26.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 186/18


Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 186/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar mot ansökan om ändring som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”ΚΑΛΑΜΑΤΑ” (KALAMATA)

EG-nr: EL-PDO-0117-0037-21.12.2009

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen:

Produktens beteckning

Produktbeskrivning

Geografiskt område

Bevis på ursprung

Framställningsmetod

Samband

Märkning

Nationella krav

Annat (specificera)

2.   Typ av ändring(ar):

Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning.

Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3.   Ändring(ar):

3.1   Produktbeskrivning:

I denna ansökan beskrivs olivoljan mer ingående än i de ursprungliga registreringshandlingarna. Striktare kvalitetsnormer införs, så att beteckningen endast kan användas för olivolja av högsta kvalitet från regionen.

3.2   Geografiskt område:

Det geografiska området för framställning av olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Καλαμάτα – Kalamata” avgränsas av de administrativa gränserna för Messenien, en regional enhet i regionen Peloponnesos. Det omfattar därmed alla de områden där olivträd odlas och olivolja med beteckningen ”Kalamata” produceras. Det bör noteras att olivträdssorterna, odlingsmetoderna, metoderna för bearbetning av oliverna, olivoljeframställningens historia och dess samband med seder och bruk samt klimat- och jordmånsförhållandena är identiska i alla områden i Messenien där olivträd odlas. Det betyder att den extra jungfruolja som framställs i övriga Messenien, utanför det gamla distriktet Kalamata, inte skiljer sig från olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Καλαμάτα – Kalamata” i fråga om vare sig naturliga och kemiska eller organoleptiska egenskaper.

Organoleptiska analyser av prover på extra jungfruolja från Messenien som gjorts vid utvecklingsministeriets kemiska laboratorium, generalsekretariatet för konsumtionsfrågor, och som godkänts av Internationella olivoljerådet, visar att olivoljor från hela regionen Messenien är identiska i organoleptiskt hänseende. I gruppen olivoljor från det område som i dag omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen är medianvärdet för egenskapen fruktighet 3,4 och defekternas medianvärde 0. I gruppen olivoljor från övriga Messenien är medianvärdet för egenskapen fruktighet 3,9 och defekternas medianvärde 0. I gruppen olivoljor från det område som i dag omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen är medianvärdet för egenskapen bitter 2,37 och medianvärdet för egenskapen stark 3,33. I gruppen olivoljor från övriga Messenien är medianvärdet för egenskapen bitter 2,51 och medianvärdet för egenskapen stark 3,21.

Kemiska analyser som gjordes mellan 2000 och 2010 vid utvecklingsministeriets kemiska laboratorium, generalsekretariatet för konsumtionsfrågor, visar att olivolja med beteckningen ”Kalamata” som framställs i hela Messenien har samma egenskaper, vilket framgår av följande tabell:

 

Medelvärde i det avgränsade geografiska området

Medelvärde i övriga Messenien

Syra

0,49

0,49

Peroxidvärde

8,35

8,05

Κ270

0,14

0,13

Κ232

1,73

1,53

Steroler totalt

1 310

1 267

Palmitinsyra (%)

11,82

11,75

Palmitoleinsyra (%)

0,86

0,86

Stearinsyra (%)

2,78

2,61

Oljesyra (%)

75,63

76,79

Linolsyra (%)

7,07

6,1

Mot ovanstående bakgrund är det nödvändigt att fastställa ett nytt geografiskt område, fortfarande med strikt respekt för specifikationerna för denna ansökan.

3.3   Framställningsmetod:

Vad beträffar framställningsmetoden tillkommer här användning av mekaniska metoder (skakmaskin) vid skörden av oliverna, där terrängen medger detta. Det finns vissa fördelar med att använda skakmaskin. Syftet är att förbättra de skördade olivernas och naturligtvis den framställda olivoljans kvalitet.

Användning av skakmaskin ger, jämfört med skörd där man för hand slår med en käpp mot trädet, följande resultat:

Minskade kostnader och snabbare skörd, vilket gör att oliverna inte ändras under den tid skörden pågår.

Ökad produktivitet hos olivträden tack vare direkt skörd av oliverna och beskärning av träden.

Optimal skörd utan skador på grenar eller frukter.

Vid bearbetningen av olivmassan i kvarnen är normen att temperaturen inte får överstiga 27 °C för att olivoljans kvalitet ska kunna garanteras och dess flyktiga egenskaper, färg och antioxidantkaraktär bevaras.

Märkningen av standardiserad olivolja får därför innehålla den frivilliga uppgiften ”kallextrahering” enligt saluföringsnormerna för olivolja i förordning (EG) nr 1019/2002.

3.4   Samband:

Olivolja med beteckningen ”Kalamata” har ett direkt samband med hela Messeniens historia, traditioner och kultur. Olivoljeframställning är invånarnas huvudsakliga verksamhet på vintern. I Messenien har man odlat oliver och framställt olivolja sedan urminnes tider, vilket framgår av historiska källor och de arkeologiska utgrävningar som regelbundet görs. Olivolja är och har alltid varit en viktig ekonomisk och social faktor för invånarnas utveckling och välstånd.

Klimat- och jordmånsförhållandena i det gamla distriktet Kalamata är homogena och kännetecknande för hela regionen Messenien: sluttande och kuperad terräng, måttlig årsnederbörd (omkring 750–800 mm), mild vinter, lång och varm sommar, många soltimmar, medelstarka vindar och kuperat landskap (vilket ger goda ljusförhållanden och bra luftväxling i olivlundarna), lätta, kalkhaltiga jordar med neutralt till alkaliskt pH-värde och tillräckliga halter av fosfor, kalium, bor etc. Det geografiska området är dessutom enhetligt med avseende på de odlingsmetoder som tillämpas och metoderna för bearbetning av oliverna. Den olivolja som framställs i hela regionen Messenien och den som framställs i det gamla distriktet Kalamata har samma utmärkande kvalitativa egenskaper. Den har stark färg, angenäm smak, naturlig klarhet och hög halt aromatiska ämnen, förhållandevis lägre syra än den högsta tillåtna och särskild fettsyresammansättning. Den är medelfruktig med arom av grön frukt, något bitter och något stark till medelstark.

Följande faktorer avgör råvarans särskilda egenskaper och överförs till olivoljan med beteckningen ”Kalamata”:

Kombinationen av faktorer med anknytning till regionens utmärkta klimat (många soltimmar, lämplig nederbördsnivå etc.).

Den milda vintern och den långa, varma och torra sommaren.

De medelstarka vindarna och regionens kuperade landskap, tillsammans med olivodlarnas beskärning av träden i kandelaberform. Messeniens kuperade landskap gör att det inte alltid är möjligt att skörda frukten mekaniskt och tillämpa mekaniska odlingsmetoder. I de fallen används traditionella metoder (vid beskärning, fräsning och skörd).

De lätta, kalkhaltiga jordarna med neutralt till alkaliskt pH-värde.

De tillräckliga halterna av fosfor, magnesium, mangan, bor etc.

Skiftenas begränsade storlek, som gör att olivodlarna i Messenien kan ta väl hand om sina träd och framställa en olivolja av hög kvalitet, som räcker hela året.

Det noggranna arbetet med att skörda oliverna vid lämplig mognad och de utmärkta förhållandena vid bearbetningen. Förekomsten av ett enhetligt geografiskt område mellan Taygetos och Joniska havet, med ett utpräglat mikroklimat som gör att all olivolja med beteckningen ”Kalamata” från Messenien får samma egenskaper.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”ΚΑΛΑΜΑΤΑ” (KALAMATA)

EG-nr: EL-PDO-0117-0037-21.12.2009

SGB ( ) SUB ( X )

1.   Beteckning:

”Καλαμάτα” (Kalamata)

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Grekland

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.5:

Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Extra jungfruolja framställd av oliver från olivträd av sorterna Koroneiki och Mastoidis. Olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” kommer huvudsakligen från oliver av sorten Koroneiki, och till högst 5 % från oliver av sorten Mastoidis. Den har följande egenskaper:

Total syra uttryckt som mängd oljesyra: högst 0,50 g per 100 g olja.

Konstanterna för indikatorerna för olika typer av oxiderade ämnen i olivoljan ska vara följande när oljan förpackas:

Κ232: högst 2,20

Κ270: högst 0,20

Peroxidvärde: ≤ 14 MeqO2/kg

Steroler totalt: > 1 100 mg/kg

Fettsyrehalt (%):

Oljesyra: 70–80

Linolsyra: 4,0–11,0

Stearinsyra: 2,0–4,0

Palmitoleinsyra: 0,6–1,2

Palmitinsyra: 10,0–15,0

Organoleptiska egenskaper:

Beskrivning

Medianvärde

Egenskapen fruktig hos oliverna

3–5

Egenskapen bitter

2–3

Egenskapen stark

2–4

Defekter

0

Olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” är medelfruktig med arom av grön frukt, något bitter och något stark till medelstark.

Färg: grön till gröngul.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Odling, framställning och pressning för produktion av extra jungfruolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” ska äga rum enbart i det avgränsade geografiska produktionsområde som beskrivs i punkt 4. Framställningen och den första lagringen av olivoljan ska äga rum på anläggningar i det avgränsade geografiska området som följer alla nationella regler och EU-regler för livsmedelstillverkning och förfogar över rostfri mekanisk utrustning och rostfria cisterner för lagring av olivoljan.

Skörd, transport och lagring av oliverna

Oliverna skördas på de flesta ställen genom att man för hand slår med en käpp mot trädet så att frukten trillar ned, för hand eller med kratta, samt med mekaniska metoder (skakmaskin) när frukten ändrar färg från grönt till gröngult och till dess att upp till 50 % av frukten har nästan svart färg. Skörden pågår från slutet av oktober och under ungefär fyra till sex veckor beroende på vädret. Under hela skörden används nät som breds ut under olivträden. Mogna oliver som fallit till marken samlas aldrig ihop för att bearbetas i olivkvarnarna.

Oliverna transporteras till kvarnarna i spjällådor av hård plast eller i säckar som endast framställts av naturliga material, med en kapacitet på 30–50 kg. För att oliverna inte ska försämras sker transporten till olivkvarnarna och pressningen inom 24 timmar och under bästa möjliga lagringsförhållanden (lagring i skuggan, på lastpallar så att luften kan cirkulera och som hindrar direktkontakt med marken). Oliverna ska förvaras svalt fram till pressningen. Tiden för framställning av extra jungfruolja med beteckningen ”Kalamata” får inte överstiga 24 timmar, från skörden av oliverna till framställningen av olivoljan. Det är förbjudet att lagra oliverna i olivlunden, där de utsätts för olika naturliga och mikrobiologiska risker.

Bearbetning av oliverna

Oliverna bearbetas i traditionella kvarnar eller centrifuger som garanterar att olivmassans temperatur inte överstiger 27 °C vid bearbetningen. Det gäller även i alla andra bearbetningsfaser. I kvarnen skiljs frukten från bladen och grenarna innan den tvättas och mals. Därefter bearbetas olivmassan under 20–30 minuter varvid oljan extraheras genom antingen pressning eller centrifugering. En aning vatten tillsätts om oliverna inte innehåller tillräckligt med växtsaft.

Kvarnarna ska vara belägna i Messenien.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” ska lagras i rostfria cisterner i lämpliga lagringsutrymmen, vid en temperatur på högst 24 °C. Den första lagringen får äga rum i de olivkvarnar där olivoljan framställs.

Transporten av olivoljan mellan olivkvarnarna och förpackningsanläggningarnas lagringsutrymmen får endast ske i särskilda, noggrant rengjorda, rostfria cisterner.

Olivoljan får förpackas antingen i eller utanför det avgränsade geografiska området, så länge det finns ett tillförlitligt spårningssystem och olivoljan märks på rätt sätt.

Vid partihandel får olivoljan transporteras i rostfria cisterner som förseglas omedelbart efter fyllningen, märks på rätt sätt och omfattas av ett tillförlitligt spårningssystem. För detaljhandel är det tillåtet att använda alla förpackningar med en volym på högst fem liter som uppfyller normerna i den grekiska lagstiftningen och EU-lagstiftningen.

3.7   Särskilda regler för märkning:

Produkten märks med en kod bestående av bokstäver och siffror som anger etikettens löpnummer och de två sista siffrorna i produktionsåret, enligt följande:

KA/etikettens löpnummer/de två sista siffrorna i produktionsåret.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Olivolja med beteckningen ”Kalamata” framställs inom de administrativa gränserna för den regionala enheten Messenien i regionen Peloponnesos. Området avgränsas i norr av floden Neda och de arkadiska bergen, i öster av bergskedjan Taygetos, i söder av Messeniska bukten och i väster av Joniska havet.

Olivlundarna täcker en yta på omkring 100 000 hektar.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Det avgränsade geografiska området ligger i sydvästra Peloponnesos och omfattar en yta på 2 991 km2. Messeniens östra del domineras av bergskedjan Taygetos, som bildar den naturliga gränsen mot prefekturen Lakonien. Taygetos sträcker sig ca 115 km och högsta punkten ligger 2 400 m ö. h.. Bergskedjan ger upphov till regionens mikroklimat. Den största och bördigaste slätten är den messeniska slätten. Därefter kommer andra mindre slätter som Kyparissia, Gargaliana, Pylos, Methoni, Koroni, Longa och Petalidi.

Klimatet och jordmånen i det avgränsade geografiska området har egenskaper som gynnar olivodling. I samband med odlingen görs därför bara de ingrepp som är absolut nödvändiga för en normal utveckling hos olivträden. Regionens mikroklimat kännetecknas av ett tempererat (xerotermiskt–tempererat) till subtropiskt medelhavsklimat. Vintrarna är milda och somrarna långa och varma. Den kalla årstiden varar från november till april och den varma årstiden från maj till oktober. Den genomsnittliga årsnederbörden är omkring 750–800 mm, med den mesta nederbörden på vintern (omkring 330 mm). På hösten faller omkring 250 mm regn, på våren 146 mm och på sommaren omkring 23 mm. Den torraste månaden är juli (5,2 mm) och den regnigaste november (138,2 mm).

Den årliga genomsnittliga relativa luftfuktigheten uppgår till 67,7 % med juli som den torraste månaden (58 %) och november som den fuktigaste (74 %).

När det gäller den månatliga medeltemperaturen under året är den lägst i december och januari (10 °C) och högst i juli och augusti (28 °C). Antalet soltimmar är över 3 000 per år.

Dessa uppgifter visar att mikroklimatet är idealiskt för olivodling. Frånvaron av kraftiga temperatursvängningar och nederbördens mängd och lämpliga fördelning ger optimala förutsättningar för olivträdets årscykel.

Jorden är sandig lerjord med neutralt till alkaliskt pH-värde. Marken i det avgränsade geografiska området har huvudsakligen kuperat landskap. Jorden är relativt genomsläpplig med god filtrering och gör det möjligt för vatten och lösningar att cirkulera i marken. Vattnet blir alltså inte kvar i marken och inga sprickor uppstår. Jorden innehåller tillräckliga halter av fosfor, bor, mangan och magnesium. Vad beträffar kväve och kalium är halterna något för låga, och därför tillförs oorganiskt gödselmedel. I mekaniskt hänseende betecknas jordarna som lätta till normala. Olivträden växer främst på kuperade, sluttande ytor, vilket möjliggör en god luftning av träden och produktion av en kvalitetsprodukt.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

Olivolja med beteckningen ”Kalamata” framställs av de utmärkta sorterna Koroneiki och Mastoidis, och all den olja som framställs klassificeras i kategorin extra jungfruolja eftersom dess syra är förhållandevis lägre än den högsta tillåtna och övriga parametrar som avser peroxidmängden och extinktionskoefficienten (K232) ligger under de tillåtna gränserna enligt EU:s bestämmelser. Fettsyresammansättning är dessutom mycket specifik och karakteristisk för olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata”. Närmare bestämt är halten oljesyra mycket hög, medan halterna av linolsyra, stearinsyra, palmitinsyra och palmitoleinsyra är mycket väl avvägda och förekommer i särskilda proportioner, vilket skiljer oljan från andra olivoljor. Denna särskilda fettsyresammansättning, tillsammans med medelfruktighet och en arom av grön frukt som är något bitter och något stark, ger olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” en särskild och unik karaktär.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Historiskt samband

I det avgränsade geografiska området har oliver odlats sedan urminnes tider. Arkeologiska fynd och bevarade skriftliga vittnesmål visar att oliver och olivolja ingick i kosten, utgjorde bas för parfymer och var ett inslag i konsten. Vid utgrävningarna av Nestors palats i regionen Chora upptäcktes 1 200 lertavlor med inskriptioner på Linear B, som ger värdefulla upplysningar om olivträdets roll och dess betydelse för invånarna på 1300–1200-talen f.kr.

Olivkärnor som daterar sig till 1900-talet f.Kr. har hittats i regionen Karpofora. Med hjälp av pollendiagram och radiokronologi har man kunnat uppskatta olivodlingen i regionen Pylos. Man har på så sätt upptäckt att olivträd odlades redan 1100 f.Kr. och att det då huvudsakligen rörde sig om vanliga olivträd.

Sorten Koroneiki har sitt ursprung i Messenien. Det framgår av namnet, vars innebörd är att sorten kommer från Koroni, en liten by vid kusten sydöst om det avgränsade geografiska området.

Handeln med olivolja utgick från hamnarna i Methoni och Navarin (i dag staden Pylos). De grekiska handelsmännen kompletterade sina leveranser med olja från trakterna kring Kyparissia.

De olivlundar som planterades på allmänningarna kom från turkiska egendomar som tillfallit de venetianska erövrarna och arrenderats ut till odlare. För att tillgodose efterfrågan på olivolja hämtade man den även från regioner utanför Koroni, men även från Mani och mer allmänt från hela regionen Messenien.

Naturligt samband

Följande faktorer avgör råvarans särskilda egenskaper och överförs till olivoljan med beteckningen ”Kalamata”:

Kombinationen av faktorer med anknytning till regionens utmärkta klimat: många soltimmar, lämplig nederbördsnivå (omkring 750–800 mm), mild vinter och lång, varm och torr sommar.

De medelstarka vindarna och regionens kuperade landskap, tillsammans med olivodlarnas beskärning av träden i kandelaberform (3–4 stammar per träd och avlägsnande av en del av lövverket inifrån). Detta ger goda ljusförhållanden och en bra luftväxling i olivlundarna och gör att oliverna mognar på rätt sätt, vilket är avgörande för olivoljans särskilda egenskaper – den blir rik på pigment och får stark färg och angenäm smak. Messeniens kuperade landskap gör att det inte alltid är möjligt att skörda frukten mekaniskt och tillämpa mekaniska odlingsmetoder. I de fallen används traditionella metoder (vid beskärning, fräsning och skörd).

De lätta, kalkhaltiga jordarna med neutralt till alkaliskt pH-värde. Den kalkhaltiga jorden påverkar olivträden genom att begränsa deras järnupptag och behålla vatten mycket bättre. Olivträd som odlas på den typen av jord kan alltså behålla mer fukt under torra perioder. De organoleptiska egenskaperna hos olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kalamata” beror i hög grad på de aromatiska ämnen som bildas tack vare jordens särskilda egenskaper (lätt kalkhaltiga jordar) och trädens begränsade vattenupptag. Det hänger i sin tur samman med att det regnar mycket lite under olivernas mognadsperiod och att olivträden i det avgränsade geografiska området bevattnas i begränsad utsträckning.

De tillräckliga halterna av fosfor, magnesium, mangan, bor etc. Det är särskilt förekomsten av mangan (katalysatorämne för många enzymatiska och biokemiska processer, som också har betydelse för klorofyllbildningen) och magnesium (som har betydelse för bildningen av klorofyllmolekyler) som är avgörande för olivoljans karakteristiska gröngula färg och höga halter av aromatiska ämnen.

Producenternas erfarenhet när det gäller att välja en lämplig tidpunkt för olivskörden. En oliv som inte mognat ger en intensivt grön olja med bitter smak och låg halt av aromatiska ämnen. Om oliverna däremot skördas efter den naturliga mognaden minskar mängden aromatiska ämnen, syran ökar och färgen ändras.

Utmärkta förhållanden vid bearbetningen av frukten, vilket ger en extra jungfruolja med medelfruktig arom som är något bitter och något stark till medelstark och har hög halt totala steroler. Bearbetningen av olivmassan sker vid temperaturer under 27 °C, under kort tid och med tillsats av en aning vatten. På så sätt undviks kontakt med den omgivande luften, oxidering och förlust av aromatiska ämnen. Det ger en olivolja av överlägsen kvalitet som är motståndskraftig mot oxidering.

Skiftenas begränsade storlek, som gör att olivodlarna i Messenien kan ta väl hand om sina träd och framställa en olivolja av hög kvalitet.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

http://www.minagric.gr/greek/data/prod_elaioladou_kalamata_291211.pdf


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.