Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Utveckling av idrottens europeiska dimension”

Den 18 januari 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Utveckling av idrottens europeiska dimension”

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 september 2011.

Vid sin 475:e plenarsession den 26–27 oktober 2011 (sammanträdet den 26 oktober 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 79 röster för, 2 röster emot och 7 nedlagda röster.

1.1 EESK vill framhålla sitt stora intresse och engagemang när det gäller att utveckla idrottens europeiska dimension. Det är mycket viktigt att säkerställa kontinuitet i EU:s politik för utveckling av idrott i samarbete med medlemsstaterna och med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Handlingsutrymmet begränsas genom de befogenheter som EU ges enligt fördraget.

1.2 Det är ingen tvekan om att idrott bidrar till att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och till att utveckla värden som disciplin och laganda, vilket i sin tur främjar den sociala integrationen. Fysisk aktivitet spelar en avgörande roll när det gäller att förebygga en lång rad sjukdomar. Hälsoproblem har ett direkt samband med låg fysisk aktivitet. Fysisk träning bidrar till att förbättra människors livskvalitet och öka deras förväntade livslängd, samtidigt som EU:s ekonomi blir mer produktiv och konkurrenskraftig. EESK anser att idrottsutövandet bör uppmuntras, och att EU bör vidta åtgärder med detta mål för ögonen.

1.3 Kommittén är medveten om dopningproblematiken inom idrotten. Det är mycket viktigt att man såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå diskuterar hur detta samhälleliga gissel ska bekämpas. Dopningen är en fara för idrottsutövarnas hälsa, särskilt i fråga om unga idrottsutövare, och den förstör den renhåriga konkurrensen inom idrotten.

1.4 Kommittén välkomnar kommissionens ståndpunkt när det gäller idrottsutövande och utveckling av idrott i skolan, i linje med EESK:s tidigare rekommendationer (1). Kommittén framhåller återigen vikten av att förbättra idrottsanläggningar, omklädningsrum och övrig infrastruktur, så att människor kan träna under goda förhållanden och till en rimlig kostnad.

1.5 Det är särskilt viktigt att idrottsutövare får en ordentlig utbildning. Ungdomar slutar alltför ofta skolan för att i stället helt ägna sig åt idrott. De bör få möjlighet att påbörja och bygga upp en idrottskarriär utan att sluta skolan, i enlighet med principen om dubbla karriärer. Det är också viktigt att denna princip tillämpas så att idrottsutövare efter sin idrottskarriär har den kompetens som behövs för att komma in på arbetsmarknaden. Om detta mål ska kunna uppnås bör idrottstränarna få utbildning i hur de ska förmedla rätt värderingar till de ungdomar som de tränar.

1.6 Det våld som förekommer inom idrotten är förkastligt, och det krävs kraftfulla åtgärder för att det ska utrotas, genom såväl politiska åtgärder som en adekvat strafflagstiftning. EU både kan och bör agera samordnare för medlemsstaternas initiativ i syfte att förbättra utbytet av information om de mest effektiva tillvägagångssätten.

1.7 Kommittén anser att de mest missgynnade gruppernas situation på idrottsområdet särskilt måste uppmärksammas, exempelvis funktionshindrade och äldre människor. Dessa personer har rätt att utöva idrott på samman villkor som alla andra. EESK erinrar om att EU har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, och medlemsstaterna måste säkerställa att denna konvention tillämpas på ett lämpligt sätt.

1.8 Kommittén upprepar sin begäran från 2008 (2) om att kvinnors idrottsutövande särskilt ska uppmärksammas och om att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på detta område.

1.9 Man bör uppmärksamma de icke vinstdrivande idrottsorganisationernas roll när det gäller att främja idrottsaktiviteter. Det är oerhört viktigt att dessa organisationer erhåller stöd, antingen genom lämpliga ekonomiska bidrag eller genom att frivilliga insatser uppmuntras.

1.10 Det behövs också ett aktivt samarbete mellan professionella och ideella organisationer, eftersom detta är avgörande för idrottens framtid. EESK anser det vara av största vikt att finna hållbara finansieringsformer som kan möjliggöra ett sådant samarbete.

1.11 Kommittén är särskilt bekymrad över den ökande illegala och oreglerade vadhållnings- och lotterisektorn, där det finns en tydlig avsaknad av reglering och lämpliga sanktioner. Det är viktigt att framhålla den potentiella betydelse som denna statligt ägda eller statligt licensierade sektor har när det gäller att finansiera idrotten, genom att inkomsterna investeras i en modernisering av idrottsanläggningarna. Man måste skapa en dialog mellan medlemsstaterna i syfte att finna de modeller som bäst avspeglar EU:s principer. En reglering av vadhållnings- och lotterisektorn på idrottsområdet har en avgörande betydelse för att säkerställa renhårig tävlan och insyn inom denna sektor.

1.12 EESK konstaterar att EU står inför betydande svårigheter med avseende på en reglering av vadhållningssektorn. Bestämmelserna för den inre marknaden och konkurrensbestämmelserna måste respekteras fullt ut, liksom subsidiaritetsprincipen. EESK uppmanar kommissionen att noga följa vad som sker på detta område och fastställa en vägledande ram för regleringen av denna marknad på grundval av dessa principer och den potentiellt värdefulla information som insamlas under det pågående samrådet (3).

2.1.1 Den 18 januari 2011 lade kommissionen fram ett meddelande om ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”, i vilket man utvärderar resultaten av vitboken om idrott. I enlighet med artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har rådet utarbetat en handlingsplan baserad på arbetsgrupper i syfte att uppnå de fastställda målen.

2.1.2 Idrottens betydelse erkänns av alla, inte bara av medlemsstaterna, utan av samtliga som är involverade i denna sektor. Idrottens mervärde för samhället kan inte förnekas. Fördelarna på områden som hälsa, social integration och EU:s ekonomi visar tydligt på behovet av samarbete och utveckling av gemensamma strategier. EU är den nivå som är bäst lämpad när det gäller att vägleda medlemsstaterna i syfte att uppnå goda resultat på detta område.

2.1.3 Betydelsen av en europeisk dimension hos idrotten är uppenbar, både när det gäller finansiering av program och specifika åtgärder inom denna sektor som i fråga om utveckling av särskilda plattformar för dialog och informationsutbyte.

2.1.4 Olympiska spelen 2012 i London utgör en möjlighet att utveckla idrottens europeiska dimension på en rad nivåer, exempelvis i fråga om organisations-, övervaknings- och samordningsmodeller samt resultatet av dialogen mellan olika berörda aktörer.

2.2.1 Då det nya fördraget trädde i kraft fick EU en ny befogenhet på idrottsområdet. Hittills har idrottens europeiska dimension utvecklats indirekt genom de befogenheter som tilldelats EU på områdena sociala tjänster, utbildning och hälsovård, och på ett ännu mer indirekt vis, i anslutning till principerna för den inre marknaden och konkurrenslagstiftningen.

2.2.2 Trots dessa begränsningar har man alltid erkänt att det ligger i medlemsstaternas intresse att samarbeta om att utveckla idrottsverksamheten. EU har nu fått befogenheter för att genomföra denna politik.

2.2.3 I meddelandet försöker man kartlägga förutsättningarna för och omfattningen av idrottens europeiska dimension. De mest relevanta frågorna identifieras, liksom de områden där EU-åtgärder skulle vara lämpligast. I detta syfte har man hållit offentliga samråd med en rad aktörer för att fastställa prioriterade insatsområden. Tre viktiga områden fastställdes, nämligen:

2.2.4 Avsikten med det aktuella meddelandet är att utveckla/fördjupa vitboken och ta hänsyn till vad som har gjorts sedan den offentliggjordes, samt givetvis att använda de befogenheter som överfördes till EU i och med ikraftträdandet av det nya fördraget (och därmed artikel 165 i EUF-fördraget).

3.1.1 EESK konstaterar att utövandet av fysisk aktivitet rent generellt förbättrar människors fysiska och psykiska hälsa och har positiva effekter när det gäller produktiviteten på arbetsplatsen och livskvaliteten. Det är följaktligen ett mycket viktigt instrument för att motarbeta vår alltmer stillasittande livsstil.

3.1.2 Fysisk aktivitet bidrar till att förebygga och bekämpa fetma och en rad allvarliga sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar, och medför därför ytterligare ekonomiska fördelar i form av lägre kostnader för sjukvård och socialförsäkring.

3.1.3 Idrotten spelar också en central roll för äldre människors sociala integration och välbefinnande. Den bidrar inte bara till att förebygga sjukdomar utan främjar också bättre kontakter mellan generationerna.

3.2.1 Kampen mot dopning är högt prioriterad. Att skydda idrottsutövarnas fysiska hälsa och en renhårig tävlan inom idrotten kräver en samordnad insats på alla nivåer, inte enbart mellan de 27 medlemsstaterna och deras nationella organ utan även på internationell nivå. Ju närmare samarbete och större förståelse mellan alla parter när det gäller att välja vilka åtgärder som är mest effektiva, desto mer framgångsrika kommer dessa åtgärder att bli.

3.2.2 Det är särdeles viktigt att kampen mot dopning bedrivs inte bara inom den professionella idrotten utan även på amatörnivå.

3.2.3 En kraftfull och samordnad insats mellan medlemsstaterna i syfte att reglera och övervaka försäljningen av dopningpreparat är oerhört viktig, och EESK stöder därför kommissionens planer på att lägga fram ett förslag till mandat om undertecknande av Europarådets konvention om antidopning.

3.3.1 Fysisk aktivitet i skolan är grundläggande när det gäller att sprida idrottens värderingar bland de allra yngsta, som sedan bär dem med sig under resten av livet. EESK stöder fullt ut att man vidtar åtgärder för att upprätthålla god idrottslig praxis inom utbildningssystemet och förbättra de nödvändiga infrastrukturerna.

3.3.2 EESK stöder kommissionens ståndpunkt att man också måste beakta vikten av dubbla karriärer vid träningen och utbildningen av idrottsutövare.

3.3.3 EESK stöder också initiativen inom ramen för programmet för livslångt lärande, som kommittén anser vara en ytterst viktig strategi för spridningen av goda idrottsliga värderingar.

3.3.4 Att idrottstränare och idrottsutövare har lämpliga kvalifikationer är en annan viktig faktor för upprätthållandet av de idrottsliga värderingarna. EESK delar kommissionens åsikt att idrottsliga kvalifikationer bör ingå i de nationella kvalifikationssystemen, så att de avspeglas i den europeiska referensramen för kvalifikationer.

3.3.5 Frivilliga insatser inom idrotten, framför allt inom lokala idrottsföreningar, har avsevärd betydelse för samhället i stort. Frivilliga idrottsorganisationer som bedriver sin verksamhet på ideell basis får dock ofta inte det erkännande de förtjänar av de politiska makthavarna, och de står i nuläget inför stora utmaningar. EESK vill påpeka att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning beaktar vikten av frivilliga insatser inom idrotten i sitt yttrande. Därför vill EESK uppmana kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att ytterligare främja frivilliga insatser inom idrotten. Framför allt bör man inom EU på ett mer målinriktat sätt uppmuntra kvalificering och utbildning av frivilliga samt fästa vikt vid förvärvandet och erkännandet av deras kunskaper. Kommissionen bör också övervaka denna process och se till att utarbetandet av EU-lagstiftningen inte får oönskade negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarna.

3.4.1 EESK välkomnar kommissionens initiativ att utarbeta och införa utbildningsåtgärder med fokus på våld inom idrotten, som riktar sig till både åskådare och polisen.

3.4.2 Utbildningen av åskådarna börjar i själva verket redan i skolan när barnen är små. Man bör sätta själva idrottsutövandet och idrottens värderingar i centrum och undvika överdriven tävlingsfixering.

3.4.3 Våld inom idrotten är en allvarlig företeelse som förekommer i hela Europa. Våldet hänger i allmänhet ihop med rasism, xenofobi, homofobi och andra former av intolerans. Syftet med de åtgärder som vidtas måste vara att bekämpa dessa fenomen som är helt oförenliga med idrottens värderingar.

3.4.4 Man bör kontinuerligt hålla sig uppdaterad, och det bör finnas ett löpande samarbete mellan de organisationer som ansvarar för åskådarnas välbefinnande, framför allt när det gäller att förebygga lagöverträdelser av kartlagda riskgrupper. Detta är särskilt viktigt vid internationella idrottsevenemang.

3.5.1 Alla, inklusive äldre och personer med funktionshinder, måste ha tillgång till idrottsanläggningar – inte bara som åskådare utan även som idrottsutövare. Offentligt stöd är avgörande för att detta mål ska kunna uppnås.

3.5.2 Man har inte inriktat tillräckligt mycket forskning på funktionshindrades idrottsutövande och på hur man kan göra det möjligt för dem att delta i alla slags idrottsaktiviteter. EESK stöder kommissionens initiativ i denna fråga.

3.5.3 Medlemsstaternas och EU:s undertecknande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder innebär att man måste vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla konventionens krav. EESK uppmanar kommissionen att se över vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit på detta område.

3.5.4 Man måste garantera jämställdhet mellan könen inom idrotten eftersom kvinnor är underrepresenterade inom många idrottsområden. EESK stöder de initiativ som har till syfte att stärka respekten för principen om jämställdhet mellan könen och lika möjligheter. Kommittén stöder därför att man lägger till kategorin ”idrott” i databasen över kvinnor i ledande ställning.

3.5.5 Idrotten kan utgöra ett instrument för integration och dialog mellan olika kulturer, och den kan stärka samhörighetskänslan hos Europas medborgare. Man bör framhålla idrottens potential när det gäller integreringen av utsatta och sårbara grupper. EESK instämmer helt och hållet i att det finns ett behov av att stödja de program som har till syfte att främja social integration genom idrotten. Icke-statliga organisationer spelar en mycket viktig roll på detta område, vilket bör uppmuntras.

3.5.6 Antalet idrottsutövare som flyttar från ett land till ett annat stiger stadigt. För värdländernas del är integrationen av idrottsutövarna – och deras familjer – ett sätt att marknadsföra sig ur kulturell och social synpunkt. EESK stöder medlemsstaternas och kommissionens ansträngningar för att skapa rättsliga incitament för mottagandet av dessa medborgare, så att man gör det lättare för dem att integreras och förebygger att de diskrimineras.

3.6.1 EESK konstaterar att idrottens ekonomiska betydelse blir allt större. Denna sektor står för ungefär 2 % av EU:s totala BNP. Idrottsmarknaden bidrar till att skapa arbetstillfällen och öka tillväxten. Många organisationer har valt att registrera sig som företag, men en stor del av dem bedriver fortfarande sin verksamhet under helt ideella former. Man måste skapa eller vidareutveckla relationer mellan dessa två typer av organisationer för att göra dem ekonomiskt hållbara.

3.6.2 Den privata sektorn spelar en viktig social roll eftersom den bidrar till idrottens utveckling; dels genom särskilda direkta bidrag, dels genom sponsring.

3.6.3 EESK erkänner och stöder inrättandet av ett satellitkonto för idrott. För att kunna fatta beslut om lämpligaste tänkbara politiska strategier är det ytterst viktigt att förfoga över tillförlitliga uppgifter om de inkomstflöden som idrotten ger upphov till. På basis av ett mer omfattande samarbete och ett större informationsunderlag kan man på ett bättre sätt utforma en mer förnuftig politik.

3.6.4 I det aktuella meddelandet fäster man stor vikt vid frågan om den äganderätt som arrangörerna har för sitt idrottsevenemang och deras immateriella rättigheter inom idrotten. Kommittén stöder denna fokusering. Försäljning av sändningsrättigheter och PR-artiklar är viktiga inkomstkällor för idrottsorganisationerna, och därför bör deras rättigheter beaktas i större utsträckning inom EU:s lagstiftning. Arrangörerna av idrottsevenemang bör ha rätt att kräva skälig ersättning från dem som drar allt slags ekonomisk nytta av dessa evenemang, oavsett i vilken form detta sker.

3.6.5 EESK ställer sig bakom meddelandets rättsliga analys av huruvida kollektiv försäljning av medierättigheter utgör ett brott mot konkurrensreglerna. Icke desto mindre är det positivt att man medger att gemensam försäljning kan uppfylla kriterierna för undantag i enlighet med artikel 101.3 i EUF-fördraget, och EESK konstaterar att kollektiv försäljning medför otvivelaktiga fördelar för idrottsorganisationerna och att denna försäljning bör ske på ett sådant sätt att den inte omfattas av artikel 101.1 i EUF-fördraget.

