30.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/38


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 260/10

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”MIÓD KURPIOWSKI”

EG-nr: PL-PGI-0005-0607-30.05.2007

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Namn:

”Miód kurpiowski”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.4

Andra produkter från djur (honung)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Mikroskopiska egenskaper

”Miód kurpiowski” är en nektarhonung, med eventuellt inslag av honungsdagg. Den är en blandhonung; pollen från en enda växtsort får inte uppgå till mer än 30 procent av den sammanlagda mängden, och pollen från grödor får inte överstiga 10 procent av den sammanlagda mängden.

Organoleptiska egenskaper:

”Miód kurpiowski” är en flytande eller kristalliserad nektarhonung, med eventuellt inslag av honungsdagg. Konsistensen är tjockflytande och viskös. Den formar medelstora till små gryniga kristaller, och färgen varierar från blekt gul till halmfärgad och brun, med gröna toner. Den gröna tonen visar på andelen honungsdagg i honungen. Honungen har en intensiv arom med en karakteristisk kryddig doft och en utsökt, lätt söt smak.

Fysikalisk-kemiska egenskaper:

”Miód kurpiowski” har följande fysialisk-kemiska egenskaper:

Ren sockerhalt [glukos och fruktos]– minst 60 g/100 g.

Sackaroshalt – högst 5 g/100 g.

Diastasaktivitet – minst 8 på Schade-skalan.

Fria syror – högst 50 meq/kg.

Elektrisk ledningsförmåga – minst 0,8 mS/cm.

Icke vattenlösligt innehåll – högst 0,1 g/100 g.

Vattenhalt – högst 18,5 procent.

Innehåll av 5-hydroximetylfurfural [HMF] – högst 10 mg/kg.

”Miód kurpiowski” produceras enbart av följande biraser: Europeiska mörka bin [Apis mellifera mellifera], Carnicabiet [Apis mellifera carnica] och det kaukasiska honungsbiet [Apis mellifera caucasica] samt bin från korsningar av dessa raser.

3.3   Råvaror [endast för bearbetade produkter]:

3.4   Foder [endast för produkter av animaliskt ursprung]:

Bina får inte utfordras under den period då ”miód kurpiowski” skördas. Bina får utfordras efter det att honungen har utvunnits, före vintern, i de mängder som är nödvändiga för att bygga upp reserver så att bikolonin kan överleva vintern. Kolonierna får utfordras med betsockersirap eller glukos-fruktos-syror. Betsocker- och glukos-fruktossyrorna får ha sitt ursprung utanför det geografiska område där ”miód kurpiowski” utvinns eftersom detta inte påverkar honungens kvalitet. Inslag från vinterreserverna får inte förekomma i ”miód kurpiowski”.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Alla steg i produktionen av ”miód kurpiowski”, från placeringen av bikuporna till sluttappningen av honungen, måste äga rum i det avgränsade geografiska området. ”Miód kurpiowski” kallslungas i en honungsslunga med centrifugalkraft. Efter det att honungen har klarnats i behållare får den självrinna i olika typer av detaljistförpackningar. Honungen måste självrinna i detaljistförpackningen innan den första kristalliseringen sker.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Tappningen av ”miód kurpiowski” måste äga rum i det geografiska område som anges i punkt 4. Detta krav infördes för att garantera att produkten är av lämplig kvalitet och för att övervaka och kontrollera dess ursprung. Syftet med kravet att tappningen måste ske i det avgränsade geografiska området är att minimera risken för att ”miód kurpiowski” blandas med andra honungstyper och andra honungssorter som säljs under denna skyddade beteckning.

3.7   Särskilda regler för märkning:

Alla biodlare och företag som köper in och förädlar honung under den skyddade beteckningen måste använda en speciell typ av märkning. Etiketterna distribueras genom Kurpiowsko-Mazowiecki Związek Pszczelarzy [Kurpiowsko-Mazovians biodlarförening] i Ostrołęka. Biodlarföreningen vidarebefordrar detaljerade regler för fördelningen av etiketter till inspektionsorganet. Syftet med systemet för gemensam märkning är att garantera lämplig kvalitet och underlätta produktens spårbarhet. Dessa regler får inte vara diskriminerande mot producenter som inte är medlemmar i föreningen.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

”Miód kurpiowski” skördas i det område som i historiska och etnografiska sammanhang är känt som Kurpie.

Kurpie omfattar följande område av Mazowieckie vojvodskap:

 

Kommunerna Chorzele, Jednorożec och Przasnysz i Przasnysz-distriktet.

 

Kommunerna Krasnosielc, Płoniawy-Bramura, Sypniewo, Młynarze, Różan, Rzewnie och Maków i Maków-distriktet.

 

Kommunerna Obryte och Zatory i Pułtus-distriktet.

 

Kommunerna Długosiodło, Brańszczyk och Rząśnik i Wyszków-distriktet.

 

Kommunerna Brok, Ostrów, Wąsewo och Małkinia i Ostrów-distriktet.

 

Kommunerna Goworowo, Czerwin, Rzekuń, Olszewo-Borki, Lelis, Troszyn, Baranowo, Kadzidło, Czarnia, Myszyniec och Łyse i Ostrołęka-distriktet.

