[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 30.9.2010

KOM(2010) 516 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Översyn efter halva tiden av Life+-förordningen

SEK(2010) 1120

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Översyn efter halva tiden av Life+-förordningen

1. INLEDNING

Life-programmet som lanserades 1992 är en av spjutspetsarna för EU:s miljöfinansiering. Programmet har finansierat 3 115 projekt och bidrar med 2,2 miljarder euro till skyddet av miljön. Det senaste finansiella instrumentet för miljön (Life+) antogs genom förordning (EG) nr 614/2007 ( förordningen ).[1]

Syftet med förordningen är att bidra till genomförandet, uppdateringen och utvecklingen av EU:s miljöpolitik och lagstiftning och därmed bidra till hållbar utveckling (artikel 1.2). Ett annat mål är att bidra till att miljöfrågorna sprids i hela EU.

Förordningen gäller för perioden 2007–2013 och har en finansiell ram på 2,14 miljarder euro. Europaparlamentet har avsatt ytterligare medel för att öka budgeten till 2,17 miljarder euro. Följande tre interventionsformer är möjliga enligt Life+:

- Bidrag till insatser, det traditionella Life-programmet, utgör 78 % av budgeten.

- Driftsbidrag till icke-statliga organisationer, det tidigare programmet för icke-statliga organisationer, utgör 3 % av budgeten.

- Offentlig upphandling för tillhandahållande av tjänster, utgör 19 % av budgeten.

Enligt artikel 15.2 i förordningen ska kommissionen senast den 30 september 2010 överlämna en halvtidsöversyn av Life+ till Europaparlamentet och Life+-kommittén. Kommissionen måste också rapportera om de steg som tas för att säkerställa komplementaritet mellan andra finansiella instrument (artikel 9 i förordningen).

Vid förberedandet av denna översyn har kommissionen tecknat avtal om en extern utvärdering som offentliggjordes i juni 2010 (nedan kallad utvärderingen ).[2]

Förordningen trädde i kraft i juni 2007, men den första ansökningsomgången kunde inte dras i gång förrän i oktober 2007 och projekten inleddes i januari 2009. Den information om resultaten som finns tillgänglig är således begränsad. Slutsatserna i utvärderingen bör betraktas som preliminära och måste bekräftas under de kommande åren.

2. RESULTAT OCH ERFARENHETER

Under rapporteringsperioden har Life+ varit ett effektivt verktyg för att genomföra de prioriteringar som fastställs i sjätte miljöhandlingsprogrammet[3]. I följande avsnitt analyseras resultaten för varje intervention.

2.1. Förenkling

Genom Life+ konsoliderades nästan alla GD Miljös miljöutgifter[4] till ett enda finansiellt instrument. Genom förordningen har också två typer av interventioner slagits ihop, nämligen offentlig upphandling och bidrag, för att öka flexibiliteten i valet mellan dem beroende på de strategibehov som fastställs i bilaga II till förordningen.

Den största fördelen med konsolideringen är potentialen för förbättrad strategisk planering . I utvärderingen erkänns de ansträngningar som gjorts för att öka synergieffekterna mellan bidragen till insatser och utvecklingen/uppdateringen av politiken, samtidigt som det fastställs att det finns utrymme för förbättring. Anledningen till detta är att resultaten erhålls först efter 3–5 år, vilket gör att bidrag till insatser är bättre lämpade för att stödja genomförandet av politiken än för att utveckla politiken.

En del avigsidor har emellertid identifierats, särskilt för Forest Focus . Finansieringen har visserligen upprätthållits i enlighet med Life+, men Forest Focus baserades tidigare på ett centralstyrt indirekt förvaltningssätt, där de nationella kontoren blev tilldelade en del av det finansiella stödet på icke-konkurrensutsatt grund, och detta är inte längre fallet. I utvärderingen rekommenderas samråd med medlemsstaterna vad gäller denna uppenbara svaghet i Life+.

I utvärderingen undersöks också effekterna av artikel 1.2 i förordningen . Där fastställs att all verksamhet måste vara till förmån för medlemsstaterna. En sträng tolkning av denna bestämmelse hindrar finansieringsverksamhet utanför EU, vilket har en del negativa effekter. För bidrag till insatser innebär detta att möjligheterna att finansiera projekt avseende gränsöverskridande miljöproblem utanför EU har minskat. När det gäller stöd till icke-statliga organisationer har detta en negativ inverkan på den internationella dimensionen av deras arbete, t.ex. i fråga om medlemmarnas kapacitetsuppbyggnad. När det gäller offentlig upphandling minskar det kapaciteten att genomföra kommunikationsverksamhet, till exempel internationella evenemang, utanför EU.

2.2. Bidrag till insatser

Bidrag till insatser är efterföljaren till Life III, men genom förordningen infördes förändringar: biologisk mångfald lades till naturkomponenten och omfattningen av miljödelen breddades för att anpassas till prioriteringarna i sjätte miljöhandlingsprogrammet. Tredjelands-komponenter togs bort och dess verksamheter integrerades med andra instrument. En ny komponent, Information och kommunikation, skapades så att miljöteman kan kommuniceras på ett bättre sätt.

Life+-komponenter Natur och biologisk mångfald: projekt som bidrar till att genomföra fågeldirektivet och habitatdirektivet och meddelandet ”Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010”. Miljöpolitik och miljöstyrning: innovativa projekt eller demonstrationsprojekt som hänför sig till EU:s miljömål. Information och kommunikation: kampanjer för kommunikation för att öka medvetenheten om EU:s miljöpolitik och om skogsbränder. |

Medfinansieringsgraden är 50 % av de stödberättigande kostnaderna, men den högsta medfinansieringsgraden för naturprojekt kan vara upp till 75 % om de är inriktade på prioriterade livsmiljöer eller arter.

547 projekt finansierades under rapporteringsperioden. Projekt som hör till komponenten natur och biologisk mångfald utgjorde cirka 51 % av budgeten för bidrag till insatser, vilket gör att skyldigheten att avsätta minst 50 % budgetresurserna till bidrag till insatser till natur och biologisk mångfald uppfylls.

De traditionella Lifekomponenterna (dvs. Life Natur och Life Miljö) fortsätter att spela en central roll, men de två nya komponenterna har fått en långsam start. Detta är normalt eftersom potentiella stödmottagare måste bekanta sig med de nya urvalsförfarandena, -reglerna och -kraven. Den finansiella krisen har också påverkat ansökningsomgångarna. Privata stödmottagare och icke-statliga organisationer har fått större svårigheter att erhålla medfinansiering och i flera fall har privata enheter dragit tillbaka sitt stöd. Detta problem har även observerats för offentliga sökande på grund av budgetrestriktioner som härrör sig från åtgärder som antagits för att övervinna krisen.

Vad gäller projekt som är finansierade per medlemsstat infördes genom förordningen en vägledande nationell tilldelning som ska främja en proportionell spridning av projekt i hela EU. Genom nationell tilldelning har den geografiska fördelningen av projekten visserligen förbättrats, men inte i någon högre grad. Italien, Spanien och Tyskland är fortfarande de medlemsstater som får den mesta finansieringen av Life+. Nya medlemsstater har allmänt sett inte lika stor framgång. I en extern studie identifierades flera underliggande orsaker, som aktivt stöd till stödmottagare från nationella myndigheter eller tillgång till motsvarande finansiering från annat håll.

I utvärderingen antyds att den nationella tilldelningen kan leda till att projekt som har lägre kvalitet väljs, vilket kan påverka programmets effektivitet när det gäller att ge ett europeiskt mervärde.

Europeiskt mervärde

I utvärderingen dras slutsatsen att Life+ fortsätter att vara relevant eftersom det är det enda europeiska finansiella instrument som särskilt är inriktat på miljön: ”Programmet behövs än mer med tanke på misslyckandet med att uppfylla EU:s mål vad gäller den biologiska mångfalden och behovet av att förbättra naturkapitalet och den gröna ekonomin och investera mer i dessa.”

Programmet uppnår mervärde genom att det förbättrar genomförandet av EU:s miljöpolitik på nationell, regional och lokal nivå och genom att det tillhandahåller ett EU-omfattande informationsutbyte. Att nya teman och komponenter ingår har gjort programmet ännu mera relevant och ökat dess kapacitet för att skapa ett europeiskt mervärde. Både stödmottagare och medlemsstater anser att det är av största vikt för genomförandet av EU:s miljöpolitik att programmet fortsätter. Life+ är allmänt accepterat av alla.

I utvärderingen dras slutsatsen att de nuvarande urvals-, förvaltnings- och övervakningssystemen är effektiva och väl utformade för att uppnå europeisk mervärde.

I förordningen definieras mervärdet för natur och biologisk mångfald som genomförandet av själva EU-lagstiftningen. I utvärderingen visas det att Life+ är ett effektivt instrument för att uppnå EU-målen för natur och biologisk mångfald. Många sökande anser att instrumentet är en viktig finansieringsmekanism för att främja och genomföra naturbevarande insatser i hela EU eftersom dess viktigaste mål är att skydda naturen, medan detta mål i andra program är av underordnad betydelse. Life+-projektens katalysatoreffekt förbättrar genomförandet av naturskyddspolitiken i medlemsstaterna.

Life+ bidrar till att det antas förvaltningsplaner, värdefulla naturliga livsmiljöer återställs, arter med stort symbolvärde kommer tillbaka och Natura2000-nätverket utvecklas. Det bidrar dessutom till att skapa samarbetsplattformar som främjar partnerskap och därigenom underlättar överföringen av bästa praxis mellan berörda parterna och beslutsfattare. Komponenten biologisk mångfald kan vara ett viktigt instrument för att i synnerhet finansiera genomförandet av åtgärdsplanen för biologisk mångfald, med inriktning på att bevara den biologiska mångfalden i stort. Att bekämpa invaderande främmande arter, främja en grön infrastruktur eller jordbrukets roll när det gäller att bevara den biologiska mångfalden har fram till nu varit de viktigaste bidragen från projekten för biologisk mångfald. Komponenten utnyttjar dock fortfarande inte hela sin potential: trots att det har fått många ansökningar har endast 24 projekt valts ut för finansiering men framgångsgraden för projekt för biologisk mångfald har ökat från 13 % vid ansökningsomgången 2007 till 38 % vid ansökningsomgången 2009. Kraven enligt denna komponent är strängare vilket delvis förklarar den låga graden av framgång. Marknaden för biologisk mångfald är också mer omfattande än marknaden för natur och den är också mindre konsoliderad vilket innebär att det måste göras ansträngningar för att göra komponenten känd.

I utvärderingen rekommenderas ökad flexibilitet och intensivare ansträngningar för att locka en bredare grupp av aktiva inom området biologisk mångfald. För nästa programperiod rekommenderas att den biologiska mångfalden anpassas till naturkraven och att graden av medfinansiering ökas så att antalet ansökningar och kvaliteten på dessa ökar.

För Miljöpolitik och miljöstyrning erbjuder Life+ finansieringsmöjligheter inom områden som inte täcks av andra medel (buller, luft, kemikalier, strategiska metoder). Ett ökat mervärde är kopplat till ett projekts potential för mångfaldigande som kan förbättra genomförandet av EU-strategier. Dessa mer omfattande effekter bedömdes vara medelhöga eller höga när man utvärderade det europeiska mervärdet i urvalsprocessen.

Avfall och naturresurser, klimatförändring och vatten utgör 71 % av alla finansierad projekt som hör till denna komponent. Vid ansökningsomgångarna 2008 och 2009 märktes det emellertid en positiv tendens vad gäller antalet ansökningar och projekt som valts ut för nya teman.

Miljöpolitik och miljöstyrning ger en positiv stimulans till övergången till mer hållbar produktion och överbryggar därmed klyftan mellan forskning och utveckling av kommersiella tillämpningar i stor skala. Det är ett effektivt verktyg för att hjälpa nyckelsektorer att uppnå konkurrensfördelar med hjälp av mer resurseffektiva och grönare produktionsprocesser. Det finns många exempel på bästa tillgängliga teknik (BAT) och referensdokument för BAT som har utvecklats genom medfinansiering från Life.

Komponenten står för ett betydande stöd till miljöinnovation i både privat och offentlig sektorer: en ökad andel projekt (cirka två tredjedelar) rör innovativ förvaltning eller innovativa affärsmetoder.

Det är också ett effektivt instrument för utbyte av bästa praxis och för att främja lärande mellan nya och gamla medlemsstater eftersom det erbjuder en utmärkt plattform för gränsöverskridande projekt där företagen går samman och delar erfarenheter.

Förordningen har emellertid inte löst ett viktig problem som identifierades i efterhandsutvärderingen av programmet: det saknas en stark strategisk fokusering på de miljöpolitiska prioriteringarna enligt komponenten. Bilaga II till förordningen tillåter inte att det fastställs mycket specifika prioriteringar som kan begränsa möjligheten att åstadkomma resultat bortom det enskilda projektet och utvärdera resultatet på temanivå.

I utvärderingen rekommenderas ökad prioritering och fokusering i varje tema. För nästa programperiod föreslås att årliga fokuseringsområden inrättas eller att det görs en fokusering på EU:s politiska intressen som sannolikt kommer att uppfyllas av programmet och säkerställa det största mervärdet.

För Life+ Information visar utvärderingen att det är mycket svårt att på nationell och lokal nivå finansiera informations kampanjer. Komponenten erbjuder således en unik möjlighet att överkomma detta hinder och att allmänt främja miljöteman. Endast 38 projekt har emellertid hittills valts ut för finansiering. Ett betydande antal projekt fick avslag i ansökningsomgången 2007 för att de inte var tillräckligt ambitiösa eller för att de saknade tydliga miljömål. Anvisningarna för sökande ändrades för att tillhandahålla fler exempel på typer av projekt som är lämpliga i enlighet med denna komponent. Till följd av detta har den allmänna kvaliteten på projekten förbättrats men resultaten är fortfarande låg jämfört med de andra komponenterna. Projekt som finansieras täcker dessutom ett stort antal teman och mycket blandade målgrupper som fokuserar på lokala eller regionala problem vilket begränsar deras europeiska mervärde. En del projekt har emellertid en större påverkan på EU-nivå.

I utvärderingen rekommenderas att denna komponent definieras på ett bättre sätt så att de sökande får bättre vägledning och kvaliteten på ansökningarna förbättras. För nästa programperiod föreslås att medfinansieringsnivån höjs för att möjliggöra mer omfattande kampanjer och ett större antal ansökningar.

Komplementaritet

Life+ bör inte finansiera verksamhet som kan finansieras genom andra EU-medel (artikel 9 i förordningen). Detta stränga krav innebär att det finns en tydlig skiljelinje mellan Life+ och andra medel. I utvärderingen erkänns ansträngningarna för att säkerställa komplementaritet. I ansökningsformulären krävs det information om vilka åtgärder i förslaget som kan finansieras genom andra stödprogram. De sökande måste förklara varför de anser att dessa åtgärder inte huvudsakligen omfattas av andra EU-instrument och de måste deklarera att de åtgärder som anges i förslaget varken får eller kommer att få stöd från andra EU-instrument.

Kommissionen arbetar på ett samordnat sätt för att identifiera projekt som kan finansieras med andra EU-medel. Ett protokoll för att förvalta ansökningar i enlighet med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning har utvecklats för att identifiera det lämpligaste instrumentet för varje verksamhet. Bland andra åtgärder ingår en överenskommelse om att medlemsstaterna ska tillhandahålla ytterligare vägledning till potentiella sökande.

Kommissionen fokuserar på att undvika dubbelfinansiering men den har försökt att tillämpa en mer positiv attityd mot komplementaritet genom att bevilja ytterligare poäng för projekt som visar synergieffekter med andra fonder eller som visar upp ett integrerat tillvägagångssätt i användningen av olika fonder. Att utveckla och förbättra synergieffekter med andra program är emellertid en mer komplicerad uppgift då dessa är decentraliserade eller omfattas av delad förvaltningen med nationella, regionala eller lokala myndigheter. Dessutom tenderar de sökande att välja den fond de känner bäst till.

Det behövs ökade ansträngningar för att förbättra synergieffekterna mellan sjunde ramprogrammet för forskning, Life+ Miljö, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och struktur- och sammanhållningsfonderna för att åtfölja innovativa idéer från skapande, testning och demonstration till kommersialisering och allmän spridning.

I utvärderingen rekommenderas att miljöinnovationskomponenten i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation kombineras med Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning för nästa programperiod, för att skapa en enda finansieringsmekanism för miljöinnovation. Skälet är den roll som GD Miljö har när det gäller övervakning av marknadsintroduktion, råd om ansökningar genom Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, och det nära sambandet mellan Life+ och målen för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

I utvärderingen betonas de utmaningarna som det integrerade tillvägagångssättet medför när det gäller att förmedla tillräckliga finansiella resurser till miljöbehov. Färska studier om finansieringen av Natura 2000 tyder på att det fortfarande finns utrymme för att förbättra användningen av medlen från olika EU-instrument för att tillgodose nätets finansieringsbehov. Life+ kan utnyttjas för att förbättra användningen genom att inta en positiv attityd till komplementaritet och genom att på ett effektivt sätt främja den integrerade användningen av olika EU-medel.

I utvärderingen genomfördes en preliminär bedömning av vilka resultaten skulle bli om Life Tredje land stoppades. Det behövs ytterligare analys men i utvärderingen dras slutsatsen att Life Tredje land var enkelt och flexibelt och att alternativa instrument inte alltid finansierar sådana sökande eller typer av projekt som finansierats genom tidigare Life-program. Dessa instrument tillhandahåller finansiering som en del av en mycket mer omfattande utvecklingsagenda som försvagar fokuseringen på miljöprioriteringar vilket skapar ett eventuellt tematisk och geografiskt tomrum vad gäller finansieringen. Å andra sidan drogs slutsatsen i 2009 års externa översyn av ENRTP (tematiska program för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser) att ENRTP gör det möjligt att tillämpa EU:s miljöpolitik på global nivå.”

2.3. Driftsbidrag för icke-statliga organisationer

Syftet med denna intervention är att göra det möjligt för icke-statliga miljöorganisationer med en europeisk inriktning att bidra till ett balanserat engagemang från de berörda parterna när det gäller EU:s beslutsprocess. Utvärderingen bekräftade att interventionen fortfarande är relevant.

30 icke-statliga organisationer blev utvalda år 2007, 33 år 2008 och 32 år 2009. Dessa organisationer representerar ett brett spektrum av icke-statlige miljöorganisationer vad gäller storlek, inriktning och geografisk täckning. Huvuddelen av de icke-statliga organisationer som får finansiering är finns i eller nära Bryssel, eftersom de är aktivt inblandade i beslutsprocessen och behöver tillgång till EU-institutionerna. Medlemsorganisationer från alla EU-länder och även utanför EU är emellertid representerade genom sina nätverk.

Utvärderingen visade att alla prioriteringarna i miljöhandlingsprogrammet täcks med en god balans mellan strategiutveckling, strategigenomförande och kapacitetsuppbyggnad. Utvärderingen visade också att de utvalda icke-statliga organisationerna ger ett nödvändigt bidrag till EU:s politik. En del proceduraspekter och administrativa aspekter kan förbättras, t.ex. det faktum att tidpunkten för det årliga urvalsbeslutet kan medföra att kontrakt undertecknas först flera månader efter det att finansieringsåret inleds.

I utvärderingen rekommenderas en förändring vad gäller tidsramen för urvalsförfarandet eller en förändring till fleråriga ramöverenskommelser om partnerskap för att lösa likviditetsproblem och förbättra kostnadseffektivitet. I skäl 12 i förordningen anges att minimikravet är att verksamhet bedrivs i minst tre europeiska länder för att en icke-statlig organisation ska vara stödberättigad. För nästa programperiod föreslås det i utvärderingen att detta antal ökas så att de nödvändiga erfarenheterna från nätverks- och fältarbete tas med i beslutsprocessen.

2.4. Stöd för utveckling och genomförande av politiken

Kommissionen använder offentlig upphandling för studier och utvärderingar, möten och seminarier och utveckling och förvaltning av datasystem (t.ex. webbplatsen eller informationssystemet Natura2000). Denna intervention används också för att bistå kommissionen med informationsverksamhet, publicering och spridningsaktiviteter av central betydelse för målen.

Utvärderingen visar att offentlig upphandling är baserad på väletablerade tillfredsställande förfaranden. Dessa förfaranden säkerställer att finansiering är på ett lämpligt sätt kopplad till prioriteringar som beskrivs i kommissionens arbetsprogram med verksamhet som direkt tas med i genomförandet av EU:s miljöpolitik. I utvärderingen dras också slutsatsen att införskaffandet av sådana tjänster är av största vikt för kommissionen.

