19.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 393/5

1.

debatten om utbildning och Europa 2020 som hölls vid utbildningsministrarnas informella möte i Nicosia den 4 och 5 oktober 2012,

2.

den inbördes pilotutvärdering av utbildningspolitiken som genomfördes den 17 september 2012, där fokus låg på högre utbildning och yrkesutbildning som två av de områden vars vikt betonades under den europeiska planeringsterminen 2012,

3.

den offentliga diskussionen vid European Education, Training and Youth Forum den 18 och 19 oktober 2012 om de utbildningsfrågor som tagits upp under den europeiska planeringsterminen 2012,

4.

insatserna för att förbättra empirisk evidens och analytisk kapacitet med hjälp av utbildningsöversikten,

5.

anordnandet av en gemensam tematisk översyn i utbildningskommittén och sysselsättningskommittén den 18 april 2012,

1.

de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdade den 10 juli 2012 vad gäller utbildningsområdet särskilt inriktas på att förbättra tillgången till förskole- och skolutbildning av god kvalitet, minska antalet elever som slutar skolan i förtid, underlätta ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknaden, förbättra utbildningsresultat och kompetensens relevans i förhållande till arbetsmarknadens behov, stärka yrkesutbildningen, med fokus på utbildning på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, modernisera den högre utbildningen med tonvikt på att minska andelen studenter som hoppar av samt förbättra tillgången till utbildning för missgynnade grupper,

2.

uppmuntrande, men ojämna, framsteg gjordes mellan 2010 och 2011 i riktning mot EU:s huvudmål som rör högskoleutbildning eller motsvarande utbildning samt avhopp från skolan, och att fortsatta insatser är oumbärliga för att målet ska nås senast 2020, med tanke på att det ofta krävs tid för att reformer på utbildningsområdet ska ge resultat.

1.

Även när de ekonomiska resurserna är knappa, är effektiva och adekvata investeringar i tillväxtvänliga områden som utbildning en nyckelkomponent när det gäller ekonomisk utveckling och konkurrenskraft, som i sin tur är av avgörande betydelse för sysselsättningen.

2.

Effektiva investeringar i utbildning kan vara ännu viktigare under ekonomiskt svåra tider och vid en tidpunkt då ungdomsarbetslösheten är hög. När krisen är över kan tillväxtmöjligheterna avsevärt förbättras, innovation främjas och en framtida kris avvärjas om fler har en examen av hög kvalitet inom såväl högre utbildning som yrkesutbildning.

3.

På många områden behöver både ungdomars och vuxnas kompetensnivå ständigt på ett genomgripande sätt anpassas till ekonomins och arbetsmarknadens ändrade behov. Människors anställbarhet bör därför främjas både inom utbildningssystemen och på arbetsplatsen, som ett gemensamt ansvar för den offentliga och den privata sektorn i fråga om livslångt lärande.

4.

För att man ska kunna nå Europa 2020-målen måste Europas medborgare förberedas för att bli motiverade och självgående studerande som kan bidra till att främja hållbar ekonomisk utveckling och social sammanhållning under lång tid.

5.

Utbildningssystemen bör syfta till att underlätta övergången från utbildning till arbete, till att finna den rätta balansen mellan teori och praktik och, vid behov, stärka banden mellan utbildning och arbetsmarknad. Utbildningen bör bättre spegla den nya verkligheten och, när så är lämpligt, innehålla praktiska inslag som kan bidra till att förbättra studenters och andra inlärares anställbarhet.

6.

Utbildningssektorn, även på ministernivå, bör spela en mer framträdande roll både när det gäller att fastställa gemensamma strategier och mål för utbildningsområdet och vid genomförandet av utbildningsaspekterna av den europeiska planeringsterminen inom ramen för Europa 2020

1.

i enlighet med nationella och regionala prioriteringar och behov genomföra reformer i syfte att hantera de utbildningsfrågor som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna,

2.

fokusera effektiva investeringar på utbildning som en del av en bredare strategi for ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning, bland annat genom EU-program och de europeiska strukturfonderna,

3.

tillsammans med berörda aktörer göra ansträngningar för att förbättra rekrytering, fortbildning och allmän status för skollärare, skolledare och lärarutbildare i syfte att höja kvaliteten på undervisningen och inlärningsmiljön, och för att öka dessa yrkens attraktionskraft,

4.

inkludera fler arbetsbaserade delar i läroplanerna, särskild inom yrkesutbildning, inbegripet praktikplatser och lärlingsutbildningar, upprätta strukturer för samarbete mellan institutioner för yrkesutbildning, företag, arbetsmarknadens parter och lokala och regionala myndigheter, samt öka yrkesutbildningssektorns attraktionskraft, bland annat genom att diversifiera alternativen inom yrkesutbildningarna och genom att ge mer vägledning i grundskolan,

5.

främja flexibla övergångar mellan yrkesutbildning och högre utbildning i de nationella referensramarna för kvalifikationer,

6.

öka deltagandet i högre utbildning genom riktade åtgärder för underrepresenterade grupper, genom att införa flexibla lärandemetoder och genom att, där så inte redan har skett, utveckla högre yrkesutbildning som ett komplement till universitetsutbildning,

7.

tillhandahålla bättre riktat stöd och vägledning för studenter för att hjälpa dem att slutföra en högre utbildningsexamen inom utsatt tid,

8.

koppla de utbildningsprioriteringar som fastställs inom ramen för Europa 2020-strategin och Utbildning 2020 till utgifter från de europeiska strukturfonderna inom den nuvarande och framtida fleråriga budgetramen.

1.

utvärdera den inbördes utvärdering som nyligen genomfördes som ett pilotprojekt och på grundval av denna lägga fram förslag till en diskussion om möjliga ytterligare evenemang för ömsesidigt lärande och inbördes utvärdering med koppling till Europa 2020-målen,

2.

när så är lämpligt förelägga rådet ett utkast till arbetsprogram för Utbildning 2020 i syfte att säkerställa att de prioriterade områdena för den andra arbetscykeln 2012–2014 inom Utbildning 2020 och de landsspecifika rekommendationerna genomförs; för varje prioriterat område bör planerade insatser, tidsplan och medverkan av arbetsgrupper inom den öppna samordningsmetoden anges i arbetsprogrammet,

1.

utan att det påverkar förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, se till att de reformbehov som betonas i de landsspecifika rekommendationerna beaktas vid valet av prioriterade investeringar och åtgärder som planeras inom den framtida gemensamma strategiska ramen för de europeiska strukturfonderna,

2.

bättre samordna Eurydice och andra relevanta nätverk, som Cedefops ReferNet, i syfte att analysera medlemsstaternas utbildningssystem och de reformer som genomförs inom Europa 2020-processen.