[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 20.5.2009

KOM(2009) 223 slutlig

2009/0070 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (Text av betydelse för EES)

{SEK(2009) 639}{SEK(2009) 640}

MOTIVERING

1. MOTIV OCH SYFTE

1.1. Bakgrund

GMES är ett EU-lett initiativ för jordobservation. EU har beslutat att utveckla egen driftskapacitet för jordobservation i linje med sitt ökade ansvarstagande på det europeiska och internationella planet. Att upprätta ett sådant system innebär ett vägval som kommer att få varaktiga konsekvenser för EU:s vidare politiska, ekonomiska, sociala och vetenskapliga utveckling[1].

Jordobservation gör det möjligt att samla in information om planetens fysiska, kemiska och biologiska förhållanden och, mer generellt, att övervaka naturmiljön. Man använder både rymdbaserade resurser (dvs. satelliter) och icke rymdbaserade sådana, bland annat flygburna, havs- och markbaserade installationer. Data som samlats in via satelliter och infrastruktur på jorden behandlas för att tillhandahålla informationstjänster som bidrar till bättre miljöförvaltning och ökad säkerhet för medborgarna. Det möjliggör bland annat mer effektiv förvaltning av naturresurserna och den biologiska mångfalden, övervakning av tillståndet i världshaven och atmosfärens kemiska sammansättning (två viktiga faktorer för klimatförändringar), hjälpinsatser vid katastrofer (som tsunamier) samt bättre gränsövervakning.

Under de senaste trettio åren har EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och deras medlemsstater gjort betydande forsknings- och utvecklingsinsatser inom jordobservation i syfte att utveckla infrastrukturen och föroperativa jordobservationstjänster[2].

Men läget idag – utom när det gäller operationell meteorologi – är att data från befintliga tjänster inte täcker alla parametrar som de politiska beslutsfattarna behöver[3] eller inte tillhandahålls kontinuerligt, ofta på grund av att tjänstens eller observationsinfrastrukturens livslängd är begränsad av budgetskäl eller tekniska skäl. Många jordobservationstjänster i Europa är alltså otillförlitliga på grund av bristfällig infrastruktur eller brist på garantier för tjänsternas tillgänglighet på längre sikt. Detta är ett problem för slutanvändare som offentliga myndigheter och även för tjänsteleverantörer i senare led, som knappast är villiga att satsa på omogna högriskmarknader och dessutom skulle ha svårt att skaffa kapital för sådana investeringar.

Tanken med GMES var att det skulle fungera som ett observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet, med större spännvidd än enbart operationell meteorologi. De allmänna målen för GMES är därför följande:

- Möjliggöra långsiktigt bärkraftiga jordobservationstjänster anpassade till behoven hos användarna, bland annat politiska beslutsfattare och enskilda medborgare. GMES-tjänsterna kommer särskilt att göra det lättare för de politiska beslutsfattarna att

- utarbeta nationell, europeisk och internationell miljölagstiftning, även i fråga om klimatförändringar,

- övervaka tillämpningen av sådan lagstiftning, och

- ha tillgång till heltäckande och tillförlitlig information om säkerhetsfrågor (till exempel avseende gränsövervakning).

- Se till att observationsinfrastrukturen för GMES-tjänsterna hålls tillgänglig på lång sikt. Detta kommer att ske antingen genom partnerskap med ägarna till infrastrukturen eller genom utveckling av ny infrastruktur, om den nuvarande infrastrukturen inte räcker till för att producera de data som behövs för GMES-tjänsterna.

- Skapa möjlighet till ökad användning av informationskällorna inom den privata sektorn, och därigenom göra det lättare för mervärdesskapande tjänsteleverantörer att etablera sig på marknaden (ofta små och medelstora företag).

1.2. Motiv och syfte

GMES omfattar både utvecklingsverksamhet och praktisk drift. När det gäller utvecklingsverksamheten bidrar sjunde ramprogrammet[4] till att finansiera utveckling av rymdinfrastruktur som en del av ESA:s program för GMES rymdkomponent, och finansierar föroperativa tjänster inom landövervakning, havsövervakning, atmosfärsövervakning, katastrofhantering, säkerhet samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

I enlighet med meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): från utkast till verklighet [5] och riktlinjerna från det tredje mötet i rymdrådet kommer de operativa GMES-tjänsterna att införas i flera etapper på grundval av tydliga prioriteringar, med ett snabbspår för utveckling av tre typer av tjänster som avser katastrofhantering, landövervakning och havsövervakning.

De första operativa katastrofhanterings- och landövervakningstjänsterna finansieras som förberedande åtgärder[6]. Under perioden 2011–2013 bör operativa GMES-tjänster tillhandahållas i större skala genom att man bygger vidare på och kompletterar den utvecklingsverksamhet som finansierats inom rymdtemat i sjunde ramprogrammet och mellanstatliga och nationella insatser. Gemenskapens insatser kommer att inriktas på hela tjänstekedjan när det gäller katastrofhantering och landövervakning, dataförsörjning och infrastruktur. Urvalet har gjorts på grundval av följande särskilda kriterier:

- Tillräckligt mogen teknik.

- Kontinuitet med förberedande åtgärder och andra pågående insatser utanför ramprogrammen för forskning, t.ex. Corine Land Cover.

- Bevisad utvecklingspotential för tjänster i senare led.

- Tjänsteleverantörerna är aktörer i näringslivet som skulle upphöra med sin verksamhet utan kompletterande insatser från EU:s sida. Tjänster som rör havsövervakning och atmosfärsövervakning tillhandahålls däremot främst av offentliga institutioner som kommer att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet (dock sannolikt i mindre skala) under perioden före 2013 även utan gemenskapsstöd.

- I fråga om katastrofhanteringstjänster vore det utan tvekan bäst om katastrofhanteringskartor kunde göras tillgängliga på operativ basis för civilskyddsmyndigheterna redan under 2011 så att de inte behöver vänta till 2014.

Dessa prioriteringar diskuterades ingående efter det GMES-forum som anordnades i Lille av det franska ordförandeskapet, med samråd inom det rådgivande GMES-rådet. De berörda parterna var eniga om att befintliga forskningsmedel behöver kompletteras under perioden 2011–2013 så att man kan börja tillhandahålla tjänster på operativ basis på områden där det finns risk för kontinuitetsavbrott i tjänsterna. De konstaterade också att goda framsteg har gjorts när det gäller havs- och atmosfärsövervakning. Tack vare att institutioner och forskare deltar i genomförandet verkar det i detta skede som om sjunde ramprogrammet – både i fråga om volym och som rättsligt instrument – är tillräckligt för att man ska kunna bygga upp en kapacitet som är mycket nära operativa förhållanden för havs- och atmosfärsövervakningstjänster.

Det förväntas att ett fullt utbyggt GMES-program kommer att införas i samband med nästa fleråriga budgetram (från och med 2014).

Syftet med förslaget är att anta en rättslig grund för GMES-programmet och gemenskapens finansiering av GMES inledande drift (2011–2013), enligt vad som anges i meddelandet från 2008 som rådet välkomnade i sina slutsatser av den 2 december 2008, och därigenom uppnå följande:

- Göra det möjligt att under perioden 2011–2013 tillhandahålla katastrofhanteringstjänster (inklusive katastrofhanteringskartor och referenskartor) på dygnet-runt-basis till olika aktörer inom katastrofhantering på europeisk och nationell nivå samt relevanta FN-organ, bland annat inom civilskydd, humanitär hjälp och krishantering, så att de kan sätta in mer effektiva och verkningsfulla åtgärder vid till exempel humanitära katastrofer.

- Göra det möjligt att under perioden 2011–2013 tillhandahålla landövervakningstjänster (särskilt förbehandlade data, europeiska marktäckesprodukter, stadskartor med hög upplösning, jordmånskartor och tematiska kartor) till offentliga myndigheter (bland annat miljöorgan) i Europa, så att de bättre kan utföra sina uppgifter när det gäller utarbetande av politiska åtgärder, genomförande och tillsyn. Landövervakningstjänsterna kan bland annat stödja genomförandet av den temainriktade strategin för markskydd[7] och bedömningen av ekosystem.

- Bidra till att miljöinformation tas fram och görs tillgänglig för allmänheten, vilket är i linje med principerna för Århuskonventionen[8], INSPIRE-direktivet och det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS)[9].

- Genom sänkta kostnader för informationsåtkomst stimulera tillväxten av jordobservationstjänster i senare led under perioden 2011–2013, med ökad sysselsättning, innovation och internationell konkurrenskraft som följd.

1.3. Finansiering av GMES – från FoU till drift

Forsknings- och utvecklingsaspekterna av GMES samfinansieras och kommer även fortsättningsvis att samfinansieras på europeisk, mellanstatlig och nationell nivå på grundval av partnerskap mellan olika aktörer på området. Medlemsstaterna och mellanstatliga organisationer kommer att stå för en del av kostnaden för utveckling och drift av alla installationer i rymden[10] och på jorden som tillhandahåller data för GMES-tjänsterna, eftersom fullständig gemenskapsfinansiering av den infrastruktur som behövs kan innebära att principerna om proportionalitet och subsidiaritet inte följs. Gemenskapen kommer istället att inrikta sig på de områden där gemenskapsinsatser ger ett tydligt mervärde.

Gemenskapen kommer både att samordna dessa partnerskap och sköta sitt eget bidrag till GMES. Utöver ett begränsat bidrag till driften av katastrofhanterings- och landövervakningstjänster, som finansieras som förberedande åtgärder, består detta bidrag idag särskilt av samfinansiering av följande forskningsinsatser inom sjunde ramprogrammets rymdtema:

- ESA:s utveckling av rymdinfrastruktur[11] för att komplettera befintlig rymdinfrastruktur.

- Forskning om integration av data insamlade på jorden och i rymden.

- Utveckling av föroperativa tjänster.

När det gäller föroperativa tjänster används forskning för att utveckla tjänstekedjor med hjälp av enskilda prototyper som provas över utvalda områden i Europa för att kontrollera deras funktion. Finansieringen inriktas främst på utveckling av bearbetningen och insatser för att validera koncepten och den teknik och de tjänster som utvecklas.

Att möjliggöra operativa tjänster under perioden 2011–2013 är nästa utmaning för GMES. Investeringar behövs för att ta fram produkter utifrån prototyper som har utvecklats genom tidigare forskning för att möta efterfrågan när det gäller de datavolymer som ska behandlas för fullständig europeisk eller global täckning och konstant dygnet-runt-drift med kortast möjliga reaktionstid.

Sjunde ramprogrammet är ett program för forskning och utveckling och är därför inte avsett att stödja GMES inledande drift på mer varaktig basis. Forsknings- och utvecklingsverksamheten kommer dock att fortsätta, till exempel när det gäller produktvalidering. I framtiden kommer därför driftsfinansiering och forskningsfinansiering att behövas samtidigt, eftersom de tillgodoser skilda men kompletterande behov. I syfte att finansiera GMES inledande drift kommer därför de medel från sjunde ramprogrammet som redan anslagits för rymdtemat under perioden 2011–2013 att kompletteras med ytterligare icke forskningsbaserade medel enligt förslaget till förordning. GMES övergripande styrning kommer att skapa överensstämmelse mellan forskningsinsatserna och den operativa verksamheten. När det gäller utformningen av det tekniska genomförandet av tjänsterna kommer kommissionen att förlita sig till Gemensamma forskningscentret och Eurostat.

1.4. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Kommissionen kommer att se till att GMES-programmet kompletterar och överensstämmer med gemenskapens övriga politik, särskilt när det gäller konkurrenskraft, de europeiska GNSS-programmen, skydd av personuppgifter, civilskydd och humanitära insatser, sammanhållningspolitik och jordbrukspolitik. GMES är också ett verktyg för samarbete när det gäller utveckling, humanitära insatser och katastrofsituationer i hela världen, särskilt Afrika.

GMES-tjänsterna betraktas också som nödvändiga inte bara för att de huvudsakliga slutanvändarna är politiska beslutsfattare, utan även för att de stimulerar innovation och tillväxt i senare led. GMES är därför helt i linje med Lissabonstrategin.

GMES kommer både att bidra till och gynnas av det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS). GMES bidrar till att göra relevanta data/produkter som tillhandahålls genom dess tjänster tillgängliga. Samtidigt kan SEIS stödja det jordbaserade dataflödet för GMES genom att data kan tillhandahållas nästan i realtid (till en början när det gäller data som omfattas av miljölagstiftningen, som var SEIS första prioritet). Kommissionen kommer också att se till att GMES överensstämmer med insamlingen av data för miljöpolitiken inom ramen för de europeiska datacentralerna, särskilt när det gäller landövervakning.

Som framgår av meddelandet från 2008 måste GMES vara förenligt med INSPIRE-initiativet som rör infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. INSPIRE grundar sig på ett direktiv[12] som behandlar geografiska data som innehas av offentliga myndigheter i medlemsstaterna. Medlemsstaterna kommer inte att åläggas att skapa nya geospatiala dataserier, men syftet med GMES är att sörja för varaktig tillgång till operativa jordobservationstjänster.

2. INNEHÅLLET I EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM DET EUROPEISKA JORDOBSERVATIONSPROGRAMMET (GMES) OCH DESS INLEDANDE DRIFTSFAS (2011–2013)

Som framgår av avsnitt 1.2 ovan är det särskilda syftet med förslaget att anta en rättslig grund för GMES-programmet och gemenskapens finansiering av GMES inledande drift, vilket bör säkerställa kontinuitet efter 2011 för de GMES komponenter som valts på grundval av ovan beskrivna kriterier. GMES inledande drift (2011–2013) kommer att skötas av kommissionen inom ramen för EU:s övergripande GMES-verksamhet, som även omfattar EU:s forskningsinsatser och GMES-partnernas insatser. Det är särskilt viktigt att skapa komplementaritet med sjunde ramprogrammet när det gäller såväl finansiering som organisation.

I artikel 1 i förslaget till förordning fastställs syftet med förordningen, dvs. att inrätta ett gemenskapsprogram (”GMES-programmet”) och bestämmelser för genomförandet av GMES inledande drift (2011–2013).

I artikel 2 fastställs det övergripande innehållet i GMES-programmet, som kommer att omfatta en tjänstekomponent, en rymdkomponent och en jordbaserad komponent.

I artikel 3 beskrivs omfattningen av GMES inledande drift, som bygger vidare på och kompletterar den verksamhet som finansieras inom rymdtemat i sjunde ramprogrammet och nationella insatser. Målen för de olika områdena anges i bilagan till förslaget. De åtgärder som anges i artikel 2 har fastställts enligt den modulbaserade metoden för genomförandet av GMES. Mot bakgrund av de kriterier som beskrivs i avsnitt 1.2 ovan bör GMES inledande drift (2011–2013) omfatta insatser på följande områden:

a) Katastrofhanteringstjänster.

b) Landövervakningstjänster.

c) Stöd till användarnas utnyttjande av tjänsterna.

d) Dataförsörjning.

e) GMES rymdkomponent.

Det faktum att den inledande driftsfasen startas tidigare för katastrofhanterings- och landövervakningstjänster än för andra GMES-tjänster betyder inte att EU inte kommer att bidra till att övriga tjänster (inklusive havs- och atmosfärsövervakningstjänster) tas i drift efter 2013. Beträffande perioden efter 2013 avser EU att se till att alla GMES-tjänster tillhandhålls på operativ basis.

I artikel 4 beskrivs hur GMES inledande drift ska organiseras. Kommissionen ska ansvara inte bara för sitt eget bidrag till GMES utan även för den övergripande samordningen av de insatser som görs av GMES-partnerna, dvs. medlemsstaterna, som ska vidta de åtgärder som krävs för ett effektivt genomförande av GMES-initiativet på nationell nivå. Som anges i meddelandet från 2008 måste den övergripande styrningen särskiljas från det tekniska genomförandet, som bör skötas främst av europeiska organ i samverkan med offentliga och privata aktörer, bland annat ESA och EU:s specialiserade organ[13]. ESA anförtros därför uppgiften att ansvara för det tekniska genomförandet av GMES rymdkomponent. I artikel 4 sägs också att kommissionen ska se till att GMES-programmet överensstämmer med kommissionens övriga politik.

I artikel 5 fastställs hur gemenskapens finansiering får ske.

Artikel 6 innehåller bestämmelser om tredjeländers deltagande i GMES-programmet. Med tanke på GMES globala karaktär är det ytterst viktigt att tredjeländer kan delta när avtal och förfaranden tillåter det. I artikel 7 om finansieringen fastställs den övergripande ramen för gemenskapens finansiering av GMES inledande drift. Anslag kommer att beviljas årligen i enlighet med budgetförordningen. Som när det gäller de europeiska GNSS-programmen bör tredjeländer och internationella organisationer kunna bidra finansiellt eller på annat sätt till programmen på grundval av lämpliga avtal.

