MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar /* KOM/2011/0681 slutlig */
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1........... Inledning......................................................................................................................... 4 1.1........ Ansvarsfullt företagande ligger i
företagens intresse…...................................................... 4 1.2........ …och i hela samhällets intresse....................................................................................... 4 1.3........ Varför en sådan strategi nu?............................................................................................ 5 2........... EU-politikens konsekvenser för
företagens sociala ansvar................................................ 5 3........... En aktuell syn på företagens
sociala ansvar...................................................................... 7 3.1........ En ny definition............................................................................................................... 7 3.2........ Internationellt erkända principer
och riktlinjer................................................................... 7 3.3........ Ett mångfacetterat perspektiv.......................................................................................... 8 3.4........ Myndigheters och andra aktörers roll.............................................................................. 8 3.5........ Företagens sociala ansvar och
initiativet för socialt entreprenörskap................................. 8 3.6........ Företagens sociala ansvar och den
sociala dialogen.......................................................... 9 4........... En handlingsplan för 2011–2014..................................................................................... 9 4.1........ Synliggöra företagens sociala ansvar
och sprida god praxis.............................................. 9 4.2........ Stärka och mäta förtroendet för
företagen..................................................................... 10 4.3........ Bättre självreglering och
samreglering............................................................................ 10 4.4........ Belöna ansvarsfullt företagande..................................................................................... 11 4.4.1..... Konsumentpolitik.......................................................................................................... 11 4.4.2..... Offentlig upphandling.................................................................................................... 11 4.4.3..... Investeringar................................................................................................................. 12 4.5........ Bättre information från företagen om
sociala och miljömässiga hänsyn............................. 12 4.6........ Mer av företagens sociala ansvar i
utbildning och forskning............................................ 13 4.7........ Vikten av nationella, regionala och
lokala åtgärder......................................................... 13 4.8........ Bättre överensstämmelse mellan
europeiska och globala strategier för företagens sociala ansvar 14 4.8.1..... Fokus på internationellt erkända
principer och riktlinjer för ansvarsfullt företagande........ 14 4.8.2..... FN:s vägledande principer om företag
och mänskliga rättigheter..................................... 15 4.8.3..... Företagens sociala ansvar i
relationerna med andra länder och regioner i världen............ 15 5........... Slutsatser...................................................................................................................... 16
1.
Inledning
Europeiska kommissionen har tidigare
definierat företagens sociala ansvar som ”ett begrepp som innebär att företagen
på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet
och i sin samverkan med intressenterna”[1]. Företagens sociala ansvar avser företagens
insatser utöver deras rättsliga skyldigheter gentemot samhället och när det
gäller miljön. Vissa regleringsåtgärder kan bidra till att skapa
förutsättningar för att företagen frivilligt tar sitt sociala ansvar.
1.1.
Ansvarsfullt företagande ligger i företagens
intresse…
Ett strategiskt synsätt på socialt
ansvarstagande blir allt viktigare för företagens konkurrenskraft. Det kan ge
fördelar när det gäller riskhantering, kostnadsbesparingar, tillgång till
kapital, kundrelationer, personalförvaltning och innovationsförmåga[2]. Ansvarsfullt företagande kräver medverkan av
både interna och externa aktörer, och detta gör att företagen bättre kan
förutse och dra nytta av snabba förändringar i samhällsförväntningar och affärsmiljön.
Det kan därför fungera som motor för att utveckla nya marknader och tillväxtmöjligheter. Genom socialt ansvarstagande kan företagen bygga
långsiktigt förtroende bland arbetstagare, konsumenter och allmänheten som en
utgångspunkt för hållbara affärsmodeller. Ökat förtroende bidrar i sin tur till
att skapa en miljö där företagen kan innovera och växa.
1.2.
…och i hela samhällets intresse
Genom socialt ansvarstagande kan företagen i betydande
utsträckning bidra till att uppnå de mål som fastställs i EU:s fördrag om en
hållbar utveckling och en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Företagens
sociala ansvar stöder målen smart, hållbar tillväxt för alla i Europa
2020-strategin, även målet att 75 % ska vara sysselsatta[3]. Ansvarsfullt företagande är
särskilt viktigt när företag i den privata sektorn tillhandahåller samhällstjänster.
Att bidra till att mildra de sociala konsekvenserna av den aktuella ekonomiska krisen,
även förlorade arbetstillfällen, är en del av företagens sociala ansvar. Ansvarsfullt
företagande ger en uppsättning värderingar som kan ligga till grund för ett samhälle
med minskade klyftor och vara en utgångspunkt för övergången till ett hållbart
ekonomiskt system.
1.3.
Varför en sådan strategi nu?
Rådet och Europaparlamentet har båda uppmanat
kommissionen att vidareutveckla sin politik för företagens sociala ansvar[4]. I Europa 2020-strategin har kommissionen
åtagit sig att förnya EU:s strategi för företagens sociala ansvar. Enligt
meddelandet från 2010 om industripolitiken ska kommissionen lägga fram ett nytt
politiskt förslag om ansvarsfullt företagande[5].
I inremarknadsakten sägs att kommissionen ska lägga fram ett nytt meddelande om
företagens sociala ansvar före utgången av 2011[6]. Den ekonomiska krisen och dess sociala
konsekvenser har i viss mån skadat konsumenternas förtroende för företagen.
