RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport om utveckling, validering och rättsligt godkännande av alternativ till djurförsök på kosmetikaområdet (2009)

(Text av betydelse för EES)

Inledning

Detta är kommissionens nionde rapport om utveckling, validering och rättsligt godkännande av alternativ till djurförsök på kosmetikaområdet[1]. Den har ett dubbelt syfte:

- Det är den årliga rapporten i enlighet med rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter (nedan kallat kosmetikadirektivet )[2]. Den innehåller uppgifter om antal och typ av djurförsök för kosmetiska produkter under 2009 och information om framsteg inom utveckling, validering och rättsligt godkännande av alternativa metoder till djurförsök i unionen och internationellt.

- Rapporten underrättar också Europaparlamentet och rådet om att målet att helt ersätta djurförsök som omfattas av tidsgränsen 2013 inte kommer att uppnås före den 11 mars 2013 på grund av tekniska skäl[3]. Rapporten uppfyller därmed den första delen av kommissionens skyldighet enligt artikel 4a 2.3 i kosmetikadirektivet. Enligt denna bestämmelse ska kommissionen senast 2011 rapportera till Europaparlamentet och rådet och ”lägga fram ett lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 251 i fördraget” om kommissionen efter sin analys konstaterar att ”ett eller flera tester som avses i punkt 2.1 av tekniska skäl inte kommer att utvecklas och valideras innan den period som avses i punkt 2.1 har löpt ut”. Denna rapport påverkar inte kommissionens agerande med avseende på den andra delen, dvs. beslutet om hur man ska bemöta bristen på alternativ till djurförsök.

EFTERLEVNAD AV FÖRBUDET MOT DJURFÖRSÖK OCH FÖRSÄLJNING

Enligt kosmetikadirektivet ska djurförsök för kosmetika fasas ut. Ett förbud mot att testa färdiga kosmetiska produkter på djur har varit i kraft sedan september 2004, och ett förbud mot att testa ingredienser eller kombinationer av ingredienser gäller sedan mars 2009. Sedan mars 2009 är det också förbjudet att i EU sälja kosmetiska produkter och kosmetikaingredienser som har testats på djur, oavsett produkternas ursprung. Detta försäljningsförbud gäller för de flesta hälsoeffekter hos människa som testas för att kontrollera kosmetiska produkters säkerhet, med undantag av de mest komplexa hälsoeffekterna (dvs. toxicitet vid upprepad dos, inklusive sensibilisering och cancerogenicitet, samt reproduktionstoxicitet och toxikokinetik), för vilka tidsfristen har förlängts till mars 2013.

Uppgifter om djurförsök

Samtliga medlemsstater har lämnat information till denna rapport rörande de djurförsök som de utförde 2009 för att kontrollera kosmetiska produkters säkerhet. Eftersom förbudet mot att testa ingredienser gäller från och med den 11 mars 2009 var det endast möjligt att utföra djurförsök enligt kosmetikadirektivet under perioden 1 januari–10 mars 2009. Sammanlagt användes 344 djur under 2009 i tester av kosmetikaingrediensers säkerhet (tabell 1). Under tidigare år, när det fortfarande var tillåtet att utföra sådana djurförsök, använde man 1 818 djur (2007) och 1 510 djur (2008).

Enligt den information som har inkommit har kosmetikaingredienser bara testats på djur i Spanien och Frankrike. Dessa medlemsstater har lämnat detaljerad information om bland annat försöksperiod, toxikologiska resultatmått, djurarter och antal djur som använts i försök (tabell 2). De övriga 25 medlemsstaterna uppgav att de inte utförde några sådana djurförsök under 2009.

Antal djur som använts i medlemsstaterna (2009) – Tabell 1

ANTAL DJUR | DJURARTER |

SPANIEN | 42 | Kanin |

FRANKRIKE | 302 | Råtta, kanin och marsvin |

Totalt | 344 |

Antal djur som använts i förhållande till toxikologiska resultatmått (2009) – Tabell 2

TYP AV FÖRSÖK / LÄNDER | SPANIEN | FRANKRIKE |

Hudirritation | 24 | 12 |

Ögonirritation | 18 | 3 |

Hudsensibilisering | 175 |

Icke-dödlig toxicitet | 72 |

Andra | 40 |

Kontroll och övervakning av förbudet mot djurförsök och försäljning

Hur djurförsöken genomförs kontrolleras noggrant i medlemsstaterna och denna kontroll kommer att utökas ytterligare från och med den 1 januari 2013 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål[4]. Endast ett fall av misstänkt djurförsök har rapporterats efter det att tidsfristen löpte ut den 11 mars 2009, och detta fall undersöktes av de ansvariga myndigheterna.

När det gäller förbudet mot försäljning rapporterade medlemsstaterna att de aktivt använde de befintliga marknadsövervakningsinstrumenten för att upprätthålla förbudet. Det viktigaste verktyg som nämns är kontrollen av de uppgifter som lämnas i produktinformationen i enlighet med artikel 7a.1 h i kosmetikadirektivet. Att kontrollera bestämmelserna rörande förbudet mot djurförsök och försäljning ingår i den kontrollista som medlemsstaterna kommit överens om avseende kontrollen av dessa uppgifter. Några medlemsstater rapporterade att de särskilt riktade marknadsövervakningsmyndigheternas uppmärksamhet mot förbudet och dessutom tillhandahöll utbildning. Medlemsstaterna har ännu inte behövt hantera några överträdelser av försäljningsförbudet.

Emellertid påpekade medlemsstaterna att det fortfarande är en utmaning att säkerställa en sträng marknadsövervakning med tanke på de begränsade resurserna och risken för att tillverkarna inte anger allt i produktinformationen för att undvika att lämna upplysningar om djurförsök.

FRAMSTEG INOM UTVECKLING, VALIDERING OCH RÄTTSLIGT GODKÄNNANDE AV ALTERNATIVA METODER

I Europeiska unionen

Tillgängliga alternativ för resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2009

Resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2009 vad gäller försäljningsförbudet är hudkorrosivitet, hudirritation, hudabsorption, mutagenicitet/genotoxicitet, fototoxicitet, akut toxicitet och ögonirritation[5].

För närvarande finns det alternativa metoder som helt ersätter djurförsök för hudkorrosivitet, hudirritation, hudabsorption och fototoxicitet, medan det för ögonirritation, akut toxicitet och mutagenicitet/genotoxicitet endast finns metoder som delvis ersätter djurförsök. I motsats till de resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2013, ska förbudet mot djurförsök och försäljning tillämpas fullt ut för dessa resultatmått och därmed är det inte längre möjligt för industrin att använda uppgifter som tas fram utanför EU utan de är hänvisade till befintliga uppgifter.

I kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 finns alla de metoder samlade som godkänts rättsligt för de resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2009. En översikt över de metoder som godkänts rättsligt finns tillgänglig genom spårningssystemet för alternativa metoder – granskning, validering och godkännande – inom ramen för EU:s förordningar om kemikalier (TSAR)[6]. Inga av de relevanta djurförsöken gäller särskilt för kosmetika och inte heller någon av de alternativa metoder som hittills validerats gäller endast för kosmetikaingredienser. Därför har bilaga IX till kosmetikadirektivet inte ändrats och där anges inte några särskilda alternativa metoder.

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet, som är kommissionens ansvariga vetenskapliga kommitté, har nyligen antagit en uppdaterad version av sin vägledning[7] där den även beskriver användningen av alternativa metoder vid säkerhetsbedömningar. I juni 2010 avgav den ett yttrande om grundläggande kriterier för in vitro -bedömningen vad gäller hudabsorption av kosmetikaingredienser[8].

3.1.1.1 Mutagenicitet/genotoxicitet

När det gäller mutagenicitet/genotoxicitet är in vitro -metoderna ännu inte optimala eftersom de är för känsliga och således kan resultera i onödiga begränsningar av ingredienserna. Därför arbetar Europeiskt centrum för validering av alternativa metoder (nedan kallat Ecvam ) vid kommissionens gemensamma forskningscenter med att förbättra det befintliga testbatteriet av in vitro -metoder. Colipa (branschsammanslutningen för europeiska tillverkare av kosmetika, toalettartiklar och parfymer) inriktar sig på att utveckla genotoxiska metoder baserade på 3D-modeller av människohud och på ett program avseende metabolismen i människohud inriktat på säkerhetsbedömningar av ämnen som appliceras topikalt.

3.1.1.2 Ögonirritation och akut toxicitet

När det gäller hudirritation och akut toxicitet validerade Ecvam flera ersättningsmetoder, men ingen av dem kan helt ersätta djurförsök i samband med riskbedömning. Teststrategier som kombinerar de validerade metoderna håller för närvarande på att utvecklas och utvärderas. Fler resultat väntas under 2011. När det gäller akut toxicitet utvärderades en tidigare validerad metod med avseende på dess förmåga att identifiera ämnen med ett LD50 > 2 000 mg/kg. Denna studie genomgår för närvarande en inbördes utvärdering av Ecvams rådgivande vetenskapliga kommitté.

Tillgängliga alternativ för resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2013 för genomförandet

Kommissionen har efterfrågat synpunkter från både experter och allmänheten när det gäller bedömningen av om det finns tillgängliga alternativ för de resultatmått som omfattas av tidsgränsen 2013 för genomförandet. Kommissionen bad de berörda parterna (näringslivet och icke-statliga organisationer), medlemsstaterna och vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet att föreslå vetenskapliga experter. De utvalda experterna granskade, under Ecvams samordning, de alternativa metodernas status och framtidsutsikter. De ombads också att komma med realistiska uppskattningar av den tid som skulle behövas för att utveckla sådana metoder (om de inte redan fanns tillgängliga) till en nivå där de var nästan redo för validering, dvs. där de uppfyllde kriterierna för prevalidering[9]. För att få in många olika synpunkter genomförde kommissionen ett offentligt samråd under perioden 23 juli–15 oktober 2010[10] om det utkast till rapport som experterna utarbetat. En sammanfattning av resultatet av det offentliga samrådet finns på kommissionens webbplats[11]. En majoritet av de som yttrade sig instämde med rapportens övergripande slutsatser, medan vissa ansåg att de tillgängliga metoderna redan var tillräckligt avancerade för säkerhetsbedömningar av kosmetika och att man istället borde fokusera på prediktiviteten hos de alternativa metoder som redan finns[12].

Resultatet av expertgruppens arbete är en rapport om dagens situation och framtida möjligheter avseende alternativa (djurfria) metoder för att testa kosmetika, vilken finns tillgänglig på kommissionens webbplats[13] och även har publicerats i en vetenskaplig tidskrift[14]. Denna rapport innehåller en detaljerad översikt över de alternativa metoder som för närvarande håller på att utvecklas.

Toxicitet vid upprepad dos

Toxiciteten vid upprepad dos innebär att en upprepad exponering under lång tid för en kemikalie resulterar i en bestående eller successivt förvärrad dysfunktion hos celler, organ eller flera organsystem.

Hittills har alternativa metoder främst utvecklats i syfte att få fram metoder som ensamma kan prediktera effekter i särskilda målorgan. För närvarande finns det in vitro -modeller för sex av de vanligaste målorganen för toxicitet vid upprepad dos, nämligen levern, njuren, det centrala nervsystemet, lungorna, det kardiovaskulära systemet och det hematopoetiska systemet. För en kvantitativ riskbedömning behövs det emellertid ett integrerat tillvägagångssätt, t.ex. baserat på förståelsen av vilken verkningsmekanism och vilka rubbningar av de biologiska reaktionsvägarna som leder till toxicitet.

Vid sidan om in vitro -modeller har inledande försök med datorbaserade modelleringsmetoder antytt att det är möjligt att utveckla datormodeller som ger meningsfull prediktering av kronisk toxicitet eller toxicitet vid upprepad dos. För närvarande finns ett fåtal sådana modeller. Därtill har så kallade ”omics”-metoder utvecklats de senaste åren med syftet att förstå och i slutändan prediktera toxicitet.

Flertalet av dessa tester och verktyg är dock fortfarande på forsknings- och utvecklingsstadiet. Även om dessa metoder kan användas för att identifiera faror avseende toxicitet för målorgan eller för att få fram information om verkningsmekanismer, anses ingen av dem vara lämplig för kvantitativ riskbedömning av toxicitet vid upprepad dos. Därför behöver man utveckla ett integrerat tillvägagångssätt.

För att åtgärda bristen på metoder som kan ersätta djurförsök vid bedömning av de toxiska effekterna av kronisk exponering har kommissionen inlett ett forskningsinitiativ med en budget på 25 miljoner euro om ersättning av tester av systemisk toxicitet vid upprepad dos i samband med bedömningar av säkerheten för människor[15]. Till följd av detta initiativ inleddes i januari 2011 sju nya forskningsprojekt inom detta område. Inom dessa projekt samarbetar man nära med varandra i syfte att lägga en vetenskaplig grund för framtida metoder för säkerhetskontroll, vilka kommer att ha ett högre prediktionsvärde samt vara snabbare och billigare än djurförsök. Forskningsinsatser från fler än 70 europeiska universitet, offentliga forskningsinstitut och företag kommer att kombineras i projekten. Colipa har lovat skjuta till ytterligare 25 miljoner euro till dessa projekt.

Sammanfattningsvis anser experterna att det före 2013 inte kommer att finnas några metoder eller strategier som helt ersätter djurförsök och som godkänts rättsligt. Eftersom det är extremt svårt att få fram metoder som helt ersätter djurförsök för toxicitet vid upprepad dos, har experterna inte kunnat ge en tydlig tidsplan för när de anser detta är möjligt.

Ett specifikt resultatmått för toxicitet vid upprepad dos är hudsensibilisering. Detta är ett toxikologiskt resultatmått som är förknippat med kemikalier som har en inneboende förmåga att orsaka hudallergier.

Flera djurfria metoder för att identifiera faror i samband med hudsensibilisering håller på att utvecklas, men uppgifter enbart från dessa metoder kommer inte att räcka som underlag för beslut avseende riskbedömning eftersom metoderna inte ger information om kemikaliernas styrka. Metoder eller strategier som helt ersätter de befintliga in vivo -metoderna kommer inte att behöva imitera alla steg i processen för hudsensibilisering. Dock är det i nuläget inte möjligt att förutsäga vilken kombination av metoder som behövs för att få fram information om individuella kemikaliers styrka vid skilda exponeringsscenarier. Därför har man granskat en verktygslåda som omfattar ett flertal olika steg i processen och som eventuellt kan ge den önskade informationen. Colipas tidigare insatser har resulterat i att man framgångsrikt utvecklat tre in vitro -metoder för att påvisa potentiellt sensibiliserande ämnen[16]. Colipa driver för närvarande nio pågående forsknings- och metodutvecklingsprojekt inom detta område.

Sammanfattningsvis anser experterna att det före 2013 inte kommer att finnas några metoder eller strategier som helt ersätter in vivo -metoderna. Däremot tror experterna att det senast 2017–2019 kommer det att finns en verktygslåda med djurfria metoder för hudsensibilisering som kan ge tillräcklig information för att man ska kunna fatta beslut avseende riskbedömning. Eventuellt kommer man redan vid en tidigare tidpunkt att kunna identifiera faror utan att ha information om kemikaliers styrka och därigenom kunna identifiera icke sensibiliserande ämnen.

Ett annat specifikt resultatmått för toxicitet vid upprepad dos är cancerogenicitet. Uppkomsten av cancer är en komplex multifaktoriell process som sträcker sig över lång tid och består av en sekvens av stadier. Cancerogener har traditionellt delats in i två kategorier beroende på förmodat verkningssätt, nämligen genotoxiska cancerogener som förändrar genomets struktur genom att interagera med DNA:t och/eller cellapparaten och icke-genotoxiska cancerogener som utövar sina cancerogena effekter genom andra mekanismer.

En kombination av kortare in vitro - och in vivo -studier, inklusive genotoxiska metoder, är redan godkänd och ger tillräcklig information för att bedöma ett ämnes genotoxiska potential. För bedömningen av risken avseende icke-genotoxiska kemikalier krävs dock studier av toxicitet vid upprepad dos som normalt sett pågår i 90 dagar.

Det finns ett flertal korta in vitro -tester som befinner sig i olika stadier av utveckling och godkännande. Dock kommer dessa i dagsläget inte att räcka till för att helt ersätta de djurförsök som behövs för att bekräfta kosmetikaingrediensers säkerhet. De befintliga alternativen är helt inriktade på utvärdering av risker och kan för närvarande inte bidra till en riskbedömning med nödvändig kvantitativ information om dos-respons. För vissa kemiska klasser kan dock de tillgängliga djurfria metoderna vara tillräckliga för att vid en sammanvägd bedömning utesluta en cancerogen potential.

Sammanfattningsvis konstaterar experterna att det före 2013 inte kommer att finnas några alternativa metoder för att helt utvärdera kemikaliers cancerogena risker. De kan inte heller ge en tidsplan för när metoder som helt ersätter djurförsök kommer att finnas tillgängliga.

Reproduktionstoxicitet

Reproduktionstoxicitet omfattar ett stort antal negativa effekter som kan uppstå under vitt skilda faser av reproduktionscykeln på grund av exponering, vid ett eller flera tillfällen, för ett toxiskt ämne. Dessa negativa effekter omfattar effekter på fertiliteten, det sexuella beteendet, embryoimplantationen, embryots och fostrets utveckling, födseln, den postnatala anpassningen och den fortsatta utvecklingen fram till könsmognad.

Embryots och fostrets utveckling anses vara ett av de mest kritiska stadierna i reproduktionscykeln. Man har gjort betydande ansträngningar för att utveckla lovande in vitro -metoder för att kunna påvisa ämnens teratogena potential, såsom toxicitetstest på embryon av sebrafisk och cellmodeller med pluripotenta embryonala stamceller. Utöver deras nuvarande funktion som verktyg för att bekräfta mekanismer och för screening måste man dessutom fastställa de alternativa metodernas roll i en integrerad teststrategi för toxicitetsbedömning som godkänts rättsligt.

Reproduktionen hos däggdjur är så pass komplex att det behövs integrerade teststrategier för att man ska få fram alla uppgifter som behövs för identifiering av faror och riskbedömning. En lovande möjlighet är de omfattande databaser som på senaste tiden upprättats, där man samlar toxikologisk information från standardiserade djurförsök.

Experterna uppskattar att man kommer att behöva mer än 10 år för att färdigutveckla en teststrategi.

Toxikokinetik

Inom toxikokinetiken kartlägger man hur ett toxiskt ämne tas upp i kroppen och dess fortsatta öden, vilket omfattar dess absorption, distribution, metabolism och utsöndring. Metabolism leder oftast till att mindre toxiska metaboliter bildas (avgiftning), men kan i vissa fall ge upphov till metaboliter som är mer toxiska.

