5.8.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 212/60

A.

De mänskliga rättigheterna och skyddet av dessa förutsätter ett erkännande av människans värdighet. Det erinras i detta sammanhang om att det i ingressen i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna står att ”erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen”.

B.

Rättvisa, frihet, demokrati och rättsordning förutsätter ett verkligt erkännande av människans värdighet, och detta erkännande utgör grunden för alla mänskliga rättigheter.

C.

Rådets och kommissionens tionde årsrapport om de mänskliga rättigheterna (2008) ger en allmän översikt över det arbete som EU:s institutioner utför i fråga om de mänskliga rättigheterna inom och utanför Europeiska unionen.

D.

I denna resolution granskas, utvärderas och framförs konstruktiv kritik i särskilda fall när det gäller kommissionens, rådets och parlamentets arbete för de mänskliga rättigheterna.

E.

Europeiska unionens interna människorättsliga arbete har en direkt inverkan på EU:s trovärdighet och förmåga att föra en effektiv extern människorättspolitik.

F.

Det krävs insatser för att ännu större vikt ska läggas vid respekten för grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt politiska rättigheter, i förhandlingarna och genomförandet av bilaterala och regionala handelsavtal, även de som ingås med viktiga handelspartner.

G.

Klausulen om mänskliga rättigheter måste respekteras i de avtal som undertecknas av EU och dess partner i tredjeländer.

H.

Politik som främjar mänskliga rättigheter är fortsatt hotad i olika delar av världen, eftersom människorättskränkningar oundvikligen går hand i hand med att de som gör sig skyldiga till dessa kränkningar försöker minska effekterna av den människorättsfrämjande politiken, särskilt i länder där människorättskränkningarna är avgörande för att en odemokratisk regering ska kunna behålla makten.

1.

Europaparlamentet anser att EU måste komma fram till en enhetlig och konsekvent politik för att upprätthålla och främja mänskliga rättigheter i hela världen, och betonar behovet av att en sådan politik bedrivs mer effektivt.

2.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att en förutsättning för ett mer effektivt främjande av de mänskliga rättigheterna är att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) stärks och att främjandet av mänskliga rättigheter i EU:s dialoger och institutionella förbindelser med alla länder i världen alltid måste ses som ett av de viktigaste målen för Gusp, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.

3.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att öka sina ansträngningar för att förbättra Europeiska unionens förmåga att snabbt reagera på brott mot mänskliga rättigheter i tredjeländer. Parlamentet betonar den viktiga roll som EU spelar när det gäller mänskliga rättigheter i världen i dag och de ökande förväntningarna i detta avseende. Parlamentet kräver ett gemensamt åtagande för att främja respekten för mänskliga rättigheter både i EU:s utrikespolitik och i politiken inom EU:s gränser.

4.

Europaparlamentet begär att högsta möjliga vaksamhet upprätthålls beträffande klausulen om de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionens avtal med tredjeländer, och att klausulen införlivas systematiskt i kommande avtal. Parlamentet påminner om att klausulen om de mänskliga rättigheterna är en väsentlig del av avtalet och därför bör omfatta samtliga avtalsbestämmelser. Parlamentet upprepar sitt krav på att klausulen systematiskt åtföljs av en verklig verkställighetsmekanism.

5.

Europaparlamentet understryker den vikt som EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter har för analysen och utvärderingen av Europeiska unionens politik beträffande mänskliga rättigheter och erkänner den viktiga roll som EU-institutionernas insatser på detta område spelar.

6.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att mer och bättre information bör tillhandahållas för en bedömning av de politiska åtgärderna och att förslag till instrument och riktlinjer bör läggas fram för att förbättra den allmänna strategin, undanröja eventuella motsägelser och anpassa de politiska prioriteringarna land för land, så att en landstrategi om mänskliga rättigheter, eller åtminstone ett människorättskapitel i landstrategidokumenten kan antas. Parlamentet upprepar sitt krav på en regelbunden bedömning av användningen av och resultaten från Europeiska unionens politik, instrument och initiativ om mänskliga rättigheter i tredjeländer och uppmanar rådet och kommissionen att utveckla särskilda, kvantifierbara indikatorer och riktmärken för att mäta hur effektiv denna politik är.

7.

Europaparlamentet välkomnar rådets och kommissionens offentliggörande av rapporten för 2008, vid det möte i parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter som hölls den 4 november 2008 och som sammanföll med 60-årsjubileet för FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948. Parlamentet välkomnar också att rapporten lades fram vid plenarsammanträdet samma dag som det årliga Sacharovpriset för tankefrihet utdelades till Hu Jia från Kina.

8.

Europaparlamentet uppmanar återigen rådet och kommissionen att identifiera de ”länder som ger upphov till särskild oro”, där det är extra svårt att främja mänskliga rättigheter, och länder där de mänskliga rättigheterna kränks, och att i detta syfte ta fram kriterier för att utvärdera länder med hänvisning till hur de sköter sig på människorättsområdet för att på så sätt kunna göra särskilda politiska prioriteringar.

9.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att öka sina ansträngningar för att sprida årsrapporten om de mänskliga rättigheterna och göra den tillgänglig för en så bred publik som möjligt. Parlamentet begär också att offentliga informationskampanjer genomförs för att göra EU:s roll på detta område mer synlig.

10.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra återkommande undersökningar för att analysera effekterna av och kunskapen om EU:s insatser för de mänskliga rättigheterna i samhället.

11.

Europaparlamentet anser att rapporten visar att EU, trots att utredningar pågår inom olika medlemsstater, ännu inte har genomfört någon utvärdering av medlemsstaternas åtgärder i samband med Förenta staternas politik för terrorismbekämpning under president George W Bushs regeringstid.

12.

I enlighet med den resolution som enhälligt antogs av den peruanska kongressen i april 2008 uppmanar Europaparlamentet rådet att införa Movimiento Revolucionario Túpac Amaru (MRTA) på EU:s lista över terroristorganisationer.

13.

Europaparlamentet påpekar att invandringspolitiken enligt stora delar av världsopinionen innebär en utmaning för trovärdigheten hos EU:s utåtriktade insatser för mänskliga rättigheter.

14.

Europaparlamentet anser att en kvantitativ och kvalitativ förbättring av rådets sekretariat för mänskliga rättigheter skulle göra det möjligt för Europeiska unionen att stärka sin profil ytterligare för att främja och säkerställa respekt för mänskliga rättigheter i sin externa politik. Parlamentet förväntar sig att en framtida utnämning av en hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, som även skulle vara vice ordförande för kommissionen, avsevärt kommer att förbättra Europeiska unionens sammanhållning och effektivitet om Lissabonfördraget träder i kraft.

15.

Med tanke på betydelsen av människorättsfrågor i konflikter och situationer efter konflikter anser Europaparlamentet att samtliga EU:s särskilda representanter i framtiden bör ha ett mandat som uttryckligen nämner främjandet och säkerställandet av respekten för de mänskliga rättigheterna.

16.

Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att den bör uppmuntra EU:s medlemsstater och tredjeländer som det pågår förhandlingar med om framtida anslutning eller stärkta förbindelser, att underteckna och ratificera alla FN:s och Europarådets grundläggande människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll och att följa och samarbeta med internationella människorättsliga förfaranden och mekanismer. Parlamentet begär särskilt att ett ramavtal sluts mellan Europeiska unionen och UNHCR för att främja alla medlemsstaters ratificering och genomförande av FN:s konventioner.

17.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta sina kraftfulla insatser för att främja en allmän ratificering av Romstadgan och antagandet av nödvändig nationell genomförandelagstiftning i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/GUSP av den 16 juni 2003 om den internationella brottmålsdomstolen (21) och handlingsplanen från 2004 för att följa upp den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet begär också att dessa insatser utökas till att även omfatta ratificeringen och genomförandet av avtalet om Internationella brottmålsdomstolens (ICC) privilegier och immunitet, som är ett viktigt verktyg i ICC:s verksamhet. Parlamentet välkomnar att det totala antalet stater som är parter i Romstadgan hade ökat till 108 i juli 2008, efter Madagaskars, Cooköarnas och Surinams ratificering av den 2008. Parlamentet uppmanar Tjeckien, som är den enda EU-medlemsstat som ännu inte har ratificerat Romstadgan, att göra detta utan ytterligare dröjsmål (22). Parlamentet uppmanar med kraft Rumänien att upphäva sitt bilaterala immunitetsavtal med Förenta staterna.

18.

Europaparlamentet uppmanar alla EU:s ordförandeskap att ta upp betydelsen av ett samarbete med ICC vid alla EU-toppmöten och i alla dialoger med tredjeländer, inklusive toppmötet mellan EU och Ryssland och dialogen mellan EU och Kina, och uppmanar med kraft alla EU-medlemsstater att utöka samarbetet med denna domstol och att ingå bilaterala avtal om verkställighet av påföljder och om skydd av vittnen och brottsoffer. Parlamentet erkänner också avtalet mellan Europeiska unionen och ICC om samarbete och bistånd och uppmanar EU och dess medlemsstater att i enlighet med avtalet ge domstolen allt stöd som behövs, inklusive praktiskt stöd på fältet, i pågående mål. I detta sammanhang välkomnar parlamentet Belgiens och Portugals hjälp med gripandet och överlämnandet till ICC av Jean-Pierre Bemba i maj 2008.

19.

Europaparlamentet kräver att Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna ratificerar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utan dröjsmål. Parlamentet insisterar på att det fakultativa protokollet till konventionen bör betraktas som en väsentlig del av själva konventionen och kräver att anslutning sker samtidigt till både konventionen och protokollet (23).

20.

Europaparlamentet betonar vikten av att EU och dess medlemsstater engagerar sig mer aktivt i människorätts- och demokratifrågor när de deltar i olika internationella forum under 2009, inbegripet i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling, Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) ministerråd och Europarådet.

21.

Europaparlamentet välkomnar konferensen om människorättsförsvarare, som finansierades genom EIDHR och som ägde rum i Europaparlamentet i Bryssel den 7-8 oktober 2008, som ett av Europaparlamentets, Europeiska kommissionens, och FN:s viktigaste interinstitutionella initiativ. Vid konferensen uppmärksammades 60-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

22.

Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan Europeiska unionen och Europarådet inom ramen för ett samförståndsavtal som undertecknades i maj 2007. Parlamentet välkomnar även fyrpartsmötena mellan EU:s ordförandeskap, kommissionen, Europarådets generalsekreterare och ordföranden för Europarådets ministerkommitté som hölls den 23 oktober 2007 och den 10 mars 2008. Parlamentet bekräftar på nytt vikten av att fortsätta att främja samarbete på området för mänskliga rättigheter, rättstatsprincipen och pluralistisk demokrati, som är gemensamma värden för båda dessa organisationer och för alla EU-medlemsstater.

23.

Europaparlamentet välkomnar det avtal som undertecknades den 18 juni 2008 mellan kommissionen och Europarådet om samarbete i Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Parlamentet påpekar att avtalet innehåller bestämmelser om regelbundna möten, informationsutbyte och samordning av verksamheten.

24.

Europaparlamentet välkomnar att konventionen om klusterbomber antogs vid diplomatkonferensen i Dublin den 19–30 maj 2008. Parlamentet ser oroligt på det faktum att inte alla EU-medlemsstater undertecknade avtalet vid konferensen för undertecknande i Oslo den 3 december 2008 och uppmanar alla medlemsstater att göra så snarast möjligt (24). Parlamentet noterar att konventionen innehåller ett omedelbart och villkorslöst förbud mot alla klusterbomber, som orsakar civilbefolkningen oacceptabla skador.

25.

Europaparlamentet välkomnar den samarbetsvilja som har visats av Serbien vid gripandet och överlämnandet av Radovan Karadžić till Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty). Parlamentet konstaterar med oro att Ratko Mladić och Goran Hadžić fortfarande är på fri fot och inte har överlämnats till Icty. I detta sammanhang uppmanar parlamentet de serbiska myndigheterna att säkerställa fullständigt samarbete med Icty, vilket borde leda till att alla de resterande åtalade krigsförbrytarna grips och överlämnas, så att klartecken kan ges för att ratificera ett stabiliserings- och associeringsavtal.

26.

Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att samarbeta fullt ut med mekanismer för internationell straffrätt, särskilt när det gäller att lagföra brottslingar som är på fri fot. Parlamentet konstaterar med stor oro att Sudan fortfarande inte har gripit Ahmad Muhammad Harun (”Ahmad Harun”) och Ali Muhammad Ali Abd-Al-Rahman (”Ali Kushayb”) och överlämnat dem till ICC, varvid landet inte uppfyller sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005). Parlamentet fördömer kraftfullt de repressalier som Sudan gjort sig skyldigt till efter att ICC utfärdade en arresteringsorder för president Omar al-Bashir och uttrycker stor oro över den senaste tidens angrepp mot människorättsförsvarare, vilket i juni 2008 ledde till gripandet av Mohammed el-Sari, som har dömts till 17 års fängelse för att ha samarbetat med ICC. Parlamentet välkomnar frigivningen av Hassan al-Turabi, ledare för den främsta oppositionsgruppen, ”Popular Congress Party” (PCP), efter att ha varit frihetsberövad under två månader, för sin uppmaning till president Omar al-Bashir att ta politiskt ansvar för de brott som begåtts i Darfur. Parlamentet påminner slutligen om sin resolution av den 22 maj 2008 om Sudan och Internationella brottmålsdomstolen (25) och uppmanar återigen EU:s ordförandeskap och medlemsstaterna att infria och agera enligt sina åtaganden i EU:s förklaring från mars 2008 och rådets slutsatser om Sudan från juni 2008, där EU förklarar att det är ”berett att överväga att vidta åtgärder mot personer som är ansvariga för att inte samarbeta med ICC, om de också fortsättningsvis underlåter att fullgöra skyldigheten enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1593 att samarbeta med ICC”.

27.

Europaparlamentet välkomnar att den första rättegången någonsin vid ICC inleddes den 26 januari 2009, mot Thomas Lubanga från Demokratiska republiken Kongo, och konstaterar att det är den första rättegången i den internationella straffrättens historia där brottsoffren deltar aktivt i förhandlingarna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet ICC att intensifiera sina uppsökande satsningar i syfte att engagera befolkningen i krisdrabbade länder i en konstruktiv samarbetsprocess med ICC för att främja förståelsen och stödet för domstolens uppdrag, hantera förväntningarna och göra det möjligt för befolkningen att följa och förstå den internationella straffrättsliga processen. Parlamentet välkomnar Demokratiska republiken Kongos samarbete vid överlämnandet av Thomas Lubanga, Germain Katanga och Mathieu Ngudjolo till ICC. Parlamentet beklagar emellertid att ICC:s arresteringsorder för Bosco Ntaganda ännu inte har verkställts, och uppmanar rådet att vid de kommande mötena i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) kräva att Bosco Ntaganda omedelbart grips och överlämnas till ICC. Parlamentet konstaterar med oro att den redan instabila situationen i Kongo nyligen har destabiliserats ytterligare till följd av nya attacker från Herrens motståndsarmé (Lord's Resistance Army, LRA), som mellan den 24 december 2008 och den 13 januari 2009 brutalt massakrerade minst 620 civila och förde bort över 160 barn i norra Kongo. Parlamentet betonar därför det brådskande behovet av att gripa LRA:s ledare, vilket det också begär i sin resolution av den 21 oktober 2008 om åtalet mot och ställandet inför rätta av Joseph Kony vid Internationella brottmålsdomstolen (26). Parlamentet konstaterar med oro att ICC:s häktningsbeslut för fyra medlemmar av Herrens befrielsearmé i Uganda fortfarande inte har verkställts.

28.

Europaparlamentet välkomnar med tillfredsställelse den nya amerikanska administrationens första lovande uttalanden om ICC, där det sägs att ICC har utsikter att bli ett viktigt och trovärdigt instrument för att utkräva ansvar av de höga ledare som bär ansvaret för de grymheter som begåtts i Kongo, Uganda och Darfur (27). Parlamentet uppmanar Förenta staterna att återigen betrakta sin underskrift av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som bindande och engagera sig mer i ICC:s arbete, särskilt i ärenden som är föremål för utredningar eller preliminära analyser av ICC.

29.

Europaparlamentet uppmärksammar återigen med tillfredsställelse FN:s generalförsamlings antagande av deklarationen om urbefolkningarnas rättigheter, genom vilken man skapar en ram inom vilken stater kan skydda och främja urbefolkningarnas rättigheter utan att någon utestängs eller diskrimineras. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att följa upp genomförandet av förklaringen, särskilt genom EIDHR, samtidigt som man i synnerhet verkar för att få alla medlemsstater att så snart som möjligt ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention 169 om urbefolkningar och stamfolk, genom vilken man stöder de principer som anges i den aktuella deklarationen med ett rättsligt bindande instrument. Parlamentet välkomnar emellertid kommissionens verksamhet som inriktas på urbefolkningar och välkomnar projektet ”Främjande av urbefolkningarnas och stamfolkens rättigheter genom rättsliga råd, kapacitetsskapande åtgärder och dialog”, som är ett gemensamt projekt mellan kommissionen och ILO. Parlamentet konstaterar att endast tre medlemsstater har ratificerat ILO-konventionen nästan tjugo år efter dess ikraftträdande, nämligen Danmark, Nederländerna och Spanien, och efterlyser därför initiativ för att öka medvetenheten om denna viktiga rättsakt och öka dess effektivitet över hela världen genom att se till att den ratificeras av alla medlemsstater.

30.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning avseende utvecklingen av en europeisk ramstrategi för romer, med hänsyn till romernas särskilda sociala situation i Europeiska unionen, i kandidatländerna och i de länder som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen. Parlamentet uppmärksammar med tillfredsställelse kommissionens första ”toppmöte mellan EU och romer”, som ägde rum i september 2008 med gemensamt stöd från kommissionens ordförande och det franska ordförandeskapet, i syfte att främja ett fast åtagande att ta itu med konkreta problem och skapa mekanismer för att uppnå en bättre förståelse för romernas situation i Europa.

31.

Europaparlamentet välkomnar det samförstånd som nåddes om Durban Review Conference i ett slutdokument den 21 april 2009, som en uppföljning till Världskonferensen mot rasism, vilket bl.a. erbjuder fullvärdigt skydd för yttrandefriheten såsom den definieras i internationell rätt, bekräftar och stärker uppmaningen om skydd av migranters rättigheter och erkänner flera och svåra fall av diskriminering. Parlamentet fördömer president Mahmoud Ahmadinejads tal, vilket gick emot konferensens anda och syfte, nämligen att sätta stopp för rasismen. Parlamentet välkomnar UNHRC:s viktiga sammanträden den 21 april–2 maj 2008 och den 6–17 oktober 2008, genom vilka organet fungerar som förberedande kommitté för Durban Review Conference.

32.

Europaparlamentet är besviket över rådets bristande ledarskap och medlemsstaternas oförmåga att komma överens om en gemensam strategi vid den översynskonferens om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans som hölls i Genève den 20-24 april 2009 (Durban II). Parlamentet beklagar djupt bristen på enighet och samarbete, särskilt mot bakgrund av den förväntade intensifieringen av EU:s utrikespolitik enligt det nya EU-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen och, särskilt, rådet att förklara för parlamentet huruvida en EU-strategi var planerad och vilka insatser som gjordes för att finna en gemensam linje, och att redogöra för det inträffade och för konsekvenserna av resultatet av Durban II.

33.

Europaparlamentet välkomnar det andra europeiska forumet om barnets rättigheter som organiserades av kommissionen i mars 2008, där man koncentrerade sig på larmmekanismer för försvunna barn och på frågor om barnfattigdom och social utestängning, med särskilt inriktning på romska barn.

34.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska året för interkulturell dialog 2008, som kommissionens tog initiativ till och som antogs genom beslut av Europaparlamentet och rådet. Parlamentet upprepar att interkulturell dialog bör spela en allt viktigare roll när det gäller att utveckla den europeiska identiteten och EU-medborgarskapet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta fram strategier för att främja interkulturell dialog, att inom sina respektive behörighetsområden främja målen för FN-initiativet Civilisationernas allians och att ge fortsatt politiskt stöd till detta initiativ.

35.

Europaparlamentet välkomnar UNHRC:s arbete och betonar dess viktiga roll inom FN:s organisation och dess potential att utveckla en värdefull ram för Europeiska unionens multilaterala initiativ på området för mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att detta organ måste fortsätta med sitt arbete för att därmed få större trovärdighet.

36.

Europaparlamentet betonar att de icke-statliga organisationernas roll är oundgänglig för UNHRC:s effektivitet.

37.

Europaparlamentet välkomnar den allmänna återkommande utvärderingen och den första rundan för denna som ägde rum i april och maj 2008 och avslutades med att UNHRC i juni 2008 antog resultatrapporterna. Parlamentet konstaterar att genomförandet av den nya mekanismens första två cykler bekräftade den allmänna återkommande utvärderingens potential och hoppas att genomförandet av den allmänna återkommande utvärderingsmekanismen kommer att ge fler konkreta resultat och förbättringar. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noga följa och övervaka verksamheten i samband med den allmänna återkommande utvärderingen och uppmanar rådet att samråda med parlamentet i denna fråga.

38.

Europaparlamentet konstaterar att EU-medlemsstaterna är i minoritet inom UNHRC, vilket påpekas i årsrapporten. Parlamentet begär att EU:s institutioner och dess medlemsstater gör en samfälld aktion för att komma till rätta med denna situation och utveckla lämpliga allianser med de stater och icke-regeringsorganisationer som driver kampen för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet.

39.

Europaparlamentet uppmanar i detta avseende rådet och kommissionen att förbättra sina kontakter med demokratiska regeringar från andra regionala grupper inom UNHRC i syfte att öka framgångsmöjligheterna för initiativ som eftersträvar efterlevnad av principerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en årsrapport om röstmönster inom FN i människorättsfrågor och analysera hur dessa har påverkats av EU:s och EU-medlemsstaternas politik och andra blocks politik.

40.

Europaparlamentet uppmanar till ett förstärkt samarbete mellan Europarådet och Europeiska unionen när det gäller att främja minoriteters rättigheter och skydda regionala språk och minoritetsspråk genom användning av rättsliga verktyg för icke-diskriminering för att förespråka mångfald och tolerans.

41.

Europaparlamentet bekräftar på nytt den stora betydelse som de särskilda förfarandena och ländermandaten har inom UNHRC. Parlamentet anser att processen för förnyelsen av mandaten måste vara öppen. Parlamentet välkomnar den nya vägledningen för FN:s särskilda förfaranden och kräver att man även i fortsättningen vinnlägger sig om att utse oberoende och erfarna kandidater som är tillräckligt representativa, både geografiskt och könsmässigt. Parlamentet uppmärksammar den senaste tidens utveckling när det gäller tematiska och landspecifika mandat. Parlamentet välkomnar de nyligen upprättade tematiska mandaten, genom vilka man hanterar aktuella former av slaveri och tillgång till säkert dricksvatten och sanitär utrustning. Parlamentet välkomnar att mandatet för den särskilda rapportören om situationen för de mänskliga rättigheterna i Sudan har förlängts till juni 2009.

42.

Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ till en särskild UNHRC-session om Burma i oktober 2007, vilket resulterade i antagandet av en resolution i juni 2008 i vilken man fördömde de pågående systematiska överträdelserna av de mänskliga rättigheterna och rekryteringen av barnsoldater i Burma och uppmanade regeringen i landet att ovillkorligen och omedelbart släppa alla politiska fångar.

43.

Trots förseningen av den slutliga ratificeringen av Lissabonfördraget anser Europaparlamentet att förberedelserna inför inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder bör användas på ett proaktivt sätt i syfte att harmonisera medlemsstaternas och kommissionens beskickningar utanför EU inom ramen för de mänskliga rättigheterna, genom att dela strukturer och personal i syfte att skapa fungerande ”EU-ambassader”.

44.

Europaparlamentet uppmärksammar de slovenska och franska ordförandeskapens initiativ att slutföra Europeiska unionens riktlinjer om barnets rättigheter. Parlamentet ser fram emot att nästa år få ta del av förslagen om de särskilda genomförandeåtgärder som inriktas på genomförande av den övergripande och heltäckande metod som utvecklas genom kärnriktlinjerna.

45.

Europaparlamentet anser att åtgärder bör vidtas för att se till att människorättsfrågor följs på ett mer systematiskt sätt av EU:s uppdrag, till exempel genom att inrätta kontaktpunkter för människorättsfrågor och inkludera riktlinjer om de mänskliga rättigheterna och deras genomförande i utbildningsprogrammen för den EU-personal som åker på uppdrag.

46.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det franska ordförandeskapet under andra halvåret 2008 har satt upp frågan om kvinnors situation som en ny prioritet för EU:s insatser. Parlamentet betonar särskild vikten av att bekämpa de tragiska företeelser som våld mot kvinnor (inklusive kvinnlig omskärelse) och kvinnomord (inklusive abort på grund av kön) innebär.

47.

Med tanke på att världssamfundet inte lyckats uppnå någon förändring till det bättre i Zimbabwe – där situationen för de mänskliga rättigheterna är katastrofal – uppmanar Europaparlamentet rådet och medlemsstaterna att undersöka orsakerna bakom detta, utforma en effektivare politik och informera parlamentet om vilka åtgärder de har för avsikt att vidta med tanke på de nära förbindelserna mellan EU, dess medlemsstater och många afrikanska länder, särskilt i södra Afrika.

48.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av de nya riktlinjerna den 8 december 2008, varigenom en övergripande strategi inrättas för förbättrade EU-åtgärder i syfte att öka kvinnors säkerhet, särskilt i konfliktdrabbade länder, men även i andra länder. Parlamentet beklagar emellertid att parlamentet inte var involverat i större utsträckning i utarbetandet av de nya riktlinjerna och begär i samband med detta att det i framtiden inrättas en mekanism för samråd med parlamentet, både när de nya riktlinjerna utarbetas och när de utvärderas och ses över.

49.

Europaparlamentet uppmärksammar emellertid att det finns brister i utvecklingen av EU:s politik och insatser med inriktning på kvinnors mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att dessa brister återspeglas i rådets rapport, som visserligen behandlar olika tematiska frågor men som aldrig mer än snuddar på ytan av detta problem.

50.

Europaparlamentet erinrar om resolutionen om ett moratorium för tillämpningen av dödsstraff (resolution 62/149) som antogs av FN:s generalförsamling den 18 december 2007, i vilken man uppmanade till ett världsomfattande moratorium för tillämpningen av dödsstraff. Parlamentet betonar att resolutionen avslutas med en uppmaning till alla FN-medlemsstater att upprätta ett moratorium för avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet.

51.

Europaparlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen mot dödsstraff, undertecknad den 10 oktober 2008 av Europaparlamentets talman, rådets ordförande och kommissionens ordförande på EU:s vägnar, och av den parlamentariska församlingens ordförande, Europarådets ministerkommittés ordförande och Europarådets generalsekreterare, på ”Europeiska dagen mot dödsstraff” som firas den 10 oktober varje år. Parlamentet upprepar att förbudet mot dödsstraff är en av de viktigaste bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det i artikel 2 anges att ”Ingen får dömas till döden eller avrättas”.

52.

Europaparlamentet välkomnar den reviderade och uppdaterade versionen av EU:s riktlinjer om dödsstraff. Parlamentet upprepar att EU motsätter sig dödsstraff under alla omständigheter och betonar återigen att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till en ökad människovärdighet och en bättre utveckling för de mänskliga rättigheterna.

53.

Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapet att uppmana Italien, Lettland, Polen och Spanien, som har undertecknat men ännu inte ratificerat protokoll nr 13 till Europakonventionen om avskaffande av dödsstraffet under alla omständigheter, att göra detta. Parlamentet uppmärksammar i detta avseende att riktlinjerna för dödsstraffet skulle kunna tillämpas på ett mer samstämt sätt om medlemsstaterna undertecknade och ratificerade denna typ av protokoll och konventioner.

54.

Europaparlamentet välkomnar att dödsstraffet tillämpas i allt mindre utsträckning och att det 2008 avskaffades för alla brott i Rwanda och Uzbekistan. Parlamentet välkomnar förslaget till strafflag i Iran, genom vilket steningsstraff förbjuds, och uppmanar med kraft det iranska parlamentet att anta förslaget till strafflag så att steningsstraff därmed kan förbjudas helt. Parlamentet fördömer att den iranska regeringen fortfarande dömer personer som är under 18 år till döden och avrättar dem (särskilt dem vars enda ”brott” enligt sharialagarna är att ha begått homosexuella handlingar). Parlamentet betonar att Iran är det enda land som avrättade ungdomsbrottslingar under 2008 och är djupt oroat över att det finns minst 130 ytterligare dödsdömda ungdomsbrottslingar i Iran. Parlamentet fördömer återigen den iranska regimens ökande tillämpning av dödsstraffet, vilket placerar Iran på andra plats, strax efter Kina, i raden av länder som uppvisar det största antalet avrättningar. Parlamentet konstaterar att ingen har dömts till döden i Guatemala, men oroas över att dödsstraffet kan komma att börja tillämpas i Guatemala igen. Parlamentet uppmanar med kraft den guatemalanska regeringen att i stället se till att genomföra det allmänna moratoriet för tillämpningen av dödsstraffet. Parlamentet välkomnar emellertid president Alvaro Coloms beslut i mars 2008, vilka kan resultera i avskaffandet av dödsstraffet i Guatemala. Parlamentet uttrycker oro över att dödsstraffet finns kvar i Perus lagstiftning. Parlamentet konstaterar att alla dödsstraff i Kina sedan 2007 har granskats av landets högsta domstol. Parlamentet är emellertid fortsatt bekymrat över att Kina fortfarande verkställer det största antalet avrättningar i världen. Parlamentet fördömer tillämpningen av dödsstraffet i Vitryssland, som är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff, vilket strider mot europeiska värderingar.

55.

Europaparlamentet uppmanar med kraft alla EU-medlemsstater som ännu inte har undertecknat och/eller ratificerat det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr (OPCAT) att göra detta snarast möjligt.

56.

Europaparlamentet är fortfarande oroat när det gäller det verkliga engagemanget för de mänskliga rättigheterna i de medlemsstater i Europeiska unionen som vägrar att underteckna den ovannämnda internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet välkomnar att Argentina ratificerade konventionen i maj 2008 och uppmanar alla medlemsstater i Europeiska unionen som inte har gjort detta att underteckna och ratificera den utan dröjsmål (28).

57.

Europaparlamentet välkomnar den reviderade versionen av EU:s riktlinjer om tortyr, som antogs av rådet i april 2001 och uppdaterades 2008, vars syfte är att ge EU ett operativt verktyg som ska tillämpas vid kontakter med tredjeländer på alla nivåer såväl som i multilaterala människorättsforum i avsikt att stödja och stärka pågående initiativ för att förhindra och avskaffa tortyr och misshandel i alla delar av världen. Parlamentet upprepar att EU är fast beslutet att upprätthålla det fullständiga förbudet mot tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling.

58.

Europaparlamentet förväntar sig att rådet och kommissionen förstärker samarbetet med Europarådet i syfte att skapa ett europeiskt område utan tortyr och andra former av misshandel, som ett tydligt budskap om att de europeiska länderna är fast beslutna att avskaffa dessa metoder inom sina gränser i första hand, och därmed föregå med gott exempel för andra länder i världen där sådana metoder beklagligt nog fortfarande används.

59.

Europaparlamentet välkomnar utvärderingen av EU:s riktlinjer om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, vilken inbegriper nya rekommendationer och genomförandeåtgärder som har utformats för att ytterligare stärka verksamheten på detta område. Parlamentet uppmärksammar med tillfredsställelse införlivandet av rekommendationerna i undersökningen med titeln ”Genomförandet av Europeiska unionens riktlinjer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”, som lades fram för parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter den 28 juni 2007 och för rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna (COHOM) i december 2007. Parlamentet uppmärksammar med tillfredsställelse de slutsatser som har dragits i samband med undersökningen av riktlinjernas tillämpning. Parlamentet välkomnar genomförandeåtgärderna, vilka är utformade för att ge vägledning vid EU-uppdrag och till kommissionens delegationer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de särskilda kriterierna för åtgärder avseende enskilda ärenden och beklagar bristen på åtgärder för att förhindra överföring av personer till länder där det kan förekomma tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande bestraffning. Parlamentet uppmanar återigen i detta sammanhang med kraft EU återigen att följa de normer och standarder som har fastställts genom internationella och regionala instrument om tortyr och misshandel.

60.

Europaparlamentet välkomnar resolution 62/148 om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som stöds av EU och som antogs av FN:s generalförsamling den 4 mars 2008, och påminner om att frihet från tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är en grundläggande rättighet som under alla omständigheter måste skyddas. Parlamentet uppmärksammar att EU:s nätverk av parlamentarikerkommittéer för de mänskliga rättigheterna höll sitt andra möte i Europaparlamentet den 25 juni 2008 med särskild inriktning på bekämpningen av tortyr, med deltagande av Manfred Nowak, FN:s särskilde rapportör om tortyr.

61.

Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att fortsätta med démarcher gentemot alla EU:s internationella partner när det gäller ratificeringen och genomförandet av internationella konventioner som förbjuder tortyr och misshandel, liksom tillhandahållandet av rehabiliteringsstöd till tortyroffer. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att prioritera kampen mot tortyr och misshandel i EU:s människorättspolitik, framför allt genom ökad användning av EU:s riktlinjer och alla andra EU-instrument såsom EIDHR och genom att se till att medlemsstaterna inte godtar diplomatiska försäkringar från tredjeländer där det finns en påtaglig risk för att personer ska utsättas för tortyr och misshandel.

62.

Europaparlamentet noterar vikten av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (29), som förbjuder export och import av varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än att användas för dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och som trädde i kraft den 30 juli 2006. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att utvärdera genomförandet av denna förordning i EU:s medlemsstater, och utforska möjligheterna att utöka förordningens räckvidd.

63.

Europaparlamentet beklagar att det finns 1,35 miljoner fördrivna personer i Demokratiska republiken Kongo, inklusive 850 000 fördrivna i Nordkivu. Parlamentet betonar åter behovet av brådskande åtgärder i form av en fullständig utredning som syftar till att ställa de förövare inför rätta som bär ansvar för att CNDP-styrkor (Nationalkongressen för folkets försvar), och mai mai-milisen dödade uppskattningsvis 150 personer i Kiwanja i november 2008. Parlamentet uppmanar regeringarna i Demokratiska republiken Kongo och Rwanda att förbinda sig att fullständigt stödja Monuc (Förenta nationernas uppdrag i Demokratiska republiken Kongo) i genomförandet av dess fredsbevarande uppdrag i regionen, och att sträva efter att skydda civila i regionen mot det våld och de allvarliga grymheter som hittills ägt rum. Parlamentet uppmanar likaså rådet och kommissionen att stödja en undersökning av de allvarliga brott mot internationell humanitär rätt som sker dagligen, inklusive våldtäkt, utomrättsliga avrättningar och tortyr, samt behovet av att genomföra en kraftfull EU-strategi för att bidra till förändring i regionen.

64.

Europaparlamentet är fortsatt djupt oroat över den förödande humanitära krisen och koleraepidemin i Zimbabwe, och Mugaberegimens fortsatta vägran att reagera effektivt på krisen. Parlamentet uppmanar vidare rådet och kommissionen att öppet fördöma Mugaberegimens agerande, och att förnya sitt åtagande gentemot Zimbabwes folk i form av ett långsiktigt program för humanitärt bistånd. Parlamentet kritiserar vidare Mugaberegimens hot mot och frihetsberövande av människorättsförsvarare och medlemmar av civilsamhället, såsom Jestina Mukoko, och begär att de som är skyldiga till dessa handlingar ställs inför rätta.

65.

Europaparlamentet betonar återigen hur viktigt genomförandet av EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter är. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att anta Parisåtagandena från 2007 att skydda barn från att olagligen rekryteras eller användas av väpnade styrkor eller väpnade grupper.

66.

Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade versionen av dessa riktlinjer, antagen den 16 juni 2008, och konstaterar med glädje att EU har uppmanat ambassadörerna att utforma individuella strategier för de 13 prioriterade länderna för genomförande av de sex nya tematiska frågor som identifieras i riktlinjerna: rekrytering, dödande och lemlästande, attacker mot skolor och sjukhus, blockering av humanitära insatser, sexuellt och könsbaserat våld, kränkningar och övergrepp.

67.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets antagande i juni 2008 av slutsatser om barnets rättigheter, särskilt om barn och väpnade konflikter. Parlamentet konstaterar att rådet uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att sörja för enhetlighet, komplementaritet och samordning av mänskliga rättigheter, säkerhet och utvecklingspolitik och program för att på ett effektivt, hållbart och övergripande sätt ta itu med konsekvenserna av väpnade konflikter på barn på kort, medellång och lång sikt.

68.

Europaparlamentet välkomnar EU:s antagande i juni 2008 av den ändrade checklistan, som syftar till att integrera skyddet för barn i väpnade konflikter i den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet konstaterar att detta innebär avsevärda förbättringar, särskilt beträffande utarbetandet av en definition av skydd av barn, särskild utbildning om barn som utsätts för väpnade konflikter, övervakning och rapportering, förbättrad synlighet och medvetenhet, möjligheten att ha särskild expertis på fältet samt intensifiering av kommunikationen mellan experter mellan uppdragen/insatserna och Bryssel.

69.

Europaparlamentet välkomnar ordförandeskapets initiativ om barn och väpnade konflikter. Parlamentet noterar konferensen ”Increasing the Impact on the Ground – NGO and EU Collaboration in the Thematic Area of Children Affected by Armed Conflict”, anordnad av det slovenska ordförandeskapet i april 2008.

70.

Europaparlamentet noterar resolutionen om barn och väpnade konflikter som antogs den 22 februari 2008 av FN:s generalförsamling och rapporten från den särskilda representanten för FN:s generalsekreterare. Parlamentet fördömer kraftigt rekryteringen och användningen av barn i de väpnade konflikterna i Tchad och Irak.

71.

Europaparlamentet välkomnar årsrapporten och slutsatserna från FN:s säkerhetsråds arbetsgrupp om barn och väpnade konflikter. Parlamentet fördömer kraftigt de allvarliga övergreppen mot barnets rättigheter och den fortsatta användningen av barn i väpnade konflikter i Sri Lanka, Burma, Filippinerna, Somalia, Kongo och Burundi.

72.

Europaparlamentet välkomnar att 16 av EU:s medlemsstater (30) har undertecknat Genèvedeklarationen om väpnat våld och utveckling, vilket gör att det totala antalet signatärstater nu är uppe i 97. Parlamentet uppmanar med kraft de återstående 11 EU-medlemsstater som ännu inte har undertecknat Genèvedeklarationen att så snart som möjligt göra detta.

73.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som inte har undertecknat och ratificerat de fakultativa protokollen till konventionen om barnets rättigheter att utan dröjsmål göra detta (31).

74.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen under 2008 inom ramen för det tematiska programmet ”Investering i människor” utfärdade en inbjudan till icke-statliga organisationer att lämna förslag till projekt för barn som påverkas av väpnade konflikter och handel med barn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt situationen för barn som påverkas av väpnade konflikter.

75.

Europaparlamentet välkomnar konferensen om människorättsförsvarare som hölls den 7-8 oktober 2008. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att förbättra skyddet för människorättsförsvarare i deras kamp att förverkliga den vision som läggs fram i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

76.

Europaparlamentet vill uppmärksamma att miljontals barn världen över misshandlas och utnyttjas sexuellt. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att göra allt som står i deras makt för att förhindra och bekämpa sexuellt utnyttjande och sexuell misshandel av barn, försvara rättigheterna för de som faller offer för sådant sexuellt utnyttjande och sexuell misshandel, och främja nationellt och internationellt samarbete i kampen mot sexuellt utnyttjande och sexuell misshandel av barn.

77.

Europaparlamentet välkomnar förklaringen om Europarådets åtgärder för att förbättra stödet till människorättsförsvarare och främja deras verksamhet, som antogs av ministerkommittén den 6 februari 2008.

78.

Europaparlamentet välkomnar att kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR) 2006 inrättade en kontaktpunkt för människorättsförsvarare i syfte att bevaka deras situation i alla OSSE-länder. Parlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att ge ett starkare stöd till människorättsförsvarare genom att inrätta en kontaktpunkt vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, för att förbättra uppföljningen av enskilda fall och samordningen med andra internationella och europeiska organisationer.

79.

Europaparlamentet välkomnar 2008 års reviderade version av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Parlamentet uppmärksammar inkluderandet av bestämmelser för att förbättra det stöd och skydd som EU-uppdrag kan ge människorättsförsvarare, såsom lokala strategier för genomförande av riktlinjerna, lokala arbetsgrupper för de mänskliga rättigheterna och anordnande av möten minst en gång per år mellan människorättsförsvarare och diplomater. Parlamentet välkomnar samtidigt att riktlinjerna nu omfattar möjligheten att utfärda nödvisum och att underlätta tillfälligt skydd i EG-medlemsstater som åtgärder för att ge snabbt stöd och skydd till människorättsförsvarare som befinner sig i fara i tredjeländer.

80.

Europaparlamentet uppmanar återigen rådet och medlemsstaterna att konkret beakta frågan om nödvisum för människorättsförsvarare genom att inkludera en tydlig hänvisning till den specifika situationen för människorättsförsvarare i den nya gemenskapskodexen om viseringar och på så sätt skapa ett specifikt och snabbare viseringsförfarande som skulle kunna bygga på de irländska och spanska regeringarnas erfarenheter på området. Parlamentet uppmärksammar diskussionen om utfärdande av viseringar för tillfällig omflyttning av människorättsförsvarare som är starkt utsatta eller i behov av skydd, och uppmanar COHOM att vidta ytterligare åtgärder. Parlamentet anser att konfidentialitet när det gäller EU:s démarcher till förmån för människorättsförsvarare ibland är användbart men begär att Europeiska unionens lokala personal, trots denna konfidentialitet, systematiskt lämnar ut all information om dessa démarcher till de lokala icke-statliga organisationerna på fältet och till människorättsförsvarare och till deras familjer.

81.

Europaparlamentet hänvisar till rådets slutsatser om Vitryssland av den 13 oktober 2008 och det uttalande som gjordes av ordförandeskapet den 30 september 2008 om parlamentsvalen som hölls i Vitryssland denna månad. Parlamentet beklagar att valen inte uppfyllde de internationella standarderna och OSSE:s demokratiska kriterier. Parlamentet välkomnar frisläppandet av den sista internationellt erkända politiska fången, Alyaksandr Kazulin, före valen. Parlamentet är dock oroat över att minst tio aktivister fortfarande avtjänar straff med ”begränsad frihet” som bara tillåter dem att vara hemma eller på arbetet. Parlamentet ser följaktligen med stor oro på människorättssituationen i Vitryssland.

82.

Europaparlamentet fördömer den kinesiska regeringens strängare restriktioner för människorättsförsvarare inför de olympiska spelen, som innebar att de hindrades kommunicera via telefon och Internet, att deras rörelser övervakades och att de påtvingades olika grader av husarrest och en ökad övervakning och kontroll och vilka ledde till att många aktivister valde att skjuta upp eller ställa in sitt arbete till dess att de olympiska spelen var över.

83.

Europaparlamentet uppmärksammar särskilt det stora inflytande som yttrandefriheten på Internet kan ha på slutna samhällen, och uppmanar EU att stödja cyberdissidenter i hela världen. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet rådet och kommissionen att behandla alla begränsningar av EU-företags leveranser av Internettjänster och informationssamhällestjänster i tredjeländer som en del av EU:s utrikeshandelspolitik och att betrakta alla onödiga begränsningar av tillhandahållandet av dessa tjänster som handelshinder.

84.

Europaparlamentet är djupt oroat över att Iran under 2008 har fortsatt att undertrycka enskilda människorättsförsvarare och samhällsmedborgare, och att de allvarliga överträdelserna av de mänskliga rättigheterna fortsätter. Parlamentet fördömer godtyckliga gripanden, tortyr och frihetsberövande av människorättsförsvarare på grund av deras arbete, på anklagelsen ”aktiviteter i strid med nationell säkerhet”. Parlamentet beklagar den nuvarande regeringens politik som riktas mot lärare och akademiker och hindrar studenter från att få högre utbildning, och fördömer förföljandet och frihetsberövandet av studentaktivister.

85.

Europaparlamentet är bekymrat över situationen för de mänskliga rättigheterna i Nicaragua och Venezuela och över de attacker och fientliga handlingar som riktas mot olika organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Parlamentet begär i detta avseende att Nicaraguas och Venezuelas regeringar och myndigheter vidtar åtgärder för att skydda de demokratiska rättigheterna och friheterna samt rättsstatsprincipen.

86.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt när det gäller de kubanska Sacharovpristagarna Oswaldo Payá Sardiñas och den grupp som är känd som ”Damas de Blanco” (”Damer i vitt”). Parlamentet anser att det är oacceptabelt att ett land med vilket EU har återupptagit en politisk dialog i alla typer av frågor, inbegripet mänskliga rättigheter, nekar såväl Oswaldo Payá som Damas de Blanco rätten att delta i ceremonin för att högtidlighålla tjugoårsdagen av Sacharovprisets instiftande. Parlamentet avvisar bestämt det systematiska våld och de återkommande trakasserier som drabbat Sacharovpristagarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang den kubanska regeringen att omedelbart frige alla politiska fångar och samvetsfångar och att erkänna samtliga kubaners rätt att fritt resa in i och ut ur landet.

87.

Europaparlamentet noterar den reviderade versionen av riktlinjerna för dialogen om mänskliga rättigheter med tredjeländer, som antogs under det franska ordförandeskapet. Parlamentet uppmanar återigen rådet och kommissionen att inleda en övergripande utvärdering av riktlinjerna, utifrån en grundlig utvärdering av varje dialog och de resultat som uppnåtts och att i detta syfte ta fram tydliga indikatorer för varje dialogs effekt samt kriterier för att inleda, avsluta och återuppta dialoger. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta hålla informella interinstitutionella möten före och efter varje dialog för att öka informationsutbytet mellan institutionerna och vid behov möjliggöra en bättre samordning. Parlamentet påminner i detta avseende om att ett landsvist antagande av människorättsstrategier skulle bidra till ökad samstämdhet i EU:s politik om de mänskliga rättigheterna.

88.

I detta sammanhang betonar Europaparlamentet än en gång de förslag som anges i parlamentets ovannämnda resolution av den 6 september 2007 om hur dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter fungerar med tredjeländer.

89.

Europaparlamentet beklagar att Kina har skjutit upp det elfte toppmötet med EU på grund av Dalai Lamas besök i Europa, och inskärper behovet av en radikalt intensifierad och omprövad människorättsdialog mellan EU och Kina. Parlamentet oroas över de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina och framhåller att situationen på plats för de mänskliga rättigheterna inte har förbättrats, trots de löften som regimen gav före de olympiska spelen i augusti 2008. Parlamentet påpekar vidare att begränsningarna av föreningsfriheten, yttrandefriheten och religionsfriheten har blivit ännu strängare. Parlamentet fördömer med kraft angreppen mot tibetaner efter den protestvåg som svepte genom Tibet med början den 10 mars 2008 och det ökade förtrycket i Tibet från den kinesiska regeringens sida sedan dess. Parlamentet efterlyser ett återupptagande av en uppriktig och resultatinriktad dialog mellan de båda parterna på grundval av avtalet om verkligt självstyre för det tibetanska folket (”Memorandum on Genuine Autonomy for the Tibetan People”). Parlamentet konstaterar att den kinesiska regeringen fortfarande inte har ratificerat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, trots dess upprepade försäkringar om sin avsikt att göra detta. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 17 januari 2008 om fängslandet av den kinesiske dissidenten Hu Jia (32), som har tilldelats 2008 års Sacharovpris för tankefrihet, och uppmanar den kinesiska regeringen att omedelbart frisläppa Hu Jia och häva husarresten för hans fru Zeng Jinyan och hans dotter. Parlamentet kritiserar även vågen av förtryck mot undertecknarna av petitionen ”Charter 2008”, ett dokument där man uppmanar till demokratiska reformer i Kina och begär att dissidenten Liu Xiaobo, som hållits fängslad sedan den 9 december 2008, släpps. Parlamentet uttrycker sin oro över att rättssystemet fortfarande är sårbart för godtyckliga och ofta politiskt motiverade ingripanden, inbegripet systemet med statshemligheter som hindrar den insyn som krävs för ett gott statsskick och ett system som bygger på rättsstatsprincipen. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den systematiska bestraffningen av jurister som försöker få det kinesiska rättsväsendet att fungera i enlighet med Kinas egna lagar och med dess medborgares rättigheter. Parlamentet noterar den fortsatta bristen på Internetfrihet i Kina, och uppmanar i detta avseende EU-företag som tillhandahåller värdtjänster för Internetinnehåll att inte lämna ut personliga uppgifter som kan identifiera användare av tjänsten till utländska tjänstemän, bortsett från information som lämnas för legitima utländska rättsvårdande syften i enlighet med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

90.

Europaparlamentet är fortsatt oroat över att människorättsdialogen med Iran har varit avbruten sedan 2004 på grund av att det inte gjorts några framsteg när det gäller människorättssituationen och på grund av bristande samarbetsvilja från den iranska sidan. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att återuppta denna dialog i syfte att ge sitt stöd till alla civila samhällsparter som engagerat arbetar för demokrati, och att – genom fredliga och icke-våldsmetoder – stärka befintliga processer som kan främja demokratiska, institutionella och konstitutionella reformer, säkerställa att dessa reformer blir varaktiga och göra alla iranska människorättsförsvarare och företrädare för det civila samhället mer delaktiga i beslutsprocessen och stärka deras allmänpolitiska roll. Parlamentet är djupt oroat över att människorättssituationen i Iran har förvärrats under 2008 och att begränsningarna av yttrandefrihet och mötesfrihet kvarstår. I detta sammanhang är parlamentet djupt bekymrat över undertryckandet av journalister, författare, forskare samt kvinnorätts- och människorättsaktivister. Parlamentet ser med oro på förtryckandet av etniska och religiösa minoriteter i Iran. Parlamentet fördömer den ökade användningen av dödsstraffet i Iran, inbegripet för ungdomsbrottslingar.

91.

Europaparlamentet beklagar bristen på resultat från samråden mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter och att den ryska regeringen har avstått från att delta i de rundabordskonferenser som hölls som förberedelse för samråden där även lokala och internationella icke-statliga organisationer deltog. Parlamentet konstaterar att EU under samråden tog upp frågan om mänskliga rättigheter, med särskild inriktning på yttrandefrihet och mötesfrihet, det civila samhällets funktion, rättigheter för minoriteter, kampen mot rasism och främlingsfientlighet och rättigheterna för barn och kvinnor, samt internationella regler för mänskliga rättigheter för både EU och Ryssland. Parlamentet beklagar dock att Europeiska unionen inte har lyckats ändra politiken i Ryssland, framför allt när det gäller straffrihet och ett oberoende rättsväsende, behandlingen av människorättsförsvarare och politiska fångar såsom Michail Chodorkovskij, mediernas oberoende och yttrandefriheten, behandlingen av etniska och religiösa minoriteter, respekten för rättsstatsprincipen och skydd för mänskliga rättigheter i de väpnade styrkorna, diskriminering på grund av sexuell läggning samt andra frågor. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 19 juni 2008 om toppmötet mellan EU och Ryssland den 26–27 juni 2008 i Chanty-Mansiysk (33). Parlamentet uttrycker återigen sin oro över den förvärrade situationen för människorättsförsvarare och de svårigheter icke-statliga organisationer möter i fråga om registrering och genomförande av sin verksamhet. Parlamentet uttrycker än en gång sin oro över lagen om bekämpning av extremism, vilken kan påverka det fria informationsflödet och leda till att den ryska regeringen ytterligare begränsar yttrandefriheten för oberoende journalister och politiskt oppositionella. Parlamentet delar den oro som kommer till uttryck i Amnesty Internationals rapport från 2008 om åklagarämbetets fortsatt bristande respekt för Michail Chodorkovskijs och hans assistent Platon Lebedevs rätt till en rättvis rättegång i enlighet med internationella standarder . Parlamentet beklagar djupt behandlingen av Yukos före detta vicechef Vasilij Aleksanian, vars vägran att avge falskt vittnesmål mot Michail Chodorkovskij ledde till att ryska myndigheter lät hans sjukdom försämras till ett obotligt tillstånd, och instämmer i uppmaningen från Europarådets parlamentariska församling till den ryska regeringen att ”använda alla tillgängliga rättsliga medel” för att frige Igor Sutiagin och Valentin Danilov. Parlamentet välkomnar frisläppandet av Michail Trepasjkin. Parlamentet beklagar djupt att OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag som omfattade det ryska presidentvalet i mars 2008 ställdes in på grund av de restriktioner och begränsningar som den ryska regeringen lade på uppdraget.

92.

Europaparlamentet noterar att det finns underkommittéer för mänskliga rättigheter som inbegriper länder vid Medelhavets södra kust (Marocko, Tunisien, Libanon, Jordanien, Egypten, Israel och den palestinska myndigheten), vilka omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, och uppmanar rådet och kommissionen att tillsätta underkommittéer för mänskliga rättigheter med alla grannländer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till parlamentsledamöterna att engagera sig i förberedelserna inför dessa underkommittéers möten och informera sig om resultaten från dem. Parlamentet välkomnar att kommissionens delegation i landet i fråga och kommissionens berörda avdelningar i Bryssel både i förväg och i efterhand samråder med civilsamhället. Parlamentet ifrågasätter dock hur effektiva och konsekventa de använda metoderna är, särskilt kriterierna för att utvärdera de diskussioner som förts inom dessa underkommittéer. Parlamentet anser att dessa underkommittéer bör genomföra en särskild uppföljning av de människorättsfrågor som ingår i handlingsplanerna, men betonar att diskussionen om mänskliga rättigheter absolut inte får förbehållas dessa underkommittéer och framhåller behovet av samordning med andra underkommittéer för människorättsrelaterade frågor, exempelvis migration. Parlamentet understryker behovet av att föra upp dessa frågor på högsta politiska nivå så att man stärker följdriktigheten i EU:s politik på detta område. Parlamentet är övertygat om att EU:s grannskapspolitik i sin nuvarande utformning (handlingsplan, uppföljningsrapport och underkommittéer) skulle kunna vara ett kraftfullt verktyg för främjandet av de mänskliga rättigheterna om EU visade en verklig politisk vilja att se till att de mänskliga rättigheternas företräde respekteras på ett konsekvent, systematiskt och övergripande sätt. Parlamentet anser därför att respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna måste vara ett villkor för stärkta förbindelser mellan EU och ett tredjeland. När det gäller ramavtalet med Libyen uppmanas rådet och kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till dialogen och samarbetet på människorättsområdet.