3.6.6 (Produktionen av och) handeln med sportredskap och sportkläder och andra tillbehör är en affärsverksamhet som omsätter miljarder även i Europa. Via reklam och sponsring är branschen en av de största finansieringskällorna för idrotten. Flera undersökningar genomförda av europeiska organisationer har avslöjat att det förekommer en hel del missförhållanden i arbetsvillkoren vid den globala produktionen av sportartiklar. Dessa missförhållanden kan försämra hela idrottsrörelsens etiska trovärdighet. Man bör förutsätta av idrottsutövare, idrottsrörelsen och de företag och samarbetspartner inom branschen som sponsrar idrottsevenemang att de utövar en tillförlitlig och öppen övervakning av produktionskedjan och arbetsvillkoren inom den (och tillämpar etiska anvisningar som grundar sig på internationella arbetsnormer antagna av ILO).

3.6.7 EESK konstaterar att marknaden för vadhållning och lotterier, som arrangeras av staten eller aktörer med licens, har mycket stor betydelse för idrottsverksamhetens ekonomiska hållbarhet. Skatteinkomsterna är ansenliga och bidrar indirekt till att göra idrott på olika nivåer ekonomiskt hållbar. I linje med detta bör arrangörer av onlinevadhållning avseende idrott via avtal ge organisatörer av idrottsevenemang möjlighet att kontrollera vilka olika typer av vadslagning som föreslås och att få ersättning för användningen av evenemangen som underlag för vadslagning online.

3.6.8 Inrättandet av ett europeiskt idrottslotteri skulle kunna göra detta marknadsområde mer attraktivt och ge tillgång till medel som kan användas för att finansiera utvecklingen av regionala idrottsstrukturer och idrottsrelaterad utbildning.

3.6.9 EESK medger att regleringen av denna marknad är förknippad med särskilda svårigheter, och vill påminna kommissionen om att det med hänsyn till principerna för den inre marknaden och konkurrenslagstiftningen rent juridiskt är möjligt att främja åtgärder med syftet att göra denna sektor öppen för insyn.

3.6.10 Den olagliga marknaden för vadhållning är förknippad med korruption och organiserad brottslighet. De som ägnar sig sådan verksamhet försöker, ibland framgångsrikt, att manipulera resultaten, vilket bidrar till att undergräva rättvis tävlan inom idrotten, korrumpera tjänstemän och idrottsutövare samt att förvanska idrottens värderingar. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en rättslig harmonisering för att motverka denna olagliga verksamhet.

3.6.11 EESK välkomnar initiativet att övervaka tillämpningen av lagstiftningen för statligt stöd på idrottsområdet, i syfte att garantera att den europeiska lagstiftningen följs fullt ut.

3.6.12 EESK ställer sig helt och hållet bakom att man tar vara på möjligheterna att få stöd till satsningar på bättre idrottsinfrastruktur från Europeiska regionala utvecklingsfonden, eftersom de frivilliga organisationerna har behov av sådant stöd, vilket även skulle främja utvecklingen regionalt och i landsbygdsområdena i medlemsstaterna.

3.7.1 Det föreligger ett mycket stort behov av att göra EU:s lagstiftning på idrottsområdet mer tydlig. EESK ser mycket positivt på kommissionens initiativ att erbjuda assistens och vägledning, från fall till fall, i fråga om den lämpliga tillämpningen av begreppet ”idrottens särart”.

3.7.2 EESK delar fullt ut de växande juridiska farhågorna beträffande idrottsagenters verksamhet. Man måste först och främst förstå och granska vilka konsekvenser denna typ av verksamhet får för idrotts- och utbildningsorganisationerna och se till att idrottsutövarna är bättre skyddade.

3.7.3 Anordnandet av en konferens för återkommande utvärdering av den europeiska dimensionens utveckling inom sporten och dess inverkan har redan fullt stöd av EESK, som gärna skulle vilja delta aktivt i ett sådant arrangemang.

3.7.4 EESK ställer sig bakom kommissionens synpunkt att det är ytterst nödvändigt att stödja och upprätthålla en kontinuerlig dialog mellan arbetsmarknadens parter och idrottsorganisationerna för att undersöka och diskutera idrottsrelaterade frågor, till exempel utbildning, skydd av minderåriga, hälsa och säkerhet, sysselsättning, arbetsvillkor och kontraktsstabilitet.

Bryssel den 26 oktober 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON