MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012-2013 /* COM/2012/0600 final */

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012-2013

1. INLEDNING

EU har fortsatt sin utvidgningspolitik i över fyra decennier. Genom successiva anslutningar har antalet medlemsstater undan för undan ökat från de ursprungliga sex till 27. Kroatien kommer att bli den 28:e medlemsstaten den 1 juli 2013. Genom sin utvidgningspolitik har EU ända från början svarat på de legitima strävandena hos Europas folk att förenas i ett gemensamt europeiskt projekt. Den har sammanfört folk och kulturer och berikat EU genom att tillföra mångfald och dynamik. Mer än tre fjärdedelar av EU:s medlemsstater är tidigare ”utvidgningsländer”.

I en tid då EU står inför stora utmaningar och betydande osäkerhet i världen och har fått ny vind i seglen för den ekonomiska, finansiella och politiska integrationen fortsätter utvidgningspolitiken att bidra till fred, säkerhet och välstånd i vår världsdel. Utsikterna till medlemskap på strikta men rättvisa villkor utgör en drivkraft för politiska och ekonomiska reformer, leder till samhälleliga omvandlingar och skapar nya möjligheter för befolkningen och näringslivet. Samtidigt ökar utvidgningen unionens politiska och ekonomiska styrka. Genom att utöva ledarskap genom sin utvidgningspolitik kan EU erhålla fördelar i form av en starkare och mer enad kontinent, och även visa sin fortsatta kapacitet som en global aktör.

Den senaste utvidgningen som omfattade länder i Central- och Östeuropa inte bara förenade öst och väst efter årtionden av konstgjord separation. Den ledde också till ömsesidiga fördelar i form av en djupare integration av handeln, en större inre marknad, stordriftsfördelar, ökade investeringar och fler arbetstillfällen. Från och med inledandet av förhandlingarna till själva anslutningen mer än trefaldigades exporten från EU till anslutningsländerna. Det uppskattas att en tredjedel av den redan höga tillväxten i utvidgningsländerna under samma period härrör från utvidgningen.

En förstärkning av rättsstatsprincipen och det demokratiska styret är av central betydelse för utvidgningsprocessen. Erfarenheterna från tidigare utvidgningar betonar vikten av ett ökat fokus på dessa områden och en ytterligare förbättring av processens kvalitet. Detta ligger till grund för och främjar stabiliteten i en region som under senare tid drabbats av konflikter. Det utgör ett stöd för upprättandet av en miljö i sydöstra Europa som gynnar tillväxt och drar till sig investeringar, ökat regionalt samarbete och lösning av gemensamma frågor, bl.a. bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Det innebär att man tar upp frågor som direkt rör medborgare i både EU och utvidgningsländerna när det gäller rättvisa, säkerhet och grundläggande rättigheter. I och med att rådet i juni godkände kommissionens förslag om ett nytt tillvägagångssätt när det gäller frågor som rör rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa, frihet och säkerhet som en del av förhandlingsramen för Montenegro, utgör rättsstatsprincipen en fast förankrad del av anslutningsprocessen, och utgör en grundsten även i kommande förhandlingar.

De pågående problemen i euroområdet har dominerat EU:s politiska dagordning under det gångna året. Tillsammans med den senaste tidens globala finansiella kris har detta visat på det ömsesidiga beroendet mellan de nationella ekonomierna både inom och utanför EU. De utmaningar som euroområdet står inför understryker vikten av att ytterligare befästa ekonomiska och finansiella stabiliteten och främja reformer och tillväxt, även i utvidgningsländerna. Den ökade ekonomiska, finansiella och politiska integrationen i EU som är ett resultat av detta måste också beaktas i utvidgningsprocessen. Att stärka utvidgningsländers förmåga att klara av krisen är en fråga av gemensamt intresse. För detta ändamål är utvidgningsprocessen ett kraftfullt verktyg. Ett starkare, utvidgat EU kommer att vara bättre rustat för dessa utmaningar. Dynamiken i den turkiska ekonomin, Turkiets geopolitiska roll, dess bidrag till energiförsörjningstryggheten och dess unga befolkning innebär en möjlighet för både Turkiet och EU när det gäller landets utsikter till anslutning.

Det ligger självklart i vårt gemensamma intresse att vi undanröjer riskerna för instabilitet på västra Balkan, med tanke på att regionen har har varit drabbad av krig och splittring. Utvidgningsprocessen stöder dem som förordar reformer i regionen och befäster ytterligare regionens övergång till demokrati efter kriget. Tack vare den kan vi undvika de mycket högre kostnaderna för att hantera följderna av instabilitet. Att stärka stabiliteten och demokratin i sydöstra Europa är också en investering i en djupgående och hållbar demokrati i EU:s grannskap i vidare bemärkelse. Den förnyade konsensus om utvidgning, som Europeiska rådet enats om, utgör fortfarande grunden för EU:s utvidgningspolitik. Denna politik bygger på principerna om konsolidering av åtaganden, rättvisa och stränga villkor samt god kommunikation med allmänheten, förenat med EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar. Den nuvarande utvidgningsagendan omfattar länderna på västra Balkan, Turkiet och Island. EU har alltid framhållit det integrerande syftet med politiken gentemot länderna på västra Balkan, och Europeiska rådet har vid en rad möten bekräftat att hela regionens framtid finns i EU. Stabiliserings- och associeringsprocessen fortsätter att utgöra den gemensamma ramen för de nödvändiga förberedelserna.

Att trovärdigheten i utvidgningsprocessen upprätthålls är avgörande för processens framgång. Detta är fallet när det gäller att säkerställa långtgående reformer i utvidgningsländerna så att de uppfyller de uppställda kriterierna, särskilt de kriterier som fastställdes i Köpenhamn. Det är också fallet när det gäller att säkerställa stödet från medlemsstaterna och deras medborgare. Det är av avgörande betydelse att främja förståelse och en välunderbyggd debatt om utvidgningspolitikens effekter, särskilt i en tid då EU står inför stora utmaningar. I detta sammanhang är principen om att varje land ska bedömas utifrån egna meriter av avgörande betydelse. Den takt i vilken varje land framskrider mot medlemskap beror på hur väl det lyckas uppfylla de nödvändiga villkoren. Utvidgningen utgör således en process som stegvis bygger på att de berörda länderna genomför reformerna på ett stabilt och hållbart sätt. I det nya förhållningssättet till förhandlingarna på området rättsstatsprincipen poängteras behovet av påtagliga resultat i genomförandet av reformer, och dessa resultat bör förbättras under loppet av hela förhandlingsprocessen. Reformerna bör förankras ordentligt, med målet att de ska vara oåterkalleliga.

Kroatiens förestående anslutning, inledandet av anslutningsförhandlingar med Montenegro i juni och Serbiens status som kandidatland i mars visar att EU fullgör sina åtaganden så snart villkoren är uppfyllda. Denna positiva utveckling sänder också en tydlig signal om utvidgningens omdanande kraft och om vad som är möjligt i ett område som härjades av krig bara en halv generation tillbaka. Den fungerar som incitament och uppmuntran till alla länder i regionen att intensifiera sina egna förberedelser med sikte på EU-medlemskap.

Under det gångna året har en positiv utveckling ägt rum i utvidgningsländerna. Förutom i Kroatien, Montenegro och Serbien har positiva resultat uppnåtts i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, där anslutningsdialogen på hög nivå har lett till att myndigheterna tydligare riktat in sig på reformer. Tack vare dialogen mellan regeringen och oppositionen i Albanien har man i det stora hela kunnat ta sig ut ur det politiska dödläget och valreformer och parlamentariska reformer har antagits. Anslutningsförhandlingarna med Island framskrider väl. Turkiet har visat ett aktivt stöd för den nya positiva agenda som aviserades 2011 och lanserades av kommissionen i maj 2012.

Samtidigt har reformerna ännu inte genomförts i de flesta länder. Mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen, inbegripet bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, den administrativa kapaciteten, arbetslösheten, ekonomiska reformer och social integration utgör fortfarande stora utmaningar. Det krävs ofta att landet tar ett större ansvar för reformerna och uppbådar den nödvändiga politiska viljan för att göra framsteg. Att stärka yttrandefriheten och mediernas oberoende är fortfarande en stor utmaning. Ibland påverkas anslutningsprocessen fortfarande negativt av bilaterala frågor.

Utvidgningsprocessen är inkluderande till sin natur och förutsätter ett brett deltagande av berörda parter. I utvidgningsländerna bidrar ett brett politiskt samförstånd och befolkningens stöd för nödvändiga reformer på ett betydande sätt till den omvandling som krävs för att göra framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap.

Detta meddelande utgör en bedömning av det aktuella läget i EU:s utvidgningsagenda. På grundval av de åtföljande ingående landsspecifika analyserna[1] bedöms ländernas resultat när det gäller förberedelserna för medlemskap, dagsläget och utsikterna för de följande åren. Det ges även flera rekommendationer. Liksom under tidigare år ägnas särskild uppmärksamhet åt vissa viktiga utmaningar. Detsamma gäller för EU:s stöd till utvidgningsländerna, bland annat genom instrumentet för stöd inför anslutningen.

2. DE VIKTIGASTE UTMANINGARNA 2.1. Rättsstatsprincipen i centrum för utvidgningspolitiken

Erfarenheterna av de senast genomförda utvidgningarna och de utmaningar som utvidgningsländerna står inför visar på betydelsen av att ge rättsstatsprincipen en ännu centralare roll inom utvidgningspolitiken. Ett nytt förhållningssätt till förhandlingarna på området rättsväsen och grundläggande rättigheter och på området rättvisa, frihet och säkerhet föreslogs i fjolårets strategidokument och godkändes av rådet. Detta förhållningssätt återspeglas nu i den ram för förhandlingarna med Montenegro som antogs i juni 2012. Rättsstatsprincipen förankras där som en central del av anslutningsprocessen och bildar grundstenen även för kommande förhandlingar.

Länder som strävar efter en EU-anslutning måste visa sin förmåga att i alla stadier av anslutningsprocessen stärka det praktiska förverkligandet av de värden som unionen bygger på. De måste i ett tidigt skede inrätta de institutioner som har en nyckelställning när det gäller demokratiskt styre och rättsstatsprincipen och se till att dessa fungerar väl – alltifrån det nationella parlamentet till regeringen och rättsväsendet, inbegripet domstolarna och den allmänna åklagaren samt de brottsbekämpande organen.

Det finns flera viktiga utmaningar för de flesta utvidgningsländer på dessa områden:

När det gäller rättsväsendet måste länderna se till att det är oberoende, opartiskt och ansvarigt och kan garantera rättvisa rättegångar. Länderna måste också se till deras rättsväsenden fungerar effektivt, utan alltför utdragna rättsliga förfaranden. Strategier för reformer av rättsväsendet har ställts upp i de flesta länder. Framsteg har gjorts med att stärka de statliga rättsrådens oberoende och i vissa fall med nya förfaranden för utnämningar av domare. Många utmaningar återstår dock, särskilt när det gäller att sörja för stabilare förfaranden för utnämningar av domare och åklagare, för en jämvikt mellan rättsväsendets oberoende och ansvarighet, vilket inbegriper att lösa frågan om rättslig immunitet, och att minska den i många fall alltför stora eftersläpningen i handläggningen av mål. Verkställandet av domstolsavgöranden är fortfarande en utmaning. Förutom rättsliga och administrativa reformer behövs många fall en ändring av rättskulturen med en ökad inriktning på tillhandahållandet av en tjänst för medborgarna.

Korruptionen är fortfarande allmänt utbredd i de flesta utvidgningsländer. Korruptionen undergräver rättsstatsprincipen, inverkar negativt på företagsklimatet och de nationella budgetarna och påverkar medborgarnas vardag på många områden som hälso- och sjukvård och utbildning. Korruptionens utbredning gör det möjligt för organiserade kriminella grupper att infiltrera såväl den offentliga som den privata sektorn. Länderna måste säkerställa en stabil ram för förebyggande av korruption, i synnerhet i form av ökad insyn i offentliga organ och användningen av offentliga medel. De brottsbekämpande organen måste vara proaktiva, väl samordnade och effektiva, så att det kan säkerställas att fall av korruption, även på hög nivå, utreds ordentligt, lagförs och bestraffas. I många utvidgningsländer det behövs ytterligare insatser när det gäller finansiering av politiska partier och valkampanjer, hantering av intressekonflikter, insyn i offentlig upphandling, tillgång till information samt beslag och förverkande av tillgångar. I vissa fall har specialiserade åklagarmyndigheter inrättats och fungerar väl. Mycket arbete återstår när det gäller att visa upp goda resultat. Tillförlitlig statistik måste upprättas för att underlätta uppföljningen av hur väl strategierna mot korruption lyckas.

Kampen mot organiserad brottslighet är en viktig prioritering och utgör ett stort problem i de flesta utvidgningsländer. Eftersom en stor del av den brottsliga verksamheten är gränsöverskridande till sin karaktär krävs ett nära samarbete mellan brottsbekämpande organ och domstolar i regionen, med EU:s medlemsstater och på internationell nivå. De brottsbekämpande organen måste få tillgång till effektiva rättsliga verktyg och utredningsverktyg för att bekämpa och bestraffa organiserad brottslighet. Särskilt deras kapacitet att genomföra ekonomiska utredningar måste förbättras. Framsteg har gjorts, men i de flesta länder måste mycket mer göras för att garantera proaktiva utredningar, verkningsfull rättslig uppföljning och förbättrat nationellt och internationellt samarbete. Kommissionen fortsätter att stödja ett regional åklagarnätverk som ska bistås av utstationerade experter från medlemsstaterna. Det operativa samarbetet med relevanta europeiska organ, särskilt Europol, bör fortsätta.

Reformer av den offentliga förvaltningen är en fortsatt viktig prioritering bland de politiska kriterierna i de flesta utvidgningsländer. Reformer utgör en väsentlig del av ett demokratiskt styre och rättsstaten. De syftar till ökad öppenhet, ansvarighet och effektivitet och ökat fokus på medborgarnas och företagens behov. Lämpliga administrativa förfaranden, bl.a. när det gäller personalförvaltning och förvaltning av offentliga finanser, inbegripet skatteuppbörd och tillförlitliga och oberoende statistiska system, är av grundläggande betydelse för att staten ska fungera och för de reformer som behövs för EU-integrationen ska kunna genomföras. Länderna måste göra mer för att förbättra sin offentliga förvaltning på alla nivåer, på grundval av övergripande nationella strategier. Kommissionen är medveten om de utmaningar som utvidgningsländerna står inför och kommer att öka sin bedömnings- och övervakningskapacitet samt fastställa allvarliga brister och hjälpa till med planering, prioritering och genomförande av reformer.

Medborgerliga, politiska, sociala och ekonomiska rättigheter samt rättigheter för personer som tillhör minoriteter är viktiga frågor i de flesta utvidgningsländer. Dessa grundläggande rättigheter garanteras i det stora hela i lagstiftningen, men frågor som rör genomförandet kvarstår i många fall. I vissa fall återstår luckor i lagstiftningen, till exempel när det gäller räckvidden för lagstiftning mot diskriminering. De nationella institutionerna för mänskliga rättigheter, t.ex. ombudsmannaämbetet, kräver ofta en avsevärd förstärkning, liksom de brottsbekämpande organens hantering av frågor som hatbrott och könsrelaterat våld. Allmänna attityder i samhället till utsatta grupper, t.ex. etniska minoriteter, funktionshindrade samt homosexuella, bisexuella och transpersoner är fortfarande ett vanligt problem.

Utvidgningsländerna kännetecknas på det hela taget av ett pluralistiskt medielandskap. I vissa länder har det gjorts framsteg när det gäller att avkriminalisera förtal. I ett antal länder fortsätter dock yttrandefriheten att utgöra ett allvarligt problem, med politisk inblandning, ekonomiska påtryckningar, självcensur och ett otillräckligt skydd av journalister mot trakasserier och i värsta fall våldsamma attacker. Särskilt i Turkiet erbjuder den rättsliga ramen inte något tillräckligt skydd för yttrandefriheten, och det stora antalet mål där journalister åtalats, undersökningar riktade mot journalister och otillbörliga påtryckningar på medierna ger anledning till allvarlig oro.

Med tanke på de utmaningar som kvarstår på detta område planerar kommissionen att i maj 2013 anordna ett uppföljningsevenemang till Speak Up-konferensen i maj 2011. Tanken är att detta evenemang ska sammanföra media med det civila samhällets aktörer på västra Balkan och i Turkiet för att diskutera staternas åtgärder när det gäller nyckelprioriteringar för att uppnå europeiska standarder för yttrandefrihet. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta nära med Europaparlamentet på detta område. Dessa frågor kommer fortsättningsvis att ha en framskjuten ställning i anslutningsprocessen.

Med tanke på de utmaningar det rör sig om och reformernas långsiktiga karaktär kommer kapitlen rättsväsen samt grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet att tas upp på ett tidigt stadium i förhandlingarna så mycket tid som möjligt kan ägnas åt att upprätta den lagstiftning och institutioner som krävs till att uppnå goda resultat i genomförandet som innan förhandlingarna avslutas. De kommer att inledas på grundval av handlingsplaner som antas av de nationella myndigheterna. Kommissionen kommer att ge omfattande vägledning i sina rapporter över genomgången av regelverket för stödja kandidatländernas i utarbetandet av handlingsplanerna. En nyhet är införandet av mellanliggande riktmärken, som kommer att fastställas när förhandlingarna inleds. Först när dessa är uppfyllda ska rådet fastställa stängningsriktmärken.

På detta sätt kommer förhandlingarna att genomföras inom en strukturerad ram, där hänsyn tas till den tid som behövs för att genomföra reformer och uppnå goda resultat. Bland annat för att riktmärkena ska kunna uppdateras och en övergripande balans mellan kapitlen garanteras i förhandlingarna kommer processen att inbegripa skyddsåtgärder. Det nya tillvägagångssättet innebär också en större insyn och ett bredare deltagande i förhandlingarna och reformprocessen, och de länder som ansöker om medlemskap uppmanas att utarbeta sina reformprioriteringar genom samråd med berörda aktörer så att de kan få största möjliga stöd för genomförandet. Kommissionen kommer i sin övervakning att i högre grad fokusera på de framsteg som gjorts på dessa områden. IPA-medlen kommer att fortsätta att riktas in på stöd till genomförandet av reformer.

Att stärka rättsstatsprincipen och den offentliga förvaltningen är avgörande för att utvidgningsländerna ska närma sig EU och så småningom till fullo påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap. Redan innan anslutningsförhandlingarna inleds läggs större fokus på rättsstatsprincipen i enlighet med den nya strategin. Genomgången av de viktigaste kapitel som rör rättsstatsprincipen påbörjades redan innan förhandlingarna med Montenegro inleddes. De övriga kandidatländerna, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien, inbjöds också till mötena med förklarande genomgång. De viktigaste prioriteringar som fastställts som villkor för att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien är kraftigt inriktade på rättsstatsprincipen. Frågor som rör rättsstatsprincipen är centrala för de olika landsspecifika initiativ som kommissionen inlett under det senaste året och som anges i del 3 i detta meddelande.

2.2. Regionalt samarbete och försoning på västra Balkan

Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är viktiga inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen, och övervakas därför noggrant av kommissionen under alla stadier av anslutningsprocessen. Ytterligare framsteg har gjorts på detta område under det senaste året. De bilaterala och multilaterala kontakterna mellan ledare och politiker i regionen har fortsatt, även i fråga om känsliga områden som krigsförbrytelser, gränser, flyktingars återvändande, organiserad brottslighet och polissamarbete, och inom regionala forum som energigemenskapen, det gemensamma europeiska luftrummet, Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) och den regionala skolan för offentlig förvaltning. En ny generalsekreterare för det regionala samarbetsrådet utnämndes. Kommissionen ser fram emot att det regionala samarbetsrådet ytterligare utvecklar sin roll i det regionala samarbetet som en plattform för främjande av frågor av betydelse för hela regionen och dess EU-perspektiv, och att det regionala samarbetet på så sätt integreras i ländernas politiska dagordning. Det regionala samarbetet bör ske på regionernas eget initiativ och kontrolleras av dem.

Tvister rörande interetniska frågor eller frågor rörande status, bland annat i Bosnien och Hercegovina och i Kosovo[2], fortsätter att hindra institutionerna från att fungera normalt, vilket bromsar reformprocessen, ibland med mer omfattande regionala konsekvenser. Det bästa sättet för länderna att komma tillrätta med problemen är att fortsätta med framstegen mot ett EU-medlemskap. Svåra etniskt frågor kan lösas genom dialog och kompromisser, vilket framgår av det pågående genomförandet av Ohrid-ramavtalet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Meningsskiljaktigheter om Kosovos ställning har fortsatt att hindra en fördjupning av förbindelserna med EU. Frågan om norra Kosovo utgör fortfarande en stor utmaning. För att göra framsteg på dessa områden krävs att alla inblandade aktörer arbetar tillsammans i en konstruktiv anda.

Nya resultat uppnåddes i dialogen mellan Belgrad och Pristina i form av avtal på områdena regionalt samarbete och representation samt integrerad förvaltning av gränsen/gränslinjen. Det senare avtalet har ännu inte genomförts. Serbiens tolkning av avtalet om regionalt samarbete och Kosovos representation har slutligen tydliggjorts, och på grundval av det inledande genomförandet hindrar det inte längre ett heltäckande regionalt samarbete. Genomförandet av andra avtal som uppnåddes på områdena fri rörlighet, fastighetsregister, folkbokföringsregister, tullstämplar och ömsesidigt erkännande av examensbevis har varit ojämnt och har hittills varit av begränsad praktisk betydelse. I denna process måste ytterligare framsteg göras snarast.

Röster för försoning hörs nu mer allmänt bland befolkningen, vilket ger en stabilare grund för att ta itu med frågor som rör arvet efter kriget, t.ex. krigsförbrytelser, flyktingar och etniska spänningar. Initiativ från icke-statliga organisationer och det civila samhället, t.ex. Ungdomsinitiativet för mänskliga rättigheter, sannings- och försoningskommissionen (Recom) och Igmaninitiativet, spelar en viktig roll när det gäller att främja försoning mellan invånarna i regionen och bör därför stödjas. Vaksamhet kommer dock fortfarande att krävas under de kommande åren när det gäller att motverka nationalistiska reflexer. Särskilt regeringar och politiska ledare måste göra mer för att främja en miljö där det går att bearbeta det förflutna. De frågor som kvarstår från tidigare konflikter, tillsammans med andra olösta bilaterala frågor utgör allvarliga problem för stabiliteten på västra Balkan och behöver lösas snarast. Om en lösning kan nås undanröjs ett betydande hinder på västra Balkans väg mot ett EU-medlemskap.

När det gäller krigsförbrytelser är det avgörande för en varaktig försoning att slutföra processen för att skipa rättvisa med avseende på brott som begicks under kriget i f.d. Jugoslavien. Samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) har fortsatt. Länderna i regionen har tidigare genomfört beslutsamma åtgärder som utgör en god grund för Ictys slutförande av sitt arbete. Några rättegångar kan dock komma att fortsätta efter december 2014 som tidigare angivits som slutpunkt för genomförandet. Även om Icty avvecklas står de berörda regeringarna fortfarande inför stora utmaningar när det gäller att bekämpa straffrihet för krigsförbrytelser inom landets egna jurisdiktion. Genom politisk vilja, ökad fokusering av resurserna, ytterligare regionalt samarbete och en lösning av problemet med utlämning av egna medborgare kan länderna i regionen se till att rättvisa skipas för de tusentals människor som fallit offer för krigen. Man har ännu inte på allvar tagit itu med frågan om försvunna personer. Kommissionen stöder till fullo den pågående Eulex-övervakade utredningen av påstådda brott, inbegripet handel med organ, som begåtts under perioden under och efter konflikten i Kosovo och som tas upp i Marty-rapporten som antagits av Europarådets parlamentariska församling.

När det gäller flyktingar undertecknades en ministerförklaring av Serbien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro i Belgrad i november 2011, med ett förnyat politiskt åtagande om att slutföra Sarajevoprocessen. Ett regionalt bostadsprogram godkändes och lades fram vid en internationell givarkonferens i april 2012, där EU och det internationella samfundet gjorde åtaganden om ytterligare betydande finansiellt stöd. De nationella myndigheterna måste säkerställa genomförandet av programmet, som syftar till att underlätta att de mest utsatta flyktingarna varaktigt kan återvända till sina ursprungsregioner eller integreras lokalt där de har funnit en fristad. Detta skulle göra det möjligt att stänga de slutliga flyktingmottagningarna för flyktingar och internflyktingar från regionen och att slutföra den formella avregistreringen av de 74 000 flyktingar som för närvarande återstår. Kommissionen välkomnar denna utveckling och uppmanar länderna att agera med kraft för att lösa de återstående frågorna rörande flyktingar och internflyktingar.

Frågor rörande minoriteter är fortfarande en stor utmaning på västra Balkan. På det hela taget har solida och detaljerade ramar införts för skyddet av minoriteter. Samtidigt är genomförandet i praktiken ofta komplicerat, framför allt om det finns kopplingar till konflikter under senare tid. En allmän kultur av acceptans för minoriteter måste uppmuntras genom utbildning, skapande av bred offentlig diskussion och informationskampanjer Fall av hatbrott och diskriminering måste motverkas på ett proaktivt sätt. Romerna är fortfarande särskilt missgynnade i hela regionen. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja åtgärder i detta avseende, bland annat inom ramen för Årtiondet för integrering av romer. Länderna bör genomföra de operativa slutsatser som de anslöt sig till vid de seminarier om romska frågor som anordnades av kommissionen under 2011.

Olösta bilaterala frågor måste i en anda av god grannsämja tas upp av de berörda parterna så tidigt som möjligt under utvidgningsprocessen, med beslutsamhet och med hänsyn till EU:s övergripande intressen. Det har gjorts få framsteg i dessa frågor under det gångna året. Kommissionen uppmanar parterna att göra sitt yttersta för att lösa olösta tvister i enlighet med etablerade principer och med etablerade medel, t.ex. genom att vid behov hänskjuta frågor till Internationella domstolen eller något annat befintligt eller för ändamålet inrättat tvistlösningsorgan. Bilaterala frågor bör inte bromsa anslutningsprocessen. Kommissionen är beredd att bidra till att skapa de politiska impulser som behövs för att finna lösningar och stödja initiativ på detta område. Avtalet om ett skiljeförfarande i gränskonfliktfrågan mellan Slovenien och Kroatien, som har börjat genomföras under 2012, banar vägen för en lösning av denna bilaterala fråga, och är ett bra exempel på hur man kan gå vidare. Kommissionen understryker betydelsen av Kroatiens förklaring om att främja europeiska värderingar i sydöstra Europa, och särskilt Kroatiens åtagande om att bilaterala frågor inte bör hindra kandidatländernas anslutningsprocess. När det gäller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien understryker kommissionen att det är av största vikt att under FN:s överinseende nå en framförhandlad och ömsesidigt godtagbar lösning på frågan om landets namn. Detta bör ske utan vidare dröjsmål.

2.3. Ekonomiska och sociala utmaningar

Att stärka den ekonomiska återhämtningen i utvidgningsländerna

Bilden är blandad när det gäller den socioekonomiska utvecklingen i utvidgningsländerna. Alla utvidgningsländer har till stor del bibehållit den övergripande makroekonomiska stabiliteten, men de finanspolitiska riskerna har ökat avsevärt i flera av länderna. Effekterna av den ekonomiska krisen märks av i hela regionen, och västra Balkan har på nytt gått in i recession, med förhållanden med låg konkurrenskraft, låga intäkter och investeringar samt med en stor och ökande arbetslöshet.

Tillväxten i den turkiska ekonomin beror till stor del på en försiktig makroekonomisk politik och reformer som inleddes långt innan den globala krisen. För att upprätthålla tillväxten och ytterligare stärka ekonomin återstår dock mycket att göra. Den positiva utvecklingen i den turkiska ekonomin ger möjlighet att genomföra ytterligare strukturreformer, i synnerhet när det gäller utbildning, infrastruktur, och arbetsmarknadspolitik.

Efter banksystemets sammanbrott krympte den isländska ekonomin med 12 % totalt sett. Återhämtningen tog fart 2011, tack vare både export och en stark inhemsk efterfrågan, och den har fortsatt i år. Stabilitet i ekonomin har uppnåtts genom en beslutsam omstrukturering och förstärkning av banksektorn, konsolidering av de offentliga finanserna och en försiktig policymix. Detta har dock skett i skydd av kapitalkontroller, och att avskaffa dem är en utmaning.

Efter viss återhämtning under 2010 och 2011 krympte de flesta ekonomier på västra Balkan igen 2012, till följd av den negativa utvecklingen i EU. Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Serbien befinner sig i recession på nytt. Albanien, Kosovo och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien klarar av de ogynnsamma förhållandena bättre. I dessa länder fortsatte tillväxten, eftersom de har kunnat upprätthålla den inhemska efterfrågan och de påverkas i mindre utsträckning av den minskade handeln. Den finansiella sektorn har förblivit stabil i alla länder, även om låneportföljens kvalitet ytterligare har försämrats.

Den ihållande depressionen har uppenbart förvärrat de redan svåra sociala förhållandena. Arbetslösheten har fortsatt att öka och är nu i genomsnitt 21 % på västra Balkan, dock mycket högre i Bosnien och Hercegovina, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Kosovo. I synnerhet ungdomarna har drabbats. Än mer oroande är det faktum att de positiva resultaten när det gäller fattigdomsbekämpning från tiden före krisen nu håller på att omintetgöras. Särskilt den framväxande medelklassen har blivit mer utsatt, och hushållens finansiella buffertar och besparingar är uttömda. Enligt olika opinionsundersökningar ökar allmänhetens missnöje med den ekonomiska och sociala situationen i takt med att många människor ofta inte längre har råd med grundläggande varor och tjänster. Denna utveckling, i förening med den svagare tillväxten i år, eller rentav en ny recession, tyder på ett behov av en mer proaktiv strategi för att åtgärda de försämrade sociala förhållandena med bland annat arbetslöshet och fattigdom, t.ex. genom att främja investeringar och därmed skapande av arbetstillfällen samt genom en inriktning på bättre investeringar inom den sociala sektorn.

Det finns en medvetenhet om behovet av prioriterade reformer och åtgärder för tillväxt och sysselsättning. Det politiska engagemanget för att genomföra dessa reformer är dock ofta alltför svagt. Skatteuppbörden, budgetplaneringen och budgetgenomförandet har inte förbättras tillräckligt under årens lopp. Överföringarna av budgetmedel är fortfarande dåligt inriktade och bidrar inte till att förbättra den sociala situationen. Arbetsmarknaden har mestadels ännu inte reformerats och de yrkesinriktade utbildningssystemen bidrar inte till att minska glappet mellan befintlig kompetens och behov. Detta innebär att många arbetstagare söker jobb utomlands, vilket på kort sikt ger fördelar för ekonomierna i form av penningförsändelser och minskad arbetslöshet, men begränsar på längre sikt tillväxtmöjligheterna på grund av kompetensflykt och minskad arbetskraft. På mikroekonomisk nivå har många länder genomfört reformer för att underlätta företagsetableringar eller utformat system för att locka till sig utländska investerare, men företagsklimatet hämmas fortfarande av den svaga rättsstaten och den stora informella sektorn.

EU har åtagit sig att fortsätta hjälpa länderna med politisk rådgivning och ekonomiskt stöd och samarbetar nära med internationella finansinstitut för att kanalisera fördelaktiga lån till prioriterade områden.

Kommissionen arbetar även fortsättningsvis för att få med utvidgningsländerna i Europa 2020-strategin. Kommissionen kommer att utreda möjligheten att inrikta mötena inom ramen för stabiliserings- och associeringskommittén på frågor om konkurrenskraft och sysselsättning. I linje med Europa 2020-strategin uppmuntras utvidgningsländerna därför att överväga att ställa upp nationella mål för sysselsättning, innovation, klimatförändring/energi, utbildning, fattigdomsminskning och social inkludering. Från och med 2013 kommer kommissionen dessutom att stegvis inleda en dialog med utvidgningsländerna om sysselsättning och program för sociala reformer och tillämpa en övergripande strategi för sysselsättning och socialpolitik. Kommissionen kommer också att främja ett ökat deltagande i EU-program, så att utvidgningsländerna kan samarbeta med medlemsstaterna på de områden som omfattas av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020.

Regionala grupper och det regionala samarbetsrådet har gjort goda framsteg när det gäller att anpassa Europa 2020-processen till regionala behov och förhållanden. I år åtog sig ministrarna med ansvar för handel och investeringar att regelbundet ställa upp riktmärken för politiken på områdena regional handel, privat forskning, företagande och skapande av arbetstillfällen. Kommissionen kommer att stödja dessa gemensamma reformansträngningar och den regionala övervakningsstrategin, bland annat med IPA-medel.

Ett utökat regionalt ekonomiskt samarbete kan bidra till att mildra krisens effekter. Den regionala handeln utgör omkring 17 % av all handel i regionen. Flödena mellan Ceftaländerna har påverkats mindre av krisen och har på sistone återhämtat sig snabbare än handeln med EU. Handeln domineras emellertid av livsmedel och råvaror, och varor med större förädlingsvärde utgör endast en liten del av handelsflödena. Cefta har engagerat sig för en liberalisering av vissa tjänster, vilket kan ge alla parter viktiga fördelar. Integrationen av energi- och transportmarknaderna gör regionen mer konkurrenskraftig och skapar förutsättningar för att locka investerare på dessa områden.

Investeringsramen för västra Balkan har upprättats för att sammanföra nationella givare och internationella finansinstitut för att utveckla en reserv av projekt i dessa länder. Inom investeringsramen tillhandahåller kommissionen, bilaterala givare och internationella finansinstitut 8 miljarder euro i stöd till investeringar i transport, energi, miljö, klimatåtgärder, den sociala sektorn och den privata sektorn samt utveckling av små och medelstora företag. Investeringsramen kommer att spela en allt viktigare roll för att utarbeta och stödja dessa investeringar som är nödvändiga för ökad tillväxt och sysselsättning.

Ekonomisk styrning i EU och utvidgningsländerna

Med tanke på de djupgående förändringar av den ekonomiska styrningen inom EU som pågår är det viktigt att fortsätta informera kandidatländerna om processen och knyta dem närmare till den, även med tanke på att ländernas ekonomiska integration med EU numera är omfattande.

Europeiska kommissionen förfogar över en rad instrument för att hålla utvidgningsländerna informerade om vad som händer inom EU:s ekonomiska politik. Dessa omfattar regelbunden bilateral politisk och ekonomisk dialog samt den multilaterala ekonomiska dialogen mellan kommissionen, EU:s medlemsstater och kandidatländerna i samband med övervakningen av de offentliga finanserna inför anslutningen.

Kommissionen kommer gradvis att anpassa EU:s ekonomiska övervakning av kandidatländerna till den förbättrade ekonomiska styrningen i EU. De länder som deltar kommer därför att uppmanas att stärka sina medelfristiga ekonomiska program, genom att i linje med Europa 2020-strategin lägga större tonvikt på hållbarheten i landets ställning gentemot utlandet och på de viktigaste strukturella hindren för tillväxt. Mer uppmärksamhet kommer också att ägnas åt att ytterligare stärka de nationella finanspolitiska ramverken, som måste följa kvalitetsnormerna. Kandidatländerna kommer att uppmanas att göra ett kraftfullt politiskt åtagande för att följa upp de överenskomna rekommendationerna från det årliga gemensamma Ekofinmötet. Genom det gemensamma Ekonfinmötet och de forum som är knutna till stabiliserings- och associeringsavtalet informeras kandidatländerna vid behov om den övriga utvecklingen när det gäller utformningen av EU:s ekonomiska styrning.

Vid kommande klargörande möten för genomgång av gemenskapens regelverk får länderna veta mer om förändringar i skyldigheterna inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen samt den nya strukturen för den finansiella tillsynen. Kommissionen kommer att utreda möjligheten att till dessa möten inbjuda kandidatländer med vilka förhandlingar ännu inte har inletts. Under loppet av anslutningsförhandlingarna kan kommissionen dessutom hålla ytterligare genomgångsmöten när viktig ny lagstiftning har antagits.

3. UPPRÄTTHÅLLA TAKTEN I UTVIDGNINGEN OCH REFORMERNA

Utvidgningsländerna står inför många utmaningar, framför allt på områden såsom rättsstatsprincipen, korruption, organiserad brottslighet, ekonomi och social sammanhållning. Mot bakgrund av den ekonomiska stagnationen finns det dessutom en risk för att populism och motstånd mot grundläggande reformer vinner insteg. På västra Balkan är det särskilt viktigt att länderna håller sig kvar på den inslagna reformvägen, lägger arvet från det förflutna bakom sig och investerar i sin framtid i EU. Det ligger även i EU:s intresse att de framgångsrikt genomför reformer. Utvidgningen är ett gemensamt projekt. Att upprätthålla takten både i utvidgningen och i reformerna är två sidor av samma mynt.