Toxikokinetik är en grundläggande och central källa till information för djurfria teststrategier avseende systemisk toxicitet. Det finns en hel uppsättning av in vitro - och in silico -metoder i olika stadier av utveckling för de flesta steg och mekanismer som rör kosmetiska ämnens toxikokinetik. Vissa av dessa metoder har ingått i EU-finansierade projekt, såsom Predict-IV. Däremot finns det inga tillgängliga in vitro - eller in silico -metoder för utsöndring. Det saknas även kunskap när det gäller absorptionen genom lungalveoler och eftersom detta är en viktig exponeringsväg för kosmetika behöver man förstärka relevant forskning och utveckling inom det området.

Experterna uppskattar att det behövs minst 5–7 år av utvecklingsarbete för att man ska få fram alternativa metoder för att prediktera utsöndringen från njurarna och gallan samt absorptionen i lungorna. Emellertid kommer det att ta ännu längre tid att utveckla ett integrerat tillvägagångssätt som helt kan att ersätta djurförsök och som genom toxikokinetisk in silico -modellering kan koppla samman resultaten från in vitro - och in silico -metoder.

På internationell nivå

Kommissionen har satt frågorna om validering och rättsligt godkännande av alternativa metoder högt upp på dagordningen för dialoger med branschen både på multilateral och bilateral nivå om reglering.

Multilateral nivå

Kommissionen fortsätter att arbeta aktivt tillsammans med sina motparter i USA, Japan och Kanada inom ramen för ICCR ( International Cooperation on Cosmetic Regulation ). Samtidigt har det internationella samarbete när det gäller alternativa testmetoder (ICATM, International Cooperation on Alternative Test Methods ) som inleddes i september 2008 och började tillämpas genom ett samarbetsavtal i april 2009 blivit väl etablerat. Medlemmar i ICATM samarbetar aktivt vid valideringen av alternativa metoder och rapporterar regelbundet till ICCR. Sedan mars 2011 ingår även Sydkoreas valideringsorgan i ICATM.

Vid sidan om detta arbete spelar kommissionen även en ledande roll när det gäller att främja utvecklingen och valideringen av alternativa metoder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Under 2010 antog OECD vägledningar och riktlinjer för alternativa metoder baserade på validerade studier och utvärderingar som gjorts av ICATM:s valideringsorgan inom områdena hudirritation (en ny riktlinje för tre in vitro -metoder (TG 439)) och genetisk toxicitet (en ny riktlinje för mikronukleustest in vitro (TG 487)) samt förfinade metoder ( refinement ) och metoder som använder färre djur ( reduction ) inom områdena hudsensibilisering och akut oral toxicitet. Flera internationella valideringsstudier håller på att genomföras av organisationer inom ICATM.

Bilateral nivå

Frågor om validering och rättsligt godkännande av alternativa metoder står också i centrum för de olika bilaterala dialogerna med de viktigaste handelspartnerna om reglering. Detta gäller i synnerhet USA och Japan som också är medlemmar i ICCR. En stor tonvikt läggs också på detta ämne vid de bilaterala kontakterna med Kina.

SLUTSATS

Den övergripande slutsatsen och framtidsutsikterna är positiva när man ser till den utveckling som skett sedan 2003 då de nuvarande bestämmelserna infördes. Djurförsök för kosmetiska ändamål i EU har en gång för alla upphört. Förbudet mot djurförsök är väl genomfört och kontrollerat. Över åren har antalet djur som används minskat och de första månaderna 2009 användes 344 djur innan det fullständiga förbudet mot djurförsök trädde ikraft.

När det gäller tidsgränsen 2009 finns det för närvarande alternativa ersättningsmetoder för fem av de sju resultatmått som är relevanta för kosmetiska produkters säkerhet. För mutagenicitet/genotoxicitet håller de befintliga metoderna på att förbättras, medan det för de två kvarvarande resultatmåtten, ögonirritation och akut toxicitet, görs framsteg.

