20.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 239/97

—

med beaktande av kommissionens rapport om konkurrenspolitiken för 2010 (KOM(2011)0328), och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2011)0690),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (2),

—

med beaktande av kommissionens riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (3) (bötesriktlinjerna),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 13 oktober 2008 – Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (4) (bankmeddelandet),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 december 2008 – Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (5) (rekapitaliseringsmeddelandet),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 25 februari 2009 om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (6) (meddelandet om värdeminskade tillgångar),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2009 om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (7) (omstruktureringsmeddelandet),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 17 december 2008 – Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (8) (den ursprungliga tillfälliga gemenskapsramen),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 1 december 2010 – Tillfällig unionsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen (9) (den nya tillfälliga gemenskapsramen som ersätter den som löpte ut den 31 december 2010),

—

med beaktande av studien från juni 2011, som parlamentet beställt, om statligt stöd – krisbestämmelser för finanssektorn och realekonomin (10),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 5 oktober 2011”The effects of temporary State aid rules adopted in the context of the financial and economic crisis” (SEK(2011)1126),

—

med beaktande av utkastet till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, med avseende på en förenkling av medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter,

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om det offentliga samrådet avseende en enhetlig EU-strategi för kollektiva prövningsmöjligheter (SEK(2011)0173)),

—

med beaktande av dokumentet från GD Konkurrens med titeln ”Best Practices on the conduct of proceedings concerning Articles 101 and 102 TFEU” (11),

—

med beaktande av dokumentet från GD Konkurrens med titeln ”Guidance on procedures of the Hearing Officers in proceedings relating to Articles 101 and 102 TFEU” (12),

—

med beaktande av dokumentet från GD Konkurrens med titeln ”Best practices for the submission of economic evidence and data collection in cases concerning the application of Articles 101 and 102 TFEU and in merger cases” (13),

—

med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (14) (nedan kallat ”ramavtalet”), särskilt punkterna 12 (15) och 16 (16),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 25 april 2007 om grönboken om skadeståndstalan vid överträdelse av EG:s antitrustregler (17) och av den 26 mars 2009 om vitboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler (18) och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor av den 20 oktober 2011 över en enhetlig EU-strategi för kollektiva prövningsmöjligheter,

—

med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om reform av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (19),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 22 februari 2005 om kommissionens trettiotredje årsrapport om konkurrenspolitiken 2003 (20), av den 4 april 2006 om kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2004 (21), av den 19 juni 2007 om rapporten om konkurrenspolitiken 2005 (22), av den 10 mars 2009 om rapporterna om konkurrenspolitiken 2006 och 2007 (23), av den 9 mars 2010 om rapporten om konkurrenspolitiken 2008 (24), och av den 20 januari 2011 om rapporten om konkurrenspolitiken 2009 (25),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2010 (INT/594 – CESE 1461/2011),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A7-0424/2011), och av följande skäl:

A.

Den finansiella och ekonomiska kris som bröt ut hösten 2008 har ännu inte övervunnits. Under de senaste månaderna har den finansiella turbulensen och oron för en recession ännu en gång blivit akut.

B.

Kommissionen reagerade på ett snabbt och skäligt sätt på krisen genom att anta särskilda regler om statligt stöd och genom att använda konkurrenspolitiken som ett krishanteringsverktyg. Detta var och är fortfarande avsett att vara en tillfällig ordning, även om den har tillämpats längre än vad som ursprungligen var tänkt.

C.

Under perioden den 1 oktober 2008–1 oktober 2010 fattade kommissionen över 200 beslut om statligt stöd till finanssektorn. År 2009 använde medlemsstaterna ett nominellt stödbelopp på 1 107 miljarder EUR (9,3 procent av EU:s BNP) för att stödja finanssektorn. Storleken på de av kommissionen godkända åtgärderna sedan krisens början till och med den 1 oktober 2010 (inklusive både stödordningar och ingripanden i enskilda fall) uppgick till högst 4 588,90 miljarder EUR.

D.

Kommissionen har infört kravet att en omstruktureringsplan ska läggas fram för varje bank som omfattas av rekapitalisering eller räddningsåtgärder, oavsett om den berörda banken anses vara i grunden sund eller nödlidande, vilket ska tillämpas från och med den 1 januari 2011.

E.

Det betydande statliga stöd som lämnats under krisen i form av bland annat garanti- och rekapitaliseringsordningar samt kompletterande former av likviditetsstöd för finansiering av banker har bidragit till allvarliga obalanser i de offentliga finanserna. Det är fortfarande inte känt vilka långtgående följder detta statliga stöd och särskilt de garantier som lämnats till bankerna kan få i framtiden om några av dessa garantier faktiskt utnyttjas.

F.

Protektionism och avsaknad av kontroll av att konkurrensreglerna följs kan inte annat än fördjupa och förlänga krisen. Konkurrenspolitiken är ett viktigt medel för att göra det möjligt för EU att ha en dynamisk, effektiv och innovativ inre marknad och vara konkurrenskraftigt på internationell nivå.

G.

Trots alla ansträngningar som gjorts för att övervinna den ekonomiska krisen är karteller fortfarande det allvarligaste hotet mot konkurrens, konsumentvälfärd och välfungerande marknader, och kan därför inte accepteras ens under en ekonomisk kris.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2010. Parlamentet understryker med anledning av att rapporten fyller 40 år att EU:s konkurrenspolitik har fört med sig många fördelar i form av konsumentvälfärd och att den har utgjort ett mycket viktigt verktyg för att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Parlamentet påpekar att konkurrenspolitiken fortsätter att utgöra ett mycket viktigt verktyg för att bevara den inre marknaden och skydda konsumenternas intresse. Parlamentet betonar att vissa regler måste uppdateras så att nya utmaningar kan bemötas.

2.

Europaparlamentet noterar att den kombinerade effekten av stabila principer och flexibla förfaranden har gjort att konkurrenspolitiken kunnat vara en konstruktiv och stabiliserande faktor i EU:s finansiella system och i realekonomin i allmänhet.

3.

Europaparlamentet anser att bättre pristransparens är en förutsättning för att stimulera konkurrens på den inre marknaden och ge konsumenterna verklig valfrihet.

4.

Europaparlamentet välkomnar det pågående utbytet mellan kommissionen och konsumentorganisationerna när det gäller EU:s konkurrensrätt och uppmuntrar kommissionen att fortsätta att främja dessa utbyten, inklusive med andra intressenter när så är lämpligt.

5.

Europaparlamentet välkomnar arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som utarbetats för att utvärdera effekterna av tillfälliga regler om statligt stöd, antagna mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att allmänt sett har statligt stöd varit effektivt för att minska den finansiella instabiliteten, förbättra finansmarknadernas funktion och dämpa krisens effekter på den reala ekonomin. Parlamentet ställer sig emellertid frågande till om en sådan optimistisk analys är hållbar.

6.

Europaparlamentet betonar att den tillfälliga ordningen för statligt stöd har varit positiv som en första reaktion på krisen, men att den inte kan förlängas i onödan och att det behövs ett nytt permanent system och nya regler om statligt stöd för att hantera bristerna i den lagstiftning som fanns före krisen, särskilt när det gäller den finansiella sektorn, så snart den ekonomiska situationen tillåter detta.

7.

Europaparlamentet noterar att ett nytt permanent system för tillämpningen av reglerna om statligt stöd behövs för att hantera bristerna i den lagstiftning som fanns före krisen, särskilt när det gäller finanssektorn, samt för att undanröja de snedvridningar som skapats under den finansiella och ekonomiska krisen.

8.

Europaparlamentet noterar aviseringen om särskilda riktlinjer för undsättning och omstrukturering för banksektorn. Parlamentet föreslår att kommissionen tar hänsyn till den snedvridning av konkurrensen som har blivit följden av centralbankernas likviditetsstöd under räddningsfasen och ser till att bankerna omstruktureras på ett ordnat sätt, och att aktieägarna och obligationsinnehavarna involveras innan offentliga medel tillförs.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som villkor för en förlängning av det tillfälliga statliga stödet till banksektorn till perioden efter 2011 ställa utökade och strängare krav på en reducering av balansomslutningens sammansättning och storlek, inklusive en verklig inriktning på lån till privatkunder samt kraftigare restriktioner för bonusar, utdelningar och andra avgörande faktorer. Parlamentet anser att dessa krav bör vara uttryckliga och utvärderas och sammanfattas i efterhand av kommissionen.

10.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen hittills har vidtagit för att minska balansomslutningen för vissa institutioner som har fått statligt stöd under krisen och som är för stora och integrerade för att tillåtas gå i konkurs. Parlamentet anser att det behövs fortsatta åtgärder i detta syfte.

11.

