MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Sysselsättning åt ungdomar

I.            Inledning

Den kris som sedan 2008 råder i Europa har särskilt allvarliga och ständigt tilltagande följder för unga människor. Under det tredje kvartalet 2012 låg ungdomsarbetslösheten på 22,7 %, vilket var dubbelt så högt som för vuxna[1], och det finns inga tecken på en förbättring av läget. Förutom de direkta effekterna av krisen har strukturella problem i utbildningssystemen och på arbetsmarknaden lett till att övergången från skola till arbete är lång och svår. Ungdomar har alltför länge haft det svårare än vuxna. Att vara arbetslös i ung ålder kan få långvariga negativa konsekvenser. Förutom en större risk att bli arbetslösa längre fram riskerar dessa ungdomar i högre grad även utestängning, fattigdom och problem med hälsan[2]. Det behövs snabba lösningar som ger resultat.

För ett år sedan antog kommissionen initiativet Bättre möjligheter för unga[3] där man uppmanar EU och medlemsstaterna till insatser för att förbättra sysselsättningen för ungdomar. Man har mobiliserat EU:s strukturfonder för att öka stödet till unga och det finns nu finansiella resurser till politiska åtgärder och investeringsprojekt. Både Europeiska rådet[4] och Europaparlamentet[5] har sedan dess åter betonat att det är väsentligt och brådskande att ta itu med ungdomsarbetslösheten, och de har understrukit att initiativ med ungdomsgarantier och en kvalitetsram för praktiktjänstgöring skulle kunna bli effektiva. Kommissionen antog också nyligen paketet ”En ny syn på utbildning”[6].

I detta meddelande och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar[7] beskrivs de insatser som vidtas på EU-nivå och på nationell nivå för att genomföra initiativet Bättre möjligheter för unga (de beskrivs också i de 28 faktabladen för de olika länderna). I meddelandet anger kommissionen också ytterligare konkreta initiativ som den föreslår och som medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör genomföra för att ta itu med de olika kortfristiga och strukturella problemen som ligger bakom krisen med ungdomssysselsättning.

Unga människor stöter på många problem på vägen från utbildning till arbete. I många länder är det svårare för ungdomar att hitta ett fast jobb på grund av verkningslösa bestämmelser om arbetsmarknaden eller dåligt fungerande institutioner. Alltför många står utan hjälp om de lämnar skolan i förtid eller har svårt att hitta ett jobb. Man ser bättre resultat på arbetsmarknaden i länder där en större andel elever deltar i bra praktiktjänstgöring eller placering på företag som ingår i deras grundutbildning eller i länder med väletablerade system för lärlingsutbildning[8]. Att flytta till en annan ort kan också vara en lösning på lokala problem för unga arbetstagare där efterfrågan och tillgång inte matchar varandra. I tabell 1 finns en förenklad översikt över de slags åtgärder som kan bidra till att lösa dessa olika problem. Kommissionens initiativ anges sedan i de olika avsnitten.

Tabell 1: Problem som berör ungdomssysselsättning och som tas upp i detta meddelande samt möjliga insatser på EU-nivå

Problem || Möjlig lösning || Verktyg eller insatser på EU-nivå

Ungdomar har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden || Vidta åtgärder som stöder ungas integrering på arbetsmarknaden, till exempel underlätta övergången mellan skola och arbetsliv, reformera regelverket för arbetsmarknaden och institutionerna för att de ska bättre gynna sysselsättningen och ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden || Anta och genomföra relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen (avsnitt III och bilaga II i arbetsdokumentet)

Unga människor, särskilt från utsatta eller mindre gynnade grupper, som hoppar av från utbildningar eller jobb; tilltagande långtidsarbetslöshet och inaktivitet. || Inrätta system med ungdomsgarantier; använda medel ur strukturfonderna på ett resurseffektivt sätt för att genomföra dem || Stödja systemen för ungdomsgaranti (bl.a. genom utbyte av bästa lösningar, finansiering ur ESF -> kommissionen föreslår en rekommendation från rådet om inrättandet av en ungdomsgaranti (avsnitt IV)

Svår övergång från skola till arbetsliv || Utöka tillgången på praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning av hög kvalitet || Vidta bestämda åtgärder för att främja praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning av hög kvalitet -> Kommissionen inleder andra etappen av samrådet med arbetsmarknadens parter om en kvalitetsram för praktiktjänstgöring (avsnitt V.1)

|| . || ->Kommissionen kommer att upprätta en europeisk allians för lärlingsutbildning (avsnitt V.2)

Det finns ett betydande antal lediga jobb samtidigt som arbetslösheten är stor, och diskrepansen mellan färdigheter och lediga jobb på olika platser blir allt större || Minska hindren mot rörlighet så att företag kan rekrytera arbetstagare, lärlingar och praktikanter från andra EU-länder || Förstärka EU:s finansiella instrument för rörlighet inom EU -> Kommissionen kommer under första halvåret 2013 att inleda ett samråd med intressenter om ett framtida program ”Eures-jobb för unga människor” (avsnitt V.3)

II.        Allt sämre sysselsättningsutsikter för unga människor

Ungdomsarbetslösheten[9] är mer än dubbelt så hög som för vuxna (22,7 % jämfört med 9,2 % under tredje kvartalet 2012) och den har ökat dramatiskt under de senaste fyra åren. En liknande uppåtgående trend har noterats när det gäller arbetslöshetsandelen[10]. Unga människor är vanligtvis de som anställs sist och som avskedas först. Långtidsarbetslösheten[11] är mycket högre för unga människor och har ökat snabbt under krisen: andelen gick upp med 3,7 procentandelar (till 7,3 % av den unga arbetskraften) mellan 2008 och 2012, jämfört med en ökning på 1,8 procentandelar för vuxna (till 4,3 %). Den allmänna sysselsättningsandelen[12] för ungdomar föll med nästan fem procentandelar under de senaste fyra åren (från 37,3 % till 32,8%) — tre gånger så mycket som för vuxna.

