20.8.2013 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 239/1 |
Torsdagen den 2 februari 2012
EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna ocn andra tillväxtmakter
P7_TA(2012)0017
Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2012 om EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter: mål och strategier (2011/2111(INI))
2013/C 239 E/01
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, särskilt punkt 2 h, där det anges att ”unionen ska utforma och föra en gemensam politik och vidta åtgärder samt verka för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden för internationella förbindelser för att främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre”, |
— |
med beaktande av rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (1), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) -2008, som läggs fram för parlamentet i enlighet med del II punkt G.43 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 (2), |
— |
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 16 september 2010 angående EU:s förbindelser med sina strategiska partner, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om migrationsströmmar till följd av instabilitet: omfattning och roll för EU:s utrikespolitik (3), |
— |
med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 8 juni 2011 om FN:s generalförsamlings 66:e session (4), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa (5), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering (6), |
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om den fleråriga budgetramen 2014–2020 ”En budget för Europa 2020” (COM(2011)0500), |
— |
med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0010/2012), och av följande skäl: |
A. |
Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (de s.k. Briks-länderna) får en allt större politisk och ekonomisk betydelse, vilket innebär att dessa länder blir allt viktigare på det utrikespolitiska området. |
B. |
Briks-länderna och andra tillväxtekonomier kan få allt större utrikespolitisk betydelse på den globala arenan, förutsatt att deras ekonomiska tillväxt står sig. |
C. |
År 2050 förutspås sju tillväxtländer (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Indonesien, Mexiko och Turkiet) ha större ekonomier än G7-länderna tillsammans (USA, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien). Kina spås bli världens största ekonomi före 2020, räknat i BNP, och Indien kan bli världens snabbast växande ekonomi före 2050. Samma år kan Kina, USA och Indien tillsammans stå för 50 procent av världsekonomin. Om EU agerar som en enda, stabil politisk enhet kan unionen få ungefär samma tyngd som dessa länder. En sådan tyngd är avgörande för att bevara det politiska inflytandet och kunna fortsätta att främja universella värden i det nya multipolära system för det globala styret som håller på att ta form. Detta bör ske inom ramen för en utrikespolitisk strategi som syftar till att främja partnerskap, samarbete och delat styre utgående från gemensamma värden. |
D. |
I takt med den växande ekonomiska och utrikespolitiska styrkan hos stormakter som Briks-länderna har det uppstått ett multipolärt system där det globala ledarskapet i allt större utsträckning delas av flera länder och regionala block. Ett sådant multipolärt system innebär ett successivt, globalt ekonomiskt maktskifte till förmån för Briks-länderna och andra tillväxtekonomier och kan vidare innebära en övergång på det utrikespolitiska området i fråga om ledarskap och positivt inflytande från de etablerade till de framväxande stormakterna. Den rådande ekonomiska krisen har påskyndat övergången mot ett multipolärt system. Att det uppstått nya globala aktörer kan bli ett värdefullt tillfälle till konstruktiva partnerskap mellan de etablerade och de framväxande stormakterna, liksom till samfällda åtgärder när det gäller globala frågor och utmaningar. |
E. |
De gränsöverskridande utmaningarna – som klimatförändringar, globala regleringsfrågor, tillgång till råvaror och sällsynta jordartsmetaller, terrorism, bekämpning av extremistiska rörelser utan anknytning till någon stat, hållbar utveckling, global politisk stabilitet och säkerhet – kommer alla att kräva en regelbaserad, inkluderande strategi som bygger på partnerskap, gemensamma värderingar, samförstånd, nära samråd och samarbete med de nya framväxande stormakterna. Om det finns en verklig vilja kommer man att finna verksamma lösningar på de gränsöverskridande utmaningarna, och EU kan och bör ta initiativet i detta avseende. |
F. |
Utan ett inkluderande, nytt system för globalt styre som bygger på nära samråd och samarbete med Briks-länderna och andra tillväxtekonomier kommer incitamenten att vara svaga till internationellt samarbete och samordnade insatser i viktiga globala frågor, med en potentiell risk för i) politisk och ekonomisk splittring och en uppkomst av konkurrerande agendor för världspolitiken och åtskilda regionala områden, ii) ett lösgörande av globala ekonomiska strukturer och investeringsflöden samt iii) ett etablerande av regionala block för inflytande, med mycket begränsad internationell samordning och utan möjlighet till gemensamma lösningar på gränsöverskridande utmaningar. |