Europaparlamentet betonar dock att den pågående konsolideringen inom banksektorn faktiskt har ökat vissa större finansinstituts marknadsandel och uppmanar därför enträget kommissionen att noga bevaka sektorn för att öka konkurrensen på de europeiska bankmarknaderna, bland annat genom att kräva omstruktureringsplaner som innebär att bankverksamheterna avskiljs om privatkundsinlåningen gör det möjligt för dessa institut att finansiera mer riskabla investeringsbanksverksamheter.

12.

Europaparlamentet konstaterar att Europeiska centralbanken (ECB) genomförde flera extraordinära likviditetstillskott under krisen. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att denna typ av åtgärder i egentlig mening inte utgör statligt stöd, såsom kommissionen nämner i sin undersökning. Parlamentet betonar dock att politiska åtgärder på EU-nivå måste samordnas och att kommissionen måste ta hänsyn till effekterna av stödet från ECB eller andra centralbanker och andra offentliga interventioner när den utvärderar statligt stöd som lämnats till banker som även tar emot stöd från ECB eller andra centralbanker.

13.

Europaparlamentet noterar att effekterna av ECB:s stöd och annat offentligt stöd som bankerna fått under krisen inte ingår i kommissionens bedömningar av stödens förenlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma sådana åtgärder i efterhand.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram det planerade lagstiftningsförslaget för att inom en verklig europeisk ram kunna avveckla konkursfärdiga banker, garantera gemensamma regler, en gemensam uppsättning interventionsmedel och utlösningsmekanismer samt begränsa skattebetalarnas bidrag till ett minimum genom att inrätta harmoniserade och (enligt riskprincipen) självfinansierade branschavvecklingsfonder.

15.

Europaparlamentet understryker att det statliga stödet måste fördelas på ett sådant sätt att det inte snedvrider konkurrensen eller gynnar etablerade företag på nystartade företags bekostnad.

16.

Europaparlamentet anser att statligt stöd bör inriktas på innovation och forskningskluster för att på så sätt stödja entreprenörskap.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den avsedda förenklingen av reglerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte leder till försämrad kontroll av överkompensation.

18.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen planerar att införa regler om stöd av mindre betydelse för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Parlamentet understryker att det behövs klara och entydiga kriterier för att avgöra vilka tjänster som skulle omfattas av dessa regler.

19.

Europaparlamentet framhåller att alla förslag om att i princip undanta ytterligare kategorier av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från anmälningsskyldigheten måste grundas på att undantaget från reglerna är berättigat och nödvändigt och inte leder till en oacceptabel snedvridning av konkurrensen.

20.

Europaparlamentet understryker vikten av att främja konkurrens inom alla sektorer och inte minst inom tjänstesektorn som utgör 70 procent av den europeiska ekonomin. Parlamentet framhåller vidare rätten att inrätta nya företag och tjänster.

21.

Om kommissionen lägger fram ett förslag till en övergripande ram för kollektiv prövning bör det enligt Europaparlamentet vid behov antas en princip om ”följdförfaranden” (follow-on action) där det fastställs att enskilda personers möjligheter att göra lagen gällande genom kollektiv prövning får verkställas om kommissionen eller en nationell konkurrensmyndighet dessförinnan har fattat ett överträdelsebeslut. Parlamentet konstaterar att införandet av principen om ”följdförfaranden” (follow-on action) i allmänhet inte utesluter möjligheten att vidta både ”fristående förfaranden” (stand-alone actions) och följdförfaranden.

22.

Europaparlamentet noterar att mekanismer för alternativ tvistlösning ofta är beroende av näringsidkarens samarbetsvilja och anser att förekomsten av ett effektivt system för rättslig prövning skulle fungera som ett starkt incitament till parterna att komma överens om en lösning utanför domstol, vilket sannolikt skulle göra att ett stort antal mål skulle kunna undvikas och antalet rättsprocesser därigenom skulle kunna minskas. Parlamentet förespråkar dessutom inrättandet av alternativa tvistlösningsmekanismer på EU-nivå som ett snabbt och fördelaktigt sätt att lösa tvister och som ett attraktivare alternativ än domstolsprocesser. Parlamentet betonar dock att dessa mekanismer bör förbli endast ett alternativ till rättslig prövning (just som namnet antyder), inte en nödvändig förutsättning.

23.

Europaparlamentet betonar att kommissionen, efter domstolens domar i mål C-360/09 (Pfleiderer) och mål T-437/08 (CDC Hydrogene Peroxide), måste se till att den kollektiva prövningen inte äventyrar effektiviteten i det konkurrensrättsliga programmet för förmånlig behandling eller tvistlösningsförfarandet.

24.

Europaparlamentet anser att de specifika frågor som blir aktuella på konkurrensområdet bör beaktas på lämpligt sätt och att ett eventuellt instrument som är tillämpligt på kollektiv prövning till fullo måste respektera antitrustområdets särdrag.

25.

När det gäller kollektiv prövning inom konkurrenspolitiken upprepar Europaparlamentet att skyddsåtgärder måste införas så att man förhindrar utvecklingen av ett ”class action-system” (grupptalan) med okynnesanspråk och överdrivet processande och garanterar jämlikhet i medel för parterna i en rättegång. Sådana skyddsåtgärder måste omfatta bland annat följande:

26.

Europaparlamentet betonar att varje övergripande ram måste vara förenlig med två grundläggande premisser:

27.

Europaparlamentet välkomnar det lagstiftningsinstrument som kommissionen meddelat i sitt arbetsprogram för 2012 och som täcker skadeståndstalan vid överträdelse av antitrustlagstiftningen. Parlamentet betonar att instrumentet bör beakta tidigare parlamentsresolutioner i frågan och framhåller att det bör antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

28.

Europaparlamentet anser att bötespolitiken är ett viktigt verktyg för den offentliga tillämpningen och att det har en avskräckande verkan.

29.

Europaparlamentet noterar att ett beteende inte bara motiveras av straff utan även av att regelefterlevnad uppmuntras. Parlamentet är för en metod som på ett effektivt sätt fungerar avskräckande, samtidigt som regelefterlevnad uppmuntras.

30.

Parlamentet framhåller att en politik med höga böter inte är och inte heller i fortsättningen bör användas som en alternativ mekanism för budgetfinansiering.

31.

Europaparlamentet noterar att metoden för att beräkna böter finns i ett instrument som inte är lagstiftning – bötesriktlinjerna från 2006 – och uppmanar på nytt med kraft kommissionen att införliva en detaljerad grund för beräkning av böter och nya bötesprinciper i förordning (EG) nr 1/2003.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sina bötesriktlinjer och föreslår att den utvärderar principer såsom att

33.

Europaparlamentet noterar att antalet ansökningar om nedsättning av böter med motiveringen ”oförmåga att betala” har ökat, särskilt från enproduktsföretag och små och medelstora företag. Parlamentet anser att ett system med uppskjutna och/eller uppdelade betalningar skulle kunna övervägas som alternativ till nedsatta böter för att undvika att företag försätts i konkurs.

34.

Europaparlamentet förväntar sig en anpassning av riktlinjerna för böter avseende enproduktsföretag samt små och medelstora företag, i enlighet med vad kommissionens vice ordförande Joaquín Almunia har aviserat.

35.

Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av förlikningsförfarandet i syfte att göra processen effektivare.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt spridningseffekterna i ekonomin när den analyserar fall av eventuellt missbruk av dominerande ställning och konstaterar att den dominerande ställningen faktiskt inte har missbrukats.

37.

Europaparlamentet anser att den ekonomiska och finansiella krisen inte kan motivera en uppmjukning av EU:s bestämmelser om koncentrationskontroll. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att koncentrationer och i synnerhet koncentrationer som är avsedda att rädda eller omstrukturera banker i svårigheter inte skapar finansinstitut som är ”för stora för att få gå i konkurs” och fler allmänt systemviktiga institutioner.

38.

Europaparlamentet betonar att tillämpningen av konkurrensregler på sammanslagningar måste utvärderas från hela den inre marknadens perspektiv.

39.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att främja en global konvergens i konkurrenslagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt delta i det internationella konkurrensnätverket.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingå bilaterala samarbetsöverenskommelser om tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av förhandlingarna om en sådan överenskommelse med Schweiz, och vill se en bättre samordning av politiken och åtgärderna för genomförandet.

41.

Europaparlamentet noterar kommissionens initiativ Energi 2020. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att paketet för den inre marknaden för energi genomförs fullständigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den mån som en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för energi inte har uppnåtts till fullo, aktivt övervaka konkurrensen på energimarknaderna, särskilt när privatiseringar av allmännyttiga företag ger upphov till privatägda monopolistiska eller oligopolistiska marknader.

42.

