31.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/122


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En europeisk vision för passagerare: Meddelande om passagerares rättigheter inom alla transportsätt”

COM(2011) 898 final

2012/C 229/24

Föredragande: Raymond HENCKS

Den 19 januari 2012 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En europeisk vision för passagerare: meddelande om passagerares rättigheter inom alla transportsätt

COM(2011) 898 final.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 maj 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 135 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK ställer sig till fullo bakom EU:s politik som syftar till att garantera alla passagerare som färdas kollektivt med järnväg, flyg, sjö- och vattenvägstransporter, buss och långfärdsbuss gemensamma och likvärdiga rättigheter, och vi stöder alla de åtgärder som föreslås för att avlägsna de hinder som ligger i vägen för att medborgarna verkligen ska kunna utöva sina rättigheter inom ramen för en intermodal strategi.

1.2   Kommittén anser att de tio specifika rättigheter som anges i meddelandet bör kompletteras med ytterligare tre rättigheter, nämligen rätten till skydd och säkerhet, som bör omfatta såväl transportmedlens tekniska säkerhet som passagerarnas säkerhet, och rätten till minimistandarder med avseende på tjänsternas kvalitet, komfort, miljöskydd och tillgänglighet.

1.3   Med utgångspunkt i dessa 13 rättigheter bör motsvarande nu gällande lagar ses över i syfte att vid behov förbättra och stärka dem.

1.4   I sammanhanget bör man fästa särskild vikt vid förbättring av den information som ges till passagerarna, villkor och rättigheter för personer med funktionshinder och nedsatt rörlighet, ersättning till passagerare vid trafikstörningar, inställda avgångar eller förlust av bagage, noggranna angivelser av vad som ingår i slutpriset, överlåtelse av ett transportavtal samt reklamationsvillkor och möjligheter att överklaga samt definitionen av rättigheter för passagerarorganisationerna, som är de som är bäst placerade för att informera medborgarna om deras rättigheter och stödja dem i utövandet av dem.

1.5   I syfte att underlätta kontrollen av transporttjänsternas effektivitet och ändamålsenlighet, deras anpassning till nya behov och respekten av passagerarnas rättigheter, föreslår EESK att man med respekt för subsidiaritetsprincipen ska inrätta ett oberoende utvärderingsförfarande genom att i dialog med företrädare för de berörda aktörerna, framför allt de organisationer som företräder passagerarna (inklusive passagerare med funktionshinder och nedsatt rörlighet), utarbeta en harmoniserad utvärderingsmetod på EU-nivå som grundas på gemensamma indikatorer.

1.6   I fråga om reklamationer föreslår EESK att samtliga transportföretag ska använda sig av en standardiserad e-postadress för samtliga reklamationer (reklamationer@…) som komplement till andra sätt att framföra klagomål, och en maximal svarstid bör fastställas.

1.7   Slutligen vill EESK föreslå en mer generaliserad användning av förfaranden för tvistlösning utanför domstol, utan att man för den skulle fråntar passagerarnas deras rätt att väcka talan inför domstol. Dessutom rekommenderar EESK att möjligheten att inrätta en rättslig mekanism för kollektiv prövning inom EU tydligt fastställs i en rättsakt och att man på ett lämpligt sätt redogör för mekanismens struktur.

2.   Inledning

2.1   Det finns anledning att först av allt precisera att det meddelande som är föremål för detta yttrande behandlar passagerares rättigheter inom alla allmänna och privata transporter, och att resor med företag som yrkesmässigt bedriver transportverksamhet (taxi, minibuss med mindre än tolv passagerare osv.) inte faller inom tillämpningsområdet för de bestämmelser som granskas här. Detta är särskilt beklagansvärt med tanke på att man i handlingsplanen för rörlighet i städer (COM(2009) 490 final), som tar upp både kollektiva och individuella yrkesmässiga transporter, framhåller att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid avgifter, kvalitet, tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet, information och passagerarnas rättigheter.

2.2   EU:s mål för en hållbar utveckling innebär att man ska främja och utveckla kollektiva transporter i syfte att i största möjliga utsträckning reducera antalet individuella resor.

2.3   Att erkänna och säkerställa passagerarnas rättigheter, och på så vis återställa styrkebalansen mellan användare och transportörer, är följaktligen en förutsättning för att utveckla och främja kollektivtrafiken.

2.4   Sedan 2001 arbetar EU intensivt med passagerarskydd och med att stärka passagerarnas rättigheter vid användningen av olika transportmedel. I detta syfte har det successivt växt fram en lagstiftning med målsättningen att säkerställa en hög skyddsnivå för att användarna av färdmedel som järnväg, flyg, sjö- och vattenvägstransporter, buss och långfärdsbuss ska ha jämförbara rättigheter och villkor i hela EU. Dessa rättigheter och villkor ska även omfatta personer med funktionshinder och med nedsatt rörlighet. Bestämmelserna avseende vattenvägtransporter och transporter med buss och långfärdsbuss gäller emellertid först fr.o.m. december 2012 respektive mars 2013.

2.5   Kommissionen lanserade 2010 en omfattande tvåårig kampanj med titeln Dina passagerarrättigheter nära till hands. Bland annat skapades en webbplats http://ec.europa.eu/passenger-rights som innehöll en beskrivning av användarnas rättigheter med avseende på varje transportsätt på samtliga officiella EU-språk. Gratisbroschyrer som upplyste de resande om deras rättigheter delades också ut, och affischer på samma tema sattes upp på alla järnvägsstationer och flygplatser i medlemsstaterna. Kommissionen har beslutat att förlänga denna kampanj fram till 2014.

2.6   Kollektiva transporter präglas emellertid fortfarande av skillnader mellan passagerare och transportörer med avseende på informationstillgång, kompetens och situation. Man kan inte undgå att få intrycket av att många resenärer fortfarande inte är helt medvetna om sina rättigheter eller vid behov inte vet hur de ska göra dem gällande eller utnyttja dem på ett ändamålsenligt sätt. Kommissionens studier och enkäter visar att när det gäller tvister avseende ett belopp på under 1 000 euro kräver endast en EU-konsument av fem skadestånd vid domstol på grund av de höga kostnaderna och de komplexa och långa förfarandena.

2.7   Enligt kommissionen tillämpar de nationella myndigheterna dessutom fortfarande sin lagstiftning på olika sätt, vilket skapar förvirring hos såväl passagerarna som transportföretagen samt snedvridningar på marknaden.

2.8   Kommissionen har följaktligen för avsikt att stärka genomförandet av de nuvarande bestämmelserna och vid behov förbättra dem. I detta syfte har kommissionen just inlett ett offentligt samråd om en eventuell översyn om förordningen om flygpassagerares rättigheter.

3.   Innehållet i meddelandet

3.1   I meddelandet sammanfattas de rättigheter och principer som gäller för samtliga kollektiva tranportsätt. Man pekar på de luckor som skulle kunna fyllas, och man har för avsikt att undanröja de hinder som ligger i vägen för att medborgarna på ett effektivt sätt ska kunna utöva sina rättigheter i enlighet med EU-lagstiftningen.

3.2   I meddelandet lyfter man fram tre centrala principer: icke-diskriminering, korrekt, tillgänglig information i god tid samt omedelbar och proportionerlig assistans. Detta leder fram till följande tio specifika rättigheter som, ur en mer intermodal synvinkel, gäller för samtliga tranportsätt:

1)

Rätt till icke-diskriminering i fråga om tillgång till transport.

2)

Rätt till rörlighet: tillgänglighet och assistans utan extra kostnad för passagerare med funktionshinder och passagerare med nedsatt rörlighet.

3)

Rätt till information före köp och under de olika delarna av en resa, framför allt vid störningar.

4)

Rätt att avstå från att resa (ersättning för hela biljettpriset) när resan inte genomförs som planerat.

5)

Rätt att begära att transportavtalet fullgörs vid störningar (ombokning via annan resväg och annan ombokning).

6)

Rätt till assistans vid kraftiga förseningar vid avresa eller vid knutpunkter.

7)

Rätt till kompensation under vissa omständigheter.

8)

Rätt till transportföretags skadeståndsansvar med avseende på passagerare och deras bagage.

9)

Rätt till ett snabbt och tillgängligt system för hantering av klagomål.

10)

Rätt till fullständig tillämpning och effektivt genomförande av EU-lagstiftningen.

3.3   Även om villkoren och reglerna för tillämpning varierar och utvecklas i enlighet med de olika transportsättens särdrag, är huvudsyftet hädanefter att se till att reglerna är lätta att förstå och att konsolidera tillämpningen och kontrollen med avseende på alla transportsätt i syfte att säkerställa en enhetlig strategi på detta område.

3.4   För att förbättra skyddet av passagerare utanför EU:s gränser kommer frågor som rör passagerares rättigheter att tas upp i bilaterala och internationella avtal.

4.   Allmänna kommentarer

4.1   EESK ser positivt på att kommissionen har inlett en politik för att införa en uppsättning rättigheter och villkor för passagerare som är gemensamma eller jämförbara för alla kollektiva transportmedel och som motsvarar såväl fördragets mål i fråga om konsumentskydd (avdelning XV artikel 169 i EUF-fördraget) som riktlinjerna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och EU-domstolens rättspraxis.

4.2   I kommissionens dokument samlas och sammanfattas alla bestämmelser och föreskrifter som redan finns i fråga om passagerares rättigheter vad avser kollektiva transporter, vilket kommittén stöder, men vi beklagar bristen på sifferuppgifter som rör de hinder som konstaterats.

4.3   EESK stöder alla åtgärder som kan undanröja de problem som hindrar medborgarna från att utöva sina rättigheter effektivt, och vi välkomnar kommissionens planerade åtgärder för att alla passagerare som färdas med järnväg, flyg, sjö- och vattenvägstransporter, buss och långfärdsbuss ska ha jämförbara rättigheter och villkor, oavsett vilka transportsätt som används.

4.4   Ett vanligt problem är att information om passagerares rättigheter och skyldigheter saknas eller är bristfällig eller obegriplig, såväl vid biljettinköpet som före resan och, i händelse av störningar, under resan.

4.5   För att alla passagerare ska få tydlig information om sina rättigheter föreslår EESK att alla passagerare, i samband med att resan bokas eller biljetten köps, via en internetsida och genom tryckt information på resehandlingen, på ett tydligt, kortfattat, begripligt och lättillgängligt sätt, tillgängligt också för funktionshindrade, informeras om var de kan få relevant information, antingen i form av broschyrer som ska lämnas ut på försäljningsstället eller via internet. Den informationskampanj för passagerare som kommissionen lanserade 2010 bör fortsätta i nära samarbete med konsumentorganisationer.

4.6   För övrigt kvarstår avsevärda skillnader mellan de olika transportsätten, till nackdel för användaren, i huvudsak vad avser flygtransport. EESK konstaterade i sitt förberedande yttrande i frågan (1) att flygpassagerarnas rättigheter på vissa områden släpar efter bestämmelserna för andra transportsätt, och ansåg att man borde

klargöra hur omfattande rätten till assistans är,

förbättra informationen till passagerarna, också under resans gång,

utvidga rätten till information så att den gäller även vid gaten,

definiera omfattningen av vad som avses med ”extraordinära omständigheter”,

tillsammans med företrädare för funktionshindrade utarbeta riktlinjer för att klargöra definitionerna i förordning 1107/2006 om rättigheter för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet och förbättra genomförandet,

definiera de aspekter som ligger till grund för det slutgiltiga priset,

införa en skyldighet att ge drabbade passagerare ersättning om ett flygbolag försätter sig i konkurs i enlighet med principen om ”solidariskt ansvar”, så att passagerarna kan åka hem med andra flygbolag, samt upprätta en fond som kan användas för att ge ersättning till passagerare,

skapa en möjlighet att utan kostnad överlåta resekontraktet på någon annan.

Alla dessa bestämmelser bör också tillämpas på andra transportsätt om de inte redan finns.

4.7   De tio specifika rättigheter som nämns i meddelandet utgör en relevant grund för hjälp till passagerare att se vad de kan betrakta som minimikvalitet i fråga om transporter, och att hjälpa transportföretagen att tillämpa EU-lagstiftningen på ett konsekventare och effektivare sätt.

4.8   EESK anser dock att de nämnda tio rättigheterna bör kompletteras med ytterligare tre rättigheter:

1)

Rätten till skydd och säkerhet, som bör omfatta såväl transportmedlens tekniska säkerhet som passagerarnas säkerhet.

2)

Rätten till en kvalitet, komfort och tillgänglighet som uppfyller vissa miniminormer samt till förhandsinformation från transportföretaget vid överbokning. EESK påminner om att kommissionen i sitt meddelande COM(2009) 490 final ”Handlingsplan för rörlighet i städer” sade sig vilja komplettera lagstiftningen med gemensamma kvalitetsindikatorer i syfte att skydda rörelsehindrades och andra resenärers rättigheter.

3)

Rätten till att transportföretagen iakttar principen om bevarande, skydd och förbättring av miljön i enlighet med fördraget.

4.9   På grundval av dessa 13 rättigheter bör motsvarande nu gällande lagar ses över. I samband med detta bör kända problem, t.ex. hinder för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet, bristen på insyn i kostnadsstrukturen, bristande eller obegriplig information, oklara och komplicerade överklagandeförfaranden, otillräcklig ekonomisk ersättning, alltför långa handläggningstider för reklamationer osv. analyseras och undanröjas.

4.10   I meddelandet konstaterar kommissionen själv att offentliggörandet av granskningar av operatörernas prestationsförmåga och undersökningar av kundnöjdheten bland passagerarna skulle underlätta en enhetlig övervakning och ett enhetligt genomförande från de nationella tillsynsorganens sida. EESK förespråkar en sådan utvärdering och anser att företrädare för alla berörda parter bör involveras i en analys av behoven och i en utvärdering av prestationsförmågan och respekten för passagerarnas rättigheter.

4.11   EESK föreslår därför att man inrättar ett system för regelbunden utvärdering i syfte att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i transporttjänsterna och deras anpassning till skiftande passagerarbehov och kontrollera respekten för passagerarnas rättigheter. Man måste på EU-nivå fastställa förfarandena för utbyte, jämförelse och samordning och inrätta ett oberoende utvärderingsförfarande, med respekt för subsidiaritetsprincipen, genom att i dialog med företrädare för de berörda aktörerna, framför allt organisationer som företräder passagerarna (inklusive passagerare med funktionshinder och nedsatt rörelseförmåga) utarbeta en harmoniserad utvärderingsmetod på EU-nivå grundad på gemensamma indikatorer.

4.12   EESK stöder kommissionens avsikt att inte som hittills begränsa sig till sektorsvisa åtgärder, utan att eftersträva en intermodal strategi, med beaktande av användarnas behov av rörlighet och förflyttning, oavsett vilka transportsätt de använder eller kombinerar, i syfte att säkerställa en intermodal kontinuitet. Bara genom ökad harmonisering av passagerarnas rättigheter kan man undvika konkurrenssnedvridning mellan de olika transportsätten.

4.13   För merparten av de luckor och brister som påpekas i meddelandet hänvisas till antingen konsekvensanalysen i samband med översynen av förordningen om lufttrafiktjänster, där eventuella tvingande åtgärder rekommenderas, eller till frivilliga avtal med transportföretagen. EESK efterlyser en mer beslutsam attityd till förmån för tvingande åtgärder.

4.14   Kommittén beklagar att det inte i meddelandet sägs något om de rättigheter och befogenheter som de organisationer som företräder passagerarna har. Dessa organisationer har de största möjligheterna att informera och stödja medborgarna i utövandet av deras rättigheter, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionshinder och med nedsatt rörelseförmåga.

4.15   I fråga om reklamationer bör passagerarna få tydlig information om hur och var de ska lämna in reklamationer, och hur man överklagar. Kommittén föreslår att alla transportföretag använder en standardiserad e-postadress för alla reklamationer (reklamationer@…) som komplement till andra sätt att framföra klagomål (brev, inlämning via återförsäljare osv.). Dessutom bör en obligatorisk maximal svarstid fastställas.

4.16   EESK anser att meddelandet bör kompletteras med detaljer rörande passagerares möjligheter att överklaga till nationella och europeiska organ med besluträtt och tvångsmedel om inte en reklamation eller ett klagomål beaktas. Rätten till överklagan får inte i något fall kopplas till det pris som betalats för transporten.

4.17   EESK erinrar om att rätten att kräva skadestånd ofta är teoretisk, särskilt när det gäller småmål, på grund av de praktiska svårigheterna att utöva denna rättighet. Eftersom det är viktigt att överklagandeförfarandena inte är så komplicerade eller kostsamma att människor blir avskräckta, förespråkar EESK en mer generaliserad användning av förfaranden för tvistlösning utanför domstol, utan att man för den skulle fråntar passagerarnas deras rätt att väcka talan inför domstol.

4.18   EESK har noterat (i yttrande CESE 803/2012) att det nu finns en möjlighet att använda systemen för alternativ tvistlösning vid kollektiva tvister, som ett första steg i riktning mot inrättandet av en rättslig mekanism för kollektiv prövning inom EU. Kommittén rekommenderar dock att denna möjlighet tydligt fastställs i en rättsakt, och att man på ett lämpligt sätt redogör för mekanismens struktur.

Bryssel den 23 maj 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EUT C 24, 28.1.2012, s. 125–130.