23.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/1

1.

ECB välkomnar målsättning för förslaget till förordning, att skapa ett EU-regelverk för blankning och motsvarande praxis med hjälp av kreditswappar. ECB noterar att förslaget till förordning beaktar många av de rekommendationer som gjordes i Eurosystemets bidrag till kommissionens offentliga samråd om blankning (2). I Eurosystemets bidrag 2010 noterades att blankning, när normala omständigheter råder på marknaden, bidrar till effektiv prissättning och likviditet. Man pekar dock även på riskerna i samband med blankning, bl.a. risken för att marknaden snedvrids, missbrukas samt att den normala avvecklingen av affärer inte kan genomföras (3). ECB stöder i princip unionens ramverk som ska reglera dessa frågor, som består dels av förslaget till förordning och dels de ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (4) som för närvarande diskuteras (5). Sådana gemensamma regler inom EU är nödvändiga för att unionens finansmarknader ska integreras, samtidigt som detta medför att regelverket konvergerar med de regler som styr verksamheten på andra stora finansmarknader, t.ex. USA (6). ECB kommer att göra mer utförliga kommentarer om ändringarna av direktiv 2003/6/EG när banken konsulteras om dessa.

2.

I enlighet med Eurosystemets bidrag 2010 (7) välkomnar ECB a) att ett informationssystem införs som bygger på den modell på två nivåer för blankning av aktier som ursprungligen föreslogs av Europeiska värdepapperstillsynskommittén (8), och b) informationsplikt gentemot behöriga myndigheter införs för betydande korta nettopositioner i statspapper utgivna inom unionen samt för motsvarande position utan täckning i kreditswappar (9). ECB stöder krav som ska minska risken för utebliven avveckling p.g.a. naken blankning (10) enligt vilka en fysisk eller juridisk person inte bör få inleda en blankning om personen ej lånat en aktie eller ett statspapper eller har ingått avtal om att låna, eller kommer att kunna låna dessa värdepapper vid tidpunkten för avvecklingen till följd av en bekräftad överenskommelse. ECB stöder förslagen enligt vilka a) behöriga myndigheter ges harmoniserade befogenheter att införa tillfälliga restriktioner för blankning och CDS-transaktioner under exceptionella omständigheter, under samordning av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) (11) och b) specifika befogenheter att ingripa ges ESMA när det föreligger hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet i unionen (12).

3.

ECB noterar att flera av unionens lagstiftningsinitiativ, bl.a. den föreslagna regleringen av central motpartsclearing och transaktionsregister (13) samt även översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MIFID) 2004/39/EG (14), vill öka informationsplikten avseende olika typer av tillgångar och rapporterande enheter. ECB välkomnar utvecklingen i stora drag, förutsatt att man är noga med konsekvenserna och undviker överlappningar eller luckor. På grund av sin roll inom områdena statistik och finansiell stabilitet har Eurosystemet ett stort intresse av dessa frågor och kommer tillsammans med kommissionen att noga följa utvecklingen inom området.

4.

ECB rekommenderar (15) att statspapper som omfattas av förslaget till förordning ska definieras som statspapper som ges ut eller garanteras av enheter inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna eller unionen, där definitionen av ”offentliga sektorn” bör vara densamma som redan används i unionens sekundärlagstiftning (16). Genom en sådan lagstiftningsteknik kan man undvika oönskade luckor, samtidigt som man säkerställer att de skuldinstrument som ges ut av centralbankerna inom ECBS som ett led i penningpolitiken inte betecknas som statspapper, vilket skulle strida mot bestämmelsen i artikel 123 i fördraget enligt vilken nationella centralbanker inte får finansiera den offentliga sektorn.

5.

Vissa angivna marketmakerfunktioner och primärmarknadsaktiviteter undantas i förslaget till direktiv från kraven om öppenhet och reglering (17). Ett sådant undantag är befogat bl.a. därför att en väl fungerande marketmakingverksamhet är viktig för många tillgångsklasser, inkl. skuldinstrument som emitteras av enheter i medlemsstaterna som tillhör den offentliga sektorn, för att dessa ska vara likvida och fungera som säkerhet vid centralbankernas penningpolitiska transaktioner. Samtidigt bör missbruk av undantag för marketmakingverksamhet undvikas, särskilt genom att säkerställa att marknadsgaranternas handel för egen räkning inte gynnas av undantaget (18). ECB rekommenderar (19) att kommissionen ges befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA som bör beakta ovannämnda aspekter, anta tillsynsföreskrifter. Sådana tillsynsföreskrifter kan beakta a) exakt vilka delar av marketmakingverksamheten som ska omfattas av undantag, b) rapporteringskrav för att rapportera marketmakingverksamhet till behöriga myndigheter och c) marknadsgarantens portföljstruktur eller bokföringspraxis så att man tydligt kan identifiera en transaktion som antingen marketmaking eller som en annan typ av transaktion, samt förbud mot ombokningar av transaktioner utan att den behöriga myndigheten informeras.

6.

Ett annat undantag från reglerna i förslaget till förordning rör sådan verksamhet som stöder priserna under en begränsad tid utifall att dessa skulle pressas (20) av försäljningar då ett värdepapper introduceras. Enligt vad som framgår av Eurosystemets bidrag 2010 (21) delar ECB kommissionens bedömning att stabiliseringsmekanismer, på samma sätt som marketmaking, är legitima verksamheter som är viktiga för primärmarknadernas funktion (22). ECB välkomnar att undantaget avseende stabiliseringsåtgärder i samband med blankningsreglerna i förslaget till förordning definieras genom en hänvisning till den definition som används i unionens regler för att förhindra marknadsmissbruk (23). Samtidigt rekommenderar ECB (24) att kommissionen ges befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA, anta tekniska tillämpningsstandarder som säkerställer att undantaget för stabiliseringsåtgärder i samband med blankningsreglerna tillämpas på ett enhetligt sätt. Sådana tekniska standarder skulle komplettera de tekniska standarder som tas fram för att se till att undantaget för stabiliseringsåtgärder inte medför marknadsmissbruk (25). Ur lagstiftningssynpunkt är det också önskvärt att ha två olika uppsättningar tekniska tillämpningsstandarder så att de två specifika frågorna får specifika lösningar.

