27.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/200

—

Regionkommittén ger starkt stöd åt den utökade budget som föreslås för programmet. Fördelningen av medel mellan de olika utbildningssektorerna och ungdomsområdet bör ske på ett sådant sätt att man drar fördel av budgetökningar inom alla områden.

—

Kommittén vill understryka vikten av det livslånga lärandet och anser att programmet därför på ett likvärdigt sätt måste stödja alla åldersgrupper och allt slags lärande.

—

ReK anser att stödet bör vara störst där behoven och möjligheterna till genomslag är som störst, vilket bör leda till en tydlig omfördelning till projekt som riktar sig till dem som i mindre grad kommer i kontakt med mobilitetsprogram i dag, nämligen skola, ungdomar utanför det formella lärandet samt vuxna i utbildning och fortbildning.

—

Om man på den lokala och regionala nivån klarar att möta de stora utmaningarna så kommer individerna att vara redo för en framtid som präglas av ständiga förändringar. De kommer att vara rustade för ett livslångt lärande, allt fler kommer att slutföra påbörjade studier, genomgå högre utbildning och se möjligheterna till att förlägga delar av utbildning i olika delar av Europa och också se hela Europa som en möjlig arbetsmarknad.

—

Regionkommittén kan se fördelarna med institutionellt samarbete, även för mobilitetsprojekt. När mobilitet sker inom en institutionell kontext kan bättre förutsättningar skapas för god kvalitet och en mer långsiktig och strategisk påverkan.

—

Kommittén har goda erfarenheter av de delar av tidigare program, t.ex. Comenius Region, som gör det möjligt att involvera andra institutioner än utbildningsinstitutioner och som har som mål att främja det europeiska samarbetet på utbildningsområdet på lokal och regional nivå.

Föredragande

Yoomi RENSTRÖM (SE–PSE), kommunalråd i Ovanåkers kommun

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus för alla” – Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott

COM(2011) 788 final

1.

Europa står inför utmaningar som har förstärkts till följd av den finansiella och ekonomiska krisen. Strukturella problem har blivit alltmer synliga. Det handlar om en låg produktionstillväxt, stora grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, ett ökande behov av välfärdstjänster beroende på en åldrande befolkning och underskott i de offentliga finanserna.

2.

Ett grundläggande problem som blir alltmer påträngande är ökande ekonomiska klyftor som ger demokratiska utmaningar. Alltför många ungdomar lämnar utbildningen utan de nödvändiga kunskaperna för att kunna delta i det demokratiska samhällslivet och få ett gott arbetsliv som kommer att kännetecknas av förändring. Alla individers möjligheter till ett livslångt lärande är en grundförutsättning för en stark demokrati och framtida tillväxt. För att bryta arbetslöshet och utanförskap behöver vi också bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.

3.

Regionkommittén ser utbildning som ett centralt verktyg för att EU ska kunna klara de stora utmaningarna och se till att kunskapssamhället omfattar alla. Vi har tagit del av kommissionens förslag till nytt program för att ersätta och samla nuvarande program inom utbildnings- och ungdomsområdet. Programmet kan stärka EU-medborgarskapet genom att betona den europeiska dimensionen och främja den sociala sammanhållningen genom att allt fler nås av en högkvalitativ utbildning genom livet. Det är viktigt att alla målgrupper från tidigare program ges tillräckliga möjligheter att fortsatt dra nytta av EU:s stöd.

4.

Regionkommittén ger sitt fulla stöd åt de två överordnade mål i Europa 2020-strategin som är mest relevanta för det föreslagna utbildningsprogrammet: 1) att minska andelen elever som slutar skolan i förtid till under 10 % och 2) att minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha genomgått högre utbildning. Om dessa ska kunna nås innebär det att utbildningarna behöver organiseras och drivas på ett annat sätt än under den tid då endast ett fåtal genomgick utbildning. Det ställer nya krav på hur man lokalt och regionalt arbetar för att öka kvaliteten och tillgängligheten så att man når alla.

5.

Den stora utmaningen – som också återspeglas i kommissionens meddelande – att nå alla betyder att skolor måste arbeta på ett nytt sätt. Med hög kvalitet i utbildningen redan från en väl utbyggd förskola kan man från det att barnen är små arbeta på ett sådant sätt så att deras nyfikenhet och lust att lära behålls och förstärks. För att främja ett livslångt lärande behövs inte bara möjlighet till utbildning, vidareutbildning och möjlighet att ändra yrkesinriktning genom hela livet, det krävs också en inställning till utbildning för barn och unga som ett första steg i ett livslångt lärande.

6.

En demokratisering av tillträdet till universiteten behövs, så att dessa är tillgängliga för så många som möjligt. Utöver detta ställer den framtida arbetsmarknaden nya krav vilket betyder att insatserna för att skapa bättre överensstämmelse mellan kompetens och arbetstillfällen måste fortsätta och intensifieras, både på EU-nivå, i medlemsstaterna och på lokal och regional nivå. Det är därför viktigt att hålla samman de olika initiativen under Europa 2020-strategin och vara tydlig med att prioriteringarna i utbildningsprogrammet stöder samtliga relevanta initiativ (1).

7.

Det behövs ett brett spektrum av utbildningstillfällen för att kunna nå alla. Exempel på detta är att fullt ut utnyttja teknik (IKT), regionala högskolor som kan nå breda målgrupper, främja informellt och icke-formellt lärande för unga och vuxna för att underlätta ett återinträde i utbildning samtidigt som man skapar nödvändiga förutsättningar för att slutföra påbörjade studier och möjliggör ett livslångt lärande etc.

8.

Den lokala och regionala nivån har en nyckelroll att spela för att implementera såväl EU:s utbildningsprogram som övriga närliggande initiativ från Europa. Detta beror på att huvudmannaskapet för allmän utbildning och yrkesutbildning på primär och sekundär nivå samt vuxenutbildning i många europeiska länder ligger på den regionala och lokala nivån.

9.

Den lokala och regionala nivån fungerar som koordinator för lokal och regional utveckling och tillväxt, och har därigenom intresse av att också utveckla arbetskraftens färdigheter. Det är på lokal och regional nivå som man tidigast och tydligast ser nya kompetensbehov på arbetsmarknaden och kan åstadkomma en effektiv matchningsprocedur som innefattar fortsatt lärande för individen.

10.

På många håll finns i dag lokala och regionala partnerskap för innovation och kunskap, där de offentliga myndigheterna, det lokala näringslivet, ungdomsorganisationer, regionala högskolor och andra utbildningsanordnare utvecklar olika former av samverkansmöjligheter. Sådana partnerskap kan på ett bra sätt stötta så att utbildningarna och samhällets och arbetslivets behov, samt de särskilda behoven för regioner som står inför likartade utmaningar, går hand i hand. De nationella programkontoren bör därför söka samverkan med dessa partnerskap för att implementera EU:s utbildningsprogram, eftersom sådana partnerskap är strategiskt betydelsefulla i och med att de främjar gränsöverskridande samarbete och kunskapsöverföring mellan lokala och regionala myndigheter.

11.

Ytterligare skäl att säkerställa ett starkt lokalt och regionalt deltagande i utbildningsprogrammen är att det finns en viktig demokratiaspekt: möjligheten att delta, växa och bli bärare av det demokratiska samhället.

12.

Den lokala och regionala nivån är också den som har störst påverkan på nyligen invandrade individer och stöder deras integration i det nya landet. Här spelar utbildning, för både barn och vuxna, en avgörande roll. Situationen kan variera stort inom ett land.

13.

EU:s utbildnings- och ungdomsprogram – Erasmus för alla – syftar till att med internationaliseringens hjälp öka kvaliteten i utbildning och lärande samt främja den europeiska dimensionen. Regionkommittén ställer sig bakom detta övergripande syfte och menar att kommissionens förslag har en god grund för att kunna åstadkomma verkliga förändringar. Ett ökat utbyte ger ett starkare genomslag för spridning av goda idéer och arbetssätt och stärker nödvändiga reformer för moderna utbildningssystem.

14.

Regionkommittén anser att programmet kan vara ett mycket betydelsefullt bidrag i ansträngningarna att mobilisera samtliga berörda aktörer för att påskynda förändringar inom utbildningssystemen och i arbetet med unga, så att behoven i den nya kunskapsekonomins samt gemenskapens ambitioner vad gäller människornas delaktighet och ansvar i samhället kan mötas.

15.

Regionkommittén poängterar att perioder av allmän utbildning, yrkesutbildning och praktik utomlands är särskilt effektiva metoder som hjälper individer att utvecklas och ger nyttiga erfarenheter för fortsatt utbildning och arbetsliv. Genom att använda sina kompetenser i en ny omgivning utvecklar man såväl sina ämnesspecifika och allmänna kompetenser som sin självständighet och förmåga att kommunicera.

16.

Kommittén är övertygad om att interkulturella färdigheter, språkkunskaper och internationella kunskaper kommer att bli allt viktigare i dessa tider där globaliseringen ökar och alla livs- och arbetsområden kopplas samman över gränserna.

17.

Kommittén håller med kommissionen om att ungdomars rörlighet och internationella projekt kan främja en djupare känsla av europeisk identitet och europeiskt medborgarskap och motverka främlingsfientlighet.

18.

Kommittén upprepar sin övertygelse att det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att utbildningsrörlighet är tillgänglig på lika villkor för alla målgrupper som omfattas av programmet, oberoende av de geografiska förhållandena i deras ursprungsregion (2), inte minst för personer som bor i glesbygd, på öar, i bergsområden och i yttre randområden.

19.

Om man på den lokala och regionala nivån klarar att möta de stora utmaningarna så kommer individerna att vara redo för en framtid som präglas av ständiga förändringar. De kommer att vara rustade för ett livslångt lärande, allt fler kommer att slutföra påbörjade studier, genomgå högre utbildning och se möjligheterna till att förlägga delar av utbildning i olika delar av Europa och också se hela Europa som en möjlig arbetsmarknad.

20.

Kommittén stöder till fullo målet att förbättra individernas kunskaper, färdigheter och erfarenheter så att alla lättare ska kunna komma in på arbetsmarknaden och öka sin anställbarhet. Kommittén påpekar samtidigt att utbildning inte bara har till syfte att förbättra anställbarheten – utan att det övergripande målet måste vara att utveckla hela den personlighet som en enskild individ har – samt vill också understryka vikten av det livslånga lärandet och att programmet därför på ett likvärdigt sätt måste stödja alla åldersgrupper och allt slags lärande.

21.

Kommittén betonar också att utbildning bör stimulera var och ens kreativitet och innovationspotential samt berika individen såväl intellektuellt som socialt. Det är lätt att i tider av ekonomisk kris med hög arbetslöshet lägga störst fokus vid utbildningens roll och främja anställningsbarheten. Regionkommittén vill poängtera att även i kristider finns det behov av att säkerställa en långsiktigt god utveckling så att Europa står starkare framöver. Då behöver vi främja en inkluderande utbildning som syftar till att se hela individen och utveckla system för ett livslångt lärande.

22.

Regionkommittén vill framhålla vikten av att yrkesutbildning tydligt ses som en del i det livslånga lärandet. Då blir begrepp som kunskap och bildning viktiga inslag, och det ställs i dagens arbetsliv högre krav på exempelvis språkkunskaper. Det är viktigt att komma ihåg att yrkesutbildningens fält är mycket brett och att den spelar en viktig roll både för att inkludera personer i utsatta situationer och för excellens inom de olika yrkesområdena.

23.

Kommittén påpekar att en central uppgift för lokala och regionala aktörer är att främja ungdomars kreativitet och innovationspotential samt att ge utrymme för deras intellektuella och sociala utveckling. Detta är av avgörande betydelse för ungdomarnas personliga frigörelse och sociala integration. Detta kräver också åtgärder som gör det möjligt för unga människor att förena utbildning och yrke med familj.

24.

Regionkommittén framhåller att högre utbildningsinstitutioner inte enbart är lärandeorganisationer utan även en viktig part för regional utveckling och en viktig motor för framtida innovationer. Då krävs en modernisering av den högre utbildningen. Regionkommitténs syn på vilka förändringar som bör göras i den högre utbildningen lämnades till kommissionen i februari 2012 (3). Det är viktigt att ha en tydlig koppling mellan de tre delarna i kunskapstriangeln, utbildning, forskning och innovation. En sådan koppling både stärker och blir stärkt av den regionala nivån. Då krävs en samverkan mellan lokal, regional, nationell och EU- nivå, inte minst genom lokala och regionala partnerskap.

25.

Vuxenutbildningen ger individerna möjligheter att utveckla sina förmågor under hela livet, den stödjer en omorientering i yrkeslivet som behövs med en alltmer flexibel och föränderlig arbetsmarknad, och den ger dessutom ett betydelsefullt mervärde för deltagarnas sociala, yrkesmässiga, civila, kulturella och ekonomiska liv. Vuxenutbildningsprogram som bygger på partnerskap är ett av de viktigaste sätten att öka individens och lokalsamhällets möjligheter att påverka. Det är därför särskilt viktigt att ett europeiskt utbildningsprogram förmår stödja vuxenutbildningens utveckling i medlemsländerna och i regionerna.

26.

Regionkommittén stöder kommissionen när den menar att det föreslagna programmet har stöd i de mål som slås fast i artiklarna 165 och 166 i EU-fördraget och bör implementeras enligt subsidiaritetsprincipen. Det är därför av största vikt att lokala och regionala myndigheter och beslutsfattare är delaktiga i att utforma, implementera och styra de åtgärder som presenteras. I enlighet med artikel 174 om territoriell sammanhållning vill kommittén understryka behovet av att ta full hänsyn till de regionala skillnaderna i unionen och till att regionerna har olika förutsättningar att möta målen i Europa 2020-strategin.

27.

Regionkommittén betonar att de enskilda aktiviteterna i den föreslagna indelningen med tre huvudsakliga initiativ (mobilitet, institutionellt samarbete och policyutveckling) behöver organiseras på ett sådant sätt att alla målgrupper ges goda förutsättningar att delta så att programmets mål kan nås. Den föreslagna strukturen bör syfta till att främja sektorsövergripande projekt och öka spridningen av goda exempel och resultat. Kommittén anser emellertid att man i större utsträckning bör beakta de särdrag som präglar utbildning utanför det ordinarie skolsystemet och informellt lärande för unga, och anser att man bör lägga till ett separat kapitel för unga precis som man har gjort för idrotten.

28.

I det nya programmet är det av yttersta vikt att tillgodose olika målgruppers behov av stöd för att delta. Ett sammanhållet program underlättar tydlighet och överskådlighet för ansökarna. Det är dock viktigt att organisera aktiviteterna så att de kan tillämpas på det sätt som är relevant för varje målgrupp. Olika förutsättningar gäller för att delta i mobilitet och samarbetsprojekt beroende på vilken form av utbildning eller ungdomsverksamhet som deltagarna finns i. Man bör ta hänsyn till dessa olika målgruppers behov av information, ansökningsförfaranden, budgetregler och kriterier för aktiviteterna, t.ex. genom att avsätta en viss andel av medlen för olika målgruppers deltagande, särskilja särskilda strukturer för olika målgrupper, introducera aktiviteter som är särskilt relevanta för vissa målgrupper etc. Det är också viktigt att säkerställa möjligheterna för små institutioner att delta. Dessa finns framför allt inom skolan, ungdomsområdet och vuxenutbildningen. Kommittén stöder särskilt åtgärder som främjar deltagande av personer med sämre förutsättningar.

29.

Regionkommittén välkomnar den uttalade målsättningen att öka effektiviteten och förenkla programmet, framför allt för användarna. Det är av yttersta vikt att de administrativa förenklingarna kommer användarna till del.

30.

Regionkommittén kan se fördelarna med institutionellt samarbete, även för mobilitetsprojekt. När mobilitet sker inom en institutionell kontext kan bättre förutsättningar skapas för god kvalitet och en mer långsiktig och strategisk påverkan. Det kan även underlätta för individen, t.ex. genom att förenkla tillgodoräknande. Det är dock viktigt att formerna för en sådan institutionell kontext tar hänsyn till de olika slags organisationer som deltar i programmet.

31.

I arbetet med mobilitetsprojekt är det nödvändigt att i större utsträckning etablera en nationell, regional och lokal beredskap som stöder en fortsatt mobilitet även efter ett projekt för att tillvarata de upparbetade strukturerna och kontakterna. Projekten bör bidra till att ta bort hinder och stimulera ett fortlöpande utbyte så att mobiliteten efter projektets slut kan bli en del av den reguljära verksamheten.

32.

Det är viktigt att ländernas former för studiefinansiering även omfattar möjligheter att studera delar av utbildningen i andra medlemsstater.

33.

Kommittén har noterat kommissionens förslag om att tillsammans med Europeiska investeringsbanken skapa ett europeiskt lånesystem för studerande, som kompletterar de system som finns i medlemsstaterna. Regionkommittén betonar att dessa lån inte får bidra till en kommersialisering av rörligheten och ställer sig frågande till om denna grupp är den som programmet främst ska stödja, då kostnaderna för garantin är betydande och behovet varierar stort mellan länderna.

34.

När det gäller samarbete om policyutveckling vill kommittén understryka behovet av att det finns plattformar för dialog med viktiga intressenter inom både utbildning och näringsliv samt vikten av de lokala och regionala myndigheternas deltagande såväl i den öppna samordningsmetoden som i implementeringen av programmet.

35.

Regionkommittén anser att det är viktigt att rörlighet blir en möjlighet i alla lärandesituationer. Detta synsätt tillämpas bl.a. genom att tydliggöra vikten av alla former av lärande, såsom det formella, det informella och det icke-formella lärandet. Kommittén noterar kommissionens ambition att inkludera alla former av lärande inom samma program. Eftersom anordnandet av det informella och icke-formella lärandet, som sker utanför utbildningsinstitutionerna, kräver helt andra förutsättningar, betonar kommittén att detta måste avspeglas på rätt sätt i programstrukturen. Vi vill i detta sammanhang peka på vikten av åtgärder som väcker ungdomarnas egen initiativkraft och främjar den.

36.

Kommittén stöder särskilt åtgärder som främjar deltagande av personer med sämre förutsättningar i syfte att främja social integration, idrott på gräsrotsnivå, frivilligarbete, lika möjligheter och hälsofrämjande fysisk aktivitet genom ökat deltagande i idrott, med fokus på grupper med sämre förutsättningar, som personer med intellektuella eller fysiska funktionshinder.

37.

Programmets struktur kan vara användbar för alla typer av lärande. Regionkommittén framhåller vikten av att lokala och regionala myndigheter får möjlighet att vara med i utformningen av programmets implementering och uppföljning så att man på bästa sätt kan förändra de avsnitt som visar sig ge problem i den lokala kontexten.

38.

Ett exempel på vad som bör förändras och förtydligas är möjligheten till deltagande via mindre organisationer och samarbeten i mindre skala, något som är relevant framför allt för ungdomsföreningar och vuxenutbildningsinstitutioner men även på många håll för skolor och förskolor.

39.

Regionkommittén vill lyfta fram den stora omfattningen av informellt och icke-formellt lärande som sker inom idrotten. Det finns också frågor som är specifika för idrotten, och som särskilt återspeglas i policysamarbetet, nämligen kampen mot dopning, våld och rasism samt stödet till väl fungerande idrottsorganisationer.

40.

Regionkommittén medger de ytterst positiva resultat som åtgärderna inom ramen för programmet ”Aktiv ungdom” till stöd för unga människors delaktighet i politiken har gett, framför allt den strukturerade dialogen och ungdomsseminarierna om sociala, kulturella och politiska frågor som intresserar unga människor. Regionkommittén framhåller åtgärdernas betydelse och anser att man bör fortsätta med och vidareutveckla dem inom ramen för den nya programgenerationen.

41.

Som en del i både det informella och det icke-formella lärandet anser Regionkommittén därför att programmet i högre grad bör stödja mobilitet för ledare och utbildare, baserat på gemensamt överenskomna standarder med ömsesidigt erkännande mellan regioner och medlemsländer.

42.

Regionkommittén välkomnar också att programmet stöder gränsöverskridande samarbetsprojekt på idrottsområdet, och anser att möjligheten till gränsöverskridande projekt på samtliga områden som ingår i programmet är en mycket viktig del av dess europeiska mervärde.

43.

Regionkommittén välkomnar den förenkling som genomförs även vad gäller den internationella dimensionen. Kommittén delar kommissionens uppfattning att det finns behov av stöd till kapacitetsuppbyggnad i tredjeland, inklusive utvidgningsländer, med särskild tonvikt på angränsande länder, men vill samtidigt betona att EU:s finansieringsinstrument som är öronmärkta för externt samarbete måste utnyttjas till fullo.

44.

Regionkommittén ger starkt stöd åt den utökade budget som föreslås för programmet. Beroende på budgetens storlek kommer det att visa vilken vikt kommissionen lägger vid att öka utbildningens kvalitet, vilket är en avgörande faktor för hur väl EU:s övergripande mål kan nås. Fördelningen av medel mellan de olika utbildningssektorerna och ungdomsområdet bör ske på ett sådant sätt att man drar fördel av budgetökningar inom alla områden.

45.

EU-medel bör användas på ett resurseffektivt sätt för att nå de mål man ställer upp för programmet. Kommittén anser att det bör finnas möjligheter att styra resurser till de områden där de gör mest nytta och utnyttjas på bästa sätt, på basis av kvantitativa och kvalitativa kriterier. Kommittén betonar därför att man på alla nivåer regelbundet måste följa upp programmet för att se i vilken mån omfördelning av medel bör göras. Det är dessutom viktigt att se omfördelningen i ett lokalt och regionalt perspektiv så att man tar hänsyn till fördelningen inom ett land. Det är också viktigt att det finns möjligheter till omfördelning av medel inom ett medlemsland baserat på den mest effektiva användningen beroende på lokala och regionala särdrag.

46.

Regionkommittén anser att strukturen för nationella kontor är något som bör överlåtas till medlemsstaterna eftersom det är de som har behörighet att genomföra och förvalta de nationella decentraliserade programåtgärderna.

47.

I detta sammanhang anser kommittén att kommissionen i god tid innan programmet inleds bör presentera hur man avser att mäta effektiviteten och vilka indikatorer man kommer att använda för detta. Indikatorerna, och kriterierna för dessa, måste tydliggöras i förväg så att medlemsländer, lokala och regionala myndigheter och deltagare får veta vad som gäller. Regionkommittén menar att sådana indikatorer behöver innehålla både kvantitativa och kvalitativa inslag.

48.

Kommissionen menar att en del av de aktiviteter som tidigare låg i programmet för livslångt lärande i fortsättningen ska tillgodoses genom Europeiska socialfonden. Om detta ska fungera är det viktigt att regelverket för socialfonden stödjer detta samt att medlemsländerna och de lokala och regionala företrädarna är medvetna om och välkomnar denna förändring.

49.

Regionkommittén anser att administrations- och redovisningskraven ska stå i proportion till bidragets storlek. För mindre projekt ska inte kontrollen behöva vara lika omfattande och arbetskrävande som för mer omfattande projekt.

50.

Kommittén vill samtidigt uppmärksamma att förutsättningar och förmåga att kunna delta i program varierar, vilket kan påverka kostnadsbilden. Detta kan sammanhänga med exempelvis studieovana, funktionshinder, möjligheter att klara reskostnader och uppehälle eller olika regionala förutsättningar.

51.

Regionkommittén anser att det är centralt för det fortsatta arbetet att kommissionens förslag har ett livslångt lärande för alla som grund och lyfter fram vikten av att alla ges möjlighet att tillägna sig de grundläggande färdigheterna som de beskrivs i rekommendationen om nyckelkompetenser (4).

52.

Programmets utgångspunkt bör vara att stödja allas möjligheter att tillägna sig nyckelkompetenserna. Det innebär att barn och lärare i ungdomsskolan, unga utanför den formella utbildningen och vuxna som behöver ytterligare utbildning och fortbildning är centrala målgrupper.

53.

Regionkommittén påminner om ett tidigare ReK-yttrande (5) där vi tryckte på det faktum att viljan att åka utomlands i utbildningssyfte måste grundläggas redan på ett tidigt stadium. Barn och ungdomar måste tidigt motiveras att intressera sig för andra kulturer och ges möjlighet att se fördelarna med att lära sig av andra. Genom att tidigt komma i kontakt med europeiska program underlättas vilja och förmåga att utbilda sig och arbeta i länder utanför det egna, vilket främjar en gemensam arbetsmarknad, tillväxt och ett europeiskt medborgarskap. Kommittén påminner om att inlärning av främmande språk är något som är mer effektivt bland yngre barn.

54.

En högt prioriterad utvecklingsfråga för Regionkommittén – där detta program kan få långtgående betydelse – gäller social integration. Det gäller omfattande och heterogena grupper av elever med olika stödbehov utifrån inlärningssvårigheter, social utsatthet och utanförskap, elever som hamnar i för dem främmande länder och kulturer. I dag ser vi att en stor grupp ungdomar med otillräckliga baskunskaper avbryter eller lämnar ungdomsskolan. Det bör finnas möjlighet att stödja en metodutveckling och kunskapsöverföring för att stötta lokala, regionala och nationella beslutsfattare på detta område.

55.

Att nå ut till studieovana och ekonomiskt eftersatta befolkningsgrupper är mot denna bakgrund en stor utmaning som understryker vikten av att nå ut tidigt i skola och förskola med europeiska projekt. Där når man alla elever och på så sätt kan programmet fungera som en kompensatorisk kraft samt stärka den europeiska dimensionen.

56.

Kommittén håller med kommissionen om vikten av att involvera personer med strategiska roller och personer som är i en position att sprida information och goda exempel. Det kan handla om lärare, utbildare, ungdomsledare, vägledare, f.d. deltagare i rörlighetsåtgärder, skolledare eller personer i beslutande ställning. Dessa spelar en avgörande roll för att främja rörlighet, och kommittén vill därför att dessa grupper framhävs på ett tydligt sätt.

57.

Kommittén har goda erfarenheter av de delar av tidigare program, t.ex. Comenius Region, som gör det möjligt att involvera andra institutioner än utbildningsinstitutioner och som har som mål att främja det europeiska samarbetet på utbildningsområdet på lokal och regional nivå. Deltagande partner kan samarbeta i frågor av gemensamt intresse, utbyta erfarenheter och utveckla strukturer för samarbete.

58.

Regionkommittén anser att man på alla nivåer regelbundet bör följa upp programmet för att se att det stöder de övergripande målen. Samtidigt måste man också i den nya programgenerationen kunna stödja insatser där effekterna är svåra att mäta, eller möjliga att mäta först på längre sikt än den tid som programmet pågår, men där andra indikationer kan peka på värdet. Betydelsen av tidiga insatser är känd, t.ex. från annan forskning, och vår bedömning är att detta även gäller när det handlar om att främja den europeiska dimensionen.

59.

Kommittén ställer sig tveksam till att budgeten i dag har en för stark slagsida åt mobilitetsprojekt, vilket också återspeglas i programmets namn. Kommittén anser att det framför allt är samarbetsprojekt och institutionell samverkan som tydligast stödjer kvalitetsförbättringar i utbildningarna och ger störst europeiskt mervärde och att detta på ett tydligare sätt bör synas i budgeten. Det ger då möjlighet att stödja även mindre samarbetsprojekt som bättre passar vissa målgrupper eller som kan vara ett första steg inför ett större samarbete.

60.

De utmaningar som beskrivs inledningsvis återspeglas väl i den vision som kommissionen presenterar i sitt meddelande om förslaget. De återspeglas dock inte lika tydligt i den föreslagna budgetfördelningen. Där finns i stället ett märkbart fokus på hög finansiering av projekt och mobilitet inom den högre utbildningen. Europeiska program bör utgöra stöd för en önskvärd utveckling och för bättre kvalitet och därmed bör stödet vara högst där behoven och möjligheterna till genomslag är som störst, vilket bör leda till en tydlig omfördelning till projekt som riktar sig till dem som i mindre grad kommer i kontakt med mobilitetsprogram i dag, nämligen skola, ungdomar utanför det formella lärandet samt vuxna i utbildning och fortbildning.

61.

Regionkommittén välkomnar planerna på att även i fortsättningen stödja Jean Monnet-aktiviteterna för att främja undervisning och forskning om den europeiska integrationen. Detta specifika stöd får dock inte koncentreras till de båda institutioner som omnämns i kommissionens förslag. Kommittén framhåller att man även i fortsättningen bör ta hänsyn till de sex europeiska högskolor som får stöd genom Jean Monnet-programmet 2007–2013 (Europeiska rättsakademin, Europeiska högskolan, Europeiska universitetsinstitutet, Internationellt centrum för europeisk utbildning, Europeiska institutet för offentlig förvaltning och Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd) för att förbättra den geografiska fördelningen och den kulturella mångfalden vid dessa spjutspetsinstitut av europeiskt intresse.

62.

Regionkommittén vill peka på den nära kopplingen mellan svaga skolresultat och socioekonomiskt underläge som är den viktigaste faktorn för ett antal unga som varken har jobb eller befinner sig i utbildning. Att bryta den cirkeln är en utmaning för de regionala och lokala myndigheterna i hela Europa och måste ses som en av programmets prioriteringar, som svarar dels mot utbildningsmålen, dels mot sysselsättningsmålet och som också stöds av flera av flaggskeppsinitiativen. Regionkommittén vill att detta perspektiv ges en större tyngd i budgetfördelningen.

63.

Regionkommittén stöder fullt ut den ambition som vi kan utläsa i kommissionens meddelande om förslaget om ett nytt program för utbildnings- och ungdomsområdet, viljan att inkludera många grupper av personer som under olika perioder av sitt liv ska kunna utvecklas som individer och få möjlighet till en högkvalitativ utbildning. Det är därför viktigt att kommunikationen om programmets syfte blir tydlig så att samtliga målgrupper känner sig involverade. Programmets namn – Erasmus för alla – ger däremot signalen att huvudfokus ligger på den högre utbildningen. Eftersom detta inte överensstämmer med den höga ambition som presenteras, och för att på bästa sätt möjliggöra måluppfyllelse av Europa 2020-strategins mål, rekommenderar Regionkommittén en justering av budgeten och programmets namn.