15.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 81/45

A.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) genomsyrar praktiskt taget alla sidor av vårt liv och den är oupplösligt förbunden med vår önskan om en välmående och konkurrenskraftig ekonomi, om att skydda miljön och om ett mer demokratiskt, öppet och inkluderande samhälle.

B.

Europa bör spela en ledande roll i skapandet och tillämpningen av IKT och skapa mervärde för sina medborgare och företag. Användningen av IKT bidrar till att stärka pågående strukturella förändringar och uppnåendet av en hållbar ekonomisk tillväxt.

C.

Europa kommer att kunna skörda frukterna av den digitala revolutionen endast om alla EU-medborgare engageras och får möjlighet att delta fullt ut i det nya digitala samhället och om människan ställs i centrum för de politiska åtgärderna. Den digitala revolutionen kan inte längre betraktas som en fortsättning på den föregående industriperioden, utan måste snarast betraktas som en radikal omvandlingsprocess.

D.

Utvecklingen av det digitala samhället bör vara inkluderande och tillgänglig för alla EU-medborgare och stödjas av effektiva åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan inom EU och se till att fler medborgare får e-färdigheter och fullt ut kan dra nytta av IKT:s möjligheter.

E.

Trots att bredband är tillgängligt för mer än 90 procent av EU:s befolkning används det bara i 50 procent av hushållen.

F.

Konkurrensutsatta kommunikationsmarknader är viktiga för att se till att användarna får så stora fördelar som möjligt när det gäller urval, kvalitet och överkomliga priser.

G.

Europas möjligheter hänger oupplösligt samman med kunskaperna och färdigheterna hos dess befolkning, dess arbetskraft och dess organisationer. Utan kunskaper och färdigheter kan IKT-tekniken och IKT-infrastrukturen endast ge ett begränsat ekonomiskt och socialt mervärde.

H.

IKT kan vara ett mycket kraftfullt verktyg för att skapa positiv och hållbar utveckling i länder världen över och i kampen mot fattigdom och social och ekonomisk orättvisa.

I.

Om medborgarna inte har tillräckligt förtroende för regelverket inom det nya digitala området kommer de att avstå från att kommunicera, uttrycka sina åsikter fritt och ingå affärsuppgörelser. För att skapa förtroende hos medborgarna måste de grundläggande rättigheterna garanteras och upprätthållas, och för att skapa förtroende hos företagen måste de immateriella rättigheterna och andra rättigheter garanteras.

J.

IT-relaterad brottslighet, exempelvis anstiftan till terrorattacker, hatbrott och barnpornografi, har ökat och utgör en fara för människor, däribland barn.

K.

Europas kreativa branscher och kultursektor spelar inte bara en betydelsefull roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mångfald i media och aktiv demokrati i Europa, utan utgör även en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och för Europeiska unionens ekonomiska återhämtning. Särskilt de kulturella och språkliga särdragen måste uppmärksammas i debatten om inrättandet av en inre marknad inom sektorn för kreativt innehåll.

L.

Det europeiska demokratiska samhället, medborgarnas deltagande i den offentliga debatten och tillgången till information i den digitala världen är avhängigt av en dynamisk och konkurrenskraftig pressektor som demokratins fjärde pelare.

M.

De otillräckliga framstegen inom skapande, spridning och användning av IKT har lett till en trög tillväxt och produktivitet och gör det svårt för unga företag med stor tillväxtpotential som är verksamma inom innovationer på IKT-området att få ett varaktigt fotfäste på marknaderna.

N.

Den privata och den offentliga sektorn måste investera i nya innovativa plattformar och tjänster, exempelvis radiofrekvensidentifiering, datormoln, e-hälsa, smarta läsare, smarta transporter osv. Stärkandet av den europeiska marknaden kommer att öka intresset för investeringar i den europeiska ekonomin och de europeiska marknaderna och leda till ytterligare stordriftsfördelar.

O.

Vi har ännu inte fullt ut genomfört en fungerande digital inre marknad för Internet- och kommunikationstjänster i Europa. Den fria rörligheten för digitala tjänster och den gränsöverskridande e-handeln hindras i dag allvarligt av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå. Europeiska företag och samhällstjänster kommer att vinna ekonomiska och sociala fördelar av att använda avancerande IKT-tjänster och IKT-tillämpningar.

P.

Trots att Internet är den snabbast växande försäljningskanalen blir klyftan mellan inhemsk och gränsöverskridande e-handel i EU allt större. Den gränsöverskridande e-handeln rymmer en stor potential för betydande besparingar för EU:s medborgare, vilket fastställs i kommissionens meddelande om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU (KOM(2009)0557).

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en ambitiös digital agenda och handlingsplan som gör att Europa kan utvecklas till ett öppet och välmående digitalt samhälle som erbjuder alla medborgare ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter. Parlamentet föreslår att denna nya digitala agenda ska ges namnet ”agenda 2015.eu” och bygga på den positiva spiralen 2015.eu.

2.

Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta arbetet för att erbjuda alla medborgare och konsumenter höghastighetsanslutning till Internet genom fast och mobil bredbandsanslutning överallt, bland annat genom att trygga konkurrensen till förmån för konsumenterna. Parlamentet betonar att detta kräver en riktad politik som uppmuntrar konkurrens och effektiva investeringar och innovationer inom nya och förbättrade tillträdesinfrastrukturer samt valmöjligheter för konsumenterna som innebär att alla medborgare, oavsett var de är bosatta, erbjuds åtkomst på lika villkor och till konkurrenskraftiga priser, så att ingen medborgare i Europa utestängs.

3.

Europaparlamentet anser att alla hushåll i EU bör ha tillgång till bredbandsanslutning till Internet till ett konkurrenskraftigt pris senast 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja alla tillgängliga politiska instrument för att alla medborgare i Europa ska kunna erbjudas bredband, genom att bl.a. utnyttja de europeiska strukturfonderna och det frigjorda frekvensutrymmet för att öka den mobila bredbandstäckningen och -kvaliteten. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att blåsa nytt liv i den europeiska strategin för höghastighetsbredband, framför allt genom att uppdatera de nationella målen för utbredningen av bredbands- och höghastighetsinternet.

4.

Europaparlamentet konstaterar att det råder en viss oklarhet i samband med reglerna för statligt stöd som kan inverka på de bredbandstjänster som får samhällsstöd, särskilt med avseende på de offentliga myndigheternas förmåga att konsolidera sina egna nätverksbehov som grundval för nya investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående ta sig an dessa problem.

5.

Europaparlamentet påminner om att man särskilt bör uppmärksamma landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, särskilt regionerna i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att trådlös teknik, bland annat satellit, vilket möjliggör en omedelbar anslutning till Internetstamnätet överallt, vore en lämplig lösning för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av och åtkomst till bredbandsinternet för invånarna i dessa regioner inom acceptabel tid och till ett överkomligt pris.

6.

Europaparlamentet erinrar om att de obligatoriska samhällsomfattande tjänsterna motsvarar det minimiutbud av tjänster av väl definierad kvalitet som bör vara tillgängliga för samtliga slutanvändare till ett överkomligt pris, utan att detta snedvrider marknaden eller lägger en extra börda på konsumenterna och operatörerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta sin sedan länge väntade översyn av de samhällsomfattande tjänsterna.

7.

Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att slutanvändare med funktionshinder garanteras likvärdig tillgång på samma nivå som andra slutanvändare, såsom parlamentet krävde i sin översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i största möjliga mån beakta funktionshindrade slutanvändares behov i agendan för 2015.eu.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensanalys för att undersöka hur nummerportabilitet kan genomföras i hela EU.

9.

Europaparlamentet understryker att det är viktigt att Europa behåller sin ställning som världens mobilkontinent och att man bör säkerställa att 75 procent av alla mobilabonnenter använder mobilt bredband med tillgång till trådlösa höghastighetstjänster senast 2015.

10.

Europaparlamentet påminner om att den harmoniserade användningen av spektrum i det frigjorda frekvensutrymmet (digital dividend) måste påskyndas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som man inte får äventyra befintliga och förbättrade sändningstjänster.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via radiospektrumkommittén ta upp praktiska och tekniska krav för att säkerställa tillgången till spektra i rätt tid, med tillräcklig flexibilitet för att ny teknik och nya tjänster såsom mobilt bredband ska kunna användas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om konkurrenssituationen och utvecklingen på spektrummarknaden.

12.

Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare utvärdera och undersöka om framtida användare kan medföra störningar för befintliga användare av spektrumet, i syfte att minska eventuella negativa följder för konsumenterna.

13.

Europaparlamentet anser, med tanke på att antalet Internetanslutningar ökar, att medlemsstaterna bör sträva efter att 50 procent av EU:s hushåll ska vara anslutna till mycket snabba höghastighetsnät senast 2015, och att 100 procent ska vara anslutna senast 2020. Detta skulle skapa en tillförlitlig och bättre tjänst för slutanvändare som motsvarade konsumenternas förväntningar och behov. Parlamentet påminner om att för att dessa mål ska kunna uppnås behövs en lämplig politisk ram som möjliggör privata investeringar samtidigt som konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter främjas.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva det nya regelverket för elektronisk kommunikation inom den fastställda tidsfristen, att tillämpa det fullt ut samt att bemyndiga nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med regelverket. Parlamentet betonar att det nya regelverket ger en förutsägbar och konsekvent lagstiftningsram för att få fart på investeringar och främja konkurrenskraftiga marknader för IKT-näverk, IKT-produkter och IKT-tjänster, vilket bidrar till en förbättrad inre marknad för informationssamhällets tjänster. Parlamentet vidhåller att riktlinjer om tillämpning av telekompaketet för nästa generations åtkomst måste ge full verkan åt begreppen som presenteras i direktiven för att utveckla användningen av dessa nät.

15.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att effektivisera samordningen av regelverket genom att se till att organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) inleder sin verksamhet så snart som möjligt.

16.

Europaparlamentet uppmanar berörda parter att tillämpa öppna modeller för användning av kommunikationsnät i syfte att främja innovation och öka efterfrågan.

17.

Europaparlamentet erinrar om behovet av en insynsvänlig och förutsägbar lagstiftning och uppmanar kommissionen att fortsätta införliva principerna om bättre lagstiftning under förberedelserna av lagstiftningsinitiativ och andra instrument, särskilt genom målinriktade konsekvensbeskrivningar i rätt tid.

18.

Europaparlamentet påminner om att interoperabilitet och tillgänglighet hör ihop och är de byggstenar på vilka ett effektivt informationssamhälle kommer att byggas för att produkter, infrastrukturer och tjänster ska vara interoperabla så att europeiska medborgare kan få tillgång till tjänster och uppgifter oavsett vilken mjukvara de använder.

19.

Europaparlamentet framhåller att digital kompetens är centralt i ett inkluderande digitalt samhälle och att alla EU:s medborgare bör besitta och uppmuntras att utveckla en lämplig digital kompetens. Parlamentet betonar att digital kompetens skulle kunna hjälpa utsatta grupper (t.ex. äldre och låginkomsttagare) att komma in i samhället. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att åtgärda skillnaderna mellan olika samhällsgrupper när det gäller digital kompetens och Internetanvändning, den så kallade andra digitala klyfta som är på väg att växa fram. Parlamentet framhåller det viktiga åtagandet att halvera bristerna i digital kompetens senast 2015.

20.

Europaparlamentet efterlyser öppenhet, tillgänglighet och lika möjligheter när det gäller användningen av IKT-system så att systemen blir mer användarvänliga för så många som möjligt av EU-medborgarna.

21.

Europaparlamentet betonar att alla grund- och gymnasieskolor måste ha pålitlig anslutning till Internet av god kvalitet senast 2013 och mycket snabb höghastighetsanslutning till Internet senast 2015, vid behov med stöd av region- och sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhåller att IKT-utbildning och e-lärande bör bli en integrerad del av det livslånga lärandet genom bättre och tillgängliga utbildningsprogram.

22.

Europaparlamentet noterar att e-lärande är en viktig undervisningsmetod som är anpassad till IKT-innovationer och kan tillgodose behoven hos personer som har svårt att ta del av konventionella undervisningsmetoder, men att informationsutbyte mellan lärare, elever och andra berörda parter är en grundförutsättning. Internationellt utbyte måste också uppmuntras för att utbildningsinstitutionernas betydelse för förståelsen mellan folken på nytt ska stärkas.

23.

Europaparlamentet rekommenderar att begreppet digital kompetens på samma sätt som utländska språk införs i utbildningsväsendet från förskolenivå, så att användarna utvecklar kompetens så tidigt som möjligt.

24.

Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att utrusta medborgarna i EU med digitala färdigheter för att hjälpa dem att fullt ut dra nytta av fördelarna med att delta i det digitala samhället. Parlamentet upprepar att det är viktigt att se till att den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter, kompetens och kreativitet motsvarar högsta internationella standard och ständigt uppdateras. Digital kompetens och digitala färdigheter bör vara centrala aspekter av EU-politiken eftersom de är de viktigaste drivkrafterna för det europeiska innovationssamhället.

25.

Europaparlamentet föreslår att man på EU- och medlemsstatsnivå lanserar en handlingsplan för digital kompetens och integration som framför allt ska omfatta följande: särskilda möjligheter till digital kompetenshöjning för arbetslösa och grupper som riskerar att utestängas, incitament till initiativ inom den privata sektorn för att öka de anställdas digitala kompetens genom utbildning, ett europeiskt initiativ under rubriken ”Bli smart på nätet!” (”Be smart on-line!”) för att lära studerande, även studerande inom livslångt lärande och yrkesutbildning, om säker användning av IKT och Internettjänster samt ett gemensamt IKT-certifieringssystem på EU-nivå.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att inspirera unga akademiker att välja IKT som yrke. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att under tiden lägga mer tyngd vid naturvetenskapliga ämnen, som matematik och fysik, för grundskoleeleverna i sina nationella läroplaner. Parlamentet anser att eftersom det finns ett verkligt och brådskande behov av åtgärder för att tillgodose kravet på IKT-kunskaper i Europa även på kort och medellång sikt, kommer en bättre databas för e-kunskapskontroll att behövas. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta ytterligare åtgärder för att inrätta denna databas.

27.

Europaparlamentet understryker att alla EU-medborgare bör uppmärksammas på sina grundläggande digitala rättigheter och skyldigheter genom en europeisk stadga om medborgares och konsumenters rättigheter i den digitala miljön. Denna stadga bör konsolidera gemenskapslagstiftningen, framförallt användarnas rättigheter beträffande skydd av privatlivet, sårbara användare och digitalt innehåll, samt garantera en grundläggande prestanda i fråga om interoperabilitet. Parlamentet upprepar att rättigheter i den digitala miljön bör beaktas generellt inom ramen för de grundläggande rättigheterna.

28.

Europaparlamentet är övertygat om att integritetsskyddet har ett centralt värde och anser att alla användare bör ha rätt till kontroll över sina personuppgifter, inklusive ”rätten att glömmas bort”. Kommissionen uppmanas att beakta både dataskydd och skydd av privatlivet och i synnerhet behoven hos minderåriga och unga vuxna när det gäller dessa frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur dataskyddsdirektivet kan anpassas till dagens digitala miljö.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra den digitala säkerheten, bekämpa IT-relaterad brottslighet och skräppost, stärka användarnas förtroende och se till att europeiska cyberrymden skyddas mot alla typer av brott. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka engagemanget för och stärka det internationella samarbetet på detta område på ett effektivt sätt. Nästan hälften av medlemsstaterna har fortfarande inte ratificerat Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet, och parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera och genomföra konventionen.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta åtgärder för att se till att alla EU-medborgare får tillgång till säker elektronisk identifiering.

31.

Europaparlamentet framhåller vikten av att trygga ett öppet Internet, där medborgarna har rätt att, och företagsanvändare har möjlighet att, komma åt och sprida information och använda vilka tillämpningar och tjänster de vill i enlighet med det nya regelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen, organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och de nationella tillsynsmyndigheterna att främja bestämmelserna om nätneutralitet, att noga övervaka genomförandet samt att rapportera till Europaparlamentet före utgången av 2010. Parlamentet anser att EU-lagstiftningen bör bibehålla bestämmelsen om ”enbart vidarebefordran”, som fastställdes i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG), och som är av avgörande betydelse för den fria och öppna konkurrensen på den digitala marknaden.

32.

Europaparlamentet betonar att mångfald, tryckfrihet och respekt för kulturell mångfald är grundläggande värderingar och slutmål för EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att all EU-politik som föreslås är förenlig med dessa värderingar och mål.

33.

Europaparlamentet välkomnar det snabba genomförandet av lagstiftningen om roaming. Parlamentet understryker det fortsatta behovet av att kontinuerligt övervaka de mobila roamingpriserna i EU, inklusive priserna för dataroaming. Berec uppmanas att genomföra en oberoende analys av vilka andra metoder än prisreglering som skulle kunna användas för att få till stånd en konkurrensutsatt internationell roamingmarknad. Kommissionen uppmanas att på grundval av analysen från Berec och sin egen översyn lägga fram ett förslag om en långsiktig lösning på problemet med roaming före 2013 för att garantera en välfungerande, konsumentorienterad och konkurrensutsatt roamingmarknad som leder till sänkta priser.

34.

Europaparlamentet understryker att digitala tjänster kan hjälpa Europa att fullt ut utnyttja den inre marknaden. Parlamentet efterlyser en effektiv politik för en digital inre marknad som ska göra Internettjänster i Europa mer konkurrenskraftiga, tillgängliga, gränsöverskridande och insynsvänliga, ge högsta möjliga nivå av konsumentskydd och sätta stopp för geografisk diskriminering. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att undanröja de huvudsakliga hindren inom lagstiftningen samt de administrativa hindren mot gränsöverskridande online-transaktioner senast 2013. Kommissionen uppmanas att fortsätta sin pågående granskning av gemenskapslagstiftning som påverkar den digitala inre marknaden samt att lägga fram förslag om riktade lagstiftningsåtgärder för att få bort de huvudsakliga hindren.

35.

Europaparlamentet efterlyser en utredning om harmoniserade regler inom EU för att främja en gemensam marknad för nätbaserade tjänster (”cloud computing”) och e-handel.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder som ytterligare kan öka insynen i villkor inom den gränsöverskridande näthandeln och effektivisera det gränsöverskridande genomdrivandet av lag och ordning och möjligheterna till prövning. En framgångsrik utveckling av e-handeln kräver en effektiv distribution av produkter och varor, och parlamentet framhåller därför att det är viktigt att det tredje direktivet om posttjänster (2008/6/EG) genomförs snarast.

37.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör trygga den viktiga digitala miljön för företagen, i synnerhet små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör införa ett samordnat förfarande för mervärdesskatt i alla medlemsstater i syfte att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och entreprenörer, och parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en allmän användning av e-fakturor.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast 2015 se till att minst 50 procent av alla offentliga upphandlingar genomförs på elektronisk väg, i enlighet med den handlingsplan som man kom överens om vid ministerkonferensen om e-förvaltning i Manchester 2005.

39.

Europaparlamentet anser att de direktiv som reglerar informationssamhället och som antogs för nästan tio år sedan framstår som föråldrade med hänsyn till den ökade komplexiteten på Internet, införandet av ny teknik samt det faktum att EU-medborgarnas uppgifter i ökande omfattning hanteras utanför EU. Parlamentet menar att de rättsliga problemen med vissa av direktiven kan lösas genom att man successivt uppdaterar dem, medan andra direktiv kräver en mer grundlig översyn, samt att man måste anta ett internationellt regelverk för uppgiftsskydd.

40.

Europaparlamentet framhåller de möjligheter som en övergång till samhällstjänster på Internet (e-förvaltning) kommer att ge medborgare och företag och som kommer att göra det möjligt att tillhandahålla effektivare och individanpassade samhällstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja IKT-verktygen för att förbättra insynen i och ansvarskyldigheten beträffande myndighetsåtgärder och för att bidra till en mer deltagande demokrati som omfattar alla socioekonomiska grupper, ökar medvetenheten hos nya användare och bygger upp tillit och förtroende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella planer för övergången till samhällstjänster på Internet, vilka bör omfatta mål och åtgärder för hur alla samhällstjänster ska kunna nås via Internet och vara åtkomliga för personer med funktionshinder senast 2015.

41.

Europaparlamentet understryker bredbandets betydelse för europeiska medborgares hälsa, eftersom det möjliggör användning av effektiv teknik för hälso- och sjukvårdsinformation, höjer kvaliteten på vården, utökar hälso- och sjukvårdens geografiska räckvidd till landsbygdsområden och glest befolkade ö- och bergsområden, underlättar vård i hemmet och minskar onödig behandling och kostsamma patientförflyttningar. Parlamentet påminner om att bredband också kan bidra till att skydda europeiska medborgare genom att underlätta information och förfaranden när det gäller den allmänna säkerheten, katastrofinsatser och återuppbyggnad.

42.

Europaparlamentet understryker att IKT är särskilt viktigt för personer med funktionshinder, eftersom de i större utsträckning än andra behöver tekniskt stöd i vardagen. Parlamentet anser att det är en rättighet för personer med funktionshinder att på likvärdiga villkor kunna delta i den snabba utvecklingen av den nya teknikens produkter och tjänster för att kunna dra nytta av ett inkluderande och hinderslöst informationssamhälle.

43.

Europaparlamentet understryker att en ”femte frihet” som möjliggör en fri spridning av innehåll och kunskap måste utvecklas och att det bör införas ett konvergerande, konsumentvänligt regelverk för åtkomsten till digitalt innehåll i Europa senast 2015, vilket skulle ge konsumenterna ökad trygghet och åstadkomma en rättvis balans mellan rättighetshavares rättigheter och allmänhetens åtkomst till innehåll och kunskap. Parlamentet uppmanar starkt EU att mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen påskynda debatten om upphovsrätt och analysera effekterna av en avdelning om europeisk upphovsrätt i enlighet med artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att skapa ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i hela unionen, både på och utanför Internet.

44.

Europaparlamentet konstaterar att Europas kreativa branscher och kultursektor inte endast spelar en viktig roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mediemångfald och aktiv demokrati utan är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt i Europa, och därför kan vara avgörande för EU:s ekonomiska återhämtning. Parlamentet bekräftar behovet av att främja en miljö som fortsätter att uppmuntra kreativa branscher, och uppmanar därför kommissionen att tillämpa Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck i alla politiska initiativ som rör den digitala agendan.

45.

Europaparlamentet betonar att den europeiska digitala agendan måste främja produktion och spridning av högkvalitativt och kulturellt mångfasetterat innehåll i EU för att uppmuntra samtliga EU-medborgare att ta i bruk digital teknik såsom Internet och att maximera den kulturella och sociala nyttan som EU-medborgarna kan ha av tekniken. Parlamentet rekommenderar att en informationskampanj inleds på EU-nivå för att öka medvetenheten hos allmänheten, framför allt genom att utveckla och sprida digitalt kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sitt lagstiftnings- och arbetsprogram undersöka möjligheten att tillåta medlemsstaterna att ha lägre moms på distribution av kulturell egendom på Internet.

46.

Europaparlamentet betonar att Internet, som ger många nya chanser till spridning och tillgång till kreativt innehåll också medför nya utmaningar för hur den europeiska cyberrymden ska kunna skyddas mot nya former av brott. Parlamentet konstaterar att påföljder, ett tänkbart verktyg för att hävda upphovsrätten, av princip bör riktas mot kommersiella exploatörer snarare än mot enskilda medborgare.

47.

Europaparlamentet anser att EU mot bakgrund av den nya tekniken, nya digitala leveranssätt och förändrade konsumtionsmönster måste främja åtgärder på utbudssidan och överväga att ytterligare utveckla upphovsrättslicenser och rättighetsklarering. Parlamentet efterlyser en förbättrad, effektivare, konsekventare och överskådligare hantering av rättigheter och rättighetsklareringssystem för såväl musik som audiovisuella verk, samt ökad öppenhet och konkurrens mellan organisationer som samlar och förvaltar rättigheter.

48.

Europaparlamentet understryker att man i den digitala agendan i större utsträckning måste uppmärksamma digitaliseringen av Europas unika kulturarv och förbättra medborgarnas tillgång till detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräckligt ekonomiskt stöd till EU:s digitaliseringsarbete och uppmanar samtidigt både kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt ta itu med de rättsliga hinder som finns i dag.

49.

Europaparlamentet är djupt oroat över det digitala europeiska bibliotekets framtid och anser att det måste ske radikala förändringar på områden som bibliotekets digitala utformning, förvaltning, effektivitet, genomförbarhet, användbarhet samt projektets synlighet i media.

50.

Europaparlamentet menar att det, vid sidan av en systematisk användning av IKT, är oerhört viktigt att främja spetsforskning om IKT och att understödja offentliga och privata investeringar i gemensam högriskforskning och innovationer inom IKT. Parlamentet understryker att Europa bör ligga i framkanten inom utvecklingen av Internetteknik, nätbaserade tjänster (”cloud computing”), intelligenta miljöer, superdatorer och IKT-tillämpningar med låga koldioxidutsläpp och föreslår att EU:s forskningsbudget för IKT fördubblas och att budgeten för IKT-användning fyrdubblas i nästa budgetram.

51.

Europaparlamentet beklagar att Europa fortfarande släpar efter andra ledande marknader när det gäller att locka till sig, utveckla och behålla forskningsbegåvningar inom IKT och lider av en omfattande kompetensflykt till följd av de bättre arbetsvillkoren för akademiker och forskare i Förenta staterna. Parlamentet betonar att Europa måste arbeta tillsammans med universitet och näringsliv för att råda bot på detta problem och utarbeta ett dynamiskt karriärsutvecklingsprogram som stöder det vetenskapliga forskningssamhällets centrala roll i en bred innovationsansats i världsklass inom IKT.

52.

Europaparlamentet anser att alla Europas forskningsinstitut och infrastrukturer senast 2015 bör vara anslutna till höghastighetsnät av typ Gbps för att skapa ett internnätverk för det europeiska forskningssamhället.

53.

Europaparlamentet efterlyser större satsningar på användande av öppen källkodsprogramvara inom EU.

54.

Europaparlamentet efterlyser nyinvesteringar i forskning för att bättre realisera befintliga digitala verktyg så att alla medborgare ska kunna ta del av kulturellt innehåll.

55.

Europaparlamentet oroas över byråkratin inom EU:s ramprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin genom att omstrukturera ramprogrammets arbetsprocess, utan att äventyra programmet, och genom att inrätta ett användarråd.

56.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utvärdera hur direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG om upphandling och införlivandet av dem stöder forskning och innovation och, i lämpliga fall, fastställa bästa praxis. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att överväga hur man kan utveckla innovationsindex inom ramen för offentliga upphandlingar.

57.

Europaparlamentet påminner om att Europas framtida konkurrenskraft och förmåga att återhämta sig från den rådande ekonomiska krisen till stor del kommer an på dess kapacitet att främja en omfattande och effektiv användning av IKT inom företagen. De små och medelstora företagen ligger dock fortfarande långt efter storföretagen på detta område. Parlamentet uppmärksammar i synnerhet att man måste sörja för att mikro- och småföretag inte går miste om de fördelar som IKT-utvecklingen medför och uppmanar medlemsstaterna att stärka stödåtgärderna för små och medelstora företags användning av IKT-verktyg för att främja deras produktivitet.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en digital plan för att främja affärsmöjligheter på Internet som i första hand är tänkta att erbjuda alternativ för de personer som nyligen blivit arbetslösa i samband med den ekonomiska krisen. Planen skulle bestå av att göra mjuk- och hårdvara till rimligt pris tillgänglig vid sidan av gratis Internetuppkoppling och kostnadsfri rådgivning.

59.

Europaparlamentet anser att agendan för 2015.eu bör ha som mål att integrera IKT för att uppnå en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar till att IKT-tekniken utnyttjas för att 20-20-20–målen i klimatstrategin ska kunna uppnås. Parlamentet anser att centrala initiativ i agendan för 2015.eu bör vara att genomföra tillämpningar såsom smarta kraftnät, smarta läsare, smarta bilar, smart vattenförsörjning samt e-hälsa. Parlamentet påpekar vidare att IKT-sektorns utsläpp bör minskas med 50 procent senast 2015.

60.

Europaparlamentet anser att den internationella handeln bör vägledas av principen om rättvis handel, i syfte att uppnå en verklig balans mellan öppnandet av marknader och det legitima skyddet av olika ekonomiska sektorer, med ett särskilt fokus på arbetsförhållanden och sociala förhållanden.

61.

Europaparlamentet anser att ansvaret för agendan för 2015.eu måste fördelas mellan alla politiska och geografiska nivåer (EU-nivå, nationell nivå, regional nivå) i en anda av flernivåstyre, något som tillsammans med det politiska synliggörandet är nödvändiga förutsättningar för att säkerställa ett effektivt genomförande. Parlamentet föreslår att man regelbundet anordnar toppmöten om den digitala agendan i syfte att övervaka framstegen på EU- och medlemsstatsnivå och förnya den politiska drivkraften.

62.

Europaparlamentet uppmärksammar särskilt kommissionen på behovet av att fastställa smarta (specifika, mätbara, anpassade, realistiska och tidsbaserade) mål och att anta en handlingsplan som utnyttjar alla lämpliga EU-instrument: finansiering, icke-bindande instrument (s.k. soft law), genomdrivande och, vid behov, riktad lagstiftning inom alla relevanta politikområden (t.ex. elektronisk kommunikation, utbildning, forskning, innovation och sammanhållningspolitik). Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en regelbunden översyn av resultaten av strategin för 2015.eu utifrån ett brett spektrum av indikatorer som möjliggör en kvantitativ och kvalitativ analys av de sociala och ekonomiska effekterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s program och de nationella och regionala programmen inom detta område samordnas på ett lämpligt sätt.

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.