Europaparlamentet erinrar om sin uppmaning till kommissionen under de inledande stegen av genomförandet av det tredje energipaketet att noga övervaka konkurrensnivån eftersom de tre största aktörerna står för ungefär 75 procent (elektricitet) och över 60 procent (gas) av marknaden, trots att marknaden gradvis öppnades under mitten av 1990-talet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för att förbättra förnybara energikällors tillträde till energinäten.

43.

Europaparlamentet erinrar om sin uppmaning till kommissionen att i sin nästa årsrapport granska i vilken utsträckning koncentrationen av leverantörer av viktiga råvaror kan vara skadlig för kundsektorernas verksamhet och för en mer miljöeffektiv ekonomi, eftersom en del av dem är ytterst viktiga för införandet av miljöeffektiva tekniker, såsom solcellspaneler och litiumjonbatterier.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att öppna upp konkurrensen i sektorn för kreditvärderingsinstitut, särskilt vad gäller inträdeshinder, påståenden om konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla kreditvärderingsinstitut tillämpar de högsta standarderna vad gäller integritet, offentliggörande, insyn och jäv i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 (26) för att garantera kreditvärderingarnas kvalitet.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt följa utvecklingen på råvarurelaterade marknader i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från juni 2008 (punkt 40) och lägga fram långtgående lagstiftningsförslag vid översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument och marknadsmissbruksdirektivet för att stävja spekulation som har negativa konsekvenser för EU-industrin och ger upphov till snedvridningar på den inre marknaden.

46.

Europaparlamentet understryker att undersökningar som nyligen utförts av amerikanska, brittiska och japanska tillsynsmyndigheter har avslöjat att det finns bevis för att amerikanska och europeiska banker har manipulerat Libor-räntorna under krisen. Parlamentet är därför bekymrat över de eventuella marknadssnedvridningar som sådana metoder leder till.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka konkurrenssituationen inom detaljhandeln, särskilt konsekvenserna av dominerande detaljhandelskedjors påstådda missbruk av sin marknadsstyrka med negativa följder för små detaljhandelsföretag och producenter, framför allt på jordbruks- och livsmedelsmarknaden.

48.

Europaparlamentet erinrar om sina uppmaningar till kommissionen att genomföra en konkurrensundersökning av den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin för att utröna vilken effekt de stora leverantörernas och detaljhandlarnas marknadsstyrka har på marknadens funktion.

49.

Europaparlamentet konstaterar att livsmedelskedjan är komplex och att livsmedelspriserna inte är transparenta. En bättre analys av kostnader, processer, mervärde, volymer, priser och marginaler i alla delar av livsmedelskedjan, inklusive förbättrad pristransparens, i enlighet med konkurrensrätt och handelssekretess, kommer att förbättra den information som konsumenterna har tillgång till och göra livsmedelskedjans prissättningsmekanismer mer transparenta, varigenom konsumenterna får större valfrihet och otillbörlig diskriminering av dem undviks. Parlamentet välkomnar etableringen av högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelskedja, och dess positiva inflytande för att förbättra handelspraxisen.

50.

Europaparlamentet upprepar sitt önskemål om att kommissionen ska genomföra en branschundersökning av nätannonsering och sökmotorer.

51.

Europaparlamentet upprepar sitt önskemål om en undersökning av tillämpningen av bestämmelserna om offentlig upphandling och av om nationella skillnader leder till en snedvridning av konkurrensen.

52.

Europaparlamentet betonar att fullbordandet av den inre marknaden för alla transportslag måste vara och förbli det viktigaste målet för den europeiska transportpolitiken.

53.

Europaparlamentet delar kommissionens synpunkt att EU fortfarande inte har ett tillräckligt sammankopplat, driftskompatibelt och effektivt gränsöverskridande infrastrukturnät, vilket är oumbärligt för en sund konkurrens i samband med fullbordandet av den inre marknaden.

54.

Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken bör bidra till att främja och upprätthålla öppna standarder samt driftskompabilitet för att förhindra att en minoritet av marknadsaktörerna utsätter konsumenter och kunder för teknisk inlåsning.

55.

Europaparlamentet noterar bristen på konkurrens på roamingmarknaden och betonar att pristransparensen måste bli bättre. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s nya rambestämmelser för telekommunikation och kommissionens förslag till en tredje roamingförordning (KOM(2011)0402), där det föreslås strukturåtgärder för att förbättra konkurrensen i grossistledet, vilket väntas leda till fördelar när det gäller konkurrensen i detaljistledet och konsumenternas priser och valmöjligheter. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att uppfylla målet i den digitala agendan för Europa (KOM(2010)0245/2), nämligen att skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal bör ha försvunnit senast 2015.