Utsikterna att unga människor hittar jobb är dåliga. Bara 29,7 % av personerna i åldern 15–24 år som var arbetslösa 2010 hittade jobb 2011, vilket är en nedgång med nästan 10 % på tre år[13].

När unga människor faktiskt hittar ett arbete, tenderar deras anställning att vara mindre stabil. De är starkt överrepresenterade inom tidsbegränsat arbete och deltidsarbete[14]: år 2012 hade 42 % unga arbetstagare ett tidsbegränsat arbetsavtal (det var fyra gånger vanligare än bland vuxna arbetstagare) och 32 % hade deltidsarbete (nästa dubbelt så många som vuxna)[15]. Unga kvinnor riskerar i större utsträckning att börja arbetslivet med otrygga arbetsförhållanden och i synnerhet när ett tidsbegränsat arbete dessutom är på deltid[16]. Tidsbegränsad anställning kan vara ett steg på väg mot fast anställning, men när det överväger på sådana höga nivåer leder detta till oro ur social och ekonomisk synpunkt och ger signaler om en illa fungerande arbetsmarknad. Det kan vara ännu svårare att gå från en tidsbegränsad till en fast anställning i länder med sträng lagstiftning om anställningsskydd och där arbetsmarknaden är starkt segmenterad[17].

Ungdomar som lämnar skolan i förtid utgör en högriskgrupp: 54,2 % av de ungdomar som lämnar skolan i förtid i EU har inget arbete, och inom den gruppen vill cirka 70 % arbeta. Avhopp från skolan är vanligare bland utlandsfödda och bland män. De senaste tendenserna tycks vara att klyftan blir större i bägge grupperna, vilket kommer att påverka deras utsikter på arbetsmarknaden.

Resignation bland ungdomar vållar allt större oro: 12,4 % av inaktiva ungdomar ville arbeta men sökte inte jobb under andra kvartalet 2012[18]. Dessutom ökar procentandelen unga människor som varken arbetar eller utbildar sig. År 2011 befann sig 12,9 % i det läget, vilket är 2 procentandelar mer än fyra år tidigare[19].

Det finns betydande diskrepanser på Europas arbetsmarknad när det gäller färdigheter. Många unga arbetstagare har formella kvalifikationer som är högre än de som behövs för det jobb de kan få (undersysselsättning ), men samtidigt är deras färdigheter i lägre utsträckning de rätta (matchningsandel) jämfört med äldre arbetstagare[20]. Även om det allmänt sett är de lågkvalificerade som fortfarande oftast riskerar att bli arbetslösa[21] har nedgången i sysselsättning varit störst bland högt kvalificerade ungdomar (9,5 procentandelar, nästan dubbelt så mycket som de lågkvalificerade). Även högkvalificerade ungdomar drabbas nu i allt större utsträckning av långtidsarbetslöshet. Dessa diskrepanser när det gäller färdigheter är alltmer oroande med tanke på det europeiska näringslivets konkurrenskraft och EU:s förmåga att hantera samhällets utmaningar[22].

Trots krisen finns det över två miljoner lediga jobb i EU, ofta eftersom det inte finns några arbetstagare med de nödvändiga färdigheterna på den lokala arbetsmarknaden. Vidare kommer sektorer med betydande potential att skapa nya arbetstillfällen, till exempel den miljörelaterade ekonomin, hälsovården och informations- och kommunikationstekniken, sannolikt att behöva ett allt större antal kvalificerade arbetstagare under de kommande åren. Preliminära flödesanalyser för 2011 bekräftar ökningen i rörlighet från södra till norra Europa även om strömningarna fortfarande är begränsade. Brist på bostad till rimligt pris eller på erfarenhet av arbete utomlands, dåliga kunskaper i främmande språk, dålig information om lagstiftningen på orten och om arbetstagarnas rättigheter samt svårigheter med erkännande av kvalifikationer är alla faktorer som hindrar rörligheten.

Även om jobbutsikterna för unga människor är allmänt dåliga i EU finns det stora skillnader mellan EU-länderna vad gäller problemets omfattning. Arbetslöshetsnivån[23] i länderna med sämst resultat är över fem gånger högre än i länderna med bäst resultat. Under det senaste året har ungdomsarbetslösheten ökat till över 30 % i många länder och till över 50 % i Grekland och Spanien. Bara i fyra länder låg ungdomsarbetslösheten på under 15 % .   

III.         Initiativet Bättre utsikter för ungdomar ett år senare

Medan insatser genomförs på EU-nivå…

Genomförandet av de 18 insatser på EU-nivå som ingår i initiativet Bättre möjligheter för ungdomar har kommit långt[24]. Kommissionen ställer tekniskt bistånd ur Europeiska socialfonden till förfogande för att hjälpa till att inrätta system av lärlingsutbildningstyp, rörlighet i lärandesyfte över gränserna och sociala innovationsprojekt inriktade på ungdomar. Den utökar också möjligheterna till volontärtjänstgöring, bekostar praktiktjänstgöring i andra länder och utbyte inom företagande. Den stöder rörlighet på arbetsmarknaden, bland annat genom sådana initiativ som ”Ditt första Eures-jobb” och analyserar de åtgärder som vidtas runtom i Europa för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och förbättra utbildning.

