GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om Serbiens framsteg för att i tillräcklig utsträckning uppnå kriterierna för medlemskap, särskilt huvudprioriteringen att vidta åtgärder för synliga och hållbara förbättringar i förbindelserna med Kosovo( /* JOIN/2013/07 final */
GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET
OCH RÅDET om Serbiens framsteg för att i tillräcklig
utsträckning uppnå kriterierna för medlemskap, särskilt huvudprioriteringen att
vidta åtgärder för synliga och hållbara förbättringar i förbindelserna med Kosovo*
1.
Inledning
I sitt yttrande[1] om Serbiens ansökan om
medlemskap i oktober 2011 kom EU-kommissionen fram till att ”Serbien är på god
väg att i tillräcklig utsträckning uppfylla de politiska kriterier som
fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 och de villkor som
fastställts i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen, förutsatt
att framstegen fortsätter och att man kan finna praktiska lösningar på
problemen rörande Kosovo”, och rekommenderade att ”förhandlingar om anslutning
till Europeiska unionen inleds med Serbien så snart landet gör ytterligare
betydande framsteg när det gäller att uppfylla följande nyckelprioritering:
[att vidta] ytterligare åtgärder för att normalisera förbindelserna med Kosovo
i enlighet med de villkor som har fastställts i samband med stabiliserings- och
associeringsprocessen [...]”. Med hänvisning till kommissionens rekommendation
och på grundval av de inledande framstegen som hade gjorts för att förbättra
förbindelserna med Kosovo, beviljade Europeiska rådet Serbien status som
kandidatland i mars 2012. Mot bakgrund av de framsteg som gjorts i den EU-stödda
dialogen mellan Serbien och Kosovo, vilken hålls under ledning av Europeiska
unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/kommissionens
vice ordförande, och med förhoppning om ytterligare betydande framsteg under
den första delen av 2013, beslutade rådet i sina slutsatser av den 11 december
2012 att under det irländska ordförandeskapet granska Serbiens framsteg. Detta
skulle ske på grundval av en rapport från kommissionen och den höga
representanten under våren 2013, med siktet inställt på ett eventuellt beslut
av Europeiska rådet om att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien. I
denna rapport beskrivs de ytterligare framsteg som Serbien gjort mellan den 11
december 2012 och den 15 april 2013. I rapporten bedöms de åtgärder som
vidtagits för att uppnå den viktigaste prioriteringen, nämligen att förbättra
förbindelserna med Kosovo, såväl i fråga om aktuella resultat som uppnåtts i dialogen
på hög nivå som det faktiska genomförandet av de överenskommelser som nåtts
under 2011 och 2012. I
rapporten beskrivs och bedöms också de insatser som nyligen gjorts för att
stärka EU:s reformagenda och man undersöker särskilt den senaste utvecklingen i
fråga om rättsstaten (särskilt reformen av rättsväsendet),
antikorruptionspolitiken och kampen mot organiserad brottslighet, de centrala
institutionernas oberoende, mediefrihet, antidiskrimineringspolitik, skydd av
minoriteter och förbättring av företagsklimatet. Slutligen
innehåller rapporten en genomgång av de initiativ som Serbien nyligen tagit för
att spela en konstruktiv roll i regionen och för att förbättra förbindelserna
med grannländerna. Bedömningen i
denna rapport tar hänsyn till information som samlats in och analyserats av
kommissionen och den höga representanten, inklusive uppgifter från de serbiska
myndigheterna, resultat av expertuppdrag och uppgifter som lämnats av EU:s
medlemsstater och internationella organisationer samt det civila samhällets
organisationer. Den sista delen av rapporten
innehåller slutsatser och rekommendationer.
2.
Förbättrade förbindelser med Kosovo
Efter de serbiska valen
uppgraderades dialogen mellan Belgrad och Pristina till en politisk
högnivåprocess under ledning av den höga representanten. En rad möten på hög nivå
mellan de två premiärministrarna inleddes i oktober 2012. Den höga
representanten klargjorde från början mycket tydligt för parterna hur processen
skulle läggas upp: Det skulle vara ett steg för steg-förfarande, där man gick
från lättare till mer komplicerade frågor, och det skulle inte vara en process
utan fastställda mål. Syftet var att uppnå en successiv normalisering av
förbindelserna mellan de båda sidorna, utan att det påverkar parternas ståndpunkter
om Kosovos status, och att uppnå framsteg för båda i deras respektive väg mot
EU. Tio möten ägde rum
mellan oktober 2012 och slutet av april 2013[2].
Ett möte hölls också den 6 februari mellan presidenterna Nikolic och Jahjaga. I den första delen av
högnivådialogen fram till december 2012 rörde diskussionerna de frågor som
ansågs lättare, såsom genomförandet av den integrerade gränsförvaltningen,
ländernas religiösa och kulturella arv samt arrangemang när det gäller
kontakter. Redan under de första månaderna uppnåddes en del betydande resultat.
Det viktigaste var
genomförandet av den integrerade gränsförvaltningen. I slutet av december 2012
var fyra gränsövergångar i drift, inklusive de två gränsövergångarna i norra
Kosovo, och sedan slutet av februari är alla sex gränsövergångar mellan Serbien
och Kosovo i drift. I samband med diskussionerna om genomförandet enades också
de båda parterna om att börja ta upp tull och att inrätta en fond för
utvecklingen av norra Kosovo. När det gäller den fria rörligheten så har det
nya systemet för resor med id-kort tagits i bruk och fungerar väl. Avtalet om
tullstämplar fortsätter att genomföras av båda sidor. Det har gjorts stora
framsteg när det gäller folkbokföringen och genomförandet av de nya reglerna
bör vara avslutade senast i januari 2014. När det gäller fastighetsregister
håller båda sidor fortfarande på att vidta nödvändiga förberedande åtgärder.
Överenskommelsen om godtagande av akademiska examensbevis fungerar smidigt.
Serbiens samarbete med Eulex har fortsatt att förbättras på ett antal områden.
Samarbetet måste intensifieras i takt med att normaliseringen mellan de båda
parterna ökar. Direkta kontakter på hög nivå och regelbundna kontakter på
operativ nivå fortsätter att underlätta samarbetet, bland annat i kampen mot
organiserad brottslighet. Serbien har förbundit sig att genomföra
polisprotokollet med Eulex fullt ut. Andra betydande resultat
som har uppnåtts av de två premiärministrarna är överenskommelsen om
kontaktarrangemang, och överenskommelsen om förbättring av skydd av platser som
tillhör det religiösa och kulturella arvet (upprättande av en
särskild/multietniskt polisenhet i Kosovo). I den andra delen av
högnivådialogen som inleddes i januari 2013 har mötena mellan de två
premiärministrarna varit inriktade på norra Kosovo och på att bygga strukturer
som uppfyller lokalbefolkningens behov i fråga om säkerhet och rättvisa på ett
sätt som säkerställer en enda välfungerande institutionell och administrativ
struktur inom Kosovo, i överensstämmelse med rådets slutsatser från december
2012. De båda parterna enades
om att diskussionerna skulle mynna ut i en uppsättning principer och åtgärder
för att ge Kosovos serbiska folkgrupp en ny vision för framtiden, genom att
inrikta sig på deras problem och behov, men på ett sätt som bevarar den
institutionella och rättsliga ramen i Kosovo. Under hela
högnivåprocessen har båda sidor visat engagemang. Detta gäller särskilt de båda
premiärministrarna som har byggt upp ett gott arbetsförhållande och visat
politiskt mod och mognad genom att diskutera mycket känsliga och komplicerade
frågor, ofta i en svår politisk kontext. De bör lovordas för detta. I den sista
delen av dialogen deltog även de biträdande premiärministrarna från båda sidor
i mötena och genom deras närvaro tillfördes en ny aspekt av lokal politisk
legitimitet och expertis. Diskussionerna om norra
Kosovo och Kosovos serbiska folkgrupp slutfördes den 19 april med paraferingen
av ett första ”avtal om principer för en normalisering av förbindelserna”. Avtalet innehåller
bestämmelser om inrättandet av en sammanslutning/gemenskap av serbiska kommuner
i Kosovo som ska fungera och verka inom den befintliga rättsliga ramen i
Kosovo. Sammanslutningen/gemenskapen kommer att ha en stadga och sina egna
organ som grundar sig på den andra sammanslutningen i Kosovo och kommer att ha
en representantroll gentemot den nationella regeringen. När det gäller
polissamarbete bekräftar avtalet principen om en enda poliskår i Kosovo och
integreringen av samtliga poliser i norra Kosovo i Kosovos polisstyrka. En
regional polischef ska utses för de fyra norra kommunerna. Han ska utses av
inrikesministeriet i Kosovo utifrån en förteckning som de fyra borgmästarna
sammanställer. Detta innebär att man enats om att de fyra borgmästarna i de norra
kommunerna med serbisk majoritet ska samråda med sammanslutningen/gemenskapen
och lämna in en förteckning över namn till inrikesministeriet, som sedan utser
polischefen från denna förteckning. När det gäller
rättsväsendet bekräftar avtalet principen om att alla rättsliga myndigheter ska
integreras och fungera inom Kosovos rättsliga ram. En appellationsdomstol i
Pristina har inrättats för alla kommuner med serbisk majoritet i Kosovo och en
avdelning i denna domstol ska finnas permanent i norra Mitrovica. Enligt avtalet kommer
kommunala val att anordnas i de norra kommunerna 2013 med hjälp av OSSE. Avtalet föreskriver
också att diskussionerna om energi och telekommunikation ska slutföras i mitten
av juni. Parterna har enats om
att ingen sida kommer att motarbeta eller uppmuntra andra att motarbeta den
andra sidans framsteg i deras respektive vägar mot EU. Som nästa steg enades
parterna om att anta en genomförandeplan senast den 26 april och att med EU:s
hjälp inrätta en genomförandekommitté. EU förväntar sig också
att de båda parterna, i överensstämmelse med deras nya syn på varandra och utan
att det påverkar medlemsstaternas ståndpunkter om Kosovos status, fortsätter
att arbeta för en normalisering av förbindelserna mellan dem och i samband med
detta bland annat ta upp Kosovos integration och deltagande i internationella
organ.