När det gäller tidsgränsen 2013 kommer det innan förbudet mot försäljning börjar gälla inte att finnas några validerade alternativa metoder för de tre toxikologiska resultatmåtten. Emellertid finns det tack vare stora ansträngningar nu ett antal metoder som delvis ersätter djurförsök, men det verkar fortfarande inte vara möjligt att helt ersätta dem.

Framsteg har även gjorts vad gäller det internationella samarbetet där EU arbetar med att bygga upp förtroendet för alternativa metoder och samarbetar med internationella parter vid valideringen av metoder. En positiv utveckling är också att den övergripande ramen för djurförsök har förstärkts genom antagandet av direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, vilket märkbart stärkt både valideringens och Ecvams roll. Denna rapport visar också att man har satsat betydande medel på forskningen och att satsningen fortsätter[17] samt att kosmetikaindustrin har en aktiv och bidragande roll.

Kommissionen håller för närvarande på att grundligt bedöma de eventuella konsekvenser som de omständigheter som anges i rapporten kan ha på djurs välbefinnande, på säkerheten hos de kosmetiska produkter som finns på EU-marknaden och på det sociala och ekonomiska sammanhanget[18]. Kommissionen undersöker alla alternativ och kommer på grundval av resultaten från denna konsekvensanalys att fatta ett beslut om huruvida de ska lägga ett förslag till Europaparlamentet och rådet rörande tidsgränsen 2013 för genomförandet.

[1] Det är den femte rapporten efter den sjunde ändringen av kosmetikadirektivet.

[2] Rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter (EGT L 262, 27.9.1976, s. 169).

[3] Tidigare indikationer finns i rapporten Report for establishing the timetable for phasing out animal testing for the purpose of the Cosmetics Directive på http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/documents/animal-testing/index_en.htm.

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

[5] Se den tidsplan som 2004 fastställdes i dokumentet SEK(2004) 1210 på http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/files/doc/antest/sec_2004_1210_en.pdf.

[6] Se http://tsar.jrc.ec.europa.eu/.

[7] The SCCS's Notes of Guidance for the Testing of Cosmetic Ingredients and their Safety Evaluation , sjunde upplagan, SCCS/1416/11, http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/consumer_safety/docs/sccs_s_004.pdf.

[8] Basic criteria for the in vitro assessment of dermal absorption of cosmetic ingredients , SCCS/1358/10, http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/consumer_safety/docs/sccs_s_002.pdf.

[9] Prevalidering är en kollaborativ avprövning i liten skala som utförs för att bedöma om en metod är redo att ingå i en formell storskalig kollaborativ avprövning (validering).

[10] Se http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/documents/public_consultation/index_en.htm.

[11] Se http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/documents/animal-testing/index_en.htm.

[12] Se till exempel rapporten från BUAV ”Meeting the Deadline of the 2013 EU Marketing Ban. A Scientific Review of Non-Animal Tests for Cosmetics”, 2011.

[13] Se http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/documents/animal-testing/index_en.htm.

[14] ”Alternative (non-animal) methods for cosmetics testing: current status and future prospects—2010”, Archives of Toxicology , (2011) vol. 85, nr 5, s. 367.

[15] Genom EU:s sjunde ramprogram: FP7-Health-2010-Alternative Testing.

[16] DPRA (Direct Peptide Reactivity Assay), h-CLAT (human Cell Line Activation Test) och MUSST (Myeloid U937 Skin Sensitisation Test).

[17] För en översikt över forskningsinsatserna inom detta område: Alternative Testing Strategies – Progress Report 2010, Replacing, Reducing and refining use of animals in research (http://axlr8.eu/axlr8-2010-progress-report.pdf).

[18] De synpunkter som inkom vid ett riktat samråd med parterna finns på http://ec.europa.eu/consumers/sectors/cosmetics/documents/animal-testing/stakeholders_consultation_en.htm.