I utvärderingen rekommenderas förbättrade återkopplingsmekanismer vad gäller kvaliteten av den tjänst som tillhandahålls av externa uppdragstagare och att användningen av fleråriga kontrakt ska främjas.

3. FRAMTIDEN

3.1. Åtgärder för den återstående finansieringsperioden

Kommissionen har beaktat rekommendationerna i konsulternas rapport och vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att lösa de mest akuta problem som har identifierats. Flera viktiga rekommendationer, t.ex. nationell tilldelning eller medfinansieringsgrad, får inte genomföras utan att förordningen ändras, men de kommer att beaktas vid utformningen av ett eventuellt framtida instrument. De åtgärder som föreslås här kan genomföras inom den nuvarande ramen.

Kommissionen har gjort följande :

- Organiserat seminarier för potentiella sökande efter varje ansökningsomgång för att öka antalet ansökningar och kvaliteten på dessa.

- Gjort omfattande ändringar i vägledningen för sökande för ansökningsomgången 2010 för bidrag till insatser inklusive fler exempel och flexibla tillvägagångssätt, även för att få högre medfinansieringsgrader inom gränsen för vad förordningen tillåter. Vägledande förteckningar över prioriterade fokusområden fastställdes för varje tema i Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning, och de speglar de politiska prioriteringarna i arbetsprogrammet från 2010. Dessa ändringar syftar också till att förbättra utnyttjandet i de Life+-komponenter som uppvisar sämre resultat.

- Förkortat urvalsproceduren utan att försämra kvaliteten på projekturvalet.

- Förbättrat mekanismerna för att genomföra mer systematiska efterhandsbesök i syfte att bedöma hållbarheten.

- Förbättrat sina ansträngningar för att stödja de nationella kontaktpunkterna och medlemsstater med lägre utnyttjandegrad. Kommissionen organiserade 2010 en tvådagarskurs för att ge medlemsstaterna en mer framträdande roll i samband med projekturval, förvaltning och uppföljning. Kommissionen har också tagit fram riktlinjer för de nationella kontaktpunkternas kommunikationsverksamhet.

Kommissionen kommer att fortsätta att göra följande :

- Anstränga sig för att på ett bättre sätt integrera bidrag till insatser med utveckling och genomförande av politiken.

- Förstärka och förbättra spridningsaktiviteterna och öka ansträngningarna för att locka icke-traditionella Life-sökande särskilt för Biologisk mångfald och nya teman i Miljöpolitik och miljöstyrning. I detta ingår att publicera mer skräddarsydda temabroschyrer för att visa hur Life+-projekt behandlar miljöfrågor, att organisera temakonferenser för utbyte av erfarenheter och sprida projektresultat, att öka mängden av och förbättra kvaliteten på den information som finns på webbplatsen Life.

- Uppmuntra skapandet av nätverk, bland annat genom att organisera regionala och EU-omfattande möten mellan projekten så att de kan dela med sig av erfarenheter och teknisk kunskap. Att skapa nätverk är nu ett måste när det gäller projekt. Ett diskussionsforum för Life+-projekt har tagits fram.

- Undersöka möjligheten att ta fram resultatsindikatorer som liknar dem som antogs inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

- Utforska nya sätt att förbättra synergieffekterna och komplementaritet genom att använda andra medel. Protokoll med andra program kan antas. Olika sätt att förbättra kommunikationen mellan de olika avdelningarna på kommissionen ska undersökas.

- För finansieringsprogrammet för icke-statliga organisationer, undersöka hur man kan få ett starkare fokus på årliga prioriteringar och undersöka vad det finns för möjligheter att införa extern utvärdering och fleråriga ramavtal om partnerskap. Kommissionen kommer också att granska indikatorer för övervakning av icke-statliga organisationers operativa verksamheter och den kommer särskilt att utvärdera hur effektivt det nuvarande systemet är när det gäller att bidra till bättre miljöstyrning genom att bredda de berörda parternas engagemang i samråd om och genomförande av politiken.

3.2. Framtiden för Life+

I enlighet med artikel 15.3 i förordningen ska kommissionen om så är lämpligt överlämna ett förslag till vidareutveckling av ett finansiellt instrument uteslutande på miljöområdet, vilket ska gälla från 2014 och framåt. Kommissionen håller redan på att genomföra ett antal studier för att analysera effektiva sätt att hantera nuvarande och kommande miljöproblem.

För närvarande är den viktigaste slutsatsen i utvärderingen att ett specifikt instrument för miljön, dvs. Life, är både relevant och behövligt, eftersom det skapar ett EU-mervärde för utvecklingen och genomförandet av EU:s miljöpolitik. Det krävs emellertid ytterligare arbete för att fastställa de finansiella behoven inom miljöområdet och de största hindren för att finansiera dessa så att alternativa miljöutgifter kan fastställas för nästa programperiod.

I utvärderingen betonas vikten av en fungerande ram för finansiering av Natura 2000 och biologisk mångfald. Europeiska rådet har förbundit sig att klara den långsiktiga visionen om biologisk mångfald 2050 och det mål för 2020 som fastställdes i rådet slutsatser den 15 mars 2010. Nu när nätverken har skapats bör fokus flyttas till aktivt bevarande och återställande vilket leder till en kraftig ökning av kostnaderna för de offentliga och privata förvaltarna av nätverket. Samtidigt som den nya EU-visionen om biologisk mångfald ska klaras måste behovet för ytterligare investeringar beaktas.

Vid alla framtida investeringar bör det också övervägas om det behövs en ökad fokusering, som årliga fokusområden eller EU:s politiska prioriteringar, i nuvarande Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning för att öka dess mervärde. Andra mekanismer än bidrag till insatser bör undersökas, för att fastställa vilken EU-intervention som är effektivast i förhållande till näringslivets och den offentliga sektorns behov. Såsom föreslås i utvärderingen kan dessa andra mekanismer vara direktinvesteringar, investeringsfinansiering för att skapa en hävstångseffekt för medel från den privata sektorn, lånegarantier, kapital samt en blandning av bidrag och andra finansiella instrument. Kommissionen kommer också att utvärdera hur pass effektivt det är att ha kvar två separata instrument (t.ex. ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning) för att finansiera innovativa idéer för miljön, och om det kan behövas andra specifika medel (t.ex. ett klimatspecifikt instrument).

Finansieringen för EU:s icke-statliga miljöorganisationer bör granskas så att man på ett mer effektivt sätt kan stödja deras roll när det gäller att genomföra EU:s miljölagstiftning och bygga upp en kunskapsbas för miljöpolitiken samt stötta nya aktörer och nya nätverk.

Miljöpolitikens externa dimension kommer också att beaktas baserat på slutsatserna i utvärderingen. Ytterligare analyser kommer att genomföras i syfte att öka effektiviteten och effekterna av de instrument som kan användas för att täcka miljöpolitikens externa dimension och de alternativ som är mest lämpliga kommer att föreslås.

I september 2010 kommer kommissionen att inleda en konsekvensbedömning av tänkbara alternativ för översynen av förordningen. Den kommer att bygga på studierna avseende den intensifierade integreringen av miljöhänsyn i EU:s stödinstrument och utvärderingarna av Life. Den kommer även att beakta utvärderingarna av andra EU-fonder.

Konsekvensbedömningen kommer att handla om den grundläggande frågan om de bästa förfarandena för att finansiera miljöbehov. Syftet är att identifiera de miljöområden med finansieringsbehov för vilka ett specifikt EU-instrument för miljön skulle vara det effektivaste sättet att hantera miljöproblem, och de där det kan vara lämpligare med miljöfinansiering genom andra instrument än Life. I slutet av denna process förväntar sig kommissionen ha tillräckligt med information för att fastställa den effektivaste utformningen av miljöfinansieringen (instrument, fokus, omfattning, budgetanslag) så att det europeiska mervärdet maximeras.

Resultaten från konsekvensbedömningen kommer att läggas fram under tredje kvartalet 2011 och om de är relevanta kommer de att utgöra grunden för ett kommissionsförslag för ett nytt finansiellt instrument för miljön.

[1] EUT L 149, 9.6.2007.

[2] http://ec.europa.eu/environment/life/publications/lifepublications/evaluation/index.htm#mte2010

[3] Se kommissionens arbetsdokument för mer detaljer.

[4] Life, hållbar stadsutveckling och icke-statliga organisationers program, Forest Focus och GD Miljös budgetposter utan någon rättslig grund.