56.

Europaparlamentet betonar att ökad konkurrens inom bredbandssektorn är en förutsättning för att uppnå målet i Europa 2020-strategin om full täckning för Europas medborgare, vilket leder till fördelar för konsumenter och företag. Kommissionen uppmanas att undersöka eventuella fall där tillgången till bredbandstjänster har begränsats på nationell nivå.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska i vilken utsträckning en alltför generös tilldelning av kostnadsfria EU-utsläppsrätter inom vissa sektorer kan snedvrida konkurrensen, eftersom dessa rättigheter, vars effektivitet har avtagit sedan den ekonomiska avmattningen, har genererat exceptionella vinster för vissa företag samtidigt som det minskat deras incitament att bidra till övergången till en miljöeffektiv ekonomi.

58.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen har inlett ett antal överträdelseförfaranden gentemot medlemsstater som inte tillämpar det första järnvägspaketet på korrekt sätt.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att man i bilaterala avtal mellan länder inom luftfartssektorn inte ger en viss flygplats formellt företräde för flygningar från ett land till ett annat.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska luftfartssektorn, i synnerhet avtal om gemensam linjebeteckning (code sharing) mellan flygbolagen, som i många fall inte innebär några fördelar för konsumenterna. De bidrar i stället till att i högre grad låsa marknaden och leder till ett missbruk av dominerande ställning och till överenskommelser mellan företag som annars borde konkurrera.

61.

Europaparlamentet ser fram emot resultatet av det offentliga samrådet om tillämpningen av luftfartsriktlinjerna från 2005. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingående undersöka bestämmelserna för bedömning av socialt stöd och omstruktureringsstöd till flygbolag i syfte att klargöra huruvida de fortfarande kan säkra likvärdiga konkurrensvillkor för lufttrafikföretag i dagens marknadssituation eller om de behöver revideras.

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera mot eventuellt diskriminerande strategier som tillämpas inom ramen för avtal mellan EU och tredjeländer, i syfte att undvika snedvridningar av konkurrensen mellan internationella flygbolag och därmed garantera en rättvis konkurrens.

63.

Europaparlamentet betonar behovet av att fullborda det gemensamma europeiska luftrummet, som kommer att införa ett prestationssystem för att garantera transparens i prissättningen av tjänster.

64.

Europaparlamentet upprepar att bestämmelserna avseende skyldigheten att visa faktiska, transparenta och fullständiga priser för flygbiljetter strikt bör genomföras för att främja en mer rättvis konkurrens inom och mellan transportslagen.

65.

Europaparlamentet ser fram emot resultatet från kommissionens och parlamentets utredningar om finansieringen av hamnstrukturer, vilket bör göra det möjligt för de båda institutionerna att bedöma huruvida de nuvarande bestämmelserna tillämpas på ett enhetligt sätt eller om de behöver omdefinieras.

66.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionens vice ordförande Joaquín Almunia deltagit i diskussioner med parlamentet samt det positiva samarbetet det här året, vilket kommit till uttryck i informationsmöten som anordnats av GD Konkurrens. Parlamentet anser att de årliga mötena mellan parlamentsledamöterna och GD Konkurrens generaldirektör är en god praxis som bör fortsätta.

67.

Europaparlamentet efterlyser med anledning av att kommissionens rapport om konkurrenspolitiken fyller 40 år en överenskommelse mellan parlamentet och kommissionen om en övergripande dialog om konkurrenspolitiken som ska stärka Europaparlamentets roll som en direktvald församling som företräder EU-medborgarna. Parlamentet konstaterar att denna praktiska åtgärd ska fördjupa den nuvarande dialogen och eventuellt institutionalisera en regelbunden dialog mellan parlamentet och kommissionen, utan att det påverkar kommissionens exklusiva behörighet enligt fördraget, genom att fastställa förfarandena och åtagandena när det gäller uppföljningen av parlamentets rekommendationer.

68.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i sin årliga rapport ta med

69.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att lägga fram det årliga arbetsprogrammet för konkurrens i början av varje år, inklusive en detaljerad förteckning över de bindande och icke-bindande konkurrensinstrument som ska antas under det kommande året och över planerade offentliga samråd.

70.

Europaparlamentet betonar att både rapporten och arbetsprogrammet bör läggas fram för ECON-utskottet av kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens.

71.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.