Kommissionen söker i allt högre grad innovativa strategier för att hantera de utmaningar som uppstår i kandidatländerna och i anslutningsprocessen. Kriterierna och villkoren för medlemskap är oförändrade. På många områden behövs det dock skräddarsydda lösningar för att de enskilda länderna ska kunna hantera svåra situationer, t.ex. vid blockeringar i anslutningsprocessen. Detta gäller inte bara för rättsstatsprincipen och reformen av den offentliga förvaltningen utan också i fråga om förstärkning av demokratin, god samhällsstyrning samt ekonomiska och sociala frågor. Sådana initiativ ger fart åt reformerna. De ersätter dock inte anslutningsförhandlingarna utan utgör en bro till dem.

Med avstamp i 2011 års strategidokument för utvidgningen och rådets slutsatser från december 2011 lanserades en positiv agenda för förbindelserna mellan EU och Turkiet i maj 2012. Syftet med agendan är att stödja anslutningsförhandlingarna, i enlighet med förhandlingsramen samt rådets slutsatser i samma fråga. Agendan omfattar en rad områden av gemensamt intresse, bland annat politiska reformer, utrikespolitisk dialog, anpassning till EU:s regelverk, viseringar, rörlighet och migration, energi, bekämpning av terrorism och deltagande i EU-program.

En anslutningsdialog på hög nivå inleddes med f.d. jugoslaviska prepubliken Makedonien i Skopje i mars 2012. Genom anslutningsdialogen ges EU-integrationen en framskjuten plats på den inhemska dagordningen och den får ny vind i seglen genom denna strukturerade diskussion på hög nivå om de främsta utmaningarna och möjligheterna när det gäller reformerna. De viktigaste frågorna gäller yttrandefrihet, rättsstatsprincipen och etniska relationer, utmaningar i fråga om valreformen, reform av den offentliga förvaltningen och förstärkning av marknadsekonomin och goda grannförbindelser. Regeringen gör framsteg när det gäller de ambitiösa reformmål som den ställt upp i sin färdplan, där enskilda åtgärder och en tidsplan för genomförandet anges.

I Albanien har kommissionen haft ett nära samarbete med regeringen och oppositionen för att hjälpa landet att övervinna politiska hinder för ytterligare valreformer och parlamentariska reformer och för att skapa gynnsamma förutsättningar för vidare framsteg, särskilt till stöd för EU:s dagordning. Tack vare detta kunde man se över handlingsplanen avseende de viktigaste prioriteringarna i kommissionens yttrande, inom ramen för en öppen process med ett brett deltagande. Regeringen har ställt EU-dagordningen i centrum för sina åtgärder och har nått framgångar i fråga om de delresultat som anges i planen, bland annat när det gäller parlamentariska reformer och valreformer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

En dialog på hög nivå om anslutningsprocessen inleddes med Bosnien och Hercegovina i Bryssel i juni 2012. Syftet med detta initiativ är att hjälpa landet att gå vidare i EU-anslutningsprocessen genom att förklara kraven och metoden för anslutningsförhandlingarna och vad som konkret förväntas av ett land i denna process. Avsikten är att den ska upprätthålla den politiska drivkraften när det gäller EU-dagordningen trots den pågående politiska krisen. Mötet i juni ledde till gemensamma slutsatser och en färdplan för EU- integrationen med sikte på ett uppfyllande av villkoren för att stabiliserings- och associeringsavtalet ska träda i kraft och på en trovärdig EU-medlemskapsansökan. Detta förutsatte en mekanism för samordning av alla behöriga myndighetsnivåer i EU-frågor, så att landet kunde tala med en röst. Kommissionen beklagar att resultaten fortfarande inte uppfyller förväntningarna. Den strukturerade dialog om rättsliga frågor som inleddes med Bosnien och Hercegovina 2011 har haft positiva återverkningar på genomförandet av strategin för reform av rättsväsendet 2009–2013.

Europeiska kommissionen och Kosovo inledde en strukturerad dialog om rättsstatsprincipen i maj 2012. Dialogen ska hjälpa Kosovo att lösa problem rörande rättsstatsprincipen, vilket är en viktig fråga för västra Balkan som helhet. I detta skede kommer kommissionen att inrikta sig på rättsväsendet, kampen mot organiserad brottslighet och korruption.

Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta för dessa och andra initiativ för att upprätthålla takten i anslutningsprocessen och anslutningsprocessens omdanande kraft, och för att garantera utvidgningspolitikens flexibilitet.

4. FRAMSTEG I UTVIDGNINGSLÄNDERNA OCH DET FORTSATTA ARBETET 2012–2013 4.1. Västra Balkan

Kroatien

Samtidigt med detta meddelande har kommissionen antagit ett meddelande om de viktigaste slutsatserna av den övergripande övervakningsrapporten om Kroatiens beredskap för medlemskap i EU. Kommissionen kommer att fortsätta att fram till anslutningsdagen övervaka de åtaganden som Kroatien gjort under anslutningsförhandlingarna, och ett meddelande med en slutlig övervakningsrapport planeras till våren 2013.

Montenegro

29 juni 2012 godkände Europeiska rådet rådets beslut att, på grundval av en rapport från kommissionen, inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro. Förhandlingarna inleddes vid den första regeringskonferensen samma dag. Anslutningsförhandlingarna kommer att föras i överensstämmelse med den av rådet antagna förhandlingsramen, där det nya tillvägagångssättet för kapitlen om rättsväsendet och grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet ingår, vilket stärker rättsstatsprincipen vid förhandlingarna.

Inledandet av anslutningsförhandlingar återspeglar Montenegros fortsatta framsteg med viktiga reformer. Montenegro uppfyller de politiska kriterierna i tillräckligt hög grad. Den rättsliga och institutionella ramen och politiken har förbättrats i syfte att stärka parlamentets funktion, rättsväsendet, politiken för korruptionsbekämpning, de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter. Den pågående reformerna av konstitutionen och den offentliga förvaltningen har framskridit ytterligare. Montenegro har fortsatt att på ett smidigt sätt genomföra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Landet har fortsatt att spela en konstruktiv roll i regionen och att uppfylla sina internationella åtaganden.

Montenegro måste göra större ansträngningar för att uppnå ytterligare resultat i fråga om rättsstatsprincipen, i syfte att genomföra oåterkalleliga reformer, särskilt när det gäller organiserad brottslighet och fall av korruption, även på hög nivå. Montenegro måste slutföra processen genom ändringar av lagstiftningen för att garantera rättsväsendets oberoende. Ansvarigheten inom rättsväsendet är fortfarande ett problem. Mot bakgrund av den montenegrinska förvaltningens storlek kommer det också att vara en övergripande utmaning att bygga upp den administrativa kapaciteten för att genomföra gemenskapens regelverk.

I överensstämmelse med den nya tillvägagångssättet och på uppmaning av Europeiska rådet i december 2011 inledde kommissionen genomgången av kapitlen om rättsväsendet och grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet redan under våren 2012. Genomgången av de andra kapitlen inleddes i september 2012 och beräknas slutföras under sommaren 2013.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja Montenegro i genomförandet av EU-relaterade reformer.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien beviljades status som kandidatland 2005. År 2009 bedömde kommissionen att landet i tillräckligt hög grad uppfyllde de politiska kriterierna och rekommenderade att förhandlingar skulle inledas. Denna rekommendation upprepades av kommissionen 2010 och 2011 och även 2012. Kommissionen är övertygad om att det är nödvändigt att landet går vidare till nästa etapp i anslutningsprocessen för att takten och hållbarheten i reformerna ska kunna befästas, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, och för att stärka förbindelserna mellan olika etniska grupper. Detta skulle gagna regionen i sin helhet.

Landet fortsätter att fullgöra sina åtaganden inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet. Kommissionen vidhåller sitt förslag om att gå vidare till den andra etappen av associeringen och uppmanar rådet att fatta beslut om detta utan ytterligare dröjsmål, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalet.

Landet fortsätter att uppfylla de politiska kriterierna i tillräckligt hög grad. Regeringen har satt EU-dagordningen i centrum för sin verksamhet. Anslutningsdialogen på hög nivå med kommissionen har fungerat som katalysator för snabbare reformer och bidragit till påtagliga framsteg på flera viktiga politikområden. Regeringen har lagt fram förslag för parlamentet om en förbättring av den rättsliga ramen för val och, när det gäller yttrandefrihet, om en avkriminalisering av förtal. Den första statliga översynen av genomförandet av Ohrid-ramavtalet utgör ett användbart verktyg för att stärka dialogen mellan folkgrupperna.

Reformtakten måste upprätthållas särskilt på alla områden som rör de politiska kriterierna för att genomförandet ska garanteras. Särskilt rättsstatsprincipen måste stärkas, bland annat när det gäller yttrandefriheten. Rundabordsdialogen mellan regeringen och journalistförbundet utgör ett användbart forum för att ta upp de största utmaningarna rörande media, och den bör fortsätta. Spänningarna mellan befolkningsgrupperna efter de våldsamma incidenterna under första halvåret 2012 har gett anledning till oro. Regeringen tog itu med problemet på ett moget sätt och bör bygga vidare på detta för att ytterligare stärka förbindelserna mellan de etniska grupperna och främja försoning, också mot bakgrund av debatten om ställningen för offren för 2001 års konflikt.

När vi nu närmar oss tjugoårsdagen för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens inträde i FN har tvisten med Grekland om landets namn ännu inte lösts. En FN-ledd dialog har pågått sedan 90-talet, och den kompletteras sedan 2009 av bilaterala kontakter, bland annat på regeringschefsnivå. Dessa processer har dock hittills inte gett några resultat. I december konstaterade Internationella domstolen att Grekland hade brutit mot sitt interimsavtal med Makedonien genom att motsätta sig landets anslutning till Nato vid toppmötet i Bukarest 2008. Det är av största vikt att upprätthålla goda grannförbindelser och under FN:s överinseende nå en framförhandlad och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning på namnfrågan. Detta bör ske utan vidare dröjsmål. Åtgärder och uttalanden som kan inverka negativt på landets goda grannförbindelser bör undvikas.

Serbien

Vid Europeiska rådets möte i mars 2012 beviljades Serbien status som kandidatland.

Landet kunde garantera att institutionerna var stabila och välfungerande såväl inför som efter president- och parlamentsvalen, lokalvalen och valen i Vojvodina. Trots en avmattning i lagstiftningsarbetet i samband med valen har vissa framsteg noterats när det gäller genomförande av reformer på de flesta områden. Serbien har fortsatt att till fullo samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty). Serbien genomför sina skyldigheter i jämn takt enligt interimsavtalet/stabiliserings- och associeringsavtalet. Resultat har uppnåtts i dialogen med Pristina, men genomförandet av de avtal man enats om har varit ojämnt. I detta avseende har en utveckling nyligen skett på två områden, nämligen Serbiens undertecknande av det tekniska protokollet för integrerad gränsförvaltning samt klargörandet av Serbiens tolkning av avtalet om regionalt samarbete och Kosovos representation som, på grundval av det inledande genomförandet, inte längre hindrar ett heltäckande regionalt samarbete. Serbiens nya ledning har understrukit sitt åtagande att genomföra alla överenskommelser som redan uppnåtts i dialogen med Pristina och att börja ta itu med mer övergripande politiska frågor. Fullgörandet av detta åtagande är avgörande för att Serbiens ska kunna gå vidare till nästa etapp i EU-integrationsprocessen.

Serbien fortsätter på den inslagna vägen när det gäller att i tillräcklig utsträckning uppfylla de politiska kriterierna och villkoren inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen. Serbien måste dock ägna rättsstatsprincipen särskild uppmärksamhet. Detta gäller särskilt rättsväsendet, där motgångar under senare tid visar på behovet av ett förnyat engagemang för att genomföra reformer och sörja för rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, med beaktande av konstitutionsdomstolens avgöranden under den senaste tiden och behovet av att återupprätta medborgarnas förtroende efter bristerna i förfarandet för återutnämning av domare. Mot bakgrund av nyligen inträffade händelser måste särskild uppmärksamhet ägnas åt utsatta gruppers rättigheter och oberoendet hos viktiga institutioner såsom Centralbanken. Serbien bör också fortsätta att på ett konstruktivt sätt delta i regionalt samarbete och stärka förbindelserna med grannländerna. Det gäller att åter få upp takten i reformarbetet och göra ytterligare framsteg mot en synlig och varaktig förbättring av förbindelserna med Kosovo.

I syfte att rekommendera att förhandlingar om anslutning till Europeiska unionen inleds med Serbien, och i enlighet med rådets slutsatser av den 5 december 2011, kommer kommissionen att lägga fram en rapport så snart den bedömt att Serbien i tillräckligt hög grad uppfyller kriterierna för medlemskap och de villkor som fastställts i samband med stabiliserings- och associeringsprocessen, särskilt den viktigaste prioriteringen rörande Kosovo som anges i rådets slutsatser. En synlig och hållbar förbättring av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo behövs, så att båda parterna kan fortsätta på sin väg mot EU och det kan undvikas att den ena blockerar den andra i dessa ansträngningar.

Albanien

Albanien har gjort goda framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna för EU-medlemskap, och genomfört ett antal reformer när det gäller de tolv nyckelprioriteringarna i kommissionens yttrande från 2010. Albanien har på det hela taget fortsatt att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet i jämn takt och att spela en konstruktiv roll i regionen. Albanien har uppfyllt fyra av nyckelprioriteringarna, nämligen de som rör ett välfungerande parlament, antagandet av de återstående lagar som kräver förstärkt majoritet, utnämningen av ombudsmannen och förfarandet för utfrågning och omröstning för centrala institutioner och ändringen av den rättsliga ramen för val.

Albanien är på god väg mot att uppfylla de två nyckelprioriteringar som rör reformen av den offentliga förvaltningen och förbättrad behandling av personer i häkte. Tack vare regeringens goda samordning av EU-integrationsprocessen och ett effektivt samarbete från oppositionens sida har måttliga framsteg kunnat göras med de nyckelprioriteringar som rör reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption, t.ex. genom reformen av systemet för immunitet för offentliga tjänstemän och domare och antagandet av lagen om förvaltningsdomstolar. Framsteg har också gjorts med de återstående nyckelprioriteringarna rörande kampen mot organiserad brottslighet, reformen rörande äganderätten samt politik mot diskriminering, bland annat när det gäller kvinnors rättigheter, och vissa betydande åtgärder, särskilt ett ökat antal beslag av tillgångar som härrör från brott, antagandet av en övergripande strategi för reformer rörande äganderätten och ändringar av brottsbalken i syfte att skärpa påföljderna för våld i hemmet.

Albanien måste bygga vidare på de framsteg som gjorts och vidta konkreta åtgärder för att påskynda kampen mot korruption och reformen av rättsväsendet för att sörja för dess oberoende, effektivitet och ansvarighet. Reformerna av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet måste slutföras och parlamentets arbetsordning ses över. Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas fullgörandet av åtagandena på området mänskliga rättigheter, bland annat när det gäller den romska befolkningsgruppens levnadsförhållanden. En fortsatt politisk dialog om reformer är nödvändig för se till att landets demokratiska institutioner ska fungera smidigt och ytterligare stärkas. Parlamentsvalet sommaren 2013 kommer att bli ett viktigt test av den nya vallagen och det fortsatta engagemanget för reformer över partigränserna. Det är av största vikt att reformtakten upprätthålls, med särskilt fokus på genomförandet av lagstiftningen och politiken avseende rättsstaten.

Bosnien och Hercegovina

Efter 16 månader av politiskt dödläge efter de allmänna valen i oktober 2010 slutfördes inrättandet av de verkställande och lagstiftande myndigheterna genom avtalet om en regering på statlig nivå. Genom bildandet av det nya ministerrådet och antagandet av två viktiga EU-relaterade lagar flyttades till en början fokus mot en EU-integration. Denna utveckling kunde dock inte bibehållas. Det politiska samförståndet som vuxit fram har upphört och framstegen i fråga om EU-dagordningen avstannat. En ombildning av myndigheterna på statlig, federal och kantonal nivå har inletts men blockerats av politiska tvister och rättsliga processer. Bosnien och Hercegovina har gjort begränsade framsteg när det gäller uppfyllandet av de politiska kriterierna. Det har gjorts få framsteg med att uppnå mer funktionella, samordnade och varaktiga institutionella strukturer. Det krävs omfattande insatser för att stärka rättsväsendet, i linje med de prioriteringar som fastställts inom ramen för den strukturerade dialogen om rättsliga frågor mellan EU och Bosnien och Hercegovina. Åtgärderna måste också intensifieras i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och för att fortsätta reformen av den offentliga förvaltningen.

Politikerna saknar en samsyn på landets inriktning och framtid samt institutionella struktur, vilket skulle utgöra ett viktigt steg framåt på landets väg mot EU.

Behovet av en effektiv samordningsmekanism mellan olika förvaltningsnivåer för införlivandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av EU-lagstiftningen måste prioriteras så att landet kan yttra sig samstämmigt i EU-frågor och utnyttja EU:s stöd inför anslutningen på ett verkningsfullt sätt. En dialog på hög nivå om anslutningsprocessen inleddes därför i Bryssel den 27 juni.

Man kom överens om en intern färdplan för EU-integrationen, med sikte på uppfyllande av villkoren för ikraftträdandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och på en trovärdig ansökan om medlemskap i enlighet med de relevanta slutsatserna från rådet. Man kunde dock inte nå målet att senast den 31 augusti nå en politisk överenskommelse om att ändra konstitutionen för att följa Europadomstolens avgörande om etnisk diskriminering när det gäller representation i landets institutioner (målet Sejdic-Finci). I augusti lade tre politiska partier fram separata, icke samordnade förslag om en ändring av konstitutionen för den parlamentariska församlingen. Den ihållande eftersläpningen när det gäller att anpassa konstitutionen till Europadomstolens avgörande i målet Sejdi-Finci utgör fortfarande en källa till allvarlig oro. För att landets skyldigheter ska fullgöras i enlighet med interimsavtalet/stabiliserings- och associeringsavtalet måste det upprätta en trovärdig process för att följa Europadomstolen beslut och fullgöra sina skyldigheter i fråga om statligt stöd.

Bosnien och Hercegovinas styre präglas fortfarande av en internationell närvaro med ett verkställande mandat. I maj godkände det fredsgenomförande rådets ledning beslutet av den höga representantens kansli att avbryta övervakningen och stänga kansliet i Brčko den 31 augusti, efter att betydande framsteg hade gjorts med det slutgiltiga fastställandet av Brčkos ställning. Kansliet i Brčko stängdes den den 31 augusti. EU har öppnat kontor i Brčko och Mostar och förstärkt det befintliga kontoret i Banja Luka.

Efter frikopplingen av Europeiska unionens särskilda representants mandat från den höga representantens kansli, har EU genom sin ökade närvaro tagit ledningen på ett antal områden för att hjälpa myndigheterna att uppnå målen på EU:s dagordning. EU kommer att fortsätta att stärka sitt stöd till landets institutioner.

Det krävs ytterligare betydande ansträngningar för att uppfylla de krav som återstår och att underlätta övergången från ett land med internationellt styre och säkerhet till ett land med inhemska institutioner och fullständigt egenansvar för sin politiska och lagstiftande process, i linje med kraven på ett land som strävar efter EU-medlemskap. Övergripande för dessa frågor är behovet av ett stabilt politiskt klimat med EU:s dagordning i centrum för den politiska processen. En politisk vilja att nå en överenskommelse som grundar sig på kompromisser är avgörande för att förverkliga EU:s ambitioner för landet och dess medborgare.

Kosovo

Parallellt med detta meddelande har kommissionen antagit ett meddelande om en genomförbarhetsstudie för ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo.

4.2. Turkiet

Turkiet spelar en nyckelroll för EU på grund av sin dynamiska ekonomi, sitt strategiska läge och sin viktiga regionala roll, som bidrar till EU:s utrikespolitik och energitrygghet. Turkiet är genom tullunionen redan i stor utsträckning integrerat i EU och har blivit ett värdefullt inslag i Europas konkurrenskraft. Omvänt utgör EU fortfarande den viktigaste förankringspunkten för Turkiets ekonomiska och politiska modernisering. Båda parter skulle gagnas av en vidareutveckling av dessa förbindelser.

Potentialen i förbindelserna mellan EU och Turkiet kan utnyttjas fullt ut endast inom ramen för en aktiv och trovärdig anslutningsprocess. Anslutningsprocessen är fortfarande den mest lämplig ramen för att främja EU-relaterade reformer, utveckla dialogen om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, vilket stärker den ekonomiska konkurrenskraften och ökar samarbetet på energiområdet och i rättsliga och inrikes frågor. I denna process måste EU:s åtaganden och de fastställda villkoren respekteras.

Mot bakgrund av detta lanserade kommissionen i maj 2012 en positiv agenda för förbindelserna med Turkiet, för att återuppliva anslutningsprocessen efter en period av stagnation och ge ny dynamik åt förbindelserna mellan EU och Turkiet. Den positiva agendan är inte ett alternativ till anslutningsförhandlingarna, utan snarare ett sätt att stödja dem. Den är inriktad på områden av gemensamt intresse, såsom anpassning av lagstiftning, ökat energisamarbete, visum, rörlighet och migration, tullunion, utrikespolitik, politiska reformer, bekämpning av terrorism och ökat deltagande i program för kontakter människor emellan. Av de åtta arbetsgrupper som har inrättats inom ramen för den positiva agendan för att stödja anpassningen till EU:s regelverk har sex arbetsgrupper haft sitt första möte. Det är av största vikt att Turkiet aktivt stöder den positiva agendan och landets europeiska perspektiv. Det ligger i både EU:s och Turkiets intresse att ge anslutningsförhandlingarna ny fart, inte minst för att se till att EU fortsätter att utgöra riktmärket för reformerna i Turkiet.

Vidare har rådet uppmanat kommissionen att upprätta en bredare ram för dialog och samarbete mellan EU och Turkiet, för att kunna ta upp samtliga politikområden som rör rättsliga och inrikes frågor. Rådet har också uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för en gradvis, långsiktig liberalisering av viseringsbestämmelserna, parallellt med undertecknandet av återtagandeavtalet mellan Turkiet och EU. Efter att avtalet paraferades i juni är det nu viktigt att Turkiet undertecknar återtagandeavtalet för att kunna börja genomföra färdplanen för liberalisering av viseringsbestämmelserna.

Med tanke på Turkiets möjligheter att vidareutvecklas som en knutpunkt för energitransporter och de utmaningar som landet delar med EU, har kommissionen och Turkiet också beslutat att stärka sitt samarbete i flera viktiga energifrågor.

Den politiska dialogen med EU om utrikes- och säkerhetspolitik intensifierades betydligt. Utvecklingen i Turkiets och EU:s gemensamma grannskap har bekräftat Turkiets viktiga roll och värdefulla bidrag till EU:s utrikespolitik och energitrygghet. Turkiet har fortsatt att spela en positiv roll när det gäller att stödja reformrörelser i länder i Nordafrika och Mellanöstern. Samarbetet rörande Syrien är intensivt. Vid möten inom ramen för den politiska dialogen, inbegripet på ministernivå har utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse för EU och Turkiet tagits upp, t.ex. Nordafrika, Mellanöstern, västra Balkan, Afghanistan/Pakistan och södra Kaukasus.

Den turkiska ekonomin fortsätter att växa kraftigt, men stora externa obalanser och ett betydande inflationstryck är fortfarande de största hoten mot den makroekonomiska stabiliteten. Den utbredda informella sysselsättningen, de segmenterade arbetsmarknaderna och slutförandet av reformen av den fackliga lagstiftningen utgör fortfarande en utmaning. Kommissionen håller på att undersöka olika sätt att lösa Turkiets problem i tullunionen, bland annat när det gäller de frihandelsavtal som EU ingår med tredjeländer. Samtidigt understryker kommissionen det önskvärda i en modernisering av tullunionen och behovet av att lösa de problem som hämmar handeln mellan Turkiet och EU. Kommissionen har bett Världsbanken genomföra en utvärdering av tullunionens funktion – med det slutliga målet att modernisera den.

Kommissionen kommer att fortsätta att genomföra den positiva agendan att för att ge anslutningsprocessen ny dynamik och möjliggöra ett mer konstruktivt förhållande.

Oron växer över Turkiets avsaknad av väsentliga framsteg när det gäller att till fullo uppfylla de politiska kriterierna. När det gäller att i praktiken upprätthålla respekten för de grundläggande rättigheterna inger situationen fortfarande allvarliga betänkligheter – trots den senaste tidens förbättringar av olika rättsliga bestämmelser på detta område. Det förekommer återkommande överträdelser av rätten till frihet och säkerhet och till en rättvis rättegång, liksom av yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, genom en oproportionerlig tillämpning av lagstiftningen om terrorism och organiserad brottslighet. Det är viktigt att Turkiet tar itu med alla frågor rörande rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet. Ytterligare begränsningar av mediefriheten i praktiken och det växande antalet domstolsärenden mot författare och journalister är fortfarande allvarliga problem. Följaktligen blir självcensur allt vanligare. Kommissionen välkomnar den turkiska regeringens åtagande att snabbt lägga fram det fjärde paketet med rättsliga reformer och uppmanar denna att i paketet ta upp alla centrala frågor som för närvarande påverkar utövandet av yttrandefrihet i praktiken.

Den kurdiska frågan är fortfarande en betydande utmaning för Turkiets demokrati, och en politisk lösning måste nås snarast. På det hela taget måste Turkiet fortfarande göra avsevärda ytterligare ansträngningar för att uppfylla de högsta normerna för demokrati och mänskliga rättigheter. Det pågående arbetet med att utforma en ny konstitution erbjuder viktiga möjligheter i detta avseende.

PKK, som är upptaget i EU:s förteckning över terroristorganisationer, har betydligt intensifierat sina terroristattacker, särskilt under de senaste månaderna. Terroristattackerna har starkt fördömts av EU vid upprepade tillfällen. EU och Turkiet för en aktiv dialog om terrorismbekämpning och kampen mot terrorism är en viktig del av den positiva agendan för Turkiet.

Turkiet har fryst sina förbindelser med det roterande ordförandeskapet i rådet under andra halvåret 2012, bland annat genom sin vägran att närvara vid ett möte under ledning av Cyperns ordförandeskap. Kommissionen uttrycker på nytt sin allvarliga oro när det gäller yttranden och hot från Turkiet, och efterlyser full respekt för den roll som innehas rådets ordförandeskap, som är en i fördraget fastställd grundläggande institutionell aspekt av EU.

Förhandlingarna under överinseende av FN:s generalsekreterare för att finna en övergripande lösning på Cypernfrågan strandade våren 2012. En övergripande lösning ligger i alla parters intresse, eftersom den skulle öka stabiliteten i sydöstra Medelhavsområdet, skapa nya ekonomiska möjligheter för medlemsstaterna och Turkiet, och ge Turkiets EU-anslutningsförhandlingar ett kraftigt uppsving. Turkiet uppmanas därför att samarbeta aktivt med alla parter för att möjliggöra att processen kan slutföras med framgång.

EU har också poängterat de suveräna rättigheterna för EU:s medlemsstater att t.ex. ingå bilaterala avtal samt utforska och utnyttja sina naturresurser, i enlighet med EU:s regelverk och folkrätten, bland annat FN:s havsrättskonvention. Kommissionen upprepar, i enlighet med rådets och kommissionens ståndpunkter under de senaste åren, att det är avgörande att Turkiet snarast fullgör sin skyldighet att till fullo genomföra tilläggsprotokollet och gör framsteg i riktning mot en normalisering av de bilaterala förbindelserna med Cypern. Kommissionen anmodar också parterna att undvika alla former av hot, källor till konflikter eller handlingar som skulle kunna inverka negativt på de goda grannförbindelserna och en fredlig lösning av tvister. EU kommer att fortsätta att följa upp och granska framstegen i dessa frågor i överensstämmelse med relevanta rådsbeslut.

Turkiet måste intensifiera sina ansträngningar att lösa kvarstående bilaterala problem, såsom gränstvister, med grannländerna. Grekland och Cypern har framfört ett betydande antal formella klagomål om kränkningar av territorialvatten och luftrum från Turkiets sida.

4.3. Island

Islands anslutning förblir en fråga om nytta för båda parter. EU och Island har i allt större utsträckning gemensamma intressen, bland annat när det gäller förnybar energi och klimatförändringar, och med tanke på den växande strategiska betydelsen av EU:s politik för Arktis. EU kommer att berikas av Islands starka demokratiska tradition.

Anslutningsförhandlingarna med Island framskrider väl, med en hög nivå av anpassning till EU:s regelverk, tack vare Islands medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och deltagande i Schengensamarbetet i full utsträckning sedan 2001. Mer än hälften av förhandlingskapitlen har öppnats, och av dessa har tio preliminärt avslutats. Frågan om en EU-anslutning är föremål för livlig offentlig debatt på Island. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att tillhandahålla stöd till informationskampanjer och för direkta kontakter mellan människor. Kommissionen är övertygade om att EU kommer att kunna lägga fram ett förhandlingspaket som beaktar Islands särdrag och förväntningar, inom den överenskomna ramen för anslutningsförhandlingarna och med full respekt för EU:s principer och regelverk. Detta kommer också att möjliggöra att det isländska folket i sinom tid kan fatta ett väl underbyggt beslut.

Island fortsätter att uppfylla de politiska kriterierna. Landet är en välfungerande demokrati med starka institutioner och djupt rotade traditioner av representativ demokrati. Landets rättssystem håller hög standard och Island sörjer för att den redan höga nivån när det gäller skyddet av grundläggande rättigheter fortlöpande stärks.

Efter en djup och långvarig recession har den ekonomiska återhämtningen inletts, med god tillväxt under 2011–2012 och förbättringar av de makroekonomiska förhållandena.

Sanmantaget är Islands resultat när det gäller att fullgöra skyldigheterna enligt EES-avtalet tillfredsställande. Vissa brister kan noteras på områden som finansiella tjänster, livsmedelssäkerhet och fri rörlighet för kapital. De tillfälliga restriktioner för den fria rörligheten för kapital som antogs i kölvattnet av finanskrisen 2008 tillämpas fortfarande. Eftas övervakningsmyndighet har vid Eftadomstolen inlett förfaranden mot Island i ärendet rörande Icesave.

5. STÖDJA OCH HJÄLPA KANDIDATLÄNDERNA 5.1. Finansiellt stöd

Kommissionen stöder kandidatländerna i deras förberedelser inför anslutningen i form av finansiellt och tekniskt stöd genom ett särskilt finansiellt instrument, nämligen instrumentet för stöd inför anslutningen (Ipa). För perioden 2007–2013 uppgår Ipa-medlen till 11,6 miljarder euro. Bland de viktigaste resultaten kan nämnas ökad kapacitet och reformer i mottagarländerna på områdena rättsstatsprincipen, rättsliga och inrikes frågor, reform av den offentliga förvaltningen, grundläggande rättigheter och utveckling av och dialog med det civila samhället. De har bland annat bidragit till att Kroatiens anslutningsförhandlingar med EU avslutades framgångsrikt och till att anslutningsförhandlingar med Montenegro inleddes i juni 2012. Investeringar i ekonomisk och social utveckling och landsbygdsutveckling får stöd, och detsamma gäller för regionalt samarbete på västra Balkan. Bland de specifika projekt som fått stöd kan nämnas utbildning av polisen i Montenegro på området organiserad brottslighet och korruption, ett bidragsprogram för kvinnors sysselsättning i Turkiet och finansieringen av återställandet av järnvägar längs Europakorridor X i Kroatien, vilket innebär att en förbindelselänk upprättas till det serbiska järnvägsnätet.

För nästa fleråriga budgetram 2014–2020 har kommissionen föreslagit ett anslag på 14,1 miljarder euro inom ramen för det nya Ipa II-instrumentet, som kommer att vara tillämpligt från och med januari 2014. Det innebär en motsvarande stödnivå i fasta priser som i den nuvarande budgetramen.

Kommissionen lade fram sitt förslag till det nya Ipa II-förordningen i december 2011 som en del av paketet med instrument för nästa fleråriga budgetram. Bland de viktigaste nyheterna i Ipa II kan nämnas den förbättrade strategiska inriktningen på stödet inför anslutningen, genom starkare kopplingar till de prioriteringar som anges i utvidgningsstrategin samt den fleråriga planeringen. Den förbättrade strategiska planeringen av stödet inför anslutningen kommer att återspeglas i den gemensamma strategiska ramen och i de strategidokument för enskilda (eller flera) länder som spänner över hela perioden för nästa budgetram och täcker på ett mer konsekvent sätt ett begränsat antal politikområden som ersätter dagens Ipa-delar. Ett resultatorienterat inslag kommer därför att införas och tydliga stödrelaterade mål med realistiska indikatorer kommer att ställas upp i landets eller ländernas strategidokument. Resultatinslaget gör det möjligt att belöna länder som uppvisat goda resultat och ger större flexibilitet när det gäller att omfördela medel, även i fall av undermåliga resultat. Inom ramen för Ipa II kommer både kandidatländer och potentiella kandidater att ha tillgång till samma typer av stöd, som i första hand kommer att fastställas utifrån deras behov och kapacitet samt av deras resultat när det gäller användningen av stödet inför anslutningen.

När det gäller de operativa programmen, och på samma sätt som för andra EU:s övriga yttre instrument, kommer den samfinansiering av sektorsstrategier som överenskommits med de stödmottagande länderna att stärkas. Man kommer således inte att finansiera enskilda projekt, utan öka andelen stöd som finansieras på sektorsnivå (inbegripet stöd från sektorsbudgeten för utvalda politikområden). En mer systematisk flerårig programplanering kommer också att tillämpas på övergångsstöd och stöd för institutionell uppbyggnad (t.ex. reform av den offentliga förvaltningen, reform av rättssystemen osv.) och stöder således det konkreta genomförandet av de berörda sektorsstrategierna. Avsikten är att använda EU-medlen för att främja storskaliga reformer, för att på ett mer kostnadseffektivt sätt förbereda länderna för medlemskap än vad som är möjligt inom ramen för enskilda, isolerade projekt.

De två viktigaste målen för instrumentet för stöd inför anslutningen är att stödja anslutningsprocessen och den socioekonomiska utvecklingen i de stödmottagande länderna.

En förstärkning av de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformer av den offentliga förvaltningen och goda styrelseformer kommer att stå i fokus för framtida stöd inför anslutningen i santliga mottagarländer, liksom kampen mot korruption och organiserad brottslighet, utveckling av det civila samhället och främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Som en naturlig följd av ”det nya tillvägagångssättet” när det gäller kapitlen 23 och 24 samt med tanke på reformernas långsiktiga karaktär på dessa områden och behovet av att förbättra resultatet för genomförandet före anslutningen, kommer Ipa II-stödet redan på ett tidigt stadium att svara på de stödmottagande ländernas krav på dessa områden.

Stöd kommer också att tillhandahållas för att stödja ekonomisk och social utveckling, regionalt och territoriellt samarbete (gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete). Stöd till ekonomisk och social utveckling kommer att riktas in på bland annat utveckling av fysiskt kapital, förbättring av anslutningarna till EU:s nät och regionala nät, främjande av sysselsättning och utveckling av humankapital samt social och ekonomisk integration.

Det ekonomiska stödet innebär ett krav på att utvecklingsländerna antar en heltäckande och hållbar politik och strategier inom prioriterade sektorer, såsom rättsliga och inrikes frågor, offentlig förvaltning, utveckling av den privata sektorn, transport, energi, miljö och klimatförändring, social utveckling, jordbruk och landsbygdsutveckling. Denna process förväntas leda till ett starkare lokalt egenansvar och ett brett samförstånd om strategierna, vilket förbättrar de stödmottagande ländernas förmåga att planera, genomföra och övervaka genomförandet och att integrera denna i sina övergripande förberedelser för EU-medlemskap.

5.2. Fördelar med en fördjupad integration före anslutningen

Redan i dag, före den faktiska anslutningen, åtnjuter medborgarna i utvidgningsländerna betydande fördelar. Genom deltagande i EU-program, initiativ som rör det civila samhället och andra initiativ, viseringsfria resor och handel genom stabiliserings- och associeringsavtalen förs medborgarna närmare EU.

Deltagandet i EU-program står öppet för de flesta kandidatländer och potentiella kandidatländer, och kommissionen kommer under loppet av 2012 att lägga fram ett förslag om att utsträcka denna möjlighet att gälla även Kosovo. Genom detta deltagande får dessa länder bekanta sig med EU:s politik och arbetsmetoder och gör det möjligt för dem att gradvis integreras i EU-nätverk. T.ex. allt fler studerande utnyttjar möjligheten att delta i programmen Erasmus och Erasmus Mundus, och vetenskapsmän och forskare från regionen samarbetar med sina motparter i EU inom det sjunde ramprogrammet för forskning.

Viseringsfria resor till EU är en av de mest påtagliga fördelarna med en närmare integration med EU för medborgare i utvidgningsländerna. Island är redan en del av Schengenområdet. På västra Balkan har de kroatiska medborgarna redan en tid kunnat resa viseringsfritt till hela EU. Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien beviljades viseringsfria resor till Schengenområdet i december 2009 och detsamma skedde ett år senare för medborgare i Albanien och Bosnien och Hercegovina.

Dessa nyligen fattade beslut grundar sig på att länderna uppfyller ett antal krav som fastställts inom ramen för de dialoger om viseringsliberalisering som förts under kommissionens ledning. Dialogerna har fungerat som ett starka incitament till reformer för att uppfylla EU-normer på området rättsliga och inrikes frågor samt när det gäller att stärka rättsstaten och bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet, korruption och illegal migration. Mot bakgrund av utvecklingen under senare tid, med viss förekomst av missbruk av det viseringsfria systemet och asylsystemet, införde kommissionen i januari 2011 en mekanism för övervakning efter liberaliseringen av bestämmelserna, vilket har lett till ökade kontroller på plats. Antalet ogrundade asylansökningar är fortfarande högt i vissa medlemsstater, vilket innebär att varje enskilt land i regionen kommer att behöva genomföra kontinuerliga, målinriktade åtgärder. På ett mer allmänt plan har nya förslag antagits för att möjliggöra att befintliga viseringsfria system tillfälligt upphävs för ett tredjeland vid en plötslig tillströmning av personer.

I januari 2012 inledde kommissionen en dialog om viseringsliberalisering med Kosovo.

EU och Turkiet har intensifierat sitt samarbete om visering och migrationsfrågor. Ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet har paraferats. Det är av avgörande betydelse att det kan undertecknas snabbt och genomföras effektivt, även med tanke på ytterligare åtgärder i riktning mot en gradvis liberalisering av viseringsbestämmelserna på lång sikt.

EU fortsätter att förse det civila samhällets organisationer i utvidgningsländerna med omfattande stöd, främst genom finansieringsmekanismen för det civila samhället. Detta hjälper det civila samhällets organisationer att stärka sin kapacitet och professionalism, uppmuntrar till nätverksbyggande på alla nivåer – EU-nivån, den nationella nivån och den regionala nivån – som gör det möjligt för dem att inleda en effektiv dialog med offentliga och privata aktörer och övervaka utvecklingen på områden som till exempel rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna.

Verksamhet inom det civila samhället utgör en väsentlig del av en utvecklad demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Ett livskraftigt civilt samhälle bidrar till ökad politisk ansvarighet, fördjupad förståelse och stöd till anslutningsrelaterade reformer – som kan komma alla till del – och till att stödja försoning i samhällen som är delade på grund av konflikter. Montenegro har vidtagit åtgärder för att få med det civila samhällets organisationer i förberedelsearbetet inför anslutningsförhandlingarna. I de flesta utvidgningsländer har det civila samhället fortsatt att utvecklas. I vissa fall krävs det att man främjar en kultur av acceptans för organisationerna i det civila samhället och att det införs gynnsammare villkor och förutsättningar för en förbättrad politisk dialog. Frågor kring finansiering kvarstår, bland annat när det gäller statligt stöd och hållbarhet. Inom ramen för Ipa-stödet tillgodoses dessa behov genom finansieringsmekanismen för det civila samhället, och ändringarna av budgetförordningen gör det möjligt för kommissionen att samarbeta med större organisationer i det civila samhället i regionen för att förse lokala gräsrotsorganisationer med mindre bidrag, vilket ger bättre demokratisk kontroll och möjliggör att frågor av omedelbart intresse för allmänheten kan tas upp.

5.3. Information och kommunikation

För att utvidgningspolitiken, särskilt anslutningen av nya medlemsstater, ska lyckas och bli hållbar krävs förståelse och stöd från allmänhetens sida. Detta är en utmaning i en omgivning där de offentliga organens – och även EU:s – roll i allt högre utsträckning ifrågasätts till följd av den pågående finansiella krisen och statsskuldskrisen. För att möta dessa utmaningar anser kommissionen att utvidgningsprocessen måste förbli öppen, sammanhängande och trovärdig för medborgarna och centrala aktörer, både i medlemsstaterna och utvidgningsländerna. Liksom på andra politikområden vill allmänheten se påtagliga bevis på effektiviteten i EU:s utvidgning, den omvälvande kraft den har för de berörda länderna och dess mervärde för EU som helhet.

I ännu högre grad än tidigare måste därför alla EU-institutioner tillhandahålla information om utvidgningsprocessen, de länder som omfattas och dess återverkningar för EU, och därigenom bidra till en väl underbyggd offentlig debatt om utvidgningen. Myter och ogrundade farhågor om utvidgningsprocessen måste skingras, men allmänhetens legitima oro måste bemötas.

Medlemsstaterna och utvidgningsländerna spelar den viktigaste rollen i de informations- och kommunikationsinsatser som riktar sig till medborgarna, och informationen från EU-institutionerna bör kompletteras av information från regeringarna som underlag för den nationella debatten. Medlemsstaterna måste informera om och för sina nationella målgrupper förklara de beslut om utvidgningen som de gemensamt vidtar i EU:s organ. De politiska ledarna i utvidgningsländerna måste förklara hur deras beslut om reformer inte bara har att göra med anslutningsprocessen utan är också värdefulla för en bättre fungerande stat. Det kan bidra till att återfå stödet i länder där klyftan har ökat mellan regeringens politik och medborgarnas syn på EU:s utvidgning. På så sätt kan man också bygga upp det breda stöd för reformer som krävs för att utvidgningsländerna ska kunna uppfylla de stränga men rättvisa kraven för EU-medlemskap.

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

På grundval av ovanstående analys lägger kommissionen fram följande slutsatser och rekommendationer:

1. Genom sin utvidgningspolitik har EU sedan det inrättades svarat på folkens legitima strävanden om att i vår världsdel förenas i ett gemensamt europeiskt projekt. Den ursprungliga organisationen, som bestod av sex medlemsstater, har vuxit ut till ett EU som nu är redo att välkomna Kroatien som sin 28:e medlem från och med den 1 juli 2013.

2. Vid en tidpunkt då EU står inför omfattande utmaningar och betydande global ovisshet samtidigt som den ekonomiska, finansiella och politiska integrationen stärks, fortsätter utvidgningspolitiken att bidra till fred, säkerhet och välstånd på vår kontinent. Kroatiens förestående anslutning, de inledda anslutningsförhandlingarna med Montenegro och Serbiens kandidatlandsstatus sänder en tydlig signal om utvidgningens omvandlande kraft och om vad som är möjligt i ett område som för mindre än bara en halv generation sedan slets sönder av krig. Utvidgningen till sydöstra Europa bidrar till att undvika de betydligt högre kostnaderna för att hantera följderna av instabilitet. Detta är en investering i hållbar demokrati och visar EU:s fortsatta förmåga som global aktör.

3. De utmaningar som euroområdet står inför och den senaste tidens globala finanskris har visat de nationella ekonomiernas ömsesidiga beroende av varandra, såväl inom som och utanför EU. Händelserna understryker vikten av att ytterligare konsolidera den ekonomiska och finansiella stabiliteten samt främja reformer och tillväxt, även i utvidgningsländerna. För detta ändamål är utvidgningsprocessen ett kraftfullt verktyg.

4. I ett sammanhang med strikta men rättvisa villkor, där principen om egna meriter intar en central plats, blir utsikterna till en anslutning en drivkraft bakom politiska och ekonomiska reformer, samhällsomvandling, konsolidering av rättsstaten och skapandet av nya möjligheter för medborgare och företag. I en tid av ekonomisk stagnation minskar det risken för mostånd mot absolut nödvändiga reformer.

5. Trovärdigheten i utvidgningsprocessen är avgörande för att processen ska bli framgångsrik. Att upprätthålla takten i både utvidgningen och reformerna är två sidor av samma mynt. Den förnyade konsensus om utvidgningen som Europeiska rådet enast om utgör fortfarande grunden för EU:s utvidgningspolitik. Utvidgningen är per definition en process i flera steg som bygger på att de berörda länderna genomför reformerna på ett grundligt och hållbart sätt. Utvidgningspolitiken har anpassats på grundval av erfarenheterna från de successiva anslutningarna för att sörja för en smidig integration av nya medlemsstater och bättre tillgodose behoven i länder i omvandling, särskilt i fråga om rättsstatsprincipen.

6. Förstärkningen av rättsstatsprincipen och det demokratiska styret är av central betydelse för utvidgningsprocessen. I och med rådets godkännande av kommissionens föreslagna nya metoder för förhandlingar om rättsväsendet samt grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet, rättsstatsprincipen, inklusive gemensamma utmaningar såsom kampen mot organiserad brottslighet och korruption, har de blivit fast förankrade i centrum för utvidgningspolitiken. Anslutningsförhandlingarna om dessa kapitel kommer att inledas i början av processen och fullföljas mot slutet för att avsätta maximal tid för att uppnå solida resultat i syfte att göra reformerna oåterkalleliga. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att prioritera frågor som rör rättsstaten, också långt innan anslutningsförhandlingarna inleds, bl.a. genom strukturerade dialoger och sektorsspecifikt stöd inom ramen för Ipa II.

7. I ett antal länder finns fortfarande farhågor om yttrandefriheten. Med tanke på de utmaningar som kvarstår på området kommer kommissionen också fortsättningsvis att prioritera frågan om yttrandefrihet i anslutningsprocessen. Kommissionen planerar att under första halvåret 2013 anordna en uppföljning till konferensen ”Speak up!” som anordnades i maj 2011. Detta evenemang är tänkt att sammanföra media och det civila samhällets aktörer på västra Balkan och i Turkiet. Resultaten och uppföljningen av denna konferens kommer att beaktas i kommissionens övervakning och rapportering. Kommissionen kommer att fortsätta sitt täta samarbete med Europaparlamentet på området.

8. På många områden behövs landspecifika strategier för ta itu med svåra situationer, t.ex. hinder i anslutningsprocessen. Kommissionen har bl.a. inlett en positiv agenda med Turkiet och flera strukturella dialoger och dialoger på hög nivå på västra Balkan. Sådana initiativ tillför redan reformerna kraft. De ersätter inte anslutningsförhandlingarna utan utgör en bro till dem. Kommissionen har gjort ett åtagande om denna form av engagemang och kommer även fortsättningsvis att inrikta sig på viktiga områden som t.ex. rättsstatsprincipen, demokratiska styrelseformer och ekonomiska reformer.

9. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen. Problem från tidigare konflikter, bl.a. krigsförbrytelser, flyktingars återvändande, behandlingen av minoriteter och garantier om lika rättigheter för alla medborgare är fortsatt de största utmaningarna för stabiliteten på västra Balkan och behöver snarast åtgärdas. Framsteg i regionala forum och det regionala samarbetets heltäckande karaktär måste förbättras. Tvister om interetniska frågor eller etnisk status skulle kunna lösas genom dialog och kompromiss.

10. I en anda av goda grannförbindelser måste bilaterala frågor så tidigt som möjligt under utvidgningsprocessen tas upp av berörda parter, och detta måste ske beslutsamt och med hänsyn till hela EU:s intressen. Bilaterala frågor bör inte få bromsa anslutningsprocessen. Kommissionen uppmanar parterna att göra sitt yttersta för att lösa olösta tvister med stöd i etablerade principer och medel, bl.a. att genom hänskjuta ärenden till Internationella domstolen eller andra befintliga eller tillfälliga tvistlösningsorgan. Anslutningsförhandlingarna kan i sig ge starkare politiska incitament till skiljedomsförfaranden. Kommissionen är beredd att underlätta sökandet efter lösningar.

11. Att stärka den ekonomiska återhämtningen i utvidgningsländerna är utomordentligt viktigt. Arbetslösheten har fortsatt att stiga och de flesta ekonomier på västra Balkan tecknar åter igen nya kontrakt. Den turkiska ekonomin fortsatte att växa, om än långsammare än tidigare. På Island började återhämtningen 2011 och har fortsatt under året. EU har åtagit sig att också fortsättningsvis bistå länderna med politisk rådgivning och ekonomiskt bistånd. Investeringsramen för västra Balkan kommer att utnyttjas för att bistå med förberedelser och stöd, i nära samarbete med internationella finansiella institutioner, till de investeringar som är mest angelägna för att stärka tillväxt och sysselsättning. Kommissionen kommer också att fortsätta att få med utvidgningsländer i Europa 2020-strategin.

12. Mot bakgrund av de omfattande förändringar av den ekonomiska styrningen inom EU som pågår kommer kommissionen att fortsätta att informera och i högre grad knyta kandidatländerna till denna process. Den kommer successivt att anpassa den befintliga ekonomiska övervakningen av utvidgningsländerna och undersöka möjligheten till mer riktad användning av stabiliserings- och associeringsavtalet för att lösa frågor som rör konkurrenskraft och sysselsättning.

13. I december 2011 lämnade kommissionen sitt förslag till ny Ipa II-förordning i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Ipa II syftar till att säkerställa ett närmare samband med prioriteringarna i strategin inför utvidgningen, bl.a. en förstärkning av de demokratiska institutionerna och rättsstatsprincipen samt starkare fokus på den socioekonomiska utvecklingen. Genom ökad flexibilitet och förenklade förfaranden kommer instrumentet att innebära ett ökat stöd till sektorsstrategierna.

14. Redan i dag åtnjuter medborgarna i utvidgningsländerna avsevärda fördelar tack vare den handel som bedrivs genom stabiliserings- och associeringsavtalen, viseringsfria resor och deltagande i gemenskapsprogram. I januari 2012 inledde kommissionen en dialog om viseringsliberaliseringar med Kosovo. Ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet har paraferats. Nu krävs det att det snabbt undertecknas och genomförs i praktiken, också för att ta ytterligare steg mot en liberalisering av viseringsbestämmelserna. Samtidigt bör länderna förstärka sina åtgärder för att bekämpa missbruk av viseringsfria resor.

15. Utvidgningspolitiken behöver allmänhetens förståelse och stöd för att bli framgångsrik och varaktig. Medlemsstaterna och utvidgningsländerna spelar den viktigaste rollen i de informations- och kommunikationsinsatser som riktar sig till medborgarna. Det är nödvändigt att främja förståelse och en välinformerad debatt om effekterna av utvidgningspolitiken, särskilt i en tid då EU står inför betydande utmaningar. Kommissionen kommer för sin del att även fortsättningsvis tillhandahålla information om utvidgningsprocessen för att därmed bidra till en upplyst offentlig debatt om utvidgningen.

16. Utvidgningsprocessen är till sin natur inkluderande och kräver ett brett deltagande från aktörernas sida. I utvidgningsländerna bidrar ett brett politiskt samförstånd och stöd till befolkningen för de reformer som krävs väsentligt till den omvandling som krävs för framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att erbjuda stöd genom finansieringsmekanismen för det civila samhället, med en tydligare inriktning på bidrag av smärre omfattning till det civila samhällets lokala organisationer.

17. Kroatien: Parallellt med detta meddelande har kommissionen antagit ett meddelande med de viktigaste slutsatserna från den övergripande uppföljningsrapporten om Kroatiens beredskap för medlemskap i EU. Kommissionen drar slutsatsen att Kroatien har fortsatt att göra framsteg i arbetet med att anta och genomföra EU-lagstiftningen och håller nu på att fullfölja anpassningen till EU:s regelverk. Kommissionen har ändå belyst områden där det fortfarande krävs ytterligare insatser och ett begränsat antal områden där ökade ansträngningar krävs under de kommande månaderna. Detta gäller i synnerhet konkurrenspolitiken, rättsväsendet, de grundläggande rättigheterna – särskilt domstolsväsendets effektivitet – rättvisa, frihet och säkerhet. Det är ytterst viktigt att Kroatien inriktar sig på att i tid avsluta förberedelserna, så att detta får genomslag i det meddelande om den slutliga övervakningsrapporten om Kroatiens förberedelser inför anslutningen som kommissionen kommer att lägga fram under våren 2013.

18. Montenegro: De politiska kriterierna uppfylls fortfarajnde i tillräckligt hög grad. Att anslutningsförhandlingarna inleddes i juni 2012 avspeglade landets fortsatta framsteg med de centrala reformerna. Genomgången har påbörjats och beräknas slutföras under sommaren 2013. I anslutningsförhandlingarna integreras den nya tillvägagångssättet för kapitlen om rättsväsendet och grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet, varigenom rättsstatsprincipen förstärks. Under förhandlingarna måste Montenegro förbättra sina resultat på området i syfte att oåterkalleligen genomföra reformer, särskilt i kampen mot organiserad brottslighet och korruption, också på hög nivå.

19. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien: De politiska kriterierna efterlevs fortfarande i tillräckligt hög grad. Regeringen har placerat EU-agendan i mittpunkten för sin politik. Dialogen på hög nivå med kommissionen om anslutningen har fungerat som en katalysator för att påskynda reformerna och bidragit till betydande framsteg inom en rad viktiga politikområden. Reformtakten måste upprätthållas inom alla områden, särskilt för att se till att de genomförs. Fokus på rättsstaten, bl.a. på frågan om yttrandefrihet, samt interetniska relationer och försoning måste upprätthållas.

Kommissionen rekommenderar för fjärde gången att inleda anslutningsförhandlingar med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Kommissionen anser det nödvändigt att anslutningsprocessen i landet tas vidare till nästa etapp för att konsolidera takten och hållbarheten i reformerna. Därigenom kan man minimera risken för ett eventuellt bakslag i processen, samtidigt som relationerna mellan olika etniska grupperna stärks. Det kommer också att stärka EU:s trovärdighet och fungera som en uppmuntran till reformer på andra håll i regionen.

Det är fortfarande av central betydelse att upprätthålla goda grannförbindelser och att under FN:s överinseende nå en ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning på namnfrågan.

Ett beslut av Europeiska rådet om att inleda anslutningsförhandlingar skulle bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för att finna en sådan lösning. I detta sammanhang är kommissionen beredd att omgående lägga fram ett förslag till förhandlingsram, som också tar hänsyn till behovet av att lösa namnfrågan i ett tidigt skede av anslutningsförhandlingarna. I detta avseende kommer hänsyn att tas till tidigare ramar och särskilt det nya tillvägagångsättets principer som rådet godkände i december 2011. Detta tillvägagångssätt kräver intensivt politiskt engagemang från alla parter före mötet i Europeiska rådet.

20. Serbien: Vid Europeiska rådets möte i mars 2012 beviljades Serbien status som kandidatland. Serbien fortsätter på vägen mot att i tillräckligt hög grad fullgöra de politiska kriterierna och villkoren för stabiliserings- och associeringsprocessen. Serbien måste dock fästa särskild vikt vid rättsstatsprincipen, framför allt rättsväsendet, där den senaste tidens bakslag enbart understryker behovet av förnyade åtaganden om att fortsätta reformerna och garantera dess oberoende, opartiskhet och effektivitet, också med hänsyn till den senaste tidens utslag i författningsdomstolen. Också mot bakgrund av den senaste tidens händelser måste särskild uppmärksamhet ägnas åt utsatta gruppers rättigheter och centrala institutioners, t.ex. centralbankens, oberoende. Serbien bör även fortsättningsvis delta konstruktivt i det regionala samarbetet och stärka förbindelserna med grannländerna. Reformarbetet måste ges ny kraft och ytterligare framsteg tas i riktning mot en synlig och hållbar förbättring av förbindelserna med Kosovo. Två nya ansatser i detta avseende är Serbiens undertecknande av ett tekniskt protokoll om integrerad gränsförvaltning och ett förtydligande av Serbiens tolkning av avtalet om regionalt samarbete och Kosovos representation, som att döma av de första genomförandestegen, inte längre hindrar ett heltäckande regionalt samarbete.

I enlighet med rådets slutsatser av den 5 december 2011, som antogs vid Europeiska rådets möte den 9 december 2011, om villkoren för att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien kommer kommissionen att lägga fram en rapport så snart den bedömer att Serbien uppnått den nödvändiga graden av överensstämmelse med medlemskapskriterierna, särskilt den viktigaste uppgiften att vidta åtgärder i riktning mot en synlig och hållbar förbättring av förbindelserna med Kosovo. Kommissionen uppmanar Serbien att i en positiv anda genomföra alla överenskommelser som hittills träffats och konstruktivt ta sig an ett stort antal frågor under EU:s ledning.

En synlig och hållbar förbättring av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo är nödvändig för att båda länderna ska kunna fortsätta sina respektive vägar mot EU, samtidigt som det ena landets möjligheter att blockera det andras ansträngningar undviks. Denna process bör gradvis leda till en fullständig normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo, med sikte på att båda till fullo ska kunna utnyttja sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter inom EU. Att ta itu med sådana problem som dem i norra Kosovo, samtidigt som Kosovos territoriella integritet och de särskilda behoven hos lokalbefolkningen respekteras, kommer att vara ett viktigt inslag i denna process.

Kommissionen understryker att de steg som leder till en normalisering av förbindelserna mellan Belgrad och Pristina också bör tas upp inom ramen för framtida anslutningsförhandlingar med Serbien.

Kommissionen understryker betydelsen av att denna övergripande strategi målmedvetet följs av parterna med fullt stöd från EU.

21. Albanien: En förbättrad dialog mellan regeringen och oppositionen, särskilt efter avtalet i november 2011, har gjort det möjligt för Albanien att göra goda framsteg när det gäller att fullgöra de politiska kriterierna för medlemskap i EU. Albanien har levererat resultat i fråga om ett antal viktiga reformer med koppling till de tolv nyckelprioriteringar som betonas i kommissionens yttrande från 2010 och som måste uppfyllas om anslutningsförhandlingar med Europeiska unionen ska kunna inledas. Albaninen uppfyller fyra av nyckelprioriteringarna: ett välfungerande parlament, antagande av lagar som kräver förstärkt majoritet, tillsättningen av en ombudsman och utfrågnings- och röstningsförfarandena inom vissa nyckelinstitutioner samt ändringen av vallagarna. Albanien är på god väg att uppfylla de två nyckelprioriteringar som gäller den offentliga förvaltningen och förbättrad behandling av personer i häkte. De framsteg som rör övriga nyckelprioriteringar omfattar vissa betydande åtgärder, särskilt antagandet av lagen om förvaltningsdomstolar, hävandet av immunitet för höga offentliga tjänstemän och domare, ett ökat antal beslag av tillgångar som härrör från brott, antagandet av en övergripande strategi för reformer och ändringar av brottsbalken för att skärpa påföljderna för våld i hemmet.

Mot bakgrund av dessa framsteg rekommenderar kommissionen att rådet beviljar Albanien status som kandidatland, under förutsättning att landet slutför viktiga åtgärder för att reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen och se över parlamentets arbetsordning. Kommissionen kommer att rapportera till rådet så snart nödvändiga framsteg har gjorts. I sin rapport kommer kommissionen även att beakta Albaniens engagemang som gjorts av för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, bl.a. genom förebyggande utredningar och åtal i sådana fall.

För att kommissionen ska kunna rekommendera att anslutningsförhandlingar inleds, måste den i synnerhet kunna se ett konsekvent genomförande av åtaganden som redan gjorts och att landet genomför de återstående viktiga prioriteringar som ännu inte till fullo uppfyllts. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot att genomföra val i överensstämmelse med europeiska och internationella normer, stärka de rättsliga institutionernas oberoende, effektivitet och ansvarighet, göra målmedvetna ansträngningar i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, inklusive förebyggande utredningar och åtal, vidta effektiva åtgärder för att stärka skyddet av mänskliga rättigheter och politiken mot diskriminering samt genomdriva immaterialrättsliga regler. Om genomförandet av parlamentsvalet 2013 blir framgångsrikt, kommer det att bli en avgörande prövosten för det partiöverskridande åtagandet om den nya valreformen och en förutsättning för en rekommendation som syftar till att inleda förhandlingar. En hållbar politisk dialog och fortsatta ansträngningar inom alla de områden som berörs av nyckelprioriteringarna förblir viktigt för att genomföra reformer och säkra Albaniens framtid inom EU.

22. Bosnien och Hercegovina: Begränsade framsteg har gjorts när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna och göra de institutionella strukturerna mer funktionella, samordnade och hållbara. Inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen fortsatte Bosnien och Hercegovina att på ett konstruktivt sätt samarbeta med EU om en strukturerad dialog om rättvisa.

Högnivådialogen om anslutningsprocessen som inleddes i juni är ett nyckelforum för arbetet med kraven inför EU:s integrationsprocess. Kommissionen beklagar att resultaten i detta sammanhang fortfarande är lägre än väntat. Bland de politiska företrädarna saknas fortfarande en gemensam vision om såväl landets övergripande inriktning och framtid samt om dess institutionella struktur. Att uppfylla villkoren för stabiliserings- och associeringsavtalets ikraftträdande och en trovärdig ansökan om EU-medlemskap är fortfarande prioriterat, och detta gäller också inrättandet av en effektiv samordningsmekanism mellan olika förvaltningsnivåer så att landet kan tala med en röst i frågor som rör EU. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att samarbeta med myndigheterna i landet. Landets ledare måste emellertid visa sin politiska vilja att nå samförstånd och med hjälp av konkreta åtgärder förverkliga landets och dess medborgares strävanden efter EU-medlemskap.

Sedan mandatet för Europeiska unionens särskilda representant frikopplats från den höga representantens kontor har EU genom sin förstärkta närvaro tagit ledningen på ett antal områden för att bistå myndigheterna i genomförandet av EU-agendans mål. I detta avseende kommer EU även fortsättningsvis att stärka sitt stöd till landets institutioner.

23. Kosovo: Parallellt med detta meddelande har kommissionen antagit ett annat meddelande med en genomförbarhetsstudie med avseende på ett stabiliserings- och associationsavtal med Kosovo. Studien bekräftar att ett stabiliserings- och associeringsavtal kan ingås mellan EU och Kosovo i en situation där EU:s medlemsstater har olika syn på Kosovos status. Kommissionen kommer att föreslå förhandlingsdirektiv för ett stabiliserings- och associeringsavtal så snart som Kosovo har gjort framsteg med att uppfylla ett antal prioriteringar som måste genomföras redan på kort sikt. Det är viktigt att Kosovo fortsätter att i en positiv anda genomföra alla avtal som ingåtts mellan Belgrad och Pristina och att landet tillsammans med EU arbetar konstruktivt med samtliga frågor.

En synlig och hållbar förbättring av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien är nödvändig om båda länderna ska kunna fortsätta sina respektive vägar mot ett EU-medlemskap, samtidigt som det ena landets möjligheter att blockera det andras ansträngningar undviks. Att ta itu med problemen i norra Kosovo, samtidigt som lokalbefolkningens särskilda behov respekteras, kommer att vara ett viktigt inslag i denna process.

24. Turkiet: Turkiet är ett nyckelland för EU, särskilt med tanke på landets dynamiska ekonomi, strategiska läge och viktiga roll i regionen. Kommissionen framhåller vikten av det samarbete och den dialog som pågår i utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse för EU och Turkiet, t.ex. om Nordafrika och Mellanöstern.

Potentialen i förbindelserna mellan EU och Turkiet kan till fullo utnyttjas endast inom ramen för en aktiv och trovärdig anslutningsprocess som respekterar EU:s åtaganden och de fastställda villkoren. Det ligger i både EU:s och Turkiets intresse att anslutningsförhandlingarna åter börjar gå framåt, inte minst för att se till att EU förblir riktmärket för reformarbetet i Turkiet. Kommissionen anser därför att det är viktigt att, i enlighet med gällande bestämmelser och relevanta rådsslutsatser, återuppta det arbetet med förhandlingskapitlen som sedan några år ligger nere på grund av bristen på enighet bland medlemsstaterna.

För att gjuta nytt liv i anslutningsprocessen och ge förbindelserna mellan EU och Turkiet en ny dynamik kommer kommissionen även fortsättningsvis att genomföra den positiva dagordning i förbindelserna med Turkiet som inleddes i maj 2012 och som redan börjat ge de första resultaten. Turkiets aktiva stöd till den positiva agendan och landets Europeiska perspektiv förblir av central vikt.

Oron växer när det gäller Turkiets brist på betydande framsteg för att fullt ut uppfylla de politiska kriterierna. Den konkreta situationen rörande respekten för de grundläggande rättigheterna, bl.a. yttrandefriheten, utgör fortsatt en källa till allvarliga problem – trots den senaste tidens förbättringar av lagstiftningen. Det är viktigt att Turkiet tar upp alla frågor om oberoende, opartiskhet och effektivitet inom rättsväsendet. Kommissionen välkomnar den turkiska regeringens åtagande att snabbt lägga fram detta fjärde rättsliga reformpaketet och uppmanar landet att ta itu med alla centrala frågor som f.n. praktiskt påverkar utövandet av yttrandefriheten.

Turkiet har frusit sina förbindelser med det roterande ordförandeskapet i EU under andra halvåret 2012. Kommissionen har på nytt uttryckt allvarliga farhågor i fråga om turkiska uttalanden och hot, och efterlyser fullständig respekt för den roll som ordförandeskapet i rådet innebär.

EU har också poängterat EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter, t.ex. att ingå bilaterala avtal och att undersöka och exploatera sina naturtillgångar i enlighet med EU:s regelverk och folkrätten, bl.a. FN:s havsrättskonvention. Kommissionen upprepar, i enlighet med rådets och kommissionens ståndpunkter under de senaste åren, att det är avgörande att Turkiet snarast fullgör sin skyldighet att till fullo genomföra tilläggsprotokollet och gör framsteg i riktning mot en normalisering av de bilaterala förbindelserna med Cypern. Detta skulle kunna ge anslutningsprocessen nya impulser. Om inga framsteg görs rekommenderar kommissionen att EU fortsätter med de åtgärder som började vidtas 2006. Kommissionen anmodar också parterna att undvika alla former av hot, källor till konflikter eller handlingar som skulle kunna inverka negativt på de goda grannförbindelserna och en fredlig lösning av tvister.

Turkiet uppmuntras att konkret öka sitt engagemang i och bidrag till samtalen under ledning av FN:s generalsekreterare för att finna en övergripande lösning på Cypernproblemet.

25. I Cypernfrågan har förhandlingarna om en helhetslösning mellan ledarna för de grekcypriotiska och turkcypriotiska befolkningsgrupperna under FN:s överinseende avstannat. Det är nödvändigt att sätta igång förhandlingarna på nytt för att snabbt kunna avsluta diskussionerna utifrån de framsteg som hittills gjorts. Detta kommer att kräva ett positivt klimat som underlättar fullbordandet av processen och förbereder allmänheten på nödvändiga kompromisser. Kommissionen är beredd att även fortsättningsvis ge ett starkt politiskt stöd och teknisk rådgivning i frågor som ligger inom EU:s behörighet.

26. Island: EU:s gemensamma intressen med Island är växande, bl.a. i fråga om förnybar energi och klimatförändringar samt den strategiska betydelsen av EU:s politik för Arktis. Anslutningsförhandlingarna med Island går stadigt framåt. EU-anslutningen är fortfarande en källa till livlig offentlig debatt på Island. Kommissionen är förvissad om att EU kommer att kunna lägga fram ett förhandlingspaket som både beaktar Islands särdrag och skyddar EU:s principer och regelverk, vilket skulle göra att islänningarna så småningom kan fatta ett välinformerat beslut.

BILAGA

Slutsatser om Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Turkiet och Island

Montenegro

Montenegro uppfyller i tillräckligt hög grad de politiska kriterierna för EU-medlemskap. Den rättsliga och institutionella ramen och politiken har förbättrats i syfte att stärka parlamentets funktion, rättsväsendet, politiken för korruptionsbekämpning, de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter. Den pågående reformerna av konstitutionen och den offentliga förvaltningen har framskridit ytterligare. När det gäller brottsbekämpning har resultatet ytterligare förbättrats. Ansträngningarna måste fortsätta i fråga om rättsstatsprincipen, särskilt för att slutföra den pågående konstitutionella reformen som syftar till att stärka rättsväsendets oberoende och ytterligar förbättra resultatet när det gäller genomförandet, särskilt i kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Montenegro har fortsatt att spela en konstruktiv roll i regionen, att respektera sina internationella åtaganden och villkoren inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen.

I fråga om demokrati och rättsstaten har Montenegro gjort framsteg med att stärka parlamentets lagstiftande roll och tillsynsroll, bland annat när det gäller frågor om rättsstaten. Genomförandet av nyligen antagen lagstiftning har börjat, och parlamentets administrativa kapacitet och expertkapacitet har stärkts. Insynen har ökat och fristående utskott för EU-integration respektive korruptionsbekämpning har inrättats. De åtgärder som har vidtagits för att förbättra parlamentets lagstiftnings- och tillsynskapacitet måste fortsätta.

Regeringens politiska beslutsfattande har förbättrats ytterligare. Strukturerna för anslutningsförhandlingarna håller stegvis på att upprättas och inbegriper företrädare för det civila samhället. Den administrativa kapaciteten för samordningen av EU-integrationen, även när det gäller finansiellt stöd, behöver förstärkas ytterligare för att uppfylla kraven för anslutningsförhandlingarna. Ministeriernas övergripande kapacitet att utforma lagstiftning av hög kvalitet och ta fram konsekvensbedömningar måste stärkas. När det gäller lokala myndigheter krävs ytterligare ansträngningar för att genomföra nyligen antagen lagstiftning och inrätta en öppen, effektiv och ansvarig förvaltning.

Montenegro har vidtagit ytterligare åtgärder för att möta utmaningarna i samband med reformen av den offentliga förvaltningen. Den rättsliga ramen samt genomförandet av nyligen antagen lagstiftningen behöver förbättras, på ett ekonomiskt hållbart sätt och med lämpliga kontrollmekanismer. Ombudsmannaämbetets kapacitet har stärkts, men måste förbättras ytterligare.

Vissa framsteg har gjorts när det gäller rättsväsendet. Genomförandet av nyligen antagen lagstiftning har inletts. Framsteg har gjorts med offentliggörandet av domstolsavgöranden och eftersläpningen av mål i domstolarna. Den konstitutionella reformprocessen för att stärka rättsväsendets oberoende, i överensstämmelse med europeiska standarder, har ännu inte slutförts. Det krävs ytterligare ansträngningar för att se till att utnämningar och befordringar sker på grundval av meriter, samt för att stärka garantierna för ansvarighet och integritet inom rättsväsendet.

Vissa framsteg har gjorts när det gäller att bekämpa korruption. Genomförandet av nyligen antagen lagstiftning har inletts på de viktiga områdena finansiering av politiska partier, förebyggande av intressekonflikter och offentlig upphandling. Kapaciteten hos de övervakande institutionerna måste förbättras, vilket särskilt gäller den statliga valkommissionen, den statliga revisionsmyndigheten och kommissionen för förebyggande av intressekonflikter. Montenegro har ytterligare förbättrat sitt resultat när det gäller utredningar, åtal och fällande domar i fall av korruption, men antalet är fortfarande lågt, och beslag eller förverkande av tillgångar i samband med korruptionsbrott har ännu inte utdömts. Korruptionen är fortfarande utbredd och fortsätter att utgöra ett allvarligt problem som försvårar de brottsbekämpande organens utredningar av organiserad brottslighet.

Framsteg har gjorts när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Resultaten har fortsatt att förbättras, men ytterligare framsteg måste göras. Att bekämpa den organiserade brottsligheten med alla medel som rättssystemet förfogar över innebär en särskild utmaning för landet. Det regionala och internationella samarbetet stärktes genom undertecknande av avtal och gemensamma insatser. De resultat som uppnåtts, bl.a. när det gäller den administrativa kapaciteten och samarbetet mellan myndigheter i fråga om organiserad brottslighet, måste befästas på ett proaktivt sätt, särskilt när det gäller ekonomiska utredningar, och den rättsliga ramen måste färdigställas. Ett nationellt system för kriminalunderrättelser har ännu inte införts. Avsaknaden av ett sådant utgör ett hinder för de brottsbekämpande organens effektivitet, och de måste stärkas. Åklagarens ledande roll i utredningar behöver fortfarande stärkas. Ökade ansträngningar krävs i kampen mot penningtvätt och människohandel, bland annat när det gäller att identifiera och återintegrera offer.

Montenegro har fortsatt att förbättra den befintliga rättsliga och institutionella ramen för skyddet av mänskliga rättigheter och av minoriteter. Myndigheterna har även på högsta nivå visat en positivare attityd till de mänskliga rättigheterna. Färdigställandet av den relevanta rättsliga och institutionella ramen måste fortsätta, och den administrativa och finansiella kapaciteten på området måste stärkas, bland annat när det gäller den allmänna åklagaren och ombudsmannen.

Goda framsteg har gjorts när det gäller att förbättra den rättsliga och administrativa ramen för medborgerliga och politiska rättigheter i Montenegro, och för att se till att de iakttas. Ombudsmannens befogenheter att agera mot misshandel måste stärkas och levnadsvillkoren i fängelserna förbättras. Ansträngningarna för att utreda och väcka åtal i gamla fall av våld mot journalister måste ökas.

