2.4.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/47


Yttrande från Regionkommittén om ”utvecklingen av en integrerad havspolitik och kunskap i havsfrågor 2020”

2011/C 104/11

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Regionkommittén insisterar på att tillräckliga medel måste anslås till den fortsatta utvecklingen av EU:s integrerade havspolitik fram tills den nuvarande budgetplanen löper ut 2013. Kommittén anser också att specifika och tillräckliga resurser behöver anslås för att utveckla och ytterligare stärka den integrerade havspolitiken under nästa budgetperiod, som inleds 2014. Samtliga parter som deltar i utarbetandet av EU:s budget bör beakta detta behov. Detta är en förutsättning om vi vill uppnå de mål som fastställts och för att de framsteg och investeringar som redan gjorts inte ska vara förgäves.

Regionkommittén insisterar på att större tonvikt läggs vid prioriteringen ”hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och innovation”. Eftersom Europa fortfarande kämpar med att övervinna den allvarligaste ekonomiska krisen i modern tid, förtjänar detta slags åtgärder helt klart större uppmärksamhet. De skulle också i mycket stor utsträckning kunna bidra till att målen i Europa 2020-programmet uppnås.

Regionkommittén påpekar att man också efter 2014 måste avsätta europeiska stödmedel för den integrerade europeiska havspolitiken för att skapa kontinuitet i den politiska strategin och ge den kraft att hävda sig, detta med förbehåll för diskussionen om den fleråriga budgetramen efter 2013. Den kustfond som Regionkommittén och Europaparlamentet redan diskuterat är här ett möjligt exempel.

När man utvecklar och genomför åtgärder som syftar till att uppnå målsättningen att förbättra kvaliteten på det offentliga beslutsfattandet på alla nivåer anser Regionkommittén att de lokala och myndigheterna måste konsulteras. Regionkommittén har redan förklarat att styrningen på detta område bör ske i flernivåstyrets anda och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Kommittén anser också att man i större utsträckning bör involvera och samarbeta med länder utanför EU när det gäller kunskap om havsfrågor. Det råder stor enighet om hur viktigt det är att förbättra samordningen med dessa partner när det gäller andra aspekter av havspolitiken, och fördelarna med fler gemensamma åtgärder på detta område är helt uppenbara.

Föredragande

:

Noel Formosa (MT–PPE), borgmästare i San Lawrenz, Gozo

Referensdokument

:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik

KOM(2010) 494 slutlig

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Kunskap i havsfrågor 2020. Marina data och marin övervakning för smart och hållbar tillväxt

KOM(2010) 461 slutlig

I.   ALLMÄNNA SYNPUNKTER

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Regionkommittén insisterar på att tillräckliga medel måste anslås till den fortsatta utvecklingen av EU:s integrerade havspolitik fram tills den nuvarande budgetplanen löper ut 2013. Kommittén anser också att specifika och tillräckliga resurser behöver anslås för att utveckla och ytterligare stärka den integrerade havspolitiken under nästa budgetperiod, som inleds 2014. Samtliga parter som deltar i utarbetandet av EU:s budget bör beakta detta behov. Detta är en förutsättning om vi vill uppnå de mål som fastställts och för att de framsteg och investeringar som redan gjorts inte ska vara förgäves.

2.

Regionkommittén framhåller hur viktigt det är att se till att den integrerade havspolitiken lyckas, eftersom alternativet vore en katastrof både ur miljöhänseende och ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Alldeles för många europeiska regioner är beroende av havet för sitt välstånd för att havet ska kunna försummas.

3.

Regionkommittén välkomnar kommissionens planer på att avsätta 50 miljoner euro i budgetmedel för vidareutvecklingen och genomförandet av den integrerade europeiska havspolitiken för perioden 2011–2013 och på så sätt stödja vidareutvecklingen av den europeiska havspolitiken, framför allt ”blå tillväxt”, en hållbar användning av våra hav, oceaner och kuster, skydd av havsmiljön samt stöd till sysselsättning inom de maritima sektorerna.