G. |
Briks-ländernas och de andra framväxande stormakternas stora folkmängd, som står i kontrast till västländernas minskande befolkningstal, kommer att ge dem mer auktoritet i internationella forum, eftersom de kommer att kunna kräva mer representativitet för den stora majoriteten av världens befolkning. Detta medför att systemet för det globala styret och de internationella organisationernas styrelsestruktur måste reformeras, så att organisationerna blir mer representativa i förhållande till det nya ekonomiska och politiska landskapet och kan fortsätta att spela en central roll i skapandet av globalt samförstånd och i de globala beslutsprocesserna. |
H. |
På grund av den rådande ekonomiska krisen och EU:s och USA:s budgetbegränsningar finns det ett akut behov att slå sig ihop med andra, framväxande stormakter för att säkerställa en sammanhållen och effektiv global säkerhets- och stabilitetsstruktur, liksom effektiva åtgärder på känsliga områden utgående från gemensamma mål och samordnade strategier och insatser. |
I. |
En framgångsrik övergång till en medelinkomstekonomi kan under vissa förhållanden främja en mer måttfull och stabilitetsinriktad utrikespolitik. I vissa Briks-länder och andra tillväxtländer har den ökade ekonomiska och politiska makten dock inte alltid lett till en sådan övergång. |
J. |
Trots den senaste tidens spektakulära ekonomiska tillväxt i de flesta av Briks-länderna har dessa länder samtidigt den största koncentrationen av fattigdom i världen. Detta visar att en snabb ekonomisk tillväxt som inte gynnar de fattiga och som inte åtföljs av skyddsnät i de allra flesta fall riskerar att leda till ökade klyftor. |
K. |
Briks-länderna och de aktuella tillväxtekonomierna utgör inte, och har inte bildat någon formell gruppering av länder med en specifik roll i internationella frågor, och EU bör därför bygga upp en relation med vart och ett av dessa länder, med hänsyn till deras egenart och särskilda utrikespolitiska syften och mål. EU bör investera i strategiska partnerskap med varje enskilt Briks-land och andra tillväxtekonomier, eftersom de spelar en allt större roll på den internationella arenan, särskilt i internationella organisationer som FN. Detta vore ett sätt att verka för gemensamma mål, i synnerhet fred och global säkerhet, rättsstatliga principer internt och internationellt, främjande av de mänskliga rättigheterna, demokrati, hållbar utveckling och global finansiell reglering. |
L. |
Briks-länderna och andra tillväxtekonomier gör det nödvändigt med en stabil utrikespolitisk ram och en stabil miljö för reglering och politik som kan ge stöd åt intresset för och investeringarna i deras ekonomier och samhällen. Briks-länderna och andra tillväxtekonomier behöver satsa på och få stöd med att befästa demokratisk, politisk, ekonomisk och social stabilitet. |
M. |
EU måste spela en huvudroll i det globala maktskiftet som en drivande kraft för partnerskap och inkluderande styre, men det är bråttom att agera om man vill bevara sitt inflytande (i annat fall riskerar EU att marginaliseras strategiskt). Detta kommer att innebära strategiska förändringar både inom EU och i unionens utrikespolitik, bland annat större politisk konsekvens. |
N. |
Vid slutet av det tredje mötet med Briks-ländernas ledare den 14 april 2011 avgav de en gemensam förklaring där de efterlyste mer internationellt samarbete och ett stärkande av det globala styret samt uttryckte stöd för en multilateral diplomati inom FN och G20-gruppen. Alla fem Briks-länder har varit samtidiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd under 2011. Briks-länderna har efterlyst förändringar av de internationella finansinstitutens och FN:s styrelsestrukturer som avspeglar förändringarna i världsekonomin och ger bättre förutsättningar för att hantera dagens globala utmaningar. |
O. |
Det råder avsevärda skillnader mellan Briks-ländernas politiska och ekonomiska system, demografiska och sociala tendenser samt utrikespolitiska utsikter. |
P. |
I slutsatserna från Europeiska rådet den 16 september 2010 betonades det att EU och dess medlemsstater, i enlighet med Lissabonfördraget och i linje med den europeiska säkerhetsstrategin, skulle agera mer strategiskt, så att Europas verkliga tyngd utnyttjas på internationell nivå, och att EU:s strategiska partnerskap med nyckelaktörer i världen utgör ett värdefullt instrument för att driva europeiska mål och intressen. |
Q. |
De nuvarande handelsavtalen mellan EU och Briks-länderna är inte bara ömsesidigt gynnsamma ekonomiskt sett, utan även politiskt fördelaktiga för bägge sidor. |
R. |
EU bör spela en ledande och aktiv roll i arbetet med att bygga upp ett inkluderande och representativt FN-system som bygger på partnerskap och på ett verkningsfullt sätt kan bidra till det globala styret och globala lösningar, fred och säkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter samt en internationell ordning som bygger på rättsstatsprincipen. Genom artikel 21 i EU-fördraget har EU gjort ett formellt åtagande om verklig multilateralism med ett starkt FN som kärna. |
S. |
Under årens lopp har EU utvecklat bilaterala strategiska partnerskap med Briks-länderna utgående från gemensamma värden och intressen, i syfte att uppgradera förbindelserna och utöka samarbetet på alla nivåer. Dessa strategiska partnerskap har ofta visat sig vara otillräckliga, särskilt när det gäller att främja demokratin, stärka rättsstaten och hitta gemensamma sätt för att lösa konflikter. |
T. |
Man bör snarast finna sätt att stärka samarbetet inom FN-systemet och inom grupperna av ledande länder (G7, G20) samt förbättra samordningen av deras arbete. |
U. |
G20, vars medlemsländer står för 88 procent av globala BNP och 65 procent av världens befolkning, har blivit ett viktigt forum för internationellt samarbete. Problemet med gruppens representativitet behöver dock lösas och dess exakta roll i det multilaterala systemet avgöras. |
1. |
Europaparlamentet betonar att den pågående ekonomiska krisen har belyst det ömsesidiga beroendet mellan de etablerade stormakterna å ena sidan, och Briks-länderna och andra tillväxtländer å den andra. Parlamentet pekar på den starka kopplingen, som går åt båda hållen, mellan stabil ekonomisk tillväxt i de utvecklade ekonomierna och stabil ekonomisk tillväxt i tillväxtekonomierna. Detta ömsesidiga beroende är positivt, och de politiska och ekonomiska banden mellan utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier är gynnsamma för båda parter. EU och dess medlemsstater bör därför verka för vidare politisk dialog och samförstånd med Briks-länderna och andra tillväxtländer, även på individuell basis, i en anda av partnerskap och med det övergripande målet att uppnå ett inkluderande, nytt system för styre. Regelbundna möten på hög nivå mellan EU och enskilda Briks-länder skulle ge ett värdefullt tillfälle till att bygga upp relationer som präglas av tillit, skapa samförstånd och uppmuntra Briks-länderna att ta större ansvar i ett nytt system för det globala styret som bygger på delat ansvar, gemensamma strategier och närmare samordnade insatser. Parlamentet anser att det instrument som strategiska partnerskap utgör skulle kunna erbjuda värdefulla synergieffekter för att uppnå dessa mål. |
2. |
Europaparlamentet anser att förbindelserna mellan å ena sidan de etablerade stormakterna och å andra sidan Briks-länderna och andra framväxande stormakter innehåller en viktig ekonomisk dimension, men i grunden är av politisk art och därför bör ha en politisk inramning, eftersom samtliga berörda länder har samma intresse av ett ändamålsenligt system för globalt styre och av att tillsammans, i en anda av samarbete och samråd och genom en enad politik, tackla de globala stabilitets- och säkerhetsrisker som kan utgöra ett hot mot en hållbar global ekonomisk tillväxt och dess potential för framtiden. Därför efterlyser parlamentet ökat samarbete mellan EU och Briks-länderna, bland annat i form av partnerskap med enskilda Briks-länder, i alla frågor av internationell betydelse. |
3. |
Briks-länderna må inta liknande ståndpunkter i utrikespolitiken, men det råder stora skillnader dem emellan i politiskt, ekonomiskt och socialt hänseende. I synnerhet betonar Europaparlamentet att deras politiska system varierar från starkt auktoritära regimer till trovärdiga och stabila demokratier. Därför uppmanar parlamentet EU att stärka förbindelserna och skapa synergieffekter med särskilt de Briks-länder som verkligen delar och respekterar demokratiska värden och strävar efter en social marknadsekonomi. |
4. |
Europaparlamentet tror inte att EU:s inflytande kommer att minska i och med uppkomsten av nya ekonomiska och utrikespolitiska stormakter, utan anser att EU har en viktig roll att spela för att främja samförstånd om politiska alternativ och bör visa ledarskap i hanteringen av globala utmaningar. EU och dess transatlantiska partner bör rikta in sig på att uppnå nödvändiga storskalighetsfördelar och utveckla samlade insatser som gör det möjligt för dem att interagera med de framväxande stormakterna på ett konstruktivt och ändamålsenligt sätt, både bilateralt och multilateralt, och i en anda av sant partnerskap och gott samarbete. Parlamentet framhåller att det behöver utvecklas ett inkluderande system för det globala styret som bygger på samarbete och samordning med Briks-länderna och i förekommande fall andra tillväxtländer, till nytta för alla. Vidare pekar parlamentet på den nyckelroll som EU och dess transatlantiska partner har för att främja ett inkluderande system för det globala styret. Parlamentet betonar att EU bör agera på ett mer strategiskt sätt för att utnyttja Europas fulla tyngd internationellt, särskilt genom att hantera följderna av det ömsesidiga beroendet, mana till reformer av det globala styret och uppbåda gemensamma insatser på områden som rättsstaten, hållbar miljö och regional säkerhet, genom en konstruktiv samverkan med Briks-länderna och andra framväxande stormakter. |
5. |