Diagram 1: Ungdomsarbetslösheten (15–24-åringar) i procent och förändringar jämfört med föregående år, september 2012

…vidtar medlemsstaterna också åtgärder …

Som svar på handlingsgruppens[25] besök och bilaterala möten som hölls efter starten på initiativet Bättre möjligheter för unga, har många medlemsstater gjort insatser för att främja sysselsättning för ungdomar, utarbetat planer för ungdomssysselsättning, och intensifierat utbildningsprogram[26]. Arbetslösa ungdomar är vanligtvis en av huvudmålgrupperna som omfattas av storskaliga sysselsättningsåtgärder. Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller faktablad med åtgärder som vidtagits av alla 27 medlemsstaterna och Kroatien. I stödåtgärderna ingår vanligtvis lönesubventionering, hjälp med arbetssökande, praktik och fortbildning, ibland även reformer för att minska segmenteringen av arbetsmarknaden (bland annat har Italien och Spanien infört lågtgående arbetsmarknadsreformer). Tendenserna vad gäller lärlingsutbildning är mindre enhetliga: medan vissa medlemsstater har välfungerande varvade utbildningar för lärlingar har andra bara börjat att stegvist införa dem. Åtgärderna för att främja ungdomars entreprenörskap och startande av egna företag har intensifierats i de flesta medlemsstaterna. [27]

Exempel på omfördelade ESF-medel i handlingsgruppens medlemsstater[28]: · Spanien: 294,2 miljoner euro har omdirigerats till stöd för unga människors anställbarhet, stöd till offentliga arbetsförmedlingar som utarbetar aktiva arbetsmarknadsåtgärder för unga människor och förstärkning av åtgärder för att bekämpa avhopp från skolan och främja yrkesutbildning. · Italien: 1 miljard euro har omdirigerats till främjande av utbildning och sysselsättning i de södra regionerna, däribland åtgärder mot avhopp från skolan. · Irland: 25 miljoner euro har omdirigerats för att behålla 3 700 praktikplatser för ungdomar som lämnar skolan i förtid fram till slutet av 2013. · Lettland: 18,3 miljoner har omdirigerats för att 21 000 unga arbetslösa, det vill säga dubbelt så många som i nuläget, under de två kommande åren ska få direkt EU-stöd. · Portugal: beslut fattat om att omdirigera 143,3 miljoner euro som stöd till 89 510 unga människor till åtgärder i programmet ”Impulso Jovem”, till exempel praktiktjänstgöring. · Slovakien: 70 miljoner euro har omdirigerats för att skapa 13 000 nya jobb i de regioner som drabbats värst av arbetslöshet. Den större delen är avsedd för unga människor med en partiell återbetalning av arbetskostnaderna. · Grekland: 250 miljoner euro har omdirigerats: en handlingsplan är under utarbetande för att ge 333 000 unga människor möjlighet till yrkesutbildning, arbetslivserfarenhet, sysselsättning och entreprenörskap. · Litauen: 26,3 miljoner ut statsbudgeten har anslagits för genomförande av ESF-insatser som rör ungdomars konkurrenskraft och sysselsättning.

…för att använda de medel som mobiliserats…

Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste instrumentet som på EU-nivå stöder storskaliga åtgärder för ungdomars sysselsättning, medan ett antal program som riktar sig till ungdomar får stöd ur andra EU-fonder, till exempel Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Sammanlagt har minst 10 miljarder euro under det gångna året avsatts till omfördelning eller påskyndad utbetalning i handlingsgruppernas åtta länder inom initiativet Bättre möjligheter för unga, vilket täcker exempelvis subventioner till sysselsättning, yrkesutbildning och förebyggande av avhopp från skolan. Minst 56 000 små och medelstora företag och ytterligare 658 000 unga människor kommer troligen att kunna få nytta av dessa nyligen genomförda justeringar i finansieringsprogrammen.

21 medlemsstater har redan omfördelat betydande belopp inom och mellan sina operativa program (ESF, Eruf och EJFLU) mot sådana åtgärder som att göra arbetstagare mer anställbara och bekämpa och förebygga ungdomsarbetslöshet. Nu måste man prioritera det fullständiga genomförandet på medlemsstatsnivå av de ändrade finansieringsprogrammen.

…och ser att deras strukturella utmaningar behandlas i den europeiska planeringsterminen

De europeiska planeringsterminerna och de landsspecifika rekommendationerna är verktyg för samordning av politiken för att stärka styrformerna och få till stånd bättre samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå. De utgör en ram för multilateral övervakning av sysselsättningspolitiken och strukturreformerna och bedömer EU:s framsteg mot de mål som EU fastställt i Europa 2020-strategin.

År 2012 har man för nästan alla medlemsstater utfärdat landsspecifika rekommendationer som var särskilt avsedda att förbättra situationen för ungdomarna på arbetsmarknaden. I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar[29] finns en detaljerad översikt över de rekommendationer som särskilt gäller ungdomar[30].     

I den årliga tillväxtöversikten för 2013[31] som inleder den europeiska planeringsterminen för 2013 betonas att medlemsstaterna bör göra mer för att bekämpa arbetslösheten, förbättra anställbarheten och stödja ungdomars tillträde till sysselsättning eller återintegrering på arbetsmarknaden.

IV.         Säkerställa övergångar för alla: Ungdomsgarantin       

En ungdomsgaranti …

Man måste investera i de unga européernas mänskliga kapital för att ta itu med dagens omfattande arbetslöshetskris som drabbar ungdomarna och dra fördel av en hållbar och inkluderande tillväxt på medellång och längre sikt. Med hänsyn till ungdomarnas svåra övergång från skola till arbetsliv uppmanar kommissionen alla medlemsstater att snabbt genomföra en ungdomsgaranti, och den lägger fram ett förslag till rådets rekommendation som har fått stöd i en rad uppmaningar från Europeiska rådet[32].

Ungdomsgarantin ska genomföras genom ett övergripande system som säkerställer att unga människor får ett bra erbjudande om sysselsättning, fortbildning, lärlingsplats eller praktikplats inom fyra månader efter det att de lämnat skolan eller blivit arbetslösa. Närmare uppgifter om vad ungdomsgarantin är, dess kostnader och fördelar och hur den kan bli lyckad finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget till rådets rekommendation[33]. I bilagorna till detta arbetsdokument anges de åtgärder till stöd för ungdomarnas sysselsättning som redan vidtagits i medlemsstaterna samt exempel på insatser och åtgärder som kan stödjas ur ESF.

Systemet med ungdomsgarantier måste grundas på stödåtgärder enligt sex principer: att bygga upp tillvägagångssätt med partnerskap, tidiga insatser och åtgärder för aktivering, åtgärder för integrering på arbetsmarknaden, användning av EU:s strukturfonder, bedömning och ständig förbättring av systemet och ett snabbt genomförande. Kommissionen överlämnar åt medlemsstaterna beslutet om den institutionella ram som tillhandahåller denna garanti.

… med långsiktiga vinster…

Ungdomsgaranti kommer att kosta skattepengar. Kostnaden beror på nationella omständigheter och hur systemet upprättas och genomförs. Kostnaden kommer att bli högre i länder med många personer som varken arbetar eller deltar i utbildning eller med hög ungdomsarbetslöshet. Hur länge ungdomarna varit arbetslösa kommer också att ha betydelse, precis som olika utgångspunkter i förhållande till befintliga stödåtgärder (till exempel välutbildad personal vid offentliga arbetsmarknadsförmedlingar som kan ta itu med unga människors behov).

Dessa kostnader kommer dock att uppvägas av att man undviker långtidskostnaderna för arbetslöshet, inaktivitet och förlorad produktivitet[34]. Detta innebär att det kommer att finnas positiva intäkter av investeringarna i en ungdomsgaranti[35]. Arbetslöshet i ung ålder sätter långvariga negativa spår både i fråga om framtida inkomstnivåer och en framtida risk att bli arbetslös. En ungdomsgaranti som ger unga människor faktiska och konkreta möjligheter kommer att hjälpa dem undvika en lång och skadlig frånvaro från arbetsmarknaden, bevara och främja deras mänskliga kapital, behålla sysselsättnings- och karriärutsikterna för framtiden och höja deras inkomstpotential, vilket är av betydelse för den samlade efterfrågan och de allmänna ekonomiska resultaten under kommande år.

I 2013 års årliga tillväxtöversikt anser kommissionen att man bör prioritera och förstärka investeringar i utbildning där detta är möjligt och samtidigt se till att sådana utgifter är resurseffektiva. Man bör också särskilt se till att arbetsförmedlingstjänsternas täckning och effektivitet bibehålls eller förstärks, vilket också gäller sådana aktiva arbetsmarknadsåtgärder som fortbildning för arbetslösa eller system med ungdomsgaranti.

Om man investerar nu i de rätta uppsättningarna av färdigheter kan unga människor bli anställbara för de lediga arbetstillfällena och skapa ekonomiskt värde. Med tanke på risken för marginalisering och resignation är det också nödvändigt att ge unga människor utsikter så att de behåller förtroendet för offentliga institutioner, myndighetsstrukturer och samhället.

… som EU kommer att stödja ekonomiskt

De medlemsstater som har den högsta arbetslösheten står vanligtvis också inför de största utmaningarna när det gäller hållbarheten i deras offentliga utgifter. EU kan redan ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för att genomföra ungdomsgarantin via instrument för sammanhållningspolitik, särskilt ESF. Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att använda dessa och eventuella framtida instrument på bästa sätt.

I kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2014-2020 betonas ESF:s roll som EU:s viktigaste instrument för investering i mänskligt kapital. Kommissionen har föreslagit att minst 25 % av framtida medel till sammanhållning anslås till ESF och att minst 20 % av dessa medel öronmärks för social inkludering. Ungdomssysselsättning kan åtgärdas enligt ett antal ESF-prioriteringar för investering och man har föreslagit att särskild uppmärksamhet ges åt en hållbar integrering på arbetsmarknaden av ungdomar som varken arbetar eller utbildar sig.

V.           Riktade EU-initiativ        

I samband med initiativet om ungdomsgaranti presenteras i detta kapitel tre riktade kommissionsinitiativ om praktiktjänstgöring av kvalitet, främjande av lärlingsutbildning i hela EU och om underlättande av rörlighet för unga.

1.           En kvalitetsram för praktiktjänstgöring

Praktiktjänstgöring kan bidra till unga människors anställbarhet …

Praktiktjänstgöring, som är avsedd som en tidsbegränsad praktik på en arbetsplats under eller efter utbildningen, blir allt oftare en del av yrkesbanan för unga människor. Tack vare en sådan praktik blir unga människor ofta mer anställbara medan värdorganisationerna också får olika fördelar, till exempel minskar diskrepansen vad gäller färdigheter, de kommer i kontakt med högaktuell kunskap och får det lättare att rekrytera i framtiden.

Kommissionen kommer att fortsätta med ekonomiskt stöd via ESF till de medlemsstater som vill förbättra sysselsättningssituationen för unga människor via system med praktiktjänstgöring.

… under förutsättning att den är av god kvalitet…

Det är avgörande att man ser till att sådana övergångsperioder som praktiktjänstgöring hjälper unga människor att utvecklas och ger dem ett starkt fotfäste på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt. Praktiktjänstgöring måste vara tillräckligt bra både vad gäller pedagogiskt innehåll och lämpliga arbetsförhållanden. Det finns risk för att praktiktjänstgöring missbrukas som en källa till billig eller gratis arbetskraft och att den, med tanke på dess allt större betydelse på en arbetsmarknad med låg efterfrågan, kan leda till en ond cirkel med otrygga arbetsförhållanden eller avskräcka ungdomar från att överhuvudtaget intressera sig för praktiktjänstgöring. En stor andel praktikplatser saknar pedagogiskt innehåll av hög kvalitet eller tillräckligt socialt skydd samt ersättning, särskilt när det gäller praktiktjänstgöring på den öppna marknaden[36]. Det finns även en könsklyfta inom praktiktjänstgöring, eftersom en stor andel kvinnor har obetalda eller dåligt betalda praktikplatser.

Bekymmer över praktiktjänstgöringens kvalitet har ofta uttryckts på politisk nivå: år 2010 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att föreslå en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder[37], medan rådet uppmanade kommissionen att tillhandahålla vägledning om villkoren för praktik med hög kvalitet [38].

... som också kommer att stödja praktiktjänstgöring i andra länder

Praktiktjänstgöring i andra länder innebär många fördelar men är fortfarande inte någon utbredd företeelse. Bristen på strukturerade kvalitetskriterier och på vägledning hindrar sannolikt utvecklingen av praktiktjänstgöring i andra länder. Hindren mot sådan praktiktjänstgöring inkluderar brist på tydlighet och på lättillgänglig information om de juridiska och administrativa villkoren och svårigheten med att hitta och välja ut värdorganisationer. Vidare, med tanke på den investering det innebär att flytta utomlands, är kostnaderna för en misslyckad praktiktjänstgöring högre för utländska praktikanter och det är svårare för dem att byta värdorganisation.

I kommissionens förslag om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer[39] utvidgas direktivets räckvidd till att omfatta praktiktjänstgöring i andra medlemsstater. Direktivet gäller dock endast sådan praktiktjänstgöring som är ett villkor för tillträde till ett reglerat yrke och inte praktiktjänstgöring på den öppna marknaden där problemen oftast uppstår.

Arbetsmarknadens parter har den viktigaste uppgiften när det gäller att se till att praktiktjänstgöringen är av hög kvalitet

I april 2012 inledde kommissionen ett offentligt samråd[40] om kvalitetskriterier för praktiktjänstgöring. Samrådet följdes i september 2012 av första fasen av ett samråd med arbetsmarknadens parter. Av båda samråden framgick att det rådde samförstånd om att praktiktjänstgöring är nyttigt, men man påpekade att det saknades kvalitet och att det var vanligt i hela Europa att praktikanter utnyttjades, vilket klart visade att man måste vidta åtgärder i dessa frågor. Emellertid gick åsikterna isär om vad sådana åtgärder skulle omfatta och hur de skulle se ut. Kommissionen vill nu få in åsikter från arbetsmarknadens parter enligt artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om innehållet i de planerade insatserna på EU-nivå för att anta kvalitetskriterier[41]. Om arbetsmarknadens parter inte önskare förhandla kommer kommissionen att lägga fram sitt förslag under 2013.

2.           Europeiska alliansen för lärlingsutbildning

Väl utformade system för lärlingsutbildning underlättar övergången från skola till arbete…

Företagsbaserad lärlingsutbildning (också kallade varvad utbildning) gör det möjligt för ungdomar att få både arbetslivserfarenhet och praktiska färdigheter tack vare ett anställningsavtal vid ett företag, samt förvärva teoretiska kunskaper, ofta vid en utbildningsanstalt. Det finns bra exempel i några medlemsstater på hur lärlingsutbildning kan användas på bästa sätt för att underlätta övergången från utbildning till arbete.

Det rådet ett utbrett behov att förbättra tillgången och kvaliteten på lärlingsutbildning: år 2012 riktade rådet landsspecifika rekommendationer till sju medlemsstater beträffande lärlingsutbildning och till tre medlemsstater om yrkesutbildning. Även i de övriga medlemsstaterna skulle mycket kunna göras för att förbättra lärlingsutbildningen och använda ESF-medlen på bättre sätt till detta.

De faktorer som bidrar till en lyckad lärlingsutbildning kan delas in i tre huvudgrupper. För det första är solida partnerskap mellan yrkesutbildningsanstalter och företag avgörande för lärlingsutbildningens framgång. Yrkesutbildningsanstalterna måste arbeta i nätverk tillsammans med företag i närmiljön. Mer allmänt är ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter nödvändigt för att lärlingsutbildningarna förblir tidsanpassade, så att de färdigheter som förvärvas håller samma takt som behoven. Utbildnings- och yrkesstandarderna måste regelbundet ses över och uppdateras, och arbetsmarknadens parter har goda förutsättningar för att tillhandahålla underlag för detta. För det andra bör både kvalifikationerna och lärprocessen vara av hög kvalitet för att man ska ta tillvara hela potentialen i lärlingsutbildning och se till att denna modell erkänns som en värdefull utbildningsbana som kan tas med till andra länder och öppna dörren mot högkvalificerade jobb. För det tredje bör lärlingsutbildningen vara väl integrerad med det nationella eller regionala utbildningssystemet och grundas på tydliga bestämmelser. I bestämmelsen bör man klart ange varje parts ansvar, rättigheter och skyldigheter och främja samarbete och engagemang bland ett brett spektrum intressenter. Slutligen bör det också understrykas att ungdomar som har hoppat av skolan eller riskera att göra det särskilt behöver stöd för att bestämma sig för lärlingsutbildning.

… kräver att arbetsgivare engagerar sig...

En bra styrning av arbetsbaserat lärande innebär ett kostnads–nyttoförhållande som uppmuntrar arbetsgivare till medverkan. Arbetsbaserat lärande kan bara finnas i ett land om företag engagerar sig i idén och erbjuder lärlingsplatser och studentpraktik eller samarbetar med skolor.

Regelverken bör säkerställa att det finns lämpliga incitament för arbetsgivare att tillhandahålla tillräckligt många lärlingsplatser. Man bör beakta de särskilda behoven hos små och medelstora företag, som måste hantera särskilda utmaningar och har begränsade resurser. Incitamenten kan vara finansiella, till exempel skatteförmåner, subventioner eller andra, men också icke-finansiella, exempelvis tillgång till vissa stödtjänster som hjälper företagen att ta emot lärlingar. I detta sammanhang kan Eruf-stöd till små och medelstora företag få en positiv inverkan.

Förutom att stödjande av lärlingsutbildning är ett utmärkt sätt att observera eventuella kandidater till framtida anställning, ger det mer allmänna långsiktiga ekonomiska vinster och är ett uttryck för samhällsansvar.

… och kan få stöd ur EU-medel

Med hänsyn till att man snabbt måste förbättra kvaliteten på och tillgången till lärlingsutbildning och stödja medlemsstaternas samarbete inom yrkesinriktad utbildning kommer kommissionen att upprätta en europeisk allians för lärlingsutbildning. Kommissionen har redan framhållit att gott samarbete mellan alla intressenter är avgörande för att sådana initiativ ska bli lyckade[42]. Denna allians skulle samla intressenter från myndigheter, näringslivet och arbetsmarknadens parter, forskare och utbildare inom yrkesinriktad utbildning samt företrädare för ungdomar. Den skulle sammanföra de olika befintliga insatserna och sprida fördelarna och tillvägagångssätten i lyckade lärlingsutbildningssystem och hur de byggs upp. Alliansen skulle också bidra till att utarbeta gemensamma läroplaner för varvad utbildning för olika yrken, underlätta erkännandet av lärlingsutbildning i andra länder och främja ett lämpligt regelverk.

Inom denna allians kommer kommissionen också att främja nationella partnerskap för att utveckla varvad utbildning. Partnerskapen bör sammanföra företrädare för näringslivet, myndigheter som ansvarar för utbildning och sysselsättning, ESF:s förvaltningsmyndigheter samt arbetsmarknadens parter så att man kan reda ut hur man kan stärka lärlingsutbildningens roll i medlemsstaternas arbetsmarknads- och utbildningssystem och hur nationella ESF-anslag kan användas i utformningen och genomförandet av varvad utbildning.

Verksamhet som liknar alliansen för lärlingsutbildning pågår redan i olika sektorer. En allians på EU-nivå inom informations- och kommunikationsteknik är under framväxt[43].

3.           Rörlighet för ungdomar      

Bättre rörlighet skulle innebära flersysselsättningsmöjligheter…

Skillnaderna i ungdomsarbetslöshetsnivåerna och samtidigt ett tilltagande antal lediga arbeten i vissa medlemsstater visar att rörlighet inom EU kan ge unga människor fler sysselsättningsmöjligheter. Praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning över gränserna erbjuder många fördelar i detta hänseende, tillsammans med chansen att pröva på arbete i ett annat land utan att med detsamma förbinda sig till längre anställning. Emellertid är sådana möjligheter ännu inte vanliga. Detta står i direkt motsats till ungdomarnas allmänna öppenhet vad gäller rörlighet och till den framgång som programmen för utbildning utomlands har, exempelvis Erasmus och Leonardo.

… som EU- instrumenten stöder…

Det nyligen antagna Eures-beslutet[44] om att göra om det europeiska jobbnätverket till ett resultatinriktat instrument för matchning och placeringar har direkt betydelse för ungdomar, eftersom det bland annat kommer att utvidgas till arbetsinriktad lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring. Dessutom har kommissionen avsikten att vidareutveckla sitt initiativ ”Ditt första Eures-jobb” för att hjälpa EU-medborgare i åldern 18–30 år att hitta arbete i en annan medlemsstat. Systemet kombinerar individanpassade tjänster för jobbmatching och placering med EU:s finansiella incitament (bidrag till kostnader för resor till jobbintervjuer, utbildning före jobbet och integreringsinsatser). Kommissionen kommer att bygga vidare på detta genom att 2013 starta ett initiativ om offentliga arbetsförmedlingar för att den europeiska arbetsmarknaden ska fungera bättre. Arbetsförmedlingarna kommer att få en större uppgift för att undersöka alla jobbmöjligheter som kan skapas genom rörlighet inom EU och se till att alla EU-medborgare, särskilt ungdomar, har bra sysselsättningsutsikter. Detta kommer att göra den europeiska arbetsmarknaden mer effektiv genom att minska riskerna för större diskrepanser och bidra till att hantera brister på arbetskraft och färdigheter i framtiden.

… men kräver ytterligare insatser

Med hänsyn till att man snabbt måste ta itu med ungdomsarbetslösheten är dock ytterligare insatser väsentliga. Kommissionen uppmanar EU:s budgetmyndighet att se till att det finns adekvata resurser under och efter 2013 för att man ska kunna fortsätta stödja riktade rörlighetsinsatser som ”Ditt första Eures-jobb” och uppmanar medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar att vidareutveckla Eures-baserade program och integrera dem med sin gängse verksamhet.

Inom den närmaste framtiden måste man prioritera mer riktade och individanpassade insatser för alla arbetssökande, inbegripet ungdomar. Kommissionen kommer under 2013 att överväga, som del av den framtida Eures-delen i programmet för social förändring och social innovation, huruvida ett bredare program med Eures-jobb för ungdomar skulle vara hållbart och utnyttja lärdomarna från ”Ditt första Eures-jobb”-initiativet och från utbildningsprogrammen (Erasmus och Leonardo da Vinci). Detta skulle kunna hjälpa unga människor att söka och hitta arbetstillfällen, arbetserfarenhet, lärlingsutbildning och praktiktjänstgöring i en annan medlemsstat[45].    

VI.         Vägen framåt        

Trots en rad ansträngningar både på EU-nivå och på nationell nivå har utsikterna för europeiska ungdomar för att få ett arbete ytterligare försämrats under det gångna året. Det behövs kraftfullare insatser utan dröjsmål. I detta meddelande anges kommissionens analys av läget och en översikt över vad som kan göras med hjälpa av instrument för sysselsättningspolitik, på EU- och medlemsstatsnivå för att råda bot på situationen. Insatserna måste vidtas tillsammans och starka partnerskap med förtroende måste upprättas med alla intressenter, såväl arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter, arbetsgivare som ungdomsorganisationer. Det är Europas ekonomiska och sociala framtid som står på spel.       

Kommissionen

· uppmanar medlemsstaterna att snabbt anta förslaget till rådets rekommendation om att upprätta en ungdomsgaranti, vilken ingår i detta paket, och införa sina system för ungdomsgaranti under 2013,

· uppmanar arbetsmarknadens parter att arbeta för kvalitetskriterier för praktiktjänstgöring för att se till att praktiktjänstgöring ger unga människor en arbetserfarenhet av hög kvalitet under trygga förhållanden,

· kommer att upprätta en europeisk allians för lärlingsutbildning för att förbättra kvaliteten och tillgången på lärlingsutbildning och främja nationella partnerskap för varvad yrkesutbildning, samt

· kommer under första halvåret 2013 att inleda ett samråd med intressenter om att utarbeta ett program för Eures-jobb för ungdomar, och lägga fram ett initiativ för att ge mer struktur åt EU:s instrument, finansiering och styrformer inom rörlighet som motsvarar deras vikt.

[1]               Eurostats huvudindikatorer för arbetskraften, med säsongsanpassade kvartalsuppgifter, där ungdomar definieras som personer under 25 år, och vuxna som personer över 25 år.

[2]               De ungas situation (åtföljer EU:s ungdomsrapport) SWD(2012)257, 10.9.2012.

[3]               KOM(2011) 933, 20.12.2011.

[4]               Europeiska rådets slutsatser, EUCO76/12, 29 juni 2012 och EUCO 156/12, 19 oktober 2012.

[5]               Europaparlamentets resolution om Initiativet Bättre möjligheter för unga (2012/2617(RSP)) 24.5.2012.

[6]               COM(2012) 669, 20.11. 2012. I rådets slutsatser om europeiskt samarbete inom utbildning (Utbildning 2020) och EU:s ungdomsstrategi (KOM (2009) 200 slutlig, 27.04.2009) finns det också relevanta ramar för gemensamma europeiska insatser inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomssysselsättning.

[7]               SWD(2012) 406, 5.12.2012.

[8]               Europeiska kommissionen, 2012, Study on a comprehensive overview on traineeship arrangements in Member States, Europeiska kommissionen 2012, Apprenticeship supply in the Member States of the European Union, 2012 .

[9]               Eurostats huvudindikatorer för arbetskraften, med säsongsanpassade kvartalsuppgifter, där ungdomar definieras som personer under 25 år.

[10]             Arbetslöshetsandelen (det vill säga andelen unga arbetslösa i förhållande till hela den unga befolkningen) inbegriper en stor inaktiv grupp i den åldern som huvudsakligen deltar i utbildning, och kan på så sätt ge en mer fullständig bild av hur stor arbetslösheten är. Detta är av betydelse när man jämför länder med stora skillnader vad gäller ungdomsinaktivitet (se närmare uppgifter i Europeiska kommissionens rapport om sysselsättning i Europa 2007, kapitel 1).

[11]             Eurostats statistik om arbetskraften, med icke-säsongsanpassade kvartalsuppgifter(lfsq_pganws) och (lfsq_upgal) för andra kvartalet. Ungdomar: ålder 15–24 år, vuxna: ålder 25-64 år.

[12]             Eurostats statistik om arbetskraften, med icke-säsongsanpassade kvartalsuppgifter (lfsq_eppqa) och (lfsq_etpga) för andra kvartalet. Ungdomar: ålder 15–24 år, vuxna: ålder 25-64 år.

[13]             Uppgifter från 13 europeiska länder. Europeiska kommissionen: Employment and Social Developments in Europe (ESDE), 2012, ännu inte offentliggjord.

