Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska sociala kommittén samt Regionkommittén: Säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker”

Den 30 mars 2012 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska sociala kommittén samt Regionkommittén: Säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker"

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 juni 2012.

Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 11 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 136 röster för, 1 röst emot och 10 nedlagda röster.

1.1 Med hjälp av program för information och säljfrämjande åtgärder kan man göra det lättare för de europeiska producenterna och arbetstagarna att möta utmaningarna i en alltmer konkurrensinriktad värld och säkerställa en god marknadsposition genom att upplysa om de höga normer rörande kvalitet, djurens välbefinnande och tillverkning som kännetecknar EU:s jordbruksprodukter samt genom att stimulera export.

1.2 Som konstaterats i ett tidigare yttrande om COM(2011) 436 final (1) stöder EESK de två grundläggande målen för den nya säljfrämjande strategin, som är inriktade på målmarknaden: konsumentinformation och ökad medvetenhet bland konsumenterna på den inre marknaden och främjande av export till den yttre marknaden.

1.3 Det är nödvändigt att kartlägga nya kompletterande resurser som ett led i budgetramen för 2014–2020 för att möta nya kriser och nödsituationer som kan drabba sektorn och som anslagen för säljfrämjande och informationspolicy inom ramen för GJP inte skulle kunna täcka. Kommittén anser att det är absolut nödvändigt att öka budgeten för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeländer.

1.4 EESK anser att kommissionen bör utarbeta tydliga riktlinjer för sökande i medlemsstaterna till nationella program och program som omfattar flera länder och tredje land. Utvärderingen av programmen bör förbättras genom ett strikt utvärderingssystem med konkreta indikatorer. Större insyn krävs i urvalet och prioriteringen av program på nationell nivå och EU-nivå. För att förenkla förfarandet skulle ansökningar till stödprogram som täcker flera länder kunna läggas fram direkt till kommissionen. Program som omfattar flera länder och produkter bör ges prioritet genom ett mer gynnsamt finansieringssystem med upp till 60 % medfinansiering.

1.5 Flexibiliteten bör ökas så att programmen kan anpassas till förändrade marknadsvillkor under genomförandefasen. EESK stöder förslaget att lägga fram ett flerårigt ramprogram med detaljerad information enbart för det första året för program som föregås av marknadsanalyser och konsekvensbedömningar, så att omjusteringar kan göras för kommande år.

1.6 EESK betonar att marknadsföringslagstiftningen bör klargöra vilken roll varumärken har och balansen mellan allmän marknadsföring och marknadsföring av privata varumärken. Själva idén att marknadsföra EU-produkter genom specifika varumärken bör undersökas. Det bör vara möjligt att ange en produkts ursprung, även för de produkter som inte har skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning. Idén om en EU-beteckning för ursprungsmärkning skulle kunna spridas genom övergripande slogans som dock inte får äventyra konsumenternas rätt att bli korrekt informerade.

1.7 När det gäller den gemensamma europeiska slogan för utåtriktade marknadsföringsåtgärder förefaller det logiskt att sprida ett enhetligt budskap som samlar och täcker alla europeiska produkter under ett och samma motto. Budskapet till konsumenten måste vara tydligt och lätt att känna igen.

1.8 För att förenkla förfarandena förespråkar EESK en enda förteckning för stödberättigade produkter. Förteckningen bör utvidgas för att göra det möjligt att främja produkter inom andra kvalitetssystem som förmedlar det europeiska budskapet om produktion av hög kvalitet, exempelvis nationella, regionala och ekologiska produktionssystem.

1.9 EESK anser att det är nödvändigt att skapa en europeisk plattform för utbyte av god praxis mellan branschfolk för att genomföra väl strukturerade och samordnade marknadsföringsprogram och marknadsföringskampanjer för flera länder, bland annat genom ny teknik. Dessutom bör man undersöka möjligheterna att med hjälp av ny teknik sammanföra konsumenter och producenter. Det är synnerligen viktigt att man vidtar åtgärder för att se till att dessa mekanismer inte skapar snedvridning av marknaden eller orättvisa konkurrensvillkor.

2.1 För att uppfylla målen i Europa 2020-strategin måste man stödja en form av jordbruket som står som garant för livsmedelssäkerhet, ett hållbart utnyttjande av naturresurser och dynamik på landsbygden samt tillväxt och sysselsättning. För att uppnå dessa mål är det viktigt med en effektiv säljfrämjande politik.

2.2 Säljfrämjande program medfinansieras av EU till högst 50 %, av handelsorganisationer till minst 20 % och den resterande delen genom bidrag från medlemsstaterna. Ofta har programförslag för länder utanför EU emellertid inte varit särskilt ambitiösa, vilket har lett till svagare resultat med försenade effekter.

2.3 I meddelandet redogör kommissionen för bristerna i de nuvarande säljfrämjande åtgärderna, exempelvis byråkrati, obalanserade åtgärder och hinder som står i vägen för ett framgångsrikt genomförande. Vidare ger kommissionen förslag på hur man kan komma till rätta med problemen och stärka profilen hos de europeiska jordbruksprodukterna.

2.4 Kommissionen tar i sitt meddelande upp målen för framtidens säljfrämjande politik:

2.5 Kommissionen presenterar i meddelandet riktlinjerna för den säljfrämjande politiken.

2.5.6 Större samstämmighet mellan åtgärder för information och säljfrämjande åtgärder

3.1 EESK har i tidigare yttranden påpekat att det med tanke på de utmaningar som EU:s jordbrukspolitik står inför blir allt viktigare att främja EU:s livsmedelsprodukter för att bidra till att de får erkännande som produkter med stort mervärde samt för att upprätthålla EU:s ledande ställning som livsmedelsleverantör (2).

3.2 EESK betonar vikten av de två målen för EU:s nya politik för denna sektor. Det första målet fokuserar på konsumentinformation och ökad medvetenhet om att produkter på EU:s marknad har höga kvalitetsstandarder och ett stort mervärde genom att betona vikten av att garantera goda produktionsmetoder och god märkning, spårbarhet och livsmedelssäkerhet samt höga krav när det gäller miljöskydd, djurskydd och respekt för arbetstagares rättigheter. Det andra målet gäller främjande av export till den yttre marknaden genom att framhålla de europeiska produkternas kvalitet, näringsvärde, gastronomiska värde, hållbarhet och säkerhet.

3.3 Kommittén ställer sig positiv till kommissionens initiativ att se över Europas nuvarande politik för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder och göra denna mer effektiv, ändamålsenlig och aktiv i framtiden.

3.4 EESK stöder rent generellt de förslag och riktlinjer som nämns i kommissionens meddelande vad gäller framtidens politik för främjande av jordbruksprodukter i syfte att stärka sektorns konkurrenskraft och öka medvetenheten om den europeiska jordbruksmodellens höga standarder.

3.5 EESK konstaterar att man i kommissionens meddelande inte diskuterar möjligheten att införa en snabb, verkningsfull, systematisk och effektiv automatisk eller halvautomatisk mekanism som kan hjälpa ekonomier som har drabbats av livsmedelskriser att återhämta sig. Den aktuella finanskrisen medför begränsningar, men kommittén anser ändå att det är helt avgörande att öka budgeten för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeländer. Det är nödvändigt att kartlägga nya kompletterande resurser i god tid som ett led i budgetramen för 2014–2020 för att möta nya kriser och nödsituationer som kan drabba sektorn och som anslagen för marknadsförings- och informationspolitiken inom ramen för GJP inte skulle kunna täcka.

3.6 EESK betonar att programmen bör ha en europeisk och mervärdebaserad vision, inbegripet en fokusering på skapandet av nya arbetstillfällen, och anser att kommissionen bör utarbeta tydliga riktlinjer för sökande i medlemsstaterna till nationella program och program som omfattar flera länder eller tredje land. Utvärderingen av programmen bör förbättras genom ett strikt utvärderingssystem med konkreta indikatorer. Större insyn krävs i urvalet och prioriteringen av program på nationell nivå och EU-nivå. För att förenkla förfarandena skulle program som omfattar flera länder kunna läggas fram direkt till kommissionen, och urvalsprocesserna bör göras snabbare på nationell nivå och EU-nivå.

3.7 Vad gäller möjligheten att ge fler aktörer möjlighet att få stöd från marknadsföringsprogram anser EESK att man bör prioritera branschorganisationer inom jordbrukssektorn eftersom det är dessa organ som sammankopplar företag och medfinansierar åtgärder. Andra stödmottagare bör endast godkännas på rekommendation av branschorganisationerna.

3.8 En branschorganisation som lägger fram ett programförslag måste också ges möjlighet att administrera programmet, på egen hand eller i samarbete, beroende på programmets omfattning och branschorganisationens kapacitet och erfarenhet. Man bör överväga möjligheten att göra det möjligt för mindre branschorganisationer från de nya medlemsstaterna att delta i marknadsföringsprogram både som stödmottagare och verkställande organ, eftersom de har bäst kännedom om sina traditionella produkter och om hur de bör marknadsföras.

3.9 För att förenkla förfarandena förespråkar EESK en enda förteckning över stödberättigade produkter. Förteckningen över de produkter som omfattas av lagstiftningen bör utvidgas i syfte att främja alla produkter som förmedlar eller kan stärka det europeiska budskapet om produktion av hög kvalitet. När det gäller produkter med en stark nationell identitet kan det vara en fördel, och det bör därför vara möjligt, att ange det nationella ursprunget även om de inte har en SUB- eller SGB-märkning. Samtidigt anser vi att villkoren för genomförandet av dessa förslag måste stå i proportion till det primära målet att främja EU-produkter.

3.10 EESK stöder förslaget om att skapa en europeisk plattform för utbyte av god praxis mellan branschfolk vid utvecklingen och genomförandet av välstrukturerade och samordnade marknadsföringskampanjer i flera länder, bl.a. med hjälp av ny teknik som kan vara ett värdefullt verktyg på detta område. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att se till att användningen av dessa mekanismer inte leder till snedvridningar av marknaden eller konkurrensen.

3.11 Vad gäller frågan om hur kvalitetsprogrammen kan förbättras och utformas för att täcka ett flertal länder instämmer EESK i att dessa program för flera länder bör prioriteras eftersom de har en tydlig europeisk dimension och kräver EU:s stöd. EESK föreslår att kommissionen ökar sitt bidrag, i synnerhet när det handlar om framväxande marknader.

3.12 EESK välkomnar förslaget att den som lämnar in ett program endast ska behöva lämna en detaljerad redogörelse för programmets första år om programmen i fråga föregås av marknadsanalyser och konsekvensbedömningar som redogör för sannolikheten att målen uppnås, och att en redogörelse för följande programår först krävs vid ett senare tillfälle. Detta skulle göra programmen mer flexibla och ge dem möjlighet att reagera på marknadssignaler.

3.13 Utöver de system för livsmedelskvalitet som nämns i meddelandet (SUB, SGB och GTS) bör man också utvärdera andra kvalitetssystem, t.ex. ekologiskt jordbruk och regionala kvalitetssystem.

3.14 Marknadsföringslagstiftningen bör klargöra vilken roll varumärken har och balansen mellan allmän marknadsföring och marknadsföring av privata varumärken, särskilt i länder utanför EU. Detta skulle främja marknadsföringskampanjernas effektivitet (större genomslagskraft bland importörer och konsumenter) och ge de företag som i slutändan bidrar till finansieringen av dessa åtgärder större incitament att delta. För att främja öppen och fullständig information bör det vara möjligt att ange en produkts ursprung även för de produkter som inte har skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning. Idén om en EU-ursprungsmärkning skulle kunna spridas genom övergripande slogans som inte äventyrar konsumenternas rätt att bli korrekt informerade.

3.15 Med tanke på förenklingsaspekten stöder vi idén om samstämmighet mellan budgetarna för olika program för säljfrämjande.

Bryssel den 11 juli 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON