20.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 150/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av 16 februari 2011

om en reform av Europeiska unionens ekonomiska styrning

(CON/2011/13)

2011/C 150/01

Inledning och rättslig grund

Den 29 november 2010 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från rådet om ett yttrande över följande förslag (nedan kallade kommissionens förslag)

1.

förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallat EDP-utkastet) (1),

2.

förslag till rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk (nedan kallat utkast till direktiv om budgetramverk) (2),

3.

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (nedan kallat utkast till förfarande för effektiv budgetövervakning) (3),

4.

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (nedan kallat utkast till förfarande mot alltför stora obalanser) (4),

5.

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (nedan kallat utkast till förfarande för budgetövervakning) (5),

6.

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (nedan kallat utkast till förfarande för makroekonomisk övervakning) (6).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande över EDP-utkastet grundas på artikel 126.14 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott har betydelse för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) huvudmål att upprätthålla prisstabilitet enligt artiklarna 127.1 och 282.2 i fördraget och artikel 2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet (nedan kallad ECBS-stadgan).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande över utkastet till direktiv om budgetramverk, utkastet till förfarande för effektiv övervakning av de offentliga finanserna, utkastet till förfarande mot alltför stora obalanser, utkastet till förfarande för budgetövervakning och utkastet till förfarande för makroekonomisk övervakning grundas på artikel 127.4 första strecksatsen och artikel 282.5 i fördraget samt 4 a första strecksatsen i ECBS-stadgan, eftersom de också har betydelse för ovan nämnda huvudmål för ECBS.

I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet, med synpunkter från allmänna rådet.

Allmänna kommentarer

1.

Den aktuella krisen har tydligt visat att en ambitiös reform av ramverket för den ekonomiska styrningen är ytterst viktig för Europeiska unionen, medlemsstaterna samt särskilt euroområdet.

2.

I ECB:s rapport ”Reinforcing economic governance in the euro area” av den 10 juni 2010 föreslås att man ska stärka styrningen och övervakningen av efterlevnaden av euroområdets ekonomiska politik och sunda offentliga finanser. I rapporten föreslås även att en sådan förstärkning ska omfatta alla EU:s medlemsstater.

3.

ECB noterar att rapporten från Europeiska rådets arbetsgrupp för förbättrad ekonomisk styrning i EU av den 21 oktober 2010 (nedan kallad arbetsgruppens rapport) innehöll ett antal ytterligare rekommendationer till kommissionens förslag. ECB deltog i denna arbetsgrupp men stödde inte alla slutsatserna i arbetsgruppens rapport.

4.

Kommissionens förslag utgör en viktig utvidgning och förstärkning av EU:s övervakning av de offentliga finanserna samt ekonomin och är ett steg i rätt riktning för att förstärka euroområdet. Förslaget innebär dock inte det stora steg i övervakningen av euroområdet som ECB anser är nödvändigt för att säkerställa dess stabilitet och funktion. Såsom nämndes den 4 november 2010 i inledningsanförandet till presskonferensen efter ECB-rådets möte, innebär arbetsgruppens rapport en förstärkning av EU:s nuvarande regler för övervakning av de offentliga finanserna och makroekonomisk övervakning. ECB-rådet anser dock att arbetsgruppens rapport inte innebär det stora steg för euroområdet som man förordar.

5.

Detta yttrande bygger på ovannämnda ECB-rapport ”Reinforcing econonomic governance in the euro area”, på ECB:s deltagande i arbetsgruppen samt ECB:s syn på arbetsgruppens rapport med målet att göra ett antal förslag om kommissionens förslag så att man beaktar de aspekter som ECB anser är nödvändiga för att ta ett stort steg framåt i den ekonomiska styrningen av euroområdet. Inget av dessa förslag kräver någon ändring av fördraget.

6.

ECB noterar att kommissionens förslag, när de antas, kommer att utgöra viktiga instrument som ålägger EU och medlemsstaterna att föra en sund ekonomisk politik och ha sunda offentliga finanser. Vad gäller euroområdet sammanfaller en ytterligare förstärkning med den ökande graden av integration mellan euroområdets medlemsstater och är därför ännu viktigare. Den aktuella krisen har tydligt visat att osund ekonomisk politik och osunda de offentliga finanser i vissa av euroområdets medlemsstater, och därav resulterande ekonomisk instabilitet, direkt medför svårigheter även för euroområdets övriga medlemsstater. ECB uppmanar därför EU-lagstiftaren och medlemsstaterna att utnyttja den pågående lagstiftningsprocessen för att förstärka reglerna om ekonomisk styrning till vad som är maximalt tillåtet enligt fördragen. Därutöver bör EU överväga att i framtiden ändra fördraget för att ytterligare stärka den ekonomiska styrningen.

7.

ECB anser att en stor brist i kommissionens förslag är avsaknaden av automatiska mekanismer. ECB anser att kommissionens förslag ökar de automatiska mekanismerna jämfört med den aktuellt rådande situationen, främst genom att kommissionen framlägger förslag för rådet istället för rekommendationer, och genom att man inför omvänd kvalificerad majoritet vid omröstningar i rådet. ECB är också medveten om att rådet får göra bedömningar enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget i frågor som rör övervakningen av den ekonomiska politiken och de offentliga finanserna samt förfarandet vid alltför stora underskott. ECB föreslår i detta sammanhang att EU-lagstiftaren överväger att ta tillbaka de ändringar man gjorde av stabilitets- och tillväxtpakten 2005 (7), vilket gav medlemsstaterna ökat utrymme vid tillämpningen av sina skyldigheter enligt pakten.

8.

Rådet har, utöver fler automatiska mekanismer som nämnts ovan, möjligheten att formellt deklarera att rådet som huvudregel i alla förfaranden som framgår av kommissionens förslag kommer att rösta för att fortsätta förfarandet om detta föreslås eller rekommenderas av kommissionen och att rådet, om det avviker från denna regel, kommer att motivera sitt beslut att inte följa regeln. På detta sätt skulle ett förfarande normalt fortsättas och undantag från detta behöva motiveras. Även om en sådan deklaration inte är bindande skulle den utgöra ett rättesnöre för rådet vid dess beslutsfattande och därmed stärka förfarandet. En sådan deklaration skulle bli en del av EU:s ramverk för den ekonomiska styrningen.

9.

ECB anser att en sådan deklaration skulle vara nödvändigt element för att den ekonomiska styrningen i EU ska fungera väl. Om rådet inte stöder en sådan deklaration rekommenderar ECB alternativt en deklaration från eurogruppen där euroområdet sjutton medlemsstater kunde rösta för att man som huvudregel kommer att fortsätta förfarandet, och vid eventuella avsteg från denna huvudregel motivera detta.

10.

Därutöver finns det flera komponenter i kommissionens förslag där de automatiska mekanismerna är otillräckliga, och dessa bör ses över:

a)

I utkastet till förfarande för budgetövervakning finns en möjlighet för medlemsstater att avvika från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet vid allvarliga konjunkturnedgångar av generell karaktär. Mot bakgrund av hur viktigt det är att ha hållbara offentliga finanser, avråder ECB från sådana undantagsregler. Om man väljer att bibehålla dessa, rekommenderar ECB att man uttryckligen knyter tillämpningen av dessa regler till villkoret att detta inte får äventyra hållbara offentliga finanser.

b)

I utkastet till förfarande för effektiv övervakning av de offentliga finanserna föreskrivs att rådet ska kunna se över räntebärande depositioner, räntelösa depositioner och de böter som rådet delar ut om det föreligger exceptionella ekonomiska förhållanden eller efter en motiverad begäran från den berörda medlemsstaten. Möjligheterna till översyn bör strykas eftersom de sannolikt bara kommer att förlänga förfarandet och medföra merarbete för kommissionen utan att detta är nödvändigt, eftersom kommissionen och rådet redan kommer att ha övervägt situationen och medlemsstatens argument innan rådet vidtar ekonomiska åtgärder.

c)

Rent allmänt bör ramverket för den ekonomiska styrningen inte ålägga kommissionen skyldigheter vilket begränsar kommissionens möjligheter att rekommendera eller föreslå att förfarandet fortsätts. Särskilt bör man stryka kravet på kommissionen att beakta rådsinterna diskussioner innan kommissionen fortsätter ett förfarande.

11.

Därutöver rekommenderar ECB att man stärker de automatiska mekanismerna genom att man, där så är möjligt, använder omvänd kvalificerad majoritet vid omröstningar i rådet, som t.ex. för rådets yttranden om stabilitets- och konvergensprogrammen enligt artikel 121.3 i fördraget samt genom att inkludera mekanismer som påskyndar förfarandet genom att öka pressen på medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter. Vad gäller det sistnämnda fallet ger artikel 121.4 i fördraget utrymme för att tillämpa utkastet till förfarande för budgetövervakning mer automatiskt. Vid genomförandet av artikel 126.8 i fördraget skulle man kunna inkludera ett steg avseende alltför stora underskott där en medlemsstat, för att undgå sanktioner, måste visa att effektiva åtgärder vidtagits.

12.

Ytterligare åtgärder som tar sikte på politik och anseende bör tas med i utkastet till förfarande för budgetövervakning och EDP-utkastet, inklusive rapporteringsskyldigheter för medlemsstaterna och rapporter från rådet till Europeiska rådet. Därutöver bör kommissionen, tillsammans med ECB om den så önskar, besöka medlemsstater som inte följer rådets rekommendationer i frågor som gäller euroområdets medlemsstater eller medlemsstater som deltar i ERM-II.

13.

ECB är även orolig för att man är alltför mild vid bedömningen av relevanta faktorer när man kontrollerar om skuldsättningen i den offentliga sektorn uppfyller referensvärdet. I princip bör alla relevanta faktorer beaktas när kommissionen tar fram en rapport om alltför stora skuldkvot i den offentliga sektorn, vilket även inkluderar garantier som medlemsstaten ställt ut till EFSF (eller senare europeiska stabilitetsmekanismen, ESM), men dessa faktorer bör endast ha betydelse om kommissionens prognoser indikerar att skuldsättningen i den offentliga sektorn sjunker under en treårsperiod. Om ett lands skuldkvot överskrider referensvärdet och prognoserna pekar på att kvoten kommer att öka, bör eventuella reducerande faktorer aldrig leda till bedömningen att den medlemsstatens skuldkvot inte är alltför stor.

14.

Att skapa mer utrymme vid bedömningen av underskott inom ramen för förfarandet för alltför stora underskott, genom att beakta alla relevanta faktorer när skuldkvoten understiger referensvärdet 60 procent av BNP, är inte förenligt med målsättningen att skapa strängare regler. Oavsett huruvida skuldkvoten över- eller understiger referensvärdet 60 procent av BNP, bör de relevanta faktorerna endast beaktas vid bedömningen av huruvida skulden är för hög om underskottskvoten, innan sådana faktorer beaktas, ligger nära referensvärdet 3 procent av BNP och referensvärdet endast överskrids tillfälligt, i enlighet med nu gällande regler. Slutligen bör det numeriska riktmärket för att bedöma förändringar i skuldkvoten tillämpas omedelbart från det att förordningen träder i kraft.

15.

Inom ramen för utkastet till förfarande för budgetövervakning, rekommenderar ECB att a) bedömningen huruvida tillräckliga framsteg mot den medellånga målsättningen görs bör ske med utgångspunkt i en samlad bedömning av den strukturella balansen, inklusive en analys av nettoutgifterna efter det att hänsyn tagits till tillfälliga intäktsposter, b) ökningen av den offentliga sektorns utgifter normalt inte bör överstiga den förväntade tillväxttakten för BNP på medellång sikt, c) den förväntade tillväxttakten för BNP på medellång sikt bör beräknas enligt en gemensam formel som tillämpas av kommissionen samt d) man beaktar hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna. De definitioner som ska tillämpas bör fastställas i tillämpningsreglerna (8).

16.

ECB är mycket positiv till att man inför ett förfarande för makroekonomisk övervakning, som innebär att man täpper igen en lucka i ramverket för den ekonomiska styrningen. Detta nya förfarande bör koncentrera sig på sådana medlemsstater i euroområdet som uppvisar ihållande konkurrenskraftsförluster och underskott i bytesbalansen. Följdeffekter för euroområdet och specifika förutsättningar för att detta ska fungera väl bör också beaktas. Framtida kriser kan se annorlunda ut och förteckningen över indikatorer som används i förfarandet kan komma att ändras, dock bör fokus alltid vara att förebygga situationer som utgör ett hot mot ekonomisk och finansiell stabilitet samt stabila offentliga finanser i euroområdet och EU.

17.

Genom att definiera termen ”obalanser” bör förfarandet beakta en öppen förteckning över situationer som förfarandet ska förebygga. Genom att inkludera termen ”sårbarhet” i detta förfarande, definierad som situationer där medlemsstater kan hamna i en situation som sund makroekonomisk övervakning av den ekonomiska och monetära unionen bör omfatta, skulle stärka förfarandets preventiva karaktär. Det bör även förtydligas att rekommendationer inom ramen för förfarandet bör stå i överensstämmelse med andra förfaranden enligt artiklarna 121, 126 och 136 i fördraget och att förfarandet beaktar åtaganden enligt ERM II-avtalen. Vad gäller hänvisningen till Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i förfarandet för makroekonomisk övervakning, kommer dess oberoende visserligen inte att påverkas om detta förfarande beaktar dess varningar och rekommendationer, rekommenderar ECB att man tar med en hänvisning till behovet att respektera ESRB:s föreskrifter om insynsskydd.

18.

Därutöver bör förfarandet för makroekonomisk övervakning styras av tydliga och effektiva mekanismer. Bedömningen av makroekonomiska obalanser och rekommendationerna för korrigerande åtgärder bör vara allmänt kända i varje steg av förfarandet. Ökad automatik och stegvisa ekonomiska sanktioner bör också tas med i utkastet till förfarande mot alltför stora obalanser, speciellt efter första gången då en medlemsstat inte följer rådets rekommendation efter vilken rådet direkt bör fastställa en räntebärande deposition utan att det krävs ytterligare åsidosättande av medlemsstaten. Det senare bör sanktioneras med böter.

19.

Vad gäller ränta på räntefria depositioner och böter som medlemsstaterna i euroområdet erhåller inom ramen för kommissionens förslag, bör de gå till ESM som ska inrättas 2013, och en lämplig övergångslösning fram till dess.

20.

De förfaranden som omnämns i kommissionens förslag bör genomföras och tillämpas på ett enhetligt sätt. Detta skulle underlättas om man i största möjliga utsträckning försöker väljer enkla, transparenta och förutsägbara lösningar när man antar och tillämpar berörda förordningar. Man bör undvika byråkratiska processer och olika tolkningar eller tvister om hur nyckeltal ska mätas.

21.

När det gäller besök i medlemsstaterna som har ett samband med förfarandet för effektiv budgetövervakning, förfarandet för makroekonomisk övervakning eller förfarandet vid alltför stora underskott föreslår ECB att kommissionen, om den så önskar, samråder med ECB vad gäller medlemsstater som har euron som valuta eller medlemsstater som deltar i ERM II. Det har visat sig värdefullt att ECB deltog i besöken av Irland och Grekland. ECB ser ett sådant deltagande som ECB:s bidrag till den ekonomiska politiken, och kommer att bidra utan att det påverkar ECB:s oberoende vid utförandet av dess uppgifter enligt fördraget.

22.

ECB anser också att det är nödvändigt att inrätta ett rådgivande organ bestående av personer med allmänt erkänd kunskap om ekonomi och finanspolitik för att ta fram en oberoende årlig rapport riktad till unionens institutioner som granskar huruvida rådet och kommissionen, inklusive Eurostat, har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget och enligt de förfaranden som diskuteras i kommissionens förslag. Om kapacitet finns skulle detta organ även, utöver att ta fram ovannämnda rapport, kunna göra analyser av specifika ekonomiska eller budgettekniska frågor på uppdrag av Europeiska rådet, rådet eller kommissionen. Detta organ ska inte inkräkta på kommissionens behörigheter. Organets medlemmar bör vara helt oberoende. EU-lagstiftaren måste uppställa de administrativa reglerna för ett sådant organ, inklusive personal och finansiering. Organet bör inrättas inom ramen för utkastet till förfarande för budgetövervakning och hänvisningar till organet bör göras i kommissionens övriga förslag.

23.

ECB anser visserligen att ett direktiv är rätt rättslig form för utkastet till direktiv om budgetramverk, men anser direktivets innehåll medför att införlivandet i medlemsstaterna måste följa direktivets ordalydelse mycket nära. Detta gäller särskilt för euroområdets medlemsstater. För att uppnå ett sådant identiskt nationellt införlivande, som kunde återges i skälen, skulle ECB välkomna ett politiskt uttalande från Eurogruppens medlemmar.

24.

ECB anser även att alla medlemsstaterna bör åläggas att säkerställa en oberoende övervakning, analys och kontroll av de grundläggande delarna av sina nationella budgetramverk. För euroområdets medlemsstater bör ett särskilt kapitel introduceras i vilket viktiga delar av rådets slutsatser av den 17 maj 2010 och arbetsgruppens rapport görs obligatoriska genom ett direktiv, och medlemsstater utanför euroområdet ges möjlighet att frivilligt införa samma regler, något som ECB starkt rekommenderar. I direktivet bör man prioritera inrättandet av oberoende finansråd, och direktivet bör även överväga huruvida man bör införa en budgetprocess där man först uppställer ett samlat utgiftsmål och först därefter fördelar medlen mellan olika ministerier eller myndigheter.

25.

Trots alla dessa åtgärder bör medlemsstaterna själva också utveckla starkare budgetramverk, t.ex. genom regler som förbjuder strukturella underskott i den offentliga sektorn som överstiger vissa tröskelvärden i relation till BNP. Samtidigt bör EU-lagstiftaren, antingen i direktivet eller genom annan lagstiftning, införa en skyldighet för medlemsstaterna att anta lagstiftning med tydliga regler för upplåning som innehåller exakta definitioner och gränsvärden, eftersom detta skulle bidra till ökad rättssäkerhet.

26.

ECB rekommenderar också att man understryker den betydelse som tydliga nationella prognoser och metoder för framtagandet av dessa har. Samtidigt måste kommissionens prognoser spela en viktig roll som riktmärke för de nationella prognoserna.

27.

För att öka effektiviteten bör direktivet uttryckligen hänvisa till de kostnader som åläggs nationella myndigheter som inte uppfyller numeriska finanspolitiska regler, inklusive icke-finansiella åtgärder och finansiella sanktioner på nationell nivå. Detta bör inkludera skyldigheter att lösa in medellånga skulder som överstiger tröskelvärdena enligt det finansiella regelverket. Särskilda omständigheter där tillfälliga avvikelser från reglerna tillåts bör anges tydligt, om sådana undantag överhuvudtaget behövs. ECB anser att det planerade ikraftträdandet av ESM år 2013 bör medföra en tidsfrist för införlivandet per den 31 december 2012 istället för den 31 december 2013.

28.

Vad gäller den statistik som omfattas av direktivet förordar ECB att man förbättrar aktualiteten och tillförlitligheten på de års- och kvartalsvisa räkenskaperna från den offentliga sektorn som rapporteras till kommissionen enligt rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (9). Direktivet kan bidra till att samtidigt förbättra aktualiteten och tillförlitligheten på den offentliga sektorns räkenskaper genom att man stöder införandet av offentliga redovisningssystem som är baserade på intäktsprincipen och som är sammanlänkade med nationalräkenskaper baserade på ENS 95. Redovisningssystemen bör baseras på internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn så att man uppnår en harmoniserad beräkning och redovisning av transaktioner i den offentliga sektorn.

29.

Vad gäller statistik i framtida lagstiftning noterar ECB att det, enligt vad som framgår av arbetsgruppens rapport, krävs EU:s lagstiftning för att ”European statistics code of practice” ska bli bindande medan hela genomförandet av koden under tiden accelereras, särskilt vad gäller kvaliteten och mandatet för uppgiftsinsamling. Därutöver bör Eurostats behörighet att bedöma och granska meddelanden enligt förfarandet vid alltför stora underskott stärkas ytterligare med proaktiva åtgärder för att förbättra kvaliteten på den offentliga sektorns statistik.

30.

Avslutningsvis vill ECB varna för att kommissionens förslag, särskilt reformerna som avser euroområdet, kommer att medföra en ökad arbetsbörda både på EU-nivå och nationell nivå, en arbetsbörda som kräver ytterligare ekonomiska resurser och mer personal.

Ändringsförslag

I de fall där ECB rekommenderar att kommissionens förslag ändras anges de specifika förslagen i bilagan tillsammans med en förklaring.

Vid antagandet måste citaten från de föreslagna förordningarna och det föreslagna direktivet spegla avgivandet av detta yttrande.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 16 februari 2011.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  KOM(2010) 522.

(2)  KOM(2010) 523.

(3)  KOM(2010) 524.

(4)  KOM(2010) 525.

(5)  KOM(2010) 526.

(6)  KOM(2010) 527.

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1055/2005 av den 27 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 1056/2005 av den 27 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EUT L 174, 7.7.2005, s. 5).

(8)  Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll; godkändes av Ekofinrådet den 7 september 2010.

(9)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.


BILAGA

Ändringsförslag avseende förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

(KOM(2010) 522)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Nya skäl

”(7)

När förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån skuldkriteriet och under de steg som leder fram till det, bör detta inte bara grundas på en avvikelse från det numeriska riktmärket, utan alla faktorer av betydelse bör alltid beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i fördraget.

(8)

När förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån underskottskriteriet och under de steg som leder fram till detta, bör alla de faktorer av betydelse beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i fördraget, om den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten inte överskrider referensvärdet.

(9)

I kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i fördraget bör det nationella finanspolitiska ramverkets kvalitet bedömas på lämpligt sätt, eftersom detta spelar en avgörande roll för att främja finanspolitisk konsolidering och hållbara offentliga finanser.

(10)

Övervakningen av om rådets rekommendationer om korrigering av alltför stora överskott följs bör underlättas genom att dessa specificerar årliga finanspolitiska mål, som överensstämmer med den begärda förbättringen av de offentliga finanserna i konjunkturrensade termer, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(11)

Vid bedömningen av effektiva åtgärder vore det en fördel att använda följandet av offentliga utgiftsmål som utgångspunkt tillsammans med genomförandet av planerade särskilda åtgärder på intäktssidan.

(12)

Vid bedömningen av om tidsfristen bör förlängas för att korrigera ett alltför stort underskott, bör särskild hänsyn tas till omfattande och allvarliga konjunkturnedgångar.”

”(7)

När förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån skuldkriteriet och under de steg som leder fram till det, bör detta grundas på en avvikelse från det numeriska riktmärket, och alla faktorer av betydelse bör beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i fördraget om kommissionens prognoser indikerar att skuldsättningen i den offentliga sektorn sjunker under en treårsperiod.

(8)

När förekomsten av ett alltför stort underskott fastställs utifrån underskottskriteriet och under de steg som leder fram till detta, bör alla de faktorer av betydelse beaktas som ingår i kommissionens rapport enligt artikel 126.3 i fördraget, endast om underskottet i de offentliga finanserna ligger nära referensvärdet och referensvärdet överskrids endast tillfälligt.

(9)

Övervakningen av om rådets rekommendationer om korrigering av alltför stora överskott följs bör årliga finanspolitiska mål, för den begärda förbättringen av de offentliga finanserna i konjunkturrensade termer, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, stödjas av ytterligare specifikationer som uppfyller dessa strukturella mål.

(10)

Bedömningen av effektiva åtgärder bör baseras på de förbättringar av den strukturella balansen som krävs och kunde kompletteras genom att använda följandet av offentliga utgiftsmål som utgångspunkt tillsammans med genomförandet av planerade särskilda åtgärder på intäktssidan.

Motivering

Redan i skälen bör man klargöra att tolkningsutrymmet i den uppdaterade stabilitets- och tillväxtpakten inte ska öka. De ändringar som görs förklaras i de allmänna kommentarerna till detta yttrande och nedan.

Ändring 1a

Artikel 1.2 b i förslaget till förordning

(Artikel 2.1a (ny) i förordning (EG) nr 1467/97)

”1a.   När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet, ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i fördraget om differensen till referensvärdet under de föregående tre åren har minskat med en tjugondel per år. Under en treårsperiod från och med den [ date of entering into force of this Regulation - to be inserted ] ska denna indikators retroaktiva natur beaktas vid tillämpningen.”

”1a.   När den offentliga skuldens andel av bruttonationalprodukten (BNP) överskrider referensvärdet, ska den anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt enligt artikel 126.2 b i fördraget om differensen till referensvärdet under de föregående tre åren har minskat med en tjugondel per år. ”

Motivering

ECB anser att man bör tillämpa det numeriska riktmärket för att bedöma förändringar i skuldkvoten från det datum då förordningen träder i kraft.

Ändring 2

Artikel 1.2 c i förslaget till förordning.

(Artikel 2.3 och 3a (ny) i förordning (EG) nr 1467/97)

”3.   När kommissionen utarbetar en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget, ska den beakta alla faktorer av betydelse som anges i den artikeln. Rapporten ska på lämpligt sätt ta upp det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt (särskilt tillväxtpotential, rådande konjunkturförhållanden, inflation, alltför stora makroekonomiska obalanser) samt utvecklingen av de offentliga finanserna på medellång sikt (särskilt ansträngningar att konsolidera finanserna under ’goda tider’, offentliga investeringar, politiskt genomförande av unionens gemensamma tillväxtstrategi och de offentliga finansernas allmänna kvalitet, särskilt då följandet av rådets direktiv […] om krav på medlemsstaternas finanspolitiska ramverk). Rapporten ska vid behov också innehålla en analys av skuldställningen på medellång sikt (särskilt belysa riskfaktorer adekvat, inklusive skuldernas löptids- och valutastruktur, stock-/flödesjusteringar, ackumulerade reserver och andra offentliga tillgångar; till åldrandet både explicit och implicit relaterade skulder samt privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn). Dessutom ska kommissionen vederbörligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad kvalitativ bedömning av överskridandet av referensvärdet och som medlemsstaten har förelagt kommissionen och rådet. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till budgetmässiga ansträngningar för att främja internationell solidaritet och uppnå unionens politiska mål, inklusive finansiell stabilitet.

4.   Kommissionen och rådet ska göra en övergripande balanserad bedömning av alla faktorer av betydelse, särskilt av om de som förstärkande eller reducerande faktorer påverkar bedömningen av om underskotts- och/eller skuldkriterierna uppfylls.

Om skuldkvoten överskrider referensvärdet, ska vid bedömningen av om skuldkriteriet uppfylls dessa faktorer endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i fördraget, om den övergripande principens bägge villkor uppfylls, nämligen att faktorerna av betydelse ska beaktas först när underskottet i de offentliga finanserna ligger nära referensvärdet och referensvärdet överskrids endast tillfälligt.”

”3.   När kommissionen utarbetar en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget, ska den beakta alla faktorer av betydelse som anges i den artikeln. Rapporten ska på lämpligt sätt ta upp det ekonomiska lägets utveckling på medellång sikt (särskilt tillväxtpotential, rådande konjunkturförhållanden, inflation, ) samt utvecklingen av de offentliga finanserna på medellång sikt (särskilt ansträngningar att konsolidera finanserna under ’goda tider’, offentliga investeringar, politiskt genomförande av unionens gemensamma tillväxtstrategi och de offentliga finansernas allmänna kvalitet, särskilt då följandet av rådets direktiv […] om krav på medlemsstaternas finanspolitiska ramverk). Rapporten ska vid behov också innehålla en analys av skuldställningen på medellång sikt (särskilt belysa riskfaktorer adekvat, inklusive skuldernas löptids- och valutastruktur, stock-/flödesjusteringar, ackumulerade reserver och andra offentliga tillgångar; till åldrandet både explicit och implicit relaterade skulder samt privata skulder om de implicit utgör eventualförpliktelser för den offentliga sektorn). Dessutom ska kommissionen vederbörligen beakta eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad kvalitativ bedömning av överskridandet av referensvärdet och som medlemsstaten har förelagt kommissionen och rådet. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till budgetmässiga ansträngningar för att främja internationell solidaritet och uppnå unionens politiska mål, inklusive finansiell stabilitet.

När kommissionen tar fram rapporten får den begära ytterligare information från den berörda medlemsstaten.

[…]

3a.   Vid bedömningen av huruvida kriteriet för skuldkvoten uppfylls ska dessa relevanta faktorer endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i fördraget, om kommissionens prognoser indikerar att den offentliga sektorns skuldkvot sjunker under en treårsperiod.

4.   Kommissionen och rådet ska göra en övergripande balanserad bedömning av alla faktorer av betydelse, särskilt av om de som förstärkande eller reducerande faktorer påverkar bedömningen av om underskotts- och/eller skuldkriterierna uppfylls.

Vid bedömningen av om skuldkriteriet uppfylls ska dessa faktorer endast beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott enligt artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i fördraget, om den övergripande principens bägge villkor uppfylls, nämligen att faktorerna av betydelse ska beaktas först när underskottet i de offentliga finanserna ligger nära referensvärdet och referensvärdet överskrids endast tillfälligt.”

Motivering

Kommissionens rapport i artikel 2.3 hänvisar till artikel 126.3 i fördraget och beaktar även ”alltför stora makroekonomiska obalanser” som är föremål för ett annat förslag (KOM(2010) 525). ECB anser att de olika förfarandena bör kunna samexistera på ett logiskt sätt. Hänvisningen till ”alltför stora makroekonomiska obalanser” kan medföra förvirring och ge intryck av att KOM(2010) 522 och KOM(2010) 525 i princip reglerar samma fråga.

Det extra rapporteringskravet är avsett att skapa ett incitament för medlemsstater att uppfylla reglerna, eftersom kommissionen ska ta fram en rapport om alltför stora underskott eller alltför stor skuldkvot. Om referensvärdena uppfylls undviks behovet av ytterligare rapportering.

Alla relevanta faktorer bör beaktas när kommissionen tar fram en rapport om alltför stor skuldkvot, men endast om skuldkvoten i den offentliga sektorn sjunker. Om ett lands skuldkvot överskrider referensvärdet och prognoserna pekar på att kvoten kommer att öka, bör eventuella reducerande faktorer aldrig leda till bedömningen att den medlemsstatens skuldkvot inte är alltför stor.

Principerna om ”nära” och ”tillfälliga” i samband med underskottskriteriet bör respekteras oavsett skuldsättningsgraden.

Ändring 3

Artikel 1.3 d i förslaget till förordning

(Artikel 3.4a i förordning (EG) nr 1467/97)

”4a.   Inom tidsfristen på högst sex månader enligt punkt 4 ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget. Rapporten ska innehålla mål för de offentliga utgifterna och för diskretionära åtgärder på inkomstsidan som är förenliga med rådets rekommendationer enligt artikel 126.7 i fördraget, samt uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits och vilken typ av åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål. Rapporten ska offentliggöras.

5.   Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en omfattande och allvarlig ekonomisk nedgång får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget.”

”4a.   Inom tidsfristen på högst sex månader enligt punkt 4 ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget. Rapporten ska innehålla mål för de offentliga utgifterna och för diskretionära åtgärder på inkomstsidan som är förenliga med rådets rekommendationer enligt artikel 126.7 i fördraget, samt uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits och vilken typ av åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål. Rapporten ska offentliggöras. Kommissionen får begära ytterligare rapportering från medlemsstaten.

5.   Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med en rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter antagandet av den rekommendationen, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sin rekommendation, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. ”

Motivering

Ytterligare rapportering till kommissionen utgör ett incitament för medlemsstaterna att uppfylla målen. Att uttryckligen nämna behovet av att anta en ändrad rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget är inte uppenbart.

Ändring 4

Artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1467/97

(Ingen text)

”(1)   Samtidigt ska rådet, på förslag av kommissionen, omedelbart överlämna en formell rapport till Europeiska rådet.”

Motivering

Detta är ett extra steg i förfarandet som bör fungera som incitament för den berörda medlemsstaten.

Ändring 5

Artikel 1.5 b i förslaget till förordning

(Artikel 5.1a i förordning (EG) nr 1467/97)

”1a.   Efter kommissionens föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets föreläggande. Rapporten ska innehålla målen för de offentliga utgifterna och för diskretionära åtgärder på intäktssidan och vidare information om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets specifika rekommendationer, så att rådet vid behov kan fatta beslut i enlighet med artikel 6.2 i denna förordning. Rapporten ska offentliggöras.

2.   Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med ett föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter att föreläggandet antagits, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt det reviderade föreläggandet som regel utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sitt föreläggande, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Vid en omfattande och allvarlig ekonomisk nedgång får rådet på kommissionens rekommendation också besluta om att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget.”

”1a.   Efter kommissionens föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen och rådet om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets föreläggande. Rapporten ska innehålla målen för de offentliga utgifterna och för diskretionära åtgärder på intäktssidan och vidare information om åtgärder som vidtagits med anledning av rådets specifika rekommendationer, så att rådet vid behov kan fatta beslut i enlighet med artikel 6.2 i denna förordning. Rapporten ska offentliggöras. Kommissionen ska kontrollera och bedöma korrigerande åtgärder som vidtas för att rätta till alltför stora underskott genom att besöka den berörda medlemsstaten, tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt, för deltagande medlemsstater samt medlemsstater som deltar i växelkursmekanismen ERM II, samt förbereda en rapport till rådet. Denna rapport får offentliggöras.

2.   Om effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med ett föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna inträffar efter att föreläggandet antagits, får rådet på kommissionens rekommendation besluta att anta ett reviderat föreläggande enligt artikel 126.9 i fördraget. Med beaktande av de faktorer av betydelse som avses i artikel 2.3 i denna förordning får tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet enligt den reviderade rekommendationen utsträckas med ett år. Rådet ska bedöma om det, jämfört med de ekonomiska prognoserna i sitt föreläggande, föreligger oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. ”

Motivering

Kommissionens besök i den berörda medlemsstaten, tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt, för euroområdet och medlemsstater som deltar i ERM-II, bör bidra till att uppnå målen för förslaget till förordning och ha en avskräckande effekt på medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter.

Att uttryckligen nämna behovet av att anta en reviderad rekommendation enligt artikel 126.9 i fördraget är inte uppenbart.

Ändring 6

Artikel 1.14 i förslaget till förordning

(Artikel 16 i förordning (EG) nr 1467/97)

”De böter som anges i artikel 12 i denna förordning ska utgöra andra inkomster enligt artikel 311 i fördraget och ska fördelas mellan de deltagande medlemsstater som inte har alltför stort underskott enligt artikel 126.6 i fördraget och som inte är föremål för ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt förordning (EU) nr […/…], i förhållande till deras andel av de berättigade medlemsstaternas totala bruttonationalinkomst (BNI).”

”De böter som anges i artikel 12 i denna förordning ska gå till den europeiska stabilitetsmekanismen.”

Motivering

Böter som betalas av euroområdets medlemsstater inom ramen för övervakningen av finanspolitiken bör tillfalla ESM. En lämplig övergångslösning (European Financial Stability Mechanism och /eller European Financial Stability Facility som mottagare av böterna) måste inrättas fram till dess att ESM inrättats i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 16 och 17 december 2010.

Motivet till att dessa böter bör tillfalla ESM är att det finns ett samband mellan att medlemsstater inte uppfyller sina skyldigheter enligt kommissionens förslag och behovet av att inrätta ESM. Därför bör böter som delas ut inom ramen för den ekonomiska styrningen tillfalla ESM.

Denna lösning bör, om den godtas, i tillämpliga delar även tillämpas på alla de förfaranden som förstärks eller inrättas genom kommissionens förslag.

I var och en av de förordningar som förstärks eller inrättas genom kommissionens förslag bör man införa ett skäl som förklarar motivet till att räntebetalningar och andra ekonomiska sanktioner bör tillfalla ESM – att det finns ett samband mellan medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter enligt ramverket för den ekonomiska styrningen och behovet av att inrätta ESM.


Ändringsförslag avseende förslaget till rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk

(KOM(2010) 523)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (2)

Ändring 1

Skäl 7 i direktivförslaget

”(7)

Ensidiga och orealistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser kan väsentligt minska den finanspolitiska planeringens effektivitet och försvaga budgetdisciplinen. Samtidigt kan överblickbarhet och validering av prognosmetoder väsentligt öka makroekonomiska prognosers och budgetprognosers kvalitet för finanspolitisk planering.”

”(7)

Ensidiga och orealistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser kan väsentligt minska den finanspolitiska planeringens effektivitet och försvaga budgetdisciplinen. Samtidigt bör överblickbarhet och validering av prognosmetoder väsentligt öka makroekonomiska prognosers och budgetprognosers kvalitet för finanspolitisk planering.”

Motivering

Överblickbarhet och validering av prognosmetoder är avgörande för prognosernas kvalitet.

Ändring 2

Skäl 8 i direktivförslaget

”(8)

Avgörande för att säkerställa användningen av realistiska prognoser för budgetpolitiken är öppenhet och insyn, som måste innebära allmän tillgång till de metoder, antaganden och parametrar som de offentliga makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna bygger på.”

”(8)

Avgörande för att säkerställa användningen av realistiska prognoser för budgetpolitiken är öppenhet och insyn, som måste innebära publicering och därmed allmän tillgång till dels till tillräckligt detaljerade officiella makroekonomiska prognoser och budgetprognoser och dels de metoder, antaganden och parametrar som dessa prognoser bygger på.”

Motivering

Den föreslagna ändringen understryker de avgörande aspekterna – öppenhet och tillräckligt detaljerade prognoser.

Ändring 3

Skäl 12 i direktivförslaget

”(12)

Med tanke på att medlemsstaternas regelbaserade budgetramverk effektivt visat sig främja budgetdisciplin, måste en hörnsten för unionens förstärkta ramverk för budgetövervakning vara kraftfulla nationella finanspolitiska regler som överensstämmer med unionens budgetmål. Kraftfulla finanspolitiska regler bör bestå av noga angivna måldefinitioner, i förening med mekanismer för effektiv och punktlig övervakning. Dessutom har politiska erfarenheter visat att om numeriska regler ska fungera effektivt, måste bristande efterlevnad få konsekvenser där kostnaderna kan handla om anseende enbart.”

”(12)

Med tanke på att medlemsstaternas regelbaserade budgetramverk effektivt visat sig främja budgetdisciplin, måste en hörnsten för unionens förstärkta ramverk för budgetövervakning vara kraftfulla nationella finanspolitiska regler som överensstämmer med unionens budgetmål. Kraftfulla finanspolitiska regler bör bestå av noga angivna måldefinitioner, i förening med mekanismer för effektiv och punktlig övervakning. Dessutom har politiska erfarenheter visat att om numeriska finanspolitiska regler ska fungera effektivt, måste bristande efterlevnad få konsekvenser där kostnaderna är både anseendemässiga, politiska och ekonomiska. Inlösen i rätt tid av extra skulder som ådragits ska vara den normala konsekvensen.

Motivering

Det finanspolitiska ramverkets trovärdighet ökar om det finns tydliga konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska, för att åsidosätta reglerna i direktivet och därmed även i den nationella lagstiftningen. En skyldighet att i rätt tid lösa in skulder som en stat ådragit sig utöver gällande regler i det finanspolitiska regelverket är ett kraftigt verktyg för att förhindra brott mot reglerna.

Ändring 4

Nytt skäl 12a i förslaget till direktiv

Ingen text

”(12a)

Antalet specifika omständigheter då tillfälliga avvikelser från de numeriska finanspolitiska reglerna medges bör vara begränsat. Stränga regler om budgetkonsekvenser när regler inte efterlevs och det därav följande ansvaret bör uppfyllas. Återbetalningen av extra skulder ska säkerställas inom rimligt tid.”

Motivering

För att få ett effektivt system krävs uttryckliga konsekvenser när regler åsidosätts, och de specifika omständigheterna då tillfälliga avvikelser från de numeriska finanspolitiska reglerna medges bör vara begränsade. Det nya skälet klargör att undantagen enligt artikel 6 d i förslaget till direktiv ska vara begränsade. Undantag bör uppfylla stränga kriterier och inlösen måste vara en förutsättning för ett undantag.

Ändring 5

Skäl 13 i direktivförslaget

”(13)

Medlemsstaterna bör undvika konjunkturförstärkande finanspolitik och finanspolitiska konsolideringsinsatser bör vara större under ’goda tider’. Noga angivna numeriska finanspolitiska regler främjar dessa mål.”

”(13)

Medlemsstaterna bör undvika konjunkturförstärkande finanspolitik och finanspolitiska konsolideringsinsatser bör vara större under ’goda tider’. Noga angivna numeriska finanspolitiska regler främjar dessa mål. Dessa numeriska finanspolitiska regler bör inkludera målet att förbättra regeringens utgiftskontroll och ge finansministerierna verktyg för utgiftsbegränsning och underskottskontroll.

Motivering

Målet med att införa numeriska finanspolitiska, dvs. att skapa regler för att förbättra regeringens utgiftskontroll, bör klargöras i själva reglerna och finansministerierna bör få tillgång till lämpliga verktyg.

Ändring 6

Skäl 18 i direktivförslaget

”(18)

För att effektivt främja budgetdisciplin och hållbara offentliga finanser bör budgetramverken omfatta de offentliga finanserna som helhet. Särskild uppmärksamhet bör av detta skäl ägnas medel och verksamheter utanför budgeten som direkt eller på medellång sikt påverkar de offentliga finansernas ställning i medlemsstaterna.”

”(18)

För att effektivt främja budgetdisciplin och hållbara offentliga finanser bör budgetramverken omfatta de offentliga finanserna som helhet. Medel och verksamheter utanför budgeten som sannolikt direkt eller på medellång sikt påverkar de offentliga finansernas ställning i medlemsstaterna bör av detta skäl redovisas öppet. Deras förväntade eller potentiella inverkan på den offentliga sektorns budgetställning och skulder bör uttryckligen diskuteras i budgetarbetet på medellång sikt.

Motivering

Den föreslagna ändringen ger ökad effektivitet genom att skapa en länk till budgetarbetet på medellång sikt och säkerställer ökad granskning av institutioner utanför den statliga sektorn som kan ha behov av extra kapitaltillskott.

Ändring 7

Nytt skäl 18a i förslaget till direktiv

Ingen text

”(18a)

Direktivets innehåll medför att införlivandet i medlemsstaterna bör följa direktivets ordalydelse mycket nära. Detta gäller alla medlemsstater, men särskilt de medlemsstater som har euron som valuta. [Hänvisning görs till Eurogruppens överenskommelse av den …. [att alla medlemsstater som har euron som valuta åtar sig att genomföra det nationella införlivandet i enlighet härmed]].”

Motivering

Ett tydligt ställningstagande att genomföra införlivandet nära direktivets ordalydelse, särskilt i euroområdets medlemsstater, kommer att öka direktivets effekt.

Ändring 8

Nytt skäl 18b i förslaget till direktiv

Ingen text.

”(18b)

Utöver de åtgärder som alla medlemsstater ska genomföra i sina nationella budgetramverk enligt detta direktiv behöver de medlemsstater som har euron som valuta genomföra ytterligare åtgärder. I ett särskilt kapitel för de medlemsstater som har euron som valuta stadgas dels om inrättandet av oberoende finansråd vars uppgift är att granska, analysera, bedöma och prognostisera och dels om en ’top-down’-budgetprocess. Den förra bör vara obligatorisk och den senare bör övervägas av medlemsstaterna. Medlemsstater som inte har euron som valuta kan på frivillig basis integrera valda delar av dessa ytterligare åtgärder i sina nationella budgetramverk. De bör särskilt överväga inrättandet av oberoende finansråd.”

Motivering

De punkter som ansetts viktiga i rådets slutsatser i maj 2010 samt i arbetsgruppens rapport bör göras obligatoriska för euroområdets medlemsstater.

Ändring 9

Artikel 1 i förslaget till direktiv

”I direktivet anges närmare regler för hur budgetramverken i medlemsstaterna ska vara utformade för att säkerställa ett effektivt förfarande vid alltför stora underskott.”

”I direktivet anges närmare regler för hur budgetramverken i medlemsstaterna ska vara utformade för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sin skyldighet att undvika alltför stora offentliga underskott enligt vad som framgår av artikel 126.1 i fördraget.”

Motivering

Förslaget till direktiv bör inte uttryckligen hänvisa till förfarande vid alltför stora underskott utan istället till behovet av att undvika alltför stora underskott eftersom direktivet, när det väl tillämpas i medlemsstaterna, kommer att bli ett instrument som underlättar för medlemsstaternas att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget.

Ändring 10

Artikel 2 f i förslaget till direktiv

”f)

analysmekanismer för att öka öppenhet och insyn i delar av budgetprocessen, bland annat mandatet för självständiga budgetmyndigheter eller institutioner som är involverade i budgetpolitiken,”

”f)

oberoende granskning, analysmekanismer för att öka öppenhet, bedömning, kontroll och insyn i delar av budgetprocessen, bland annat mandatet för självständiga budgetmyndigheter eller institutioner som är involverade i budgetpolitiken,”

Motivering

Mekanismerna bör inte bara avse analysen, utan även granskning, bedömning och kontroll av budgetprocessen, och de bör säkerställa att dessa genomförs på ett oberoende sätt.

Ändring 11

Artikel 3.1 i förslaget till direktiv

”1.   När det gäller nationella system för offentliga räkenskaper ska medlemsstaterna ha inrättat offentliga räkenskapssystem som heltäckande och konsekvent omfattar alla den offentliga sektorns undersektorer enligt definitionen i förordning (EG) nr 2223/96 (ENS 95) samt innehåller nödvändig information för att sammanställa ENS 95-baserade uppgifter. Dessa offentliga räkenskapssystem ska vara föremål för interna kontroller och revision.”

”1.   För att säkerställa att de årliga och kvartalsvisa ENS-baserade räkenskaperna från den offentliga sektorn är korrekta och levereras enligt leveransprogrammet för ENS ska medlemsstaterna ha inrättat offentliga räkenskapssystem, baserade på internationellt erkända redovisningsstandarder, som heltäckande och konsekvent omfattar alla den offentliga sektorns undersektorer enligt definitionen i förordning (EG) nr 2223/96 (ENS 95) . Dessa system ska vara föremål för oberoende kontroller och revision.”

Motivering

För att förbättra aktualiteten och tillförlitligheten på räkenskaperna från den offentliga sektorn som rapporteras till kommissionen är det önskvärt att medlemsstaterna påskyndar införandet av offentliga redovisningssystem som är baserade på intäktsprincipen och uppfyller internationellt erkända redovisningsstandarder. Härigenom skulle man på ett enkelt sätt kunna överföra uppgifterna till ENS 95-baserade nationalräkenskaper. De offentliga räkenskapssystem bör vara föremål för oberoende kontroller och revision.

Ändring 12

Artikel 3.2 i förslaget till direktiv

”2.   Medlemsstaterna ska se till att budgetuppgifter punktligt och regelbundet offentliggörs för alla den offentliga sektorns undersektorer. Medlemsstaterna ska särskilt

a)

per undersektor månatligen offentliggöra budgetuppgifter enligt kontantprincipen före följande månads utgång,

b)

offentliggöra en detaljerad jämförelsetabell som visar på skillnaderna vid övergången mellan uppgifter enligt kontantprincipen och ENS 95-baserade uppgifter.”

”   

Motivering

ECB anser att det är viktigt med tidsnära uppgifter om de offentliga finanserna och stöder därför tanken att tidigarelägga rapporteringsfristerna för de kvartalsvisa ENS-baserade räkenskaperna från den offentliga sektorn enligt det nya leveransprogrammet för ENS. Att kräva att alla medlemsstater ska rapportera ytterligare månadsvisa kontantuppgifter med detaljerade avstämningar skulle medföra en onödig ökning av rapporteringsbördan, särskilt eftersom avstämningarna mellan kontantuppgifter och ENS-95 baserade uppgifter inte är enkel. Eftersom artikel 3.2 varken anger innehållet i budgetuppgifterna eller några värderingsregler står den ökade rapporteringsbördan inte i proportion till mervärdet för den ekonomiska styrningen och medför istället en risk att resurser dras bort från arbetet med att förbättra kvaliteten på den europeiska statistiken över den offentliga sektorn.

Ändring 13

Artikel 4.1 i förslaget till direktiv

”1.   Medlemsstaterna ska se till att finanspolitisk planering grundar sig på realistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser, baserade på de mest aktuella uppgifterna. Budgetplaneringen ska baseras på det mest sannolika makrofinansiella scenariot eller på ett försiktigare scenario som i detalj belyser avvikelserna från det mest sannolika makrofinansiella scenariot. När de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna utarbetas, ska kommissionens prognoser beaktas på lämpligt sätt. Skillnaderna mellan det valda makrofinansiella scenariot och kommissionens prognos ska förklaras.”

”1.   Medlemsstaterna ska se till att finanspolitisk planering grundar sig på realistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser, baserade på de mest aktuella uppgifterna. Budgetplaneringen ska baseras på det mest sannolika makrofinansiella scenariot eller på ett försiktigare scenario som i detalj belyser avvikelserna från det mest sannolika makrofinansiella scenariot. De makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna , ska jämföras med kommissionens prognoser . Skillnaderna mellan det valda makrofinansiella scenariot och kommissionens prognos ska förklaras.”

Motivering

Den föreslagna ändringen minskar osäkerheten kring skyldigheten att beaktas kommissionens prognoser.

Ändring 14

Artikel 4.4 i förslaget till direktiv

”4.   Medlemsstaterna ska se till att makroekonomiska prognoser och budgetprognoser för finanspolitisk planering granskas regelbundet, inklusive utvärderas i efterhand. Resultaten av granskningarna ska offentliggöras.”

”4.   Medlemsstaterna ska se till att makroekonomiska prognoser och budgetprognoser för finanspolitisk planering granskas regelbundet, inklusive utvärderas i efterhand. Resultaten av de oberoende granskningarna ska offentliggöras.”

Motivering

Granskningarna bör ske på ett oberoende sätt.

Ändring 15

Artikel 6 i förslaget till direktiv

”Utan påverkan på fördragets bestämmelser om unionens ramverk för budgetövervakning ska följande specificeras i de numeriska finanspolitiska reglerna:

a)

Måldefinition och tillämpningsområde för reglerna.

b)

Effektiv och punktlig övervakning av hur reglerna iakttas, exempelvis genom självständiga budgetmyndigheter eller institutioner som är involverade i budgetpolitiken.

c)

Konsekvenser om reglerna inte iakttas.

d)

Undantagsklausuler med angivande av ett begränsat antal särskilda omständigheter där tillfälliga avvikelser från reglerna medges.”

”Utan påverkan på fördragets bestämmelser om unionens ramverk för budgetövervakning ska följande specificeras i de numeriska finanspolitiska reglerna:

a)

Måldefinition och tillämpningsområde för reglerna.

b)

Effektiv och punktlig övervakning av hur reglerna iakttas, exempelvis genom självständiga budgetmyndigheter eller institutioner som är involverade i budgetpolitiken.

c)

Konsekvenser om reglerna inte iakttas, som innefattar tydliga politiska och ekonomiska kostnader för de myndigheter som bär ansvaret för att skyldigheter ej fullgjorts, bl.a. inlösen i rätt tid av extra skulder som ådragits.

d)

Undantagsklausuler, i förekommande fall, med angivande av ett begränsat antal särskilda omständigheter där tillfälliga avvikelser från reglerna medges.”

Motivering

Det finanspolitiska ramverkets trovärdighet ökar om det finns tydliga konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska, för att åsidosätta reglerna i direktivet och därmed även i den nationella lagstiftningen. Undantagsklausuler bör inte vara ett krav, och där de används bör de vara begränsade i omfattning och giltighetstid. Inlösen av extra skulder som ådragits bör vara en obligatorisk åtgärd, utöver andra konsekvenser.

Ändring 16

Artikel 8.2 a i förslaget till direktiv

”a)

Övergripande och överblickbara fleråriga budgetmål för offentliga underskott, skulder och andra sammanfattande finanspolitiska indikatorer, för att se till att dessa överensstämmer med gällande finanspolitiska regler enligt kapitel IV.”

”a)

Övergripande och överblickbara fleråriga budgetmål för offentliga underskott, skulder, utgifter och andra sammanfattande finanspolitiska indikatorer, för att se till att dessa överensstämmer med gällande finanspolitiska regler enligt kapitel IV.”

Motivering

Eftersom utvecklingen av utgifter kommer att bedömas inom ramen för den ändrade förordningen (EU) nr 1466/97, bör utgifter uttryckligen nämnas som ett budgetmål på nationell nivå.

Ändring 17

Artikel 12.1 i förslaget till direktiv

”1.   Alla den offentliga sektorns undersektorer ska omfattas av numeriska finanspolitiska regler.”

”1.   Numeriska finanspolitiska regler ska utformas och tillämpas för att säkerställa att målen för de offentliga finanserna omfattar den offentliga sektorns alla undersektorer och är i linje med medlemsstaterna skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Motivering

Den föreslagna ändringen förtydligar att numeriska finanspolitiska regler ska omfatta den offentliga sektorns alla undersektorer och vara i linje med stabilitets- och tillväxtpakten.

Ändring 18

Nytt kapitel VIA ”Specifika regler för i medlemsstater som har euron som valuta”

Nytt artikel 13b i förslaget till direktiv

Ingen text

1.   Utöver skyldigheterna enligt detta direktiv, och utan att tillämpningen av dessa påverkas, ska de medlemsstater som har euron som valuta i sina budgetramverk inrätta ett oberoende finansråd vars uppgift är att oberoende granska, analysera, bedöma och prognostisera den inhemska finanspolitikens alla områden med betydelse för att en medlemsstat som har euron ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget och från lagstiftning och åtgärder som antagits enligt dessa artiklar eller artikel 136 i fördraget.

De bör överväga huruvida man ska införa en ’top-down’-budgetprocess, vilket innebär att man först uppställer ett samlat utgiftsmål och först därefter fördelar dessa medel mellan olika ministerier eller myndigheter för att på så sätt genomdriva utgiftstak.

2.   Utöver skyldigheterna enligt detta direktiv, och utan att tillämpningen av dessa påverkas, får de medlemsstater som inte har euron som valuta i sina budgetramverk på frivillig basis integrera valda delar av dessa ytterligare åtgärder i sina nationella budgetramverk, särskilt inrättandet av oberoende finansråd.

Motivering

Utöver minimikraven för de nationella budgetramverken bör de punkter som ansetts viktiga i rådets slutsatser av den 17 maj 2010 och i arbetsgruppens rapport göras obligatoriska för euroområdets medlemsstater, och medlemsstater utanför euroområdet bör uttryckligen ges möjlighet att frivilligt införa samma sådana regler.

Ändring 19

Artikel 14.1 första stycket i förslaget till direktiv

”1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2013. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.”

”1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2012. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.”

Motivering

Eftersom nationella förfaranden för godkännandet av ESM ska vara avslutade senast den 1 januari 2013, bör detta direktiv tillämpas senast från samma datum.


Ändringsförslag avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet

(KOM(2010) 524)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (3)

Ändring 1

Skäl 5

”(5)

Sanktioner mot medlemsstater i euroområdet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del bör skapa incitament för en försiktig finanspolitik. En sådan politik bör sörja för att de offentliga utgifternas ökningstakt i normalfallet inte överstiger en försiktig tillväxttakt för BNP på medellång sikt, såvida en högre ökningstakt inte ledsagas av ökade offentliga inkomster eller diskretionära inkomstminskningar inte kompenseras av minskade utgifter.”

”(5)

Sanktioner mot medlemsstater i euroområdet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del bör skapa incitament för att följa anpassningsbanan mot det medelfristiga målet. ”

Motivering

En tydlig hänvisning till anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet är bättre än en hänvisning till en försiktig finanspolitik.

Ändring 2

Skäl 11 i förslaget till förordning

”(11)

På grundval av ett förslag från kommissionen efter en motiverad begäran av en medlemsstat i euroområdet bör rådet kunna reducera eller upphäva en sanktion som införts mot den medlemsstaten. Inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del bör kommissionen också kunna föreslå att en sanktion reduceras eller upphävs på grund av exceptionella ekonomiska omständigheter.”

Motivering

Såsom diskuteras i punkt 10 i detta yttrande rekommenderar ECB att man stryker dessa inskränkningar av de automatiska mekanismerna.

Ändring 3

Skäl 12 i förslaget till förordning

”(12)

En räntelös deposition bör återlämnas när ett alltför stort underskott har korrigerats, medan räntan för denna deposition och indrivna böter bör fördelas bland de medlemsstater i euroområdet som inte har ett alltför stort underskott och som inte heller är föremål för ett förfarande vid alltför stora obalanser.”

”(12)

En räntelös deposition bör återlämnas när ett alltför stort underskott har korrigerats, medan räntan för denna deposition och indrivna böter bör gå till den europeiska stabilitetsmekanismen.”

Motivering

Se förslaget om ändring av artikel 7 nedan.

Ändring 4

Artikel 3.1 och 3.4 i förslaget till förordning

”1.

Om rådet till en medlemsstat riktar en rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget om att den måste vidta nödvändiga anpassningsåtgärder mot bakgrund av bestående eller särskilt allvarliga och betydande avvikelser från en försiktig finanspolitik i den mening som avses i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1466/97, ska rådet på förslag av kommissionen ålägga medlemsstaten att lämna en räntebärande deposition. Beslutet ska anses vara antaget av rådet såvida det inte med kvalificerad majoritet beslutar att avvisa förslaget inom tio dagar från kommissionens antagande. Rådet får ändra förslaget i enlighet med artikel 293.1 i fördraget.

[…]

4.

Genom undantag från punkt 2 får kommissionen, efter en motiverad begäran från medlemsstaten i fråga riktad till kommissionen inom tio dagar från antagandet av den rådsrekommendation som avses i punkt 1, föreslå att beloppet av den räntebärande depositionen reduceras eller att den upphävs.”

”1.

Om rådet till en medlemsstat riktar en rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget om att den måste vidta nödvändiga anpassningsåtgärder mot bakgrund av en betydande observerad avvikelse från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet i den mening som avses i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1466/97, ska rådet på förslag av kommissionen ålägga medlemsstaten att lämna en räntebärande deposition. Beslutet ska anses vara antaget av rådet såvida det inte med kvalificerad majoritet beslutar att avvisa förslaget inom tio dagar från kommissionens antagande. Rådet får ändra förslaget i enlighet med artikel 293.1 i fördraget.

[…]

Motivering

ECB rekommenderar att man byter ut abstrakta koncept mot mätbara koncept.

ECB rekommenderar att man stryker det ytterligare steget i förfarandet, som granskar steg som redan vidtagits efter omfattande diskussion, eftersom de påverkar de automatiska mekanismerna negativt.

Ändring 5

Artikel 4.4 i förslaget till förordning

”4.   Genom undantag från punkt 2 får kommissionen, till följd av exceptionella ekonomiska omständigheter eller efter en motiverad begäran från medlemsstaten i fråga riktad till kommissionen inom tio dagar från antagandet av rådsbeslutet enligt artikel 126.6 i fördraget, föreslå att beloppet av den räntelösa depositionen reduceras eller att den upphävs.”

”   ”

Motivering

ECB föreslår att detta stycke stryks eftersom det medför minskad automatik.

Ändring 6

Artikel 5.4 i den föreslagna förordningen

”4.   Genom undantag från punkt 2 får kommissionen föreslå att böterna upphävs eller att deras belopp reduceras, med anledning av exceptionella ekonomiska omständigheter eller efter en motiverad begäran från medlemsstaten i fråga riktad till kommissionen inom tio dagar från antagandet av rådsbeslutet enligt artikel 126.8 i fördraget.”