Montenegro har gjort framsteg i fråga om sociala och ekonomiska rättigheter och konsoliderat den relevanta rättsliga och institutionella ramen. Myndigheternas positivare inställning har bidragit till att främja dessa rättigheter, men för att se till att de respekteras behövs ytterligare ekonomiska anslag och kompetent personal. Hanteringen av överträdelser av sociala och ekonomiska rättigheter måste förbättras.

Montenegro har gjort framsteg när det gäller skyddet av minoriteter och kulturella rättigheter. Antagandet av strategin med den därtill knutna handlingsplanen för att förbättra situationen för de romska, ashkaliska och egyptiska befolkningsgrupperna är en positiv utveckling på detta område, men integreringen av romer, ashkalier och egyptier måste förbättras, särskilt genom att genomföra relevanta policydokument, eftersom dessa grupper fortfarande utsätts för diskriminering. Framstegen när det gäller att ge fördrivna personer en rättslig ställning har fortsatt, men det finns fortfarande brister i tillgången till ekonomiska och sociala rättigheter för dessa personer.

När det gäller regionala frågor och internationella förpliktelser fortsätter Montenegro att uppfylla villkoren i stabiliserings- och associeringsprocessen avseende samarbetet med Icty och regionalt samarbete. Vissa bilaterala problem i förhållande till grannländer har ännu inte lösts, särskilt när det gäller utstakande av gränser.

Betydande framsteg har gjorts med processen för att genomföra Sarajevoförklaringen. Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien fortsatte att samarbeta för att finna hållbara lösningar för de flyktingar som fördrevs i samband med de väpnade konflikterna på 1990-talet. De fyra länderna har undertecknat en ministerförklaring och kommit överens om ett regionalt bostadsprogram genom vilket ca 27 000 hushåll eller 74 000 personer får stöd. Vid en internationell givarkonferens i Sarajevo i april 2012 gjordes åtaganden för ca 265 miljoner euro till stöd för programmet. Det goda samarbetet kring alla olösta frågor i processen måste fortsätta.

När det gäller Internationella brottmålsdomstolen överensstämmer det bilaterala avtalet om immunitet med Förenta staterna inte med EU:s gemensamma ståndpunkt och vägledande principer. Montenegro måste anpassa sig till EU:s ståndpunkt.

Efter en måttlig återhämtning 2011 har ekonomin i Montenegro avmattats under första halvåret 2012. Den inhemska efterfrågan är dämpad till följd av svag kredittillväxt och den fortsatt stora skuldsättningen i den privata sektorn. I avsaknad av normala monetära policyverktyg[3] är den ekonomiska politiken fortfarande inriktad på en förstärkning av den ekonomiska och finansiella stabiliteten med hjälp av fortsatt budgetkonsolidering och strukturreformer. Ansvarsförbindelser från statliga garantier har dock kommit att utgöra en betydande risk för de offentliga finansernas stabilitet. Arbetslösheten är fortfarande hög, och brister i fråga om rättsstatsprincipen, mänskliga resurser och infrastruktur kvarstår.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Montenegro gjort vissa ytterligare framsteg mot att bli en fungerande marknadsekonomi. Den ännu ej slutförda omstruktureringen av metallindustrin, omfattande likviditetsproblem och dåliga förhållanden på arbetsmarknaden hämmar dock fortfarande en effektiv fördelning av resurser. Montenegro bör på medellång sikt kunna klara av konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen, förutsatt att landet fortsätter att åtgärda nuvarande brister genom lämplig makroekonomisk politik och lämpliga strukturreformer.

Den makroekonomiska stabiliteten har i stort sett bibehållits. Banksektorn håller fortfarande på att återhämta sig, och insättningarna strömmar så småningom tillbaka i systemet. Ytterligare förbättringar har gjorts när det gäller förfaranden för marknadsinträde och återkrav vid konkurser. Effektiviteten vid verkställighet av civilrättsliga fordringar har förbättrats. Liberalisering av telekom- och energiindustrin har underlättat öppnandet av respektive marknader och tillsynsmyndigheterna på dessa områden har agerat med större bestämdhet. Deltagandet i EU:s forskningsprogram har blivit aktivare. Montenegro är långt integrerat på EU- och Cefta-marknaderna.

Stora externa obalanser kvarstår emellertid. Resultaten på arbetsmarknaden är fortfarande svaga och arbetslösheten är mycket hög. Inflationstrycket har ökat. Låneminskningen i finanssektorn fortsätter, vilket orsakar likviditetsproblem och ackumulering av skatteskulder och andra förfallna skulder i ekonomin. De offentliga finansernas stabilitet har utsatts för tryck till följd av ansvarförbindelser och obetalda avgifter. Den offentliga skulden har fortsatt att öka. Aluminiumproducentens svåra ekonomiska situation måste åtgärdas. Landet måste locka till sig ytterligare investeringar för att utveckla infrastrukturen men brister när det gäller rättsstatsprincipen och en omfattande informell sektor fortsätta att försämrar företagsklimatet.

Montenegro har gjort vissa framsteg när det gäller att förbättra förmågan att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap. Goda framsteg har gjorts på områdena offentlig upphandling, transportpolitik, statistik och vetenskap och forskning. Det har gjorts begränsade framsteg på andra områden, såsom fri rörlighet för arbetstagare, fri rörlighet för kapital, bolagsrätt, livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor, beskattning, företags- och industripolitik, miljö och klimatförändring samt finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser. Montenegros begränsade administrativa kapacitet innebär en utmaning på flera områden och måste stärkas med tanke på anslutningsförhandlingarna och för att gemenskapens regelverk ska kunna genomföras effektivt. Montenegro har på det hela taget fortsatt att på ett smidigt sätt genomföra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Vissa luckor återstår när det gäller statligt stöd, där det behöv ytterligare ansträngningar med anpassningen.

Montenegro har gjort vissa framsteg i fråga om fri rörlighet för varor. Ytterligare insatser, bättre samordning av och tydligare ansvarsfördelning krävs för att ytterligare anpassa lagstiftningen till gemenskapens regelverk. Överlag har förberedelserna på området fri rörlighet för varor kommit relativt långt.

Få framsteg har gjorts på området fri rörlighet för arbetstagare, där anpassningen av lagstiftningen till gemenskapens regelverk fortfarande befinner sig på ett tidigt stadium. Vissa framsteg kan rapporteras när det gäller etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. Montenegro har gjort goda framsteg i fråga om att anpassa den nya lagen om posttjänster till EU:s regelverk. När det gäller etableringsrätten måste rättsliga reformer genomföras. Det krävs fortfarande avsevärda ansträngningar när det gäller anpassning av lagstiftningen till tjänstedirektivet, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och interinstitutionellt samarbete. Föreberedelserna på detta område har framskridit måttligt.

Få framsteg kan rapporteras om fri rörlighet för kapital, men förberedelserna är på god väg. Man måste fortsätta arbetet med en anpassning till gemenskapens regelverk när det gäller betalningssystem och förstärkning av den administrativa kapaciteten, framför allt avseende bekämpning av penningtvätt. På områdena bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism befinner sig förberedelserna på ett relativt tidigt stadium. Det krävs betydande ansträngningar för att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen, förbättra samordningen mellan olika organ och nå goda resultat i kampen mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Sammantaget har förberedelserna på detta område kommit en god bit på väg.

Goda framsteg har gjorts på området offentlig upphandling. Genomförandet av den nya lagstiftningen utgör fortfarande en källa till oro. Den rättsliga ramen för koncessioner har ännu inte anpassats till EU:s regelverk. Den framtida inspektionstjänstens roll, befogenheter och behörighet måste klargöras och den måste få tillräckligt med personal. Få framsteg kan rapporteras på området bolagsrätt. Nya ändringar av lagen om redovisning och revision, i syfte att inrätta ett oberoende offentligt tillsynsorgan för revisorer och ett system för kvalitetskontroll, har ännu inte antagits. Vissa framsteg kan rapporteras i fråga om immateriella rättigheter. Det krävs ytterligare ansträngningar med anpassningen till EU:s regelverk på detta område och att genomföra det på ett verkningsfullt sätt. Överlag har förberedelserna på vart och ett av dessa områden har framskridit måttligt.

Vissa framsteg har gjorts i fråga om konkurrenspolitik. Ytterligare ansträngningar behövs för att anpassa Montenegros lagstiftning till EU:s regelverk och för att sörja för det operativa oberoendet för konkurrensmyndigheten. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att övervaka efterlevnaden av reglerna för statligt stöd, särskilt statligt stöd till känsliga sektorer. På det hela taget är förberedelserna på området konkurrenspolitik på en måttligt avancerad nivå.

Vissa framsteg har gjorts på området finansiella tjänster. Framsteg har gjorts med antagandet av lagstiftning om bankers offentliggörande av uppgifter, om beräkning av stora exponeringar och om fondföretag. Betydande ansträngningar krävs att anpassa och genomföra det nuvarande regelverket på de områden som omfattas av detta kapitel. På det hela taget är anpassningen fortfarande på en måttligt avancerad nivå.

Vissa framsteg har gjorts på området informationssamhället och medier. Tillsynsmyndigheternas oberoende har dock undergrävts genom ändringar av lagstiftningen. Överlag har förberedelserna kommit relativt långt.

Begränsade framsteg har gjorts på området jordbruk och landsbygdsutveckling. Det krävs insatser för att utveckla en lämplig rättslig ram för att uppfylla målen i den nationella handlingsplanen för att uppnå ackreditering för förvaltningen av medel för landsbygdsutveckling. Begränsade framsteg har gjorts på områdena livsmedelssäkerhet och veterinära och fytosanitära frågor. Insatser krävs på alla områden, särskilt när det gäller ytterligare anpassning till regelverket, en förstärkning av kontrollkapaciteten på veterinärområdet, och bedömning av hygienstandarden i livsmedels- och foderanläggningar. Vissa framsteg har gjorts när det gäller fiske. Ansträngningar krävs i fråga om anpassningen av lagstiftningen till regelverket på fiskeområdet och genomförandet av EU-normer, särskilt i fråga om förvaltning av resurser, inspektion och kontroll, marknadspolitik, strukturpolitik och politik för statligt stöd. Anpassningen till EU:s regelverk inom vart och ett av dessa områden befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium.

Det har gjorts goda framsteg på transportområdet, särskilt i fråga om väg-, järnvägs- och sjötransporter, men det är nödvändigt att se till att EU:s regelverk genomförs effektivt. Ytterligare framsteg måste göras i järnvägstransportsektorn när det gäller driftskompatibilitet, inrättande av ett organ som utreder olyckor och järnvägsmyndighetens oberoende. Överlag har förberedelserna framskridit väl på detta område. Vissa framsteg kan rapporteras på energiområdet. Ytterligare genomförandelagstiftning för den inre marknaden för energi har ännu inte antagits. Montenegro måste fortfarande anta de nödvändiga rättsakterna om oljelager samt det tioåriga arbetsprogrammet för utveckling av förnybara energikällor. Anpassningen till EU:s regelverk på detta område befinner sig på ett tidigt stadium.

Få framsteg har gjorts på området beskattning, och de gäller främst inrättandet av nya avdelningar inom skatteförvaltningen. Det krävs ytterligare ansträngningar för att utarbeta en övergripande verksamhetsstrategi och it-strategi. När det gäller beskattning är Montenegros anpassning till EU:s regelverk på det hela taget på ett tidigt stadium.

Vissa framsteg har gjorts på området ekonomisk politik och penningpolitik. Betydande ansträngningar krävs fortfarande för att fullborda anpassningen till EU:s regelverk, i synnerhet när det gäller centralbankens oberoende, monetär finansiering och positiv särbehandling av den offentliga sektorn när det gäller tillträde till finansinstitut. Kapaciteten för utformning och samordning av den ekonomiska politiken måste ökas ytterligare. Montenegros nuvarande användning av euron, som de montenegrinska myndigheterna beslutat om under exceptionella omständigheter, är något helt annat än anslutning till euroområdet. På det hela taget har anpassningen av lagstiftningen på området ekonomisk politik och penningpolitik framskridit måttligt på detta stadium. Goda framsteg kan rapporteras när det gäller statistikområdet. Montenegro måste trots detta fortfarande göra betydande och varaktiga ansträngningar för att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk i fråga om jordbruks- och företagsstatistik samt makroekonomisk statistik. Föreberedelserna på detta område har framskridit måttligt.

Vissa framsteg har gjorts på området socialpolitik och sysselsättning. Ytterligare ansträngningar krävs när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Den offentliga arbetsförmedlingstjänstens kapacitet måste ökas, tillsammans med aktiveringsstrategier för att avhjälpa den låga sysselsättningsgraden, det låga arbetsmarknadsdeltagandet och kompetensglappet mellan den arbetskraft som står till förfogande och den som efterfrågas. Åtgärderna och politiken för fattigdomsminskning och integrering av romer måste stärkas. Läget för de offentliga finanserna fortsätter att inverka negativt på reformerna på det sociala området. Det behövs ökade ansträngningar för att genomföra de planerade reformerna när det gäller pensioner. Montenegro har i det stora hela börjat ta itu med prioriteringarna på detta område.

Få framsteg har gjorts på området företags- och industripolitik. Olika strategier och institutioner finns på plats. Det krävs ytterligare ansträngningar för att se till att en politik på detta område formuleras och genomförs.

Vissa framsteg har gjorts i fråga om transeuropeiska nät. När det gäller infrastruktur i form av transportnätverk återstår mycket att göra för att förbättra väg- och järnvägsförbindelser. Sammankopplingen av gasnätet med grannländerna måste utvecklas och de nationella överföringssystemen moderniseras. Överlag befinner sig förberedelserna på detta område fortfarande på ett tidigt stadium. Vissa framsteg har gjorts på området regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten, särskilt när det gäller den institutionella ramen och programplaneringen. Montenegro måste stärka den administrativa kapaciteten i de Ipa-strukturer som har upprättats och se till att de har tillräcklig beredskap i framtiden. Förberedelserna på detta område har inletts överlag.

Montenegro har gjort vissa framsteg när det gäller rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna. Genomförandet av nyligen antagen lagstiftning har inletts. Framsteg har gjorts med offentliggörandet av domstolsavgöranden och eftersläpningen av mål i domstolarna. Den konstitutionella reform som syftar till att stärka rättsväsendets oberoende har ännu inte slutförts. Ett enda landsomfattande rekryteringssystem och ett system för att övervaka den längden på rättegångar måste införas, domstolsnätverket rationaliseras och rättsstatistikens tillförlitlighet förbättras. Det krävs ytterligare ansträngningar för att se till att utnämningar och befordringar sker på grundval av meriter, samt för att stärka garantierna för ansvarighet och integritet inom rättsväsendet. Montenegro har stärkt den rättsliga ramen för bekämpande av korruption och ytterligare utvecklat sina resultat när det gäller utredningar, åtal och fällande domar i korruptionsmål, men större ansträngningar krävs på detta område. Korruptionen är fortfarande utbredd och fortsätter att utgöra ett allvarligt problem, och gör det också möjligt för organiserade brottsliga grupper att infiltrera den offentliga och den privata sektorn. Antalet fällande domar är fortfarande lågt och det har fortfarande inte utdömts beslag eller förverkande av tillgångar i något fall av korruption.

Den befintliga rättsliga och institutionella ramen för skydd av grundläggande rättigheter har stärkts ytterligare. Avkriminaliseringen av ärekränkning har bidragit till ett förbättrat medieklimat i landet. Processen för att ge fördrivna personer en rättslig ställning har gått ytterligare framåt. Den sociala integreringen av romer, askhalier och egyptier måste fortsätta, särskilt genom att genomföra de relevanta policydokumenten. Det fortfarande finns brister i de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas skydd av de mänskliga rättigheterna. Ansträngningarna för att utreda och åtala gamla fall av våld mot journalister måste ökas. Ytterligare oförminskade ansträngningar behövs för att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk och internationella normer på detta område. Överlag har förberedelserna framskridit måttligt på detta område.

Montenegro har gjort vissa framsteg på området rättvisa, frihet och säkerhet. Anpassningen till gemenskapens regelverk på området migration, asyl och viseringar har inletts. Byggandet av centrumen för utlänningar respektive asylsökande håller på att slutföras. Genomförandet av strategin och handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning är på rätt spår. I fråga om polissamarbete och kampen mot organiserad brottslighet har landet fortsatt att utvidga sitt internationella och regionala nätverk samt att stärka den rättsliga ramen och den administrativa kapaciteten. Gemensamma utredningsinsatser tillsammans med andra länder i regionen och andra EU-medlemsstater, Interpol och Europol har lett till ett ökat antal åtal, gripanden och fällande domar när det gäller organiserad brottslighet. De politiska och rättsliga ramarna på detta område har förbättrats. Ytterligare oförminskade ansträngningar kommer att behövas för att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk i detta kapitel, i synnerhet när det gäller asyl, viseringar, yttre gränser och Schengen, kampen mot organiserad brottslighet och för att uppvisa goda resultat när det gäller utredningar, fällande domar och narkotikabeslag. Förmågan att genomföra den rättsliga ramen rörande rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor måste förbättras. Ökade ansträngningar krävs i kampen mot penningtvätt och när det gäller att ta itu med människohandel. Landet har framskridit måttligt på detta område.

Goda framsteg har gjorts när det gäller anpassningen till gemenskapens regelverk på området vetenskap och forskning. Ytterligare ansträngningar är nödvändiga för att stärka den nationella kapaciteten inom forskning och innovation och underlätta integreringen i det europeiska området för forskningsverksamhet. Investeringarna i forskning måste ökas ytterligare, i synnerhet från den privata sektorn och genom att stimulera offentliga och privata investeringar i vetenskaplig forskning. Sammantaget har förberedelserna på detta område kommit en god bit på väg. Goda framsteg har gjorts på området utbildning och kultur. Reformerna av den högre utbildningen och moderniseringen av yrkesutbildningssystemet måste ägnas ytterligare uppmärksamhet. Genomförandet av utbildningsreformer är fortfarande en utmaning. Överlag har förberedelserna framskridit måttligt på detta område.

Montenegro har gjort få framsteg på området miljö och klimatförändringar. Det finns inledande tecken på förbättring som gäller antagandet av lagstiftning om avfallshantering, luftkvalitet och kemikalier och med avseende på den administrativa kapaciteten och insatserna för en anpassning till regelverket på klimatområdet. Ytterligare uppmärksamhet behövs på områdena vattenkvalitet och avfallshantering. Ett effektivt genomförande av regelverket när det gäller miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar måste säkerställas. Det krävs avsevärda ansträngningar när det gäller anpassningen till och genomförandet av regelverket på miljö- och klimatområdet samt förstärkningen av den administrativa kapaciteten och det interinstitutionella samarbetet. Frågor rörande miljön och klimatförändringarna måste mer systematiskt än tidigare beaktas på andra politikområden och i andra programplaneringsdokument. Avsaknaden av politisk prioritering och tillräcklig finansiering samt begränsad kännedom om miljö- och klimatkrav hämmar framstegen på detta område. Förberedelserna på det här området befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.

Vissa framsteg har gjorts på området konsumentskydd och hälsoskydd. När det gäller konsumentskyddsfrågor måste anpassningen av lagstiftningen fortsätta. Förberedelserna på dessa områden har kommit en bit på väg. Vissa framsteg har gjorts på området tullagstiftning. Genom en ny tulltaxelag anpassas den nationella lagstiftningen ytterligare till Gemensamma tulltaxan. När det gäller den administrativa och operativa kapaciteten måste genomförandet av befintliga förfaranden och arbetsmetoder påskyndas. Förberedelserna för en eventuell anslutning till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande behöver förbättras. På det hela taget har förberedelserna när det gäller tullunionen framskridig måttligt.

Vissa framsteg har gjorts på området yttre förbindelser. Montenegro har blivit medlem av WTO. Vissa framsteg har också gjorts på området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Montenegro har anpassat sig till alla EU:s förklaringar och rådsbeslut och har fortsatt att aktivt bidra till regional stabilitet. Förberedelserna på dessa områden är måttligt framskridna.

Montenegro har gjort ojämna framsteg när det gäller finansiell kontroll. Även om den rättsliga ramen för intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn har införts släpar det praktiska genomförandet efter, särskilt på lokal nivå. Montenegro måste stärka arrangemangen för förvaltningens ansvarsskyldighet samband med reformen av den offentliga förvaltningen. Den statliga revisionsenhetens ekonomiska oberoende bör garanteras i praktiken. Förberedelserna på området finansiell kontroll är på ett tidigt stadium. Begränsade framsteg har gjorts i fråga om finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser. I sinom tid måste ett samordningsorgan inrättas för att styra förberedelserna inför anslutningen på området egna medel. Den administrativa ramen för tillämpningen av reglerna om egna medel måste fastställas. Överlag befinner sig förberedelserna på detta område på ett tidigt stadium.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppfyller alltjämt de politiska kriterierna i tillräckligt hög grad. Landet fortsätter att fullgöra sina åtaganden enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Regeringen har satt EU-agendan i centrum för sitt arbete. Högnivådialogen med kommissionen tjänade som katalysator för påskyndade reformer och har bidragit till konkreta framsteg på ett antal centrala politikområden. Regeringen har antagit förslag om förbättringar av vallagen och, på området yttrandefrihet, för att avkriminalisera förtal. Regeringens första översyn av genomförandet av Ohrid-ramavtalet ger en möjlighet att stärka dialogen mellan folkgrupperna. Reformtakten behöver hållas uppe på alla områden som rör de politiska kriterierna, främst för att se till att de verkligen genomförs. Parlamentet överväger lagstiftning för detta ändamål. Inriktningen på rättsstatsprincipen måste upprätthållas, bl.a. i fråga om yttrandefrihet, relationerna mellan folkgrupperna och frågan om försoning. Civila samhället måste ytterligare inkluderas i detta.

Ohrid-ramavtalet är fortsatt av avgörande betydelse för demokratin och rättsstatsprincipen i landet. Regeringen har inlett en översyn av hur detta ramavtal har genomförts sedan 2001 och vill därmed skapa samförstånd om de resultat som uppnåtts och vilka de framtida utmaningarna är. Spänningarna mellan befolkningsgrupperna har varit en källa till oro efter våldsamma incidenter under första halvåret 2012. Regeringen har hanterat situationen på ett moget sätt och behöver nu gå vidare för att ytterligare stärka kontakterna mellan de etniska grupperna och skapa försoning, vilket även innefattar brottsoffrens ställning i konflikten år 2001. Ytterligare framsteg har gjorts mot ett bredare genomförande av språklagen.

Parlamentet fungerar bättre och den politiska dialogen har fortsatt, främst i fråga om integreringen i EU. Genomförandet av ”procedurregelboken” har gått framåt och även beaktat oppositionens viktigaste krav. Parlamentet håller på att behandla regeringens förslag till förbättring av vallagen. Fortlöpande ansträngningar kommer att behövas för att helt följa rekommendationerna från OSSE/ODIHR.

Samarbetet inom regeringskoalitionen har fortsatt och man har lyckats sätta anslutningsprocessen i centrum för den politiska dagordningen. Regeringen har med utgångspunkt i sin egen färdplan skickligt samordnat anslutningsdialogen på hög nivå. När det gäller de lokala myndigheterna behöver decentraliseringen påskyndas, främst vad beträffar budgetramen.

När det gäller den offentliga förvaltningen har vissa framsteg gjorts. De tjänster som medborgarna erbjuds har förbättrats och e-förvaltning införs successivt. Samråd om större reformer av den administrativa ramen pågår. Ytterligare ansträngningar behövs för att garantera insyn, professionalism och oberoende inom den offentliga förvaltningen. Särskilt behöver man säkra principerna om att rekrytering och befordran ska vara meritbaserad.

När det gäller rättsväsendet finns det garantier till skydd för lagstiftningen och institutionerna, men ytterligare ansträngningar behövs för att garantera att oberoendet och opartiskheten också gäller i praktiken. Framsteg har gjorts, främst när det gäller att minska eftersläpningen av mål i domstolarna. Ytterligare ansträngningar behövs för att skapa tydliga och transparenta grunder för proportionerliga uppsägningsförfaranden och att avsevärt förbättra genomförandet av meritbaserade utnämningar och befordringar. Mer stöd bör ges Akademin för domare och åklagare i dess viktiga roll i framväxten av professionella och högkvalificerade rätts- och åklagarmyndigheter.

När det gäller korruptionsbekämpningen har en rättslig ram införts och kapaciteten något stärkts, men större ansträngningar behövs för att genomföra redan befintliga lagar. Åtgärder har vidtagits för att förbättra myndigheternas kontrollkapacitet och verkställighetsbefogenheter. I form av slutresultat har framstegen dock inte varit så synliga. Några resultat har ännu inte uppnåtts när det gäller hanteringen av korruption på hög nivå. En mer proaktiv och samordnad strategi behövs för tillsynsorgan och brottsbekämpande organ. Insamlingen och analysen av statistiska uppgifter bör förbättras för att koncentrera ansträngningarna på de områden där de behövs som mest. Korruptionen är fortfarande allmänt utbredd på många områden och fortsätter att utgöra ett allvarligt problem.

Vissa framsteg har gjorts i kampen mot organiserad brottslighet, i synnerhet genom att över 100 internationella arresteringsorder har utfärdats och genom gott samarbete via Interpol och Europol. Lagen om avlyssning ändrades, vilket effektiviserade denna särskilda utredningsmetod och gjorde den mer transparent. Ytterligare ansträngningar behövs för att stärka de brottsbekämpande organens kapacitet och förbättra samarbetet mellan olika organ samt informationsutbytet. Landet är långt framskridet i fråga om polissamarbete och bekämpning av organiserad brottslighet.

De rättsliga och institutionella ramarna för mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter har överlag inrättats. Medborgerliga och politiska rättigheter respekteras på det hela taget och vissa ytterligare framsteg har gjorts. Rundabordssamtalen med journalistkåren har visat sig vara ett viktigt forum för att komma till rätta med centrala problemen på medieområdet. Regeringen godkände förslag till en avkriminalisering av förtal genom att anta en civilrättslig lag om ansvar för förolämpningar och förtal. Brottsbalken måste ses över i linje med detta. Radio- och tv-styrelsen har börjat tillämpa lagstiftningen mot ägarkoncentration och intressekonflikt med den politiska sfären. Radio- och tv-styrelsen behöver visa att den arbetar på ett icke-diskriminerande och öppet sätt. Oro finns fortfarande på många håll med anledning av bristande pluralismen och självcensur. Fortsatta ansträngningar är nödvändiga för att åtgärda relaterade utmaningar som transparens kring statlig reklam och journalisternas rättigheter som arbetstagare.

Vissa framsteg kan noteras vad gäller stärkta sociala och ekonomiska rättigheter. Det ekonomiska och sociala rådet har sammanträtt regelbundet. Kommissionen för skydd mot diskriminering behandlar klagomål även om dess resurser är begränsade. Lagen mot diskriminering behöver anpassas helt till EU:s regelverk, särskilt vad gäller diskriminering på grund av sexuell läggning. Kvinnors rättigheter behöver skyddas bättre, vilket också gäller andra utsatta grupper, och ytterligare ansträngningar krävs för att öka deras deltagande på arbetsmarknaden och i det politiska livet. Den sociala integreringen av personer med funktionshinder är fortfarande svag.

Överlag har vissa framsteg gjorts på området kulturella rättigheter och minoriteter. En översyn av Ohrid-ramavtalet har påbörjats och rekommendationer ges för att åtgärda fortgående problem. Översynen behöver nu följas upp, vilket även gäller det konkreta etniska samarbetet. Det är av avgörande betydelse att förtroendet mellan olika etniska grupper främjas. När det gäller romerna har flera åtgärder vidtagits, bl.a. för att lösa problemet att vissa saknar id-handlingar samt för att integrera romska flyktingar. Nuvarande strategier och interinstitutionellt samarbete behöver genomföras med större kraft.

När det gäller regionala frågor och internationella förpliktelser fortsätter landet sitt fullständiga samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien. Inga mål återstår i Haag och heller inte några överklaganden. Av de fyra ärenden som tribunalen 2008 återförde till de nationella myndigheterna lades ett ned 2011 av det inhemska domstolsväsendet och tre lades ned 2012, i enlighet med en begäran från allmänna åklagaren och på grundval av amnestilagen.

När det gäller Internationella brottmålsdomstolen överensstämmer inte det bilaterala immunitetsavtalet med USA med EU:s gemensamma ståndpunkt och vägledande principer. Landet behöver anpassa sig till EU:s ståndpunkt.

Landet deltar alltjämt aktivt i regionala samarbetsinitiativ, bland annat i sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP), Regionala samarbetsrådet och Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Landet övertog ordförandeposten i SEECP i juni 2012. Sekretariatet för South-eastern Europe Health Network inrättades i Skopje. Landet har fortsatt att bidra till EU Althea i Bosnien och Hercegovina.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har bibehållit sin överlag konstruktiva roll i de bilaterala förbindelserna med angränsande EU-medlemsstater och andra utvidgningsländer. Förbindelserna med partnerna på västra Balkan har vidareutvecklats. Förbindelserna med Grekland påverkades fortsatt av namnfrågan. Internationella domstolen har meddelat dom gällande interimsavtalet med Grekland. Landet har inlett förhandlingar under FN:s överinseende och i direkta kontakter med Grekland. Samtalen under FN:s överinseende om en ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning bör fortsätta med ökad kraft, liksom de direkta bilaterala mötena och kontakterna. Åtgärder och uttalanden som kan inverka negativt på landets goda grannförbindelser bör undvikas.

Landets ekonomi fortsatte att växa i reducerad takt 2011, men vände nedåt under första halvåret 2012. Tillväxten byggde på en stabil inhemsk efterfrågan, samtidigt som den externa efterfrågan har minskat. Strukturreformerna har fortsatt, om än långsamt och i successivt. Ytterligare framsteg har gjorts för att förenkla företagsregistrering, påskynda rättsliga förfaranden och fördjupa finansförmedlingen. Framstegen är dock få med att åtgärda den mycket höga arbetslösheten, som oftast är strukturell och merendels drabbar unga och lågutbildade.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommit mycket långt. På vissa områden har ytterligare framsteg gjorts mot en fungerande marknadsekonomi. Landet bör kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU på medellång sikt, under förutsättning att det kraftfullt genomför sitt reformprogram för att undanröja betydande strukturella svagheter.

Det råder fortfarande ett brett samförstånd i landet om vad som är viktigt i den ekonomiska politiken. Penningpolitiken, som bygger på en de facto-bindning till euron, bidrog till den makroekonomiska stabiliteten. Genom finanspolitiska åtgärder steg utgifterna i stort sett i takt med intäktsökningarna. Privatiseringen har i huvudsak slutförts. Avregleringen av priser och handel har i stort sett genomförts. Vissa ytterligare framsteg har gjorts för att underlätta marknadsinträde och förenkla regelverket. Rättsliga förfaranden påskyndandes och den genomsnittliga längden för ett konkursförfarande kortades ytterligare. Fastighetsregistreringen är praktiskt taget färdig. Finanssektorn har hittills klarat turbulensen på finansmarknaden ganska väl, och fortsatte sin utveckling mot ökad förmedling och marknadsfördjupning. De gradvisa framstegen inom utbildningssektorn har fortsatt. Ökade utländska direktinvesteringar har hjälpt till att diversifiera landets exportstruktur.

Kvaliteten på den finanspolitiska styrningen har dock försämrats ytterligare, den medellångsiktiga planeringen och förvaltningen av de offentliga utgifterna har försämrats, och insynen och tillförlitligheten i den offentliga sektorns räkenskaper minskat. Dessutom har den kortfristiga inriktningen fortsatt för de offentliga utgifterna med låga tillväxtfrämjande effekter. Den offentliga sektorns skuld har ökat avsevärt. Arbetslösheten var fortsatt mycket hög. Arbetsmarknadens funktion hämmas av strukturella svagheter. Kvaliteten på utbildningen och humankapitalets kvalifikationer är låg. Det fysiska kapitalet behöver på samma sätt en modernisering och stabilisering. Trots gradvisa förbättringar hämmas marknadsekonomin alltjämt av institutionella svagheter och svagheter i rättsväsendet. Vissa av reglerings- och tillsynsorganen saknar fortfarande nödvändiga resurser och inflytande för att effektivt fullgöra sina uppdrag. Den offentliga förvaltningens förmåga och effektivitet när det gäller att betjäna företagen måste förbättras. Den informella sektorn är fortsatt en betydande utmaning.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har ytterligare förbättrat sin förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap, särskilt på områdena fri rörlighet för varor, konkurrens, livsmedelssäkerhet och veterinära frågor samt de transeuropeiska näten. Ytterligare insatser behövs på andra områden, t.ex. miljön, socialpolitik och sysselsättning och regionalpolitik samt samordning av strukturinstrument. Överlag har landet i detta skede av anslutningsprocessen nått en god nivå av anpassning till EU:s regelverk. Landet har också fortsatt att smidigt genomföra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet och kommissionen har föreslagit en övergång till den andra etappen i associeringen.

Goda framsteg har gjorts på området fri rörlighet för varor, främst i fråga om standardisering och meteorologi. Förberedelserna på området fri rörlighet för varor är långt framskridna. Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för arbetstagare. Vissa framsteg kan rapporteras på området etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster, främst i fråga om posttjänster. Ytterligare ansträngningar behövs dock i fråga om genomförandet av tjänstedirektivet och det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer. Överlag har landet gjort måttliga framsteg på området. Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för kapital. Ytterligare avreglering av kapitalrörelser och betalningar är föremål för övergången till stabiliserings- och associeringsavtalets andra etapp, som är under övervägande i rådet. Förberedelserna på området är på gång.

Vissa framsteg har gjorts på området offentlig upphandling, där anpassningen är långt kommen, dock med undantag för områdena rättsmedel och försvarsupphandlingar. Den administrativa kapaciteten vad gäller rättsmedel och koncessioner är fortfarande svag. Goda framsteg har gjorts på området bolagsrätt, främst på revisionsområdet. Kvalifikationer som auktoriserade revisorer förvärvats utomlands behöver ännu erkännas. Överlag är förberedelserna på detta område måttligt framskridna. Vissa framsteg har gjorts på området immateriella rättigheter, där den rättsliga ramen och den administrativa kapaciteten ytterligare har förbättrats. Mer ansträngningar behövs när det gäller genomförande och tillämpning. Överlag är anpassningen på området måttligt framskriden.

Goda framsteg har nåtts på området konkurrenspolitik med förbättringarna av verkställighetsresultaten. Förberedelserna på detta område är framskridna. Resurserna för konkurrensmyndigheten behöver stärkas ytterligare. I fråga om finansiella tjänster har framsteg gjorts i fråga om bank-, försäkrings och värdepappersmarknaderna och investeringstjänster. Ännu återstår en anpassning till centrala EU-regler vad gäller de finansiella marknadernas infrastruktur. Överlag är anpassningen till EU:s regelverk på detta område måttligt framskriden.

Framsteg kan noteras på området informationssamhället och medierna. Anpassningen till EU:s regelverk fortsatte och centrala konkurrensskyddande åtgärder har börjat tillämpas. På audiovisuella politikområdet utökade radio- och tv-styrelsen sin verksamhet, men icke-diskriminerande arbetsmetoder behövs dock säkerställas. Förberedelserna på området är måttligt framskridna.

Vissa framsteg har gjorts på området jordbruk och landsbygdsutveckling, där förberedelserna fortfarande är måttligt framskridna. Ytterligare framsteg har gjorts vad gäller upprättandet av det integrerade administrations- och kontrollsystemet. Anpassningen till EU:s regelverk kräver fortsatta ansträngningar. Den administrativa kapaciteten är en fortsatt en källa till oro i hela sektorn.

Goda framsteg har gjorts på området livsmedelssäkerhet och veterinära frågor, främst vad gäller förstärkning av institutionerna och programmen för utrotning av djursjukdomar. Ringa framsteg har gjorts på det växtskyddsområdet, där den administrativa kapacitet och samordningen mellan behöriga myndigheter inte har förbättrats. Förberedelserna på området livsmedelssäkerhet samt veterinär- och växtskyddspolitik är på det hela taget fortfarande måttligt framskridna.

Få framsteg kan noteras på området transportpolitik. Vissa framsteg kan rapporteras i fråga om anpassning till EU:s regelverk för vägtransporter, men inte när det gäller trafiksäkerhet som fortfarande är källa till oro. Järnvägslagstiftningen behöver ytterligare anpassas till EU:s regelverk. En rättslig ändring som stänger järnvägsmarknaden för konkurrens fram till EU-anslutningen har upphävt den uppnådda anpassningen till EU:s regelverk. Kommittén för utredningar av järnvägsolyckor måste bli operativ för att kunna agera som ett oberoende organ. Vissa framsteg har gjorts inom energisektorn, främst vad gäller genomförandelagstiftning som bygger på 2011 års energilag. Vissa framsteg gjordes också i fråga om förnybar energi. El- och naturgasmarknaderna är ännu inte fullständig avreglerats. Förberedelserna på dessa områden är måttligt framskridna.

Begränsade framsteg har gjorts på området beskattning. Ansträngningar krävs fortfarande för att harmonisera den nationella lagstiftningen med EU:s regelverk, att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteflykt och för att tillgodose IT- och personalbehoven. Överlag är förberedelserna vad gäller beskattning måttligt framskridna.