[14]             Se fotnot 12.

[15]             Se fotnot 12.

[16]             Uträkning gjord av Europeiska nätverket för experter på jämställdhet med ledning av modulen om övergång från skola till arbetsliv i 2009 år arbetskraftsundersökning.

[17]             Man talar om ”parallella arbetsmarknader” där det finns en stor andel främst unga arbetstagare med tidsbegränsade anställningsavtal, samtidigt som det finns tillsvidareanställningar med mycket större anställningstrygghet. Skillnaderna i anställningsskyddet för tillsvidareanställningar respektive tidsbegränsade anställningsavtal har fastställs som en väsentlig anledning till segmentering.

[18]             Eurostats statistik om arbetskraften, med icke-säsongsanpassade kvartalsuppgifter [lfsq_igaww] för andra kvartalet. Ungdomar: ålder 15–24 år, med uteslutning av ”inget svar”-svar.

[19]             Eurostats statistik om arbetskraften, [edat_lfse_20].

[20]             Europeiska kommissionen: Employment and Social Developments in Europe (ESDE), 2012, ännu inte offentliggjord.

[21]             De lågkvalificerade löper fortfarande den högsta risken att bli arbetslösa och deras utsikter kommer sannolikt att förvärras. Enligt Cedefops senaste färdighetsprognos (http://www.cedefop.europa.eu/EN/about-cedefop/projects/forecasting-skill-demand-and-supply/skills-forecasts.aspx), kommer antalet jobb i hela EU för personer med högst avslutad grundskola att gå ner med ytterligare 18,9 % mellan 2010 och 2020, efter att redan ha gått ner med 20,4 % mellan 2000 och 2010.

[22]             Uppdatering av meddelandet om industripolitik— COM (2012) 582, 10.10. 2012. Till exempel kommer det fram till 2015 att finnas upp till 700 000 lediga praktikplatser inom informations- och kommunikationsteknik i EU (se rapporten till Europeiska kommissionen Anticipating the Evolution of the Supply and Demand of e-Skills in Europe (2010-2015), Empirica och IDC Europe, 2009. Uppdaterad prognos framlagd vid konferensen om e-kompetens i Europa, Bryssel den 13 december 2011). Att åtgärda diskrepansen vad gäller färdigheter är också av stor betydelse inom hälsovård och social omsorg, samt i den miljörelaterade ekonomin.

[23]             Eurostats huvudindikatorer för arbetskraften, med säsongsanpassade kvartalsuppgifter, där ungdomar definieras som personer under 25 år.

[24]             Uppgifter om de åtgärder som redan vidtagits och nästa steg finns i åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar , SWD(2012) 406.

[25]             Vid det informella mötet i Europeiska rådet den 30 januari 2012 föreslog kommissionens ordförande José Manuel Barroso en pilotinsats för att hjälpa de åtta medlemsstater som har den högsta ungdomsarbetslösheten, nämligen att de skulle omdirigera en del av medlen ur sina strukturfonder till insatser mot ungdomsarbetslösheten.

[26]             SWD(2012)406, 5.12.2012.

[27]             Egenförtagare erkänns i allt större utsträckning som ett tänkbart yrkesval för ungdomar. Se även Entrepreneurship Education at School in Europe, Europeiska kommissionen, 2012.

[28]             Sifferuppgifterna i tabellen är provisoriska, enligt information i november 2012.

[29]             SWD(2012) 406, 5.12. 2012.

[30]             Vidare ingår den gemensamma rapporten om sysselsättning (bilaga till COM(2012) 750, 28.11.2012) i kommissionens paket för att inleda 2013 års Europeiska planeringstermin som understöder och vidareutvecklar den årliga tillväxtöversikten. Den bygger på det sysselsättningsrelaterade och sociala läget i Europa, genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna samt på resultaten av de landsvisa granskningarna av de nationella reformprogrammen som ledde till 2012 års landsspecifika rekommendationer och bedömningen av genomförandet hittills.

[31]             COM(2012) 750, 28.11. 2012.

[32]             Förslag till rådets rekommendation om inrättandet av en ungdomsgaranti, COM(2012) 729, 5.12.2012.

[33]             SWD(2012) 409, 5 december 2012.

[34]             Den årliga kostnaderna i Europa för unga människor som varken arbetar eller utbildar sig ligger för närvarande på 1,2 % av BNP, det vill säga 153 miljarder euro, se: Eurofound (2012), NEETs – Young people not in employment, education, or training: Characteristics, costs and policy responses in Europe, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

[35]             Investeringar i en ungdomsgaranti ingår inte i kategorin fasta bruttoinvesteringar i nationalräkenskaper.

[36]             Study on a comprehensive overview of traineeship arrangements in the EU Member States, Europeiska kommissionen (2012).

[37]             Att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar, EP 2009/2221(INI), 14.6.2010

[38]             Rådets slutsatser, 17.6.2011

[39]             Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning [...] om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden, KOM (2011)883 slutlig, 19.12. 2011.

[40]             SWD(2012) 99, 18.4.2012.

[41]             COM(2012) 728, 5.12.2012.

[42]             COM(2012) 669, 20.11.2012.

[43]             En bred koalition för IKT-jobb har som mål att samla intressenter för att ta itu med bristen på och diskrepansen i färdigheter som är utmärkande för IKT-arbetsmarknaden.

[44]             C(2012) 8548, 26.11.2012.

[45]             Kommissionen avser också att lägga fram ett initiativ om ett ”Unga på väg”-kort för att stödja unga människors rörlighet.