18.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 391/11

—

EU:s strategi för Östersjöområdet utgör en bra grund för att testa hur man i praktiken kan stärka EU:s konkurrenskraft och en smart och hållbar tillväxt för alla med hjälp av en specifik strategi för en större geografisk makroregion.

—

De reviderade målen i EU:s strategi för Östersjöområdet – att rädda Östersjön, integrera Östersjöområdet och öka välståndet – har anpassats bättre till målen i Europa 2020-strategin.

—

Det behövs starkare kopplingar mellan forskning, innovation och aktörerna i näringslivet för att stärka den ekonomiska sammanhållningen och konkurrenskraften. Regionerna och universiteten bör samarbeta inom hela makroregionen för att göra Östersjöområdet till en modell för nätverk för smart specialisering.

—

Man bör fortfarande ta hänsyn till främjandet av initiativ som stöder hållbar utveckling. Fler åtgärder som ger ökad sysselsättning och ökat kunnande samt åtgärder som förstärker välståndet och deltagandet bör föras fram.

—

Även om EU:s strategi för Östersjöområdet är en intern EU-strategi är samarbetet med länder utanför EU, i synnerhet Ryssland, mycket viktigt för strategins framgång.

—

Den nordliga dimensionens strukturer bör utnyttjas maximalt för att gagna EU:s och Rysslands allt närmare samarbete i Östersjöregionen.

—

Kommunernas och regionernas bristande synlighet i genomförandet av strategin är oroande. Därför föreslår kommittén att det, såväl i strategin som i en reviderad handlingsplan, explicit anges att principen om flernivåstyre ska genomsyra genomförandet.

—

Grundläggande förutsättningar för att genomföra strategin i alla deltagande länder är att de politiska aktörerna visar ett klart engagemang och tar på sig en ledande roll.

—

De nationella strukturfondsprogrammens bidrag till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöområdet måste förtydligas så att man beaktar skillnaderna mellan regionerna inom medlemsstaterna och deras utvecklingsbehov.

Föredragande

Pauliina HAIJANEN (FI–PPE), stadsfullmäktigeledamot i Letala

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för Östersjöområdet

COM(2012) 128 final

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande av den 23 mars 2012, och anser att de åtgärder som föreslås i meddelandet för att förbättra inriktningen av EU:s strategi för Östersjöområdet, anpassa politik och finansiering, klargöra olika aktörers ansvar och förbättra kommunikationen är ett steg i rätt riktning.

2.

ReK erinrar att EU:s strategi för Östersjöområdet strävar efter att förbättra politiksamordningen och sammanhållningen mellan regionerna i detta område för att lösa Östersjöområdets gemensamma problem och stärka områdets välfärd på ett hållbart sätt. Strategin behandlar sådana frågor som enskilda områden och medlemsstater inte ensamma kan lösa. En viktig aspekt är samarbete och samordning av åtgärderna mellan medlemsstaterna, regionerna och kommunerna i makroregionen, EU, samarbetsorganisationer i Östersjöområdet, finansieringsinstitut och icke-statliga organisationer.

3.

Kommittén påminner om att den i sitt yttrande om lokala och regionala myndigheters roll i arbetet med att uppnå målen i Europa 2020-strategin (CdR 72/2011 fin) har lyft fram Östersjöregionens potential att fungera som föregångare för resten av Europa.

4.

Kommittén betonar att EU:s strategi för Östersjöområdet som den första integrerade makroregionala strategin utgör en bra grund för att testa hur man i praktiken kan stärka EU:s konkurrenskraft och en smart och hållbar tillväxt för alla med hjälp av en specifik strategi för en större geografisk makroregion. Dessa erfarenheter måste aktivt tas upp i synnerhet i diskussionen om EU:s sammanhållningspolitik med tanke på den efterföljande programperioden.

5.

Regionkommittén erinrar om kommissionens ståndpunkt att man inte ska införa nya bestämmelser, inrätta nya institutioner eller bevilja extra medel för genomförandet av makroregionala strategier. Kommittén vill dock upprepa att det samtidigt finns "tre ja" som bör gälla: Man bör komma överens om tillämpning och kontroll av befintliga regler i makroregionen; man bör under EU-organens ansvar bygga upp en plattform, ett nätverk eller ett regionalt kluster bestående av lokala och regionala myndigheter och medlemsstater, där berörda parter involveras; och man bör samordna användningen av de finansiella EU-resurser som finns för att utveckla och genomföra makroregionala strategier.

6.

ReK välkomnar att målen i EU:s strategi för Östersjöområdet bättre har anpassats till målen i Europa 2020-strategin. De tre övergripande målen för strategin som presenteras i meddelandet, nämligen att rädda Östersjön, integrera Östersjöområdet och öka välståndet, stämmer väl överens med Europa 2020-strategins mål om en smart och hållbar tillväxt för alla. Med tanke på genomförandet av Europa 2020-strategin är det också ytterst viktigt att betona ett närmare regionalt samarbete inom innovation.

7.

Med tanke på genomförandet av Östersjöstrategin är det viktigt att Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ omsätts i praktiken. Man bör särskilt beakta flaggskeppsinitiativen "Den digitala agendan" och "Innovationsunionen", och i den uppdaterade handlingsplanen bättre fokusera på att främja målen för dessa i Östersjöområdet. EU:s strategi för Östersjöområdet och de samarbetsnätverk som finns i regionen är en utmärkt grund för att utveckla regionala forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering.

8.

Kommittén uppmuntrar såväl medlemsstaterna som aktörer på lokal och regional nivå att överväga hur det uppdaterade målet i EU:s Östersjöstrategi om ökad välfärd genom samarbete kan förverkligas i form av konkreta åtgärder. Ökad sysselsättning och ökat kunnande samt åtgärder som sammanhänger med välstånd och förstärkt deltagande bör framöver ges en framträdande plats i handlingsplanen. För närvarande innehåller handlingsplanen väldigt få referenser till flaggskeppsinitiativ på dessa teman inom ramen för Europa 2020-strategin.

9.

Vid genomförandet av Östersjöstrategin bör man införliva prioriteringen "tillväxt för alla – en ekonomi med hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning" från Europa 2020-strategin, eftersom det fortfarande finns märkbara skillnader vad gäller välstånd och ekonomiska resultat mellan de olika Östersjöregionerna. Man bör fortfarande ta hänsyn till främjandet av åtgärder för att förbättra miljöns tillstånd samt flaggskeppsinitiativ som stöder hållbar utveckling.

10.

Kommittén betonar att det i framtiden är allt viktigare att ta hänsyn till synergin mellan olika finansieringsprogram för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Med avseende på det framtida Horisont 2020-finansieringsprogrammet för forskning och innovation är det viktigt med ett nära och integrerat samarbete med sammanhållningspolitikens finansieringsinstrument som medlemsstaterna i Östersjöområdet använder, så att man framhäver den regionala dimensionen och uppmuntrar regionerna att öka sin forsknings- och innovationsverksamhet.

11.

ReK vill påpeka att EU:s strategi för Östersjöområdet har skapat nya möjligheter för den lokala och regionala nivån att stärka den regionala konkurrenskraften och innovationspotentialen samt främja smart specialisering på regional nivå. Regionerna och universiteten bör samarbeta inom hela makroregionen för att göra Östersjöområdet till en modell för nätverk för smart specialisering, i vilka man fokuserar på varje regions centrala frågor och verksamhet och där man kan uppnå spetskompetens och kritisk massa med hjälp av nätverk. I detta sammanhang är det viktigt att utveckla och stärka innovationssystemen Triple Helix och Quadruple Helix i samarbete med den akademiska världen, den offentliga sektorn, den privata sektorn och invånarna i Östersjöområdet.

12.

ReK föreslår att medlemsstaterna i Östersjöområdet uppmuntrar forskningscentren att fokusera på forskning som stöder smart specialisering i deras egen region och att dela sin sakkunskap i ett nätverkssamarbete för hela Östersjöområdet. Det är också viktigt att uppmuntra länder utanför EU som angränsar till Östersjöområdet att delta i forskningssamarbetet, bl.a. i fråga om miljö- och energifrågor i det gemensamma tillrinningsområdet.

13.

Kommittén vill betona att det behövs starkare kopplingar mellan forskning, innovation och aktörerna i näringslivet för att stärka den ekonomiska sammanhållningen och konkurrenskraften. Man bör säkra möjligheterna för näringslivet, företagen och universiteten att delta mer aktivt i arbetet med strategin.

14.

Regionkommittén föreslår att man ökar innovations- och klustersamarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer och främjar samarbetet om marknadsföring i Östersjöområdet för att öka den externa investeringen och turismen i regionen. Dessa åtgärder och strategins starka miljödimension är ett effektivt sätt att komma närmare uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin i Östersjöregionen.

15.

Mot bakgrund av ovanstående betonar kommittén att länderna i Östersjöområdet bör behandla dessa frågor i sina egna nationella reformprogram och att de lokala och regionala myndigheterna aktivt bör delta i detta förberedande arbete.

16.

Det centrala målet för EU:s Östersjöstrategi är att minska föroreningarna i Östersjön, som är Europas mest förorenade hav, och att förbättra dess tillstånd, och härvid verka för en hållbar social och ekonomisk utveckling i de regioner inom och utanför EU som gränsar till detta hav.

17.

ReK betonar att samarbetet med länder utanför EU, i synnerhet Ryssland, är mycket viktigt för strategins framgång, trots att det handlar om en intern EU-strategi.

18.

Kommittén vill påpeka att Ryssland år 2011 på federal nivå antog en strategi fram till år 2020 för Rysslands nordvästra federala distrikt, som gränsar mot Östersjöområdet (Strategy on social and economic development of the North-West Federal District until 2020). I den presenteras målen för ekonomin, infrastrukturen och logistiken i distriktet. Man hoppas att strategin kommer att främja ett närmare strategiskt samarbete mellan EU:s Östersjöområde och Ryssland, i synnerhet på områdena miljö, ekonomi, trafik, energi, turism och räddningstjänst.

19.

ReK betonar att den nordliga dimensionens strukturer bör utnyttjas maximalt för att gagna EU:s och Rysslands allt närmare samarbete i Östersjöregionen. Politiken för den nordliga dimensionen betraktar det nordliga området som en helhet och strävar efter att stärka samordningen av de olika samarbetsmetoderna i Östersjöområdet och Barentsregionen.

20.

Kommittén är nöjd över och stöder att man på lokal och regional nivå har vidtagit konkreta åtgärder för att utveckla samarbetet i synnerhet med staden S:t Petersburg och Leningradregionen. Ett bra exempel på en sådan verksamhet som riktar sig nedifrån och upp är den s.k. Åboprocessen, som är ett gemensamt initiativ mellan Åbo stad, landskapet Egentliga Finland, Hamburg och S:t Petersburg.

21.

Regionkommittén anser att det är bra att kommissionen i sitt meddelande beaktar de synpunkter som förs fram i Regionkommitténs yttrande om EU:s strategi för Östersjöområdet (CdR 255/2009 fin) om ett flexibelt men målinriktat genomförande av handlingsplanen och stöd till dess förvaltning, när den fastställer de viktigaste uppgifterna och ansvarsområdena för centrala parter (nationella kontaktpunkter, samordnare för prioriterade områden, ledare för övergripande åtgärder och ledare för flaggskeppsprojekt).

22.

Kommittén anser att kommissionens förslag att förtydliga och effektivisera strategins styrningsstruktur är ett steg i rätt riktning, men är oroad över kommunernas och regionernas bristande synlighet i genomförandet av strategin. Därför föreslår kommittén att det, såväl i strategin som i en reviderad handlingsplan, explicit anges att principen om flernivåstyre ska genomsyra genomförandet.

23.

Kommittén framhäver att makroregionala strategiers framgång runt om i Europa i hög grad är beroende av de lokala och regionala aktörernas engagemang och bidrag till uppnåendet av målen. Det är också viktigt att engagera den privata sektorn. Grundläggande förutsättningar för att genomföra strategin i alla deltagande länder är att de politiska aktörerna visar ett klart engagemang och tar på sig en ledande roll.

24.

ReK påpekar att det fortfarande är nödvändigt att i större omfattning engagera lokala och regionala aktörer i genomförandet av strategin för Östersjöområdet. Detta bör beaktas inte bara när strategins handlingsplan uppdateras, utan också när man fastställer de olika aktörernas roll. Som det är nu kommer en stor del av t.ex. samordnarna för prioriterade områden från sektorsbaserade ministerier eller andra organisationer inom statsförvaltningen. I synnerhet medlemsstaternas kontaktpunkter bör åläggas att regelbundet hålla kontakt med lokala och regionala myndigheter och organisationer.

25.

Trots att EU:s strategi för Östersjöområdet antogs först när nuvarande EU-programperiod redan hade börjat, har man via olika strukturfondsprogram kunnat genomföra många projekt som stöder strategin. De europeiska territoriella samarbetsprogram som genomförs i Östersjöområdet har varit ett centralt finansieringsinstrument i synnerhet för främjandet av åtgärder på lokal och regional nivå.

26.

ReK vill betona att det bara finns få finansieringsinstrument som lämpar sig för övernationella projekt och projekt med många aktörer. Ett problem när man använder olika finansieringskällor är att finansieringsbeslut för de olika partnerna fattas vid olika tidpunkter och att denna fördröjning gör genomförandet märkbart långsammare. Det finns inte nödvändigtvis någon samordning mellan finansieringsbesluten, och en del av partnerna blir utan stöd, vilket gör att man inte kan sätta igång projektet.

27.

Kommittén anser att det är viktigt att de förslag till förordningar som kommissionen lade fram i oktober 2011 ålägger medlemsstaterna att beakta en eventuell makroregional strategi i samband med att man utarbetar och genomför nya strukturfondsprogram, och betonar att i synnerhet det nya transnationella programmet för Östersjöområdet bör överensstämma med de prioriterade områdena i EU:s strategi för Östersjöområdet. Programplaneringen för följande period bör inledas redan i början av 2014, så att man kan undvika onödiga fördröjningar i det löpande projektarbetet.

28.

Kommittén påpekar att de nationella strukturfondsprogrammens bidrag till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöområdet måste förtydligas så att man beaktar skillnaderna mellan regionerna inom medlemsstaterna och deras utvecklingsbehov. I synnerhet främjandet av regional smart specialisering i det nationella programarbetet erbjuder enorma möjligheter för att uppnå strategins mål. På samma sätt bör partnerskapsavtalet mellan medlemsstaten och kommissionen innehålla en hänvisning till EU:s strategi för Östersjöregionen.

29.

Regionkommittén anser att det är viktigt att kommissionen i sitt meddelande föreslår att säkra startkapitalet för att främja projektsamarbetet, eftersom detta bättre engagerar såväl lokala och regionala aktörer som företrädare för organisationer och det civila samhället.

30.

Kommittén betonar att det i framtiden är viktigt att inrikta finansiering direkt på genomförandeåtgärder för strategin och att göra det möjligt att kombinera olika finansieringsformer. Förutom offentlig finansiering ska användningen av tjänster från olika finansieringsinstitut och privat finansiering främjas och den privata finansieringens roll betonas. För projekt som finansieras via nationella strukturfondsprogram bör man utveckla metoder som säkrar att det ingår allt fler internationella samarbetsåtgärder i projekten.

31.

ReK stöder de indikatorer för att följa upp genomförandet av strategin som föreslås i kommissionens meddelande, men betonar att övervaknings- och utvärderingssystemet bör vara så enkelt som möjligt och bygga på indikatorer som kan ge en realistisk bild av de resultat som uppnåtts genom samarbete som bygger på strategin. Regionkommittén är redo att delta i diskussionerna om utformning och urval av indikatorer.

32.

Regionkommittén betonar att genomförandet av makroregionala strategier kräver ett öppet beslutsfattande, omfattande informationsutbyte och utveckling av gemensam praxis på alla nivåer. Man bör i synnerhet förbättra kommunikationen mellan medlemsstaterna i Östersjöområdet och internt inom länderna. Detta främjar ett bredare engagemang i genomförandet av strategins mål.

33.

ReK betonar att bättre information om strategin också förbättrar allmänhetens medvetenhet om EU:s verksamhet. Webbplatser om strategin och en offentlig hearing om uppdateringen av strategins handlingsplan är ett steg i rätt riktning.

34.

Kommittén föreslår att kommissionen systematiskt samlar och offentliggör information om finansieringsprogrammen så att man kan erbjuda finansiell rådgivning centralt på både nationell och lokal nivå. Problemet i dag är att projektdeltagare inte tillräckligt lätt får information. Kunskaper om lämpliga finansieringsinstrument bör spridas effektivare så att aktörerna inte har problem att välja ett instrument som passar deras behov.

35.

Regionkommittén påpekar att EU:s strategi för Östersjöområdet har gett medlemsstater, regioner och kommuner nya möjligheter att stärka den regionala konkurrenskraften och innovationen och främja smart specialisering på regional nivå. Strategin har också ökat de lokala och regionala aktörernas allmänna intresse för och engagemang i Östersjösamarbete, och den har stärkt och tillfört nya former av samarbete.

36.

Regionkommittén föreslår att kommittén fortsätter att aktivt övervaka genomförandet av strategin för Östersjöområdet på basis av den uppdaterade handlingsplan som offentliggörs i slutet av 2012, och framför sina synpunkter och slutsatser i den allmänna debatten om makroregionala strategier, särskilt med beaktande av genomförandet av EU:s nästa programperiod 2014–2020.