3.
Den senaste tidens framsteg i överensstämmelse med
medlemskapskriterierna
3.1.
Inledning
Under de senaste
månaderna har Serbien vidtagit åtgärder för att få fart på landets reformagenda. I överensstämmelse med det fastställda målet har
den serbiska regeringen sedan den tillträdde i juli 2012 intensifierat
samordningen av EU:s reformagenda. Den har
börjat genomföra den övergripande handlingsplan som kommissionen antog i
december 2012 för att följa upp alla resultat av kommissionens framstegsrapport
för 2012 och avser att offentliggöra regelbundna rapporter om genomförandet i
april, juni och september 2013. En viktig milstolpe var regeringens antagande
den 28 februari 2013 av en nationell plan för tillnärmningen till gemenskapens
regelverk för perioden 2013–2016. Det nationella programmet är ett detaljerat
planeringsdokument för all lagstiftning som ska antas av Serbien för att
genomföra landets skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet
och för att förbereda sig för ytterligare anpassning till EU:s regelverk.
Programmet innehåller en utförlig plan för anpassningen av lagstiftningen under
2013 med planerade budgetmedel för detta. Dokumentet ger också en grund för att
säkerställa en effektiv kontroll av relaterad verksamhet samt att involvera
berörda intressegrupper på ett bättre sätt. Trots vissa bakslag
under 2012 har den serbiska regeringen har bemödat sig om att förbättra
rättsstaten, särskilt på områdena reform av rättsväsendet och kampen mot
korruption. Förslag till strategier håller på
att utarbetas inom flera nyckelområden och ska antas under första delen av
2013. Även om den serbiska regeringen har gått
med på ett omfattande samråd på vissa områden och begärt EU:s expertis måste
den fortfarande förbättra samrådsprocessen med alla berörda parter, t.ex. genom
att ge parlamentet tillräckligt med tid för granskningen av lagförslagen.
3.2.
Utvecklingen när det gäller genomförandet av
reformer
När det gäller rättsstatsprincipen
antogs en första uppsättning ändringar av lagstiftningen i december 2012, efter
förslag från de arbetsgrupper som inrättades i september 2012 där viktiga
berörda aktörer deltog. Lagarna om domare och
åklagare ändrades för att bevilja fast anställning till ca 900 domare som
rekryterades med provanställning under 2009. Tre
viktiga förändringar infördes i strafflagen: Kriminalisering
av medhjälpare till missbruk av rätten till asyl i ett annat land. avkriminalisering av förtal, tillsammans med
avkriminalisering av ”icke-godkända synpunkter från allmänheten om
domstolsförfaranden” och erkännande som
försvårande omständighet av vissa hatbrott som grundas på etniskt ursprung,
religion eller sexuell läggning. Brottsrubriceringen
”missbruk av tjänsteställning” ändrades också för att omdefiniera hur det ska
tillämpas på privata aktörer. Pågående ärenden
enligt artikel 359 i strafflagen måste nu omklassificeras från fall till fall
och hänföras till nya brottsrubriceringar under avsnittet om ekonomisk
brottslighet i strafflagen. För denna del av
strafflagen planeras en fullständig översyn för ytterligare ändringar i
framtiden. Genomförandet av den nya
straffprocesslagen måste förberedas grundligt. När det gäller reformen
av rättsväsendet stötte den nya serbiska regeringen på ett stort problem
efter författningsdomstolens beslut i juli 2012 att ogiltigförklara
återutnämningen av domare och åklagare, vilket skapade omedelbara praktiska
svårigheter med att återintegrera cirka 800 domare (som utgör en tredjedel av
det totala antalet). Denna situation innebar
också att de serbiska myndigheterna i december 2012 först inriktade sig på att
vidta akuta åtgärder innan de kunde börja utarbeta medellånga och långsiktiga
visioner. Detta innebar bland annat utarbetandet av en mångsidig strategi för
att garantera strukturella och varaktiga förändringar i syfte att skapa ett
opartiskt, oberoende och effektivt rättsväsende. Efter
författningsdomstolens dom i juli 2012 återutnämnde det höga justitierådet och
det statliga åklagarrådet alla de domare och åklagare som tidigare inte
återutnämnts, i enlighet med den tidsfrist på 60 dagar som satts av
författningsdomstolen. Hittills har domarna
återutnämnts i de domstolar där de arbetade förut eller i de jurisdiktioner som
ersatt dessa. Det planeras för närvarande
ändringar i nätverken för domstols- och åklagarämbetena som syftar till att
säkerställa en optimal fördelning av de återutnämnda domarna, så att man
balanserar deras individuella önskemål och konstitutionella rättigheter att
inte behöva flyttas från en plats till en annan utan deras samtycke, med
rättsväsendets behov av tillgång och närhet. Det
finns fortfarande stora skillnader i domarnas arbetsbelastning och förfarandena
är fortfarande alltför utdragna i många fall. Ytterligare
reformer av domstolssystemet förutsätter en övergripande analys av hur det
befintliga nätverket fungerar i form av lägre kostnader, högre effektivitet och
tillgång till rättslig prövning. En viktig
fråga för att se till att reformen är hållbar är att utforma en strategi för
rättsväsendet på medellång och lång sikt. För perioden 2013–2018
håller ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning på att utarbeta
en ny strategi med stöd av arbetsgrupper som sammanträder regelbundet och på
grundval av ett samråd med de viktigaste berörda parterna. Regeringen räknar med att slutföra det under våren. Strategin kommer att beakta de problem som uppstod
under genomförandet av den tidigare strategin för 2006 och kommer att byggas
upp kring de grundläggande principerna om oberoende, opartiskhet och god
rättsskipning, kompetens, ansvarighet och effektivitet inom rättsväsendet. Den bör syfta till att stärka det höga
justitierådet och det statliga åklagarrådet i deras roll som de organ som
enligt konstitutionen ska garantera rättsväsendets oberoende. Strategin måste också åtgärda den brist på verkligt
oberoende för rättsväsendet som kan påvisas i många delar av det nuvarande
systemet. Systemet för tillsättning och
befordran av domare är fortfarande inte oberoende av vare sig den verkställande
eller den lagstiftande makten. Dessutom måste
råden bli mer transparenta i sitt funktionssätt och deras medlemmar måste kunna
hållas ansvariga. En övergripande strategi som
bygger på en fullständig analys av bristerna i det nuvarande regelverket är ett
viktigt mål. Man bör härvid förlita sig på en
process som involverar alla berörda parter och fullt ut utnyttjar den hjälp som
finns tillgänglig. Strategin bör också
syfta till att förstärka den institutionella kapaciteten för akademin för meritbaserad
rekrytering samt grundutbildningen och fortbildningen av domare och åklagare. Strategin behöver vidareutvecklas och innefatta
detaljuppgifter om förstärkning av ramen för rekrytering, bedömning och
disciplin samt för att övervaka och mäta framsteg, identifiera de ansvariga
institutionerna, utarbeta adekvata ekonomiska och mänskliga resurser samt en
tydlig tidsplan för genomförandet. Ett annat prioriterat
mål är att inrätta ett fungerande system för ansvarsfördelning inom
rättsväsendet. I detta sammanhang har det
statliga åklagarrådet inlett ett samråd om det utkast till professionella
bedömningsregler som utfärdades i februari 2013. Det
höga justitierådet har också inlett ett samrådsförfarande om utkastet till
bedömningsregler för domare och domstolsordföranden. Genomförandet
av det utkast till etisk kod för åklagare som utfärdades i mars 2012 kommer att
inledas inom kort. Det återstår att tillämpa
de etiska reglerna för domare mer systematiskt. Endast
ett fåtal slutliga beslut har fattats enligt de disciplinregler som antogs av
det höga justitierådet för tre år sedan. Efter
att det statliga åklagarrådet antagit disciplinreglerna i juli 2012 bör de
första disciplinförfarandena inledas inom kort. Kampen mot
korruption
har varit ett centralt inslag i regeringens verksamhet sedan starten,
understött av ett budskap om ”nolltolerans”. Ett
antal undersökningar har inletts, även av korruption på hög nivå, delvis på
grundval av de problematiska fall av privatiseringar som tidigare fastställts
av antikorruptionsrådet. Serbien har också
gjort vissa framsteg när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Den operativa samordningen och samarbetet mellan
medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter är tillfredsställande. Serbiens resultat när det gäller att effektivt
utreda, åtala och döma personer som gjort sig skyldiga till korruption och
organiserad brottslighet måste förbättras ytterligare, och ytterligare
personella och ekonomiska resurser måste ställas till förfogande, bland annat i
fråga om vittnesskydd, finansunderrättelser och den särskilda
åklagarmyndigheten för organiserad brottslighet. Ett utkast till strategi
för kampen mot korruption håller på att utarbetas för perioden 2013–2018. Det omfattar alla berörda institutioner och berörda
parter och beaktar positiva exempel från regionen. Syftet
är att tillhandahålla både en strukturell strategi för att hantera frågor såsom
bra styrelseskick, oberoende institutioner, intern och extern revision och
kontroll, skydd av uppgiftslämnare, och en sektoriell strategi för att itu med
korruption i känsliga sektorer såsom stadsplanering och fysisk planering,
rättsväsendet, polis, utbildning och hälsa. De
kompletterande roller som antikorruptionsbyrån och antikorruptionsrådet har bör
definieras bättre för att underlätta genomförandet och övervakningen av
strategin och det interinstitutionella samarbetet. Regeringen
räknar med att slutföra strategin under våren. Utarbetandet
av en handlingsplan ska påbörjas efter det offentliga samrådet om utkastet till
strategi. När
det gäller respekten för centrala institutioners roll och oberoende finns
det fortfarande utrymme för förbättringar. Rapporterna
och rekommendationerna om oberoende institutioner fick inte tillräcklig
politisk uppmärksamhet och lämplig uppföljning. Respekten
för deras roll och oberoende måste också styrkas med tillhandahållande av
tillräckliga och stabila resurser. Ombudsmannen
och kommissionären för fri tillgång till information av allmänt intresse och
dataskydd har börjat samarbeta med det nyligen inrättade parlamentariska
kommittén för civil kontroll av säkerhetstjänsterna, och efter deras
rekommendationer antog parlamentet i februari 2013 ändringar av lagen om
militär säkerhet och militära underrättelseorgan ifråga om avlyssning av
kommunikation för statens säkerhet. Serbien
bör se till att landets rättliga ramar på ett tydligt sätt skiljer mellan
avlyssning under brottsutredningar och avlyssning för statens säkerhet, i
enlighet med bästa praxis i Europa. I fråga om mediefrihet
var avkriminaliseringen av förtal (se ovan) av stor betydelse. Dessutom inrättades i januari 2013 en särskild
kommission bestående av journalister, polis och företrädare från byrån för
säkerhetsinformation, med uppgift att belysa fallen av olösta mord på
journalister. När det gäller genomförandet av
mediestrategin inrättades en arbetsgrupp för att harmonisera den rättsliga
ramen i syfte att undanröja befintliga motsättningar om etablering och
finansiering av medierna. Två lagar är under
utarbetande: Lagen om offentlig information
och medier, som ska täcka områdena offentlig information, mediernas
ägandeförhållanden och koncentration samt ackreditering av utländska
korrespondenter, och lagen om elektroniska medier, som ska omfatta elektroniska
medier och offentliga radio- och TV-bolag. Ett
första steg har redan tagits genom ändringar av lagen om offentliga företag som
innebär att möjligheten för offentliga myndigheter på alla nivåer att inrätta
offentliga företag inom mediesektorn avskaffas. Lagförslaget
om offentlig information och media är för närvarande föremål för ett offentligt
samråd. Det bör garantera insyn i
finansieringen och reglera mediekoncentrationen, införa trösklar och tak och ge
kommissionen för konkurrensskydd en roll i processen.
I allmänhet är det viktigt att notera att mediernas rapporter
fortfarande inte är tillräckligt analytiska och balanserade, och att
självcensur fortfarande är mycket utbrett. Vissa framsteg kan också
noteras på området antidiskrimineringspolitik där den övergripande
rättsliga ramen i stort sett är på plats. Genomförandet samt tillsynen måste
dock förbättras med hjälp av insatser från de berörda myndigheterna, bland
annat när det gäller att skapa ett mer gynnsamt läge i samhället. Erkännandet av vissa hatbrott som bottnar i etniskt
ursprung, religion eller sexuell läggning (se ovan) som försvårande
omständighet är en välkommen utveckling. En
övergripande strategi för att bekämpa diskriminering för perioden 2013–2018
håller på att utarbetas och samråd hålls med berörda parter. Målet är att anta
strategin under det andra kvartalet 2013 och att följas upp med handlingsplaner
för genomförandet. Kommissionsledamoten med
ansvar för skydd av jämställdhet har utfärdat en publikation om civilrättsligt
skydd mot diskriminering och en handbok för kampen mot diskriminering på
arbetsplatsen som syftar till att ge jurister och andra berörda parter relevant
referensmaterial. Ett antal bestämmelser i
2009 års serbiska lag mot diskriminering är inte i linje med EU:s direktiv mot
diskriminering från 2001, och förberedelser för en sådan anpassning har
inletts. När det gäller skyddet av
homosexuella, bisexuella och transsexuella (hbt-personer) har åtgärderna
intensifierats. Behandling av
diskrimineringsärenden mot hbt-personer, har överlag varit en mer aktiv tack
vare polisutbildning, utvecklingen av domstolspraxis och ett förbättrat
samarbete med hbt-personer som vittnen. Appellationsdomstolen
i Novi Sad har lämnat ett första avgörande om diskriminering på arbetsplatsen
på grund av sexuell läggning. Jämställdhetskommissionären
har varit särskilt aktiv när det gäller att främja hbt-personers rättigheter. Det har organiserats flera medvetandehöjande
insatser när det gäller antidiskrimineringsfrågor och särskilt för
hbt-personers rättigheter, där man särskilt har haft tjänstemän inom
brottsbekämpningen och socialarbetare i åtanke. Ett
första seminarium inom ramen för ett regionalt projekt om hbt-personer från
Europarådet 2012 hölls i december 2012 i Belgrad. Förberedelser
inför 2013 års Belgrad Pride-parad har inletts. Sådana
insatser måste vidareutvecklas och stödjas genom synliga politiska åtaganden i
syfte att främja en bättre integration och skydd av hbt-personer och för att
förbättra toleransen och förståelsen inom det serbiska samhället. När det gäller skyddet
av minoriteter har Serbien åtagit sig att, som en förberedelse inför 2014
års val till minoritetsråden, göra en översyn av 2009 års lag om nationella
minoritetsråd för att åtgärda en del av bristerna. Detta
följer av de rekommendationer som gjorts av ombudsmannen och kommissionären med
ansvar för fri tillgång till information av allmänt intresse när det gäller
valprocessen och de regler som styr rådens sammanställning. Serbien har också vidtagit åtgärder för att
förbättra genomförandet av den rättsliga ramen på hela sitt territorium. Åtgärderna har vidtagits för att sända TV-program
på rumänska i östra Serbien och myndigheterna har infört frivillig
språkundervisning med kulturella inslag på rumänska från och med nästa läsår,
vilket föregås av pilotklasser som startar i april 2013. Regeringen har uppmanat den serbiska ortodoxa kyrkan att inleda
en dialog med den rumänska ortodoxa kyrkan, men det har fortfarande inte gjorts
några framsteg när det gäller tillgång till religionsutövande på rumänska. I Sandzak-området har man börjat undervisa på
bosniska i vissa klasser i grundskolor och gymnasier.
I södra Serbien har det efter den senaste tidens spänningar kring
uppförandet och avlägsnandet av ett minnesmärke i Presevo gjorts förnyade
ansträngningar för att återställa en effektiv dialog mellan den centrala
regeringen och de lokala myndigheterna i syfte att ta itu med alla frågor på
dagordningen, inbegripet den socioekonomiska utvecklingen i regionen. Ytterligare läroböcker har lämnats till klasserna i
albanska i södra Serbien. Från och med
september 2012 har man infört möjlighet till praktiktjänstgöring inom
statsförvaltningen för medlemmar av de albanska, bosniakiska och romska
minoriteterna. Serbien måste fortsätta sina
ansträngningar att genomföra den rättsliga ramen på ett mer effektivt sätt i
hela landet. Kommissionen kommer att noga
övervaka framstegen på detta område. När det gäller romerna
fortsätter Serbien att aktivt följa upp slutsatserna från Serbiens och
kommissionens gemensamma seminarium om romer i juni 2011. Ett uppföljningsseminarium planeras äga rum senare
under våren. När det gäller folkbokföring
finns nu de två lagar på plats som var nödvändiga för att registrera, eller i
efterhand registrera, ”juridiskt osynliga” personer och nya förfaranden för
registrering av sådana personer har inletts från och med december 2012. Åtgärder för positiv särbehandling har ökat inom
utbildningssektorn och man överväger fler ändringar i systemet med pedagogiska
assistenter, som hittills uppgår till 175 personer. Åtgärder
för att stödja möjligheterna till sysselsättning för romer har fortsatt. När det gäller sjukvård så arbetar 75 romska
kvinnor som kontakt- och stödpersoner i vårdfrågor inom ramen för ministeriet
för sociala frågor och arbete och romer kan nu registrera sig på socialkontoret
om de inte har någon fast adress. När det
gäller bostäder och tvångsförflyttningar har Serbien börjat förberedelserna
inför införlivandet av relevanta internationella normer i den nationella
lagstiftningen. Det krävs oförminskade
ansträngningar, även ekonomiska, för att säkerställa att den serbiska strategin
för romer genomförs fullt ut och för att ta itu med den svåra situation som
romerna befinner sig i. De är ofta är offer för intolerans, hatiska uttalanden
och t.o.m. fysiska attacker. Den serbiska regeringen
har också fortsatt med reformer som syftar till att förbättra ekonomin och företagsklimatet. En betydande och positiv utveckling var antagandet
av den nya lagen om offentlig upphandling i slutet av 2012. Med denna lag anpassas den serbiska lagstiftningen
ytterligare till gemenskapens regelverk och ökar generellt sett effektiviteten
i förfarandena för offentlig upphandling, t.ex. genom att den offentliga
upphandlingen centraliseras. Det stärker de
institutioner som ansvarar för genomförandet och övervakningen av reglerna för
offentlig upphandling. Nya regler för att
förebygga korruption och intressekonflikter har införts. Sammantaget bör denna lagstiftning leda till öppnare och
effektivare upphandlingsförfaranden och ökad konkurrens. Regeringen har vidtagit andra åtgärder som syftar till att
förbättra företagsklimatet, däribland avskaffande av mer än 130 skatteliknande
avgifter som påverkade affärsverksamheten, ändring av momslagen och antagande
av en lag som begränsar tidsfristen för reglering av skulder. En reform som borde ha ägt rum för länge sedan av
offentligägda företag inleddes i december 2012, med en 18-månaders tidsfrist
för att avsluta omstruktureringen. De
ändringar av lagen om intern handel som antogs i januari 2013 syftar till att
minska hinder för återförsäljares marknadstillträde. Serbien började
genomföra interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor den 1 januari
2009. Serbien har uppnått ett
tillfredsställande resultat när det gäller att fullgöra skyldigheterna enligt
interimsavtalet och har åtagit sig att diskutera och ta itu med eventuella
olösta frågor. Serbien deltar också på ett
konstruktivt sätt i stabiliserings- och associeringsavtalets anpassningsprocess
inför Kroatiens anslutning till EU. Det
kvarstår frågor inom området för statligt stöd och immateriella rättigheter. Framför allt måste man ge fler bevis på att
kommissionen för kontroll av statligt stöd är oberoende, bekräfta att alla
statliga stödåtgärder anmäls till och godkänns av denna kommission samt
fortsätta att anpassa befintliga stödordningar.