”   ”

Motivering

Se motiveringen till föregående ändring.

Ändring 7

Artikel 7 i förslaget till förordning

”De räntor som kommissionen uppbär på depositioner enligt artikel 4 och de böter som drivs in enligt artikel 5 ska utgöra andra inkomster enligt artikel 311 i fördraget, och ska fördelas bland de medlemsstater i euroområdet som inte har ett alltför stort underskott enligt artikel 126.6 i fördraget och som inte heller är föremål för ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt förordning (EU) nr […/…], i förhållande till respektive medlemsstats andel av de berättigade medlemsstaternas BNI.”

”De räntor som kommissionen uppbär på depositioner enligt artikel 4 och de böter som drivs in enligt artikel 5 ska utgöra andra inkomster enligt artikel 311 i fördraget, och ska gå till den europeiska stabilitetsmekanismen.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 6 i förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97.


Ändringsförslag avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet

(KOM(2010) 525)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (4)

Ändring 1

Nytt skäl 6a i förslaget till förordning

Ingen text

”(6a)

Stegvisa sanktioner bör införas så att rådet kan fastställa en räntebärande deposition om en av rådets tidsfrister inte iakttagits, med målet att utdöma böter om ytterligare en tidsfrist inte iakttas.”

Motivering

Genom att fastställa en räntebärande deposition första gången när en av rådets tidsfrister inte iakttas av en medlemsstat blir det enklare att utdöma böter om ytterligare tidsfrister inte iakttas.

Ändring 2

Skäl 12 i förslaget till förordning

”(12)

De indrivna böterna bör fördelas mellan de medlemsstater som har euron som valuta och som varken är föremål för ett förfarande vid alltför stora obalanser eller har ett alltför stort underskott.”

”(12)

De indrivna böterna bör gå till den europeiska stabilitetsmekanismen.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 6 i förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97.

Ändring 3

Artikel 1.1 i den föreslagna förordningen

”1.   I denna förordning fastställs ett bötessystem för effektiv korrigering av makroekonomiska obalanser i euroområdet.”

”1.   I denna förordning fastställs ett sanktionssystem för effektiv korrigering av makroekonomiska obalanser i euroområdet.”

Motivering

För att omfatta inte bara böterna utan även räntebärande depositioner bör förordningen hänvisa till ett sanktionssystem.

Ändring 4

Artikel 2 i förslaget till förordning

”I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr […/…] gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

exceptionella ekonomiska omständigheter förhållanden då ett offentligt underskott som överstiger referensvärdet anse vara en undantagsvis företeelse enligt artikel 126.2 a i fördraget och i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1467/97 (5).

”I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr […/…] gälla.

:  (6).

Motivering

Se ECB:s förslag i ändring 5 avseende artikel 3 i förslaget till förordning samt tillhörande förklaring. Mot bakgrund av den föreslagna ändringen av artikel 3 finns det inget behov av definitionen ”exceptionella ekonomiska omständigheter”.

Ändring 5

Artikel 3 i förslaget till förordning

”1.   Rådet ska på förslag av kommissionen utdöma en årlig bot

1.

om två på varandra följande tidsfrister har fastställts i enlighet med artiklarna 7.2 och 10.4 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga fortfarande inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som rekommenderas, eller

2.

om två på varandra följande tidsfrister har fastställts i enlighet med artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 8.2 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga än en gång har lämnat in en otillräcklig korrigeringsplan.

Beslutet ska anses vara antaget av rådet, om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta förslaget inom tio dagar efter det att kommissionen har antagit det. Rådet får ändra förslaget i enlighet med artikel 293.1 i fördraget.

2.   Den årliga bot som föreslås av kommissionen ska uppgå till 0,1 % av den berörda medlemsstatens BNP för det föregående året.

3.   Utan hinder av punkt 2 får kommissionen föreslå att minska bötesbeloppet eller upphäva boten, antingen till följd av exceptionella ekonomiska omständigheter eller efter det att ett motiverat yttrande sänts från den berörda medlemsstaten till kommissionen inom tio dagar efter det att rådets slutsatser i punkt 1 har antagits.

4.   Om en medlemsstat har betalat en årlig bot för ett givet kalenderår och rådet därefter i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr […/…] konstaterar att medlemsstaten har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna under året i fråga, ska den bot som betalats för det året återbetalas till medlemsstaten proportionellt mot tiden.”

”1.   Rådet ska på förslag av kommissionen fastställa en räntebärande deposition

1.

om tidsfrist har fastställts i enlighet med artiklarna 7.2 eller 10.4 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 10.1 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga fortfarande inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som rekommenderas, eller

2.

om en tidsfrist har fastställts i enlighet med artikel 8.1 eller 8.2 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 8.2 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga än en gång har lämnat in en otillräcklig korrigeringsplan.

Beslutet ska anses vara antaget av rådet, om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta förslaget inom tio dagar efter det att kommissionen har antagit det. Rådet får ändra förslaget i enlighet med artikel 293.1 i fördraget.

2.   Den räntebärande depositionen som föreslås av kommissionen ska uppgå till 0.2 % av den berörda medlemsstatens BNP för det föregående året.

   

4.   Om en medlemsstat har erlagt en räntebärande deposition för ett givet kalenderår och rådet därefter i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr […/…] konstaterar att medlemsstaten har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna under året i fråga, ska den deposition som betalats för det året tillsammans med upplupen ränta återbetalas till medlemsstaten .

5.   Rådet ska på förslag av kommissionen utdöma en årlig bot

1.

om två på varandra följande tidsfrister har fastställts i enlighet med artiklarna 7.2 och 10.4 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga fortfarande inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som rekommenderas, eller

2.

om två på varandra följande tidsfrister har fastställts i enlighet med artikel 8.1 eller 8.2 i förordning (EU) nr […/…] och rådet därefter i enlighet med artikel 8.2 i den förordningen slår fast att medlemsstaten i fråga än en gång har lämnat in en otillräcklig korrigeringsplan.

6.   Om en medlemsstat har betalat en årlig bot för ett givet kalenderår och rådet därefter i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr […/…] konstaterar att medlemsstaten har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna under året i fråga, ska den bot som betalats för det året återbetalas till medlemsstaten proportionellt mot tiden.

7.   Den årliga boten ska uppgå till 0,2 % av medlemsstatens BNP under föregående år.

Motivering

ECB rekommenderar att en icke-uppfyllande av en tidsfrist är tillräcklig för depositioner. Detta skulle möjliggöra gradvis hårdare sanktioner, och böter skulle kunna utdömas i situationer då skyldigheter åsidosatts upprepade gånger. Därutöver rekommenderar ECB att man stryker granskningsstegen eftersom dessa skulle förlänga förfarandet och medföra minskad automatik.

Ändring 6

Artikel 4 i förslaget till förordning

”De böter som indrivits i enlighet med artikel 3 i denna förordning ska utgöra sådana andra inkomster som avses i artikel 311 i fördraget, och ska, i proportion till de berättigade medlemsstaternas andel av den totala bruttonationalinkomsten (BNI), fördelas mellan de medlemsstater som har euron som valuta och som inte omfattas av ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt definitionen i förordning (EU) nr […/…] och inte har ett alltför stort underskott i enlighet med artikel 126.6 i fördraget.”

”De böter som indrivits i enlighet med artikel 3 i denna förordning ska utgöra sådana andra inkomster som avses i artikel 311 i fördraget, och ska gå till den europeiska stabilitetsmekanismen., ”

Motivering

Se motiveringen av ändring 6 i förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97.


Ändringsförslag avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken

(KOM(2010) 526)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (7)

Ändring 1

Skäl 7

”(7)

Skyldigheten att uppnå och bibehålla det medelfristiga budgetmålet måste genomföras i praktiken genom fastställande av principer för en ansvarsfull så kallat försiktig finanspolitik.”

Motivering

ECB ser inget behov av att använda konceptet försiktig finanspolitik.

Ändring 2

Skäl 9 i förslaget till förordning

”(9)

En försiktig finanspolitik innebär att utgiftstakten under normala omständigheter inte får överstiga en försiktigt beräknad BNP-tillväxt på medellång sikt, att ökningar därutöver ska uppvägas genom diskretionära ökningar av de offentliga inkomsterna och att diskretionära inkomstminskningar ska uppvägas genom nedskärningar av utgifterna.”

”(9)

Bedömningen huruvida tillräckliga framsteg mot den medellånga målsättningen görs bör ske med utgångspunkt i en samlad bedömning med den strukturella balansen som bas, inklusive en analys av nettoutgifterna efter det att hänsyn tagits till tillfälliga intäktsposter. I detta hänseende, så länge den medellånga målsättningen uppnås, bör utgiftstakten under normala omständigheter inte överstiga ett referensvärde för potentiell BNP-tillväxt på medellång sikt, och utgiftsökningar därutöver bör uppvägas genom diskretionära ökningar av de offentliga inkomsterna och diskretionära inkomstminskningar bör uppvägas genom nedskärningar av utgifterna. Den förväntade tillväxttakten för BNP på medellång sikt bör beräknas enligt en gemensam formel som tillämpas av kommissionen. Hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna bör beaktas för att undvika att man blir beroende av intäktsökningar baserade på vissa strukturer i medlemsstaten som kan komma att förändras.

Motivering

ECB rekommenderar att man använder tydliga kriterier istället för abstrakta koncept. Tillväxtens struktur kan ha stor betydelse för den offentliga sektorns intäkter, och detta bör beaktas i regeln.

Ändring 3

Skäl 10 i förslaget till förordning

”(10)

Tillfälliga avsteg från en försiktig finanspolitik bör tillåtas vid allvarliga konjunkturnedgångar som påverkar Ekonomiska och monetära unionens funktion för att främja en ekonomisk återhämtning.”

Motivering

Mot bakgrund av hur viktigt det är att ha hållbara offentliga finanser rekommenderar ECB att denna undantagsregel stryks.

Ändring 4

Skäl 11 i förslaget till förordning

”(11)

Vid betydande avsteg från en försiktig finanspolitik ska en varning riktas till den berörda medlemsstaten och om situationen kvarstår eller är särskilt allvarlig ska en rekommendation riktas till medlemsstaten om vidtagande av nödvändiga korrigerande åtgärder.”

”(11)

Vid betydande avsteg från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet får kommissionen får begära ytterligare rapportering från medlemsstaten och en varning riktas till den berörda medlemsstaten och en rekommendation från rådet riktas till medlemsstaten med en tidsfrist för vidtagande av nödvändiga korrigerande åtgärder.

Den berörda medlemsstaten bör rapportera till rådet om vilka åtgärder den vidtagit. Om den berörda medlemsstaten inte vidtar lämpliga åtgärder inom den utsatta tidsfristen, ska rådet anta en rekommendation och rapportera till Europeiska rådet.

Motivering

Den rapportering som ska ske enligt den föreslagna ändringen skulle öka pressen på medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter.

Ändring 5

Nytt skäl 11a i förslaget till förordning

Ingen text

”(11a)

Ett rådgivande organ bestående av personer med allmänt erkänd kunskap om ekonomi och finanspolitik bör inrättas för att denna ska ta fram en oberoende årlig rapport riktad till unionens institutioner som granskar hur kommissionen och rådet har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget och enligt förordning (EG) nr 1466/97, [enligt förordning (EG) nr 1467/97, och följande förordningar: förordning (EG) nr […/…] om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet; förordning (EG) nr […/…] om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet; förordning (EG) nr […/…] om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser]. Om kapacitet finns och en förfrågan från kommissionen, rådet eller Europeiska rådet inkommer, bör detta organ även göra analyser av specifika ekonomiska eller budgettekniska frågor. Detta organ ska inte inkräkta på kommissionens behörigheter. Det rådgivande organets medlemmar bör vara helt oberoende.”

Motivering

ECB anser att det rådgivande organet bör bidra till att rådet och kommissionen fullgör sina skyldigheter enligt fördraget och de förfaranden som framgår av kommissionens förslag. Det bör inrättas genom denna förordning och hänvisningar till det bör göras i kommissionens andra förordningar. Utan att det påverkar dess huvuduppgifter, och om resurserna tillåter det, bör Europeiska rådet, rådet eller kommissionen kunna begära specifika analyser från organet. Man bör även förtydliga att detta organ inte ska inkräkta på kommissionens behörigheter.

Ändring 6

Skäl 12 i förslaget till förordning

”(12)

För att säkerställa att de deltagande medlemsstaterna uppfyller kraven i unionens regelverk för övervakning av offentliga finanser ska en särskild kontrollmekanism inrättas på grundval av artikel 136 i fördraget för fall då avstegen från en försiktig finanspolitik kvarstår och är betydande.”

”(12)

För att säkerställa att de deltagande medlemsstaterna uppfyller kraven i unionens regelverk för övervakning av offentliga finanser ska en särskild kontrollmekanism inrättas på grundval av artikel 136 i fördraget för fall då avstegen från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet kvarstår och är betydande.”

Motivering

En tydlig hänvisning till en betydande avvikelse från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet är bättre än det mer omfattande konceptet försiktig finanspolitik.

Ändring 7

Artikel 1.2 c i förslaget till förordning.

(Artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1466/97)

”3.   Information om budgetsaldots och skuldkvotens utveckling, de offentliga utgifternas ökningstakt, de offentliga inkomsternas planerade ökningstakt med oförändrad politik, planerade diskretionära åtgärder på inkomstsidan och de huvudsakliga ekonomiska antaganden som det hänvisas till i punkt 2 a och b ska lämnas årligen och omfatta föregående år, innevarande år och åtminstone de tre närmaste följande åren.”

”3.   Information om budgetsaldots och skuldkvotens utveckling, de offentliga utgifternas ökningstakt, de offentliga inkomsternas planerade ökningstakt med oförändrad politik, planerade diskretionära åtgärder på inkomstsidan, kvantifierade på lämpligt vis, och de huvudsakliga ekonomiska antaganden som det hänvisas till i punkt 2 a och b ska lämnas årligen och omfatta föregående år, innevarande år och åtminstone de tre närmaste följande åren.”

Motivering

Det är nödvändigt med en striktare kvantifiering av de diskretionära åtgärderna på intäktssidan.

Ändring 8

Artikel 1.4 i förslaget till förordning

(Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1466/97)

”1.   […]

Rådet ska vid sin bedömning av anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet granska om den berörda medlemsstaten försöker uppnå den årliga förbättring av sitt konjunkturrensade budgetsaldo, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, som krävs för att uppnå det medelfristiga budgetmålet, varvid 0,5 procent av BNP ska utgöra lägsta godtagbara nivå. För medlemsstater med en hög skuldnivå eller skadliga makroekonomiska obalanser, eller bådadera, ska rådet granska om den årliga förbättringen av det konjunkturrensade budgetsaldot, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, överstiger 0,5 procent av BNP. Rådet ska ta hänsyn till om en större anpassningsansträngning görs under ekonomiskt goda tider, medan ansträngningen kan vara mer begränsad under ekonomiskt dåliga tider.

[…]

Den försiktigt beräknade tillväxten på medellång sikt ska bedömas utifrån regelbundet uppdaterade beräkningar för de kommande tio åren.

[…]

Rådet ska vidare granska huruvida innehållet i stabilitetsprogrammet främjar en varaktig konvergens inom euroområdet, närmare samordning av den ekonomiska politiken och om den berörda medlemsstatens ekonomiska politik är förenlig med medlemsstaternas och unionens allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Vid allvarliga konjunkturnedgångar som påverkar Ekonomiska och monetära unionens funktion kan medlemsstaterna tillfälligt tillåtas göra avsteg från den anpassningsbana som följer av en väl övertänkt finanspolitik och som avses i fjärde stycket.”

”1.   […]

Rådet ska vid sin bedömning av anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet granska om den berörda medlemsstaten försöker uppnå den årliga förbättring av sitt konjunkturrensade budgetsaldo, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, som krävs för att uppnå det medelfristiga budgetmålet, varvid 0,5 procent av BNP ska utgöra lägsta godtagbara nivå. För medlemsstater med en eller flera av följande: i) en offentlig skuld som överstiger 60 procent av BNP-referensvärdet, ii) uttalade risker vad gäller de offentliga finansernas hållbarhet, iii) eller skadliga makroekonomiska obalanser, eller bådadera, ska rådet granska om den årliga förbättringen av det konjunkturrensade budgetsaldot, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, tydligt överstiger 0,5 procent av BNP. Rådet ska ta hänsyn till om en större anpassningsansträngning görs under ekonomiskt goda tider, medan ansträngningen kan vara mer begränsad under ekonomiskt dåliga tider. Hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna bör beaktas.

[…]

Den potentiella BNP-tillväxten på medellång sikt ska bedömas utifrån regelbundet uppdaterade beräkningar för de kommande tio åren.

[…]

Rådet ska vidare granska huruvida innehållet i stabilitetsprogrammet främjar upprätthållandet av en varaktig konvergens inom euroområdet, närmare samordning av den ekonomiska politiken och om den berörda medlemsstatens ekonomiska politik är förenlig med medlemsstaternas och unionens allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Motivering

Utöver de tekniska påpekandena, utgör möjligheten att avvika från anpassningsbanan pga. ”allvarliga konjunkturnedgångar som påverkar Ekonomiska och monetära unionens funktion” innebär att anpassningsbanan, som redan är baserad på det abstrakta konceptet ”försiktig finanspolitik” skulle ges ytterligare en undantagsregel, vilket skulle försvåra målet att skapa hållbara offentliga finanser.

Ändring 9

Artikel 1.5 i förslaget till förordning

(Artikel 6.2 och 6.3 i förordning (EG) nr 1466/97)

”2.   Vid betydande avsteg från den försiktiga finanspolitik som avses i artikel 5.1 fjärde stycket i denna förordning, och för att förhindra att ett alltför stort underskott uppstår, kan kommissionen i enlighet med artikel 121.4 i fördraget rikta en varning till den berörda medlemsstaten.

Avsteg från en försiktig finanspolitik ska anses vara betydande under följande förhållanden: utgiftstakten är snabbare än vad som är förenligt med en försiktig finanspolitik och uppvägs inte av diskretionära åtgärder för att öka inkomsterna, eller diskretionära inkomstminskande åtgärder uppvägs inte av utgiftsnedskärningar, och den samlade effekten av avsteget på saldot i den offentliga sektorns finanser uppgår till minst 0,5 procent av BNP under ett enda år eller till i genomsnitt minst 0,25 procent av BNP om året under två år i rad.

[…]

3.   Om ett betydande avsteg från en försiktig finanspolitik kvarstår eller är särskilt allvarligt ska rådet på rekommendation av kommissionen rikta en rekommendation till den berörda medlemsstaten om nödvändiga korrigerande åtgärder. Rådet ska på förslag av kommissionen offentliggöra sin rekommendation.”

[första och andra stycket i artikel 6.2 har bytt plats]

”2.   Observerade avsteg från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet ska anses vara betydande under följande förhållanden: a) den årliga förbättringen av den strukturella balansen inte uppnår kravet enligt artikel 5.1 andra stycket eller b) ökningen i utgiftstakten är snabbare än den förväntade tillväxttakten för BNP på medellång sikt och uppvägs inte av diskretionära åtgärder för att öka inkomsterna, eller diskretionära inkomstminskande åtgärder uppvägs inte av utgiftsnedskärningar, och den samlade negativa effekten av avsteget på de offentliga finansernas saldo uppgår till minst 0,25 procent av BNP under ett enda år . Hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna bör beaktas.

Vid betydande observerade avsteg från från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga målet som avses i artikel 5.1 fjärde stycket i denna förordning, , kan kommissionen begära ytterligare rapportering från medlemsstaten och, i enlighet med artikel 121.4 i fördraget, rikta en varning till den berörda medlemsstaten.

Inom en månad från antagandet av kommissionens varning ska rådet anta en rekommendation om politiska åtgärder som innehåller en tidsfrist för att åtgärda avstegen, på grundval av en rekommendation från kommissionen baserad på artikel 121.4 i fördraget.

Inom den tidsfrist som rådet satt i sin rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget ska medlemsstaten rapportera till rådet om de åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationen.

Om den berörda medlemsstaten inte vidtar lämpliga åtgärder inom fem månader från antagandet av rådets rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget, ska rådet omedelbart anta en rekommendation, på en rekommendation från kommissionen baserad på artikel 121.4 i fördraget, och rapportera till Europeiska rådet. Efter antagandet av den senare av rådets rekommendationer ska kommissionen, tillsammans med ECB om den så önskar, besöka medlemsstaten i utredningssyfte. Kommissionen ska rapportera till rådet vad som framkommit vid besöket och kan besluta att offentliggöra sina slutsatser.

Tidsfristen om fem månader ska minskas till tre månader om kommissionen, i sin rekommendation till rådet som avses i andra stycket till denna punkt, anser att situationen är särskilt allvarlig och kräver omedelbara åtgärder.

[…]

   ”

Motivering

Nya steg bör introduceras i förfarandet för att göra det mer effektivt, vilket inkluderar möjligheten att besöka en medlemsstat.

Ändring 10

Artikel 1.8 i förslaget till förordning

(Artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1466/97)

”1.   […]

Rådet ska i sin bedömning av anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet ta hänsyn till om större ansträngningar görs under ekonomiskt goda tider, medan ansträngningarna kan vara mer begränsade under ekonomiskt dåliga tider. För medlemsstater med en hög skuldnivå eller skadliga makroekonomiska obalanser, eller bådadera, ska rådet granska om den årliga förbättringen av det konjunkturrensade budgetsaldot, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, överstiger 0,5 procent av BNP. För medlemsstater som deltar i ERM2 ska rådet granska om den berörda medlemsstaten eftersträvar en lämplig årlig förbättring av sina konjunkturrensade budgetsaldon, justerade för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, som krävs för att uppnå det medelfristiga budgetmålet, med 0,5 procent av BNP som riktmärke.

[…]

Den försiktigt beräknade tillväxten på medellång sikt ska bedömas utifrån regelbundet uppdaterade beräkningar för de kommande tio åren.

[…]

Rådet ska vidare granska om innehållet i konvergensprogrammet främjar en närmare samordning av den ekonomiska politiken och om den berörda medlemsstatens ekonomiska politik är förenlig med medlemsstaternas och unionens allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. För medlemsstater som deltar i ERM2 ska rådet dessutom granska om innehållet i konvergensprogrammet säkerställer ett friktionsfritt deltagande i växelkursmekanismen.

Vid allvarliga konjunkturnedgångar som påverkar Ekonomiska och monetära unionens funktion kan medlemsstaterna tillfälligt tillåtas göra avsteg från den anpassningsbana som följer av en väl övertänkt finanspolitik och som avses i fjärde stycket.”

”1.   […]

Rådet ska i sin bedömning av anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet ta hänsyn till om större ansträngningar görs under ekonomiskt goda tider, medan ansträngningarna kan vara mer begränsade under ekonomiskt dåliga tider. För medlemsstater med en en offentlig skuld som överstiger 60 procent av BNP-referensvärdet eller uttalade risker vad gäller de offentliga finansernas hållbarhet, ska rådet granska om den årliga förbättringen av det konjunkturrensade budgetsaldot, justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, tydligt överstiger 0,5 procent av BNP. För medlemsstater som deltar i ERM2 ska rådet granska om den berörda medlemsstaten eftersträvar en lämplig årlig förbättring av sina konjunkturrensade budgetsaldon, justerade för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, som krävs för att uppnå det medelfristiga budgetmålet, med 0,5 procent av BNP som riktmärke. Hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna bör beaktas.

[…]

Den potentiella BNP-tillväxten på medellång sikt ska bedömas utifrån regelbundet uppdaterade beräkningar för de kommande tio åren.

[…]

Rådet ska vidare granska om innehållet i konvergensprogrammet främjar varaktig konvergens, en närmare samordning av den ekonomiska politiken och om den berörda medlemsstatens ekonomiska politik är förenlig med medlemsstaternas och unionens allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. För medlemsstater som deltar i ERM2 ska rådet dessutom granska om innehållet i konvergensprogrammet säkerställer ett friktionsfritt deltagande i växelkursmekanismen.

Motivering

Se motiveringarna till föregående ändringar av detta förslag till förordning.

Ändring 11

Artikel 1.9 i förslaget till förordning

(Artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1466/97)

”2.   […]

Avsteg från en försiktig finanspolitik ska anses vara betydande under följande förhållanden: utgiftstakten är snabbare än vad som är förenligt med en försiktig finanspolitik och uppvägs inte av diskretionära åtgärder för att öka inkomsterna, eller diskretionära inkomstminskande åtgärder uppvägs inte av utgiftsnedskärningar, och den samlade effekten av avsteget på de offentliga finansernas saldo uppgår till minst 0,5 procent av BNP under ett enda år eller till i genomsnitt minst 0,25 procent av BNP om året under två år i rad.

[…]

Avsteg kan även lämnas utan avseende vid allvarliga konjunkturnedgångar av generell karaktär.”

”2.   […]

Observerade avsteg från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga budgetmålet ska anses vara betydande under följande förhållanden: a) den årliga förbättringen av den strukturella balansen inte uppnår kravet enligt artikel 9.1 andra stycket eller b) ökningen i utgiftstakten är snabbare än den förväntade tillväxttakten för BNP på medellång sikt och uppvägs inte av diskretionära åtgärder för att öka inkomsterna, eller diskretionära inkomstminskande åtgärder uppvägs inte av utgiftsnedskärningar, och den samlade negativa effekten av avsteget på de offentliga finansernas saldo uppgår till minst 0,25 procent av BNP under ett enda år . Hur den ekonomiska tillväxten påverkar intäktsökningarna bör beaktas.

[…]

Vid betydande observerade avsteg från anpassningsbanan för att uppnå det medelfristiga budgetmålet som avses i artikel 9.1 fjärde stycket i denna förordning, kan kommissionen begära ytterligare rapportering från medlemsstaten och, i enlighet med artikel 121.4 i fördraget, rikta en varning till den berörda medlemsstaten.

Inom en månad från antagandet av kommissionens varning ska rådet anta en rekommendation om politiska åtgärder som innehåller en tidsfrist för att åtgärda avstegen, på grundval av en rekommendation från kommissionen baserad på artikel 121.4 i fördraget.

Inom den tidsfrist som rådet satt i sin rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget ska medlemsstaten rapportera till rådet om de åtgärder som vidtagits med anledning av rådets rekommendation.

Om den berörda medlemsstaten inte vidtar lämpliga åtgärder inom fem månader från antagandet av rådets rekommendation enligt artikel 121.4 i fördraget, ska rådet omedelbart anta en rekommendation, på en rekommendation från kommissionen baserad på artikel 121.4 i fördraget, och rapportera till Europeiska rådet. Efter antagandet av den senare av rådets rekommendationer ska kommissionen, tillsammans med ECB om den så önskar för medlemsstater som deltar i ERM2, besöka medlemsstaten i utredningssyfte. Kommissionen ska rapportera till rådet vad som framkommit vid besöket och kan besluta att offentliggöra sina slutsatser.

Tidsfristen om fem månader ska minskas till tre månader om kommissionen, i sin rekommendation till rådet som avses i andra stycket till denna punkt, anser att situationen är särskilt allvarlig och kräver omedelbara åtgärder.

Motivering

De föreslagna ändringarna förtydligar avstegen och anger förfarandets olika steg.

Ändring 12

Artikel 11 i förordning (EG) nr 1466/97 – ny punkt 2

Ingen text

”2.   Ett rådgivande organ bestående av personer med allmänt erkänd kunskap om ekonomi och finanspolitik ska inrättas.

Det ska ta fram årlig rapport om hur kommissionen och rådet har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget och enligt förordning (EG) nr 1466/97, enligt förordning (EG) nr 1467/97, och följande förordningar: förordning (EG) nr […/…] om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet; förordning (EG) nr […/…] om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet; förordning (EG) nr […/…] om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser.

På förfrågan av kommissionen ska detta rådgivande organ även göra analyser av specifika ekonomiska eller budgettekniska frågor. Det rådgivande organets medlemmar ska vara helt oberoende för utförandet av sina uppgifter.”

Motivering

Se motiveringen till ändring 5 ovan tillsammans med föreslaget till nytt skäl 11a.


Ändringsförslag avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser

(KOM(2010) 527)

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (8)

Ändring 1

Skäl 3 i förslaget till förordning

”(3)

Framför allt bör övervakningen av medlemsstaternas ekonomiska politik breddas utöver övervakning av de offentliga finanserna för att förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser och hjälpa de berörda medlemsstaterna att upprätta korrigeringsplaner innan avvikelserna blir bestående. Breddningen av den ekonomiska övervakningen bör ske parallellt med en fördjupad övervakning av de offentliga finanserna.”

”(3)

Framför allt bör övervakningen av medlemsstaternas ekonomiska politik breddas utöver övervakning av de offentliga finanserna för att förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser samt sårbarhet och hjälpa de berörda medlemsstaterna att upprätta korrigeringsplaner innan avvikelserna blir bestående. Breddningen av den ekonomiska övervakningen bör ske parallellt med en fördjupad övervakning av de offentliga finanserna.”

Motivering

Förfarandets preventiva karaktär skulle förstärkas av att man inkluderar uttrycket ”sårbarhet” förutom ”obalanser”, eftersom det kan uppstå många situationer där sund makroekonomiska styrning skulle behöva omfatta detta förfaranden men kanske inte ryms inom uttrycket ”obalanser”.

Ändring 2

Skäl 4 i förslaget till förordning

”4.

För att göra det lättare att komma till rätta med sådana obalanser krävs ett i lag detaljreglerat förfarande.”

”4.

För att göra det lättare att komma till rätta med sådana obalanser samt sådan sårbarhet krävs ett i lag detaljreglerat förfarande.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 3

Skäl 5 i förslaget till förordning

”(5)

Den multilaterala övervakning som avses i artikel 121.3 och 121.4 i fördraget bör kompletteras med särskilda bestämmelser om upptäckt, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser.”

”(5)

Den multilaterala övervakning som avses i artikel 121.3 och 121.4 i fördraget bör kompletteras med särskilda bestämmelser om upptäckt, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Makroekonomiska obalanser är t.ex. när en medlemsstat har stora bytesbalansunderskott, betydande konkurrenskraftsförluster, stora och ovanliga ökningar i tillgångspriserna, hög, eller kraftigt försämrad, skuldsättning externt eller i den offentliga eller privata sektorn, eller betydande risk härför. Makroekonomisk sårbarhet är t.ex. om en medlemsstat kan hamna i en situation som sund makroekonomisk övervakning av den ekonomiska och monetära unionen rimligen bör omfatta.

Motivering

Det föreslagna skälet bör underlätta förståelsen av de situationer som omfattas av förfarandet.

Ändring 4

Skäl 6 i förslaget till förordning

”6.

Förfarandet bör vila på en förvarningsmekanism för upptäckt av framväxande makroekonomiska obalanser i ett tidigt skede. Det bör baseras på en indikativ och överblickbar resultattavla i kombination med en ekonomisk bedömning.”

”6.

Förfarandet bör vila på en förvarningsmekanism för upptäckt av framväxande makroekonomisk obalansoch sårbarhet i ett tidigt skede. Det bör baseras på en indikativ och överblickbar resultattavla i kombination med en ekonomisk bedömning.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 5

Skäl 7 i förslaget till förordning

”7.

Resultattavlan bör bestå av ett begränsat antal ekonomiska och finansiella indikatorer av vikt för att upptäcka makroekonomiska obalanser, med tillhörande indikativa tröskelvärden. Resultattavlans sammansättning kan variera över tid, bland annat på grund av växande hot mot den makroekonomiska stabiliteten eller förbättrad tillgång till relevanta statistiska uppgifter.”

”7.

Resultattavlan bör bestå av ett begränsat antal ekonomiska och finansiella indikatorer av vikt för att upptäcka makroekonomisk obalansoch sårbarhet, med tillhörande indikativa tröskelvärden. Resultattavlans sammansättning kan variera över tid, bland annat på grund av växande hot mot den makroekonomiska stabiliteten eller förbättrad tillgång till relevanta statistiska uppgifter. Resultattavlan bör vara olika för sådana medlemsstater som har euron som valuta och sådana som inte har det; detta för att beakta särdragen i den monetära unionen och spegla relevanta ekonomiska omständigheter. Denna åtskillnad kan också få betydelse i fall då alla medlemsstater som har euron som valuta har bättre eller mer tidsnära statistik.

Motivering

Skälen bör i samband med detta förfarande förtydliga åtskillnaden mellan sådana medlemsstater som har euron som valuta och sådana som inte har det.

Ändring 6

Skäl 8 i förslaget till förordning

”8.

Överskridande av ett eller flera indikativa tröskelvärden behöver inte med nödvändighet betyda att makroekonomiska obalanser håller på att växa fram, eftersom den ekonomiska politiken måste beakta samverkan mellan olika makroekonomiska variabler. En ekonomisk bedömning bör säkerställa att alla olika uppgifter, från resultattavlan såväl som andra källor, sätts in i sitt sammanhang och blir en del av en heltäckande analys.”

”8.

Överskridande av ett eller flera indikativa tröskelvärden behöver inte med nödvändighet betyda att makroekonomisk obalanseller sårbarhet håller på att växa fram, eftersom den ekonomiska politiken måste beakta samverkan mellan olika makroekonomiska variabler. En ekonomisk bedömning bör säkerställa att alla olika uppgifter, från resultattavlan såväl som andra källor, sätts in i sitt sammanhang och blir en del av en heltäckande analys.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 7

Skäl 9 i förslaget till förordning

”9.

Baserat på den multilaterala övervakningen och förvarningsmekanismen bör kommissionen identifiera vilka medlemsstater som behöver granskas mer ingående. Den fördjupade granskningen bör inbegripa en ingående analys av orsakerna till obalanserna i den granskade medlemsstaten. Den bör diskuteras inom rådet och Eurogruppen av de medlemsstater som har euro som valuta.”

”9.

Baserat på den multilaterala övervakningen och förvarningsmekanismen bör kommissionen identifiera vilka medlemsstater som behöver granskas mer ingående. Den fördjupade granskningen bör inbegripa en ingående analys av orsakerna till obalanserna och sårbarheten i den granskade medlemsstaten. Den ska inkludera att kommissionen besöker den berörda medlemsstaten, tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt om besöket berör medlemsstater som har euron som valuta eller medlemsstater som deltar i växelkursmekanismen ERM II. Den bör diskuteras inom rådet och Eurogruppen av de medlemsstater som har euro som valuta.”

Motivering

Eftersom besök i medlemsstaterna är mycket viktiga bör de nämnas redan i skälen.

Ändring 8

Skäl 10 i förslaget till förordning

”10.

Ett förfarande för att övervaka och korrigera skadliga makroekonomiska obalanser, med förebyggande och korrigerande inslag, kräver förstärkta övervakningsverktyg baserade på dem som används i det multilaterala övervakningsförfarandet. Detta kan innefatta utökade kontrollbesök av kommissionen i medlemsstaterna och kompletterande rapportering av medlemsstaterna i händelse av allvarliga obalanser, inbegripet obalanser som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens korrekta funktion.”

”10.

Ett förfarande för att övervaka och korrigera skadlig makroekonomisk obalansoch sårbarhet, med förebyggande och korrigerande inslag, kräver förstärkta övervakningsverktyg baserade på dem som används i det multilaterala övervakningsförfarandet. Detta bör innefatta utökade kontrollbesök av kommissionen i medlemsstaterna tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt om besöket rör medlemsstater som har euron som valuta eller medlemsstater som deltar i ERM II, och kompletterande rapportering av medlemsstaterna i händelse av allvarliga obalanser och sårbarhet, inbegripet obalanser som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens korrekta funktion eller sårbarhet som skulle kunna äventyrar denna.”

Motivering

Den föreslagna ändringen anger att kommissionen får samråda med ECB om den anser detta lämpligt.

Ändring 9

Skäl 11 i förslaget till förordning

”11.

Vid bedömning av obalanser ska hänsyn tas till hur allvarliga de är, i vilken omfattning de kan betraktas som ohållbara samt till eventuella negativa ekonomiska och finansiella spridningseffekter till andra medlemsstater. Den berörda medlemsstatens förmåga till ekonomisk anpassning och uppnådda resultat avseende efterlevnad av tidigare rekommendationer som avgetts enligt denna förordning och andra rekommendationer som avgetts enligt artikel 121 i fördraget som en del av den multilaterala övervakningen, särskilt de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, ska också beaktas.”

”11.

Vid bedömning av obalanser och sårbarhet ska hänsyn tas till hur allvarliga de är, i vilken omfattning de kan betraktas som ohållbara samt till eventuella negativa ekonomiska och finansiella spridningseffekter till andra medlemsstater. Med beaktande av obalanserna och sårbarheten samt omfattningen på den anpassning som krävs, är behovet av politiska åtgärder särskilt stort i medlemsstater med ihållande stora underskott i bytesbalansen och stora konkurrenskraftsförluster. Den berörda medlemsstatens förmåga till ekonomisk anpassning och uppnådda resultat avseende efterlevnad av tidigare rekommendationer som avgetts enligt denna förordning och andra rekommendationer som avgetts enligt artikel 121 i fördraget som en del av den multilaterala övervakningen, särskilt de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, ska också beaktas.”

Motivering

Skälen bör ange fokus för förfarandet och storleken på de åtgärder som krävs i samband med vad som framkommer inom ramen för förfarandet.

Ändring 10

Skäl 12 i förslaget till förordning

”12.

Om makroekonomiska obalanser konstateras ska rekommendationer lämnas till den berörda medlemsstaten som vägledning för lämpliga politiska åtgärder. Den berörda medlemsstatens ekonomisk-politiska reaktion för att korrigera obalanser ska vara snabb och alla tillgängliga ekonomisk-politiska instrument som de offentliga myndigheterna förfogar över bör utnyttjas. Reaktionen ska anpassas till den berörda medlemsstatens specifika miljö och omständigheter och täcka den ekonomiska politikens huvudområden, inbegripet finans- och lönepolitik, arbetsmarknadspolitik, varu- och tjänstemarknader och reglering av den finansiella sektorn.”

”12.

Om makroekonomisk obalanseller sårbarhet konstateras ska rekommendationer lämnas till den berörda medlemsstaten som vägledning för lämpliga politiska åtgärder. Den berörda medlemsstatens ekonomisk-politiska reaktion för att korrigera obalanser och sårbarhet ska vara snabb och alla tillgängliga ekonomisk-politiska instrument som de offentliga myndigheterna förfogar över bör utnyttjas. Reaktionen bör anpassas till den berörda medlemsstatens specifika miljö och omständigheter och täcka den ekonomiska politikens huvudområden, inbegripet finans- och lönepolitik, arbetsmarknadspolitik, varu- och tjänstemarknader och reglering av den finansiella sektorn.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 11

Nytt skäl 12a i förslaget till förordning

Ingen text

”(12a)

Överensstämmelse med rekommendationer och åtaganden enligt andra förfaranden som inrättas enligt artiklarna 121, 126 eller 136 i fördraget bör säkerställas. Vid tillämpningen av denna förordning bör man beakta åtaganden inom ramen för ERM II avtalen.”

Motivering

Det är mycket viktigt att de olika förfarandena enligt kommissionens förslag tillämpas på ett logiskt, rimligt och konsekvent sätt. Särskilt förfarandet för makroekonomisk övervakning bör stå i överensstämmelse med resultaten av de andra förfarandena. Vid tillämpningen av detta förfarande bör man beakta åtaganden inom ramen för ERM II. Alla delar som ingår i ERM II förfarandet omfattas av sekretess för att garantera förfarandets integritet och främja samförstånd, och kan därför inte utgöra en del av övervakningsförfarandet.

Ändring 12

Skäl 13 i förslaget till förordning

”13.

Förvarningarna och rekommendationerna från Europeiska systemrisknämnden till medlemsstaterna eller till unionen gäller risker av makrofinansiell natur. De kan också motivera lämpliga uppföljningsåtgärder när det gäller övervakning av obalanser.”

”13.

Varningarna och rekommendationerna från Europeiska systemrisknämnden till medlemsstaterna eller till unionen gäller risker av makrofinansiell natur. De kan också motivera lämpliga uppföljningsåtgärder när det gäller övervakning av obalanser och sårbarhet. När sådana varningar och rekommendationer beaktas inom ramen för denna förordning, bör Europeiska systemrisknämndens föreskrifter om insynsskydd respekteras fullt ut.

Motivering

Det faktum att man använder ESRB:s varningar och rekommendationer inom ramen för detta förslag till förordning bör inte ifrågasätta ESRB:s oberoende, och det är viktigt att understryka att dessa endast kan användas om ESRB:s föreskrifter om insynsskydd respekteras fullt ut. Detta framgår av ordalydelsen till den föreslagna ändringen av artikel 5 (se ändring 20). ESRB utfärdar ”varningar”, inte ”förvarningar”.

Ändring 13

Skäl 14 i förslaget till förordning

”14.

Om allvarliga makroekonomiska obalanser konstateras, inbegripet obalanser som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens funktion, ska ett förfarande vid alltför stora obalanser inledas. Detta kan inkludera rekommendationer till medlemsstaten, skärpt övervakning, och när det gäller medlemsstater vars valuta är euro, möjligheten till verkställighet i enlighet med förordning (EU) nr […/…] (9) om landet i fråga upprepat underlåter att vidta korrigerande åtgärder.”

”14.

Om allvarlig makroekonomisk obalanseller sårbarhet konstateras, som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens funktion, ska ett förfarande vid alltför stora obalanser inledas. Detta kan inkludera rekommendationer till medlemsstaten, skärpt övervakning, och när det gäller medlemsstater vars valuta är euro, möjligheten till verkställighet i enlighet med förordning (EU) nr […/…] (10) om landet i fråga upprepat underlåter att vidta korrigerande åtgärder.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1. Att äventyra den ekonomiska och monetära unionen ingår redan i definitionen av obalanser.

Ändring 14

Skäl 16 i förslaget till förordning

”16.

Eftersom ett effektivt ramverk för att upptäcka och förebygga makroekonomiska obalanser inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna var för sig på grund av de djupa handelsmässiga och finansiella banden mellan länderna liksom på grund av de externa effekterna av nationell ekonomisk politik på unionen och euroområdet som helhet och att detta därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.”

”16.

Eftersom ett effektivt ramverk för att upptäcka och förebygga makroekonomisk obalansoch sårbarhet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna var för sig på grund av de djupa handelsmässiga och finansiella banden mellan länderna liksom på grund av de externa effekterna av nationell ekonomisk politik på unionen och euroområdet som helhet och att detta därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 15

Artikel 1 i förslaget till förordning

”I denna förordning fastställs detaljerade regler för upptäckt, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser inom unionen.”

”I denna förordning fastställs detaljerade regler för upptäckt, förebyggande och korrigering av makroekonomisk obalansoch sårbarhet inom unionen.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 16

Artikel 2 i förslaget till förordning

”I denna förordning avses med

a)   obalanser: makroekonomisk utveckling som inverkar negativt på, eller skulle kunna inverka negativt på, ekonomin i en medlemsstat eller i den ekonomiska och monetära unionen, eller i unionen som helhet.

b)   alltför stora obalanser: allvarliga obalanser, inbegripet obalanser som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens korrekta funktion.”

”I denna förordning avses med

a)   obalanser: makroekonomisk utveckling som inverkar negativt på, eller skulle kunna inverka negativt på, ekonomin i en medlemsstat eller i den ekonomiska och monetära unionen, eller i unionen som helhet till följd av framväxten av stora bytesbalansunderskott, betydande konkurrenskraftsförluster, onormala ökningar i tillgångspriserna, hög skuldsättning externt, i den offentliga eller privata sektorn, kraftigt försämrad skuldsättning eller betydande risk för att någon av dessa situationer ska inträffa.

aa)   sårbarhet:

en situation där en medlemsstat kan hamna i svårigheter som sund makroekonomisk övervakning av den ekonomiska och monetära unionen rimligen bör omfatta.

b)   alltför stora obalanser: obalanser, som äventyrar den ekonomiska och monetära unionens korrekta funktion.”

Motivering

Genom att ta med de situationer som ska omfattas av förfarandet uppnår man tydlighet och rättssäkerhet för förfarandet. Om det föreligger risk att någon av dessa situationer uppkommer bör förfarandet initieras.

Ändring 17

Titeln på kapitel II i förslaget till förordning

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 18

Artikel 3 i förslaget till förordning

”1.   Kommissionen ska, efter samråd med medlemsstaterna, upprätta en indikativ resultattavla som ett verktyg för att underlätta tidig upptäckt och övervakning av obalanser.

2.   Resultattavlan ska bestå av flera olika makroekonomiska och makrofinansiella indikatorer för medlemsstaterna. Kommissionen kan fastslå indikativa nedre och övre tröskelvärden för dessa indikatorer som ska fungera som förvarningsnivåer. Tröskelvärdena för medlemsstater som har euro som valuta kan skilja sig från tröskelvärdena för övriga medlemsstater.

3.   Förteckningen över de indikatorer som ska finnas i resultattavlan samt tröskelvärdena för indikatorerna ska offentliggöras.

4.   Kommissionen ska regelbundet utvärdera resultattavlans lämplighet, inbegripet sammansättningen av indikatorer, de fastställda tröskelvärdena och den använda metodiken, och vid behov anpassa den för att bevara eller förbättra möjligheterna att upptäcka framväxande obalanser och övervaka hur de utvecklas. Förändringar av den underliggande metodiken och resultattavlans sammansättning med tillhörande tröskelvärden ska offentliggöras.”

”1.   Kommissionen ska, efter samråd med medlemsstaterna, upprätta en indikativ resultattavla som ett verktyg för att underlätta tidig upptäckt och övervakning av obalanser och sårbarhet.

2.   Resultattavlan ska bestå av flera olika makroekonomiska och makrofinansiella indikatorer för medlemsstaterna. Kommissionen kan fastslå indikativa tröskelvärden för dessa indikatorer som ska fungera som förvarningsnivåer. Tröskelvärdena och indikatorerna som ingår i resultattavlan för medlemsstater som har euro som valuta kan skilja sig från tröskelvärdena för övriga medlemsstater.

3.   Indikatorerna ska väljas så att de speglar utvecklingen av en medlemsstats konkurrenskraft och skuldsättning på kort och lång sikt. Detaljerna kring dessa indikatorer, inkluderandet av andra indikatorer och tillämpliga tröskelvärden ska fastställas i enlighet med punkt 1. Förteckningen över de indikatorer som ska finnas i resultattavlan samt tröskelvärdena för indikatorerna ska offentliggöras.

4.   Kommissionen ska regelbundet utvärdera resultattavlans lämplighet, inbegripet sammansättningen av indikatorer, de fastställda tröskelvärdena och den använda metodiken, och vid behov anpassa den för att bevara eller förbättra möjligheterna att upptäcka framväxande obalanser och sårbarhet och övervaka hur de utvecklas. Förändringar av den underliggande metodiken och resultattavlans sammansättning med tillhörande tröskelvärden ska offentliggöras.”

Motivering

Den föreslagna ändringen avser att öka både säkerheten och flexibiliteten.

Ändring 19

Artikel 4.2 och 4.3 i förslaget till förordning

”2.   Offentliggörandet av den uppdaterade resultattavlan ska åtföljas av en rapport från kommissionen som ska innehålla en ekonomisk och finansiell bedömning som sätter in indikatorernas förändring över tiden i ett vidare sammanhang, vid behov underbyggd av andra relevanta ekonomiska och finansiella indikatorer för upptäckten av obalanser. I rapporten ska också anges om överskridande av de nedre eller övre tröskelvärdena i en eller flera medlemsstater betyder att eventuella obalanser håller på att växa fram.

3.   Rapporten ska identifiera de medlemsstater som kommissionen anser har drabbats av eller riskerar att drabbas av obalanser.”

”2.   Offentliggörandet av den uppdaterade resultattavlan ska åtföljas av en rapport från kommissionen som ska innehålla en ekonomisk och finansiell bedömning som sätter in indikatorernas förändring över tiden i ett vidare sammanhang, vid behov underbyggd av andra relevanta ekonomiska och finansiella indikatorer för upptäckten av obalanser och sårbarhet. I rapporten ska också anges om överskridande av tröskelvärdena i en eller flera medlemsstater betyder att eventuella obalanser och sårbarhet håller på att växa fram.

3.   Rapporten ska identifiera de medlemsstater som kommissionen anser har drabbats av eller riskerar att drabbas av obalanser och sårbarhet.”

Motivering

Se motiveringen av ändring 1.

Ändring 20

Artikel 5 i förslaget till förordning

”1.   Med hänsyn till de diskussioner i rådet och Eurogruppen som föreskrivs i artikel 4.4 ska kommissionen genomföra en fördjupad granskning för varje medlemsstat som den bedömer har drabbats eller riskerar att drabbas av obalanser. Bedömningen ska omfatta en utvärdering av huruvida den berörda medlemsstaten är drabbad av obalanser och huruvida dessa obalanser utgör alltför stora obalanser.

2.   Den fördjupade granskningen ska offentliggöras. Den ska särskilt beakta

a)

i tillämpliga fall, om den medlemsstat som granskas har vidtagit lämpliga åtgärder som svar på de rekommendationer eller uppmaningar som rådet antagit med stöd av artiklarna 121 och 126 i fördraget och enligt artiklarna 6, 7, 8, och 10 i denna förordning,

b)

den granskade medlemsstatens planerade politik, såsom den beskrivs i landets stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram,

c)

alla tidiga varningar eller rekommendationer från Europeiska systemrisknämnden som berör den medlemsstat som är föremål för granskning.”

”1.   Med hänsyn till de diskussioner i rådet och Eurogruppen som föreskrivs i artikel 4.4 ska kommissionen genomföra en fördjupad granskning för varje medlemsstat som den bedömer har drabbats eller riskerar att drabbas av obalanser. Bedömningen ska omfatta en utvärdering av huruvida den berörda medlemsstaten är drabbad av obalanser och sårbarhet och huruvida dessa obalanser och denna sårbarhet utgör alltför stora obalanser och sårbarhet. Den fördjupade granskningen ska inkludera att kommissionen besöker den berörda medlemsstaten, tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt om besöket berör en medlemsstat som har euron som valuta eller en medlemsstat som deltar i ERM II.

2.   Den fördjupade granskningen ska offentliggöras. Den ska särskilt beakta

a)

i tillämpliga fall, om den medlemsstat som granskas har vidtagit lämpliga åtgärder som svar på de rekommendationer eller uppmaningar som rådet antagit med stöd av artiklarna 121 och 126 i fördraget och enligt artiklarna 6, 7, 8, och 10 i denna förordning,

b)

den granskade medlemsstatens planerade politik, såsom den beskrivs i landets stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram,

c)

alla varningar eller rekommendationer från Europeiska systemrisknämnden om systemrisker som berör den medlemsstat som är föremål för granskning förutsatt att Europeiska systemrisknämndens föreskrifter om insynsskydd respekteras.”

Motivering

Man bör stadga om behovet av besök och sammansättningen vid dessa.

Se motiveringen om behovet att respekteras ESRB:s föreskrifter om insynsskydd i ändring 12. Punkt c) bör hänvisa till ESRB:s ”varningar”, inte ”tidiga varningar”.

Ändring 21

Artikel 6.1 och 6.3 i förslaget till förordning

”1.

Om kommissionen, på grundval av den fördjupade granskning som avses i artikel 5 i denna förordning, anser att det föreligger obalanser i en medlemsstat ska kommissionen informera rådet om detta. På rekommendation från kommissionen kan rådet lämna nödvändiga rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 121.2 i fördraget.

[…]

3.

Rådet ska årligen se över rekommendationerna och kan vid behov ändra dessa i enlighet med punkt 1.”

”1.

Om kommissionen, på grundval av den fördjupade granskning som avses i artikel 5 i denna förordning, anser att det föreligger obalanser eller sårbarhet i en medlemsstat ska kommissionen informera rådet och i förekommande fall Eurogruppen om detta. På rekommendation från kommissionen kan rådet lämna nödvändiga rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 121.2 i fördraget. Rekommendationerna ska stå i överensstämmelse med rådets rekommendationer och berörda medlemsstaters åtaganden enligt övervakningsförfaranden som genomförs enligt artiklarna 121 och 126 i fördraget eller förfaranden som inrättats enligt artikel 136 i fördraget. Åtaganden inom ramen för ERM II-avtalen ska beaktas.

[…]

3.

Rådet ska minst årligen se över rekommendationerna och kan vid behov ändra dessa i enlighet med punkt 1. Översynen ska baseras på en fördjupad granskning genom kommissionen i enlighet med artikel 5.

Motivering

Förfarandena i kommissionens förslag måste vara samordnade. Det bör finnas flexibilitet när man fastställer hur ofta besök ska genomföras. En fördjupad granskning genom kommissionen är nödvändig för rådets översyn.

Ändring 22

Artikel 7 i förslaget till förordning

”1.   Om kommissionen, på grundval av den fördjupade granskning som avses i artikel 5, anser att en medlemsstat har drabbats av alltför stora obalanser ska kommissionen informera rådet om detta.

2.   Rådet kan, på grundval av en rekommendation från kommissionen, anta rekommendationer i enlighet med artikel 121.4 i fördraget, förklara att det föreligger en alltför stor obalans och rekommendera den berörda medlemsstaten att vidta korrigerande åtgärder. Rekommendationerna ska ange typen av obalanser och i detalj beskriva de korrigerande åtgärder som bör vidtas samt tidsfristen inom vilken den berörda medlemsstaten måste vidta de korrigerande åtgärderna. Rådet kan i enlighet med artikel 121.4 i fördraget offentliggöra sina rekommendationer.”

”1.   Om kommissionen, på grundval av den fördjupade granskning som avses i artikel 5, anser att en medlemsstat har drabbats av alltför stora obalanser eller sårbarhet ska kommissionen informera rådet och i förekommande fall Eurogruppen om detta.

2.   Rådet kan, på grundval av en rekommendation från kommissionen, anta rekommendationer i enlighet med artikel 121.4 i fördraget, förklara att det föreligger en alltför stor obalans och rekommendera den berörda medlemsstaten att vidta korrigerande åtgärder. Rekommendationerna ska ange typen av obalanser eller sårbarhet och i detalj beskriva de korrigerande åtgärder som bör vidtas samt tidsfristen inom vilken den berörda medlemsstaten måste vidta de korrigerande åtgärderna. Rådet kan i enlighet med artikel 121.4 i fördraget offentliggöra sina rekommendationer.”

Motivering

Se ändring 1.

Ändring 23

Artikel 8.1 och 8.2 i förslaget till förordning

”1.   Alla medlemsstater för vilka ett förfarande vid alltför stora obalanser har inletts ska lämna in en plan för korrigerande åtgärder till rådet och kommissionen inom en tidsfrist som ska fastställas i rekommendationerna i enlighet med artikel 7. Denna plan för korrigerande åtgärder ska beskriva de specifika och konkreta politiska åtgärder som den berörda medlemsstaten har genomfört eller avser att genomföra samt en tidsplan för planens genomförande.

2.   Rådet ska bedöma planen för korrigerande åtgärder inom två månader efter det att den lämnats in och på grundval av en kommissionsrapport. Om planen, på grundval av ett förslag från kommissionen, anses vara tillräcklig ska rådet anta ett yttrande som godkänner denna. Om de åtgärder som vidtagits eller planeras i planen för korrigerande åtgärder eller tidsplanen för deras genomförande anses otillräckliga för att genomföra rekommendationerna ska rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen, uppmana medlemsstaten att ändra sin korrigeringsplan inom en ny tidsfrist. Den ändrade planen för korrigerande åtgärder ska granskas enligt det förfarande som fastställs i denna punkt.”

”1.   Alla medlemsstater för vilka ett förfarande vid alltför stora obalanser har inletts ska lämna in en plan för korrigerande åtgärder till rådet och kommissionen inom en tidsfrist som ska fastställas i rekommendationerna i enlighet med artikel 7, men senast två månader efter rekommendationens antagande. Denna plan för korrigerande åtgärder ska beskriva de specifika och konkreta politiska åtgärder som den berörda medlemsstaten har genomfört eller avser att genomföra samt en tidsplan för planens genomförande.

2.   Rådet ska bedöma planen för korrigerande åtgärder inom två månader efter det att den lämnats in och på grundval av en kommissionsrapport. Om planen, på grundval av ett förslag från kommissionen, anses vara tillräcklig ska rådet anta ett yttrande som godkänner denna. Om de åtgärder som vidtagits eller planeras i planen för korrigerande åtgärder eller tidsplanen för deras genomförande anses otillräckliga för att genomföra rekommendationerna ska rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen, uppmana medlemsstaten att ändra sin korrigeringsplan inom en ny tidsfrist, dock högst två månader. Den ändrade planen för korrigerande åtgärder ska granskas enligt det förfarande som fastställs i denna punkt.”

Motivering

ECB är medveten om att man föreslår en kort tidsfrist men anser det viktigt att upprätthålla momentum och kontinuitet i förfarandena utan att påverka kvaliteten och genomförbarheten på åtgärderna i handlingsplanen som måste säkerställas.

Ändring 24

Artikel 9.3 i förslaget till förordning

”3.   Kommissionen får genomföra övervakningsuppdrag i den berörda medlemsstaten för att övervaka genomförandet av planen för korrigerande åtgärder.”

”3.   Kommissionen ska genomföra övervakningsuppdrag i den berörda medlemsstaten för att övervaka genomförandet av planen för korrigerande åtgärder, tillsammans med ECB om den anser detta lämpligt om uppdraget rör medlemsstater som har euron som valuta eller medlemsstater som deltar i ERM II.”

Motivering

Kommissionens möjlighet att samråda med ECB måste nämnas.

Ändring 25

Artikel 10.4 i förslaget till förordning

”4.   Om rådet kommer fram till att medlemsstaten inte har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna ska rådet, på rekommendation från kommissionen, anta reviderade rekommendationer i enlighet med artikel 7, och på rekommendation från kommissionen fastställa en ny tidsfrist för korrigerande åtgärder efter vilken en ny bedömning i enlighet med denna artikel ska genomföras.”

”4.   Om rådet kommer fram till att medlemsstaten inte har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna ska rådet, på rekommendation från kommissionen, anta reviderade rekommendationer i enlighet med artikel 7, och på rekommendation från kommissionen fastställa en ny tidsfrist för korrigerande åtgärder efter vilken en ny bedömning i enlighet med denna artikel ska genomföras. Rådet, och i förekommande fall Eurogruppen, ska också överlämna en formell rapport till Europeiska rådet och Europaparlamentet.

Motivering

Dessa rapporter kommer att förbättra förfarandet.

Ändring 26

Artikel 11 i förslaget till förordning

”Förfarandet vid alltför stora obalanser ska avslutas när rådet på rekommendation av kommissionen bedömer att medlemsstaten inte längre är drabbad av alltför stora obalanser.”

”Förfarandet vid alltför stora obalanser ska avslutas när rådet på rekommendation av kommissionen beslutar att medlemsstaten inte längre är drabbad av alltför stora obalanser eller sårbarhet.”

Motivering

När rådet påbörjar ett förfarandet vid alltför stora obalanser genom att utfärda rekommendationer bör förfarandet avslutas genom en liknande rättsakt, dvs. en rekommendation eller ett beslut som är till alla delar bindande/bindande för rättsaktens adressater.


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(2)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(3)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(4)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(5)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.”

(6)  ”

(7)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(8)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(9)  EUT L […], […], s. […].

(10)  EUT L […], […], s. […].