4.

Regionkommittén insisterar på att större tonvikt läggs vid prioriteringen ”hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och innovation”. Eftersom Europa fortfarande kämpar med att övervinna den allvarligaste ekonomiska krisen i modern tid, förtjänar detta slags åtgärder helt klart större uppmärksamhet. De skulle också i mycket stor utsträckning kunna bidra till att målen i Europa 2020-programmet uppnås.

5.

Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen med stödprogrammet vill bidra till genomförandet av de strategier som särskilt utformats för ett antal havsregioner. Regionala strategier för havsområden gör det möjligt att genom en riktad insats av medel finna specifika lösningar för de olika regionala utmaningarna.

6.

Regionkommittén påpekar att kommissionens meddelande om kunskap i havsfrågor 2020 enligt egen uppgift framför allt handlar om datainsamling och datasammanställning. På båda dessa områden spelar många lokala och regionala myndigheter en viktig roll som finansiärer. Vi måste därför eftersträva en bättre samordning av ansträngningarna så att överlappning undviks.

7.

Regionkommittén framhåller att den fysiska planeringen i kust- och havsområden är ett viktigt instrument för den integrerade europeiska havspolitiken och därför också bör användas där detta är lämpligt.

8.

Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen gett samarbetet med länder utanför EU en så framträdande roll. Kommittén har länge hävdat att EU inte ensamt kan ta itu med alla de olika utmaningar som våra hav ställs inför, och det är därför viktigt att vi i så hög grad som möjligt involverar våra internationella partner. Initiativ som Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), som just nu befinner sig i sin inledande fas, kommer så småningom att bli ett effektivt instrument för att verka för gemensamma intressen genom samarbete på regional nivå.

9.

Regionkommittén anser att man måste främja konkreta pilotprojekt för att utveckla och demonstrera europeisk maritim kompetens, t.ex. utveckling av en ”europeisk ren hamn” eller ett ”europeiskt rent fartyg”. Sådana pilotprojekt skulle kunna visa på tekniska möjligheter som utifrån överordnade politiska mål på medellång sikt kan leda till att de rättsliga normerna höjs och att de förankras på europeisk och internationell nivå och därmed ge den europeiska sjöfartsindustrin ett försprång i konkurrensen (t.ex. i fråga om energieffektivitet, minskade utsläpp, alternativa framdrivningsanordningar för fartyg eller fartygssäkerhet). Samtidigt kan sådana pilotprojekt på lång sikt endast förverkligas om de får en säker budgetram i framtiden.

II.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

10.

Regionkommittén välkomnar initiativet att skapa ett mer integrerat nätverk för kunskap i havsfrågor i Europa. Med tanke på hur långt informations- och kommunikationstekniken utvecklats och det allt större samarbetet mellan olika länders forskarsamhällen känns den nuvarande fragmenterade strukturen både anakronistisk och extremt kostnadsineffektiv.

11.

Regionkommittén påpekar att man också efter 2014 måste avsätta europeiska stödmedel för den integrerade europeiska havspolitiken för att skapa kontinuitet i den politiska strategin och ge den kraft att hävda sig, detta med förbehåll för diskussionen om den fleråriga budgetramen efter 2013. Den kustfond som Regionkommittén och Europaparlamentet redan diskuterat är här ett möjligt exempel.

12.

Regionkommittén beklagar att de lokala och regionala myndigheterna inte ägnas större uppmärksamhet, fastän meddelandet i stor utsträckning handlar om frågor som faller inom deras behörighetsområde och där de mycket ofta står för finansiering och genomförande. Datainsamling må falla inom medlemsstaternas ansvarsområde, men i själva verket sker den mycket ofta på lokal och regional nivå.

13.

När man utvecklar och genomför åtgärder som syftar till att uppnå målsättningen att förbättra kvaliteten på det offentliga beslutsfattandet på alla nivåer anser Regionkommittén att de lokala och myndigheterna måste konsulteras. Regionkommittén har redan förklarat att styrningen på detta område bör ske i flernivåstyrets anda och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Kommittén anser också att man i större utsträckning bör involvera och samarbeta med länder utanför EU när det gäller kunskap om havsfrågor. Det råder stor enighet om hur viktigt det är att förbättra samordningen med dessa partner när det gäller andra aspekter av havspolitiken, och fördelarna med fler gemensamma åtgärder på detta område är helt uppenbara.

14.

När man vid uppföljningen av rekommendationen om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa överväger vilka åtgärder som ska vidtas för att främja kustinformationssystemen, bör kommissionen enligt kommittén leta efter god praxis i Europas regioner. Några av dem, bl.a. Bretagne, Schleswig-Holstein och Zuid-Holland, går i täten på detta område och mycket av deras praxis kan anpassas till andra regioner också.

15.

Regionkommittén välkomnar idén om att arbetet med de marina observationssystemen och med att identifiera kritiska luckor ska utgå från en indelning i havsområden. Det är mycket riktigt värt att utforska möjligheten att ge de regionala havskonventionerna och de regionala rådgivande nämnderna för fiskeriförvaltning större ansvar och potentiellt även samordningsbefogenheter. Under alla omständigheter måste man dock se till att data är kompatibla och att övervakningen uppfyller höga kvalitetsnormer.

16.

Regionkommittén föreslår att kommissionen stöder utvecklingen av regionala indikatorer, som skulle kunna bidra till en bättre formulering av prioriteringarna i de regionala havsstrategierna, eftersom regionerna hör till de främsta insamlarna och användarna av data.

17.

Regionkommittén noterar att bättre resultat sannolikt kommer att uppnås genom ett mer övergripande tillvägagångssätt, bland annat genom att större tonvikt läggs vid privata aktörers potentiella roll i utvecklingen av en integrerad havspolitik. Det är också viktigt att alla berörda aktörer involveras i varje skede av processen, utan att man för den skull glömmer bort EU:s sociala dimension. Alla berörda aktörer måste vidare inte bara uppmanas att dela kostnaderna för insamling och lagring av data utan också att bidra med idéer och god praxis för att kunna dra nytta av dessa och därigenom ytterligare stimulera ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i EU.

18.

Regionkommittén medger att bättre kunskap om haven och havsfrågor är en förutsättning inte bara för att bättre förstå de processer som äger rum i våra hav utan också för att stärka den integrerade havspolitikens båda andra verktyg: bättre fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad övervakning till havs.

19.

Regionkommittén noterar att kommissionens meddelande framför allt handlar om insamling och sammanställning av data, de två första stegen i kunskapsinhämtningsprocessen. Detta är samtidigt steg där de lokala och regionala myndigheterna är mycket aktiva.

20.

Regionkommittén håller med om att initiativet i fråga grundar sig på kraven i flera olika direktiv som i grund och botten syftar till att mer samordnade program för övervakning av marina vatten ska inrättas, att informationsutbytet mellan offentliga myndigheter och utlämning av offentliga data ska underlättas samt att vissa gemensamma standarder ska fastställas.

21.

Regionkommittén framhåller att kommissionen i meddelandet uttryckligen nämner vikten av kustdata och att flera regionala myndigheter utvecklat kustinformationssystem. Det verkar uppenbart att det krävs en viss grad av driftskompatibilitet om man vill maximera nyttan av dessa åtgärder. Kommissionen borde därför undersöka hur man kan förbättra samarbetet och samordningen på lokal nivå.

22.

Regionkommittén erkänner också vikten av att data bevaras så nära sin källa som möjligt. Förslaget är visserligen vettigt, men man måste se till att det inte lägger en ännu större börda på de lokala och regionala myndigheterna. I detta sammanhang förtjänar kommissionens uppfattning större uppmärksamhet, nämligen att alla berörda aktörer också på lämpligt sätt borde bidra till att data lagras även när dessa inte längre har ett socialt eller kommersiellt värde.