Europaparlamentet ser positivt på konceptet med bilaterala strategiska partnerskap och uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten med eftertryck att sätta detta i verket. Parlamentet ser strategiska partnerskap som ett lovande redskap och ett potentiellt verktyg för förändring i fråga om hur EU:s förbindelser med nyckelaktörer på den globala arenan, däribland Briks-länderna och andra framväxande stormakter, ska organiseras och främjas. Parlamentet rekommenderar att EU använder detta verktyg för att driva både multilaterala och bilaterala agendor och utveckla meningsfulla kopplingar dem emellan. Parlamentet understryker att inre sammanhållning är avgörande för att EU ska kunna agera och uppfattas som en verklig strategisk samtalspartner för Briks-länderna och andra framväxande stormakter. |
6. |
Europaparlamentet konstaterar att Briks-länderna i det förflutna har verkat samordna sina utrikespolitiska ställningstaganden i FN:s säkerhetsråd i vissa fall, framför allt i början av kriserna i Libyen och Syrien, och vidare genom att de sköt upp omröstningen om EU:s roll i FN:s generalförsamling och intog samma ståndpunkt i fråga om Elfenbenskusten och Sudan. Parlamentet påpekar att det därför kan se ut som om Briks-länderna håller på att utmana det nuvarande systemet för internationellt styre, men anser att demokratisk dialog, politiskt engagemang – även på ett personligt plan – och verkligt partnerskap kan leda till positiva synergieffekter och hjälpa fram ett nytt inkluderande system för det globala styret. Parlamentet anser att EU bör ta vederbörlig hänsyn till Briks-ländernas och andra framväxande stormakters nya politiska och ekonomiska tyngd, eftersom detta kan underlätta en ordnad reform av det globala styret, på grundval av en konvergent plattform och utan några destabiliserande effekter. |
7. |
Europaparlamentet konstaterar att Briks-länderna har visat att de har förmåga till regional integration och därmed att medverka i multipolära styrelsesystem. Detta är ytterligare ett tecken på Briks-ländernas potentiella intresse att bidra till det globala styret. Därför anser parlamentet att Briks-länderna och andra tillväxtländer är uppe i en process där de bestämmer sin strategiska inriktning för utrikespolitiken och på så sätt blir de etablerade stormakternas partner och anhängare av ett system för det globala styret som bygger på universella värden, partnerskap och delaktighet. |
8. |
Mot bakgrund av Briks-ländernas politiska och ekonomiska intressen och deras storlek, regionala roll och ambitioner kan de försöka att agera som en grupp i utrikespolitiska frågor, men de individuella dimensionerna är också relevanta. I detta sammanhang anser Europaparlamentet att EU, förutom att fokusera på Briks-länderna som en potentiellt sett enhetlig grupp av stater i utrikespolitisk mening, också bör fokusera på Briks-länderna var för sig, samtidigt som man behåller ett systematiskt och samordnat förhållningssätt. Parlamentet anser att ett sådant förhållningssätt kommer att göra det möjligt för EU att uppnå storskalighetsfördelar genom partnerskap med enskilda Briks-länder, maximera sina intressen och sin roll i de olika regionerna samt bidra till att befästa en multipolär ordning med politisk och ekonomisk balans mellan etablerade och framväxande ekonomier på grundval av ett inkluderande system som bygger på dialog, partnerskap och bilaterala eller multilaterala partnerskap. |
9. |
Europaparlamentet anser vidare att de avsevärda skillnaderna mellan de olika Briks-ländernas politiska och ekonomiska system, demografiska och sociala utveckling samt utrikespolitiska synsätt bör ligga till grund för och avspeglas i en nyanserad EU-politik gentemot dessa länder som syftar till att skapa synergieffekter med enskilda Briks-länder och andra tillväxtländer och motverka att potentiellt sammanhållna alternativa grupper av stater i utrikespolitiskt avseende bildas eller förstärks. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU och dess medlemsstater med eftertryck att motverka fastlåsning i och strategisk tävlan mellan olika block av etablerade respektive framväxande stormakter. För att främja internationella samlade insatser och en reform av det globala styret måste EU ta hjälp av ett brett bilateralt, multilateralt och icke-statligt samspel och utnyttja intressebaserade koalitioner som överbrygger klyftan mellan den etablerade och framväxande världen. |
10. |
Europaparlamentet anser att EU bör fastställa sin ståndpunkt vad avser stärkta förbindelser med Briks-länderna, även med tanke på att EU:s vision och Briks-ländernas vision när det gäller bindande åtaganden och institutionaliserade styrelseformer inte alltid nödvändigtvis kommer att stämma överens. Parlamentet anser också att Briks-ländernas stöd till en verklig multilateralism skulle kunna utverkas i utbyte mot en starkare representation i relevanta internationella institutioner, och vidhåller att de utmaningar som Briks-ländernas framväxt medför bör ses som en möjlighet snarare än ett problem. |
11. |
Europaparlamentet anser att förbindelserna med Briks-länderna bör bygga på bilaterala dialoger som fokuserar på och främjar ytterligare demokratisering och ett befästande av rättsstaten, goda styrelseformer, konvergens på lagstiftningsområdet, samordning av gemensamma ståndpunkter i internationella forum samt tätare förbindelser med EU. |
12. |
Europaparlamentet understryker Brasiliens betydelse som en ledande stormakt inom den regionala integrationsprocessen för Mercosur. Parlamentet välkomnar den förnyade gemensamma handlingsplanen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien 2012–2014, liksom de ömsesidiga åtaganden som gjorts på områdena demokratifrämjande och reformer av det multilaterala systemet för styre. Båda parter uppmanas med kraft att leva upp till sina åtaganden och bidra till reformen av världens finansiella strukturer. Parlamentet påminner om president Rousseffs erbjudande om stöd till EU för att övervinna statsskuldkrisen och framhåller det inbördes förhållandet mellan EU och Brasilien. Parlamentet ger sitt stöd till ett balanserat och rättvist slutförande av utvecklingsagendan från Doha och associeringsavtalet mellan EU och Mercosur, vilket kommer att bli det viktigaste associeringsavtal som EU någonsin undertecknat, då det omfattar 750 miljoner människor och handel värd 125 miljarder US-dollar om året. Parlamentet noterar Brasiliens begäran om fullständig viseringsliberalisering och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i detta avseende. |
13. |
Europaparlamentet lyfter fram den oumbärliga rollen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Ryssland när det gäller att upprätthålla fred och säkerhet i Europa, stärka handeln och den ekonomiska utvecklingen, trygga energiförsörjningen och bemöta gränsöverskridande utmaningar. På längre sikt kommer de asiatiska stormakternas frammarsch sannolikt att gynna en större intressegemenskap och ett närmare strategiskt samarbete mellan EU och Ryssland. Parlamentet anser att ett sådant samarbete är avgörande för framsteg i frågor av global vikt, som kärnvapenspridning, terrorism, klimatförändringar och olaglig migration. |
14. |
Europaparlamentet lyfter fram vikten av och potentialen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien. Parlamentet anser att frågor som den sociala krisen, klimatförändringarna, migrationsflödena och den globala säkerheten under den nu rådande globala ekonomiska krisen bör tas upp i ett mer heltäckande partnerskap mellan Indien och EU. Parlamentet konstaterar också att de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal stärker förbindelserna mellan EU och Indien. Denna relation bör dock inte begränsas till handelsfrågor. Parlamentet skulle gärna se att det återuppstod en motpart till Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Indien, efter erfarenheterna från vänskapsgruppen mellan Indien och EU, som fanns i det indiska parlamentet före 2009 års val. |
15. |
Europaparlamentet understryker Kinas betydelse som en av de största ekonomiska stormakterna och framhåller landets betydande roll i den globala ekonomiska återhämtningen. I detta sammanhang påminner parlamentet om att Kina måste uppfylla de överenskomna WTO-kraven, när det nu har gått tio år sedan landets anslutning. Vidare uppmanar parlamentet EU och dess medlemsstater samt Kina att ta itu med gemensamma utmaningar och hot mot internationell fred och säkerhet, i synnerhet genom bättre samarbete för en diplomatisk lösning på kärnkraftskrisen i Iran. Båda sidor uppmanas med eftertryck att verka för en mer balanserad ömsesidig handel, inte minst genom att skärpa sina insatser för att slutföra förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal, så att man med detta avtal tar till vara potentialen i det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina. |
16. |
Europaparlamentet understryker den strategiska naturen av förbindelserna mellan EU och Sydafrika. Parlamentet välkomnar det positiva resultatet från det fjärde toppmötet mellan EU och Afrika i september 2011, i synnerhet den gemensamma inställningen till situationen i Libyen. EU och Sydafrika uppmanas med kraft att så snart som möjligt slutföra förhandlingarna om ett nytt avtal om ekonomiskt partnerskap. Mot bakgrund av Sydafrikas historiska erfarenhet av en framgångsrik och fredlig övergång till demokrati och landets roll som regional stormakt kan det bli en viktig kraft för att främja demokrati och gott styre, stärka regional ekonomisk integration och stödja nationell försoning i hela Afrika. Sydafrika kan även bli en nyckelpartner för EU i detta arbete. Parlamentet betonar vikten av nära samarbete mellan EU och Sydafrika kring klimatförändringar, hållbar utveckling och reform av internationella institutioner. |
17. |
