4.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 299/72

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) upprepar sitt starka stöd för den europeiska rymdpolitiken, särskilt de stora europeiska projekten Galileo och GMES som kommittén betraktar som strategiska för EU:s ekonomiska och vetenskapliga utveckling. I alla sina yttranden på detta område (1) har EESK betonat behovet av att ägna rymdaktiviteterna ökad uppmärksamhet och fler resurser, eftersom detta är ett område där EU måste fortsätta att bevara sin framträdande position.

1.2

EESK motsätter sig starkt kommissionens förslag om att den nödvändiga finansieringen av utvecklingen och genomförandet av GMES-programmet ska kanaliseras via en särskild fond.

1.3

EESK framhäver att det är absolut nödvändigt att fortsätta ett program som går in i sin driftsfas, och som annars riskerar att misslyckas. Hela förslaget om innovativa mekanismer för finansiering, förvaltning och styrning, som skiljer sig från de vanliga och konsoliderade europeiska mekanismerna, förefaller olämpliga, omotiverade och mycket riskabla. Inrättandet av nya organ och finansieringsmodeller kräver i själva verket att man ger sig in i säkerligen flera års utmattande och osäkra förhandlingar och undersökningar, vilket är oförenligt med det operativa genomförandet av ett program som GMES och onödigt, eftersom kommissionen och EU-organen redan har alla kompetenser och befogenheter som behövs för att genomföra programmet.

1.4

EESK begär att finansieringen av programmet ska ingå i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att styrningen ska utformas på ett sådant sätt att man tar hänsyn till Europas nuvarande kapacitet och undviker uppsplittring av förvaltningsverksamheter och inrättandet av nya organ, som inte är lämpliga för förvaltningen av ett program som utvecklats under det senaste årtiondet. Denna begäran har redan framförts i ett tidigare yttrande (2).

1.5

Meddelandet om detaljer i genomförandet av förslaget till mellanstatligt avtal om aktiviteter inom GMES-programmet (3), som offentliggjordes under diskussionen av föreliggande yttrande, ändrar inte kommitténs slutsatser. Tvärtom stärker det dem, eftersom det gör det möjligt för EESK att än en gång fästa uppmärksamheten på den stora risk som är förbunden med att införa en ny och oprövad finansierings- och förvaltningsmetod utanför den fleråriga budgetramen och EU:s egna konsoliderade förvaltningskanaler.

1.6

EESK ser med stor oro på den konkreta risken att GMES-programmet kan drabbas av stora svårigheter som omintetgör de investeringar på 3,2 miljarder euro som redan har gjorts. Om man ser till diskussionerna mellan medlemsstaterna handlar det snarare om en visshet än om en risk.

1.7

EESK fäster uppmärksamheten på att det ett år före det planerade genomförandet (år 2013 ska man enligt planen lansera A-satelliterna i satellitsystemen Sentinel 1, Sentinel 2 och Sentinel 3) förefaller mycket riskabelt och omotiverat att omdefiniera programmets komplexa finansierings- och förvaltningssystem som beskrivs i föreliggande meddelande, inte minst i ljuset av programmets strategiska betydelse för EU.

1.8

Meddelandet innehåller ingen genomförbarhetsanalys som gör det möjligt att bedöma genomförandets effektivitet. Motiveringen till behovet av ett nytt system är också oklar.

1.9

EESK påpekar att de två flaggskeppsprogrammen inom den europeiska rymdpolitiken, Galileo och GMES, behandlas olika, eftersom det första ingår i den fleråriga budgetramen medan det andra inte gör det.

1.10

När det gäller styrningen är det överraskande att konstatera att Europeiska rymdorganisationen (ESA) endast tilldelas en marginell roll i detta komplexa system, trots att den hittills har svarat för det mesta av utformningen, förvaltningen och driften av de europeiska satellitsystemen, samt att den i samarbete med kommissionen har stått för nästan hela finansieringen. Att ersätta den med nya organ eller med organ som har en begränsad erfarenhet av förvaltning av satellitsystem och av insamlade data verkar vara en dåligt underbyggd målsättning.

