12.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 327/108

1.1

EESK stöder den ökning av Europeiska sjösäkerhetsbyråns budget som ingår i förslaget till förordning, dvs. från 154 miljoner euro till 160,5 miljoner euro för perioden 2014–2020. Kommittén upprepar att den också stöder utvidgandet av sjösäkerhetsbyråns behörighet enligt förordning 100/2013.

1.2

Antagandet av förslaget till förordning sker vid en kritisk tidpunkt med tanke på upptäckten av olje- och gasfyndigheter i östra Medelhavet och de initiativ som följt för att omgående exploatera dem genom offshoreborrning. Dessa aktiviteter kommer att bli en utmaning för sjösäkerhetsbyråns kapacitet när det gäller att hantera de eventuella riskerna med offshoreborrning och transporterna av olja och gas.

1.3

Samtidigt som EESK stöder den finansieringsram som föreslås så anser kommittén att den kan visa sig otillräcklig för att utföra de insatser som krävs under sjuårsperioden, med tanke på följande utmaningar: ökade trafikflöden (fler olje- och gastankfartyg till havs) och fler borrningsaktiviteter för att utvinna olja och gas i haven runt EU samt att fler stater som ligger vid kusten eller består av öar har blivit EU-medlemsstater. Byråns begränsade insatskapacitet vid nödsituationer kan komma att leda till ökade externa kostnader vid större olyckor.

1.4

EESK anser att utplacering av de nuvarande 19 fartygen kanske inte räcker till för att bistå medlemsstaterna att bekämpa havsföroreningar i EU:s alla kustområden. Finansieringen kan också visa sig otillräcklig för att utveckla satellitbilderna ytterligare i syfte att spåra och bidra till att sanera utsläpp från fartyg inom hela EU-området.

1.5

EESK uppmanar sjösäkerhetsbyrån att använda sin nyligen förvärvade behörighet för att bidra till kampen mot sjöröveri. Sjösäkerhetsbyråns satellitövervakningsutrustning kommer att vara mycket värdefull för att spåra piraternas fartyg.

1.6

EESK undrar om EU:s medlemsstater och grannländer ännu är tillräckligt utrustade för att hantera större olyckor av samma omfattning som Erika eller Prestige, eller katastrofer av samma karaktär som Deepwater Horizon.

1.7

EESK uppmanar EU, medlemsstaterna och de nya grannstaterna vid kusterna att skärpa tillämpningen av följande regionala konventioner som nämns i motiveringen till förslaget till förordning: Helsingforskonventionen, Barcelonakonventionen, Bonnavtalet, Osparkonventionen, Lissabonavtalet (som ännu inte trätt i kraft) och Bukarestkonventionen.

1.8

EESK uppmanar sjösäkerhetsbyrån att agera för att fastställa var det finns otillräckliga mottagningsanordningar för oljerester i EU-hamnarna och grannländernas hamnar.

2.1

Europeiska kommissionen lade den 3 april 2013 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i fråga om insatser vid förorening från fartyg och vid havsföroreningar från olje- och gasanläggningar (1).

2.2

Genom förordning 2038/2006 (2) av den 18 december 2006 fastställdes en flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i samband med insatser vid förorening från fartyg under perioden 1 januari 2007 till 31 december 2013.

2.3

Förordning 100/2013 av den 15 januari 2013 gav sjösäkerhetsbyrån nya "primära" uppgifter: att åtgärda föroreningar som orsakats av olje- och gasanläggningar och utvidga byråns tjänster till länder som omfattas av utvidgningspolitiken och av den europeiska grannskapspolitiken (3). I detta yttrande bedöms framför allt anpassningen av sjösäkerhetsbyråns finansiering till dessa nya uppgifter. Den föreslagna finansieringen uppgår till 160,5 miljoner euro för en sjuårsperiod (1 januari 2014 till 31 december 2020).

3.1

EESK stöder den ökning av Europeiska sjösäkerhetsbyråns budget som ingår i förslaget till förordning, dvs. från 154 miljoner euro till 160,5 miljoner euro för perioden 2014–2020. Kommittén upprepar att den också stöder utvidgandet av sjösäkerhetsbyråns behörighet enligt förordning 100/2013. Detta stöd är i linje med en rad EESK-yttranden (4) om sjösäkerhetsbyråns roll.

3.2

Förordning 100/2013 ger sjösäkerhetsbyrån behörighet att förutom föroreningar från fartyg ingripa vid oljeutsläpp som orsakats av olje- och gasplattformar till havs. Denna behörighet har tillkommit med anledning av borrplattformen Deepwater Horizons oljeutsläpp och explosion i Mexikanska golfen i april 2010. Kommittén är införstådd med att huvudmålet för kommissionens förslag är att säkerställa ett effektivt EU-bistånd vid hantering av föroreningar orsakade av fartyg och föroreningar orsakade av olje- och gasanläggningar genom att sjösäkerhetsbyrån erbjuder de drabbade staterna hållbara tjänster för att åtgärda föroreningarna. Medlemsstaterna kan därför ta hänsyn till detta stöd då de utarbetar eller ser över sina nationella planer för insatser vid havsföroreningar.

3.3

EESK inser att den föreslagna budgeten är avsedd att göra det möjligt för sjösäkerhetsbyrån att behålla sitt nätverk av beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp, uppdelade på EU:s havsområden, och att ett begränsat antal nya bekämpningsfartyg kommer att sättas in för att bekämpa föroreningar som orsakats av fartyg och offshoreanläggningar. Man förväntar sig också att finansiering inte kommer att finnas tillgänglig för förstärkt oljesaneringsutrustning, och att den eventuellt inte kommer att nå upp till optimal nivå 2014–2020.

3.4

Kommittén är införstådd med att CleanSeaNet-övervakning av olagliga utsläpp från oljeoffshoreanläggningar huvudsakligen kommer att ske genom gemensam användning av satellitbilder som beställts för övervakning av föroreningar från fartyg. Kommittén erinrar om ett tidigare yttrande (5) där vi skrev att "med tanke på de höga kostnader som ett sådant [satellitbilds]servicecenter medför anser EESK att resursanvändningen måste optimeras och framför allt att användningen av bilder måste samordnas mellan medlemsstaterna. Detta skulle kunna leda till stora kostnadsbesparingar. Samtidigt finns det skäl att investera i förbättrad bildinsamling i alla europeiska havsområden, eftersom den nuvarande täckningen inte är riktigt komplett, särskilt i Medelhavsområdet."

3.5

EESK förstår att finansieringen inte är avsedd för att erbjuda tekniskt stöd och/eller kapacitetsbyggande i partnerländerna inom den europeiska grannskapspolitiken.

3.6

Antagandet av förslaget till förordning sker vid en kritisk tidpunkt med tanke på upptäckten av nya energikällor för EU. I synnerhet i östra Medelhavet kommer upptäckten av nya olje- och gasfyndigheter under havsbotten och påföljande borrning för att omgående kunna exploatera dem att bli en utmaning för sjösäkerhetsbyråns kapacitet att hantera de eventuella risker detta innebär. Ytterligare resurser bör ställas till sjösäkerhetsbyråns förfogande för att den fullt ut ska kunna uppfylla sin roll i detta avseende. Den ökade fartygstrafiken, i synnerhet olje- och gastankfartyg, samt upptäckten av nya olje- och gasfyndigheter med påföljande borrningsaktiviteter, kommer att kräva många fler fartyg i Medelhavet och Svarta havet. Nitton fartyg för alla EU:s kustområden under perioden 2014–2020 är en mycket optimistisk uppskattning och den kan under dessa omständigheter visa sig alldeles för liten.

3.7

Utvidgningen av säkerhetsbyråns behörighet på ovan nämnda område kommer att kräva ytterligare utveckling av satellitbildstjänsten för övervakning, tidig upptäckt av föroreningar och identifiering av ansvariga fartyg eller olje- och gasanläggningar. Tillgängligheten till uppgifter och effektiviteten vid reaktionerna på föroreningarna bör förbättras.

3.8

EESK undrar om EU:s medlemsstater och grannländer ännu är tillräckligt utrustade för att hantera större olyckor av samma omfattning som Erika eller Prestige, eller katastrofer av samma karaktär som Deepwater Horizon.

3.9

Mot bakgrund av ovanstående överväganden anser EESK att ytterligare resurser bör öronmärkas för att ersätta utrustning för insatser vid oljeförorening ombord på kontrakterade fartyg, erbjuda ytterligare beredskapsfartyg för oljesanering i syfte att täcka områden med offshoreanläggningar som för närvarande inte befinner sig inom rimlig geografisk räckvidd (t.ex. Arktis), köpa ytterligare dispergeringskapacitet och utrustning för offshoreutsläpp, utvidga CleanSeaNet-tjänster till områden med offshoreanläggningar och täcka stöd för att bistå länderna inom EU:s grannskapspolitik.

3.10

EESK uppmanar sjösäkerhetsbyrån att använda sin nyligen förvärvade behörighet för att bidra till kampen mot sjöröveri. Sjösäkerhetsbyråns utrustning och data, framför allt satellitövervakningen, kommer att vara mycket värdefulla för att spåra piraternas fartyg. Tillhandahållande av fartygs positioneringsuppgifter bör bli en av sjösäkerhetsbyråns huvuduppgifter, men alltid på begäran av nationella myndigheter. EESK upprepar behovet av stöd från sjösäkerhetsbyrån i kampen mot sjöröveri i enlighet med kommitténs yttrande om "Sjöröveri: Förstärkning av EU:s åtgärder" (16 januari 2013) och den åtföljande offentliga utfrågningen (24 januari 2013).

4.3.1

EESK förstår att sjösäkerhetsbyråns stöd till länder som omfattas av utvidgningspolitiken och den europeiska grannskapspolitiken bör finansieras via befintliga EU-program för dessa länder och inte vara del av denna fleråriga budgetram.

4.3.2

Samtidigt som EESK stöder den finansieringsram som föreslås betvivlar dock kommittén att den kommer att vara tillräcklig för att utföra de insatser som krävs under sjuårsperioden med tanke på de kommande utmaningarna: ökade trafikflöden (fler olje- och gastankfartyg) och ökade borrningsaktiviteter för olje- och gasutvinning i haven runt EU. Den begränsade insatskapaciteten vid nödsituationer kan komma att leda till ökade externa kostnader vid större olyckor.