Förberedelserna på området ekonomisk politik och penningpolitik är framskridna och få ytterligare framsteg har gjorts. Förberedelserna på området är framskridna. På statistikområdet har framsteg gjorts när det gäller harmoniseringen av sektoriell statistik och överföringen av data. Överlag är förberedelserna på statistikområdet måttligt framskridna.

Få framsteg har gjorts på området socialpolitik och sysselsättning. Arbetslösheten och fattigdomssiffrorna är höga, och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är fortfarande lågt. Vissa framsteg har gjorts när det gäller den sociala dialogen, men arbetsmarknadsparternas roll måste stärkas ytterligare. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades tillsammans med konventionens fakultativa protokoll. Framstegen med att integrera romer, personer med funktionshinder och andra socialt utestängda personer är långsamma. En mekanism som ska förebygga och skydda mot diskriminering finns men är ännu inte helt operativ. Den samlade administrativa kapaciteten behöver stärkas betydligt. Överlag är förberedelserna på området inte särskilt långt framskridna.

Vissa framsteg kan noteras på området företags- och industripolitik. Olika strategier och åtgärder har antagits, som visar på ett starkt engagemang för en förbättring av företagsklimatet. Genomförandet sköts dock fortfarande av flera olika okoordinerade och dåligt finansierade organ. Åtgärderna har ännu inte helt börjat verka.

Framsteg har gjorts på området transeuropeiska nät. Landet fortsätter att utveckla sina transport-, energi- och telekommunikationsnät och deltar aktivt i transportobservationsorganet för sydöstra Europa och energigemenskapen. Ett kontrakt har tilldelats och arbetet påbörjades med till korridor X, delvis finansieras genom IPA:s del III. Förberedelserna på detta område är måttligt framskridna.

Begränsade framsteg kan noteras på området regionalpolitik och samordning av strukturinstrument. Handhavandet av IPA-programmen måste förbättras för att se till att EU-medel utnyttjas till fullo och i tid. Ytterligare ansträngningar behövs för att åtgärda brister i förvaltnings- och kontrollsystemen. En avsevärd förstärkning behövs främst av personalstyrkan och kvalifikationerna inom de operativa strukturerna och den centrala finansierings- och upphandlingsenheten inom finansministeriet. Förberedelserna på detta område är måttligt framskridna.

Vissa framsteg har gjorts på området rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna, främst för att minska eftersläpningen av domstolsmål. Ytterligare förbättringar behövs för att utnämningarna inom rättsväsendet ska grundas på meriter, vidare behövs precisa och förutsägbara skäl till avsked och ett korrekt bruk av de statistiska verktygen. När det gäller korruptionsbekämpningspolitiken är den rättsliga ramen införd och kapaciteten har byggts ut något, men större ansträngningar krävs för att skapa resultat i form av utredningar, åtal och fällande domar. När det gäller de grundläggande rättigheterna har vissa framsteg gjorts på yttrandefrihetens område, särskilt i fråga om avkriminaliseringen av förtal. De relevanta institutionerna behöver effektiviseras för att i praktiken kunna främja och skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ohrid-ramavtalet är fortfarande av avgörande betydelse för demokratin och rättsstatsprincipen i landet. Förberedelserna i fråga om rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna är måttligt framskridna.

Framsteg har gjorts på området rättvisa, frihet och säkerhet, främst i fråga om de yttre gränserna och tullsamarbete samt om avlyssning. Ytterligare ansträngningar behövs för att effektivisera asylförfarandena, se till att rekrytering till polisen är strikt meritbaserad, intensifiera kampen mot organiserad brottslighet och förbättra beslagen av narkotika. Överlag har förberedelserna framskridit på detta område.

Få framsteg kan rapporteras på området vetenskap och forskning. Överlag är landets deltagande i EU:s ramprogram alltjämt högt. Förberedelserna för det nationella programmet för vetenskaps-, forsknings- och utvecklingsverksamhet och för innovationsstrategin har fortskridit, men dokumenten har ännu inte antagits. På detta område uppfyller landet delvis sina mål.

Vissa framsteg har gjorts på områdena utbildning, ungdom och kultur. Landet har fortsatt förbättrat sina resultat i förhållande till de gemensamma riktmärkena för Utbildning 2020. De förberedande åtgärderna för programmen Livslångt lärande och Aktiv ungdom har inletts på nytt. Investeringarna riktas ännu inte rättvist till alla delar av landet och det multikulturella samhället. På området utbildning och kultur har landet hunnit till en måttligt framskriden nivå.

Begränsade framsteg har gjorts inom kapitlet miljö och klimatförändring. Ytterligare framsteg har gjorts med införlivandet av EU:s regelverk i den nationella lagstiftningen, främst vad gäller sektorerna för avfallshantering, luftkvalitet och kemikalier. Betydande ansträngningar behövs för att genomföra den nationella lagstiftningen, främst på områdena vattenförvaltning, kontroll av industriföroreningar, naturskydd och klimatförändring. Överlag är förberedelserna på miljöområdet måttligt framskridna medan området för klimatförändringen ännu befinner sig i ett tidigt skede.

Vissa framsteg har gjorts på området konsumentskydd och hälsoskydd, särskilt i fråga om rättsliga och institutionella ramen. Ytterligare framsteg hämmas fortfarande av begränsade ekonomiska resurser och svaga operativa strukturer, främst på konsumentskyddsområdet. Överlag är förberedelserna på detta område måttligt framskridna.

Framsteg har gjorts i fråga om tullunionen, främst i fråga om den administrativa och operativa kapaciteten. Samarbetet mellan olika organ, kampen mot korruption inom tullförvaltningen och kapaciteten att hantera gränsöverskridande brottslighet har fortsatt att förbättrats. Förberedelserna för tullunionen går i rätt riktning.

Vissa framsteg har gjorts på området yttre förbindelser, främst vad gäller den gemensamma handelspolitiken. Landets institutionella kapacitet räcker dock fortfarande inte för ett fullständigt deltagande i EU:s politiska åtgärder gällande handel, utvecklingsprogram och humanitära program. Förberedelserna på området yttre förbindelser är måttligt framskridna.

Fortsatta framsteg har gjorts på området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Landet har fortsatt en hög nivå av anpassning till EU:s deklarationer och rådets beslut och fortsätter att delta i civila och militära operationer liksom i krishanteringsoperationer. Förberedelserna på området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik är långt framskridna.

I fråga om finansiell kontroll har vissa framsteg gjorts, främst vad gäller extern revision och skyddet av euron mot förfalskning. Landet befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede i det praktiska genomförandet av en offentlig intern finansiell kontroll. Överlag befinner sig förberedelserna inom detta kapitel i ett tidigt skede. Inga särskilda framsteg har gjorts när det gäller finans- och budgetbestämmelserna. De institutioner som administrativt ansvarar för riktigheten bakom beräkningar, prognoser, uppbörd, betalningar, övervakning och rapportering av reglerna för egna medel kommer att behöva stärkas. Förberedelserna på detta område befinner sig i ett tidigt skede.

Serbien

Serbien har kommit en god bit på väg mot att tillräckligt uppfylla stabiliserings- och associeringsprocessens politiska kriterier och villkor. Institutionernas stabilitet och funktion säkrades både inför och efter president-, parlaments- och kommunalvalen, även i Vojvodina. Trots en avmattning i lagstiftningsarbetet i samband med valen har vissa framsteg noterats i fråga om reformerna inom de flesta områdena. Serbien fortsatte sitt odelade samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien. Resultat har uppnåtts i dialogen med Pristina, men överenskommelserna har blivit ojämnt genomförda. Serbiens tolkning av överenskommelsen om regionalt samarbete och hur Kosovo ska företrädas har slutligen klargjorts och kommer, om överenskommelsen fortsatt genomförs, inte längre att hindra att alla parter ingår i det regionala samarbetet. Serbiens nya statsledning har understrukit sitt åtagande att genomföra alla överenskommelser som redan slutits i dialogen med Pristina samt att börja ta itu med de bredare politiska frågorna. Att så sker är avgörande för att nästa etapp av Serbiens integrationsprocess i EU ska kunna påbörjas.

Demokratin och rättsstaten har konsoliderats ytterligare. De internationella observationsorganen ansåg att valen medgav konkurrens mellan olika partier och att de organiserades i ett gynnsamt klimat och på ett professionellt sätt. Valen i Kosovo till parlamentet och presidentämbetet fick stöd av OSSE och ägde rum på ett välordnat sätt. I linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 hölls inga lokala val i Kosovo, vilket strider mot tidigare praxis. Lagstiftningen från 2011 om parlamentariska mandat och finansiering av politiska partier har genomförts. En viss bristande öppenhet har noterats i den statliga valkommissionens arbete och i handhavandet av den nya gemensamma vallängden. Regeringen behöver följa upp rekommendationerna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag.

Lagstiftningsarbetet i parlamentet minskade på grund av valrörelsen, men parlamentets övriga verksamheter fortsatte normalt. Ytterligare reformer är fortfarande nödvändiga för att de konstitutionella bestämmelserna, bl.a. om rättsväsendet, helt ska överensstämma med de europeiska normerna. Regeringen bibehöll sin stabilitet och fullbordade en hel mandatperiod. En ny koalitionsregering bildades i juli 2012. Den nya regeringen vidmakthöll landets starka strategiska orientering mot en integrering i EU. Både den nye presidenten och den nya regeringen har lovat att fortsätta EU-reformagendan och det nära samarbetet med varandra för att uppnå framsteg. Regeringen behöver förbättra samrådet med berörda parter när den utformar sin politiska dagordning och utveckla övervakningen av genomförandet av den nya lagstiftningen.

Reformen av den offentliga förvaltningen går långsamt och hämmas av otillräckligt politiskt engagemang. Lagstiftningsramen behöver slutföras och helt anpassas till internationella normer. Den befintliga lagstiftningen behöver genomföras bättre vilket även gäller reformen av den offentliga förvaltningen. Meritbaserade rekryterings- och befordringssystem bör tas fram och genomföras. Uppföljningen av rekommendationerna från oberoende regleringsorgan behöver intensifieras.

Få framsteg har gjorts när det gäller den civila kontrollen av säkerhetsstyrkorna. Ett särskilt parlamentsutskott har bildats, men den parlamentariska kontrollen var överlag begränsad. Efter ett utslag i författningsdomstolen behöver regelverket för säkerhets- och underrättelsetjänsternas avlyssningsverksamhet förtydligas.

Inom rättsväsendet gjordes några få framsteg, som främst bestod i ny lagstiftning för att effektivisera rättsväsendet. Översynen av d förnyade utnämningarna av domare och åklagare rättade inte till existerande brister och annullerades av författningsdomstolen som begärde att alla domare och åklagare skulle återinsättas som inte fått förnyad utnämning och som överklagat detta. Mål som återförvisas av författningsdomstolen måste behandlas med omsorg och i enlighet med denna domstols beslut. Metoder för professionell bedömning, verksamma disciplinära regler och starkare integritetsskydd behöver ännu införas. För att återställa medborgarnas förtroende behöver myndigheterna överväga fler åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende, opartiskhet, kompetens, ansvarighet och effektivitet, särskilt på följande områden: transparenta kriterier för utnämningar av domare och åklagare, grund- och internutbildning under Rättsakademins ansvar jämte en bedömning av tjänstgörande domare och åklagare, även dem som har utnämnts 2009, integritetsskydd och rationalisering av domstolsväsendet. För att åstadkomma detta behövs en ny strategi för rättsreformen, parad med en handlingsplan för hur strategin ska genomföras, med utgångspunkt i en verksamhetsbaserad översyn av rättsväsendet.

Lagstiftningsramen för kampen mot korruption har fortsatt genomförts. Byrån för korruptionsbekämpning utökade sina insatser, främst gällande finansieringen av politiska partier. Korruptionen är dock fortfarande allmänt utbredd på många områden och fortsätter att utgöra ett allvarligt problem. Den nya strategin och handlingsplanen mot korruption ännu inte klara. Den rättsliga ramen behöver genomföras och de korruptionsbekämpande institutionerna avsevärt effektiviseras. Ytterligare ansträngningar behövs för att få en mer proaktiv inställning till utredningarna och lagföringen av korruptionsfall och rättsväsendet behöver stegvis nå solida resultat i form av fällande domar, även då de inblandade är högt uppsatta personer, framför allt i fall då offentliga medel missbrukats. Starkare politisk vägledning och effektivare samordning mellan olika organ behövs för att avsevärt förbättra resultaten i kampen mot korruptionen.

I kampen mot den organiserade brottsligheten är den rättsliga ramen i allmänhet adekvat och den tillämpas alltjämt. Förbättrad samordning mellan olika organ och regionalt och internationellt samarbete har lett till konkreta resultat. Den organiserade brottsligheten är fortfarande ett allvarligt problem i Serbien, främst i form av penningtvätt och narkotikasmuggling. Fler resultat måste till i form av utredningar och fällande domar.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är fortsatt generellt god och ytterligare framsteg har gjorts på områdena mänskliga rättigheter och skyddet för minoriteter. En lagstiftningsmässig och institutionell ram finns för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. Ytterligare ansträngningar krävs för att genomföra de internationella instrumenten.

Vissa framsteg har gjorts vad gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna. Mötes- och föreningsfriheten har grundlagsfästs och respekteras i allmänhet, men Prideparaden förbjöds åter i oktober 2012. Regeringens byrå för samarbete med civilsamhället har varit mycket aktivt. Den rättsliga ramen för yttrandefriheten är på plats, men våld och hot mot journalister kvarstår som en källa till oro. Genomförandet av mediestrategin behöver påskyndas. Tanke-, samvets- och religionsfriheten respekteras i allmänhet, men registreringen av religiösa samfund har fortfarande brister vad gäller insyn och konsekvens. Den nationella mekanism som ska förebygga tortyr har inlett sitt arbete, men behöver byggas ut ytterligare. En ny anstalt till trots är överbeläggningen i fängelserna fortfarande en källa till allvarlig oro. När det gäller tillgången till rättslig prövning behöver man ännu utveckla ett effektivt system för kostnadsfri rättshjälp.

En rättslig ram har införts för skyddet av sociala och ekonomiska rättigheter. Ytterligare åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering behövs liksom även verksamma mekanismer för att förbättra skyddet av kvinnor och barn mot alla former av våld. De mest diskriminerade grupperna är romerna, personer med funktionshinder och sexuella minoriteter. Proaktiva metoder behövs för att inkludera hbt-personer och skapa större förståelse i hela samhället. Den sociala dialogen behöver förbättras och frågan om kriterierna för arbetsmarknadsparternas representativitet måste lösas. På äganderättsområdet har genomförandet av 2011 års restitutionslag inletts.

Den rättsliga ramen har införts för skyddet av minoriteter, och den respekteras i allmänhet. Vissa positiva steg har tagits för att förbättra situationen för minoriteter, däribland romerna. Regelbunden finansiell rapportering har införts från de nationella minoritetsråden. Ytterligare ansträngningar behövs för att de facto genomföra minoritetslagstiftningen i hela Serbien och åtgärda de brister som konstaterats. Serbien måste göra mer för att stödja den socioekonomiska utvecklingen i områdena Sandzak och Presevo, Bujanovac och Medvedja. Romer samt flyktingar och internt fördrivna personer lever fortfarande i en svår situation.

När det gäller regionala frågor och internationella förpliktelser samarbetar Serbien fortsatt till fullo med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien. Serbien fortsätter att smidigt och snabbt lämna tillgång till handlingar och vittnen i samband med pågående eller planerade rättegångar vid tribunalen. Den inhemska hanteringen av krigsförbrytelser har fortsatt och det regionala samarbetet och informationsutbytet har intensifierats. Serbien måste dock för att uppnå märkbara resultat ytterligare intensifiera sina utredningar av stödnätverken kring personer som håller sig undan tribunalen.

Serbiens politik i förhållande till Internationella brottmålsdomstolen ligger alltjämt i linje med EU:s vägledande principer och gemensamma ståndpunkt om Romstadgans integritet. Serbien har inte några bilaterala immunitetsavtal.

Väsentliga framsteg har gjorts när det gäller processen inom ramen för Sarajevoförklaringen. Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien har fortsatt sitt samarbete för att finna hållbara lösningar för de flyktingar som fördrevs i samband med 1990-talets väpnade konflikter. De fyra länderna undertecknade en förklaring på ministernivå och har enats om ett regionalt bostadsprogram som bistår ungefär 27 000 hushåll eller 74 000 personer. Vid en internationell givarkonferens i Sarajevo i april 2012 utlovades omkring 265 miljoner euro till stöd för programmet. Det goda samarbetet måste fortsätta i alla kvarstående frågor i processen.

Serbien behöver fortfarande göra ytterligare framsteg för att nå en synlig och varaktig förbättring av förbindelserna med Kosovo, vilket är den centrala prioriteringen i kommissionens yttrande om Serbiens medlemskapsansökan. Nya resultat har uppnåtts i dialogen med Pristina i form av överenskommelser om regionalt samarbete, hur Kosovo ska företrädas samt om integrerad förvaltning av gränserna. Serbiens tolkning av överenskommelsen om regionalt samarbete och hur Kosovo ska företrädas, har slutligen klargjorts kort efter det att den nya regeringen bildats och, om överenskommelsen fortsatt genomförs, kommer detta inte längre att hindra att alla ingår i det regionala samarbetet. Serbien undertecknade till sist i september 2012 det tekniska protokollet angående integrerad gränsförvaltning, men har ännu inte genomfört det. Genomförandet av övriga överenskommelser på områdena fri rörlighet, fastighetsregister, folkbokföringsregister, tullstämplar och ömsesidigt erkännande av examensbevis har överlag fortskridit. Efter valen och en med ny tillträdande statsledning, behöver Serbien fortsätta att konstruktivt engagera sig i nästa fas av dialogen för att göra ytterligare framsteg mot synliga och varaktiga förbättringar av förbindelser med Kosovo.

Serbien vidmakthöll sina goda förbindelser med grannländerna och sitt aktiva deltagande i det regionala samarbetet, bl.a. genom ordförandeskapet för den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP), det regionala initiativet för migrations-, asyl- och flyktingfrågor (MARRI), det adriatisk-joniska initiativet (AII) och det ekonomiska samarbetsområdet för Svartahavsländerna (BSEC). Landet spelar alltjämt en aktiv roll i det regionala samarbetsrådet och Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta).

Under 2011 fortsatte Serbiens ekonomi att växa med 1,6 %, men återhämtningen försvagades betydligt under andra halvåret och övergick i recession under första halvåret 2012. Arbetslösheten ökade kraftigt till 25 %. Det offentliga underskottet nådde 5 % 2011 och var t.o.m. ännu högre under första halvåret 2012. Serbien ingick ett förebyggande stand-by-avtal med Internationella valutafonden i september 2011, men slutförandet av den första granskningen har emellertid uppskjutits, eftersom budgeten för 2012 avvek från det överenskomna finanspolitiska programmet. De ekonomiska reformerna avstannade till stor del under perioden fram till valet. Centralbankens oberoende har allvarligt ifrågasatts efter ändringarna i augusti av lagen om Serbiens centralbank. IMF genomförde ett undersökningsbesök i september 2012 men några samtal har ännu inte påbörjats igen angående ett stand-by-avtal.

Vad gäller de ekonomiska kriterierna har inga ytterligare framsteg gjorts under rapportperioden mot ett upprättande av en fungerande marknadsekonomi. Serbien måste göra betydande ansträngningar för att omstrukturera sin ekonomi för att på medellång sikt klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen.

Samförståndet kring de marknadsekonomiska grundprinciperna har i stort sett bevarats, men måste nu få ny fart. Kortsiktiga externa finansieringsrisker kan mildras med hjälp av de ännu stora valutareserverna och den gynnsamma strukturen på utlandsskulden, som mestadels är långfristig. Handelsintegrationen med EU är alltjämt hög. Banksektorn är väl kapitaliserad och likvid. Centralbanken har skärpt sin tillsyn av banksektorn. Vissa åtgärder har vidtagits för att påskynda och underlätta marknadstillträde. Vissa begränsade steg har tagits för att förbättra affärsklimatet, bl.a. i bolagsrätten och politiken gentemot små och medelstora företag.

De stora budgetunderskotten har dock inverkat menligt på den makroekonomiska politiken och justeringen har huvudsakligen skett genom den monetära politiken som fortsatt begränsas av ekonomins höga grad av ”euroisering”. Förhållandena på arbetsmarknaden har kraftigt försämrats med stigande arbetslöshet. Att skapa varaktig sysselsättning är en stor utmaning. Vaga finanspolitiska åtgärder och ökande offentlig skuld begränsar snabbt budgetutrymmet att dämpa ytterligare chocker. Brådskande och beslutsamma konsolideringsåtgärder behövs som stöttas upp av systemreformer i den offentliga sektorn, för att hållbarheten i de offentliga finanserna ska återställas. Förseningar av de strukturella reformerna begränsar också utrymmet för tillväxtfrämjande politiska åtgärder. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt att ytterligare förbättra företagsklimatet. Framsteg har inte gjorts mot uppkomsten av en dynamisk privat sektor och statens inblandning i ekonomin är fortfarande mycket stor. Privatiseringen och omstruktureringen av offentligt ägda företag fortskrider mycket långsamt och i vissa fall har tidigare privatiseringar upphävts. Den rättsliga förutsägbarheten är fortfarande svag och oklara äganderättigheter hämmar alltjämt den ekonomiska verksamheten. Den informella sektorn utgör fortsatt en betydande utmaning.

När det gäller förmågan att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap har Serbien fortsatt att anpassa sin lagstiftning till kraven i EU:s lagstiftning, ehuru i långsammare takt eftersom regeringens och parlamentets arbete saktade av under valåret. Goda framsteg har noterats på områdena bolagsrätt, immateriella rättigheter, statistik och tullunionen. Ytterligare ansträngningar behövs främst vad gäller rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna, rättvisa, frihet och säkerhet, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimatförändring liksom på området finansiell kontroll. Det interimsavtal som ingår i stabiliserings- och associeringsavtalet har fortsatt smidigt genomförts utan några kvarstående frågor. Serbien fortsätter att nå positiva resultat vad gäller sina skyldigheter enligt de två ovan nämnda avtalen.

Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för varor, där förberedelserna är måttligt framskridna. EU:s standarder genomförs fortsatt och det serbiska ackrediteringsorganet har upphöjts till fullvärdig medlem i det europiska ackrediteringssamarbetet. Marknadsövervakningen är alltjämt mycket uppsplittrad och inspektionskontrollerna medför fortsatt en onödigt stor administrativ börda för företagen. Genomförandet av lagstiftningen, den administrativa kapaciteten och samordningen mellan institutionerna behöver förbättras. Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för arbetstagare, där förberedelserna är måttligt framskridna. Samordningen av de sociala trygghetssystemen behöver förbättras och förberedelserna för deltagandet i det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar måste intensifieras.

Få framsteg har gjorts i fråga om etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster, men en del steg framåt märks dock på området fri rörlighet för kapital, bl.a. i kampen mot penningtvätt. Ytterligare ansträngningar behövs för att anpassa lagstiftningen för kortfristiga kapitaltransaktioner, fastighets- och betalningssystem till EU:s regelverk, och att intensifiera kampen mot penningtvätt. Överlag är anpassningen på dessa områden måttligt framskriden.

På området offentlig upphandling har vissa framsteg gjorts, främst i fråga om offentlig-privata partnerskap. Serbien behöver fortsätta med sina ansträngningar att genomföra sin lagstiftning om offentlig upphandling, och särskilt undvika oegentligheter när förhandlade förfaranden används. En verklig samordning behövs mellan de viktigaste aktörerna, bl.a. revisions- och rättsinstitutioner. Förmågan att verkställa beslut och den administrativa kapaciteten måste stärkas betydligt vid finansministeriets budgetinspektion som ansvarar för tillsynen över offentlig upphandling. Anpassningen på detta område är måttligt framskriden.

Goda framsteg har gjorts på området bolagsrätt, där anpassningen är långt framskriden tack vare en ny lag som trädde i kraft i februari 2012 och att flera ändringar av denna lag har antagits. På området företagsredovisning och -revision, bör ansträngningarna ökas för att få till stånd en oberoende offentlig tillsyn, kvalitetssäkring och utredningar. Serbien har gjort goda framsteg i anpassningen till EU:s regelverk för immateriella rättigheter i och med genomförande av den nya strategin för immateriella rättigheter 2011–2015. En formell samordnings- och samarbetsmekanism saknas fortfarande mellan de institutioner som ansvarar för skyddet av immateriella rättigheter. Anpassningen på detta område är långt framskriden.

Vissa framsteg har gjorts på området konkurrenspolitik, där anpassningen är måttligt framskriden. Konkurrensmyndigheten har utvidgat sin kapacitet och statsstödsmyndigheten har förbättrat sitt verkställighetsresultat, men antalet förhandsanmälningar av statliga stödåtgärder behöver öka. Ytterligare informationsåtgärder behövs på områdena antitrust, företagskoncentrationer och statligt stöd. Serbien har gjort vissa framsteg på området finansiella tjänster, där åtgärder har vidtagits för att genomföra Basel II-kraven. Den serbiska lagstiftningen måste ytterligare anpassas till EU:s regelverk och reellt tillämpas på medellång sikt. Anpassningen på detta område är måttligt framskriden.

Få framsteg har gjorts på området informationssamhället och medierna, där anpassningen är måttligt framskriden. Den allmänna ordningen för auktorisering av telekomoperatörer har trätt i kraft i sin helhet och vissa viktiga konkurrensskyddande åtgärder har införts. Övergången från analoga till digitala tv-sändningar har inletts. Det finansiella oberoendet för regleringsmyndigheterna på telekommunikationsområdet har ännu inte förbättrats och Serbiens lagstiftningsram har ännu inte anpassats till EU:s regelverk.

Framsteg har gjorts på området jordbruk och landsbygdsutveckling, bl.a. i fråga om jordbruksstatistiken. De Ipard-relaterade strukturerna och resurserna för landsbygdsutveckling har utvecklats väl, men det är fortfarande väsentligt att kapaciteten byggs ut ytterligare. Överlag befinner sig anpassningen på detta område fortfarande i ett tidigt skede. Vissa framsteg har gjorts på området livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik, där förberedelserna är måttligt framskridna. Ytterligare förstärkning behövs av den administrativa kapaciteten hos de institutioner som kontrollerar livsmedelssäkerheten, främst vad gäller veterinär- och växtskyddspolitik och de nationella referenslaboratorierna. Ansträngningar behövs för att modernisera livsmedels- och foderanläggningar samt hanteringen av animaliska biprodukter och genetiskt modifierade organismer. Vissa framsteg kan rapporteras på området fiske. Insamlingen av marknadsdata måste förbättras och ett nationellt fångstcertifieringssystem måste inrättas för import och export av fiskeriprodukter. Förberedelserna på detta område är måttligt framskridna.

Vissa framsteg kan rapporteras på området transportpolitik, främst i fråga om transporter på landsvägar, inre vattenvägar och lufttransporter. Lagarna om järnvägar och järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet behöver antas. Uppmärksamhet behöver ägnas åt rättvis tillgång till marknaden. Ytterligare åtgärder behövs för att skilja infrastrukturförvaltarna från järnvägsföretagen, samt att korrekt definiera regleringsmyndigheten. Ytterligare förstärkning av kapaciteten behövs, främst vad gäller kontrollen av efterlevnaden samt inspektioner. Överlag är Serbiens anpassning på detta område måttligt framskriden.

Ringa framsteg kan noteras på området energi. Ytterligare ansträngningar behövs för en verklig öppning av marknaden, och för att skapa åtskillnad mellan de olika leden samt taxor som är kostnadsbaserade. Ramlagstiftningen om rationell energianvändning har liksom lagstiftningen om råvarureservlager ännu inte antagits. Energimyndighetens roll och oberoende behöver stärkas, och detsamma gäller kärnkraftsmyndigheten. Serbien behöver omgående ta itu med frågan om Kosovos medtagande i den regionala mekanismen för eltransitering i enlighet med energigemenskapens motiverade yttrande. Överlag är förberedelserna på detta område måttligt framskridna.

Vissa framsteg kan noteras på området beskattning i och med att Serbien genomfört sin strategi för skatteförvaltningen. Moderniseringen behöver fortsätta. Bekämpningen av den svarta ekonomin är alltjämt ett problem. Avsevärda ansträngningar krävs för att förbättra IT-systemet och kontakterna med skattebetalarna samt för att ytterligare anpassa punktskattelagstiftningen. Överlag är förberedelserna på området måttligt framskridna. Inga framsteg kan rapporteras på området ekonomisk politik och penningpolitik, där anpassningen är måttligt framskriden. De nyligen gjorda ändringarna av lagen om centralbanken äventyrar dess oberoende och innebär därmed stort steg bakåt i anpassningen till EU:s regelverk. Förmågan att formulera och samordna den ekonomiska politiken behöver förstärkas ytterligare. Goda framsteg kan rapporteras på området statistik, där Serbien befinner sig på en måttligt framskriden nivå. Folk- och bostadsräkningen ägde rum enligt plan. Statistikmyndighetens kapacitet måste stärkas de närmaste åren så att EU:s statistikregler helt kan genomföras.

Vissa framsteg kan rapporteras på området socialpolitik och sysselsättning, främst i fråga om sysselsättningspolitiken, hälsa och säkerhet i arbetet samt social integration. Sysselsättningspolitiken har dock i allmänhet drabbats av den negativa ekonomiska utvecklingen och begränsade budgetanslag och behöver förbättras. Ökade ansträngningar behövs också för att omstrukturera och reformera socialskyddet och återskapa dess hållbarhet. Överlag har Serbien börjat ta itu med sina prioriteringar på detta område.

Framsteg har gjorts på området företags- och industripolitik, där förberedelserna är på god väg att genomföras. Serbien genomför småföretagsakten på lämpligt sätt.

Serbien har gjort vissa framsteg på området transeuropeiska nätverk, där förberedelserna måttligt framskridna. Landet fortsätter att utveckla sina transport- och energinät och att aktivt delta i arbetet i transportobservationsorganet för sydöstra Europa och energigemenskapen. Stora utmaningar återstår i form av finansieringen av nya sammankopplingar av energi- och transportnäten. Framsteg noterades i fråga om regionalpolitiken och samordningen av strukturinstrumenten, där förberedelserna går framåt. Serbien har slutfört förberedelserna för decentraliserad förvaltning av fyra av IPA:s delar. Att kapaciteten för genomförandet är tillräcklig måste ytterligare säkras. Programplaneringen behöver förbättras, främst i fråga om förberedelserna av en solid serie kommande projekt som bygger på relevanta strategier.

Få framsteg har gjorts när det gäller rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna. Översynen av förnyade utnämningar av domare och åklagare har medförde inte någon korrigering av befintliga brister och annullerades därför av författningsdomstolen, som begärde att man skulle återinsätta alla domare och åklagare som inte fått förnyad utnämning och som överklagat detta. En ny strategi för rättsreformen behövs med utgångspunkt i en verksamhetsinriktad översyn. Genomförandet av den rättsliga ramen för kampen mot korruption har fortsatt. En ny strategi och handlingsplan mot korruption är dock fortfarande på gång. Starkare politisk vägledning behövs, liksom effektivare samordning mellan olika organ och en proaktiv inställning till utredningar och lagföring av korruptionsfall. När det gäller de grundläggande rättigheterna finns lagstiftning som i stort sett respekteras. Yttrandefriheten garanteras i allmänhet, men genomförandet av mediestrategin behöver påskyndas. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kön och sexuell läggning är fortfarande utbredd och ytterligare åtgärder behövs för att bekämpa alla former av diskriminering. Proaktiva metoder behövs för att inkludera hbt-personer och skapa större förståelse i hela samhället. Vissa positiva steg har tagits för att förbättra situationen för minoriteter, däribland romerna, men ytterligare ansträngningar behövs för att lagstiftningen ska tillämpas konsekvent i hela Serbien. Överlag har Serbien börjat ta itu med sina prioriteringar på detta område.

Serbien har gjort vissa framsteg på området rättvisa, frihet och säkerhet. Serbien deltar aktivt i det internationella polis- och rättssamarbetet och de brottsbekämpande myndigheterna har i allmänhet tillräcklig kapacitet för standardutredningar. Ytterligare ansträngningar behövs för att öka kapaciteten för komplicerade utredningar och att stärka samordningen mellan de brottsbekämpande organen och rättsväsendet. Resultat behöver uppnås i form av förebyggande utredningar och fällande domar i fall av organiserad brottslighet. Överlag är förberedelserna på detta område måttligt framskridna.

Ringa framsteg har gjorts på området vetenskap och forskning. Både de offentliga och privata investeringarna i forskning är alltjämt låga och Serbien behöver generellt stärka sin nationella forskningskapacitet. Överlag är förberedelserna på detta område på god väg att genomföras. Få framsteg kan rapporteras på området utbildning och kultur, där anpassningen är måttligt framskriden. Framsteg har gjorts med att göra utbildningssystemet mer socialt integrerat, liksom med att införa kvalitetssäkringsstandarder i grundutbildningen. Förbättringarna i genomförandet av reformerna av den högre utbildningen stöter alltjämt på stora svårigheter och reformerna inom yrkesutbildningssektorn behöver fortfarande påskyndas. Den ekonomiska förvaltningen och finansiella kontrollen behöver fortfarande stärkas med tanke på Serbiens deltagande i det framtida programmet Utbildning, ungdom och idrott.

Vissa framsteg har nåtts på området miljö, där anpassningen till EU:s regelverk och ratificeringen av internationella miljökonventioner fortsatte. Betydande ytterligare ansträngningar behövs för att genomföra den nationella lagstiftningen, särskilt i fråga om vattenförvaltning, kontroll av föroreningar från industrin och riskhantering, naturskydd och luftkvalitet. En förstärkning av den administrativa kapaciteten bör förbli en prioritering. Få framsteg har gjorts vad gäller klimatförändringarna. Avsevärda ansträngningar krävs för att öka medvetenheten om möjligheter och utmaningar på klimatområdet, för att närma sig problemen mer strategiskt, anpassa sig till och genomföra EU:s regelverk samt att stärka den administrativa kapaciteten och samarbetet mellan de olika institutionerna. Överlag har Serbien börjat ta itu med sina prioriteringar på dessa områden.

Vissa framsteg har gjorts på området konsumentskydd och hälsoskydd, där förberedelserna är måttligt framskridna. Ansträngningarna behöver inriktas på att genomföra nuvarande rättsliga ram samt ytterligare anpassning till EU:s regelverk. Den institutionella samordningen mellan inblandade aktörer behöver stärkas liksom den administrativa kapaciteten på de båda områdena konsumentskydd och folkhälsa.

Serbien har gjort goda framsteg i fråga om tullunionen i och med nya lagar och ihållande ansträngningar att förbättra den administrativa kapaciteten, främst i fråga om på revisions- och efterklareringsområdet. Serbien behöver även korrekt tillämpa EU:s regelverk vid den administrativa gränsen/gränslinjen mot Kosovo. Tullrelaterad lagstiftning behöver genomföras och systemet för behandling av tulldeklarationer förnyas eller moderniseras. Överlag är förberedelserna i fråga om tullunionen på god väg att genomföras.

Vissa framsteg har gjorts på området yttre förbindelser, där förberedelserna är måttligt framskridna. Anslutning till Världshandelsorganisationen kan ske efter det att nu pågående bilaterala förhandlingar slutförts. På området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik har Serbien avsevärt förbättrat sin anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska deklarationer och har fortsatt sitt åtagande att delta i EU:s civila och militära krishanteringsinsatser. Förberedelserna på området är på god väg att genomföras.

Vissa framsteg har gjorts på området finansiell kontroll, främst i fråga om extern revision. Avsevärda ansträngningar behövs för att utveckla finansförvaltningen i den offentliga sektorn och kontroller grundade på det bakomliggande begreppet ”ansvarsskyldighet för förvaltningsansvariga”. Inga framsteg har gjorts på området finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser. Nödvändig administrativ infrastruktur behöver utvecklas i tid, bl.a. att olika institutioner som ingår i systemet för egna medel kopplas samman samordningsmässigt, organisatoriskt och förfarandemässigt. Överlag befinner sig förberedelserna på dessa områden i ett tidigt skede.

Albanien

Den politiska överenskommelsen mellan den styrande majoriteten och oppositionen i november 2011 markerade slutet på en lång period av politiskt dödläge efter parlamentsvalen 2009. Syftet med överenskommelsen var att ta itu med valreformer och parlamentariska reformer och skapa ett politiskt klimat som främjar gemensamma reformer på andra områden. Som ett resultat av detta har den politiska dialogen och samarbetet avsevärt förbättrats, vilket möjliggör framsteg på centrala områden, bl.a. i fråga om valreformer. Presidentval har hållits i överensstämmelse med konstitutionens bestämmelser, men den politiska processen kring valet byggde inte på den positiva partiövergripande dialog som inleddes i november. Trots viss konfrontativ retorik mellan regeringen och oppositionen, fortsatte den politiska överenskommelsen att genomföras. Albanien har på det hela taget gjort goda framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna för EU-medlemskap, och genomfört ett antal reformer när det gäller de viktigaste prioriteringarna i kommissionens yttrande från 2010[4]. Goda framsteg har gjorts på viktiga områden för politiska reformer, bland annat när det gäller att parlamentet fungerar väl, antagande av hittills icke antagna lagar som förutsatt förstärkt majoritet, utnämning av ombudsmannen och förfarandet för utfrågning och omröstning i parlamentet för tillsättningar av tjänster vid högsta domstolen, och härigenom har de relevanta nyckelprioriteringarna uppfyllts. Albanien är på god väg att uppfylla de två nyckelprioriteringar som gäller den offentliga förvaltningen och förbättrad behandling av personer i häkte.

Vad gäller övriga sex nyckelprioriteringar, har måttliga framsteg gjorts i fråga om reformen av rättsväsendet och kampen mot korruptionen, exempelvis reformen av systemet för immunitet för offentliga tjänstemän och domare samt antagandet av lagar om förvaltningsdomstolar. Därtill har ojämna framsteg gjorts på området diskrimineringspolitik, som även omfattar skydd av minoriteter och förbättrade levnadsförhållanden för den romska gemenskapen. Framsteg har också gjorts när det gäller kampen mot organiserad brottslighet, reformen rörande äganderätten och kvinnors rättigheter, särskilt ett ökat antal beslag av tillgångar som härrör från brott, antagandet av en övergripande strategi för reformer rörande äganderätten och ändringar av brottsbalken i syfte att skärpa påföljderna för våld i hemmet.

På alla de områden som omfattas av nyckelprioriteringar som ännu inte uppfyllts krävs ytterligare ansträngningar för att säkerställa ett hållbart genomförande av åtaganden som redan gjorts och uppnå ytterligare konkreta resultat, i synnerhet vid genomförandet. För att upprätthålla nuvarande reformtakt och befästa EU:s hittillsvarande landvinningar, måste Albanien måste särskilt inrikta sig på att i samförstånd mellan partierna anta den ändrade arbetsordningen för parlamentet och ändringarna av lagen om högsta domstolen och om statsförvaltningen. Att säkerställa en hållbar politisk dialog är av yttersta vikt för de demokratiska institutionernas funktionssätt och för Albaniens väg mot EU. När det gäller demokratin och rättsstatsprincipen, har en förbättrad politisk dialog i parlamentet och en mer konstruktiv atmosfär vid mötena i utskotten och i plenum lett till goda framsteg på ett antal områden, trots vissa korta perioder av konfrontativ politisk retorik och tillfällig inbromsning i reformarbetet.

Både parlamentets funktionssätt och den politiska dialogen har avsevärt förbättrats tack vare den politiska överenskommelsen i november 2011. Därmed har betydande framsteg kunnat göras genom antagandet av alla hittills icke antagna lagar som förutsatt förstärkt majoritet, utnämningen av en ombudsmannen genom ett enhälligt beslut, förfarandet för utfrågning och omröstning i parlamentet för presidentens tillsättning av tjänster vid högsta domstolen samt antagandet av ändringar av vallagen (som omfattar fyra nyckelprioriteringar i yttrandet). Det är nu väsentligt att parlamentets reviderade arbetsordning antas. Den 11 juni 2012 valdes en ny president i den fjärde omgången av presidentvalet enbart med röster från den styrande majoriteten. Även om presidentvalet genomfördes i enlighet med grundlagen, uppfyllde det inte alla förväntningar om delaktighet och medförde påfrestningar för konsolideringen av den politiska dialogen och samarbetet. Detta bidrog till en tillfällig nedgång i reformarbetet på centrala områden som kräver politiskt samförstånd, men denna kunde dock avhjälpas.

Vissa framsteg har gjorts i regeringens arbete. Detta inbegriper goda framsteg i samordningen av processen för EU-integration genom den översyn av handlingsplanen för att åtgärda nyckelprioriteringarna i yttrandet, som genomfördes på ett öppet och inkluderande sätt. Samarbetet har varit gott mellan ordföranden i parlamentets utskott för europeisk integration, som företräder oppositionen, och ministern för europeisk integration, i fråga om landets utmaningar på området EU-reformer. Detta gäller även det gemensamma deltagandet i stabiliserings- och associeringsrådet EU–Albanien i maj 2012. Kapaciteten att utarbeta lagförslag och planeringsprocessen för anpassning av lagstiftningen till EU:s regelverk måste förbättras ytterligare, särskilt genom ett effektivt genomförande av ministerrådets beslut om NPISAA[5]. När det gäller lokala myndigheter, har decentraliseringen av statligt ansvar ännu inte parats med några relevanta överföringar av administrativa och finansiella resurser från central till lokal nivå. Förekomsten av två olika sammanslutningar av lokala myndigheter bidrar inte till att förbättra de institutionella förbindelserna mellan centrala och lokala myndigheter, när syftet är att ha en resultatrik och öppen decentraliseringsprocess.

Det har gjorts framsteg i reformerna av den offentliga förvaltningen, vilket är en nyckelprioritering i yttrandet, främst genom antagandet av lagarna om förvaltningsdomstolar och organisationen av den offentliga förvaltningen och dess funktionssätt samt genom utnämningen av ombudsmannen. Det är nu väsentligt att anta ändringarna av lagen om offentlig tjänst. Genomförandet av antagen lagstiftning och administrativa rättsakter måste stärkas. Den rättsliga och institutionella ramen för den offentliga förvaltningen präglas fortfarande stora av brister som behöver åtgärdas i syfte att uppnå ökad professionalism, avpolitisering, meritokrati, insyn och öppenhet samt ansvarsskyldighet.

Vad gäller rättsväsendet har begränsade framsteg gjorts med att slutföra reformen av rättsväsendet, vilket är en av huvudprioriteringarna i yttrandet. Strategin för reformen av rättsväsendet och den därmed sammanhängande handlingsplanen från mars 2012 har börjat genomföras. Lagen om förvaltningsdomstolarna och lagen om den nationella domarkonferensen har antagits. Det nya systemet med privata stämningsmän är nu fullt fungerande. Viktig lagstiftning för att stärka ansvarsskyldigheten, oberoendet och effektiviteten inom rättsväsendet väntar fortfarande på att formuleras, antas och genomföras. Med avseende på detta är det helt avgörande att ändringarna av lagen om högsta domstolen nu har antagits. Domstolens organisation, möjligheterna till insyn, eftersläpningen när det gäller handläggningen av mål och tillståndet inom domstolsförvaltningen ger tillsammans med de anslag som förts upp i budgeten fortfarande anledning till oro för effektiviteten i rättsväsendet. Arbetet med att kasta ljus över händelserna den 21 januari 2011 måste slutföras genom ett trovärdigt rättsligt förfarande. Goda framsteg har rapporterats i kampen mot korruption inom rättsväsendet, bl.a. genom begränsningen av immuniteten för domare. Albanien måste ytterligare påskynda genomförandet av strategin för reformer av rättsväsendet för att garantera de rättsliga institutionernas opartiskhet, effektivitet och ansvarsskyldighet.

Måttliga framsteg har gjorts för att bekämpa korruption, vilket är en huvudprioritering i yttrandet, särskilt genom begränsningen av den grundlagsstadgade immuniteten för kvalificerade offentliga tjänstemän och domare. Vissa ansträngningar har gjorts för att förbättra det interinstitutionella samarbetet, informationsutbytet och lagföringen av mål på låg och medelhög nivå. Avsaknaden av en aktiv strategi i kombination med bristande resurser och utrustning fortsätter att hindra effektiva utredningar. Det finns sker inget adekvat register över förundersökningar, åtal och fällande domar som ät illgängligt på alla nivåer. Korruptionen är fortfarande allmänt utbredd på många områden och är fortsatt ett särskilt allvarligt problem.

Vissa framsteg har gjorts i kampen mot den organiserade brottsligheten, som är en huvudprioritering i yttrandet. Framsteg kan särskilt noteras i fråga om antalet beslag av tillgångar som härrör från brott, interinstitutionellt samarbete i samband med utredningar om ekonomisk brottslighet, penningtvätt och i kampen mot människohandel. Samarbetet med EU-medlemsstaterna utvecklas väl, och en säker kommunikationslänk har upprättats för att underlätta informationsutbytet med Europol. Hotbedömningar och förebyggande utredningar bör främjas för att vidareutveckla ett register över utredningar, åtal och fällande domar på alla nivåer. Organiserad brottslighet är fortfarande ett allvarligt problem i Albanien.

Det har gjorts måttliga framsteg på området mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter.

Framsteg har gjorts med att uppfylla de nyckelprioriteringar som innebär krav på förbättrad behandling av frihetsberövade, stärkt rättsliga uppföljning av misshandelsfall och tillämpning av ombudsmannens rekommendationer. Åtgärder har vidtagits för att förbättra villkoren för frihetsberövade och stärka samarbetet med ombudsmannen. Vissa fall av misshandel rapporteras fortfarande, utan att polisen systematiskt följer korrekta förfaranden för gripande och frihetsberövande. Levnadsstandarden i fängelser varierar fortfarande. Det finns planer på att inrätta en särskild medicinsk institution för psykiskt sjuka personer som hålls i förvar, men behovet av ytterligare specialiserad och förbättrad behandling kvarstår. Försenade domstolsförfaranden och de hittills otillräckliga medlen till kriminalvården fortsätter att leda till ett överutnyttjande av häktena.

Framstegen har varit ojämna när det gäller att uppfylla huvudprioriteringen stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt för kvinnor, barn och romer och när det gäller att effektivt genomföra en politik mot diskriminering. Ändringar av brottsbalken om våld i hemmet är ett steg i rätt riktning. Genomförande av politiken för skydd av barn måste stärkas. Det finns ett behov av att anta lagstiftning om funktionshindrade och att se över lagstiftningen för att kunna åtgärda potentiellt diskriminerande bestämmelser mot hbt-personer. Kommissionsledamoten med ansvar för skydd mot diskriminering har arbetat på att öka medvetenheten, men det krävs ytterligare insatser för att också se till att enskilda fall verkligen avgörs. Det förekommer fortfarande diskriminering mot vissa utsatta grupper, såsom hbt-personer och romer. Förbindelserna mellan olika folkgrupper är fortsatt goda, men inga åtgärder har vidtagits för att åtgärda svagheter i den övergripande rättsliga och institutionella ram som avser minoriteter. Genomförandet av de politiska verktygen för integrering av romerna och deras tillgång till socialt skydd och tjänsteutbud är fortfarande otillräckliga, vilket lett till marginalisering. Politiken på området mänskliga rättigheter har ett brett stöd från det civila samhället och berörda bidragsgivare. Det är viktigt för Albanien att prioritera politiken på dessa områden för att säkerställa hållbarheten.

Vissa framsteg har gjorts på området äganderätt, i synnerhet genom antagandet av en ny lag om registrering av fast egendom och genom antagandet av en övergripande strategi och åtgärdsplan för reformer på området äganderätt, vilket är en nyckelprioritering i yttrandet. Effektiv samordning och övervakning krävs för att säkerställa genomförandet av strategin och garantera överensstämmelsen mellan gällande lagstiftning och framtida initiativ. Samråden med berörda aktörer i dessa frågor behöver fortsätta. Den första registreringen av fast egendom har ännu inte slutförts. Kompensation och krav på återlämnande från tidigare ägare uppfylls i mycket långsam takt.

Vad gäller regionala frågor och internationella förpliktelser, har Albanien fortsatt att spela en konstruktiv roll som bidragit till stabiliteten i regionen genom att landet konsoliderat positiva förbindelser med grannländerna och regionala partner. Albanien har samarbetat fullt ut med Eulex och i maj 2012 antog parlamentet en särskild lag som tillåter Eulex utredare att utföra utredningar på Albaniens territorium. Inom ramen för sitt ordförandeskap för det regionala initiativet om migration, asyl och flyktingar (MARRI), trädde ett avtal mellan Albanien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i kraft för att underlätta gränsövergångar länderna emellan. Medborgare i dessa länder har nu möjlighet att med biometriska identitetskort resa mellan länderna under en period av högst tre månader.

Vad gäller Internationella brottmålsdomstolen, överensstämmer inte det bilaterala avtalet om immunitet med Förenta staterna med EU:s gemensamma ståndpunkt och vägledande principer. Albanien måste anpassa sig till EU:s ståndpunkt.

Albanien har fortsatt att delta aktivt i regionala initiativ, bland annat i sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP), Regionala samarbetsrådet och Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Albanien innehar ordförandeskapet i Cefta samt i Europarådets ministerråd.

Albanien har upprätthållit den makroekonomiska stabiliteten. BNP-tillväxten, som främst drivs av den inhemska efterfrågan, avtog men låg fortfarande på 3,1 % under 2011. Den ekonomiska aktiviteten låg still under första kvartalet 2012 på grund av väderrelaterade strömavbrott. Lägre intäkter och högre utgifter har lett till en ökning av det offentliga underskottet och därmed högre offentlig skuld. Strukturreformerna tappade fart delvis beroende på den bräckliga inhemska politiska dialogen. Penningpolitiken har varit sund och förmått hålla inflationen inom målintervallet. Svårigheter med att genomföra avtal och rättsstatsprincipen, infrastruktur och humankapital med bristande nivå och den informella ekonomin fortsätter att hämma den ekonomiska utvecklingen.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Albanien gjort ytterligare några framsteg mot att bli en fungerande marknadsekonomi. Albanien bör kunna möta konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU på medellång sikt, under förutsättning att landet påskyndar strukturreformerna, bland annat genom att stärka rättssystemet liksom det fysiska kapitalet och humankapitalet.

En bred enighet om de viktigaste grunderna för en marknadsekonomi har bibehållits trots den ofta polariserade politiska situationen. Den albanska ekonomin fortsatte att växa, om än i långsammare takt och trots att landets viktigaste handelspartner ännu dras med ogynnsamma ekonomiska förhållanden. Penningpolitiken har framgångsrikt bidragit till att hålla inflationen stabil och till att dämpa inflationsförväntningarna. Situationen på arbetsmarknaden har förbättrats något. Den statliga inblandningen i ekonomin och bidragsnivåerna har fortsatt att vara begränsad. Banksektorn är fortfarande välkapitaliserad och likvid. Vissa framsteg har gjorts för att ytterligare underlätta marknadsinträde.

Det offentliga underskottet har dock ökat under 2011, vilket lett till ytterligare en ökning av den relativt höga offentliga skuldsättningen som fortsätter att uppvisa drag av kortsiktighet. Det ständigt stora underskottet i bytesbalansen är en källa till sårbarhet. Arbetslösheten ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Genomförandet av konkursförfarandena är ofullständigt. Svagheter när det gäller tillämpningen av rättsstatsprincipen hindrar möjligheten att genomdriva avtal, medan olösta frågor rörande äganderätten är ett hinder för investeringar och affärsverksamhet i allmänhet. Den informella sektorn och den bristfälliga skatteuppbörden utgör fortfarande en utmaning. Den stora och ökande andelen nödlidande lån i banksystemet är en källa till oro. Investeringarna i humankapital och infrastruktur är fortfarande otillräckliga. Bristen på diversifiering av produktionsbasen i fråga om sektorer och exportmarknader gör ekonomin känslig för externa chocker.

Albanien har gjort måttliga framsteg när det gäller förmågan att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap, särskilt på områdena konkurrens, beskattning, statistik, rättvisa, frihet och säkerhet, utbildning och kultur och tullunionen. Det har gjorts begränsade framsteg på andra områden, såsom fri rörlighet för arbetstagare, offentlig upphandling, immaterialrätt, livsmedelssäkerhet, fiske, energi samt miljö och klimatförändringar. På det hela taget har Albanien fortsatt att utan problem genomföra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Fortfarande finns det ett behov av att säkerställa ett snabbt genomförande av åtagandena, framför allt när det gäller immateriell och industriell äganderätt. Det krävs dock oförminskade ansträngningar för att stärka den administrativa kapaciteten för att genomföra lagstiftningen och kontrollera att den efterlevs.

På området fri rörlighet för varor har det gjorts goda framsteg i fråga om standardisering. Arbetet måste fortsätta med anpassningen av lagstiftningen till EU:s regelverk. Ännu har ingen tillfredsställande marknadsinspektion inrättats. Förberedelserna är måttligt framskridna på detta område.

Få framsteg har gjorts på området fri rörlighet för arbetstagare. Vissa förberedelser har gjorts för att i framtiden kunna delta i Eures och samordningen av de sociala trygghetssystemen. Det krävs ytterligare ansträngningar för att till EU:s regelverk anpassa lagstiftningen om inträde på arbetsmarknaden. Överlag är förberedelserna på detta område inte särskilt framskridna. Vissa framsteg har gjorts på området etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster, särskilt när det gäller ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Förberedelserna inför anpassningen till tjänstedirektivet befinner sig i ett tidigt skede. Den albanska lagstiftningen om postsektorn har ännu inte anpassats till EU:s regelverk. Förberedelserna på detta område har framskridit måttligt. Det har gjorts framsteg på området fri rörlighet för kapital när det gäller lagstiftningsåtgärder genom antagandet av ändringar av strafflagen och banklagen. Det krävs ytterligare ansträngningar i fråga om tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk om betalningssystem. Förberedelserna i fråga om fri rörlighet för kapital är måttligt framskridna.

Få framsteg har gjorts i tillnärmningen av lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner till EU:s regelverk. Fördelningen av ansvar mellan de institutioner som genomför offentliga upphandlingar är dåligt definierad och deras administrativa kapacitet och oberoende är fortfarande otillräckliga. Förberedelserna på detta område är måttligt framskridna. Vissa framsteg har gjorts på området bolagsrätt, där förberedelserna är måttligt framskridna. Albanien har godkänt lagen om företagsstyrning, vilket innebär ytterligare en anpassning av landets lagstiftning till EU:s regelverk. Ytterligare tillnärmning av lagstiftningen behöver göras i fråga om rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner och delningar och i företagens redovisning och revision. Begränsade framsteg har gjorts på området immateriell äganderätt, där förberedelserna inte har kommit särskilt långt. Betydande brister kvarstår när det gäller ett effektivt genomförande av immateriell och industriell äganderätt, vilket är av betydelse för Albaniens åtaganden enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Vissa framsteg kan rapporteras på konkurrensområdet. Anpassningen av lagstiftningen till EU:s regelverk om antitrust och koncentrationskontroll har avancerat och den regionala statsstödskartan antagits. Den administrativa kapaciteten och det operativa oberoende av statligt stöd och konkurrensmyndigheter behöver skyddas på ett tillfredsställande sätt. Förberedelserna på konkurrensområdet är på god väg att genomföras.

Vissa framsteg har gjorts på området finansiella tjänster, där förberedelserna är måttligt framskridna. Banklagstiftningen har ytterligare närmats till EU:s regelverk och investeringsmarknaden utvecklats ytterligare. Det behövs ytterligare insatser på områdena försäkringar och tjänstepensioner, finansmarknadsinfrastrukturer samt värdepappersmarknaden och investeringstjänster. Den administrativa kapaciteten inom bank- och finanssektorn utanför bankerna är fortfarande otillräcklig. Få framsteg har gjorts på området informationssamhället och medierna, där förberedelserna inte är särskilt framskridna. Medan ett antal konkurrensfrämjande regleringsåtgärder har vidtagits på området elektronisk kommunikation, kvarstår dock vissa farhågor avseende de övergripande reformerna och liberaliseringen av sektorn, rättsosäkerheten, kapaciteten och den oberoende regleringsmyndigheten för telekomsektorn. Antagandet av lagen om audiovisuella medietjänster har försenats ytterligare. Trots vissa framsteg när det gäller mediernas oberoende kvarstår oron särskilt när det gäller regleringsmyndighetens oberoende. Ett effektivt genomförande av strategin för den digitala övergången måste garanteras.

Framstegen har varit ojämna när det gäller anpassningen till EU:s regelverk på området jordbruk och landsbygdsutveckling, särskilt med beaktande av inrättandet av institutioner för landsbygdsutveckling. Ansträngningar krävs när det gäller kapacitetsutbyggnaden inom landsbygdsutveckling, inrättande av ett fastighetsregister och utarbetandet av strategier inom områdena jordbruk och markanvändning. På det hela taget har Albanien börjat ta itu med prioriteringarna på detta område. Framstegen har varit begränsade när det gäller livsmedelssäkerhet samt veterinära och fytosanitära frågor. Ansträngningar krävs för att förbättra definition av befogenheter, ansvar och kommunikation när det gäller riskhantering, registrering av förflyttningar av djur och kontroll av djursjukdomar samt uppgraderingen av livsmedels- och fodertillverkare. Förberedelser på dessa områden befinner sig i ett tidigt skede. Begränsade framsteg har gjorts på området fiske, där förberedelserna inte är särskilt framskridna. Det finns fortfarande ett behov av ökade resurser och teknisk kapacitet för tillsyn, kontroll och övervakning av behöriga enheter, inklusive det interinstitutionella maritima operativa centret. Ansvarsfördelningen när det gäller rapportering och kommunikation mellan direktoraten inom ministeriet för miljö, skog och vatten är inte tillräckligt väl definierad.

Framstegen har varit få inom transportpolitiken, främst i fråga om cabotage inom sjöfartssektorn. Ytterligare ansträngningar krävs för en anpassning till EU:s regelverk och för att genomföra lagstiftningen på ett effektivt sätt. Den administrativa och tekniska kapaciteten är fortfarande svag inom de olika transportsätten, särskilt när det gäller luftfarten och vägsäkerheten. Infrastrukturunderhållet ger anledning till oro och behöver mer resurser. Få framsteg har gjorts inom energisektorn. Bristande diversifiering står hindrande i vägen för en trygg elförsörjning. Reformerna av energimarknaden kräver ytterligare ansträngningar för att säkra sektorns bärkraft. Den administrativa kapaciteten inom enheten för energireglering behöver stärkas ytterligare. Överlag är förberedelserna inom transport- respektive energiområdet inte särskilt framskridna.

Vissa framsteg har gjorts för att anpassa lagstiftningen om indirekt beskattning till EU:s regelverk samt för att stärka skatteförvaltningens kapacitet för utredning och internrevision. Ytterligare ansträngningar krävs på områdena direkt beskattning, skatteuppbörd, återbetalning av mervärdesskatt och IT. I förberedelserna har måttliga framsteg på detta område gjorts. Albanien har inte gjort några framsteg alls i anpassningen av lagstiftningen till EU:s regelverk när det gäller den ekonomiska och monetära politiken. Förberedelserna på detta område är ännu otillräckliga. Få framsteg har gjorts när det gäller utformningen av underlagen till den ekonomiska politiken. Det saknas kapacitet för att utforma politiken. Vissa framsteg har gjorts på statistikområdet. Instat genomförde en folk- och bostadsräkning i oktober 2011. Den sektoriella statistiken kräver betydande förbättringar och tillräckliga resurser måste säkerställas för kommande jordbruksräkning. Instats oberoende ställning och administrativa kapacitet måste garanteras. På det hela taget befinner sig förberedelserna på miljöområdet på en måttligt framskriden nivå.

Det har gjorts få framsteg på området socialpolitik och sysselsättning, där förberedelserna inte är särskilt framskridna. Arbetsmarknaden utmärks fortsatt av en stor andel informellt arbete, låg förvärvsfrekvens bland kvinnor och den relativt höga ungdomsarbetslösheten. Den sociala integrationen av funktionshindrade och den romska minoriteten är fortfarande otillräckliga. En hållbar finansiering måste till för att framgångsrikt kunna genomföra refomer för socialt stöd och skydd. Genomförande av politiken på detta område är fortsatt en utmaning. Vissa framsteg har gjorts på området företags- och industripolitik, där förberedelserna är måttligt framskridna. Vissa åtgärder vidtogs för att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och att förbättra regelverket för företagen. Förfarandena för marknadsutträden är fortfarande långsamma.

Vissa framsteg har gjorts på området transeuropeiska nät. Järnvägstransportsektorn är underutvecklad och betydande investeringar behövs för att underhålla och uppgradera den övergripande transportinfrastrukturen. Vad gäller energinäten, krävs ytterligare ansträngningar för att bygga ut ledningarna för eldistribution till och från grannländerna och börja utveckla en strategi för avändning av naturgas. Överlag är förberedelserna inte särskilt framskridna. Vissa framsteg har gjorts i fråga om regionalpolitiken och samordning av strukturinstrumenten, där förberedelserna fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Betydande ansträngningar krävs för att skapa den nödvändiga institutionella och administrativa kapaciteten på central och lokal nivå och utveckla en reserv av mogna projekt av hög kvalitet.

Vissa framsteg har gjorts i genomförandet av en politik för rättsväsendet och grundläggande rättigheter, bland annat genom insatser för att ta itu med de viktiga prioriteringar som anges i kommissionens yttrande. Stora luckor i lagstiftningen kvarstår emellertid, särskilt när det gäller reformen av rättsväsendet. Ett konsekvent genomförande av juridiska och politiska verktyg är fortfarande en utmaning på alla områden som ingår i detta kapitel. Albaniens anpassning till europeiska normer och EU:s regelverk för rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna är inte särskilt framskridna.

Vissa framsteg har gjorts på området rättvisa, frihet och säkerhet, särskilt när det gäller gränskontroll, internationellt samarbete och kampen mot den organiserade brottsligheten. Ansträngningarna måste intensifieras i samordningen mellan brottsbekämpande institutioner och skapandet av goda resultat när det gäller utredningar, åtal och fällande domar. Överlag skrider förberedelserna på detta område framåt.

Få framsteg har gjorts på området vetenskap och forskning, där förberedelserna inte är särskilt framskridna. Ytterligare ansträngningar krävs på nationell nivå för att stärka kapaciteten för forskning och innovation och öka landets konkurrenskraft. Investeringarna i forskning är fortfarande mycket små och utvecklingen av humankapitalet måste förstärkas.

Goda framsteg kan rapporteras på området utbildning och kultur när det gäller anpassningen till europeiska standarder, särskilt i fråga om högre utbildning och utveckling av yrkesutbildningar. Det krävs ytterligare ansträngningar för att förbättra insynen i privata institutioner för högre utbildning. Under 2012 har Albanien börjat delta i programmet Kultur. Förberedelserna är måttliga framskridna på detta område.

Trots att det har gjorts vissa framsteg när det gäller anpassning till EU:s regelverk på miljöområdet, är framstegen mycket begränsade i fråga om klimatförändringarna. Ytterligare ansträngningar krävs omgående för att anpassa, genomföra och verkställa efterlevnaden av lagstiftning. Allmänhetens medvetenhet och samråden i fråga om lagstiftningsinitiativ eller offentliga investeringar är fortsatt svagt utvecklade. Det finns ett behov av ett ökat politiskt engagemang och samordnade åtgärder inom dessa sektorer. Samtidigt som de befintliga resurserna är begränsade krävs betydande investeringar. Miljön måste integreras bättre i andra politikområden, t.ex. transport och energi. När det gäller klimatförändringarna, krävs det omfattande insatser för att öka medvetenheten, fastställa en mer strategisk metod för landet, anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk och dessutom genomföra det samt också förstärka den administrativa kapaciteten och det interinstitutionella samarbetet. Förberedelserna på miljöområdet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, medan förberedelserna på området klimatförändringar fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt skede.

Vissa framsteg har gjorts på området konsumentskydd och hälsoskydd. Genomförandet och efterlevnaden av lagstiftningen är mycket svagt utvecklade. Marknadsövervakningssystemet har ännu inte införts. Bristande medvetenhet på hälso- och sjukvårdsområdet, både bland personal och allmänheten, hämmar öppenhet och efterlevnad. Hälso- och sjukvårdssektorn är underfinansierad. Förberedelser på dessa områden är inte särskilt långt framskridna. Framsteg har gjorts i tillnärmningen av den lagstiftning som gäller tullunionen, där förberedelserna är måttligt framskridna. Brister förekommer fortfarande vad gäller den övergripande administrativa och operativa kapaciteten, inte minst i fråga om IT-systemens kompatibilitet med EU:s krav. Ytterligare ansträngningar krävs på områdena tullvärdeberäkning och förenklade handelsprocedurer.

Framstegen har varit måttliga på området yttre förbindelser. Albanien har fortsatt sitt goda samarbete inom WTO och Cefta. Den administrativa kapaciteten inom de institutioner som berörs av handelspolitiken måste förbättras. På området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik har landet fortsatt att anpassa sig till EU:s ståndpunkter i fråga om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och det har fortsatt att göra politiska åtaganden om medverkan i civila och militära operationer samt vid krishanteringinsatser. Det elektroniska registret över vapen och ammunition som förvaltas av den statliga polisen är ännu inte färdigutarbetat. På det hela taget är förberedelserna på detta område i full gång.

Få framsteg har gjorts på området finansiell kontroll, där förberedelserna ännu inte är särskilt framskridna. Det finns fortfarande brister i genomförandet av den rättsliga ramen för intern finansiell kontroll och principen om ledningens ansvarsskyldighet. De externa revisionerna måste förbättras i linje med Intosais normer.

På området finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser har inga nämnvärda framsteg gjorts. Sunda samordningsstrukturer och genomförandebestämmelser kommer att behöva inrättas i vederbörlig ordning för förvaltningen av systemet för egna medel. Förberedelserna på detta område befinner sig överlag på ett tidigt stadium.

Bosnien och Hercegovina

Efter 16 månader av politiskt dödläge som följde på de allmänna valen i oktober 2010 slutfördes inrättandet av de verkställande och lagstiftande myndigheterna genom avtalet om en regering på statlig nivå. Genom bildandet av det nya ministerrådet och antagandet av två viktiga EU-relaterade lagar flyttades till en början fokus mot en EU-integration. Denna utveckling kunde dock inte bibehållas. Det politiska samförstånd som vuxit fram har upphört och framstegen i fråga om EU-dagordningen avstannat. En ombildning av myndigheterna på statlig, federal och kantonal nivå har inletts men blockerats av politiska tvister och rättsliga processer. Politikerna saknar en gemensam syn på landets inriktning och framtid samt institutionella struktur, vilket skulle utgöra ett viktigt steg framåt på landets väg mot EU.

Efter frikopplingen av Europeiska unionens särskilda representants mandat från den höga representantens kansli, har chefen för EU:s delegation/EU:s särskilda representant genom sin ökade närvaro tagit ledningen på ett antal områden för att hjälpa myndigheterna att uppnå målen på EU:s dagordning.

På det hela taget har Bosnien och Hercegovina gjort begränsade framsteg när det gäller de politiska kriterierna. En dialog på hög nivå om anslutningsprocessen inleddes därför i Bryssel i juni med företrädare för myndigheter och de politiska partierna i Bosnien och Hercegovina för att gå igenom kraven inför en anslutning till EU. Deltagarna enades om en intern färdplan för EU-integrationen, med sikte på uppfyllande av villkoren för ikraftträdandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och på en trovärdig ansökan om medlemskap i enlighet med de relevanta slutsatserna från rådet. Man kunde intge nå den första tidsfristen i färdplanen från juni för att lämna in ett gemensamt förslag om hur man når en politisk överenskommelse om att ändra konstitutionen för att följa Europadomstolens beslut i målet Sejdic-Finci. Behovet av en effektiv samordningsmekanism mellan olika förvaltningsnivåer för införlivandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av EU-lagstiftningen måste prioriteras så att landet kan yttra sig samstämmigt i EU-frågor och utnyttja EU:s stöd inför anslutningen på ett verkningsfullt sätt.

Vad gäller demokratin och rättsstatsprincipen bildades en statlig regering i februari efter de allmänna valen i oktober 2010. En omstrukturering av de statliga och federala myndigheterna inleddes i juni, men resultatet av denna process är fortfarande osäkert p.g.a. politiska tvister och pågående rättsliga processer. En fråga som kräver skyndsam behandling är hur landet ska stärka de mekanismer som rör institutionernas funktionalitet och samordningen av dem. Det har ännu inte skett någon harmonisering av grundlagen med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Ett förslag, som grundar sig på politisk enighet, om en ändring av konstitutionen för att säkerställa överensstämmelsen med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (målet Sejdic-Finci) återstår att överlämnas till den parlamentariska församlingen.

Den parlamentariska församlingen har gjort vissa framsteg med att anta EU-relaterad lagstiftning, särskilt genom antagandet av lagen om statligt stöd och lagen om hushålls- och folkräkningar. Inrättandet av ett råd med ansvar för statligt stöd, efterlevnaden av EU:s principer om offentliga företag och en heltäckande förteckning över statligt stöd måste prioriteras för att följa skyldigheterna enligt interimsavtalet och stabiliserings- och associeringsavtalet. Förseningar i inrättandet av den statliga regeringen och den pågående omorganisationen av myndigheter på alla nivåer inverkade negativt på lagstiftningsarbetets effektivitet. Samarbetet mellan entiteternas parlament, den nationella parlamentariska församlingen och det nationella ministerrådet i EU-frågor måste förbättras.

Få framsteg har gjorts för att förbättra funktionaliteten och effektiviteten inom myndigheter på alla nivåer, vilka fortsatt utmärks av ett splittrat och dåligt samordnat beslutsfattande. 2012 års statsbudget antogs i maj på statlig nivå, vilket följdes av att regeringskoalitionen splittrades. Vissa frågor som rör utrikespolitikens utformning har varit föremål för olika ståndpunkter inom Bosnien och Hercegovinas presidentråd.

Få framsteg har gjorts när det gäller reformerna av den offentliga förvaltningen. Handlingsplanen för den offentliga förvaltningens reformstrategi har reviderats, så att den nu erbjuder en ram för reformer under de kommande fem åren. Samordningen mellan olika förvaltningar på alla nivåer är fortfarande svag och reformen av den offentliga förvaltningen saknar nödvändigt politiskt stöd. Problemet med den ekonomiska hållbarheten inom den offentliga förvaltningen på alla nivåer måste avhjälpas. En statlig ombudsman har införts men nedskärningen av medlen till verksamheten har inverkat negativt på effektiviteten. Fragmentering och politisering har fortsatt att vara ett hinder för en professionell, ansvarig, öppen och effektiv offentlig förvaltning som bygger på meriter och kompetens.

Begränsade framsteg har gjorts när det gäller reformen av rättsväsendet. Det har vuxit fram en konstruktiv inställning till behovet av genomgripande reformer inom ramen för den strukturerade dialogen om rättvisa, som bygger på inhemskt ansvar, även vid genomförandet av strategin för reformerna av rättsväsendet och strategin för nationella krigsförbrytelser. Ytterligare åtgärder har vidtagits för att minska eftersläpningen när det gäller handläggningen av ärenden, i synnerhet av fakturor för allmännyttiga tjänster, men den totala eftersläpningen, t.ex. i fråga om krigsförbrytelser, är fortsatt mycket hög. En harmoniserad tillämpning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar i hela landet samt rättsväsendets uppsplittrade organisation och budgetar är frågor som fortfarande måste lösas.

Bosnien och Hercegovina har gjort få framsteg när det gäller kampen mot korruption, som fortfarande utgör ett allvarligt problem och är utbredd på många områden, både inom den offentliga och den privata sektorn. En rättslig ram är på plats, men den politiska viljan att ta itu med frågan och att förbättra den institutionella kapaciteten är fortfarande svag. Genomförandet av strategin och handlingsplanen måste intensifieras. Regelverket för byrån för bekämpning av korruption har antagits, men det tillämpas ännu inte till fullo. Den rättsliga uppföljningen av korruptionsfall går fortfarande långsamt, och endast ett begränsat antal fall på högre nivå har lett till åtal. Bristfälligt genomförande av lagstiftningen och problem med samordningen mellan entiteterna utgör fortfarande en källa till oro. Bosnien och Hercegovina måste öka det politiska engagemanget och vidta beslutsamma åtgärder mot korruption. Det har gjorts få framsteg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Bosnien och Hercegovina är fortfarande ett ursprungsland för vapen och ammunition till kriminella grupperingar inom EU. Verksamhet som hör samman med organiserad brottslighet är även kopplade till narkotikasmuggling längs de internationella handelsvägarna.

Respekten för mänskliga rättigheter och skyddet av minoriteter är i stort sett säkerställd. Bosnien och Hercegovina har ratificerat de viktigaste internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, men genomförandet är fortfarande ojämnt.