1.11

EESK anser att med mindre än ett år kvar före införandet av GMES-programmets finansieringsmodell utgör en så radikal omdefiniering av befogenheterna i programmet som föreslås i meddelandet en ytterst stor risk för det operativa genomförandet av systemet.

1.12

Det finns en osäkerhet och en obeslutsamhet i kommissionens förslag om styrning. De svårigheter som skapas av den föreslagna modellen är uppenbara; den ekonomiska samordningen lämnas till organ som varken har praktisk erfarenhet av rymdverksamhet eller en verksamhetskultur som delas av andra organ. Rymdverksamhet utgör dessutom 80 % av de aktiviteter som planeras för GMES. Kommittén uppmanar kommissionen att se över den föreslagna modellen och behålla en enhetlig styrning samt att fortsätta anförtro Europeiska rymdorganisationen det tekniska ansvaret för programmet under kommissionens övervakning och kontroll, i enlighet med de ursprungliga planerna.

2.1

I meddelandet av den 30 november 2011 framförs kommissionens förslag beträffande finansieringen utanför den fleråriga budgetplanen 2014–2020 (4) av driftsfasen i det strategiska programmet Global övervakning av miljö och säkerhet (GMES), såsom det har definierats och lagts fram till den slutliga genomförandefasen. Meddelandet innehåller dessutom ett förslag om styrningen. Det handlar således om ett meddelande av grundläggande betydelse för GMES-programmet.

2.2

Det senare meddelandet om vissa detaljer i samband med genomförandet av förslaget till mellanstatligt avtal om aktiviteter inom GMES-programmet (5) som offentliggjordes under utarbetandet av detta yttrande, ändrar inte kommitténs kommentarer och slutsatser om detta meddelande, eftersom det är ett tillägg som mer i detalj redovisar den föreslagna fondens finansiella aspekter och inför ett nytt organ, GMES-rådet, som fördubblar de befogenheter som hittills har varit gällande i förvaltningen av de europeiska rymdprogrammen, vilket skapar uppenbara befogenhetskonflikter och dubbla beslutsstrukturer i EU:s beslutsprocess.

2.3

GMES-programmet är, tillsammans med Galileo, ett av unionens två flaggskeppsprogram inom rymdsektorn. Det är avgörande för jordövervakningen och tillhandahåller metoder för att förstå och övervaka klimatförändringar, för civilförsvar och civil säkerhet och för hållbar utveckling och krishantering.

2.4

Att finansieringen av GMES-programmet inte finns med i förslaget till den fleråriga budgetramen för 2014–2020 har gett upphov till starka farhågor att det finns en konkret risk att vi kan förlora ett av EU:s strategiska program, som hittills har krävt ett årtionde av arbete och en totalinvestering på 3 miljarder euro.

2.5

EESK har redan i sin analys från december 2011 (6) uttryckt starka farhågor om framtiden för detta program på grund av bristande kontinuitet i dess finansiering.

2.6

Europaparlamentet påpekade i sin resolution från februari 2012 om framtiden för GMES (7) att "Europaparlamentet ser inte en finansiering av GMES utanför den fleråriga budgetramen – med den finansiering och de styrstrukturer som kommissionen föreslår i sitt meddelande – som ett gångbart alternativ".

2.7

GMES rymdkomponent bygger på tre satellitsystem, Sentinel 1, 2 och 3, och på instrument (Sentinel 4 och 5) ombord på andra satelliter. De första satelliterna i satellitsystemen kommer att skjutas upp under 2013. Det är därför brådskande att fastställa den finansieringsram som ska säkerställa finansieringen av de snart förestående aktiviteterna.

2.8

Eftersom det inte förelåg ett förslag till presskonferensen den 9 januari 2012 bekräftade Europeiska rymdorganisationens generalsekreterare att ESA inte kommer att utföra de planerade uppskjutningarna så länge det inte finns ett beslut om finansieringen av GMES-aktiviteterna (8).

2.9

I sitt meddelande anger kommissionen att den kommer att hitta den finansiering som behövs för att genomföra och etablera hela infrastrukturen genom inrättandet av en ny särskild fond för GMES. Detta kräver ett mellanstatligt avtal mellan EU:s medlemsstater församlade i rådet.

2.10

EU:s samtliga 27 medlemsstater ska bidra till fonden på basis av sin bruttonationalinkomst (BNI). Meddelandet innehåller en modell för ett internt avtal, som senare kommer att specificeras i det efterföljande meddelandet (9).

2.11

I förslaget om styrning i meddelandet, som inte är mindre viktigt än finansieringsförslaget, beskrivs en rad aktörer som ska ansvara för olika aspekter och sektorer som berörs av GMES.

2.12

Införandet av ett nytt, komplext finansieringssystem och ett nytt förvaltningsorgan för rymdprogrammet (GMES-rådet) förefaller inte motiverat och kommer för sent, bara ett år före uppskjutningen av de första satelliterna.

3.1

GMES-programmet för global övervakning av miljö och säkerhet och satellitnavigeringssystemet Galileo är EU:s stora strategiska program som unionen använder för att bevara sin oavhängighet och ledande ställning i rymdsektorn.

3.2

Det anses strategiskt viktigt för Europas framtid att bibehålla en stark ledning och oavhängighet inom rymdsektorn på grund av de mycket olikartade och betydande ekonomiska, teknologiska, geopolitiska och, i ordets vidaste bemärkelse, kulturella följderna av aktiviteter som utvecklas inom rymdsektorn.

3.3

GMES är ett strategiskt EU-program som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010.

3.4

Meddelandet bekräftar att "för att kunna möta de allt större globala utmaningarna behöver Europa ett eget väl samordnat och tillförlitligt jordövervakningssystem som GMES".

3.5

I meddelandet föreslås en ny finansieringsmodell utanför det konsoliderade förvaltningssystemet under EU:s budget, vilket kräver deltagande och godkännande av alla 27 medlemsstater. I den aktuella ekonomiska situationen (t.ex.– men inte enbart – situationen i Grekland och den möjliga likviditetsbristen i Frankrike och Italien) är det om inte säkert, så åtminstone mycket sannolikt att den blockeras, vilket skulle vara slutet för GMES-programmet.

4.1

Enligt meddelandet ska GMES uteslutas från den fleråriga budgetramen 2014–2020.

4.2

I stället ska finansieringen säkras genom ett internt avtal mellan representanter för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet.

4.3

Enligt avtalet ska varje EU-medlemsstat slutföra de förfaranden som krävs för att avtalet ska kunna träda i kraft och underrätta rådets generalsekretariat när detta är gjort.

4.4

Ett villkor för att avtalet ska träda i kraft är att unionens samtliga medlemsstater ratificerar det.

4.5

Avtalet kan träda i kraft först när den sista medlemsstaten har godkänt det. På grund av den aktuella ekonomiska situationen – i EU i allmänhet och i vissa medlemsstater i synnerhet – tycks denna bestämmelse i sig vara tillräcklig för att GMES-programmet ska misslyckas.

4.6

Tidpunkten och förfarandena för anordnandet av detta rådsmöte har ännu inte fastställts, vilket innebär en risk med tanke på att uppskjutningen av satelliterna Sentinel 1, 2 och 3 (2013) närmar sig.

4.7

I meddelandet föreslås att rådet på förslag av kommissionen antar en förordning om programplanering, förvaltning och genomförande av GMES-fonden. Något utkast till förordning finns ännu inte tillgängligt.

4.8

Enligt meddelandet ska rådet på förslag av kommissionen anta en budgetförordning för GMES-fonden med bestämmelser om hur den ska inrättas och utnyttjas samt om hur räkenskaperna ska föras och kontrolleras. Något utkast till förordning finns ännu inte tillgängligt.

4.9

Hittills har utvecklingen av programmet kostat 3,2 miljarder euro, som nästan helt har finansierats av ESA (1,89 miljarder euro) och EU (1,3 miljarder euro).

4.10

Genomförandet av programmet i sin helhet, inklusive underhåll, utveckling och uppdatering, kräver enligt uppskattning en budget på 5,8 miljarder euro för perioden 2014–2020, dvs. ca 0,6 % av EU:s budget för samma period, som enligt den fleråriga budgetramen 2014–2020 uppgår till 1 025 miljarder euro. Det är värt att påminna om att EU:s budget i sin tur motsvarar ca 1 % av BNI.

4.11

Förslaget om att finansiera GMES-programmet utanför EU:s budget tycks dock inte innebära några ekonomiska fördelar, eftersom de 27 medlemsstaterna fortfarande ska säkra finansieringen, även om det rör sig om en ny finansieringskanal som bygger på ett komplicerat mellanstatligt avtal. Kommittén anser därför inte att detta är lämpligt.

4.12

När det gäller rymdkomponenten har ESA en budget för att sända upp alla tre A-satelliterna i satellitsystemen Sentinel 1, 2 och 3. Uppskjutningen av Sentinel 1 är redan betald och det förväntas inga finansieringsproblem vad gäller uppskjutningen av de två andra. Budgeten efter 2013 täcker därmed enligt planerna utnyttjandet av satellitsystemen som helhet för att garantera att de kan leverera de tjänster som de planerats för.

4.13

Enligt meddelandet ska man införa många olika organ för att förvalta GMES-programmets driftsfas.

4.14

Kommissionen ska ha ansvar för den politiska förvaltningen och övervakningen.

4.15

Enligt ett senare meddelande om detaljerna vad gäller genomförandet av det behandlade förslaget (COM(2012) 218 final av den 11 maj 2012) ska det styrande organet för GMES-programmet vara GMES-rådet, vars befogenheter blir så omfattande att de överstiger både dem som är typiska för den vanliga förvaltningen av EU-program och dem som är typiska för en rymdorganisation. Detta skapar dubbla befogenheter och beslutsorgan som inte är i linje med en effektiv förvaltning av EU:s begränsade medel.

4.16

Vad gäller tjänsterna delegeras den tekniska samordningen av markövervakningstjänsterna till Europeiska miljöbyrån, den tekniska samordningen av krishanteringstjänsterna till EU:s centrum för krisberedskap och den tekniska samordningen av atmosfärtjänsterna till det europeiska centrumet för medellånga väderprognoser. För klimatförändringar, övervakning av havsmiljön samt säkerhet har man ännu inte fastställt de ansvariga organen. För övriga tjänster av intresse för kommissionen och andra europeiska aktörer föreslås Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska unionens satellitcentrum, EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex och Europeiska försvarsbyrån.

4.17

Vad gäller rymdkomponenten ska driften tillsvidare anförtros Europeiska rymdorganisationen (ESA) när det gäller mark- och områdesobservationer genom bilder med hög upplösning, och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumesat) för systematisk och global observation av atmosfären och haven. Utvecklingsarbetet ska utföras av Europeiska rymdorganisationen (ESA) och kommissionen.

4.18

Det tillfälliga arrangemang som anges ovan motsvarar förvaltningen av hela satellitsystemen Sentinel 1 och 2 och markkomponenten i Sentinel 3. Det är uppenbart att det innebär svårigheter att påta sig så tunga bördor vad gäller organisation och resurser om arrangemanget bara är tillfälligt.

4.19

Det föreslås att den tekniska samordningen för den markbaserade komponenten ska skötas av Europeiska miljöbyrån.

4.20

Det framgår inte tydligt hur dessa organs särskilda befogenheter och förvaltningskapaciteten ska kunna täcka de operativa behoven hos ett program som GMES, som har en stark rymdkomponent som kräver särskild kompetens.

4.21

I det senare GMES-meddelandet (10) föreslås ett GMES-råd, vars befogenheter överlappar många av de befogenheter som hör till förvaltningen av EU:s rymdprogram. Detta skapar tydliga kompetenskonflikter och överlappande beslutsstrukturer i Europa, eftersom man på detta sätt skulle skapa en slags parallell rymdorganisation, vilket strider mot bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.