I artikel 8 fastställs syftena med data- och informationspolicyn för de åtgärder som finansieras inom GMES-programmet. Huvudsyftet är att skapa fullständig och öppen tillgång till information[14], dock med förbehåll för eventuella begränsningar av säkerhetshänsyn för att garantera ett adekvat skydd av data och information.

Artikel 9 innehåller bestämmelser om regelbunden övervakning av de åtgärder som finansieras genom förordningen, i linje med tillämpliga gemenskapsbestämmelser och bästa praxis. En delrapport och en utvärderingsrapport kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet.

I artikel 10 behandlas genomförandeåtgärder. Närmare bestämmelser för genomförandet och de årliga arbetsprogrammen kommer att beslutas genom ett kommittéförfarande. Det årliga arbetsprogrammet kommer särskilt att innehålla en mer detaljerad beskrivning av verksamheten i linje med prioriteringarna för GMES. Den kommitté som inrättas genom artikel 11 i förslaget till förordning kommer att biträda kommissionen med genomförandet av GMES inledande drift, medan kommittén för sjunde ramprogrammet (kommittégrupperingen för rymdfrågor) även i fortsättningen kommer att biträda kommissionen när det gäller förvaltningen av medel från sjunde ramprogrammet.

I artikel 11 föreskrivs att en kommitté ska inrättas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[15].

I artikel 12 fastställs bestämmelser om skydd av gemenskapens finansiella intressen för att säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier.

3. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

Förslaget till förordning om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas har utarbetats på grundval av ett omfattande samråd och åtföljs av en konsekvensanalys. Under 2006 förstärkte kommissionen samrådet med berörda parter till att omfatta följande:

- Tematiska workshoppar med användare av de planerade tjänsterna.

- Inrättande av s.k. genomförandegrupper med representanter för användarna. Grupperna har utarbetat rekommendationer för tjänsternas omfattning och arkitektur samt planer för genomförandet, inklusive behovet av infrastruktur

- Samråd med nationella GMES-samordnare i det rådgivande GMES-rådet.

- Regelbundna bilaterala möten mellan Europeiska kommissionens GMES-byrå och berörda parter från till exempel näringslivet och regionerna.

- GMES-konferenser som anordnats av flera EU-ordförandeskap.

Samrådet med berörda parter visar att användarna inte kan förlita sig enbart till forskningsprojekt. De behöver data och information som är tillförlitliga, exakta och aktuella eller till och med, när det gäller katastrofhanteringstjänster, tillhandahålls akut. Samrådsparterna anser att följande krävs för att uppnå detta mål:

- Vidta de åtgärder som behövs för att utöka den budgetpost för förberedande åtgärder som infördes 2008 för att finansiera GMES-tjänsternas inledande drift.

- Fastställa verksamhetens omfattning på ett sätt som kompletterar nuvarande finansiering och program.

- Upprätta partnerskap för att garantera långsiktigt bärkraftiga operativa tjänster.

- Se till att tjänsternas specifikationer motsvarar användarnas behov (användarstyrt initiativ).

- Underlätta för mervärdesskapande tjänsteleverantörer att etablera sig på marknaden (inklusive små och medelstora företag), genom en öppen data- och informationspolicy.

Utöver grundscenariot (inga åtgärder) behandlas i konsekvensanalysen tre möjligheter för genomförandet av GMES inledande drift: i) endast den öppna samordningsmetoden, ii) lagstiftning och iii) gemenskapsfinansiering. Enligt konsekvensanalysen är gemenskapsfinansiering det bästa alternativet, eftersom det sannolikt är mer kostnadseffektivt även i jämförelse med det mest optimistiska scenariot för de övriga alternativen. Konsekvensanalysen visar att gemenskapsfinansiering ger god valuta för pengarna och skapar en långsiktig grundval för utveckling av kundanpassade tjänster i senare led.

4. SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET

Subsidiaritetsprincipen gäller utom där förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig.

När det gäller tjänster med europeisk (eller till och med global) täckning, särskilt europeiska marktäckestjänster, kan målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna eftersom data från de olika medlemsstaterna måste aggregeras på europeisk nivå. Andra jordobservationstjänster som behandlas i förslaget (exempelvis katastrofhanteringskartor och geografiskt mer begränsade tematiska landövervakningskartor) kan tillhandahållas bättre av gemenskapen av följande skäl: För det första skapas stordriftsfördelar genom en mer enhetlig och centraliserad förvaltning av data från sensorer i rymden och på jorden. För det andra skulle bristande samordning av jordobservationstjänster på nationell eller regional nivå leda till överlappning och göra det svårt eller till och med omöjligt att utöva tillsynen över EU:s miljölagstiftning utifrån tydliga och objektiva kriterier. Om den information som tas fram på nationell nivå inte är jämförbar har kommissionen ingen möjlighet att bedöma om miljölagstiftningen har genomförts på ett riktigt sätt i alla medlemsstater.

Förslaget följer proportionalitetsprincipen eftersom i) de operativa GMES-tjänsterna inom landövervakning och katastrofhantering inte ersätter befintliga tjänster utan kompletterar dem eller garanterar deras fortlevnad, och ii) tillhandahållandet av tjänster centraliseras på gemenskapsnivå bara när det är absolut nödvändigt.

5. VAL AV REGLERINGSFORM

Kommissionen föreslår att det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) inrättas genom en förordning, ett instrument med allmän tillämpning som är till alla delar bindande och direkt tillämpligt i alla medlemsstater. Skälet är att inte bara kommissionens utan även medlemsstaternas roll och ansvarsområden fastställs i den föreslagna grundrättsakten. En förordning är därför den regleringsform som bäst kan uppnå det eftersträvade målet.

6. BUDGETKONSEKVENSER

Den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget till förordning innehåller budgetanslag för GMES inledande drift. Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

2009/0070 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 157.3,

med beaktande av kommissionens förslag[16],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[17],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[18],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[19], och

av följande skäl:

(1) Vid sitt möte den 15–16 juni 2001 i Göteborg beslutade Europeiska rådet om en strategi för hållbar utveckling för att den ekonomiska politiken, socialpolitiken och miljöpolitiken ska förstärka varandra, och införde en miljödimension i Lissabonprocessen.

(2) I resolutionen om den europeiska rymdpolitiken av den 21 maj 2007[20], som antogs vid det fjärde gemensamma och samtidiga mötet mellan Europeiska unionens råd och Europeiska rymdorganisationens (ESA) råd på ministernivå (nedan kallat rymdrådet , inrättat i enlighet med artikel 8.1 i ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen[21]), framhöll rådet de faktiska och potentiella bidrag som rymdaktiviteterna innebär för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning genom att erbjuda teknik och tjänster för det framväxande europeiska kunskapssamhället och bidra till den europeiska sammanhållningen, och underströk att rymdfrågorna är betydelsefulla för strategin för hållbar utveckling.

(3) GMES – Global övervakning för miljö och säkerhet – är ett jordobservationsinitiativ som leds av Europeiska gemenskapen och som genomförs i partnerskap med medlemsstaterna. Syftet är att främja ett bättre utnyttjande av industrins potential när det gäller innovation, forskning och teknisk utveckling inom jordobservation och att tillhandahålla informationstjänster som ger tillgång till exakta miljö- och säkerhetsdata och -information under gemenskapens kontroll och är anpassade till behoven hos en rad olika användare, bland annat beslutsfattare på europeisk, nationell, regional och lokal nivå som utarbetar och genomför miljöpolitiken.

(4) För att uppnå syftet med GMES på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika GMES-partnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. GMES kommer att vara ett viktigt verktyg för att stödja den biologiska mångfalden, övervakning av ekosystemen samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

(5) GMES-tjänsterna behövs för att främja en kontinuerlig användning av informationskällorna inom den privata sektorn och därigenom underlätta innovation bland mervärdesskapande tjänsteleverantörer som ofta är små och medelstora företag.

(6) GMES omfattar både utvecklingsverksamhet och praktisk drift. Beträffande driften förespråkar rymdrådet i de riktlinjer som antogs vid dess tredje möte den 28 november 2005 ett genomförande i flera etapper på grundval av tydliga prioriteringar, med ett snabbspår för utveckling av tre typer av tjänster som avser katastrofhantering, landövervakning och havsövervakning.

(7) De första operativa tjänsterna inom katastrofhantering och landövervakning finansierades som förberedande åtgärder i enlighet med artikel 49.6 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[22] (nedan kallad budgetförordningen ).

(8) Utöver de utvecklingsinsatser som finansieras inom rymdtemat i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)[23] (nedan kallat sjunde ramprogrammet ) behövs gemenskapsinsatser under perioden 2011–2013 för att skapa kontinuitet med de förberedande åtgärderna och för att inrätta mer permanenta operativa tjänster på områden som har tillräcklig teknisk mognadsgrad och bevisad utvecklingspotential för tjänster i senare led, inbegripet katastrofhantering och landövervakning. Havs- och atmosfärsövervakningstjänster kommer att fortsätta att utvecklas parallellt med katastrofhanterings- och landövervakningstjänsterna med stöd av forsknings- och utvecklingsfinansiering via sjunde ramprogrammet, där också upprättande av föroperativ kapacitet före 2013 ingår.

(9) I meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet [24] redogör kommissionen för sin syn på GMES styrning och finansiering och förklarar att det tekniska genomförandet av GMES kommer att delegeras till specialiserade organ, inklusive – när det gäller GMES rymdkomponent – ESA, med tanke på den organisationens unika ställning och expertis.

(10) Operativa tjänster inom katastrofhantering och humanitära insatser är nödvändiga för att samordna gemenskapens och medlemsstaternas befintliga kapacitet för att förbättra beredskapen och för att kunna göra hjälpinsatser och bidra till återuppbyggnad efter katastrofer, som ofta även får negativa miljökonsekvenser. Eftersom klimatförändringarna kan leda till fler katastrofer kommer GMES att vara ett nödvändigt inslag i anpassningen till klimatförändringarna. GMES-tjänsterna bör därför tillhandahålla geospatial information till stöd för de olika aktörerna inom katastrofhantering och humanitära insatser.

(11) Landövervakningstjänster är viktiga för övervakning av den biologiska mångfalden och ekosystemen, anpassning till och begränsning av klimatförändringar samt förvaltning av en rad olika resurser och politikområden som oftast rör naturmiljön: jord, vatten, jordbruk, skog, energi och försörjning, bebyggda områden, fritidsområden, infrastruktur och transport. Operativa landövervakningstjänster, som utvecklats i samarbete med medlemsstaterna, tredjeländer i Europa, partner utanför Europa och FN, behövs både på europeisk och global nivå.

(12) Tillhandahållandet av de operativa tjänster som finansieras genom denna förordning kräver tillgång till data insamlade via rymdinfrastruktur och via flygburna, havs- och markbaserade resurser och övervakningsprogram (infrastruktur på jorden). Tillgången till sådana data bör därför säkerställas, och vid behov bör jordbaserad datainsamling som kompletterar gemenskapens verksamhet och nationell verksamhet stödjas. Det är särskilt viktigt när sådan datainsamling inte krävs enligt gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning. Varaktig tillgång till den infrastruktur som behövs på jorden och i rymden måste också säkerställas, inbegripet den rymdinfrastruktur som särskilt utvecklats för GMES inom ramen för ESA:s program för GMES rymdkomponent (GMES-satellituppdragen). Den inledande driftsfasen för de första GMES-satellitsystemen startar under 2011.

(13) Kommissionen bör säkra komplementariteten mellan GMES-relaterad forskning och utveckling inom sjunde ramprogrammet, gemenskapens bidrag till GMES inledande drift, GMES-partnernas insatser och befintliga strukturer som de europeiska datacentralerna.

(14) GMES inledande verksamhet bör genomföras på ett sätt som står i samklang med gemenskapens övriga relevanta politik, instrument och åtgärder, särskilt när det gäller konkurrenskraft och innovation, sammanhållning, forskning, transport och konkurrens, de europeiska GNSS-programmen och skydd av personuppgifter. GMES bör också stödja utvecklingen av infrastruktur för geografisk information i gemenskapen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (INSPIRE)[25]. GMES bör också komplettera det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS)[26] och gemenskapens verksamhet avseende katastrofhantering.

(15) I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i ramavtalen med kandidatländerna och möjliga kandidatländer finns bestämmelser om dessa länders deltagande i gemenskapens program. Andra tredjeländer och internationella organisationer bör ges möjlighet att delta genom slutande av avtal.

(16) För GMES-programmets inledande driftsfas bör en finansieringsram på 107 miljoner euro fastställas som särskild referens enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[27]. Tanken är att denna finansieringsram ska kompletteras med ett anslag på 43 miljoner euro från rymdtemat i sjunde ramprogrammet till forskningsinsatser i samband med GMES inledande drift.

(17) I enlighet med budgetförordningen ska medlemsstaterna, tredjeländer och internationella organisationer kunna bidra till programmen på grundval av lämpliga avtal.

(18) GMES-tjänsterna bör vara öppna och fullständigt tillgängliga. Det är nödvändigt för att främja användning och spridning av jordobservationsdata och -information enligt principerna för SEIS, INSPIRE och GEOSS, det globala systemet av jordobservationssystem.

(19) De åtgärder som finansieras genom denna förordning bör övervakas och utvärderas så att justeringar kan göras.

(20) De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[28].

(21) Kommissionen bör i synnerhet ha befogenhet att anpassa bilagan till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen . Dessa åtgärder måste, eftersom det rör sig om åtgärder med allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av förordningen, antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som föreskrivs i artikel 5 a i beslut 1999/468/EG.

(22) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att återkräva medel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[29], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[30] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[31].

(23) Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av GMES-programmet samt GMES inledande driftsfas, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom denna inledande driftsfas kommer att innefatta europeisk kapacitet och kräva ett samordnat tillhandahållande av tjänster i medlemsstaterna med samordning på gemenskapsnivå och det därför på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen, såsom den anges i samma artikel, går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

Genom denna förordning inrättas det europeiska jordobservationsprogrammet (nedan kallat GMES-programmet ) och fastställs bestämmelser för genomförandet av GMES inledande driftsfas.

Artikel 2 GMES-programmet

1. GMES-programmet ska bygga vidare på det forskningsarbete som utförts i enlighet med beslut nr 1982/2006/EG (nedan kallat sjunde ramprogrammet ) och Europeiska rymdorganisationens (ESA) program för GMES rymdkomponent.

2. I GMES-programmet ska följande ingå:

a) En tjänstekomponent som ger tillgång till information inom temaområdena

– landövervakning,

– katastrofhantering,

– säkerhet,

– övervakning av havsmiljön,

– atmosfärsövervakning, och

– anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

b) En rymdkomponent som ger varaktig tillgång till observationer från rymden för de temaområden som avses i led a.

c) En jordbaserad komponent som ger tillgång till observationer från flygburna, havs- och markbaserade installationer för de temaområden som avses i led a.

Artikel 3 GMES-programmets inledande driftsfas (2011–2013)

1. GMES inledande driftsfas ska pågå under perioden 2011–2013 och omfatta åtgärder på följande områden:

(1) Katastrofhanteringstjänster.

(2) Landövervakningstjänster.

(3) Stöd till användarnas utnyttjande av tjänsterna.

(4) Dataförsörjning, inbegripet stöd till jordbaserad datainsamling.

(5) GMES rymdkomponent.

2. De särskilda målen för de åtgärder som avses i punkt 1 fastställs i bilagan.

Kommissionen får anpassa bilagan till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Dessa åtgärder, som är avsedda att ändra icke väsentliga delar av förordningen, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.

Artikel 4 Organisation

1. Kommissionen ska ansvara för samordning mellan GMES-programmet och insatser på nationell nivå, gemenskapsnivå och internationell nivå.

2. Kommissionen ska förvalta de medel som anslås till åtgärderna i denna förordning i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (nedan kallad budgetförordningen ) och ska se till att GMES-programmet kompletterar och överensstämmer med gemenskapens övriga relevanta politik, instrument och åtgärder, särskilt när det gäller konkurrenskraft och innovation, sammanhållning, forskning, transport och konkurrens, de europeiska GNSS-programmen, skydd av personuppgifter, direktiv 2007/2/EG (INSPIRE), det gemensamma miljöinformationssystemet SEIS och gemenskapens verksamhet avseende katastrofhantering.

3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att genomföra GMES-initiativet i medlemsstaterna och för att utnyttja möjliga synergier med relevanta nationella initiativ, gemenskapsinitiativ och internationella initiativ.

Europeiska rymdorganisationen (ESA) ska anförtros uppgiften att genomföra GMES rymdkomponent, vid behov med hjälp av Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat).

Artikel 5Former för gemenskapens finansiering

1. Gemenskapsfinansieringen får ske särskilt på följande sätt:

(1) Bidragsavtal.

(2) Offentliga upphandlingsavtal.

Gemenskapens bidrag får ges exempelvis i form av ramavtal om partnerskap eller samfinansiering av drifts- eller verksamhetsbidrag. Driftsbidrag till organ som verkar för ändamål av allmänt europeiskt intresse får inte omfattas av bestämmelserna om gradvis sänkning i budgetförordningen. Beträffande bidrag ska maximal samfinansiering beslutas enligt förfarandet i artikel 11.3.

Artikel 6 Tredjeländers deltagande

Följande länder får delta i de åtgärder som avses i artikel 2.1:

(1) Efta-länder som är avtalsslutande parter i EES-avtalet, i enlighet med villkoren i det avtalet.

(2) Kandidatländerna och möjliga kandidatländer som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med ramavtalen eller protokoll till associeringsavtal om de allmänna principerna för dessa länders deltagande i gemenskapsprogram som ingås med de länderna.

(3) Schweiz, andra tredjeländer än de som avses i punkterna 1 och 2 samt internationella organisationer, i enlighet med avtal som slutits mellan Europeiska gemenskapen och sådana tredjeländer eller internationella organisationer på grundval av artikel 300 i EG-fördraget och där villkoren och detaljerade bestämmelser för deras deltagande ska fastställas.

Artikel 7 Finansiering

1. Finansieringsramen för tillämpningen av denna förordning fastställs härmed till 107 miljoner euro.

2. Anslagen ska beviljas årligen av budgetmyndigheten inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetramen.

3. Tredjeländer och internationella organisationer får tillhandahålla ytterligare finansiering av GMES-programmet.

Ytterligare anslag enligt första stycket ska behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen.

Artikel 8 GMES data- och informationspolicy

1. Data- och informationspolicyn för de åtgärder som finansieras inom GMES-programmet ska ha följande syften:

a) Främja användning och spridning av GMES information och data.

b) Skapa fullständig och öppen tillgång till information framställd genom GMES-tjänsterna och data insamlade genom GMES infrastruktur, med förbehåll för relevanta begränsningar av säkerhetsskäl.

c) Stärka jordobservationsmarknaderna i Europa, särskilt när det gäller tjänster i senare led, för att främja tillväxt och sysselsättning.

d) Bidra till varaktig tillgång till GMES data och information.

e) Stödja europeisk forskningsverksamhet.

2. Kommissionen ska uppnå syftena med GMES data- och informationspolicy för tjänstekomponenten, rymdkomponenten och den jordbaserade komponenten, särskilt genom att se till att de bidragsavtal, upphandlingsavtal och delegeringsavtal som sluts med leverantörer av GMES-tjänster, operatörer av GMES infrastruktur och dataförsörjare är i linje med de syften som anges i punkt 1.

Artikel 9 Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen ska övervaka och utvärdera genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 3.1.

2. Kommissionen ska överlämna en rapport med en delutvärdering till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén senast den 31 december 2012 samt en slutlig utvärderingsrapport.

Artikel 10 Genomförandeåtgärder

1. Kommissionens ska anta det årliga arbetsprogrammet i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen och artiklarna 90 och 166 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002[32] i enlighet med det förfarande som avses i artikel 11.3.

2. Finansieringsramen för GMES-programmet får också täcka utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet som direkt krävs för GMES-programmets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och publikationer samt alla övriga utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen kan tänkas anlita för GMES-programmets förvaltning.

Artikel 11 Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad GMES-kommittén ).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara två månader.

Artikel 12 Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt denna förordning, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de gemenskapsåtgärder som finansieras enligt denna förordning ska med sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 menas varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en bestämmelse i ett avtal som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget, genom en otillbörlig utgift.

3. Avtal som ingås inom ramen för denna förordning, inklusive avtal som ingås med deltagande tredjeländer och internationella organisationer, ska innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som ska utföras av kommissionen eller någon företrädare som utses av kommissionen, samt revision utförd av revisionsrätten, om så är nödvändigt på platsen.

Artikel 13 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Mål för GMES inledande drift (2011–2013)

De åtgärder som avses i artikel 2.1 ska ha följande mål:

(1) Beträffande katastrofhanteringstjänsterna, som grundar sig på befintlig verksamhet i Europa, ska jordobservationsdata och härledda produkter göras tillgängliga för aktörer inom katastrofhantering på internationell, europeisk, nationell och regional nivå för olika typer av katastrofer, till exempel meteorologiska risker (bl.a. stormar, bränder och översvämningar), geofysiska risker (bl.a. jordbävningar, tsunamier, vulkanutbrott och jordskred) samt humanitära katastrofer av olika slag. Eftersom klimatförändringarna kan leda till fler katastrofer är GMES katastrofhanteringstjänster nödvändiga för att stödja anpassningen till klimatförändringarna på detta område som en del av förebyggande verksamhet, beredskap, katastrofinsatser och återuppbyggnad i Europa.

(2) Beträffande landövervakningstjänsterna ska jordobservationsdata och härledda produkter göras tillgängliga för europeiska, nationella och regionala myndigheter som ansvarar för miljöövervakning när det gäller biologisk mångfald, jord, vatten, skog och nationella resurser samt det allmänna genomförandet av miljöpolitiken, insamling av geografisk information, jordbruk, energi, stadsplanering, infrastruktur och transport. Landövervakningstjänsterna ska omfatta övervakning av klimatförändringsvariabler.

(3) Stödet till användarnas utnyttjande av tjänsterna ska omfatta införande av tekniska gränssnitt anpassade till särskilda användarmiljöer, utbildning, kommunikation och utveckling av tjänster i senare led.

(4) Beträffande dataförsörjningen, inklusive stöd till jordbaserad datainsamling, ska jordobservationsdata från en rad olika europeiska uppdrag och andra slags infrastruktur, även jordbaserad sådan, samlas in och göras tillgängliga för att uppfylla målen för GMES, särskilt i fråga om katastrofhanterings- och landövervakningstjänster.

(5) Beträffande GMES inledande drift ska driften säkerställas för GMES rymdkomponent som består av rymdbaserad infrastruktur för jordobservation och har till uppgift att observera jordens olika delsystem (landytor, atmosfären och världshaven). Denna verksamhet ska baseras på befintlig eller planerad nationell och europeisk rymdinfrastruktur och rymdinfrastruktur som utvecklats inom programmet för GMES rymdkomponent.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande drift (2011–2013)

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde: Näringsliv

Verksamhet: Konkurrenskraft, industripolitik, innovation och företagsamhet

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd [f.d. B/A-poster]) – nummer och benämning

Ny budgetpost: 02.02.15

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten

2011–2013 för åtaganden och 2011–2016 för betalningar

3.3. Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ):

02.02.15.XX | Oblig. utg. | Diff.[33] | JA | JA | JA | 1a |

02.01.04.05 | Oblig. utg./icke oblig. utg. | Diff. | JA | JA | JA | 1a |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personal totalt | 18 | 22 | 24 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

GMES är ett jordobservationsinitiativ enligt beskrivningen i kapitel 1 i motiveringen. Det bygger både på rymdbaserade resurser (satelliter) och icke rymdbaserade resurser (flygburna, havs- och markbaserade installationer). Data som samlas in via satelliter och jordbaserad infrastruktur behandlas i syfte att tillhandahålla informationstjänster för land-, havs- och atmosfärsövervakning, katastrofhantering, säkerhet samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

GMES samfinansieras för närvarande på europeisk, mellanstatlig och nationell nivå på grundval av partnerskap mellan olika aktörer. Med undantag av ett begränsat särskilt bidrag till driften av en katastrofhanterings- och landövervakningstjänst som finansierats som en förberedande åtgärd[38] samfinansieras för närvarande i synnerhet forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sjunde ramprogrammet för forskning.

Under perioden 2011–2013 måste de tillgängliga medlen inom sjunde ramprogrammet kompletteras för att tillgodose följande behov: För det första ska de inledande operativa GMES-tjänsterna erbjudas i större skala för att bana väg för ett fullt utbyggt GMES-program från och med nästa fleråriga budgetram (fr.o.m. 2014). För det andra har vissa projekt som rör föroperativa tjänster som finansieras inom sjunde ramprogrammet, särskilt katastrofhanterings- och landövervakningstjänster, blivit tillräckligt mogna för att man ska kunna övergå till operativa tjänster (som inte längre bedrivs på forskningsbasis) redan innan nästa fleråriga budgetram träder i kraft.

Katastrofhanteringskartor bör finnas att tillgå på operativ basis så snart som möjligt för att medlemsstaternas civilskyddsmyndigheter ska kunna vidta effektivare åtgärder vid katastrofer och främja ett närmare samarbete mellan länder som berörs av samma katastrof. Om civilskyddstjänster kan tillhandahållas på ett effektivt sätt får detta en inte alls obetydlig ekonomisk effekt, eftersom det kan vara av stor betydelse inte bara för enskilda människors säkerhet utan även för att bevara viktig ekonomisk infrastruktur.

Landövervakningstjänster kommer att hjälpa beslutsfattare (och miljöorgan) att utforma, genomföra och övervaka åtgärder som rör markanvändning, förändringar av marktäcket och stadsplanering.

Katastrofhanterings- och landövervakningstjänster är beroende av kompletterande verksamhet, t.ex. dataförsörjning. De data som anskaffas för tjänsterna bör kunna återanvändas och vidareutvecklas av användarna, t.ex. genom inköp av licenser för flera användare inom de ramar som budgeten medger. Dessutom måste den infrastruktur som behövs för datainsamlingen skötas.

Detta förslag inriktas på offentliga och privata organisationer och företag som erbjuder jordobservationsrelaterade tjänster.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansieringsinstrument – eventuella synergieffekter

Enligt vad som framgår av motiveringen är gemenskapsfinansiering det lämpligaste åtgärden för att tillgodose dessa behov.

När det gäller de produkter som täcker hela Europa kan medlemsstaterna inte i tillräcklig utsträckning uppnå målen för den föreslagna åtgärden, eftersom de olika medlemsstaternas bidrag måste aggregeras på europeisk nivå. Andra tjänster (t.ex. katastrofhanteringskartor eller tematiska landövervakningskartor som är mer geografiskt begränsade) kan tillhandahållas bättre av gemenskapen av följande skäl: För det första kommer en mer enhetlig och centraliserad hantering av data från sensorer i rymden eller på jorden att skapa stordriftsfördelar. För det andra skulle jordobservationstjänster som inte samordnas mellan de olika medlemsstaterna leda till överlappning och göra det svårt eller till och med omöjligt att utöva tillsyn över EU:s miljölagstiftning utifrån tydliga och objektiva kriterier.

Genom att man ser till att fler potentiella användare i större utsträckning kan utnyttja dessa tjänster i hela EU kan gemenskapen också bidra till en maximering av tjänsternas mervärde och till utnyttjandet av alla ekonomiska och sociala fördelar av en betydande utveckling av marknaderna i senare led, vilket också innebär att det skapas nya arbetstillfällen och nya innovativa tjänster inom den privata sektorn.

Det finns för närvarande inga andra finansieringsinstrument som särskilt inriktas på de behov som behandlas i detta förslag. Kopplingar kommer dock att finnas mellan åtgärderna för genomförandet av detta program och forskning på dessa områden som finansieras genom gemenskapens ramprogram. Sådana kopplingar är i allra högsta grad önskvärda, eftersom de visar på en lyckosam övergång mellan forskningsfasen och infasningen i den operativa fasen, som kan beviljas stöd från detta program.

Kommissionen kommer att se till GMES-initiativet kompletterar och ligger i linje med annan gemenskapspolitik, särskilt politik som rör konkurrens, transport, det europeiska GNSS-programmet, skydd av personuppgifter, sammanhållningspolitik[39], INSPIRE och SEIS. GMES bör dessutom vara ett redskap för samarbete när det gäller utvecklingsfrågor, humanitärt bistånd och katastrofsituationer i världen, särskilt i Afrika.

GMES-tjänsterna anses vara viktiga inte bara därför att de mer direkta användarna är beslutsfattare, utan även därför att de stimulerar innovation och tillväxt av tjänster i senare led. GMES ligger därför helt i linje med Lissabonstrategin.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Förslaget berör gemenskapens politik på områdena konkurrenskraft, näringsliv, innovation och entreprenörskap och har följande mål:

1. Att ta i drift de inledande operativa GMES-tjänsterna, anpassade till behoven hos användarna, inklusive beslutsfattare inom den offentliga sektorn och enskilda medborgare.

2. Att bidra till den långsiktigt bärkraftiga observationsinfrastruktur som behövs för GMES-tjänsterna.

3. Att skapa möjligheter för den privata sektorn att i högre grad utnyttja informationskällor och därmed underlätta innovation hos tjänsteleverantörer som tillför ett mervärde.

Det är främst utvecklingen av jordobservationsbaserade tjänster som är av betydelse för ökad konkurrenskraft och innovation i näringslivet inom detta område och marknaderna i senare led. Om jordobservationstjänster ska kunna tillhandahållas även på längre sikt krävs också fortsatta offentliga insatser. Orsaken till detta är inte bara att marknaden inte kan tillgodose olika behov inom den offentliga sektorn, utan också att marknaden i senare led fortfarande är omogen och i hög grad beroende av offentlig finansiering. Utvecklingen på denna marknad har dessutom hittills i stor utsträckning hindrats på grund av osäkerhet om bastjänsterna och de data de bygger på är ekonomiskt överkomliga och kan vara tillgängliga på längre sikt. Om man kan uppnå de särskilda mål som beskrivs ovan kommer detta att leda till ökad tillväxt och ge nya arbetstillfällen i en innovativ sektor, dvs. på marknaden i senare led som främst består och små och medelstora företag. Tjänsterna kommer att underlätta tillgången till viktig information som krävs för att utforma såväl lokal som regional politik på sådana områden som jordbruk, skogsbruk och vattenresursförvaltning. De skulle t.ex. kunna bidra till att förbättra utformningen och underhållet av vägnätet. Till slut kommer detta också att leda till en bättre bedömning av klimatförändringarna.

Katastrofhanteringstjänsterna förväntas leda till effektivare civilskyddsinsatser, vilket bidrar till att minska dödsfallen och inskränka skadorna på viktig ekonomisk infrastruktur. Detta kan uppnås genom bättre prognoser i områden som är utsätts för miljörisker, snabbare tillgång till tillförlitligare kartläggningstjänster vid katastrofer och bättre krishantering efter katastrofer. De operativa målen, produkterna och resultaten med tillhörande indikatorer sammanfattas i tabellen nedan.

1. Tillhandahålla katastrofhanteringstjänster | 1.1. Europeisk kartläggningstjänst för katastrofhantering | Kartläggning som på begäran aktiveras på europeisk nivå | Bättre och snabbare tillgång till kartor | Efterfrågan tillgodosedd inom budgetramarna | Snabbare och tillförlitligare tillgång till data och information som tagits fram genom åtgärden | Kundtillfredsställelse |

1.2. Integration av produkter för katastrofhantering | Särskild kartläggning som aktiveras på begäran | Ökad tillgång till särskilda regionala kartläggningstjänster |

2. Tillhandahålla landövervakningstjänster | 2.1. Periodisk kartläggning av marktäcket | EU-omfattande och specifika tjänster för kartläggning av marktäcket | Ökad tillgång till kartläggningstjänster Kontinuerligt dataflöde | Efterfrågan tillgodosedd inom budgetramarna |

2.2. Dynamisk landövervakning | Viktiga klimatvariabler tas fram dagligen |

3. Stödja användarnas utnyttjande av tjänsterna | 3. Stöd till användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna | Kompletterande åtgärder (t.ex. gränssnitt och utbildning) som stimulerar användarna att utnyttja informationen | Tekniska gränssnitt på plats och användare som känner till tjänsterna | Bättre kunskaper hos användarna och ökat utnyttjande av tjänsterna |

4. Ge finansiellt stöd till GMES rymdkomponent | 4. Rutinoperationer för GMES satellitsystem 1A, 2A och 3A[40] och dataåtkomstrelaterade operationer för jordbaserade installationer | Bidrag till stöd för GMES satellitoperationer | Rutinoperationer för de tre GMES-satelliterna | Inga driftstopp | Rutinoperationer under hela den tid åtgärder genomförs |

5.4. Metod för genomförandet (preliminärt)

Ange den eller de metoder[41] som valts för att genomföra åtgärden.

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

X Indirekt genom delegering till

( genomförandeorgan

X sådana av gemenskapen inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

X nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts myndighetsuppgifter

X Internationella organisationer

Delad eller centraliserad förvaltning

Tillsammans med medlemsstaterna

Tillsammans med tredjeländer

X Gemensam förvaltning med internationella organisationer (Europeiska rymdorganisationen – ESA)

De olika åtgärderna kommer att genomföras direkt av kommissionen med hjälp av

- bidrag som beviljas efter en öppen ansökningsomgång,

- bidrag som beviljas bestämda bidragsmottagare som anges i det årliga arbetsprogrammet,

- upphandlingsförfaranden.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Ett övervakningssystem kommer att införas för att garantera att produkterna håller högsta möjliga kvalitet och att resurserna används så effektivt som möjligt. Övervakningen kommer att löpa under hela programmets giltighetstid. Den kommer att grundas på återkoppling om programmet från användare och bidragsmottagare inom institutioner, inklusive översyn och insamling av data med hjälp av riktade undersökningar.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsbedömning

En utvidgad konsekvensanalys som uppfyller kraven på en utvärdering på förhand har utförts. Efter en jämförelse av alternativen valdes ett alternativ, varefter dess konsekvenser, risker, antaganden och kostnadseffektivitet bedömdes. Detta förslag ligger helt i linje med slutsatserna av bedömningen.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av liknande åtgärder)

Detta förslag bygger på erfarenheter under utvecklingen av GMES som forskningsinitiativ under de senaste tio åren. Av dessa erfarenheter framgår dels att forskning även i framtiden behöver finansieras för den fortsatta utvecklingen av GMES, dels att det har blivit nödvändigt att stödja vissa viktiga jordobservationstjänster för att man ska kunna dra full nytta av de investeringar som gjorts och för att tillgodose ovannämnda behov.

6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar

Arton månader efter programmets start kommer det att göras en extern delutvärdering av de uppnådda resultaten och de kvalitativa aspekterna på programmets genomförande. Två år efter det att programmet har avslutats kommer en extern utvärdering av programmets resultat och effekter att göras.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Den administrativa uppföljningen av avtalen och bidragen med tillhörande betalningar kommer att skötas av centrala kommissionsavdelningar och/eller kommissionens delegationer i berörda länder.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas de olika typerna av utgifter (bidragsberättigande), bokföringen (faktiska kostnader) samt kontrollen av bestyrkande handlingar och relevant dokumentation.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och produktbeteckning | Typ av produkt | Genomsnittliga kostnader | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

2011 | 2012 | 2013 | År n + 3 | År n + 4 | År n + 5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[42] (XX 01 01) | A*/AD | 11 | 12 | 12 |

B*, C*/AST | 6 | 8 | 9 |

Personal som finansieras[43] genom art. XX 01 02 | 1 | 2 | 3 |

Övrig personal[44] som finansieras genom art. XX 01 04/05 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT | 18 | 22 | 24 |

GD Näringsliv kommer att sträva efter att rationalisera sin organisation genom att söka ökade synergieffekter och se över sin personalsituation mot bakgrund av de rådande förhållandena och särskilt mot bakgrund av kommissionens pågående översyn av personalsituationen. Genom att undersöka dessa möjligheter förväntas man att hitta tillräckligt många möjligheter till interna omfördelningar för att täcka den största delen av personalbehovet för detta initiativ. Om det totala personalbehovet inte kan fastställas i detta skede kommer berörda generaldirektorat att ta upp en begäran avseende det återstående personalbehovet i sina respektive årliga politiska strategier.

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärder för med sig

- Strategiansvariga handläggare (tjänstemän/nationella experter) med ansvar för strategisk programutformning och övergripande samordning.

- Programhandläggare (AD) med ansvar för genomförande, övervakning och utvärdering av programmet.

- Biträdande programhandläggare (AST) med ansvar för assistans till programhandläggare.

- Ekonomi- och avtalshandläggare (AST/kontraktsanställda) med ansvar för bidrags- och avtalshantering.

- Administrativa assistenter (AST) med ansvar för administrativt stöd och sekretariatstjänster.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

X Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom det förvaltande generaldirektoratet (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

Behovet av personal och administrativa resurser kommer att täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det förvaltande generaldirektoratet.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2011 | 2012 | 2013 | År n + 3 | År n + 4 och följande budgetår | TOTALT |

1. Tekniskt och administrativt stöd (med tillhörande personalkostnader) |

Genomförandeorgan[45] |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt[46] | 1 | 2 | 2 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 1 | 2 | 2 |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2011 | 2012 | 2013 | År n + 3 | År n + 4 | År n + 5 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 2,1 | 2,4 | 2,6 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetpost) | 0,06 | 0,14 | 0,2 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 2,1 | 2,5 | 2,8 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1.

122 000 euro/tjänsteman och år

73 000 euro/nationell expert och år

64 000 euro/kontraktsanställd och år

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02

2011 – 1 kontraktsanställd

2012 – 1 kontraktsanställd + 1 nationell expert

2013 – 2 kontraktsanställda + 1 nationell expert

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2011 | 2012 | 2013 | År n + 3 | År n + 4 | År n + 5 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,023 | 0,025 | 0,030 | 0,078 |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | 0,208 | 0,208 | 0,208 | 0,624 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[47] | 0,139 | 0,139 | 0,139 | 0,417 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2. Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | 0,350 | 0,352 | 0,357 | 1,059 |

3. Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera och ange budgetpost) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,350 | 0,352 | 0,357 | 1,059 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Högst 20 tjänsteresor (två dagar) per år till en genomsnittlig dagskostnad av 750 euro vardera = 30 000 euro.

Sex möten (två dagar) med i genomsnitt 30 deltagare till ett belopp om 1 044 euro (860 euro för resa + 92 euro/dag * 2 dagar) = 187 920 euro.

Tre kommittémöten till en kostnad av 860 euro/deltagare * 54 deltagare (per år) = 139 320 euro.

8.2.7. Genomförande – personalresurser

För att beräkna de personalresurser som behövs för denna åtgärd har följande analyser gjorts:

- Fastställande av genomförandemekanismerna för att förverkliga de olika produkterna.

- Fastställande av de övergripande huvuduppgifter som krävs genom dessa mekanismer.

- Fastställande av hur många gånger uppgifter repeteras under den tid som åtgärden genomförs.

- Uppskattning av personalbehovet i heltidsekvivalenter för varje uppgift per år.

Kort beskrivning av genomförandemekanismer

Operativa mål | Produkt | Genomförandemekanismer |

1. Tillhandahålla katastrofhanteringstjänster | 1.1. Europeisk kartläggningstjänst för katastrofhantering | Upphandling för införande av snabba kartläggningstjänster på begäran; annan kartläggning på begäran i olika åtgärdsfaser; referenskartor; validering och kontroll av kartor; funktioner som rör lagring, sammankoppling och spridning av data. Handläggning av upphandlingen. Uppföljning av tjänsterna. Samordning av andra relevanta tjänsteleverantörer. |

1.2. Integration av produkter för katastrofhantering | Ansökningsomgång riktad till relevanta organ på detta område avseende särskild information för slutanvändare på regional nivå på grundval av data som tillhandahålls på EU-nivå. Handläggning av ansökningsomgången. Uppföljning av genomförandet av bidragen. Nödvändig samordning mellan olika organisationer på civilskyddsområdet. |

2. Tillhandahålla landövervakningstjänster | 2.1. Periodisk kartläggning av marktäcket | Åtgärder på EU-nivå: Upphandling för införande av följande tjänster på europeisk nivå: bildförbehandling; tillgång till referensdata; multipla landtäckesprodukter och produkter som avser förändringar av landtäcket; validering och kontroll av kartor; funktioner som rör lagring, sammankoppling och spridning av data. Handläggning av upphandlingen. Uppföljning av tjänsterna. Samordning av andra relevanta tjänsteleverantörer. Åtgärder på regional nivå: Ansökningsomgång riktad till relevanta organ på detta område i syfte att härleda europeiska produkter genom att sammanställa befintliga inventeringar i medlemsstaterna med hjälp av en gemensam målinriktad modell. Uppföljning av genomförandet av bidragen. Nödvändig samordning mellan relevanta organisationer. |

2.2. Dynamisk landövervakning | Upphandling för införande av en tjänst för daglig framtagning av geofysiska miljöparametrar i realtid på global nivå. Handläggning av upphandlingen. Uppföljning av tjänsterna. Samordning av andra relevanta tjänsteleverantörer. |

3. Stödja användarnas utnyttjande av tjänsterna | 3. Stöd till användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna | Upphandling av en tjänst som ska stimulera slutanvändarna att utnyttja data och information och koppla GMES-tjänsterna till användarnas specifika miljö och informationsflöde. Handläggning av upphandlingen. Uppföljning av tjänsterna. Samordning av andra relevanta tjänsteleverantörer. |

4. och 5. Ge finansiellt stöd till GMES rymdkomponent och till dataförsörjning | 4. Rutinoperationer för GMES satellitsystem 1A, 2A och 3A[1], dataåtkomstrelaterade operationer för jordbaserade installationer samt avtal om dataförsörjning med dataägarna. | Finansiering av ESA-verksamhet, eventuellt med gemensam förvaltning. Handläggning av avtal om gemensam förvaltning. Upphandling av data från jordbaserade installationer och handläggning av upphandlingen. Uppföljning av relevant verksamhet. |

Personalbehov per produkt och uppgift

1.1. Europeisk kartläggnings-tjänst för katastrofhantering | a) Utformning av upphandling, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 1 | 1 |

b) Uppföljning av upphandlade kartläggningstjänster | 2 | 0,5 | 0,5 |

c) Samordning av de europeiska kartläggningstjänsterna | 3 | 0,25 | 0,5 | 1 |

d) Ekonomisk förvaltning och administrativ uppföljning av verksamheten | 3 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

Totalt 1.1: | 1,75 | 1,5 | 2 |

1.2. Integration av produkter för katastrofhantering | a) Bidrag – Utformning av ansökningsomgång, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 3 | 0,75 | 0,5 | 0,5 |

b) Uppföljning av bidrag för särskilda kartläggningstjänster | 15 | 0,25 | 1 | 1 |

c) Samordning på europeisk nivå av relevanta aktörer | 3 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

d) Ekonomisk förvaltning och administrativ uppföljning av verksamheten | 15 | 1 | 1,5 | 1,5 |

Totalt 1.2: | 2,5 | 3,5 | 3,5 |

Totalt – mål 1: | 4,25 | 5 | 5,5 |

2.1. Periodisk kartläggning av marktäcket | a) Utformning av upphandling, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 3 | 1 |

b) Uppföljning av upphandlade tjänster | 9 | 0,5 | 1 | 2 |

c) Bidrag – Utformning av ansökningsomgång, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 3 | 0,25 | 0,5 | 0,5 |

d) Uppföljning av bidrag | 9 | 0 | 0,5 | 0,5 |

e) Samordning på europeisk nivå av relevanta aktörer | 3 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

f) Ekonomisk förvaltning och administrativ uppföljning av upphandling och bidrag för verksamheten | 18 | 1,5 | 2,5 | 3 |

Totalt 2.1: | 3,75 | 5 | 6,5 |

2.2. Dynamisk landövervakning | a) Utformning av upphandling, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 1 | 0,75 |

b) Uppföljning av upphandlade tjänster | 2 | 0,25 | 0,5 | 0,5 |

c) Spridning och kompletterande tjänster | 3 | 0,75 | 0,75 |

d) Ekonomisk förvaltning och administrativ uppföljning av verksamheten | 3 | 0,75 | 0,75 | 0,75 |

Totalt 2.2: | 1,75 | 2 | 2 |

Totalt – mål 2: | 5,5 | 7 | 8,5 |

3. Utnyttjande av operativa tjänster | a) Utformning av upphandling, offentliggörande, utvärdering och avtalsskrivning | 1 | 1 |

b) Uppföljning av upphandlade tjänster | 2 | 0,5 | 0,5 |

c) Samordning | 2 | 0,5 | 0,5 |

d) Ekonomisk förvaltning och administrativ uppföljning av verksamheten | 2 | 0,25 | 0,5 | 0,5 |

Totalt – mål 3: | 1,25 | 1,5 | 1,5 |

4. och 5. GMES rymdoperationer och dataförsörjning | a) Utformning av avtal om gemensam förvaltning med ESA | 1 | 1 |

b) Praktisk uppföljning av avtalet | 3 | 1 | 1 |

c) Nationell samordning och samordning i medlemsstaterna | 3 | 0,5 | 0,5 |

d) Administrativ och ekonomisk uppföljning av avtalet | 3 | 0,5 | 0,5 |

Totalt – mål 4 och 5 | 1 | 2 | 2 |

Ledning, expertrådgivning och allmänna omkostnader | a) Ledning – enhetschef | 3 | 1 | 1 | 1 |

b) Ekonomisk samordning | 3 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

c) Juridisk rådgivare | 3 | 0,5 | 1 | 1 |

d) Rymdspecialist | 3 | 1 | 1 | 1 |

e) Användargränssnitt – kontaktperson | 3 | 1 | 1 | 1 |

f) Sekretariat | 3 | 2 | 2 | 2 |

Totalt – allmänna omkostnader | 6 | 6,5 | 6,5 |

Totalt – personalbehov | 18 | 22 | 24 |

[1] Se meddelandet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet , KOM(2008) 748, 12.11.2008 (nedan kallat meddelandet från 2008 ).

[2] Inom sjätte ramprogrammet avsattes 100 miljoner euro i EU-medel till GMES-projekt, medan ESA investerade 100 miljoner euro i projekt som gällde GMES-tjänster. Inom rymdtemat i det särskilda programmet Samarbete i sjunde ramprogrammet kommer EU att ställa 430 miljoner euro till förfogande för projekt som rör GMES-tjänster och dataförsörjning för dessa tjänster under perioden 2007–2013. Ytterligare 624 miljoner euro från rymdtemat i sjunde ramprogrammet kommer att avsättas till att utveckla ESA:s program för GMES rymdkomponent, som med medlen från ESA:s medlemsländer har en total budget på sammanlagt 2 246 miljoner euro (under 2008 års ekonomiska förhållanden).

[3] Ett särskilt problem är att politiska beslutsfattare i Europa idag inte har tillgång till information som håller tillräckligt hög kvalitet och är aggregerad på europeisk eller global nivå.

[4] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

[5] KOM(2005) 565, 10.11.2005.

[6] I linje med artikel 49.6 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

[7] KOM(2006) 231, 22.9.2006.

[8] Århuskonventionen av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor ger alla rätt att få tillgång till den miljöinformation som offentliga myndigheter har (”tillgång till miljöinformation”) för att kunna delta i beslutsfattandet i miljöfrågor och se över förfaranden i syfte att ompröva offentliga beslut som fattats i strid mot dessa två rättigheter eller miljölagstiftningen i allmänhet (”tillgång till rättslig prövning”).

[9] Se även avsnitt 1.4.

[10] Bland befintliga satellituppdrag som kommer att tillhandahålla data för GMES ingår Spot, TerraSAR-X, EUMETSAT-satelliterna, CosmoSkymed, DMC Deimos, Ikonos, GeoEye, Quickbird och ENVISAT.

[11] ESA utvecklar nu fem GMES-satellituppdrag inom sitt program för GMES rymdkomponent.

[12] EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

[13] Här ingår Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska unionens satellitcentrum, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex).

[14] Som framgår av meddelandet från 2008 kommer kommissionen att fortsätta att undersöka om utveckling av marknadsmöjligheter och kostnadsbaserade användaravgifter så småningom kan göra det möjligt att minska andelen offentliga investeringar efter 2014.

[15] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[16] EUT C […], […], s. […].

[17] EUT C […], […], s. […].

[18] EUT C […], […], s. […].

[19] EUT C […], […], s. […].

[20] EUT C 136, 20.6.2007, s. 1.

[21] EUT L 261, 6.8.2004, s. 64.

[22] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[23] EUT L 400, 30.12.2006, s 1.

[24] KOM(2008) 748, 12.11.2008.

[25] EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

[26] KOM(2008) 46 slutlig.

[27] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[28] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[29] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[30] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[31] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[32] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[33] Differentierade anslag.

[34] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[35] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[36] Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[37] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[38] I enlighet med artikel 49.6 b i budgetförordningen.

[39] I avsnitt 1.1.2 i gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen för perioden 2007–2013 understryks behovet av att stärka kopplingarna mellan miljöskydd och tillväxt, där också en särskild hänvisning görs till GMES.

[40] GMES-satelliterna är de satellituppdrag som har utvecklats genom ESA:s program med samfinansiering från EU.

[41] Vid fler än en metod lämna kompletterande uppgifter i avsnittet ”Anmärkningar” i denna punkt.

[42] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[43] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[44] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[45] Hänvisa till den särskilda finansieringsöversikt som gäller för det berörda genomförandeorganet.

[46] Tekniskt och administrativt stöd för samordning av bidrag i medlemsstaterna avseende aktivitet 1 och landövervakning.

[47] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.

52009PC0223