Med tanke på den ökande betydelsen för Briks-länderna och andra framväxande stormakter och det multipolära system för globalt styre som håller på att ta form, anser Europaparlamentet att G20 skulle kunna bli ett användbart och särskilt lämpat forum för att uppnå samförstånd och för att fatta beslut som är inkluderande, bygger på partnerskap och främjar konvergens, även på lagstiftningsområdet. Trots G20:s växande betydelse skulle G7 kunna spela en nyckelroll som ett rådgivande, samordnande och samförståndsbyggande forum för de etablerade stormakterna i syfte att föra en dialog med Briks-länderna och andra framväxande stormakter, inför möten i G20-gruppen. Parlamentet menar att G8 också bör utnyttjas för att söka samförstånd med Ryssland och på så sätt hantera gemensamma utmaningar på ett samordnat och effektivt sätt. Parlamentet stöder den parlamentariska dimensionen inom G20 och anser att den bör stärkas ytterligare och ingå i beslutsprocesserna, så att en förstärkt demokratisk dialog och kontroll garanteras. Parlamentet vill också att det skapas ett parallellt rådgivande forum för G20, där icke-statliga organisationer och ledande företrädare för det civila samhället och näringslivet i G20-länderna träffas. |
18. |
Europaparlamentet anser att den rådande statsskuldkrisen kommer att bli ett viktigt test för G20-gruppen som ett ändamålsenligt forum för strategisk politisk dialog som kan främja ett verkligt globalt system för ekonomiskt och finansiellt styre på ett sätt som återspeglar det ömsesidiga beroendet mellan utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier och skapar förutsättningar för att undanröja obalanser i systemet – vilka kan vara särskilt skadliga både för utvecklade ekonomier och i ett längre perspektiv för tillväxtekonomier – samt främjar solidaritet inom internationella finansforum som Internationella valutafonden. |
19. |
Europaparlamentet uppmanar EU att stärka den politiska dialogen och det politiska samarbetet med Briks-länderna för att driva reformarbetet framåt inom institutionerna för den globala finansiella och ekonomiska styrningen, det vill säga Bretton Woods-institutionerna, i syfte att garantera en bred representation av samtliga medlemsländer, samtidigt som förändringar i den ekonomiska tyngden beaktas. |
20. |
Europaparlamentet anser att de etablerade stormakterna bör stödja regionala organisationer som omfattar Briks-länderna och andra tillväxtländer, såsom Asean och Mercosur, inklusive deras processer för institutions- och kapacitetsuppbyggnad, och säkra en diplomatisk närvaro på hög nivå när sådana organisationer sammanträder. |
21. |
Givet den växande globala och regionala betydelsen för Kina, Indien och andra tillväxtländer i Asien kan såväl USA som EU mer och mer komma att rikta sin främsta uppmärksamhet, sin politiska energi och sina resurser mot Stillahavsregionen och därmed se den nordatlantiska dimensionen och det ömsesidiga samarbetet som mindre strategiskt viktigt. Europaparlamentet konstaterar också att Asien bör spela en större roll på den utrikespolitiska dagordningen för EU och dess medlemsstater. Parlamentet efterlyser mer samordning mellan USA:s och EU:s politik gentemot Kina, Indien och andra tillväxtländer i Asien, så att man undviker en splittring i denna politik. Parlamentet är starkt övertygat om att USA och EU genom att samordna sina insatser kommer att kunna uppnå de politiska synergieffekter som krävs för att inleda en verksam, positiv och konstruktiv dialog med Briks-länderna och andra tillväxtländer. Utan att man åsidosätter G7-gruppen skulle regelbundna toppmöten mellan EU och USA kunna ge tillfälle till att identifiera gemensamma mål och samordna strategier i frågor av global betydelse, bland annat ekonomisk styrning, i syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt gentemot de framväxande stormakterna. Parlamentet påminner om att de transatlantiska förbindelserna är av yttersta vikt, såväl ekonomiskt som politiskt, och framhåller de ömsesidiga och starka ekonomiska banden mellan USA och EU. Parlamentet anser att Transatlantiska ekonomiska rådet och Transatlantiska lagstiftardialogen också kan erbjuda möjligheter till dialog och avstämning av läget, och dessa institutioner bör därför reflektera över EU:s och USA:s strategiska engagemang i Briks-länderna och andra relevanta tillväxtländer och över hur lagstiftningskonvergens med dessa länder ska kunna främjas. Parlamentet påminner om behovet att inrätta ett transatlantiskt politiskt råd som ett särskilt organ för att systematiskt och på hög nivå samråda om och samordna utrikes- och säkerhetspolitik mellan EU och USA. |
22. |
När det gäller frågor av global räckvidd eller frågor som rör det globala styret bör EU, snarare än medlemsstaterna själva, vara samtalspartnern för etablerade stormakter, Briks-länderna och andra tillväxtländer. Europaparlamentet anser att det, i syfte att uppnå en konsekvent politisk hållning gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter, är av grundläggande vikt att medlemsstaterna utvecklar sina bilaterala förbindelser med maximal öppenhet och tänker på vilka följder dessa förbindelser kan få för EU:s politik och ställningstaganden. EU bör eftersträva större politisk och ekonomisk sammanhållning och tillväxt för att behålla sin politiska tyngd och en nyckelroll i det multipolära system som håller på att ta form, så att unionen uppfattas som en nödvändig och värdefull motpart av Briks-länderna och de nya tillväxtländerna. |