23.

Regionkommittén noterar att meddelandet har tre huvudmål, nämligen:

Att minska driftskostnader och tidsfrister för dem som använder marina data.

Att öka konkurrensen och innovationen bland användare och återanvändare av marina data.

Att minska osäkerheten i kunskapen om oceanerna och haven.

Om man uppnår dessa mål, och om dagens fragmenterade system kan ersättas av ett integrerat nätverk, skulle detta innebära besparingar på motsvarande 300 miljoner euro per år, till stor del till nytta för de lokala och regionala förvaltningarna.

24.

Regionkommittén anser att ovan nämnda mål bör uppnås genom att man fortsätter utveckla och förbättra befintliga EU-instrument, t.ex. Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) och ”ur-EMODnet” (Europeiska nätverket för havsobservation och havsdata). ReK rekommenderar dessutom eftertryckligen att kommissionen undersöker hur man kan göra EU-stödda program för regional utveckling och havs- och sjöfartsforskning mer tillgängliga för återanvändning samt i synnerhet ser till att de nya åtkomstreglerna för fiskeridata genomförs fullt ut av medlemsstaterna och att de data som samlas in uppfyller gemensamma normer och skapar möjligheter till många olika användningar.

25.

Regionkommittén stöder kommissionens intention att fortsätta arbetet för att fullborda vad den kallar en driftsduglig marindataarkitektur. För att uppnå detta bör kommissionen enligt ReK involvera samtliga berörda aktörer, uppmuntra kommunikation mellan nationella datacentrum och inrätta ett sekretariat för förvaltningen av ur-EMODnetprocessen.

26.

Regionkommittén föreslår att ”sjöfartsgemenskapen” verkar för att det så snabbt som möjligt vid Europeiska institutet för innovation och teknik inrättas en kunskaps- och innovationsgrupp (en KI-grupp) för temaområdet ”skydd och hållbart utnyttjande av marina resurser”. En sådan KI-grupp skulle kunna täcka in ett brett spektrum av vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och utbildningsrelaterade aktiviteter på området biologiska resurser, mineralresurser och energi med hänsyn tagen till miljöskyddet.

III.   ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsförslag 1

Artikel 4

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

Inom programmet kan finansiellt stöd ges till åtgärder i enlighet med målen i artikel 2 och 3, till exempel

a)

studier och samarbetsprogram,

b)

utbyte av offentlig information och bästa metoder, informationskampanjer och därmed förenade kommunikations- och spridningsåtgärder, inklusive reklamkampanjer, och evenemang samt utveckling och underhåll av webbplatser,

c)

konferenser, seminarier, workshoppar och forum för berörda parter,

d)

samkörning, övervakning och visualisering av samt säkerställande av offentlig tillgång till stora mängder data, bästa metoder och databaser om EU-finansierade regionala projekt, i förekommande fall genom ett sekretariat som inrättats för ett eller flera av dessa ändamål,

e)

åtgärder som rör övergripande verktyg, bland annat testprojekt.

Inom programmet finansiellt stöd ges till åtgärder i enlighet med målen i artikel 2 och 3, till exempel

a)

studier och samarbetsprogram,

b)

utbyte av offentlig information och bästa metoder, informationskampanjer och därmed förenade kommunikations- och spridningsåtgärder, inklusive reklamkampanjer, och evenemang samt utveckling och underhåll av webbplatser,

c)

konferenser, seminarier, workshoppar och forum för berörda parter,

d)

samkörning, övervakning och visualisering av samt säkerställande av offentlig tillgång till stora mängder data, bästa metoder och databaser om EU-finansierade regionala projekt, i förekommande fall genom ett sekretariat som inrättats för ett eller flera av dessa ändamål,

e)

åtgärder som rör övergripande verktyg, bland annat testprojekt.

Motivering:

För att uppnå målen enligt förslaget måste medel avsättas. Om vi använder ”ska” i stället för ”kan” innebär detta att medel måste anslås. Tillägget ”men inte uteslutande” gör det möjligt att anslå medel också till åtgärder som inte omnämns i texten.

Ändringsförslag 2

Artikel 6

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd inom programmet kan beviljas tredjeländer, berörda parter i tredjeländer och internationella organisationer eller organ som arbetar för att nå ett eller flera av de allmänna eller särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3.

Stöd inom programmet beviljas tredjeländer, berörda parter i tredjeländer och internationella organisationer eller organ som arbetar för att nå ett eller flera av de allmänna eller särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3.

Motivering:

Regionkommittén anser att internationella partner måste involveras.

Ändringsförslag 3

Artikel 7

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

Motivering:

Ord som saknas [i den engelska versionen, påverkar inte den svenska versionen, ö.a.]

Ändringsförslag 4

Artikel 10

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

För de åtgärder som finansieras inom programmet ska stödmottagaren till kommissionen lämna tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet fortskrider. En slutrapport ska också lämnas inom tre månader efter slutförandet av varje projekt.

För de åtgärder som finansieras inom programmet ska stödmottagaren till kommissionen lämna tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet fortskrider. En slutrapport ska också lämnas inom sex månader efter slutförandet av varje projekt.

Motivering:

Arbetet med rapporten bör ges mer tid.

Ändringsförslag 5

Artikel 11

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

1.   Kommissionen ska se till att EU:s finansiella intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras inom ramen för detta program genom att

a)

vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet,

b)

genomföra effektiva kontroller,

c)

återkräva felaktigt utbetalda belopp, och

d)

tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, om oegentligheter upptäcks.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen agera i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

3.   Kommissionen ska minska, hålla inne eller återkräva det finansiella stöd som beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, inklusive att bestämmelser i denna förordning, det enskilda beslutet eller kontraktet eller avtalet om finansiellt stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets karaktär eller genomförandevillkor, utan att kommissionens godkännande har begärts.

4.   Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om åtgärdens genomförande utvecklas så att endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat, ska kommissionen be stödmottagaren att inkomma med ett yttrande inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger något tillfredsställande svar, får kommissionen inställa utbetalningen av det återstående finansiella stödet och begära återbetalning av belopp som redan har betalats ut.

5.   Alla felaktigt utbetalda belopp ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till belopp som inte återbetalas i tid, i enlighet med villkoren i budgetförordningen.

6.   I denna artikel avses med oegentlighet varje överträdelse av en bestämmelse i unionsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens allmänna budget eller för de budgetar som unionen förvaltar.

1.   Kommissionen ska se till att EU:s finansiella intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras inom ramen för detta program genom att

a)

vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet,

b)

genomföra effektiva kontroller,

c)

återkräva felaktigt utbetalda belopp, och

d)

tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, om oegentligheter upptäcks.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen agera i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

   

.   Kommissionen ska minska, hålla inne eller återkräva det finansiella stöd som beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, inklusive att bestämmelser i denna förordning, det enskilda beslutet eller kontraktet eller avtalet om finansiellt stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets karaktär eller genomförandevillkor, utan att kommissionens godkännande har begärts.

.   Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om åtgärdens genomförande utvecklas så att endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat, ska kommissionen be stödmottagaren att inkomma med ett yttrande inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger något tillfredsställande svar, får kommissionen inställa utbetalningen av det återstående finansiella stödet och begära återbetalning av belopp som redan har betalats ut.

.   Alla felaktigt utbetalda belopp ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till belopp som inte återbetalas i tid, i enlighet med villkoren i budgetförordningen.

   

Motivering:

Definitionen av ”oegentlighet” bör stå i början av artikeln.

Bryssel den 27 januari 2011

Regionkommitténs ordförande

Mercedes BRESSO