3.3.
Regionalt samarbete och bilaterala förbindelser
Efter vissa svårigheter
under de första månaderna av sin ämbetsperiod har den serbiska regeringen under
de senaste månaderna börjat intensifiera kontakterna på hög nivå med
grannländerna för att återigen kunna bidra till det regionala samarbetet. När det gäller
förbindelserna med Kroatien, utgjorde Kroatiens premiärministers besök i
Belgrad den 16 januari 2013 milstolpe. Han beslutade med den serbiske premiärministern
att arbeta för att ytterligare förbättra förbindelserna och att öka samarbetet
och det gemensamma arbetet på en rad områden, bland annat EU-integration,
ekonomi, flyktingar, gränsdragningar, saknade personer och krigsförbrytelser. Ett antal möten på ministernivå har också ägt rum,
särskilt den serbiska utrikesministerns besök i Zagreb i mars, och en
överenskommelse om samarbete när det gäller EU-integration håller på att
utarbetas. Förbindelserna med Bosnien och
Hercegovina är fortfarande goda. Den
serbiske premiärministern besökta Sarajevo i januari 2013 och ordföranden för
Bosnien och Hercegovinas ministerråd var i Belgrad i februari 2013. I december 2012 tog den serbiske presidenten emot
ordförandeskapet för presidentrådet i Bosnien och Hercegovina i Belgrad. Ett samförståndsavtal för samarbete på området
EU-integration undertecknades i december 2012 av de två utrikesministrarna. Ett protokoll om samarbete när det gäller åtal mot
personer som begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord
undertecknades i januari 2013 mellan den serbiske krigsförbrytaråklagaren och
åklagarämbetet för Bosnien och Hercegovina. Förbindelser
med Montenegro har förbättrats. Den
serbiske presidentens besök ägde rum i januari 2013 i en positiv anda, under
vilket han underströk att Montenegros suveränitet och territoriella integritet
skulle respekteras. Förbindelserna med f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien har förbättrats. Den serbiske
premiärministern besökte Skopje i januari 2013 och vid samma tillfälle hölls
ett möte mellan justitieministrarna. Man
enades också om att hålla ett gemensamt möte i maj 2013 i Belgrad. Den serbiska utrikesministern besökte Skopje i
februari 2013 och undertecknade ett samarbetsavtal om EU-integrationsprocessen
med sin motsvarighet. Serbien har också gjort
framsteg när det gäller att återupprätta goda förbindelser med Turkiet. Hur viktiga förbindelserna mellan Serbien och
Turkiet är för regionen bekräftades under president Nikolics besök i Ankara i
början av februari 2013. Denna resa föregicks
av ett besök av Turkiets utrikesminister i Belgrad. Serbiens förbindelser
med de angränsande EU-medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och Rumänien
förblev goda. I samband med Bulgariens
utrikesminister besök i Serbien i december 2012 slutfördes ett
socialförsäkringsavtal och man beslöt också att utarbeta ett avtal om goda
grannförbindelser. Man inrättade ett gemensamt
kontaktcentrum för polis- och tullsamarbete vid gränskontrollstationen
Kalotina. De serbiska och bulgariska
statsministrarna undertecknade ett avtal om genomförandet av gasförbindelsen
mellan Serbien och Bulgarien. Den serbiske
presidentens besök i Ungern i november 2012 ägde rum i en positiv anda. Serbien och Ungern har intensifierat sitt samarbete
om inre frågor, som en del av de åtgärder som vidtagits för att begränsa
ökningen av ogrundade asylansökningar i EU. Serbien
och Rumänien fortsatte samarbetet om skydd av minoriteter i enlighet med
sina gemensamma protokoll från mars 2012. Samråden
fortsatte under överinseende av OSSE:s höge kommissarie för nationella
minoriteter. Slutsatser drogs på om ett antal åtgärder som vidtagits eller
kommer att vidtas på områdena medier och utbildning, medan frågan om
religionsutövande inte diskuterades.
4.
Slutsatser och rekommendationer
Serbien har vidtagit
mycket viktiga steg mot en synlig och hållbar förbättring av förbindelserna med
Kosovo, i linje med rådets slutsatser från december 2012. Serbien har aktivt
och konstruktivt deltagit i den EU-stödda dialogen med Pristina och inlett
diskussioner om alla slags frågor som måste lösas för att nå en synlig och
hållbar förbättring av förbindelserna med Kosovo. Efter de serbiska valen
uppgraderades dialogen mellan Belgrad och Pristina till en politisk
högnivåprocess under ledning av den höga representanten. Tio möten ägde rum
mellan oktober 2012 och slutet av april 2013. Ett möte hölls också den 6
februari mellan presidenterna Nikolic och Jahjaga. Genomförandet av de
överenskommelser som hittills nåtts i dialogen har också fortsatt.
Genomförandet av avtalet om Kosovos representation i regionala forum kunde i
det stora hela säkerställas. Erkännandet av Kosovo som fullvärdig medlem av det
regionala samarbetsrådet i februari 2013 utgör en milstolpe i detta sammanhang.
När det gäller den integrerade gränsförvaltningen har gemensamma tillfälliga
gränsövergångsställen vid alla sex gränsövergångar öppnats och tagits i drift.
Avtalet från december 2012 om skydd av platser som ingår i det religiösa och
kulturella arvet håller på att genomföras. Överenskommelsen om tullstämplar
fortsätter att genomföras av båda sidor. Det har gjorts stora framsteg när det
gäller folkbokföringen, och genomförandet torde avslutas senast i januari 2014.
När det gäller fastighetsregistren håller båda sidor fortfarande på att vidta nödvändiga
förberedande åtgärder. Avtalet om erkännande av akademiska examensbevis
fortlöper smidigt. Serbiens samarbete med Eulex har fortsatt att förbättras på
vissa områden. De båda parterna enades
också om att börja bära upp tullar och att inrätta en fond för utvecklingen av
norra Kosovo. I den andra delen av högnivådialogen, som inleddes i januari
2013, har mötena mellan premiärministrarna varit inriktade på norra Kosovo,
vilket resulterat i en parafering den 19 april 2013 av ett ”första avtal om
principerna för en normalisering av förbindelserna”. Enligt avtalet ska bland
annat diskussionerna om energi och telekommunikation mellan parterna
intensifieras och slutföras före den 15 juni 2013. På grundval av detta
anser kommissionen att Serbien har uppfyllt huvudprioriteringen att vidta
åtgärder i riktning mot en synlig och varaktig förbättring av förbindelserna
med Kosovo. Serbien har också åtagit
sig att blåsa nytt liv i reformprocessen på nyckelområdena för
rättsstatsprincipen, särskilt reform av rättsväsendet, antikorruptionspolitik,
centrala institutioners oberoende, mediefrihet, antidiskrimineringspolitik,
skydd av minoriteter och företagsklimat. De serbiska myndigheterna har gett
samtliga dessa områden ny uppmärksamhet och börjat utveckla en övergripande och
långsiktig vision för dem. Reformer på dessa områden håller på att förberedas,
med fokus bl.a. på att utarbeta strategier, därmed sammanhängande
handlingsplaner och utkast till lagstiftning. Framstegen på dessa områden måste
upprätthållas på sikt. Detta är fallet särskilt i fråga om rättsväsendet, som
utgör en verklig utmaning. Den serbiska regeringen
har under de senaste månaderna visat sitt engagemang för att bidra till
regionalt samarbete, vilket har stötts genom kontakter på hög nivå med grannländerna. Kommissionen erinrar om
de undersökningsresultat och slutsatser som lades fram i yttrandet om Serbiens
ansökan om medlemskap från oktober 2011, i strategidokumentet från oktober 2012
och i 2012 års framstegsrapport om Serbien, och drar följande slutsatser: Serbien uppfyller nu i
tillräckligt hög grad de politiska kriterierna och de villkor som har
fastställts i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen. Kommissionen vidhåller
också sin bedömning när det gäller de ekonomiska kriterierna, skyldigheterna
inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet och
Serbiens beredskap att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap. Kommissionen
rekommenderar därför att förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen
inleds med Serbien. Kommissionen kommer att
fortsätta att övervaka Serbiens framsteg när det gäller att uppfylla
kriterierna för medlemskap och de villkor som har fastställts i samband med
stabiliserings- och associeringsprocessen. Kommissionen erinrar om sin
rekommendation från oktober 2012 att de steg som leder till en normalisering av
förbindelserna mellan Belgrad och Pristina också bör tas upp inom ramen för
framtida anslutningsförhandlingar med Serbien. Kommissionen kommer under
anslutningsförhandlingarna att fortsätta att noga övervaka reformerna och deras
genomförande på området rättsstat och grundläggande rättigheter, särskilt när
det gäller reformen av rättsväsendet, kampen mot korruption och
antidiskrimineringspolitik. Kommissionen kommer att använda alla tillgängliga
instrument på alla stadier av anslutningsprocessen, särskilt det nya upplägg
som antogs vid Europeiska rådets möte i december 2011 när det gäller kapitlen
om rättsväsendet och grundläggande rättigheter samt rättvisa, frihet och
säkerhet. * Denna beteckning påverkar inte
ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds
resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos
självständighetsförklaring. [1] KOM(2011)
668 slutlig. [2] 19 oktober, 7 november, 4 december och 17
januari, 20 februari, 4 mars, 20 mars, 2 april, 17 april och 19 april.