23. |
Europaparlamentet betonar att den övergripande samordningen av EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter bör genomföras av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med artiklarna 18.4 och 21.3 i EU-fördraget. Parlamentet anser att EU, under den höga representantens samordning, bör sträva efter en bättre koppling mellan utrikes- och säkerhetspolitik och EU:s sektorspolitik på områdena utveckling, energitrygghet, handel, tillgång till råvaror och sällsynta jordartsmetaller, klimatförändringar och migration, i syfte att utnyttja synergieffekter och säkerställa en konsekvent och systematisk utrikespolitisk strategi som siktar på universell respekt för rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de demokratiska styrelseformerna. Konceptet med ”strategiska partner” för EU bör få ännu större utrymme och utrustas bättre, så att det återspeglar dessa grundläggande mål. Parlamentet pekar på slutsatserna från konferensen COP 17 mellan parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), och betonar det fortsatta behovet av sammanhållna och samordnade insatser med Briks-länderna för att man ska kunna nå ett progressivt avtal. |
24. |
Europaparlamentet anser att en konsekvent utrikespolitisk strategi på EU-nivå även förutsätter en förbättrad samordning mellan Europeiska rådets ordförande, den höga representanten, rådet, parlamentet och kommissionen i frågor som rör agendorna för G7, G8 och G20. |
25. |
EU bör ha förmågan att anpassa och reformera sina interna styrelsestrukturer för att se till att beslutsfattandet återspeglar unionens mångfald och blir föremål för samförstånd. Det är viktigt att en konsekvent utrikespolitisk strategi på EU-nivå gentemot Briks-länderna och andra tillväxtländer avspeglas i Europeiska utrikestjänstens funktionssätt. Europaparlamentet anser att utrikestjänsten bör se över och stärka de strategiska partnerskapen med enskilda Briks-länder, i nära samråd med parlamentet, och då dra nytta av ländernas särdrag och utnyttja potentialen till synergieffekter och samarbete med EU. Utrikestjänsten uppmanas eftertryckligen att utarbeta horisontella och vertikala samordningsmekanismer som gör att EU:s utrikespolitik kommer att kunna dra fördel av vinsterna av samverkan mellan EU-institutionerna och av medlemsstaternas täta och djupgående bilaterala band med strategiska partner, däribland Briks-länderna och andra framväxande stormakter. När det gäller Briks-länderna bör utrikestjänsten, i tillägg till sin organisation efter geografiska och tematiska områden, inrätta en särskild samordnande mekanism som ska se till att alla enskilda politiska åtgärder i förhållande till Briks-länderna är förenliga med varandra ur ett systemperspektiv, och att de politiska riktlinjer som antas följs i EU:s dialoger med etablerade stormakter som USA, Kanada och Japan. Parlamentet anser att EU-delegationerna i Briks-länderna och andra relevanta framväxande stormakter bör knyta närmare kontakter med varandra i syfte att säkra kontinuerlig övervakning och analys av förbindelserna mellan Briks-länderna själva samt av relevant korskänslighet, så att man angriper frågorna på ett mer systematiskt sätt. I detta avseende anser parlamentet att EU-delegationerna i Briks-länderna bör analysera Briks-ländernas ståndpunkter i fråga om styrelseformer och globala utmaningar samt förbindelserna med andra Briks-länder. EU bör med förnyade krafter och resurser leda processen för reform av ett globalt system för styre och av internationella organisationer, i syfte att säkerställa ett mer inkluderande samförståndsbyggande och beslutsfattande på global nivå, i synnerhet när det gäller reformen av FN:s säkerhetsråd och global finansiell multilateralism. |
26. |
Europaparlamentet anser att ”verklig multilateralism” och större samordning inom multilaterala forum där frågor om globalt styre diskuteras bör förbli den centrala delen i de utökade partnerskapen med Briks-länderna. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att EU fullföljer sina ansträngningar för att få med sig Briks-länderna på detta spår. |
27. |
Europaparlamentet anser att parlamentet bör delta i de bilaterala toppmötena mellan EU och unionens strategiska partner. |
28. |
Europaparlamentet anser att personalen vid EU-delegationerna i Briks-länderna bör omfatta kontaktpersoner från parlamentet som kan öka kunskapen om den nationella parlamentariska dimensionen i vart och ett av länderna, främja närmare samarbete och dialog mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten på en bilateral grund samt skapa större demokratisk ansvarsskyldighet i beslutsprocesserna i internationella forum som G8 och G20. Utöver de befintliga delegationerna för förbindelserna med Ryssland, Indien, Kina respektive Sydafrika skulle en delegation för förbindelserna med Brasilien också kunna övervägas. |
29. |
Europaparlamentet anser att relevant personal från parlamentet bör utveckla specialiserad kompetens och på så sätt förses med lämpliga analysverktyg och övervakningskapacitet så att de kan bistå medlemsstaterna i främjandet av en verksam dialog, i syfte att garantera en effektiv demokratisk kontroll över EU:s politik gentemot Briks-länderna och andra tillväxtländer och skapa gynnsammare förutsättningar för en stärkt interparlamentarisk dialog med sådana länder. Parlamentet anser också att man bör inrätta ett system för personalutbyten mellan parlamentet och Europeiska utrikestjänsten i syfte att maximera samverkansvinsterna, underlätta dialog och samarbete mellan institutionerna samt främja kunskapsutbytet. |
30. |
Europaparlamentet betonar att all fördjupning av förbindelserna och allt stärkande av det politiska samarbetet med Briks-länderna på regeringsnivå bör gå hand i hand med en fortlöpande dialog mellan organisationer i det civila samhället. I detta sammanhang uppmanas Europeiska utrikestjänsten och EU-delegationerna att skapa de ramar som behövs för att underlätta och intensifiera kontakterna mellan människor och de kulturella och akademiska utbytena, på grundval av befintliga och särskilda program, i syfte att förbättra den ömsesidiga förståelsen och utveckla gemensamma insatser och initiativ. |
31. |
Europaparlamentet vidhåller att det finns ett behov att uppgradera den politiska dialogen med Briks-länderna om respekten för de mänskliga rättigheterna och sociala och miljörelaterade normer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att respekten för grundläggande arbetsnormer och ILO:s agenda för anständigt arbete är nödvändiga inslag för att millennieutvecklingsmålen ska kunna uppnås, eftersom det har en positiv inverkan på ett lands ekonomi att den sociopolitiska stabiliteten garanteras och kompetensnivån hos landets arbetskraft ökar. |
32. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande om en budget för Europa 2020, som innehåller ett förslag till utformning av finansieringsinstrument och program under nästa fleråriga budgetram 2014–2020. Parlamentet understryker att det nya partnerskapsinstrumentet, som är avsett att ta till vara EU:s politiska och ekonomiska intressen i resten av världen och som omfattar verksamhet som inte uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd, bör vara ett utrikespolitiskt instrument. Detta partnerskapsinstrument skulle kunna bidra till att stärka de politiska, och därmed de ekonomiska, banden med vissa utvalda länder, och parlamentet ser positivt på att konvergens på lagstiftningsområdet förs fram som ett av målen med instrumentet. Parlamentet anser också att partnerskapsinstrumentet bör omfatta budgetrubriker för offentlig diplomati i syfte att stärka enskilda länders förbindelser med EU och främja inflytande, partnerskap och lojalitet. Dock anser parlamentet att ytterligare resurser till stöd för demokratisering, konsolidering av rättsstaten, bättre utbildning och minskade sociala ojämlikheter också bör planeras. I den nya utformningen av finansieringsinstrument och program bör särskild uppmärksamhet ägnas åt tillfälliga budgetrubriker till stöd för framväxande stormakter och potentiella framväxande stormakter i konsolideringen av demokratiska strukturer och utvecklingen av goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, organisationer i det civila samhället samt kvalitativa utbildningssystem och en progressiv social integrering. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att infoga principen om villkorlighet i alla EU-program och EU-instrument, och anser att detta är avgörande om man vill uppnå större effekt i arbetet för mänskliga rättigheter, demokrati och goda styrelseformer som universella värden. |
33. |
Briks-länderna och andra Europaparlamentet uppmanar Briks-länderna att inom ramen för den internationella utvecklingspolitiken inta en roll som står i bättre proportion till deras del av globala BNP. |
34. |
Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stödja initiativ för syd-syd-samarbete och att medverka i trepartssamarbeten som Briks-länderna deltar i. |
35. |
Europaparlamentet anser det vara av yttersta vikt att uppmana till mer EU-samarbete med tillväxtekonomier inom systemet för det globala styret och i internationella organisationer. Parlamentet anser att EU och USA bör inleda en strategisk dialog med Briks-länderna om reformalternativen för internationella organisationer. Parlamentet anser att man på EU-nivå bör främja en reflektion över hur EU:s roll, röst och röststyrka i internationella forum ska kunna maximeras och hur en tätare samordning mellan EU:s medlemsstater i sådana forum ska kunna åstadkommas, och därmed en mer konsekvent hållning för en positiv dialog, partnerskap och samarbete med Briks-länderna. |
36. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, det polska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, kommissionen samt Förenta staternas utrikesdepartement. |
(1) EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.
(2) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 51.
(3) Antagna texter, P7_TA(2011)0121.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0255.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0364.
(6) Antagna texter, P7_TA(2011)0334.