Allmänhetens uppmärksamhet har riktats mot företagens sociala och etiska
uppträdande. Genom förnyade insatser för att främja företagens sociala ansvar
syftar kommissionen nu till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt,
ansvarsfullt företagande och varaktiga nya arbetstillfällen på medellång och
lång sikt.
2.
EU-politikens konsekvenser för företagens sociala
ansvar
Kommissionen har spelat en pionjärroll i
utvecklingen av den offentliga politiken för att främja ansvarsfullt
företagande sedan grönboken från 2001[7]
och inrättandet av ett europeiskt flerpartsforum om företagens sociala ansvar. Kommissionen
offentliggjorde 2006 en ny policy som innebar ett starkt stöd till den
europeiska alliansen för företagens sociala ansvar[8], som är ett näringslivslett
initiativ. Där fastställdes åtta prioriterade insatsområden för EU – informationsinsatser
och utbyte av bästa praxis, stöd till flerpartsinitiativ, samarbete med
medlemsstaterna, konsumentinformation och öppenhet och insyn, forskning,
utbildning, små och medelstora företag samt den internationella dimensionen av
företagens sociala ansvar. Denna politik har bidragit till att nå
framsteg när det gäller företagens sociala ansvar. Indikatorer på detta är: –
Antalet företag i EU som har anslutit sig till de
tio principerna för ansvarsfullt företagande i FN:s globala överenskommelse (Global
Compact) har ökat från 600 under 2006 till över 1 900 under 2011. –
Antalet organisationer med anläggningar registrerade
enligt EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning EMAS (Environmental
Management and Audit Scheme) har ökat från 3 300 under 2006 till över 4 600
under 2011[9]. –
Antalet företag i EU som ingår gränsöverskridande företagsavtal
i frågor som arbetsnormer med arbetstagarorganisationer på europeisk eller
global nivå har ökat från 79 under 2006 till över 140 under 2011. –
Antalet medlemmar i Business Social Compliance
Initiative – ett europeiskt företagsinitiativ som syftar till att förbättra
arbetsförhållandena i leverantörskedjorna – har ökat från 69 under 2007 till
över 700 under 2011. –
Antalet europeiska företag som publicerar
hållbarhetsrapporter enligt riktlinjerna i Global Reporting Initiative har ökat
från 270 under 2006 till över 850 under 2011. Genom den europeiska alliansen för företagens
sociala ansvar har ledande företag utarbetat en rad praktiska verktyg för
viktiga frågor[10].
Omkring 180 företag har uttryckt sitt stöd för alliansen. Nationella
arbetsgivarorganisationer stöder också alliansen och har vidtagit en rad
åtgärder för att främja ansvarsfullt företagande. Ändå kvarstår viktiga utmaningar. Det finns
fortfarande många företag i EU som inte har låtit sin verksamhet och
kärnstrategi genomsyras av socialt ansvarstagande och miljötänkande. Kritiska
röster höjs fortfarande mot den lilla minoritet europeiska företag som agerar i
strid med de mänskliga rättigheterna och inte följer grundläggande
arbetsnormer. Endast 15 av de 27 EU-länderna har en nationell ram för att
främja ansvarsfullt företagande[11]. Kommissionen har identifierat en rad faktorer
som kommer att bidra till att öka politikens genomslagskraft ytterligare. Det gäller
bland annat följande: –
Behovet av ett balanserat angreppssätt som innebär
att flera aktörer medverkar och att företagens, medlemsstaternas och andra
berörda parters synpunkter beaktas. –
Behovet av att förtydliga vad som förväntas av
företagen och se till att EU:s definition av företagens sociala ansvar följer
aktuella internationella principer och riktlinjer. –
Behovet av att ekonomiskt belöna ansvarsfullt
företagande, även genom investeringspolitik och offentlig upphandling. –
Behovet av att beakta självreglering och
samreglering, som är viktiga arbetsmetoder för företagen när det gäller att ta
sitt sociala ansvar. –
Behovet av att behandla frågan om företagens
öppenhet kring sociala frågor och miljöfrågor ur alla berörda aktörers
perspektiv, även företagens egna. –
Behovet av att ge mänskliga rättigheter större utrymme,
eftersom detta har blivit en allt viktigare aspekt av företagens sociala ansvar. –
Behovet av att erkänna den roll som kompletterande
lagstiftning har när det gäller att skapa bättre förutsättningar för företag
som frivilligt tar sitt sociala ansvar. Detta meddelande ger en aktuell syn på företagens
sociala ansvar och innehåller en ny definition och en ny handlingsplan.
Meddelandet bygger på policyn från 2006 men innehåller även nya byggstenar som kan
bidra till ökad genomslagskraft för politiken. Syftet är att hävda EU:s globala
inflytande i detta avseende och ge EU bättre möjligheter att främja sina
intressen och värderingar i relationerna med andra regioner och länder. Det
kommer också att bidra till att vägleda och samordna EU-ländernas politik och
därigenom minska risken för avvikande strategier som skulle kunna innebära
ökade kostnader för företag som är verksamma i flera EU-länder.
3.
En aktuell syn på företagens sociala ansvar
3.1.
En ny definition
Kommissionen ger
en ny definition av företagens sociala ansvar som ”företagens ansvar för den
egna verksamhetens konsekvenser för samhället”. En förutsättning för detta är
att tillämplig lagstiftning och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter
följs. För att till fullo ta sitt sociala ansvar bör företagen införa en
process som innebär att de tillsammans med sina intressenter ser till att
socialt ansvarstagande, miljötänkande, etik, respekt för mänskliga rättigheter och
ett konsumentperspektiv genomsyrar företagets verksamhet och kärnstrategi.
Syftet med detta är att –
i största möjliga mån skapa gemensamma värden för
ägarna/aktieägarna samt för andra berörda parter och samhället i stort, och –
fastställa, förebygga och mildra eventuella
negativa konsekvenser. Hur komplex denna
process blir beror på faktorer som företagets storlek och verksamhetens natur.
För de allra flesta små och medelstora företagen, särskilt mikroföretagen,
kommer detta arbete även i fortsättningen att ske informellt och intuitivt. För att i största
möjliga utsträckning skapa gemensamma värden uppmuntras företagen att anlägga
ett långsiktigt, strategiskt perspektiv på socialt ansvarstagande och att
utforska möjligheterna att utveckla innovativa produkter, tjänster och
affärsmodeller som bidrar till välbefinnande i samhället och leder till bättre
och mer produktiva arbetstillfällen. Storföretag och
företag där risken är särskilt stor att verksamheten får negativa konsekvenser
bör göra riskbaserade företagsbesiktningar, även i leverantörskedjan. Därigenom
kan man lättare fastställa, förebygga och mildra eventuella negativa
konsekvenser. Vissa typer av
företag, t.ex. kooperativ, ömsesidiga bolag och familjeföretag, har ägar- och
styrningsstrukturer som kan vara särskilt mottagliga för principerna om
ansvarsfullt företagande.
3.2.
Internationellt erkända principer och riktlinjer
För företag som anlägger ett formellt
perspektiv på socialt ansvarstagande – särskilt storföretag – finns auktoritativ
vägledning genom internationellt erkända principer och riktlinjer, bland annat OECD:s
nyligen uppdaterade riktlinjer för multinationella företag, de tio principerna
i FN:s Global Compact, den vägledande ISO-standarden om socialt ansvarstagande (ISO
26000), ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik samt
FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Dessa
internationellt erkända principer och riktlinjer utgör en förstärkt global ram
för ansvarsfullt företagande som hela tiden utvecklas. EU:s politik för att
främja företagens sociala ansvar bör anpassas till denna ram.
3.3.
Ett mångfacetterat perspektiv
Enligt dessa principer och riktlinjer omfattar
företagens sociala ansvar åtminstone mänskliga rättigheter, arbets- och
anställningsförhållanden (t.ex. utbildning, mångfald, jämställdhet och
arbetsmiljö), miljöfrågor (t.ex. biologisk mångfald, klimatförändringar, resurseffektivitet,
livscykelbedömningar och förebyggande av föroreningar) och åtgärder mot mutor
och korruption. Delaktighet i samhället och samhällsutveckling, integration av
människor med funktionsnedsättning och främjande av konsumenternas intressen (även
integritetsskydd) ingår också i företagens sociala ansvar. Att främja socialt
ansvarstagande och miljötänkande i leverantörskedjan och lämna icke-finansiell
information anses vara viktiga övergripande frågor. Kommissionen har antagit ett
meddelande om EU-politik och frivilligarbete, där anställdas frivilligarbete erkänns
som ett uttryck för företagens sociala ansvar[12]. Kommissionen främjar också de tre principerna
för god skatteförvaltning – dvs. öppenhet och insyn, informationsutbyte och
rättvis skattekonkurrens – i relationerna mellan olika stater. Företagen
uppmanas även där så är lämpligt att arbeta för genomförandet av dessa
principer.
3.4.
Myndigheters och andra aktörers roll
Det är företagen
själva som bör leda utvecklingen av ansvarsfullt företagande. Myndigheterna bör
ha en stödjande roll genom en smart uppsättning av frivilliga policyåtgärder och
eventuellt kompletterande lagstiftning t.ex. för att främja öppenhet och insyn,
skapa marknadsincitament för ansvarsfullt företagande och införa mekanismer för
företagens redovisningsskyldighet. Företagen måste ges tillräcklig flexibilitet
för att kunna innovera och utveckla en strategi för socialt ansvarstagande som passar
deras förhållanden. Många företag vill dock gärna ha myndighetsstödda principer
och riktlinjer, både som riktmärke för företagets policy och resultat och för
att skapa likvärdiga villkor. Arbetstagarorganisationer och det civila
samhällets organisationer identifierar problem, utövar påtryckningar för att få
till stånd förbättringar och kan samarbeta med företagen för att få fram
gemensamma lösningar. Konsumenter och investerare kan via marknaden belöna
socialt ansvarstagande företag genom sina konsumtions- och investeringsbeslut. Medierna
kan lyfta fram både positiva och negativa effekter av företagens uppträdande. Myndigheterna
och dessa andra aktörer bör själva visa socialt ansvarstagande, även i
kontakterna med företagen.
3.5.
Företagens sociala ansvar och initiativet för
socialt entreprenörskap
Socialt
ansvarstagande är en fråga som angår alla företag. Detta meddelande antas
tillsammans med ett kompletterande men åtskilt initiativ för socialt
entreprenörskap (Social Business Initiative – SBI). Initiativet ska stödja
företag vars främsta syften uttryckligen är sociala och miljörelaterade, som plöjer
ner vinsten för detta ändamål och vars interna organisation avspeglar
samhällsmålen[13].
Initiativet handlar om de förutsättningar som krävs för att socialt företagande
och social innovation ska kunna utvecklas och bidra till EU:s sociala
marknadsekonomi.
3.6.
Företagens sociala ansvar och den sociala dialogen
Under de senaste åren har flera sektorskommittéer
inom den sociala dialogen främjat god praxis och utarbetat riktlinjer på
området[14].
Kommissionen stöder initiativ av detta slag och har konstaterat att
ansvarsfullt företagande bidrar till och kompletterar den sociala dialogen. Innovativa och effektiva riktlinjer har också utvecklats genom gränsöverskridande
företagsavtal som ingåtts mellan företagen och arbetstagarorganisationer på
europeisk och global nivå[15].
EU stöder aktivt sådana avtal och kommer att skapa en sökbar databas med
information om sådana avtal.
4.
En handlingsplan för 2011–2014
I denna handlingsplan gör kommissionen egna
åtaganden och föreslår åtaganden för företagen, EU-länderna och andra berörda
parter. Kommissionen kommer vid genomförandet av denna handlingsplan hela tiden
att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särdrag, särskilt deras
begränsade resurser, och undvika att skapa onödig administrativ belastning.
4.1.
Synliggöra företagens sociala ansvar och sprida god
praxis
Genom offentligt
erkännande av företagens insatser för socialt ansvarstagande kan EU bidra till
att sprida god praxis, främja ömsesidigt lärande och uppmuntra fler företag att
utveckla egna strategier för ansvarsfullt företagande. Kommissionen kommer med
utgångspunkt i de initiativ som tas i olika EU-länder att stödja
kapacitetsuppbyggnad inom intresseorganisationer för små och medelstora företag
för att förbättra rådgivningen i frågor som rör socialt ansvarstagande och
tillgången till sådan rådgivning för små och medelstora företag. Kommissionen har infört en rad olika program
för att tillsammans med företagen och andra berörda aktörer behandla kritiska
sociala frågor och miljöfrågor[16].
Ytterligare samarbete med företagen kommer att vara viktigt för genomförandet
av Europa 2020-strategin. Kommissionen kommer därför att främja dialog med
företag och andra berörda aktörer i frågor som anställbarhet, förändringar i
befolkningsstrukturen och ett aktivt åldrande[17]
och problem på arbetsplatsen (bland annat när det gäller hantering av mångfald,
jämställdhet, utbildning och arbetsmiljö). Man kommer särskilt att inrikta sig
på sektorsvisa strategier och på att sprida ansvarsfullt företagande genom hela
leverantörskedjan. CSR Europes initiativ Enterprise 2020 är ett
exempel på ett näringslivslett initiativ för ansvarsfullt företagande som är
särskilt relevant för EU:s politiska mål. Kommissionen kommer att bidra till
att se över de första resultaten av detta initiativ senast i slutet av 2012 och
fastställa vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Kommissionen avser att 1.
under 2013 inrätta flerpartsforum för ansvarsfullt
företagande i flera sektorer för att företagen, arbetstagarna och andra berörda
parter ska kunna göra offentliga åtaganden i frågor som rör företagens sociala
ansvar och som är relevanta för respektive sektor samt för att gemensamt övervaka
framstegen, och 2.
från och med 2012 införa europeisk märkning för
partnerskap för ansvarsfullt företagande mellan företagen och andra berörda
aktörer.
4.2.
Stärka och mäta förtroendet för företagen
Som alla organisationer, även EU och de
enskilda ländernas regeringar, behöver företagen människors förtroende. Det
europeiska näringslivet bör sikta på att bli en av de grupper av organisationer
i samhället som människor litar mest på. Det finns ofta en klyfta mellan
människors förväntningar och vad de uppfattar som företagens faktiska
uppträdande. Denna klyfta orsakas delvis av att företag uppträder oansvarigt
eller överdriver sina insatser när det gäller miljötänkande eller socialt
ansvarstagande. Ibland har företagen inte riktigt förstått vad de snabba
förändringarna av samhällsförväntningarna innebär, och ibland vet allmänheten helt
enkelt inte vad företagen faktiskt åstadkommit och vilka förutsättningar de har. Kommissionen avser att 3.
ta upp frågan om vilseledande marknadsföring när
det gäller produkternas miljöpåverkan (s.k. ”grönmålning”) i rapporten om
tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder[18] som planeras för 2012 och
undersöka om särskilda åtgärder behöver vidtas, och 4.
inleda en öppen debatt med allmänheten,
näringslivet och andra berörda parter om företagens roll och potential under
2000-talet i syfte att skapa samsyn och delade förväntningar samt regelbundet mäta
undersöker människors förtroende för företagen och attityder till företagens
sociala ansvar.
4.3.
Bättre självreglering och samreglering
Företagen deltar ofta i olika processer för
självreglering och samreglering, till exempel sektorsvisa etiska regler för samhällsfrågor
som är relevanta för sektorn. Sådana processer kan med rätt utformning stödja
företaget och vara ett effektivt sätt att sörja för ansvarsfullt företagande.
Självreglering och samreglering ingår i EU:s program för bättre lagstiftning[19]. Erfarenheten visar att självreglering och
samreglering fungerar bäst om vissa villkor är uppfyllda. Utgångspunkten ska
vara en inledande öppen analys av frågorna där alla berörda aktörer deltar i
närvaro av offentliga organ som kommissionen, som vid behov kan vara
sammankallande. Arbetet ska utmynna i tydliga åtaganden av alla berörda
aktörer, med resultatindikatorer. Objektiva övervakningsmekanismer och
resultatöversyner används och åtagandena kan förbättras vid behov. Det ska
finnas en effektiv mekanism för ansvarsutkrävande för att hantera klagomål om åtagandena
inte följs. Kommissionen avser att 5.
under 2012 tillsammans med företag och andra
berörda aktörer inleda en process för att utarbeta etiska regler för
självreglering och samreglering, vilket bör leda till ett ökat genomslag för ansvarsfullt
företagande.
4.4.
Belöna ansvarsfullt företagande
Tanken att ansvarsfullt företagande gynnar
konkurrenskraften vinner mark, men företagen står fortfarande inför ett dilemma
i de fall då det mest ansvarstagande alternativet åtminstone på kort sikt inte
är det ekonomiskt mest fördelaktiga. EU bör utnyttja sin möjlighet att stärka
marknadsincitamenten för ansvarsfullt företagande genom sin konsument-, upphandlings-
och investeringspolitik.
4.4.1.
Konsumentpolitik
Konsumenternas fokus på frågor som rör
företagens sociala ansvar har ökat under de senaste åren, men det finns
fortfarande betydande hinder – bristande medvetenhet, att produkten ibland kan
bli dyrare och att det kan vara svårt att få tillgång till den information som
behövs för att fatta väl underbyggda beslut. Vissa företag är banbrytande när
det gäller att hjälpa konsumenterna att välja mer hållbara alternativ. Översynen
av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion kan ge en möjlighet
att fastställa nya åtgärder för att underlätta en mer ansvarsfull konsumtion.
4.4.2.
Offentlig upphandling
Kommissionen har haft som vägledande mål att
50 % av all offentlig upphandling senast 2010 ska uppfylla de beslutade
miljökraven. Under 2011 publicerade kommissionen en handbok om socialt
ansvarsfull upphandling, som visar hur sociala hänsyn kan beaktas vid offentlig
upphandling samtidigt som gällande EU-lagstiftning följs[20]. Myndigheterna kan bland annat
vidta aktiva åtgärder för att hjälpa underrepresenterade företag (t.ex. små och
medelstora företag) att få tillgång till marknaden för offentlig upphandling. Medlemsstaterna och myndigheter på alla nivåer
uppmanas att utnyttja alla möjligheter som står till buds med gällande regler
för offentlig upphandling. Miljörelaterade och sociala kriterier bör införlivas
i offentlig upphandling på ett sätt som inte innebär diskriminering av små och
medelstora företag. Dessutom måste fördragets bestämmelser om icke
diskriminering, lika behandling samt öppenhet och insyn följas. Kommissionen avser att 6.
göra det lättare att bättre integrera sociala
aspekter och miljöhänsyn i offentlig upphandling genom översynen av direktiven
om offentlig upphandling under 2011. Detta ska ske utan att den administrativa
belastningen för upphandlande myndigheter och företag ökar och utan att
principen om tilldelning av kontrakt till det ekonomiskt mest fördelaktiga
anbudet undergrävs.
4.4.3.
Investeringar
Med tanke på finanskrisen utarbetar kommissionen
en rad lagförslag för att skapa ökad ansvarsfullhet samt öppenhet och insyn i
finanssystemet. Genom att beakta relevant icke-finansiell information kan
investerarna bidra till en mer effektiv allokering av kapital och bättre uppnå
de mer långsiktiga investeringsmålen. Kommissionen stöder kapacitetsuppbyggnad
hos investerarna så att de bättre kan integrera icke-finansiell information i
investeringsbesluten. Kommissionen uppmanar även företagen att lämna information
om tillämpningen av standarder för god skatteförvaltning. Europeiska kapitalförvaltare och kapitalägare,
särskilt pensionsfonder, uppmanas att ansluta sig till FN:s principer för
ansvarsfulla investeringar. Myndigheterna har ett särskilt ansvar när det gäller
att främja ansvarsfullt företagande inom företag som de äger eller investerar i. Kommissionen avser att 7.
överväga att införa ett krav på att alla investeringsfonder
och finansinstitut ska informera alla sina kunder (privatpersoner, företag och
myndigheter), om eventuella etiska regler eller krav för ansvarsfulla
investeringar som de tillämpar eller andra standarder och liknande som de
följer.
4.5.
Bättre information från företagen om sociala och
miljömässiga hänsyn
Information om sociala och miljömässiga hänsyn
(även klimatrelaterad information) kan underlätta företagens kontakter med
berörda aktörer och kartläggning av väsentliga risker med avseende på
hållbarhet. Det är också ett viktigt inslag i redovisningsskyldighet och kan
bidra till att skapa ökat förtroende för företagen bland allmänheten. För att
tillgodose företagens och andra aktörers behov bör informationen vara väsentlig
och kostnadseffektiv att samla in. Vissa EU-länder har infört krav på att lämna
icke-finansiell information som går utöver gällande EU-lagstiftning[21]. Det är möjligt att olika
nationella krav kan medföra ytterligare kostnader för företag som är verksamma
i flera EU-länder. Ett växande antal företag lämnar information
om sociala och miljömässiga hänsyn. Små och medelstora företag gör ofta detta
informellt och på frivillig basis. En källa uppskattar att ca 2 500
europeiska företag publicerar rapporter om socialt ansvarstagande eller
hållbarhet, vilket innebär EU att är världsledande på området[22]. Det är dock bara en
försvinnande liten del av de 42 000 storföretag som är verksamma i EU. Det finns en rad internationella ramar för
information om sociala och miljömässiga hänsyn, bland annat Global Reporting
Initiative. Integrerad finansiell och icke-finansiell rapportering är ett
viktigt mål på medellång och lång sikt, och kommissionen följer med intresse det
arbete som utförs av den internationella kommittén för integrerad rapportering. För att skapa rättvisa konkurrensvillkor
kommer kommissionen, som anges i inremarknadsakten, att lägga fram ett
lagförslag om öppenhet och insyn när det gäller social och miljörelaterad information
från företag inom alla sektorer. Just nu görs en
konsekvensanalys av tänkbara alternativ för detta förslag, där även
konkurrenskraft och små och medelstora företag beaktas. Kommissionen utarbetar
nu även politiska riktlinjer för att uppmuntra företagen att mäta och införa
riktmärken för miljöresultat med en gemensam livscykelbaserad
metod som även kan användas för informationsändamål. Alla organisationer, inbegripet det civila samhällets
organisationer och myndigheter, uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra
den information de själva lämnar om sociala och miljömässiga resultat.
4.6.
Mer av företagens sociala ansvar i utbildning och
forskning
För att vidareutveckla företagens sociala
ansvar krävs ny kompetens och förändringar i fråga om värderingar och
uppträdande. Medlemsstaterna kan spela en viktig roll genom att främja att frågor
som företagens sociala ansvar, hållbar utveckling och ansvarsfulla medborgare införlivas
i kursplaner exempelvis för gymnasiet och högskolan. Handelsskolorna i EU
uppmuntras att ansluta sig till FN:s principer för ansvarsfull ledarskapsutbildning. Högkvalitativ forskning stöder utvecklingen av
affärsmetoder och offentliga åtgärder för ansvarsfullt företagande. Ny
forskning bör utgå från resultaten av de projekt som finansierats under EU:s
sjätte och sjunde ramprogram för forskning. Kommissionen kommer att utforska
möjligheten att finansiera ytterligare forskning och innovation på området samt
stödja principerna och riktlinjerna för ansvarsfullt företagande i den
forskning som fortfarande finansieras inom sjunde ramprogrammet och dess
efterträdare, Horisont 2020, samt i byggandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Kommissionen avser att 8.
ge ekonomiskt stöd till utbildningsprojekt för
ansvarsfullt företagande inom EU:s handlingsprogram för livslångt lärande och programmet
Aktiv ungdom samt under 2012 inleda en informationsinsats riktad till utbildare
och företag om betydelsen av samarbete om företagens sociala ansvar.
4.7.
Vikten av nationella, regionala och lokala åtgärder
Det är ofta mest effektivt att vidta åtgärder
för ansvarsfullt företagande på nationell, regional eller lokal nivå. Lokala
och regionala myndigheter uppmuntras att utnyttja EU:s strukturfonder för att
stödja utvecklingen av företagens sociala ansvar, särskilt bland små och
medelstora företag, och att samarbeta med näringslivet för att bättre hantera
problem som fattigdom och social inkludering. Kommissionen avser att 9.
tillsammans med medlemsstaterna under 2012 införa
en mekanism för inbördes utvärdering för nationella åtgärder för ansvarsfullt
företagande. Kommissionen uppmanar A medlemsstaterna att senast vid halvårsskiftet 2012 i
samarbete med företagen och andra berörda parter utarbeta eller uppdatera
nationella planer eller listor på prioriterade insatser för att främja
ansvarsfullt företagande som stöd för Europa 2020-strategin, med hänvisning
till internationellt erkända principer och riktlinjer på området; de frågor som
tas upp i detta meddelande ska härvid beaktas.
4.8.
Bättre överensstämmelse mellan europeiska och
globala strategier för företagens sociala ansvar
EU bör främja europeiska intressen i den
internationella politiska utvecklingen på området, samtidigt som man ser till
att internationellt erkända principer och riktlinjer införlivas i den
europeiska politiken för företagens sociala ansvar.
4.8.1.
Fokus på internationellt erkända principer och
riktlinjer för ansvarsfullt företagande
För att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor
kommer kommissionen att stärka sitt samarbete med medlemsstaterna,
partnerländerna och relevanta internationella forum för att främja att
internationellt erkända principer och riktlinjer följs och stärka
samstämmigheten mellan dessa. Detta innebär även att företagen i EU måste
förnya sina insatser för att se till att dessa principer och riktlinjer följs. OECD:s riktlinjer är regeringarnas
rekommendationer till de multinationella företagen. Kommissionen ser positivt
på att länder utanför OECD ansluter sig till dessa riktlinjer. Dessa
regeringsstödda riktlinjer har en särskild mekanism för genomförandet och för
klagomål, nämligen nätverket med nationella kontaktpunkter som inrättats av
alla deltagande länder. Där kan företagen och deras intressenter få hjälp med
praktiska frågor, även genom medling och förlikning. Kommissionen avser att 10.
övervaka de åtaganden som görs av europeiska
företag med över 1 000 anställda för att beakta internationellt erkända
principer och riktlinjer för ansvarsfullt företagande samt att i sin egen
verksamhet beakta den vägledande ISO-standarden om socialt ansvarstagande (ISO
26000). Kommissionen uppmanar B alla europeiska storföretag att senast 2014 åta sig att
beakta minst en av dessa uppsättningar principer och riktlinjer när de
utvecklar sin strategi för ansvarsfullt företagande: FN:s Global Compact, OECD:s
riktlinjer för multinationella företag eller den vägledande ISO-standarden om
socialt ansvarstagande (ISO 26000), och C alla multinationella företag baserade i EU att senast 2014
åta sig att följa ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella
företag och socialpolitik.
4.8.2.
FN:s vägledande principer om företag och mänskliga
rättigheter[23]
Att skapa ökad samstämmighet i EU:s politik med
relevans för näringslivet och mänskliga rättigheter har stor betydelse. Ett
bättre genomförande av FN:s vägledande principer kommer att bidra till att EU-målen
uppnås i specifika frågor som rör mänskliga rättigheter och grundläggande
arbetsnormer, bland annat barnarbete, tvångsarbete för interner,
människohandel, jämställdhet, icke-diskriminering, föreningsfrihet och rätten
till kollektivförhandlingar. En process med medverkan av företag,
EU-delegationer i partnerländerna och aktörer i det civila samhället på
platsen, särskilt människorättsorganisationer och andra försvarare av de
mänskliga rättigheterna, kommer att öka förståelsen för de problem företagen
möter när de är verksamma i länder där staten inte fullgör sin skyldighet att
skydda de mänskliga rättigheterna. Kommissionen avser att 11.
under 2012 samarbeta med företag och andra berörda
parter för att utifrån FN:s principer utarbeta vägledning om mänskliga
rättigheter för ett begränsat antal relevanta sektorer, även för små och
medelstora företag, och 12.
före utgången av 2012 lägga fram en rapport om EU:s
prioriteringar i genomförandet av FN:s vägledande principer, som sedan följs
upp genom regelbundna lägesrapporter[24]. Kommissionen D förväntar sig att alla europeiska företag tar sitt sociala
ansvar och respekterar de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s
vägledande principer, och E uppmanar medlemsstaterna att före utgången av 2012
utarbeta nationella planer för genomförandet av FN:s vägledande principer.
4.8.3.
Företagens sociala ansvar i relationerna med andra
länder och regioner i världen
Internationellt erkända riktlinjer och
principer för ansvarsfullt företagande står för värden som även de länder som
vill bli medlemmar i EU bör sluta upp kring. Kommissionen kommer därför även i
fortsättningen att behandla denna fråga i anslutningsprocessen. Kommissionen främjar ansvarsfullt företagande
genom sin yttre politik. Denna politik ska även i fortsättningen, genom en
kombination av insatser för att påverka på det internationella planet och
kompletterande lagstiftning, syfta till att sprida internationellt erkända
riktlinjer och principer för ansvarsfullt företagande och se till att de
europeiska företagens verksamhet kan få positiva effekter i utländska ekonomier
och samhällen. Kommissionen kommer att lägga fram relevanta förslag inom handel
och utveckling. Man kommer också att, där så är lämpligt, ta upp frågan om företagens
sociala ansvar inom de dialoger som upprättats med olika partnerländer och ‑regioner. I EU:s
utvecklingspolitik erkänns behovet av att stödja företagens sociala ansvar[25]. Genom att stödja sociala och
miljömässiga standarder kan företagen i EU verka för bättre förvaltning och
tillväxt för alla i utvecklingsländerna. Affärsmodeller där fattiga ingår i
målgruppen som konsumenter, producenter och distributörer bidrar till största
möjliga utvecklingseffekter. Synergieffekter med den privata sektorn kommer att
få allt större betydelse i EU:s utvecklingssamarbete och i EU:s insatser vid
naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Företagen kan spela en
viktig roll genom de anställdas frivilligarbete. Den framtida europeiska
frivilligkåren för humanitärt bistånd kan ge bättre möjligheter att utnyttja
synergieffekter med den privata sektorn. Kommissionen avser att 13.
fastställa olika sätt att främja ansvarsfullt företagande
i framtida politiska initiativ för en mer inkluderande och hållbar återhämtning
och tillväxt i tredjeländer.
5.
Slutsatser
Kommissionen kommer i samarbete med
medlemsstaterna, företagen och andra berörda aktörer att regelbundet övervaka
framstegen och gemensamt förbereda ett översynsmöte som ska äga rum kring
halvårsskiftet 2014. Som förberedelse inför mötet kommer kommissionen att lägga
fram en rapport om genomförandet av den handlingsplan som ingår i det här
meddelandet. Därför krävs ökad samordning mellan det europeiska flerpartsforumet
om företagens sociala ansvar och högnivågruppen för medlemsstaternas företrädare
i fråga om företagens sociala ansvar. Kommissionen kommer att lägga fram ett
operativt förslag om detta senast i slutet av 2011. Kommissionen ser gärna att meddelandet leder
till en diskussion med och åtaganden från rådet, Europaparlamentet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, företagen och andra berörda
parter. Kommissionen uppmanar europeiska
näringslivsledare, även från den finansiella sektorn, att före halvårsskiftet
2012 göra ett öppet åtagande med redovisningsskyldighet om att i nära samarbete
med myndigheter och andra berörda aktörer satsa på att få en mycket större
andel av företagen i EU att bedriva ansvarsfullt företagande. Åtagandet ska innehålla
tydliga mål för 2015 och 2020. [1] KOM(2001) 366. [2] Den europeiska konkurrenskraftsrapporten 2008 (KOM(2008)
774) och åtföljande arbetsdokument, SEC(2008) 2853. [3] Företagens sociala ansvar tas upp i flera flaggskeppsinitiativ
i Europa 2020-strategin: En integrerad industripolitik för en globaliserad tid,
KOM(2010) 614, Den europeiska plattformen mot fattigdom och social
utestängning, KOM(2010) 758, En agenda för ny kompetens och
arbetstillfällen, KOM(2010) 682, Unga på väg, KOM(2010) 477 samt
Inremarknadsakten, KOM(2011) 206. Innovationsunionen (KOM2010) 546)
syftar dessutom till att förbättra företagens förmåga att hantera
samhällsproblem genom innovation. Företagens medverkan är också avgörande för
att man ska kunna uppnå målen för flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt
Europa, KOM(2011) 21 och KOM(2011) 571. [4] Möten i rådet (miljö) den 5 december 2008
respektive den 20 december 2010, möte i rådet (utrikes frågor)
den 14 juni 2010, Europaparlamentets resolution av
den 13 mars 2007 (P6_TA(2007)0062), Europaparlamentets resolution av
den 8 juni 2011 (P7_TA(2011)0260). [5] En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614. [6] KOM(2011) 206. [7] KOM(2001) 366. [8] KOM(2006) 136. [9] Ungefär 80 % av dessa organisationer uppskattas
vara företag. [10] Exempelvis jämställdhet, ansvarsfull förvaltning av
leverantörskedjan samt en bättre dialog med investerare om företagens
icke-finansiella resultat. Se www.csreurope.org/pages/en/toolbox.html
[11] Corporate Social Responsibility: National Public
Policies in the EU, Europeiska kommissionen, 2011. [12] Meddelande om EU-politik och frivilligarbete: Erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU,
KOM(2011) 568. [13] KOM(2011) 682. [14] Industrial relations in Europe 2010,
kapitel 6.3.4, Europeiska kommissionen, GD Sysselsättning, socialpolitik
och inkludering, 2011 [15] The role of transnational company agreements in the
context of increasing international integration, KOM(2008) 419 slutlig. [16] Exempelvis detaljhandelsforumet för hållbarhet, EU:s
plattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa, kampanjen för företagen och den
biologiska mångfalden, processen för företagens sociala ansvar i läkemedelsindustrin,
de europeiska rundabordssamtalen om livsmedel och en hållbar produktion,
processen för samarbete mellan universitet och näringsliv, rundabordssamtalen
om reklam samt den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande. [17] 2012 är Europaåret för ett aktivt åldrande. [18] Direktiv 2005/29/EG. [19] Se det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning
(2003/C 321/01) och kommissionens meddelande Lagstifta bättre för tillväxt och
arbetstillfällen i Europeiska unionen, KOM(2005) 97. [20] Buying Social: a guide to taking account of social
considerations in public procurement, Europeiska kommissionen, 2011 [21] Enligt det fjärde direktivet om årsbokslut 2003/51/EG ska företagen i sina årsredovisningar lämna information om
miljöfrågor och personalfrågor i den mån som krävs för att man ska kunna dra
slutsatser om företagets utveckling, resultat eller ställning. Alla
medlemsstaterna har valt att undanta små och medelstora företag från detta
krav. [22] CorporateRegister.com [23] FN:s vägledande principer omfattar tre delar: statens
skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar för att
respektera de mänskliga rättigheterna och behovet av verkningsfulla rättsmedel.
[24] Europeiska kommissionens rapporter om rättsliga ramar för
de mänskliga rättigheterna och förutsättningarna för europeiska företag som
verkar utanför EU (från 2010) och om ansvarsfull förvaltning av leveranskedjan
(från 2011) kommer att beaktas i detta sammanhang. [25] Det europeiska samförståndet om utveckling, 2005.