Det omfattar även följande område inom Podlaskie vojvodskap:

 

Kommunen Turośl i Kolno-distriktet.

 

Kommunerna Nowogród och Zbójna i Łomża-distriktet.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

”Miód kurpiowski” kommer från det område som är känt som Kurpie. Området delas upp i Kurpie Zielone [gröna Kurpie] och Kurpie Białe [vita Kurpie]. Kurpie Zielone omfattar området längs den högra stranden av floden Narew och området kring bifloderna Pisa, Skwa, Omulew och Rozoga, så långt som till den vänstra stranden av Orzyc-floden. Kurpie Białe omfattar området mellan den högra stranden av det lägre loppet av floden Bug och dess bifloder Tuchełka och Brok, och den vänstra stranden av det lägre loppet av floden Narew och dess bifloder Wymakracz och Orz. Det finns många floder och sjöar i Kurpie Zielone som bidrar till ett rikt växtliv – härav namnet. Kurpie Białe är torrare, och namnet härrör från dess [vita] podsoljordar.

Naturliga faktorer:

Kurpie kännetecknas av att det är mycket glesbefolkat. Det finns inga stora eller medelstora industrianläggningar och inga stora kommersiella jordbruksföretag. Inte en enda stad i Kurpie-regionen har över 100 000 invånare. Delvis tack vare sina exceptionella naturtillgångar räknas området som en av ”Europas gröna lungor”. Den säregna naturen i regionen framgår även av antalet Natura 2000-områden: Dolina Dolnego Bugu [områdeskod PLB 140001], Puszcza Biała [områdeskod PLB 140007] och Dolina Omulwi i Płodownicy [områdeskod PLB 140005]. Regionen omfattar även landskapsparken Nadbużański och ett stort antal naturreservat, t.ex. skogsreservaten ”Czarnia”, ”Surowe”, ”Czarny Kąt”, ”Kaniston”, ”Łokieć”, ”Tabory”, ”Minos”, ”Serafin”, ”Karaska”, ”Podgórze” och ”Olsy Płoszycie”. Området Puszcza Biała omfattar också följande naturskyddsområden: ”Dąbrowa”, ”Nagoszewo”, ”Brzostowo”, ”Ochudno”, ”Czuraj”, ”Popławy”, ”Bartnia”, ”Wielgolas” och ”Stawinoga”.

Så mycket som 29 procent av det område som anges i punkt 4 täcks av skogar, medan andra markanvändningsområden – städer, byar, vägar och industrier – endast uppgår till 1 procent. Ängsmarker och buskskog utgör 45 procent av området och åkerjord 35 procent. Dessa naturmiljöer täcker inte stora områden utan bildar ett lapptäcke [som en mosaik], vilket innebär att det inte finns någon dominerande pollentyp i ”miód kurpiowski”. Området kännetecknas av jordar av dålig kvalitet [klass V och VI]. Klass IV-jordar förekommer endast i floddalarna.

Området har även den lägsta genomsnittliga nederbörden i Polen [under 500 mm per år].

Mänskliga faktorer:

Det område som anges i punkt 4 kännetecknas av en stor mångfald, omfattande markanvändningsmetoder och mycket låg nederbörd. Detta innebär att mängden nektar från nektarförande växter är låg, vilket i sin tur innebär att honungen måste utvinnas under långa perioder. I Kurpie-regionen är det biodlarna, snarare än bina, som i regel måste söka reda på nektarn, och biodlarna placerar sina bikupor på platser där det går att utvinna mycket honung. ”Miód kurpiowski” har kontinuerligt utvunnits genom traditionella metoder från gräsmarker och skogar sedan 1500-talet. Gräsmarker [ängar, betesmarker och trädesåkrar] är källan till den vårnektarhonung som utvinns i maj och juni. Barrskogar [gran och tall] är den huvudsakliga källan till sommarhonungsdaggen och den nektarhonung som utvinns i juli och augusti. Traditionellt sker den första honungsskörden, som producerats av vårnektar, under första hälften av juni. Den andra honungsskörden, som produceras av sommarnektar och som avslutar honungsinsamlingssäsongen, sker under den andra hälften av juli.

De lokala biodlarnas skicklighet framgår av valet av plats för bikuporna och särskilt bikupor i områden där nektarmängden är låg eller mycket låg. Tidpunkterna för insamling och [kall] slungning av honungen och metoden för förvaring och självrinning av honungen avgörs genom en process som har använts i århundraden. De lämpliga parametrarna för ”miód kurpiowski”, särskilt för att se till att den förblir av högsta kvalitet, är endast möjliga med en mycket omsorgsfull utvinning av honungen och om biodlarna följer de karakteristiska begränsningar som gäller för produktionen. Temperaturen på honungen får inte överstiga 30 °C i något produktionsskede. Filtrering [för att avlägsna pollen], skumning eller pastörisering eller konstgjord upphettning av honungen är inte tillåtet. Användning av kemikalier eller andra birepellenta medel, vare sig i fast eller flytande form eller i gasform, är förbjuden under honungsskörden. Produktionen av ”miód kurpiowski” kräver därför stor skicklighet av biodlarna och stor kunskap om naturens processer. Ett annat kännetecken för biodlingen i Kurpie är att det finns få biodlare – vilket beror på väderförhållandena som gör det svårt att ha bikupor. Antalet verksamma biodlare i området beräknas inte uppgå till fler än 400, och det sammanlagda antalet kolonier överstiger inte 8 000.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

”Miód kurpiowski” utvinns från nektar från ett antal växtarter som blommar i följd efter varandra. Produktens särskilda kännetecken avgörs främst av följande två parametrar:

1.

Pollenets sammansättning – pollen från en enda växtart får inte uppgå till mer än 30 % av den sammanlagda mängden, och pollen från en enda gröda får inte överstiga 10 % av den sammanlagda mängden.

2.

Innehållet av 5-hydroximetylfurfural [HMF] får vara högst 10 mg/kg.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper [för SUB] eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten [för SGB]:

De exceptionella egenskaperna hos ”miód kurpiowski” beror på de särskilda kvaliteter som beskrivs i punkt 5.2 och på honungens goda anseende. De mycket stränga begränsningar som gäller för produktionen, t.ex. att temperaturen inte får överstiga 30 °C under något produktionsskede, vilket innebär att alla naturliga enzymer, viktiga sammansättningar och andra ingredienser som är typiska för honung finns kvar i slutprodukten, är avgörande för slutproduktens kvalitet. Temperaturbegränsningen och kravet att honungen måste självrinna in i detaljistförpackningar innan den första kristalliseringen sker bidrar till att garantera att HMF-innehållet inte överstiger 10 mg/kg. Den varierade pollensammansättningen i ”miód kurpiowski” [ingen dominerande pollentyp] beror på det rika växtlivet i Kurpie-regionen. Produkten började få gott anseende i Kurpie Zielone och Kurpie Białe på 1400-talet. Biodlingen i regionen går tillbaka till den tiden. Det finns många väldokumenterade referenser till ”miód kurpiowski” under årens lopp – från den kungliga förordningen om biodling i skogsområden [regale bartne] från 1401, till lagen om biodling i skogar från 1559, genom vilken biodlingen stadsfästes i lag, och ända fram till nutiden. Kurpies kopplingar till biodling avspeglas även i ett antal sedvänjor som har anknytning till bin och honung.

På 1900-talet återupplivades idén att anordna en festival för att lyfta fram ”miód kurpiowskis” stora betydelse och starka anknytning till de lokala skogsområdena. Efter ett långt uppehåll anordnades den första festivalen i september 1976. Festivalen är det största evenemanget i regionen. Det beräknas att 20 000–35 000 personer har besökt festivalen Kurpiowskie Miodobranie [Kurpies honungsskörd] varje år mellan 2002 och 2006. En annan indikation på festivalens popularitet är att över 60 biodlare visade sina varor och cirka 12 ton honung såldes under en enda dag 2005. Både tidpunkten och mötesplatsen för festligheterna bidrar till att bevara Kurpies traditioner, som härrör från 1500-talet.

Kurpies rika biodlingstraditioner och ”miód kurpiowskis” goda anseende beskrivs även i ett stort antal publikationer, t.ex. ”Zwyczaje Doroczne Kurpiowskiej Puszczy Zielonej” från 2005 av Bernard Kielak och ”Bartnictwo Kurpiowskiej Puszczy Zielonej”, som publicerades i Łomża 2004.

Produktens goda anseende framgår även av många artiklar och dokument som visar att den har blivit en del av kulturen och identiteten för de människor som bor i området. Information om produkten och relaterade evenemang publiceras i den nationella, regionala och lokala pressen, t.ex. en artikel med rubriken ”Miód folklor i konfitura”, som publicerades i Gazeta Współczesna 2004, och en artikel med rubriken ”Jak to na Kurpiach miód w puszczy podbierają”, som publicerades i veckotidskriften Zielony Sztandar.

Honungens goda anseende bekräftas även av tv-filmer och dokumentärer om ”miód kurpiowski”, t.ex. ”Puszcza Zielona” [TVP 1] 1985, ”Bursztyn i Miód w tradycji kurpiowskiej” [TVP 1] 1997 och ”Kurpiowskie Miodobranie” [TVP 3], som sändes 2002.

”Miód kurpiowskis” goda anseende och viktiga roll i regionen framgår även av att den polska turistorganisationen 2004 gav sin utmärkelse för bästa turismprodukt till Kurpiowskie Miodobranie. ”Miód kurpiowski” belönades även med priset ”Perła 2007” i tävlingen ”Nasze Kulinarne Dziedzictwo” [Vårt kulinariska arv].

Kurpie är stolt över kvaliteten på den honung som produceras där. ”Miód kurpiowski” skulle inte kunna ha ett så gott anseende utan de klimatförhållanden som råder i området. De bidrar till de unika egenskaperna hos ”miód kurpiowski” och till dess kvalitet och goda rykte.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.bip.minrol.gov.pl/strona/DesktopDefault.aspx?TabOrgId=1620&LangId=0