Medborgerliga och politiska rättigheter respekteras på det hela taget. Vissa framsteg har gjorts när det gäller att förbättra förhållandena i fängelserna. Den nya psykiatriska i Sokolac har ännu inte tagits i bruk. Ännu har ingen omfattande reform av fängelserna genomförts. Antagandet av en ramlag om kostnadsfri rättshjälp pågår fortfarande. Vissa framsteg har gjorts när det gäller tillgång till rättslig prövning, men den rättsliga och institutionella ramen i landet är fortfarande fragmenterad. I både statens och entiteternas grundlagar föreskrivs yttrande-, mötes- och tankefrihet samt samvetsfrihet och religionsfrihet. Pressnämnden har fortsatt sitt nära samarbete med rättsliga institutioner och journalistorganisationer för att förbättra kvaliteten på rapporteringen och öka medvetenheten bland medborgarna om deras lagliga rättigheter. Varningar och hot mot journalister och redaktörer har fortsatt att förekomma. Politiska påtryckningar på medierna och polariseringen av media längs politiska och etniska linjer är fortsatt en källa till oro. Försök att undergräva oberoendet för tillsynsorganet för kommunikation och radio- och tv-bolagen i allmänhetens tjänst har ökat. Det har ännu inte utsetts någon generaldirektör eller några styrelsemedlemmar till tillsynsorganet för kommunikation. Det civila samhället, mekanismerna för samarbete på alla nivåer och insynen i tilldelningen av medel måste fortfarande förbättras. Ett internationellt möte för fred med deltagande av de främsta religiösa ledarna ägde rum i Sarajevo i september.

Ekonomiska och sociala rättigheter respekteras på det hela taget. Vissa framsteg har gjorts för att bekämpa våld mot kvinnor och små barn. Genomförandet av kvinnors och barns rättigheter är fortfarande ojämn. Få framsteg har gjorts för att göra skolor mer inkluderande. En faktisk separation och diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet i vissa offentliga grundskolor utgör fortsatt en källa till oro. Ett utbildningssystem som bygger på etnisk tillhörighet och etnisk uppdelning är fortfarande ett hinder för hållbara studieresultat. En federal lag mot diskriminering har införts, men få framsteg har gjorts för att säkerställa ett effektivt genomförande av den. Diskrimineringen av homosexuella, bisexuella och transpersoner är fortfarande mycket utbredd. Systemet med sociala förmåner bygger på rättigheter snarare än behov, vilket innebär negativa effekter på situationen för utsatta grupper, t.ex. personer med funktionshinder. Den sociala dialogen och utövandet av arbetstagarnas rättigheter hämmas av att arbetsmarknadens parter inte erkänts på statlig nivå och att den rättsliga ramen är fragmenterad.

Respekten för och skyddet av minoriteter[6] och kulturella rättigheter är i stort sett säkerställd. De nationella minoritetsrådets inflytande över beslutsfattandet är fortfarande begränsat, delvis på grund av bristande politiskt och ekonomiskt stöd. Vissa framsteg har gjorts med att genomföra handlingsplanen för bostäder åt romer. Ansträngningarna måste intensifieras för att säkerställa ett effektivt genomförande av handlingsplanerna om hälsa och utbildning och för att stärka resurserna och hållbarheten när det gäller genomförandet av de fyra handlingsplanerna. Många romska barn registrerades inte vid födseln och kan därför inte gå i skolan eller sjukförsäkras. Den romska minoriteten lever fortfarande under mycket svåra förhållanden och utsätts för diskriminering. När det gäller flyktingar och internflyktingar, har vissa framsteg gjorts i fråga om bostäder som en del i genomförandet av den reviderade strategin för bilaga 7 till fredsavtalet från Dayron och Paris. Diskriminering när det gäller tillgången till arbete, hälso- och sjukvård och pensionsrättigheter är fortsatt ett hinder för hållbara resultat och lokal integration. Öppna förfaranden för behovsprövad tilldelning av medel till stöd för återvändande har ännu inte genomförts till fullo.

När det gäller regionala frågor och internationella förpliktelser har genomförandet av fredsavtalet i Dayton och Paris fortsatt. Samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien är i allmänhet tillfredsställande på de flesta områden.

Samarbetet mellan domstolar och åklagare från Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Serbien har fortsatt. Genomförandet av bilaterala avtal om ömsesidigt erkännande och verkställande av domstolsavgöranden i brottmål pågår. Lagföring av krigsförbrytelser fortsätter att hämmas av rättsliga hinder mot utlämning i det straffrättsliga förfarandet. Protokollet om utbyte av information och bevis i mål som gäller krigsförbrytelser mellan åklagarmyndigheten i Bosnien och Hercegovina och åklagarmyndigheten för krigsförbrytelser i Serbien har ännu inte färdigställts.

Betydande framsteg har gjorts när det gäller Sarajevoförklaringen. Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro och Serbien har fortsatt att samarbeta för att finna hållbara lösningar för de flyktingar som fördrivits på grund av de väpnade konflikterna under 1990-talet. De fyra länderna undertecknade en förklaring och enades om ett regionalt program för bostadsbyggande till stöd för omkring 27 000 hushåll eller 74 000 personer. Vid en internationell givarkonferens som hölls i Sarajevo i april utlovades omkring 265 miljoner euro till stöd för programmet. Ett gott samarbete måste fortsätta om alla kvarstående frågor i processen.

Bosnien och Hercegovina har fortsatt att aktivt delta i regionala samarbetsinitiativ, bland annat i den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP), det regionala samarbetsrådet och i Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta). Bosnien och Hercegovinas förbindelser med grannländerna har utvecklats ytterligare, men gräns- och äganderättsfrågor måste få en fullständig lösning. Ett antal möten har ägt rum för att diskutera följderna för de bilaterala förbindelserna när Kroatien ansluter sig till EU i juli 2013. I det sammanhanget har diskussionerna fortsatt med avseende på de olösta frågorna om gränsförvaltning, dock med begränsade framsteg. Avtalet om fri transitering genom hamnen i Ploce, som ligger i Kroatien, och Neum-korridoren, som går genom Bosnien och Hercegovina, samt om lokal gränstrafik bör anpassas till EU:s regelverk. Med tanke på Kroatiens anslutning måste frågorna om gränser, handel och transitering lösas så snart som möjligt.

Den ekonomiska tillväxten i Bosnien och Hercegovina ökade med 1,3 % under 2011, understödd av att det blåstes nytt liv i den inhemska efterfrågan och – om än i mindre omfattning – av att den externa efterfrågan fortsatte att öka. Återhämtningen bröts i början av 2012 till följd av det försämrade ekonomiska klimatet. Arbetslösheten ligger kvar på mycket höga nivåer. En viss finanspolitisk konsolidering skedde till följd av ökade intäkter och vissa utgiftsminskningar. Kvaliteten i de offentliga finanserna har emellertid fortsatt att vara låg och de offentliga finansernas hållbarhet hämmades kraftigt av det långdragna antagande av statens budget och den finanspolitiska strategi som ska gälla på medellång sikt. Den försvagade enigheten kring den ekonomiska politiken och skattepolitiken har väsentligen haft en negativ inverkan på reformerna på nationell nivå. Ett nytt tvåårigt stand-by-avtal med IMF har slutits till stöd för landets insatser för att motverka effekterna av de försämrade externa villkoren och ta itu med svagheter som har såväl externa som interna orsaker.

Vad gäller de ekonomiska kriterierna, har Bosnien och Hercegovina gjort få yterligare framsteg för att bli en fungerande marknadsekonomi. Ytterligare betydande reformansträngningar måste beslutsamt genomföras för att Bosnien och Hercegovina på lång sikt ska kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU.

Den finansiella och penningpolitiska stabiliteten har bibehållits, samtidigt som inflationen dämpas. Sedelfondssystemet fortsätter att åtnjuta hög trovärdighet. Kredittillväxten har fortsatt – även om den nu minskar marginellt – vilket möjliggör en återhämtning av den inhemska efterfrågan. Handeln har ytterligare ökat och handelsintegrationen med EU och länderna i regionen är fortfarande hög. Vissa begränsade förbättringar i företagsklimatet kan rapporteras, särskilt när det gäller den ökande företagsregistreringen.

Förseningarna i antagandet av 2011 och 2012 års nationella budgetar och de globala ramarna för finanspolitiken 2012–2014 och 2013–2015 har allvarligt försämrat hållbarheten och trovärdigheten i Bosnien och Hercegovinas finanspolitik. Kvaliteten i de offentliga finanserna är fortsatt låg och de löpande utgifterna är höga i förhållande till BNP. Den förvärrade yttre miljön påverkar sedan 2012 i allt högre grad de offentliga finanserna, med snabbt ökande statlig upplåning och skuldsättning som följd. Denna upplåning tränger i viss mån ut privata investerare. Externa obalanser, särskilt genom obalansen i utrikeshandeln och underskottet i bytesbalansen, har ökat. Privatisering, omstrukturering av offentliga företag och avregleringen av nätverksindustrierna har inte framskridit. Produktionskapaciteten och ekonomins konkurrenskraft har förblivit svag, eftersom inhemska källor för tillväxt inte utnyttjats effektivt. Förhållandena på arbetsmarknaden är fortfarande bristfälliga och strukturella låsningar som t.ex. höga sociala avgifter och missriktade sociala transfereringar har fortsatt att hindra skapandet av arbetstillfällen. Arbetslösheten har fortsatt att vara mycket hög och sysselsättningsgraden är väldigt låg. Företagsklimatet påverkas av ineffektiviteten inom förvaltningen och den svaga rättsstaten. Den informella sektorn utgör en betydande utmaning.

Bosnien och Hercegovina har gjort begränsade framsteg när det gäller att anpassa sin lagstiftning och sin politik till europeiska standarder. Vissa framsteg har noterats när det gäller fri rörlighet för varor, konkurrens, immateriell äganderätt, forskning och ett antal frågor som rör rättvisa, frihet och säkerhet. Särskilda ansträngningar krävs fortfarande när det gäller fri rörlighet för personer och tjänster, kapital, tullar och skatter, offentlig upphandling, sysselsättning och socialpolitik, utbildning, kultur, industri och små och medelstora företag, jordbruk och fiske, livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor, miljö och klimatförändring, transport, energi, informationssamhället och medier, finansiell kontroll samt statistik. På det hela taget har genomförandet av interimsavtalet fortsatt att vara ojämnt. Landet begår fortfarande överträdelser mot interimsavtalet, eftersom det inte uppfyller kraven i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och inte i tillräcklig grad genomfört sina skyldigheter i fråga om statligt stöd. Lagen om statligt stöd har antagits men inrättandet av rådet med ansvar för statligt stödet, efterlevnaden av EU:s principer om offentliga företag och inventeringen av bidragssystem måste fortfarande verkställas. Genomförandet av lagen om folkräkning behöver påskyndas.

Bosnien och Hercegovina har gjort vissa framsteg på områden som rör den inre marknaden. När det gäller fri rörlighet för varor har vissa framsteg gjorts i fråga om standardisering, ackreditering, marknadsövervakning och konsumentskydd. Oförminskade ansträngningar är fortfarande nödvändiga för att anpassa den rättsliga ramen till EU-lagstiftningen, förbättra den administrativa kapaciteten och skapa ett gemensamt ekonomiskt område. Det har ännu inte inletts någon offentlig-privat dialog på industrimarknaden.

Få framsteg har gjorts på områdena fri rörlighet för personer och tjänster samt etableringsrätt. Båda entiteterna inför nya kontoplaner för finansinstitut som är harmoniserade sinsemellan, och banktillsynen mellan entiteterna är fortsatt tillfredsställande. Det är avgörande att företagsregistreringen förenklas ytterligare och att den rättsliga ramen för posttjänster anpassas till EU:s regelverk.

Det har inte gjorts några framsteg på området fri rörlighet för kapital. Det krävs ytterligare anpassning till EU:s regelverk och harmonisering av lagstiftningen i hela landet. Få framsteg kan rapporteras om tull och beskattning. Det förekommer fortfarande brister när det gäller anpassningen av lagstiftningen och den övergripande administrativa och operativa kapaciteten. Ytterligare insatser krävs för att erbjuda skattebetalarna bättre tjänster, underlätta handeln och sörja för ett effektivt genomförande av lagstiftningen, inte minst i fråga om den immateriella äganderätten.

Bosnien och Hercegovina har gjort vissa framsteg när det gäller att anta den statliga lagstiftningen om statligt stöd och tillämpa konkurrensreglerna. Inga framsteg har gjorts på området offentlig upphandling, i synnerhet inte när det gäller den fullständiga anpassningen av lagen om offentlig upphandling. Framstegen har fortsatt på området immateriell äganderätt.

Få framsteg har gjorts i fråga om sysselsättning och socialpolitik. Tillnärmningen av lagstiftningen måste ännu intensifieras och strategiska dokument måste antas och genomföras. Strategin för social integration på statlig nivå har ännu inte antagits. Ramlagar och strategier har införts på utbildningsområdet men ännu inte genomförts. Vissa framsteg har gjorts på kulturområdet. Framstegen har fortsatt på forskningsområdet och förberedelserna för innovationsunionen har fortsatt. Förhandlingarna om en anslutning till WTO har framskridit ytterligare.

Vad gäller sektorpolitiken, har Bosnien och Hercegovina gjort få framsteg med att uppnå europeiska standarder på flera områden. Vad gäller industrin och små och medelstora företag, har det ännu inte antagits någon landsomfattande utvecklingsstrategi med t.ex. industripolitik och en ny strategi för små och medelstora företag. Få framsteg har gjorts på området jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor samt fiske. En tydlig arbetsfördelning, ökad samordning mellan staten och entiteterna i fråga om anpassningen till EU:s regelverk på dessa områden och en modernisering av anläggningarna är fortfarande avgörande. Bristen på framsteg har en negativ inverkan på handeln med jordbruksprodukter, särskilt i förhållande till EU.

Bosnien och Hercegovinas förberedelser på miljöområdet befinner sig ännu i ett tidigt skede. Fortfarande krävs det att en harmoniserad rättslig ram för miljöskydd och tillräcklig institutionell kapacitet byggs upp. Den administrativa kapaciteten är svag, och den horisontella och vertikala kommunikationen mellan olika myndigheter måste stärkas. Vad gäller klimatförändringarna, är antagandet av en nationell klimatstrategi, anpassningen till EU:s regelverk och informationen till allmänheten fortfarande frågor som måste lösas.

Bosnien och Hercegovina har gjort få framsteg inom transportsektorn, men en viss positiv utveckling har förekommit i fråga om det transeuropeiska transportnätet och luftfarten. Lagen om transport av farligt gods måste fortfarande fullt ut anpassas till EU:s regelverk. Moderniseringen av transportinfrastrukturen är en fråga som ännu inte åtgärdats. Förberedelserna på energiområdet befinner sig i ett tidigt skede. I egenskap av part i fördraget om energigemenskapen måste Bosnien och Hercegovina genomföra relevanta delar av EU:s energilagstiftning. För att garantera en tryggad elförsörjning måste det finnas ett fullt fungerande nationellt landsomfattande överföringsföretag och en övergripande energistrategi måste antas.

Få framsteg har gjorts i fråga om informationssamhället och medierna. Harmoniseringen av den rättsliga ramen för radio och tv i allmänhetens tjänst är ännu ofullständig. De fortsatta problemen med oberoendet för tillsynsorganet i kommunikationsfrågor och radio- och tv-bolag i allmänhetnens tjänst, politiska påtryckningar på medierna och den långsamma takten i genomförandet av reformen av radio och tv i allmänhetens tjänst är fortfarande en källa till allvarlig oro.

Vissa framsteg kan rapporteras på området finansiell kontroll. Lagstiftningen måste antas och genomföras, och samordningen av de centrala harmoniseringsenheterna måste återfå sin roll. Den interna revisionskapaciteten samt de externa revisionsorganens oberoende måste stärkas. Goda framsteg har gjorts på statistikområdet. Statistiken för enskilda sektorer, t.ex. nationalräkenskaper, företag och jordbruksstatistik, måste förbättras. Samarbetet mellan landets statistiska institut på statlig nivå och entitetsnivå och andra relevanta statliga organ behöver intensifieras, särskilt mot bakgrund av genomförandet av lagen om folk- och bostadsräkning.

Vissa framsteg har gjorts på de olika områden som rör rättvisa, frihet och säkerhet. Arbetet med prioriteringarna på viseringspolitikens område har fortsatt. Avtalet om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Bosnien och Hercegovina och återtagandeavtalet har fortsatt att genomföras smidigt. Systemet med viseringsfria resor till Schengenområdet trädde i kraft i december 2010 för medborgare i Bosnien och Hercegovina som innehar biometriska pass. Inom ramen för övervakningsmekanism efter viseringsfriheten har Bosnien och Hercegovina antagit riktade åtgärder för att förbättra förvaltningen av utflyttningen. Genomförandet av vissa reformer som antagits som en del av färdplanen för liberalisering av viseringsbestämmelserna har ännu inte förverkligats. Framför allt måste inrättandet av ett fungerande system för elektroniskt informationsutbyte mellan brottsbekämpande organ och åklagarmyndigheter i hela Bosnien och Hercegovina samt inrättandet av en fullt fungerande korruptionsbekämpningsbyrå med tillräcklig personal och ekonomiska resurser behandlas som ett brådskande ärende.

Landets förberedelser på områdena gränsförvaltning, asyl och migration är framskridna. Systemet för asyl och internationellt skydd, övervakningen av migrationsströmmar och samarbetet mellan olika organ har fortsatt förbättrats. Infrastrukturen vid vissa gränsövergångar kräver ytterligare förbättringar. Problemet med inofficiella gränsövergångsställen med både Montenegro och Serbien har ännu inte åtgärdats. Vissa framsteg har gjorts i kampen mot penningtvätt. Genomförandet av strategin och handlingsplanen för att förebygga penningtvätt är begränsat. Få framsteg har gjorts i kampen mot narkotika. Avsaknaden av en verkningsfull rättslig uppföljning hämmar kampen mot narkotikahandel, som fortfarande utgör ett allvarligt problem.

Ansträngningar från Bosnien och Hercegovinas sida för att öka polismaktens kapacitet och effektivitet har fortsatt. Fragmenteringen av Bosnien och Hercegovinas polisstyrkor fortsätter att undergräva effektiviteten och resultaten, samarbetet och informationsutbytet. Kampen mot organiserad brottslighet är otillräcklig till följd av bristen på effektiv samordning mellan de brottsbekämpande organen. Den organiserade brottsligheten inger fortfarande allvarlig oro och har konsekvenser för rättsstaten och företagsklimatet. Insatserna för att bekämpa människohandel måste intensifieras och identifieringen av offren förbättrats. Bosnien och Hercegovina har gjort vissa framsteg i kampen mot terrorism. Den gemensamma arbetsgruppen för att bekämpa terrorism har återupprättats men genomförandet av strategin för att förhindra och bekämpa terrorism är fortfarande svag.

Arbetet med att förbereda skyddet av personuppgifter har fortsatt, men brottsbekämpningen och övervakningsorganets oberoende måste stärkas. Ett välfungerande skydd av personuppgifter är avgörande för att Bosnien och Hercegovina ska kunna ingå avtal med Europol och Eurojust.

Turkiet

Den positiva agendan lades fram i maj som ett sätt att stödja och komplettera anslutningsförhandlingarna genom ett ökat samarbete på en rad områden av gemensamt intresse: politiska reformer, anpassningen till EU: s regelverk, dialog i utrikespolitiska frågor, viseringar, rörlighet och migration, handel, energi, terrorbekämpning och deltagande i gemenskapens program. Sex av de åtta arbetsgrupper som har inrättats för att främja anpassningen till EU:s regelverk har sammanträtt för första gången.

Arbetet med en ny grundlag inleddes genom en förhållandevis demokratisk process med ett inslag av relativ delaktighet. Oron växer när det gäller Turkiets brist på betydande framsteg för att helt och hållet uppfylla de politiska kriterierna. Situationen när det gäller respekten för de grundläggande rättigheterna fortsätter att ge upphov till allvarliga betänkligheter. Detta beror särskilt på en omfattande tillämpning av den rättsliga ramen om terrorism och organiserad brottslighet, vilket leder till återkommande överträdelser av rätten till frihet och säkerhet, rätten till en rättvis rättegång och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet. Medan debatten fortsätta i frågor som uppfattas som känsliga, t.ex. den armeniska problematiken eller militärens roll, utgör de praktiska begränsningarna av mediefriheten och talrika mål mot författare och journalister fortfarande allvarliga problem. Följaktligen blir det allt vanligare med självcensur.

Vad gäller demokratin och rättsstaten, har positiva steg tagits i fråga om delaktigheten i arbetet med en ny grundlag, men överlag har lagstiftningsprocessen präglats av återkommande brist på samråd. Den undersökning som gällde omfattningen av planerna på en statskupp, och som hade kunnat leda till ett stärkt förtroende för Turkiets demokratiska institutioner och rättsstatsprincipen, har i stället överskuggats av verkliga farhågor för omfattningen av planerna på denna statskupp och de omfattande bristerna i de rättsliga förfarandena. Den kurdiska frågan förblir en viktig utmaning för Turkiets demokrati. Den demokratiska öppningen under 2099, som bl.a. gjorde att den kurdiska frågan kunde tas upp, har inte fullföljts. Den lokala förvaltningen i landets sydöstra delar har befunnit sig i ett utsatt läge p.g.a. att många lokala politiker häktats. Antalet terrorattacker utförda av PKK har ökat betydligt.

Vad gäller reformen av den offentliga förvaltningen, har framsteg gjorts i fråga om lagstiftningsreformerna. Inrättandet av en ombudsmannainstitution är ett viktigt steg mot att skydda medborgarnas rättigheter och utkräva ansvar av den offentliga förvaltningen. Ökat politiskt stöd behövs för reformerna av den offentliga förvaltningen och det har inte gjorts några framsteg med att decentralisera förvaltningen.

Den civila kontrollen av säkerhetsstyrkorna har ytterligare konsoliderats. Införandet av parlamentarisk kontroll över försvarsbudgeten är en positiv utveckling, som emellertid fortfarande är av begränsad omfattning. Generalstaben har överlag avstått från att utöva direkta eller indirekta påtryckningar i politiska frågor. Flera symboliska åtgärder har vidtagits för att ytterligare demokratisera förbindelserna mellan det civila och det militära livet. Det krävs ytterligare reformer, särskilt av det militära rättsväsendet och civil kontroll av gendarmeriet.

Vissa framsteg har gjorts när det gäller rättsväsendet efter antagandet av den tredje reformen av rättsväsendet, som medför en rad förbättringar av det turkiska straffrättsliga systemet, t.ex. lättnader av begränsningarna för mediernas rapportering om brottsutredningar och strykningen av den bestämmelse som ger åklagaren rätt att förbjuda publikationer. Ett antal frihetsberövade släpptes ur häktet sedan lagändringarna trätt i kraft. De rättsliga reformerna har emellertid misslyckats med att komma åt de grundläggande brister som är huvudskälen till att Turkiet fortlöpande fördöms av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Förekomsten av och längden på frihetsberövande före rättegång är fortfarande ett allvarligt problem. Ytterligare åtgärder behövs för att stärka rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, vilket också gäller det straffrättsliga systemet och den stora mängden oavgjorda mål som rör allvarliga brott. Ytterligare åtgärder behövs också för att öka antalet kvinnor som verkar inom rättsväsendet. Strategin för reformen av rättsväsendet måste ses över så att samtliga berörda parter kan delta, också det turkiska domstolsväsendet och civila samhället.

Begränsade framsteg har gjorts när det gäller kampen mot korruption, med vissa framsteg rörande grund för åtal och insyn i finansieringen av politiska partier. Insynen i den politiska finansieringen måste förbättras. Den stora antalet privilegier är fortfarande en brist på detta område. Det har ännu inte inrättats något register över resultaten av utredningar, åtal eller fällande domar i samband med korruptionsmål. Farhågorna kvarstår i fråga om opartiskheten i handläggningen av korruptionsmål. Genomförandet av den nationella strategin mot korruption kräver större politiskt engagemang.

Ojämna framsteg har gjorts i kampen mot den organiserade brottsligheten. Medan Turkiet är part i de främsta internationella konventionerna, fortsätter avsaknaden av en lag om uppgiftsskydd att begränsa det polisiära samarbete på internationell nivå och hindrar ingåendet av ett operativt samarbetsavtal med Europol. Det skulle bidra till att stärka det bilaterala samarbetet om Turkiet utsåg en sambandsman till Europol. Inga betydande framsteg har noterats när det gäller att bekämpa människohandel.

Vad gäller mänskliga rättigheter och skyddet av minoriteter, krävs det betydande insatser på de flesta områden, särskilt i fråga om yttrande-, förenings- och mötesfrihet samt religionsfrihet.

Även om vissa framsteg har gjorts när det gäller efterlevnaden av internationell rätt avseende mänskliga rättigheter, har viktiga reformer för att stärka människorättsstrukturerna ännu inte genomförts och antalet straffrättsliga förfaranden som inletts mot människorättsförsvarare är oroande.

Den nedåtgående trenden i fråga om tortyr och misshandel i häktena fortsätter. Överdriven våldsanvändning är emellertid fortsatt en källa till oro, och det har gjorts få framsteg för att komma åt problemet med straffrihet. Det förekommer en betydande eftersläpning vad gäller de rättsliga förfarandena, vilket delvis beror på att genmälen som lämnats in av säkerhetsstyrkorna prioriteras.

Vad gäller fängelserna, har den fortsatta ökningen av antalet fångar lett till svår överbeläggning, med betydande konsekvenser för saniteten och andra fysiska förhållanden. Förhållandena vid frihetsberövande, särskilt för ungdomsbrottslingar, är fortsatt ett allvarligt problem. En översyn av systemet för klagomål i fängelserna borde ha gjorts för länge sedan. Sjukvården för intagna och förhållandena vid frihetsberövande av unga är frågor som kräver särskilda ansträngningar.

Begränsade framsteg har gjorts när det gäller tillgång till rättslig prövning. Rättshjälpen utmärks av bristande omfattning och kvalitet. Det finns ingen effektiv övervakningsmekanism som skulle kunna avhjälpa gamla problem.

Vad gäller yttrandefriheten, ledde antagandet av det tredje reformpaketet för rättsväsendet till att ett antal journalister släpptes i avvaktan på rättegång, lättnader infördes i restriktionerna mot mediernas rapportering om brottsutredningar och beslag av skriftliga verk före offentliggörandet förbjöds. Det ökande antalet kränkningar av yttrandefriheten väcker emellertid allvarliga farhågor och mediernas frihet fortsätter att ytterligare begränsas i praktiken. Den rättsliga ramen, särskilt när det gäller organiserad brottslighet och terrorism, och domstolarnas tolkning av den leder till missbruk. En hög koncentration av medierna i branschkonglomerat med intressen som går långt utöver den fria rörligheten för information och idéer har i kombination med den ovan beskrivna situationen lett till omfattande självcensur. Återkommande stängningar av webbplatser är en källa till allvarliga farhågor och det finns ett behov av att se över lagen om internet.

Vad gäller mötes- och föreningsfriheten, kunde 1:a maj-demonstrationer och sådana evenemang som ”Minnesdagen för det armeniska folkmordet” äga rum under fredliga former, medan fall av våld och oproportionerlig våldsanvändning förekom i samband med demonstrationer som inte hade fått förhandstillstånd. Detta gällde särskilt, men inte enbart, demonstrationer med kopplingar till den kurdiska frågan. Den grundlagsskyddade rätten till mötes- och föreningsfrihet tolkas ibland på ett överdrivet restriktivt sätt. Lagen om demonstrationer och möten behöver revideras påståenden om att säkerhetsstyrkornas överdrivna våldsanvändning måste utredas och i förekommande fall leda till åtal. Reglerna om insamling av ekoomiska medel är fortfarande strikta och godtyckliga. I fråga om lagstiftningen om politiska partier har inga framsteg gjorts.

Begränsade framsteg har gjorts i fråga om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Vissa framsteg har gjorts på området vapenvägran på så sätt att den rättspraxis som utformats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har tillämpats. Dialogen med de icke-muslimska religiösa samfunden har fortsatt. Personer som bekänner sig till en tro som utövas av religiösa minoriteter eller ingen tro alls har utsatts för hot från extremister. Det har ännu inte införts någon rättslig ram som överensstämmer med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, så att alla icke-muslimska religiösa grupper och aleviterna kan utöva sin tro utan otillbörliga restriktioner.

Rättsligt sett har det gjorts framsteg när det gäller respekten för kvinnors rättigheter och jämställdheten mellan könen. Regeringen har infört en handlingsplan för att lösa de frågor som tas upp i Europaparlamentets betänkande Ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet. Lagen om skydd av familjelivet och förebyggande av våld mot kvinnor syftar till att skydda familjemedlemmar och dem som lever i andra relationer än äktenskap från våld. De förfaranden som tillämpas i brådskande fall fungerar överlag väl, vilket även gäller det inkluderande samråd som myndigheterna genomfört med det civila samhället. Betydande insatser krävs också för att denna nya lag, tillsammans med befintlig lagstiftning, ska kunna omsättas i politisk, social och ekonomisk praktik. Lagarna måste genomföras på samma sätt i hela landet. Kvinnor behöver i högre grad ingå och delta i arbetslivet, beslutsfattande och politik. En lag om kejsarsnitt har antagits, dock efter otillräckliga förberedelser och bristande samråd med det civila samhället. Den debatt som föregick lagen och en liknande diskussion om abort kännetecknades av polarisering. Frågan om tidiga och påtvingade äktenskap är fortfarande en källa till allvarlig oro.

I fråga om barnens rättigheter, krävs insatser på alla områden, bl.a. utbildning, insatser mot barnarbete, hälso- och sjukvård, administrativ kapacitet och samordning. I allmänhet behöver mer förebyggande och rehabiliterande åtgärder vidtas för ungdomsbrottslingar. Kvarhållande av barn sker inte under lämpliga förhållanden och fler ungdomsdomstolar behöver inrättas i enlighet med gällande lagstiftning.

När det gäller socialt utsatta personer och/eller personer med funktionsnedsättningar, krävs fortfarande ytterligare åtgärder för att öka deras andel i det sociala och ekonomiska livet.

Ytterligare ansträngningar krävs i kampen mot diskriminering. Den övergripande lagstiftningen mot diskriminering är bristfällig och det krävs fortfarande betydande insatser från regeringens sida för att effektivt skydda utsatta befolkningsgrupper, särskilt kvinnor, barn, homosexuella, bisexuella och transpersoner från övergrepp från samhällets sida, diskriminering och våld.

Det har gjorts begränsade framsteg på områdena arbetsrätt och fackliga rättigheter. Lagstiftningen om tjänstemännens fackliga rättigheter har ändrats, men överensstämmer fortfarande inte med EU:s och ILO:s normer. Fackföreningars möjligheter att ta initiativ till grupptalan omges av många begränsningar.

Vad gäller den immateriella äganderätten har framsteg gjorts i fråga om antagandet av lagstiftning om ändring av 2008 års lag om stiftelser. Genomförandet fortsätter. Den befintliga lagstiftningen omfattar emellertid inte tvångsövertagna stiftelser, dvs. stiftelser vilkas förvaltning har övertagits av generaldirektoratet för stiftelser, eller egendom som konfiskerats från aleviternas stiftelser. De pågående målen mot det syrisk-ortodoxa klostret Mor Gabriel, som i vissa fall initierats av regeringen, ger anledning till oro. Turkiet måste säkerställa full respekt för den immateriella äganderätten för alla icke-muslimska eller andra religiösa grupper.

Turkiets inställning till minoriteter är fortsatt restriktiv, även om företrädare för minoritetsgrupper, och inte enbart de minoriteter som erkänns officiellt av Turkiet, för första gången har bjudits in till parlamentet för att uttrycka sina åsikter om en ny grundlag. Fullständig respekt för och skydd av språk, kultur och grundläggande rättigheter, i enlighet med europeiska standarder, har ännu inte uppnåtts. Turkiet måste anta en övergripande strategi och göra ytterligare ansträngningar för att öka toleransen, säkerheten och integrationen i förhållande till minoriteter. Befintlig lagstiftning måste ses över och övergripande lagstiftning för att bekämpa diskriminering måste införas samtidigt som skyddsmekanismer eller särskilda organ för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans måste inrättas. Relevanta överenskommelser och konventioner bör tillämpas.

Turkiet har gjort framsteg när det gäller kulturella rättigheter, och det har rapporterats om färre restriktioner för användningen av kurdiska i fängelser under besök och utbyte av skrivelser. Med stöd i turkisk lag, inklusive grundlagen och lagen om partiväsendet, begränsas emellertid användningen av andra språk än turkiska. Rättsväsendet har också fattat ett antal restriktiva beslut om användningen av andra språk än turkiska, inklusive användning av kurdiska i rättsfall som rör kurdiska politiker och människorättsförsvarare.

Vissa framsteg har gjorts, men det behövs ett systematiskt tillvägagångssätt för att angripa romernas problem. En övergripande strategi måste fastställas och frågan måste beaktas och integreras i politiska nyckeldokument. Det saknas kvantitativa uppgifter om romernas situation, vilket utgör ett hinder för ett väl underbyggt politiskt beslutsfattande.

Vad gäller landets östra och sydöstra delar, har det den kurdiska frågan debatterats intensivt men inga framsteg har gjorts för att finna någon lösning. Både terroristattackerna och de militära operationerna har intensifierats. Samtliga terroristattacker har fördömts av EU. Frihetsberövande av valda politiker och människorättsförsvarare ger anledning till oro. I samband med sådana incidenter som morden på civila i Uludere har uppmaningarna till myndigheterna om en effektiv och snabb utredning och en öppen offentlig utfrågning inte hörsammats. Sanningen om utomrättsliga avrättningar och tortyr i landets sydöstra delar under 1980- och 1990-talen har ännu inte utretts i enlighet med vederbörliga rättsliga förfaranden. Preskriptionsbestämmelserna kommer snart att leda till att resultatlösa rättsliga utredningar om tidigare brott läggs ned. Landminor och systemet med byväktare ger fortfarande anledning till oro.

Arbetet med att kompensera internflyktingar har fortsatt, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av systemets effektivitet. Vad gäller flyktingar och asylsökande, har vissa förbättringar i förhållandena vid mottagningarna rapporterats. Det finns emellertid fortfarande inte någon nationell strategi för att bättre tillgodose dessa flyktingars behov eller någon heltäckande rättslig ram för flyktingar och asylsökande. Ytterligare förbättringar krävs när det gäller frihetsberövande och avvisningspraxis.

Vad gäller regionala frågor och internationella förpliktelser, har Turkiet upprepat sitt stöd för de förhandlingar mellan ledarna för de båda cypriotiska folkgrupperna, under ledning av FN:s generalsekreterare, som pågår i syfte att finna en heltäckande lösning på Cypernproblemet. Trots upprepade uppmaningar från rådet och kommissionen har Turkiet ännu inte fullgjort sin skyldighet att på ett fullständigt och icke-diskriminerande sätt tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet, och landet har heller inte avlägsnat alla hinder för den fria rörligheten för varor, enligt deklarationen från Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater av den 21 september 2005 och enligt rådets slutsatser, bl.a. från december 2006 och december 2010. Inga framsteg har gjorts när det gäller en normalisering av de bilaterala förbindelserna med Republiken Cypern. Dessutom har Turkiet beslutat att frysa förbindelserna med Cypern i egenskap av EU:s ordförandeland under det andra halvåret 2012 och dessutom utebli från alla möten som leds av Cypern i egenskap av EU:s ordförandeland. Kommissionen upprepar sin allvarliga oro för turkiska uttalanden och hot och efterlyser oförbehållsam respekt för ordförandeskapets roll, som är ett av EU:s i fördraget föreskrivna och grundläggande institutionella särdrag. Turkiet har fortsatt att göra uttalanden mot borrningar som genomförs av Republiken Cypern och utfärda hot om repressalier mot oljebolag som deltar i det cypriotiska sökandet efter olja. EU har understrukit samtliga EU-medlemsstaters suveräna rättigheter, vilket bland annat inbegriper rätten att ingå bilaterala avtal samt att utforska och utnyttja sina naturresurser i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt, inklusive FN:s havsrättskonvention.

Efter den sista omgången sonderande samtal i juli 2011, pågår diskussioner mellan Grekland och Turkiet om att fastställa ett datum för nästa omgång. Ett betydande antal formella klagomål har gjorts av Grekland och Cypern om upprepade kränkningar av deras territorialvatten och luftrum, däribland flygningar över de grekiska öarna.

Vad gäller det regionala samarbetet, har Turkiet forsatt att delta i regionala initiativ, bland annat i den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP) och det regionala samarbetsrådet. Turkiet stöder den europeiska integrationen för samtliga länder i området, och kontakterna med västra Balkan har intensifierats som ett uttryck för ett bindande åtagande att främja fred och stabilitet. Förbindelserna med det angränsande EU-landet Bulgarien är fortsatt positiva.

Turkiets ekonomi fortsatte att växa kraftigt, vilket är frukten av de stabilitets- och tillväxtorienterade strategier som genomförts under större delen av det gångna årtiondet. Sedan mitten av 2011 har tillväxttakten gradvis minskat i linje med den sjunkande inhemska efterfrågan samtidigt som handels- och bytesbalansen har förbättrats. De fortfarande stora externa obalanserna och det betydande inflationstrycket fortsätter emellertid att utgöra ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten.

Vad gäller de ekonomiska kriterierna, är Turkiet en fungerande marknadsekonomi. Landet bör kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen på medellång sikt, förutsatt att genomförandet av det omfattande strukturreformprogrammet påskyndas.

Under 2011 växte den turkiska ekonomin med 8,5 %, vilket endast är en ringa minskning jämfört med 2010 års 9,2 %. Tillväxten har till stor del drivits på av inhemsk efterfrågan, särskilt från den privata sektorn. Under första halvåret 2012 konstaterades en kraftig inbromsning i tillväxten som då sjönk till 3,1 % på årsbasis. Nedgången i den inhemska efterfrågan åtföljs emellertid av en förbättring i handels- och bytesbalansen, om än från en mycket hög nivå (10 % av BNP under 2011). Den stadiga ekonomiska tillväxten gav också en stark sysselsättningstillväxt och en minskning av arbetslösheten från ungefär 11 % i mitten av 2011 till mindre än 9 % ett år senare. Penningpolitiken har blivit mer konkret och lyckats begränsa låneökningarna och minskat underskottet i bytesbalansen.. Budgeten uppvisade bättre resultat än väntat under 2011, och den offentliga skulden minskade till omkring 39 % av BNP i mitten av 2012. Reformer och ökade satsningar på utbildning har givit en viss positiv effekt på kunskapsnivån och utbildningsreultaten. Landets handel och ekonomiska integration med EU är fortsatt hög.

Samtidigt har mjuklandningsscenariot kommit att ifrågasättas på grund av perioder av ekonomisk osäkerhet och en allmän osäkerhetskänsla, varför mer måste göras för att bättre samordna de politiska åtgärderna. Det nuvarande underskottet i bytesbalansen är fortfarande betydande. Inflationen har minskat, men är fortfarande hög. Dessa obalanser är tecken på konkurrensproblem och bristande inhemska besparingar, vilket kräver ytterligare strukturreformer. Det har inte gjorts några försök att öka insynen i de offentliga finanserna och bättre förankra finanspolitiken, vilket också skulle bidra till att öka Turkiets trovärdighet på marknaden. Ett marknadsutträde är fortfarande dyrt och långdraget och dessutom är konkursförfarandena fortfarande förhållandevis krångliga. För att förbättra företagens konkurrenskraft bör lagen om statligt stöd till fullo genomföras. Samtidigt som det har förekommit en viss stärkning av landets humankapital har förbättringarna av det fysiska kapitalet har varit måttliga.

Turkiet har fortsatt att förbättra sin förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap. Det har gjorts framsteg på de flesta områden, särskilt i fråga om bolagsrätt, statistik, vetenskap och forskning och EU:s regelverk. Ansträngningarna för ytterligare anpassning på de flesta områden måste fortsätta. Den administrativa kapaciteten att klara anpassningen till EU:s regelverk i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet måste stärkas. Kapaciteten att kontrollera efterlevnaden av gällande bestämmelser måste också stärkas på vissa områden. Anpassningsarbetet har övervakats av de organ som upprättats genom associeringsavtalet och av de arbetsgrupper som inrättats inom ramen för den positiva agendan.

Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för varor. Turkiet har infört principen om ömsesidigt erkännande i sitt regelverk för det icke-harmoniserade området. Turkiet har blivit fullvärdig medlem av CEN och Cenelec. De tekniska handelshindren finns fortsatt kvar och förhindrar fri rörlighet för varor på vissa områden i strid med Turkiets skyldigheter inom ramen för tullunionen. Anpassningen till EU:s regelverk på området är långt framskriden. Få framsteg har gjorts på området fri rörlighet för arbetstagare. Turkiet har ökat sin kapacitet med avseende på ett framtida deltagande i Eures-nätverket och samordningen av de sociala trygghetssystemen. Förberedelserna på detta område har inletts. Mycket få framsteg kan rapporteras när det gäller etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster och ytterligare ansträngningar krävs på detta område. Överlag befinner sig anpassningen på ett tidigt stadium. Det har gjorts begränsade framsteg i fråga om den fria rörligheten för kapital. Restriktioner för kapitalrörelser kvarstår inom ett antal sektorer. Kapaciteten att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om penningtvätt och finansiering av terrorism måste förbättras. Det behövs ytterligare insatser när det gäller anpassningen till EU:s regelverk och de relevanta rekommendationerna om finansiella åtgärder mot penningtvätt. Förberedelserna på detta område befinner sig i ett tidigt skede.

Begränsade framsteg kan rapporteras på området offentlig upphandling. De relevanta institutionerna har inrättats och den administrativa kapaciteten förbättrats. Utkastet till anpassningsstrategi som består av en tidsbegränsad handlingsplan måste antas. Turkiet måste upphäva de undantag som inte är förenliga med EU:s regelverk och ytterligare anpassa sin lagstiftning, särskilt om allmännyttiga tjänster, koncessioner och offentlig-privata partnerskap. Organisationen av systemet för överprövning behöver fortfarande ses över. Förberedelserna på detta område är måttliga framskridna. Goda framsteg har gjorts på det bolagsrättsliga området. Den rättsliga och institutionella ramen har förbättrats genom inrättandet av en turkisk myndighet med ansvar för redovisnings- och revisionsstandarder. Rättsväsendets kapacitet på det handelsrättsliga området liksom näringslivsorganisationernas kapacitet behöver stärkas om de ska kunna följa den nya turkiska handelslagstiftningen. På det hela taget är Turkiet långt framskridet på området. Vissa framsteg kan rapporteras på den immateriella äganderättens område. De lagar som anpassats till EU:s regelverk måste antas. Det är helt avgörande att rättsväsendets och tullförvaltningens kapacitet ökas för att mer effektivt kunna säkerställa det immaterialrättsliga skyddet. Kampen mot varumärkesförfalskade varor måste också bli effektivare. Närmare samordning och samarbete mellan innehavare av immateriella rättigheter och offentliga organ är helt avgörande, vilket även gäller allmänna informationskampanjer om riskerna med intrång i immateriella rättigheter. Turkiet har endast delvis tagit itu med prioriteringarna på detta område.

Begränsade framsteg kan rapporteras på det konkurrenspolitiska området. Turkiet har verkställt antitrust- och koncentrationsregler på ett effektivt sätt. Den senaste tidens rättsliga förfaranden ger emellertid upphov till tvivel om konkurrensmyndighetens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett oberoende sätt. Inga framsteg har gjorts på området statligt stöd, samtidigt som ett antal pågående stödärenden står i strid med tullunionens regler. Lagen om statligt stöd är fortfarande ineffektiv så länge som inga genomförandelagar har stiftats. Anpassningen är långt framskriden på koncentrationsområdet. Inom området för statligt stöd är landet ännu inte tillräckligt förberett.

Ytterligare framsteg har gjorts på området finansiella tjänster. Basel II-reglerna har gjorts bindande för banksektorn. Det krävs dock ytterligare insatser, särskilt när det gäller värdepappersmarknaderna, investeringstjänster och försäkringssektorn. Förberedelserna på området är på god väg att genomföras. Framsteg kan rapporteras på området informationssamhället och medierna. Anpassningen till EU:s rambestämmelser om elektronisk kommunikation är emellertid fortfarande begränsad, särskilt i fråga om tillstånd och marknadstillträde. Fortsatta ansträngningar krävs för ytterligare anpassning av lagstiftningen om informationssamhällets tjänster. De bestämmelser om internetinnehåll som kan tänkas begränsa yttrandefriheten och en alltför vid tolkning av vissa bestämmelser, särskilt i fråga om sanktioner mot radio- och tv-bolag ger anledning till oro. Förberedelserna på detta område är måttligt framskridna.

Begränsade framsteg har gjorts när det gäller anpassningen på området jordbruk och landsbygdsutveckling. Kapaciteten att föra jordbruksstatistik och sköta informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter har ökat. Genomförandet av programmet för utveckling av landsbygden inför anslutningen har förbättrats, men intensiva ansträngningar krävs för att i tillräcklig grad utnyttja medlen. De facto-förbudet mot import av levande nötkreatur, nötkött och biprodukter har ännu inte helt avskaffats och det finns ännu inga strategier för ge jordbruksstödet en ny inriktning eller för jordbruksstatistiken. Förberedelserna på området är inte särskilt långt framskridna. Vissa framsteg har gjorts på området livsmedelssäkerhet och veterinära och fytosanitära frågor. Ytterligare ansträngningar krävs för att göra framsteg i riktning mot en fullständig anpassning till EU:s regelverk. Det krävs betydande ansträngningar för att förbättra livsmedelsanläggningarna till EU-standard, kontrollen av djurförflyttningar, djurhälsan, särskilt kampen mot mul- och klövsjuka, och de animaliska biprodukterna. Förberedelserna på området befinner sig i ett tidigt skede. Vissa framsteg kan rapporteras när det gäller fiske, särskilt i fråga om den administrativa kapaciteten, resurs- och flottförvaltning, inspektion och kontroller samt internationella avtal. Ytterligare insatser krävs i fråga om anpassningen av lagstiftningen, strukturåtgärder, marknadsåtgärder och statligt stöd. Anpassningen inom detta område är inte särskilt långt framskriden.

Vissa framsteg har gjorts inom transportsektorn, där framstegen sammantaget är måttliga. Turkiet måste anpassa sig till EU:s senaste lagstiftningspaket om sjö- och järnvägstransporter. Det krävs ytterligare insatser på områdena personalförvaltning och teknisk kapacitet för att tillämpa EU:s regelverk, särskilt i fråga om farligt gods och beredskap i samband med sjötransporter. Bristen på kommunikation mellan flygtrafikledningscentraler i Turkiet och Republiken Cypern fortsätter att allvarligt äventyra flygsäkerheten.

Vissa framsteg kan rapporteras inom energisektorn, särskilt i fråga om förnybar energi och energieffektivitet. Det krävs ytterligare insatser på områdena naturgas, kärnsäkerhet och strålskydd, vilket även omfattar ansvarsfull hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Konkurrensen är fortfarande begränsad inom gassektorn. Den kostnadsbaserade prissättningsmekanismen på elmarknaden och dess funktion måste förbättras, samtidigt som en sådan mekanism ännu måste inrättats på gasmarknaderna. Tillsynsmyndighetens oberoende och institutionella kapacitet behöver stärkas. På det hela taget befinner sig Turkiet på en måttligt framskriden anpassningsnivå.

Vad gäller beskattningen, har begränsade framsteg gjorts för att anpassa lagstiftningen. Positiva insatser har gjort för att undanröja diskriminerande metoder vid beskattningen av tobak och i fråga om det administrativa samarbetet och den operativa kapaciteten. Emellertid förekommer fortfarande skillnader i förhållande till EU:s regelverk. Ytterligare ansträngningar krävs i fråga om punktskatter på alkohol för att följa handlingsplanen för en minskning av skillnader i skattesats mellan importerade och inhemska produkter. För att göra ytterligare framsteg är det absolut nödvändigt att gradvis avskaffa diskriminerande praxis. Inga framsteg kan rapporteras när det gäller direktbeskattning. Överlag är anpassningen på området måttligt framskriden.

Vissa framsteg har gjorts i fråga om den ekonomiska och monetära politiken. Centralbanken har, om än med blandade resultat, aktivt använt sig av olika instrument för skapa prisstabilitet och balans i finanserna. Anpassningen till EU:s regelverk är fortfarande ofullständig, särskilt i fråga om centralbankens fullständiga oberoende och förbudet mot positiv särbehandling av den offentliga sektorn när det gäller tillgången till finansinstitut. Kapaciteten att utforma en ekonomisk politik och samordning är ändamålsenlig. På det hela taget är Turkiets beredskap långt framskriden.

Goda framsteg har gjorts på statistikområdet, särskilt i fråga om klassificeringar och register, befolkningsstatistiken och andra sektorer. Det krävs ytterligare framsteg, särskilt inom nationalräkenskaperna, företagsstatistiken och jordbruksstatistiken. Nivån på anpassningen till EU:s regelverk är god.

Vissa framsteg, om än ojämnt, har gjorts på området socialpolitik och sysselsättning, särskilt genom att förbättra den administrativa kapaciteten, utöka socialförsäkringen och anta ny lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetslivet samt lagstiftning om fackliga rättigheter för tjänstemän inom den offentliga förvaltningen. De fackliga rättigheterna för arbetare och tjänstemän i den offentliga sektorn uppfyller ännu inte EU:s och ILO:s normer. Det krävs ytterligare ansträngningar för att inrätta en tydlig politisk ram för fattigdomsbekämpning, minska segmenteringen av arbetsmarknaden, bekämpa svartarbete och öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och personer med funktionshinder. Överlag är anpassningen av lagstiftningen måttligt framskriden.

Turkiet har gjort framsteg på området företags- och industripolitiska principer och instrument samt i antagandet av sektorsstrategierna. Turkiet har en tillräcklig anpassningsnivå på området.

Turkiet har gjort vissa framsteg på området transeuropeiska nätverk, där anpassningen är långt framskriden. Vissa framsteg kan rapporteras för transport- och elenerginäten. Fortsatta insatser krävs för sammanlänkning av gasnät och genomförandet av den södra gaskorridoren.

Goda framsteg har gjorts på området regionalpolitik och samordning av strukturinstrument. Den institutionella ramen för genomförandet av de delar av föranslutningsinstrument som gäller regional utveckling och utveckling av humankapitalet har stärkts och de operativa strukturerna för regional konkurrenskraft, miljö och utveckling av humankapitalet har ackrediterats för anbudsförfaranden, kontraktstilldelning och finansiella förvaltningsfunktioner. Det finns emellertid fortfarande ett behov av att ytterligare stärka den administrativa kapaciteten inom de institutioner som förvaltar föranslutningsinstrumentet. Förberedelserna på området är inte särskilt långt framskridna.

Vissa framsteg har gjorts när det gäller rättsväsendet efter antagandet av den tredje reformen av rättsväsendet, som gjort att en rad förbättringar införts i Turkiets straffrättsliga system. Ytterligare insatser krävs emellertid i fråga om oberoende, opartiskhet och effektivitet inom rättsväsendet, inklusive det straffrättsliga systemet och den stora mängden oavgjorda mål som rör allvarliga brott. Kvinnornas andel inom domstolsväsendet måste ökas. Begränsade framsteg har gjorts när det gäller kampen mot korruption, med vissa framsteg i fråga om grund för åtal och insynen i finansieringen av politiska partier. Genomförandet av den nationella strategin mot korruption kräver tydligare politiska åtaganden. Situationen när det gäller respekten för de grundläggande rättigheterna ger fortfarande upphov till allvarliga betänkligheter, bl.a. i fråga om den generösa tillämpningen av den rättsliga ramen om terrorism och organiserad brottslighet, vilket leder till återkommande överträdelser av rätten till frihet och säkerhet, rätten till rättvis rättegång och yttrande-, mötes- och föreningsfriheten.

Begränsade framsteg kan rapporteras på området rättvisa, frihet och säkerhet. Turkiet har framgångsrikt erbjudit de syriska flyktingarna humanitärt bistånd, men landets asylsystem befinner sig långt från EU:s normer. Turkiet måste öka sin kapacitet för att förhindra olaglig invandring. Återtagandetavtalet mellan EU och Turkiet paraferades i juni och det är nu mycket viktigt att snabbt ingå och genomföra avtalet samt fullständigt genomföra de befintliga återtagandeskyldigheterna. Antagandet av lagen om utlänningar och internationellt skydd samt reformerna av gränsförvaltningen kommer att prioriteras också i fortsättningen. Endast begränsade framsteg kan rapporteras när det gäller anpassningen av viseringslagarna. Bristen på adekvat lagstiftning om uppgiftsskydd hindrar utvecklingen. Det krävs reformer när det gäller bekämpningen av terrorism och organiserad brottslighet. Överlag befinner sig anpassningen i ett tidigt skede på detta område.

Vissa framsteg har gjorts på området vetenskap och forskning. Turkiet har vidtagit åtgärder för att stärka sin kapacitet och sin integration på det europeiska området för forskningsverksamhet. Turkiets deltagande och resultat inom EU:s ramprogram för forskning (FP7) har ökat, men ytterligare ansträngningar krävs för att höja ansökningarnas och forskarnas kvalitet. På det hela taget är Turkiet väl förberett på detta område.

Vissa framsteg har gjorts på utbildnings- och kulturområdet. Allmänhetens intresse för EU:s program har fortsatt att växa. Turkiet har förlängt den obligatoriska skolgången från 8 till 12 år. Det har gjorts få framsteg på kulturområdet och inga framsteg i fråga om anpassningen av lagstiftningen. På det hela taget är Turkiet måttligt framskridet på området.

Ojämna framsteg har gjorts i riktning mot en ökad anpassning på området miljö och klimatförändringar. Turkiet har gjort goda framsteg på vattenområdet och vissa framsteg har gjorts i fråga om avfallshantering och industriföroreningar, och begränsade framsteg har gjorts i fråga om luftkvalitet och naturskydd. Knappast några framsteg alls har gjorts i fråga om den övergripande miljölagstiftningen och inga framsteg i fråga om naturskydd och kemikalier. Särskild uppmärksamhet kommer ägnas hållbarheten i befintliga skyddade områden och potentiella Natura 2000-områden. Vad gäller klimatförändringarna, behöver en mer ambitiös och samordnad klimatpolitik fortfarande fastställas och tillämpas, både nationellt och internationellt. Inga ytterligare framsteg har gjorts i fråga om den administrativa förmågan. Den miljöpolitiska dagordning som gäller ministeriet för miljö och urbanisering behöver förstärkas, vilket också gäller samordningen och samarbetet mellan berörda myndigheter på alla nivåer. Förberedelserna på området befinner sig i ett tidigt skede.

Vissa framsteg kan rapporteras i fråga om konsument- och hälsoskydd. Central konsumentskyddslagstiftning har ännu inte antagits och konsumentrörelsen är fortfarande svag. Turkiet har inrättat nya administrativa strukturer på folkhälsoområdet. Deras funktionssätt måste övervakas noggrant. Sammantaget är förberedelserna på området på god väg att genomföras.

Goda framsteg har gjorts i fråga om tullunionen. Tullunionen mellan EU och Turkiet har gjort att Turkiet kunnat nå en hög grad av anpassning till EU:s regelverk på området. Ytterligare anpassning krävs dock i fråga om tullbefrielse, frizoner, övervakning, tullkvoter och immateriell äganderätt. Förberedelsearbetet med tullens it-system måste fortsätta. Ytterligare insatser krävs för att förbättra riskbaserade kontroller och förenklade förfaranden för att underlätta den lagliga handeln samtidigt som trygghet och säkerhet garanteras. Vissa framsteg har gjorts i fråga om yttre förbindelser. Det krävs ytterligare anpassning på områden såsom det allmänna preferenssystemet och varor med dubbla användningsområden. Intensiv användning av skyddsåtgärder är en källa till oro. Anpassningsnivån på detta område är fortfarande i allmänhet hög.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska dialogen med EU har fördjupats betydligt, också med avseende på Turkiets inflytelserika regionala roll när det gäller att stödja säkerhet, ekonomisk omvandling och demokratiska reformer, men även med beaktande av den senaste utvecklingen i Nordafrika. Turkiet har vid upprepade tillfällen kraftigt fördömt den syriska regeringens våld mot civila, samtidigt som landet upprätthållit en öppen gränspolitik med Syrien och tillhandahållit humanitärt bistånd till nästan 100 000 flyktingar från Syrien. Under rapporteringsperioden har Turkiets anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska deklarationerna varit ringa jämfört med tidigare perioder. Inga framsteg har gjorts i normaliseringen av förbindelserna med Armenien. De diplomatiska förbindelserna med Israel har nedgraderats. Överlag är förberedelserna på området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik måttligt framskridna.

Vissa framsteg kan rapporteras på området finansiell kontroll, särskilt i fråga om skyddet av euron. Ytterligare ansträngningar krävs alltjämt, särskilt vad gäller omfattningen av den kommande översynen av strategidokumentet om intern finansiell kontroll, förstärkningen av internrevisionen i den offentliga förvaltningen och förstärkningen av den turkiska sambandstjänsten för bedrägeribekämpning. De senaste ändringarna av lagen om revisionsmyndigheten äventyrar de framsteg som tidiage gjorts på området extern revision. Förberedelserna är måttliga framskridna på detta område.

Inga nämnvärda framsteg har gjorts på området finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser, där förberedelserna befinner sig på ett tidigt stadium. Sunda samordningsstrukturer, administrativ kapacitet och genomförandebestämmelser kommer att behöva fastställas i vederbörlig ordning.

Island

Island uppfyller alltjämt de politiska kriterierna. Island är en väl fungerande demokrati med starka institutioner och den representativa demokratin har djupt rotade traditioner. Landets rättsväsen är av hög standard och det redan starka skyddet av de grundläggande rättigheterna stärks fortlöpande.

Grundlagsrådets förslag om en ändring av grundlagen granskas för närvarande av alltinget. Flera åtgärder har vidtagits för att effektivisera den offentliga förvaltningen i linje med den särskilda undersökningsnämndens slutsatser. I presidentvalet i juni 2012 återvaldes den sittande presidenten för en femte mandatperiod.

Den särskilde åklagaren fortsatte sitt arbete med mål som sammanhänger med bankkrisen 2008. I april 2012 fann en riksrätt den f.d. statsministern – som innehade sitt ämbete under finanskrisen – skyldig till en av fyra åtalspunkter, nämligen underlåtelse att sammankalla särskilda regeringssammanträden inför krisen. Någon dom meddelades inte.

Framsteg kan rapporteras när det gäller att ytterligare stärka ramen för korruptionsbekämpningen. Vad beträffar intressekonflikter infördes en uppförandekod för statlig personal våren 2012. Uppförandekoder för offentligt anställda i allmänhet och för politiska rådgivare återstår att införas.

Island skyddar även fortsättningsvis de grundläggande rättigheterna, däribland ekonomiska och sociala rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter har ännu inte ratificerats.

Efter en lång och svår recession började den isländska ekonomin att återhämta sig 2011 och växte med 2,6 % under det året, och utvecklades i liknande takt under första halvåret 2012. Myndigheterna fortsatte med den inhemska skuldsaneringen, stabiliseringen av finanssektorn och konsolideringen av de offentliga finanserna. I en andra omgång efter krisen såldes internationella obligationer på 1 miljard dollar till utländska investerare i maj 2012 till en ränta på 6 %. Island återfick sin kreditvärdighet av alla tre viktiga kreditvärderingsinstitut. Men de svaga balansräkningarna inom de finansiella och icke-finansiella sektorerna innebär fortfarande betydande risker för den ekonomiska och finansiella stabiliteten. Slopandet av kapitalrestriktionerna är fortfarande en stor svårighet i politiskt hänseende.

När det gäller de ekonomiska kriterierna kan Island betraktas som en fungerande marknadsekonomi. Svagheter inom finanssektorn och restriktioner för kapitalrörelser hämmar dock fortfarande en effektiv resursfördelning. Island bör på medellång sikt kunna hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen, förutsatt att landet fortsatt kommer till rätta med nuvarande strukturella brister genom lämpliga makroekonomiska åtgärder och strukturella reformer.

De blandade politiska åtgärderna, med en stark inriktning på valutakursstabilitet, budgetkonsolidering och inhemsk skuldsanering har verkat stödjande vid återupprättandet av större makroekonomisk stabilitet. Penningpolitiken har skärpts i reaktion på stigande inflation och växelkursstabiliteten har i stort sett bevarats. Budgetkonsolideringen har fortsatt med ytterligare åtgärder på inkomst- och utgiftssidan i 2011 och 2012 års budgetar. Åtgärder vidtogs för att minska de offentliga refinansieringsriskerna och för att stärka lokalmyndigheternas finanser. Handelsöverskottet vidmakthölls liksom en i stort sett balanserad underliggande bytesbalans. En minskning av arbetslösheten och ökning av sysselsättningen den senaste tiden tyder på att förhållandena på arbetsmarknaden har förbättrats något. Landet har en god grundläggande infrastruktur, ett överflöd av naturtillgångar och en flexibel arbetsmarknad med hög förvärvsfrekvens.

Den makroekonomiska utsattheten är dock betydande. Årsinflationen fortsätter att överstiga målet och inflationsförväntningarna är höga. Det är fortfarande problematiskt att bevara växelkursstabiliteten. De finanspolitiska riskerna kvarstår. De offentliga och privata skuldnivåerna är fortsatt höga även efter skuldsanering. Hushållen och företagen har fortfarande betydande problem. Kvaliteten på bankernas tillgångar påverkas av många osäkra faktorer och betalningsinställelser förekommer fortfarande ofta. Arbetslösheten är fortfarande cirka 7 %, vilket är nära nog en rekordnivå för landet. Den påverkar i synnerhet ungdomar och innefattar en stor andel långtidsarbetslösa. Den makroekonomiska stabiliseringen beror på att ett tillfälligt skydd har skapats genom kapitalkontorestriktioner som så småningom måste hävas. Tillväxten, investeringarna och utvecklingen hämmas av höga hinder för nya aktörer på marknaden inom vissa sektorer. Näringslivsstrukturen är fortfarande föga diversifierad.

Bedömningen av Islands förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap sker alltjämt med hänsyn tagen till det faktum att landet är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Den generella beredskapen att uppfylla kraven i EU:s regelverk är god, i synnerhet tack vare landets deltagande i EES.

Icesave-tvisten är ännu inte löst, trots framsteg. I december 2011 väckte Eftas övervakningsmyndighet talan mot Island vid Eftadomstolen med yrkande om att Island underlåtit att uppfylla direktivet om insättningsgarantisystem samt artikel 4 i EES-avtalet vad gäller icke-diskriminering. Island har tillbakavisat yrkandena och hävdar att de bör ogillas. Ett antal medlemsstater i EU och Efta har sänt skriftliga synpunkter till domstolen. Europeiska kommissionen har intervenerat inför Eftadomstolen till stöd för Eftas övervakningsmyndighet. De första två delbetalningarna från likvidationen av Landsbanki Íslands hf gjordes till prioriterade fordringsägare i december 2011 och 2012.

Anslutningsförhandlingarna har gått vidare. Under rapporteringsperioden har 14 kapitel öppnats, varav åtta preliminärt har avslutats. Förhandlingar har nu inletts vad gäller mer än hälften av kapitlen (dvs. 18), varav tio preliminärt har avslutats.

Överlag har förberedelserna för medlemskapets skyldigheter fortsatt både på områden som delvis omfattas av EES och på sådana som inte omfattas av EES. Island har införlivat och tillämpar en betydande del av EU:s regelverk på områden som omfattas av EES, exempelvis fri rörlighet för varor, fri rörlighet för arbetstagare, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, offentlig upphandling, bolagsrätt, immateriella rättigheter, konkurrens och informationssamhället och medierna.

Enligt lägesrapporten är följande områden förknippade med svårigheter: Finansiella tjänster, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö, fiske, fri rörlighet för kapital, livsmedelssäkerhet, veterinär- och växtskyddspolitik, beskattning, och tullar.

När det gäller förvaltningskapaciteten bör fortsatt uppmärksamhet ägnas åt att personal och ekonomiska resurser finns tillgängliga för de nödvändiga förberedelserna för en EU-anslutning.

Island är alltjämt i hög grad anpassat till EU:s regelverk angående fri rörlighet för varor. Ytterligare ansträngningar behövs vad gäller sektorsövergripande åtgärder och produktlagstiftning enligt ”den gamla och den nya metoden” liksom även den administrativa kapaciteten, bl.a. i fråga om marknadsövervakning.

Island är i hög grad anpassat till EU:s regelverk när det gäller fri rörlighet för arbetstagare. Goda framsteg kan noteras vad gäller samordningen av de sociala trygghetssystemen. Island måste utvidga reglerna för samordningen av de sociala trygghetssystemen till att omfatta tredjelandsmedborgare som lagligen bor i landet och fortsätta förberedelserna med att inrätta ett system för elektroniskt uppgiftsutbyte.

Lagstiftningen om etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster har i hög grad anpassats till EU:s regelverk. Anpassningen till det tredje postdirektivet är ännu inte genomförd, och nuvarande restriktioner inom fiskesektorn måste upphävas.

Island tillämpar delar av EU:s regelverk för fri rörlighet för kapital. Undantag finns fortfarande, främst vad avser Islands investeringsrestriktioner och kontroll av kapital.

På området offentlig upphandling är Island långt framskridet. Anpassningsgraden och genomförandet inom detta område är fortsatt tillfredsställande, med undantag för rättsmedels- och försvarsupphandlingsdirektiven.

Island är redan i hög grad anpassat och tillämpar en betydande del av EU:s regelverk på området bolagsrätt. En fullständig anpassning av bolagsrätten och redovisnings- och revisionsstandarder till EU:s regelverk återstår fortfarande.

Island har fortsatt en hög grad av anpassning till EU:s regelverk vad gäller immaterialrätt och har den administrativa kapacitet som krävs för att genomföra det. Fullständig anpassning till direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter har ännu inte uppnåtts.

I fråga om konkurrenspolitiken har Island nått en hög grad av anpassning till EU:s regelverk. De statsstödsåtgärder som Island vidtagit som svar på finanskrisen har legat i linje med relevant EU-regelverk.

Anpassningen på området finansiella tjänster är god. Framstegen till trots behöver arbetet fortsätta med anpassningen till EU:s nya regelverk och likaledes med att säkra en reell efterlevnad och en tillsyn som är adekvat. Icesave-tvisten är alltjämt olöst. Den talan Eftas övervakningsmyndighet har väckt mot Island pågår vid Eftadomstolen.

Island har redan i hög grad anpassat sig till EU:s regelverk och tillämpar en betydande del av detsamma på området informationssamhället och medierna. Flera luckor behöver åtgärdas i införlivandet av lagstiftning på området audiovisuell politik och informationssamhällets tjänster.

Förberedelser har inletts på området jordbruk och landsbygdsutveckling, där Islands politik i allmänhet avviker från EU:s regelverk. En strategi och en planeringskalender har antagits för att skapa överensstämmelse med EU:s krav i fråga om jordbruk och landsbygdens utveckling. Lämpliga administrativa strukturer behöver inrättas för genomförandet av alla delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Islands lagstiftning och administrativa ram ligger delvis i linje med EU:s regelverk i fråga om livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik. Vissa framsteg har gjorts i fråga om allmän livsmedelssäkerhet och bestämmelser om livsmedelssäkerhet. Luckor i lagstiftningen behöver åtgärdas inom områdena djurhälsa och växtskydd, genetiskt modifierade organismer, nya livsmedel och animaliska produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel.

Island fortsätter att tillämpa ett fiskeriförvaltningssystem med samma mål som EU:s, men vissa bestämmelser skiljer sig avsevärt. Nuvarande inskränkningar inom fiskerisektorn vad gäller etableringsfriheten, rörligheten för tjänster och kapital är inte förenliga med EU:s regelverk.

Island har redan en god nivå av anpassning på området transport. Framsteg kan noteras vad gäller trafiksäkerhetsregler. Införlivandet av EU:s lagstiftning om luft- och vägtransporter behöver slutföras.

Lagstiftningen på området energi överensstämmer alltjämt delvis med EU:s. Ytterligare ansträngningar behövs för en anpassning till EU:s regelverk gällande oljelager, energieffektivitet och den inre energimarknaden, och tillsynsmyndighetens oberoende ställning och administrativa kapacitet behöver stärkas.

På området beskattning är Island alltjämt delvis anpassat till EU:s regelverk och har fortsatt god administrativ kapacitet. Ytterligare ansträngningar behövs för sammankoppling och driftskompatibilitet med EU:s IT-system på skatteområdet.

När det gäller den ekonomiska och monetära politiken är Islands anpassning till EU:s regelverk god. Luckorna i förhållande till EU:s monetära regelverk återstår ännu att åtgärda, bl.a. genom större oberoende för centralbanken och förbud mot monetär finansiering av den offentliga sektorn.

Island tillämpar delvis EU:s regelverk om statistik. En stor del av den registerbaserade folk- och bostadsräkningen har ägt rum. Statistikkontoret behöver får ytterligare resurser.

Island fortsätter att tillämpa och genomföra en betydande del av EU:s regelverk på området socialpolitik och sysselsättning. Förberedelserna har inletts för ett deltagande i Europeiska socialfonden och en övergripande sysselsättningsstrategi håller på att utarbetas. Den rättsliga anpassningen måste slutföras på området anti-diskriminering och lika möjligheter.

Islands förberedelser på området företags- och industripolitik ligger fortsatt på hög nivå. De små och medelstora företagens tillgång till finansiering påverkas fortfarande av finanskrisen.

Island har fortsatt en god anpassning till EU:s normer gällande de transeuropeiska näten.

En omfattande åtgärdsplan med åtföljande tidtabell har antagits för att uppfylla EU-kraven på området regionalpolitik och samordning av strukturinstrumenten. Island behöver utse den framtida förvaltningsmyndigheten och förbereda sin strategi samt de programdokument som krävs inom ramen för sammanhållningspolitiken.

I fråga om rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna håller Island alltjämt hög standard och landets policyram för bekämpningen av korruption har ytterligare stärkts. Island fortsätter också att stärka sitt redan starka skydd för de grundläggande rättigheterna. Lagstiftningen om medborgarnas rättigheter och skyddet av personuppgifter har ännu inte anpassats till EU:s regelverk.

Island fortsätter att tillämpa Schengenavtalet och har nått långt i anpassningen till EU:s regelverk på området rättvisa, frihet och säkerhet. Ytterligare ansträngningar behövs för en anpassning till EU:s regelverk inom områden såsom migration, asyl och rättsligt samarbete.

Island deltar fortsatt aktivt i EU:s ramprogram på området vetenskap och forskning. Förberedelserna för en anslutning till EU och integrering i det europeiska forskningsområdet är långt framskridna.

Island har uppnått en hög nivå av anpassning på området utbildning och kultur och har fortsatt deltagit i flera av EU:s utbildnings- och kulturprogram.

Den rättsliga och administrativa ramen för miljön och klimatförändringar överensstämmer alltjämt till stor del med EU:s regelverk och har stärkts ytterligare. Fullständig överensstämmelse har inte uppnåtts med EU:s regelverk i fråga om naturskydd, vattenkvalitet och klimatförändringarna. Island behöver ratificera Esbo- och Rotterdamkonventionerna.

Island är redan väl anpassat och tillämpar en betydande del av EU:s regelverk på området konsument- och hälsoskydd. Ytterligare framsteg kan rapporters på folkhälsoområdet. Ytterligare ansträngningar behövs för att fylla igen återstående luckor i anpassningen till EU:s regelverk på konsumentskyddsområdet.

Island tillämpar i stor utsträckning EU:s regelverk i fråga om tullunionen. Förberedelserna har inletts för att reellt kunna genomföra EU:s lagstiftning vid en anslutning. Luckorna i anpassningen till regelverket för EU:s tullunion har ännu inte åtgärdats; detta avser bl.a. tulltaxan, allmänna tullbestämmelser, ursprungsregler, tullförfaranden med ekonomisk verkan och avskaffandet av tullavgifter. Förberedelserna för en sammankoppling med EU-relaterade IT-system behöver fortsätta.

När det gäller yttre förbindelser har Island i hög grad anpassat sig till EU:s regelverk. Framsteg kan noteras eftersom Island och EU har enats om att hålla regelbundna handelspolitiska samråd.

Island är alltjämt väl anpassat på området utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Islands tonvikt på Arktis understryker landets starka önskan att spela en aktiv roll i de regionala organisationerna i norra Europa.

Islands finansiella kontrollsystem överensstämmer delvis med internationella normer och bästa praxis i EU. Arbetet behöver fortsätta med policydokumentet om offentlig intern finansiell kontroll, och även med inrättandet av intern revision, för överensstämmelse med Intosai-normerna på området extern revision och skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

Island är alltjämt väl anpassat till politikområden med koppling till finansiella och budgetmässiga bestämmelser. De administrativa förberedelserna behöver förbättras för att inrätta systemet för egna medel. Någon samordningsstruktur har ännu inte formellt fastställts.

[1] Sammandrag av och slutsatser från landsrapporterna ingår som bilaga till detta meddelande.

[2] Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

[3] Montenegro använder ensidigt euron som sitt enda lagliga betalningsmedel.

[4] Nyckelprioriteringarna rör följande områden: ett parlament som fungerar väl, antagande av lagar om förstärkt majoritet, tillsättningsförfaranden och tillsättning av tjänster inom nyckelinstitutioner, valreformer, genomförandet av allmänna val, reformer inom den offentliga förvaltningen, rättsstatens principer och reformer inom rättsväsendet, kampen mot korruptionen, kampen mot den organiserade brottsligheten, hanteringen av äganderättsproblem, en stärkning av de mänskliga rättigheterna och genomförandet av en politik mot diskriminering, bättre behandling av personer i häkte samt tillämpningen av ombudsmannens rekomendationer. Se KOM(2010)680.

[5] Nationell plan för genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet

[6] Enligt lagen om skydd av rättigheterna för personer som hör till nationella minoriteter finns det 17 nationella minoriteter i Bosnien och Hercegovina. De tre konstituerande folken – bosniaker, kroater och serber – utgör inte nationella minoriteter.

52012DC0600