7.

Enligt förslaget till förordning ges kommissionen befogenhet att, på basis av ett förslag från ESMA, anta a) tillsynsföreskrifter om de uppgifter som ska lämnas till de behöriga myndigheterna om korta nettopositioner som överstiger en viss rapporteringströskel (26) och b) tillämpningsföreskrifter som anger hur informationen om korta nettopositioner som överstiger en viss offentliggörandetröskel ska offentliggöras (27). ECB rekommenderar (28) att man förtydligar de befogenheter som delegeras till kommissionen på så sätt att de format som används för rapportering och offentliggörande bör göra det möjligt att inom hela EU tidsnära sammanställa och bedöma blankningspositioner som berör en specifik emittent. Överensstämmande rapporteringsformat kommer att få avgörande betydelse för att ESMA och de behöriga nationella myndigheterna snabbt ska kunna reagera på potentiella störningar på marknaden, samt även för att ECBS och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska kunna utföra sina respektive uppgifter.

8.

Vad gäller den specifika skyldigheten att offentliggöra blankningar (29) tolkar ECB förslaget till förordning som att offentliggörandet ska ske genom en officiellt utsedd mekanism för central lagring av lagstadgad information, som inrättas som en del av EU:s regler om öppenhet för värdepapper (30). I princip stöder ECB detta tillvägagångssätt men rekommenderar (31) att det bör baseras på interaktiv rapportering med hjälp av standardiserade dataformat så att uppgifterna enkelt kan konsolideras samtidigt som man får flexibel tillgång till integrerad information på EU-nivå. Exempelvis bör all offentliggjord information vara tillgänglig genom ESMA via en centraliserad tillgång till officiellt utsedda mekanismer. Härigenom skulle man beakta både de gränsöverskridande riskerna som blankning kan innebära och den roll ESMA ska ha enligt förslaget till förordning.

9.1

Genom förslaget till förordning inrättas mekanismer för ett informationsutbyte mellan behöriga nationella myndigheter och ESMA gällande korta nettopositioner som rapporteras till dessa behöriga myndigheter. I denna fråga rekommenderar ECB följande (32).

9.2

De föreslagna tillvägagångssättet för informationsutbyte mellan de behöriga nationella myndigheterna och ESMA bör utformas på ett mer effektivt sätt – främst på så sätt att ESMA kan begära informationsutbyte i realtid när detta är nödvändigt för att ESMA ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. På längre sikt bör ESMA få automatisk tillgång till all information som rapporteras enligt förslaget till förordning. ECB rekommenderar därför att ESMA påbörjar arbetet med att inrätta centraliserade insamlingsmekanismer som systematiserar och ger alla rapporterande enheter en beteckning; dessa mekanismer skulle ge myndigheterna en flexibel tillgång till information i realtid samtidigt som den information man erhåller kan förbli konfidentiell. ECB anser att sådana centraliserade mekanismer skulle bidra till att lösa problemen med att använda uppgifter från okoordinerade mindre datakällor, och samtidigt göra det möjligt att information som samlas in enligt den föreslagna förordningen används tillsammans med andra tillgängliga uppgifter så att rapporteringsbördan för de rapporterande enheterna och myndigheterna kan minimeras (33).

9.3

Förslaget till förordning bör därutöver uttryckligen tillåta informationsutbyte mellan ESMA och Eurosystemets centralbanker så att ECBS uppgift att samla in statistiska uppgifter (34) samt att övervaka den finansiella stabiliteten underlättas (35).

9.4

Förslaget till förordning bör dessutom uttryckligen tillåta informationsutbyte mellan ESMA och ESRB, så att ESRB:s informationsinsamling och dess arbete med att identifiera och bedöma systemrisker som uppstår på grund av utvecklingar inom det finansiella systemet (36) underlättas.

10.

Enligt förslaget till förordning kan ESMA samråda med ESRB avseende åtgärder som ESMA under exceptionella omständigheter vidtar för att motverka negativa konsekvenser av blankning (37). ECB rekommenderar (38) att ESMA även bör ha rätt att samråda med ESRB om den inte informeras om åtgärder som vidtas av behöriga nationella myndigheter. Man bör överväga att introducera lämpliga tidsfrister för att garantera att ESRB-samråden blir effektiva (39). ECB noterar att varje samråd med ESRB om ingripanden som sker inom ramen för EU:s regler om blankning skulle göra det möjligt att beakta det makroprudentiella perspektivet i det planerade ingripandet. Dessutom måste de europeiska tillsynsmyndigheterna, inklusive ESMA, ha ett nära samarbete med ESRB och förse denna med all information som är nödvändigt för att ESRB ska kunna utföra sina uppgifter i rätt tid (40), samtidigt som ESRB får begära ytterligare information från de europeiska tillsynsmyndigheterna (41). Bestämmelser enligt vilka ESMA ska samråda med ESRB om planerade ingripanden i samband med blankningar kommer dels att göra det möjligt för ESRB att fatta informerade beslut i rätt tid huruvida ytterligare information behövs i en viss situation p.g.a. eventuella systemrisker och dels framföra en sådan begäran på ett pragmatiskt och konsekvent sätt.

I de fall där ECB rekommenderar att den föreslagna förordningen ska ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring.