11.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 380/81

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 augusti 2009”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld” (KOM(2009)0433),

—

med beaktande av konferensen ”Bortom BNP”, som anordnades av parlamentet, kommissionen, Romklubben, Världsnaturfonden (WWF) och OECD i Bryssel i november 2007,

—

med beaktande av kommissionens rapport om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling (Stiglitz-rapporten), som lades fram den 14 september 2009,

—

med beaktande av det globala initiativet till undersökning av ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi (TEEB-undersökningen), som antogs av G8+5-ledarna i juni 2007, och dess offentliggjorda resultat 2009 och 2010,

—

med beaktande av Stern-rapporten om klimatförändringarnas ekonomi, ”Review on the Economics of Climate Change”, som offentliggjordes den 30 oktober 2006,

—

med beaktande av Istanbuldeklarationen som undertecknades vid OECD:s andra världsforum om statistik, kunskap och politik den 30 juni 2007,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2009, den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010,

—

med beaktande av rådets (ekonomiska och finansiella frågor) slutsatser av den 10 november 2009,

—

med beaktande av rådets (miljö) slutsatser av den 23 oktober 2009 om en eko-effektiv ekonomi inom ramen för Lissabonagendan efter 2010 och EU-strategin för hållbar utveckling,

—

med beaktande av kommissionens förslag till förordning om europeiska miljöräkenskaper (KOM(2010)0132),

—

med beaktande av Europa 2020-strategins integrerade riktlinjer för europeisk ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, som kommissionen lade fram den 27 april 2010,

—

med beaktande av meddelandena ”Styrelseformerna i EU: Bättre lagstiftning” (KOM(2002)0275), ”En strategisk översyn av programmet ’Bättre lagstiftning’ inom Europeiska unionen” (KOM(2006)0689), ”Den andra strategiska översynen av programmet ’Bättre lagstiftning’ i Europeiska unionen” (KOM(2008)0032), samt ”Tredje strategiska översynen av programmet ’Bättre lagstiftning’ i Europeiska unionen” (KOM(2009)0015),

—

med beaktande av EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion (KOM(2008)0397),

—

med beaktande av befintlig statistik såsom EU-SILC, Europeiska arbetskraftsundersökningen, Eurobarometer, Europeiska undersökningen av medborgarnas värderingar och Europeiska socialundersökningen,

—

med beaktande av Europeiska undersökningen om livskvalitet (EQLS), samordnad av Eurofound, som ger en övergripande bild av livskvaliteten och levnadsvillkoren i de europeiska länderna (där alla EU-medlemsstater och kandidatländer ingår) med över 120 indikatorer som ger jämförbara data i länderna (1),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 10 mars (2) och den 16 juni 2010 (3) om Europa 2020-strategin, sin resolution av den 8 oktober 2009 (4) om G20-toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009, sin resolution av den 15 juni 2006 (5) om den reviderade strategin för en hållbar utveckling och sin resolution av den 24 april 2008 (6) om grönboken om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling (A7-0175/2011), och av följande skäl:

A.

Behovet av förbättrade uppgifter och indikatorer för att komplettera BNP när det gäller övergripande samhällsutveckling erkänns i allt högre grad av samtliga internationella institutioner.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld” som ett kompletterande verktyg som kan bidra till bättre politisk analys och diskussion.

2.

Europaparlamentet betonar att BNP är en indikator på ekonomisk marknadsaktivitet som har blivit det globala riktmärke som används av politiska beslutsfattare i hela världen. Parlamentet understryker att BNP är ett mått på produktion och inte ett mått på miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet, social integration eller samhällsutveckling i allmänhet. Parlamentet betonar vidare att det kan vara vilseledande i det avseendet att avhjälpande åtgärder efter vissa händelser, såsom olyckor och naturkatastrofer, behandlas som fördelar och inte som kostnader.

3.

Europaparlamentet konstaterar att det utöver mätningen av ekonomisk utveckling och produktivitet finns andra indikatorer som påverkar och förklarar ett lands levnadsstandard och att detta inte har kvantifierats hittills, trots att det finns relevanta indikatorer.

4.

Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla fler indikatorer för att mäta ekonomiska framsteg och samhällsutveckling på medellång och lång sikt. Parlamentet begär att det tas fram tydliga och mätbara indikatorer där hänsyn tas till klimatförändringar, biologisk mångfald, resurseffektivitet och social integration. Parlamentet begär vidare att indikatorer tas fram som bättre lyfter fram hushållens perspektiv och visar inkomst, konsumtion och välstånd.

5.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att lägga fram ett index för miljöbelastning jämsides med BNP, vilket inledningsvis ska omfatta följande viktiga delar av miljöpolitiken: ”klimatförändring och energianvändning”, ”natur och biologisk mångfald”, ”luftföroreningar och hälsoeffekter””vattenanvändning och vattenförorening” samt ”avfallsproduktion och resursutnyttjande”.

6.

Europaparlamentet förväntar sig att en övergång till bredare och mer hållbara indikatorer även kommer att ge en mer systematisk betoning av sociala och miljömässiga faktorer i utvecklingsländer, såsom klimatförändringar, biologisk mångfald, hälsa, utbildning och styrelseformer, för att på så sätt kunna rikta utvecklingspolitiken till de fattigaste och mest missgynnade grupperna. Parlamentet understryker att dessa indikatorer bör vara förenliga och överensstämmande med befintliga globala initiativ, såsom FN:s index över mänsklig utveckling.

7.

Europaparlamentet understryker behovet av att mäta livskvaliteten i samhället. Parlamentet anser att uppnåendet och bevarandet av livskvaliteten innefattar viktiga och gemensamt överenskomna faktorer, såsom hälsa, utbildning, kultur, sysselsättning, bostäder, miljöförhållanden m.m. Parlamentet anser att indikatorer som mäter sådana faktorer bör ges en större roll, och föreslår att man i vidareutvecklingen av både kvalitativa och kvantitativa parametrar bygger på de indikatorer i Europeiska undersökningen om livskvalitet som omfattar huvudområdena för livskvalitet.

8.

Europaparlamentet noterar de åtgärder och instrument som antagits på EU-nivå för att kunna mäta och analysera eventuella konsekvenser av lagstiftningsinitiativ för framsteg. Hit hör konsekvensbedömningar, inklusive kostnadsnyttoanalyser och analyser av förhållandet mellan kostnader och effektivitet samt analyser utgående från flera olika kriterier, samt riskbedömningar, uppgiftsinsamling, statistik, miljöräkenskaper, ekonomiska räkenskaper, politiska analyser på olika nivåer inom politiken, rapporter om övervakningen av genomförandet och kontrollen av efterlevnaden samt översyner som gjorts inom olika områden av unionslagstiftningen. Parlamentet ställer sig helhjärtat bakom upprättandet av ett stabilt regelverk för europeiska miljöräkenskaper och ser det som ett positivt steg i ”Bortom BNP”-processen.

9.

Europaparlamentet noterar att man internationellt sett alltmer börjat erkänna BNP:s begränsning som indikator för samhällsutveckling, naturresurser och ekosystemtjänster, stora förändringar som de som uppstår till följd av klimatförändringarna samt en hållbar utveckling. Parlamentet uppmärksammar att man inom olika instanser, exempelvis FN:s utvecklingsprogram, Världsbanken, OECD och kommissionen, kommit långt med att utveckla indikatorer för mätning och analys av framsteg.

10.

Europaparlamentet betonar att man måste komma överens om ett systematiskt tillvägagångssätt för att inrätta ett konsekvent ”Bortom BNP”-system för att bidra till bättre politisk analys och diskussion.

11.

Europaparlamentet framhåller att utmaningen består i att få fram en tydlig och begriplig uppsättning indikatorer som samtidigt är teoretiskt konsekventa, politiskt relevanta och empiriskt mätbara samt garanterar jämförelse mellan länder och regioner. Parlamentet påpekar att det här är ett arbete som måste utföras i nära samarbete med andra relevanta institutioner och organisationer.

12.

Europaparlamentet framhåller behovet av att ta fram tillförlitlig, harmoniserad och aktuell statistik och att samla in serier av uppgifter och indikatorer som täcker en lång period och som kan användas för att planera den framtida utvecklingen och utforma politiken. Parlamentet rekommenderar att de olika databaser som förvaltas av myndigheterna används och kombineras bättre och att liknande metoder och gemensamma standarder, definitioner, klassifikationer och redovisningsregler används i alla medlemsstater, så att man garanterar uppgifternas kvalitet och möjligheterna att jämföra dem. Insamlingen och behandlingen av uppgifter bör ske i enlighet med principerna om yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, statistisk sekretess och kostnadseffektivitet, samtidigt som frågor om uppgiftsskydd beaktas på ett korrekt sätt. Parlamentet anser att Eurostat bör spela en viktig roll i denna process.

13.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.