning
bör innehålla en beskrivning av politik, resultat och risker förenade med dessa
frågor. (7) När företagen tillhandahåller
denna information får de stödja sig på nationella ramar, EU-baserade ramar
såsom gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), och
internationella ramar såsom Förenta nationernas (FN) Global Compact-initiativ, de
vägledande principerna om näringsliv och mänskliga rättigheter Implementing
the UN ”Protect, Respect and Remedy” Framework, OECD:s riktlinjer för
multinationella företag, Internationella standardiseringsorganisationens ISO
26000, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om
principer för multinationella företag och den sociala politiken, och det
globala redovisningsinitiativet. (8) I punkt 47 i
slutdeklarationen från FN:s konferens Rio+20 The Future We Want[13] betonas vikten av att
låta företagen redovisa information om hållbarhet och att uppmuntra dem att i
tillämpliga fall överväga att integrera hållbarhetsinformation i sin
redovisningscykel. Även industrin, intresserade regeringar och berörda parter
uppmanas att med stöd av FN-systemet i tillämpliga fall utveckla modeller för
bästa praxis och möjliggöra insatser för att integrera finansiell och
icke-finansiell information, baserat på erfarenheter från redan befintliga
ramar. (9) Investerarnas tillgång till
icke-finansiell information utgör ett steg på vägen mot milstolpen att år 2020
ha infört marknads- och strategiincitament som uppmuntrar företagen att
investera i effektivitet, inom ramen för Färdplan för ett resurseffektivt
Europa[14]. (10) Europeiska rådet förklarade
vid sitt möte den 24 och 25 mars 2011 att den totala regelbördan, särskilt för
små och medelstora företag, bör minska både på europeisk och nationell nivå och
föreslog åtgärder för att öka produktiviteten. Samtidigt syftar Europa
2020-strategin för smart, hållbar tillväxt för alla till att förbättra företagsklimatet för små och
medelstora företag och att främja deras
internationalisering. I enlighet med principen att ”tänka småskaligt först” bör
redovisningskraven i direktiv 78/660/EEG och direktiv 83/349/EEG därför endast
gälla vissa storföretag och koncerner. (11) Tillämpningsområdet för dessa
redovisningskrav för icke-finansiell information bör definieras utifrån
företagens genomsnittliga antal anställda, totala tillgångar och omsättning.
Små och medelstora företag bör undantas från ytterligare krav, och skyldigheten
att redovisa icke-finansiell information i förvaltningsberättelsen bör endast
gälla de företag som i genomsnitt har över 500 anställda och som antingen har
en balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över
40 miljoner euro. (12) Vissa av de företag och
koncerner som omfattas av direktiv 78/660/EEG och direktiv 83/349/EEG redovisar
redan icke-finansiell information på frivillig basis. Dessa företag bör inte
omfattas av kravet att redovisa icke-finansiell information i
förvaltningsberättelsen, förutsatt att denna avser samma räkenskapsår,
innehåller minst de uppgifter som krävs enligt detta direktiv och bifogas
förvaltningsberättelsen. (13) Många av de företag som
omfattas av direktiv 78/660/EEG ingår i företagskoncerner. Sammanställda
redovisningar bör upprättas så att informationen om sådana koncerner kan
förmedlas till dotterföretag och tredje man.
Nationell lagstiftning som reglerar sammanställda årsredovisningar bör därför
samordnas för att uppnå målen om jämförbarhet och konsekvens när det gäller den
information som företagen ska offentliggöra inom unionen. (14) I enlighet med artikel 51a e i
direktiv 78/660/EEG bör den lagstadgade revisionsberättelsen även innehålla ett
uttalande om förenligheten eller bristen på förenlighet mellan
förvaltningsberättelsen (inklusive icke-finansiell information i denna) och
årsbokslutet för samma räkenskapsår. (15) Mångfald när det gäller
kompetens och åsikter hos ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- och
tillsynsorgan skapar ökad förståelse av företagets organisation och verksamhet.
Det gör att ledamöterna konstruktivt kan utmana ledningens beslut och vara mer
öppna för innovativa idéer, vilket motverkar en likriktning av ledamöternas
åsikter, s.k. grupptänkande. Det bidrar därmed till en effektiv tillsyn av
ledningen och en framgångsrik styrning av företaget. Det
är därför viktigt att öka öppenheten när det gäller företagens mångfaldspolitik.
På så sätt får marknaden information om företagsstyrningen vilket därmed
indirekt sätter press på företagen att öka mångfalden i styrelserna. (16) Skyldigheten att redovisa
företagens mångfaldspolitik för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen
när det gäller aspekter som ålder, kön, geografisk spridning samt utbildnings-
och yrkesbakgrund bör endast gälla stora börsnoterade bolag. Små och medelstora
företag som kan undantas från vissa redovisningsskyldigheter enligt artikel 27
i direktiv 78/660/EEG bör inte omfattas av denna skyldighet. Redovisningen av
mångfaldspolitiken bör ingå i årsberättelsen om företagsstyrningen i enlighet
med artikel 46a i direktiv 78/660/EEG. Företag som inte har någon sådan
mångfaldspolitik bör inte vara skyldiga att upprätta någon, men de bör tydligt
förklara varför de inte har någon. (17) Eftersom målet med direktivet,
nämligen att göra den information som företagen i unionen redovisar mer
relevant, konsekvent och jämförbar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås
av medlemsstaterna, och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen
vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i
EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går
detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål. (18) Detta direktiv respekterar de
grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bland annat näringsfriheten,
respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter. Detta direktiv måste
genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer. (19) Direktiven 78/660/EEG och
83/349/EEG bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Ändringar av direktiv 78/660/EEG Direktiv 78/660/EEG ska ändras på följande
sätt: (1)
Artikel 46 ska ändras på följande sätt: (a)
Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. a) Förvaltningsberättelsen ska innehålla en
rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet
och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och
osäkerhetsfaktorer som det står inför. Översikten ska vara en balanserad och fullständig
analys av utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet och av dess
ställning, varvid hänsyn ska tas till verksamhetens storlek och komplexitet. b) För företag som under räkenskapsåret i
genomsnitt har över 500 anställda och som på balansdagen antingen har en
balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40
miljoner euro ska översikten även innehålla en redovisning av icke-finansiell
information som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och
personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av
korruption och bestickning, bland annat följande: i) En beskrivning av företagets politik i dessa
frågor. ii) Resultatet av denna politik. iii) Risker förenade med dessa frågor och hur
företaget hanterar dessa risker. Om ett företag inte har någon politik i en eller
flera av dessa frågor ska det lämna en förklaring till varför det inte har det. När företaget tillhandahåller denna information
får det stödja sig på nationella, EU-baserade eller internationella ramar, och
ska i så fall redovisa vilken ram det har använt sig av. c) I den utsträckning som behövs för att förstå
bolagets utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de
finansiella och icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta
för den aktuella verksamheten. d) Förvaltningsberättelsens analys ska där
så är lämpligt innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de
belopp som tas upp i årsbokslutet.” (b)
Punkt 4 ska ersättas med följande: ”4. Om ett företag utarbetar en fullständig
redovisning för samma räkenskapsår baserad på nationella, EU-baserade eller
internationella ramar och denna redovisning innehåller den information som
anges i punkt 1 b, ska företaget undantas från kravet att utarbeta den
redovisning av icke-finansiell information som anges i punkt 1 b, förutsatt att
denna redovisning är en del av förvaltningsberättelsen.” (c)
Följande punkt ska läggas till som punkt 5: ”5. Ett företag som är ett dotterföretag ska
undantas från kraven i punkt 1 b, om företaget och dess dotterföretag omfattas
av ett annat företags redovisning och förvaltningsberättelse och denna
sammanställda redovisning upprättas i enlighet med artikel 36.1 i direktiv
83/349/EEG.” (2)
Artikel 46a ska ändras på följande sätt: (a)
I punkt 1 ska följande punkt läggas till som led g:
”g) En beskrivning av företagets mångfaldspolitik
för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen när det gäller aspekter som
ålder, kön, geografisk spridning, utbildnings- och yrkesbakgrund samt
mångfaldspolitikens mål, hur den har genomförts och dess resultat under
redovisningsperioden. Om företaget inte har någon sådan politik, ska
redovisningen innehålla en klar motivering av detta.” (b)
Följande punkt ska läggas till som punkt 4: ”4. Punkt 1 g ska inte gälla de företag som avses
i artikel 27.” (3)
Artikel 53a ska ersättas med följande: ”Artikel
53a Medlemsstaterna ska inte göra de undantag som
anges i artiklarna 1a, 11, 27, 43.1.7a, 43.1.7b, 46.3, 47 och 51 i detta
direktiv tillgängliga för företag vars värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG.” Artikel 2
Ändringar av direktiv 83/349/EEG Direktiv 83/349/EEG ska ändras på följande
sätt: (1)
Artikel 36 ska ändras på följande sätt: (a)
Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Den sammanställda förvaltningsberättelsen
ska innehålla en rättvisande översikt över verksamhetens utveckling och
resultat och över ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som
omfattas av den sammanställda redovisningen, tillsammans med en beskrivning av
de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen står inför. Översikten ska vara en balanserad analys av verksamhetens
utveckling och resultat och av ställningen i de företag, betraktade som en
helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen, varvid hänsyn ska tas
till verksamhetens storlek och komplexitet. För moderföretag till företag som ska omfattas av
den sammanställda redovisningen och som tillsammans under räkenskapsåret i
genomsnitt har över 500 anställda och som på balansdagen antingen har en
balansomslutning på över 20 miljoner euro eller en nettoomsättning på över 40
miljoner euro ska översikten även innehålla en redovisning av icke-finansiell
information som minst innehåller information om miljörelaterade, sociala och
personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av
korruption och bestickning, bland annat följande: –
i) En beskrivning av företagets politik i dessa
frågor. –
ii) Resultatet av denna politik. –
iii) Risker förenade med dessa frågor och hur
företaget hanterar dessa risker. Om de företag, betraktade som en helhet, som
omfattas av den sammanställda redovisningen inte har någon politik i en eller
flera av dessa frågor, ska företaget lämna en förklaring till varför det inte
har det. När företaget tillhandahåller denna information i
den sammanställda förvaltningsberättelsen, får det stödja sig på nationella,
EU-baserade eller internationella ramar, och ska i så fall redovisa vilken ram
det har använt sig av. I den utsträckning som behövs för att förstå
utveckling, resultat eller ställning ska analysen innefatta både de finansiella
och de icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den
aktuella verksamheten. Den sammanställda förvaltningsberättelsens analys
ska, där så är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare
upplysningar om de belopp som tas upp i den sammanställda redovisningen.” (b)
Följande punkter ska läggas till som punkterna 4
och 5: ”4. Om ett moderföretag utarbetar en fullständig
redovisning för samma räkenskapsår för alla företag i koncernen som omfattas av
den sammanställda redovisningen baserad på nationella, EU-baserade eller
internationella ramar och denna redovisning innehåller den information som
anges i punkt 1 tredje stycket, ska moderföretaget undantas från kravet på att
utarbeta den redovisning av icke-finansiell information som anges i punkt 1
tredje stycket, förutsatt att denna fullständiga redovisning är en del av den
sammanställda förvaltningsberättelsen. 5. Ett moderföretag som även är ett dotterföretag
ska undantas från kraven i punkt 1 tredje stycket om det undantagna företaget
och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags redovisning och
förvaltningsberättelse och denna sammanställda redovisning upprättas i enlighet
med punkt 1 tredje stycket.” Artikel 3
Införlivande 1. Medlemsstaterna ska senast […][15] sätta i kraft de lagar och
andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till
kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Medlemsstaterna får föreskriva att de bestämmelser som avses i första stycket först
ska tillämpas på företag som lyder under en medlemsstats lagstiftning och vars
överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i en
medlemsstat i den mening som avses i led 14 i artikel 4.1 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument, avseende
det räkenskapsår som inleds den 1 januari 201_[16],
och på alla andra företag som omfattas av artiklarna 1 och 2 för det
räkenskapsår som inleds den 1 januari 201_[17]. När en medlemsstat antar dessa
bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas
av en sådan hänvisning, när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna ska till
kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell
lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 4 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Artikel 5 Adressater Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna. Utfärdat i Strasbourg den På
Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande
[1] Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut
i vissa typer av bolag (78/660/EEG) och rådets sjunde direktiv av den 13 juni
1983 om sammanställd redovisning (83/349/EEG). [2] Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera
tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, KOM(2011) 206, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0206:FIN:sv:PDF,
s. 15. [3] KOM(2011) 681 slutlig av den 25 oktober 2011. [4] Betänkande om företagens sociala ansvar: ett
ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar
tillväxt (2012/2098(INI)); Utskottet för rättsliga frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0017+0+DOC+PDF+V0//SV&language=sv [5] Betänkande om företagens sociala ansvar: att arbeta för
samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (2012/2097(INI));
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0023+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV [6] Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i
börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder, COM(2012) 614
final. [7] EUT
C, , s. . [8] EUT
C, , s. . [9] KOM(2011) 206 slutlig av den 13 april 2011. [10] KOM(2011) 681 slutlig av den 25 oktober 2011. [11] Betänkande om företagens sociala ansvar: ett
ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar
tillväxt (2012/2098(INI)); Utskottet för rättsliga frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0017+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV [12] Betänkande om företagens sociala ansvar: att arbeta för
samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (2012/2097(INI));
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A7-2013-0023+0+DOC+PDF+V0//SV&language=SV [13] Förenta nationerna, The Future We Want, Outcome
Document of the United Nations Conference on Sustainable Development RIO+20,
A/CONF.216/L.1. [14] KOM(2011) 571 slutlig av den 20 september 2011. [15] Två år efter ikraftträdandet. [16] Första året efter tidsfristen för införlivandet. [17] Andra året efter tidsfristen för införlivandet.