93.

Parlamentet beklagar djupt den senaste tidens militära upptrappning och den ytterligare försämringen av den humanitära situationen i Gaza, och uttrycker samtidigt sin ovillkorliga solidaritet med civilbefolkningen i södra Israel. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1860 (2009) för att säkra en permanent vapenvila. Parlamentet understryker det akuta behovet av konkret ansvarsutkrävande i samband med att internationell humanitär rätt kränks. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang UNHRC:s beslut att tillsätta en oberoende utredning för att granska de krigsförbrytelser och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som alla sidor gjort sig skyldiga till under den senaste konflikten i Gaza. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att samarbeta med FN:s människorättsutredare. Parlamentet noterar det åtagande som Europeiska rådet (yttre förbindelser) gjorde den 27 januari 2009 om att noggrant följa dessa utredningar, och uppmanar kommissionen att i nära samråd med medlemsstaterna besluta om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas så snart resultaten blivit kända.

94.

Europaparlamentet uppmärksammar att den andra omgången av människorättsdialogen mellan EU och Uzbekistan ägde rum den 5 juni 2008. Parlamentet konstaterar att seminariet om mediernas frihet ägde rum i Tasjkent den 2 och 3 oktober 2008. Parlamentet anser emellertid inte att seminariet nådde sitt syfte att hålla en öppen diskussion om överträdelser av de mänskliga rättigheterna och mediernas frihet i Uzbekistan, vilket var den ursprungliga avsikten. Parlamentet noterar att det ännu inte finns någon oberoende internationell undersökning om massakern i Andizjan och att människorättssituationen i Uzbekistan inte har förbättrats. Parlamentet välkomnar frisläppandet av två människorättsförsvarare, Dilmurod Mukhiddinov och Mamarajab Nazarov. Parlamentet fördömer att människorättsförsvarare och oberoende journalister hålls fängslade efter politiskt motiverade åtal och uppmanar med kraft den uzbekistanska regeringen att släppa alla människorättsförsvarare och andra politiska fångar. Parlamentet uttrycker djup oro över frihetsberövandet av Salijon Abdurakhmanov, en oberoende journalist, och Agzam Turgunov, en människorättsförsvarare. Parlamentet noterar rådets slutsatser av den 13 oktober 2008 om Uzbekistan. Parlamentet uppmanar med kraft den uzbekistanska regeringen att acceptera ackrediteringen av den nya landsdirektören för Human Rights Watch och att låta organisationen och andra internationella organisationer och icke-statliga organisationer verka utan restriktioner. Parlamentet uppmanar Uzbekistan att samarbeta fullt ut och ändamålsenligt med FN:s särskilda rapportörer om tortyr och yttrandefrihet och att upphäva restriktionerna för icke-statliga organisationers registrering och verksamhet i Uzbekistan. Parlamentet noterar att rådet har beslutat att inte förlänga reserestriktionerna för vissa personer som omnämns i den gemensamma ståndpunkten 2007/734/GUSP (34), som upphävts i enlighet med rådets slutsatser av den 15–16 oktober 2007 och den 29 april 2008. Parlamentet välkomnar rådets beslut att, för en period på 12 månader, förlänga det vapenembargo som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att granska den övergripande människorättssituationen i Uzbekistan. Parlamentet vill återigen uppmana till ett omedelbart frisläppande av politiska fångar. Parlamentet noterar EU-ordförandeskapets uttalande av den 17 december 2008 om enskilda ärenden.

95.

Europaparlamentet välkomnar att EU och Turkmenistan höll den första omgången av människorättsdialogen i juli 2008 och att frågan om människorättssituationen i Turkmenistan, framför allt när det gäller yttrandefrihet och mötesfrihet, ett oberoende rättsväsende och det civila samhällets funktion har tagits upp. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien (35) och betonar att Turkmenistan måste göra framsteg inom nyckelområden för att EU ska kunna slutföra interimsavtalet, bland annat genom att ge Internationella Rödakorskommittén fritt och obehindrat tillträde, förändra utbildningsväsendet i enlighet med internationella standarder, ovillkorligen frige alla politiska fångar och samvetsfångar, avskaffa alla reseförbud från regeringens sida och tillåta icke-statliga organisationer och organ för mänskliga rättigheter att arbeta fritt i landet. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att innan interimsavtalet undertecknas ställa tydliga krav avseende specifika förbättringar på människorättsområdet och att i detta syfte anta en färdplan med tydliga tidsfrister för när kraven ska vara uppfyllda.

96.

Europaparlamentet stöder rådets strävan att upprätta människorättsdialoger med samtliga kvarvarande centralasiatiska länder. Parlamentet anser att dialogerna bör vara resultatorienterade och ligga helt i linje med Europeiska unionens riktlinjer om människorättsdialoger med tredjeländer, med garantier för det civila samhällets och Europaparlamentets delaktighet. Parlamentet begär att upprättandet av dialogerna matchas av adekvata resurser inom rådets och kommissionens sekretariat.

97.

Europaparlamentet konstaterar hur betydelsefullt både Turkiets och EU:s åtagande för Turkiets anslutningsprocess är för de pågående människorättsreformerna i Turkiet. Parlamentet anser att regeringsbeslutet att tillåta tv-sändningar på kurdiska är ett positivt steg mot yttrandefrihet i Turkiet. Parlamentet beklagar dock att det fortfarande är förbjudet att använda det kurdiska språket i parlamentet och vid politiskt kampanjarbete. Parlamentet upprepar att ytterligare rättsliga reformer krävs för att säkra respekten för och skyddet av minoriteter samt fullständig yttrandefrihet, rättsligt och i praktiken, i linje med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar med oro att inga framsteg har gjorts när det gäller ratificeringen av människorättsinstrument, särskilt OPCAT, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och protokollen nr 4, 7 och 12 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

98.

Europaparlamentet uppmanar med kraft den nya pakistanska regeringen att vidta adekvata åtgärder för att förbättra människorättssituationen i Pakistan. Parlamentet hänvisar till Amnesty Internationals uppmaning till den pakistanska regeringen att återinsätta de domare som rättsstridigt avsattes av den tidigare presidenten Pervez Musharraf under 2007. Parlamentet välkomnar att EU inledde ett oberoende valobservatörsuppdrag för de allmänna parlamentsvalen i februari 2008. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att valen innebar konkurrens mellan olika partier och resulterade i ökat offentligt förtroende för den demokratiska processen. Parlamentet noterar att EU stödjer stärkandet av demokratiska institutioner och uppmanar rådet och kommissionen att stödja demokratirörelsen som startades av de rättsliga institutionerna och advokatsamfundet, framför allt genom att bjuda in vissa av deras företrädare, inbegripet Iftikhar Mohammad Choudhry. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter är en av EU:s viktigaste frågor i den fortsatta dialogen med Pakistan.

99.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse rådets förslag att påbörja en dialog om mänskliga rättigheter med olika latinamerikanska länder. Parlamentet understryker att denna dialog bör gå hand i hand med fasta, konkreta och handgripliga krav när det gäller mänskliga rättigheter, vilket även kommer att ställa krav på EU:s institutioner i deras förbindelser med berörda länder. Parlamentet framhåller särskilt överenskommelsen om att ta med länderna i Centralamerika. Parlamentet konstaterar att Kubas regering i februari 2008 undertecknande Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Parlamentet kräver att dessa konventioner ratificeras utan reservationer. Parlamentet uppmanar dessutom Kubas regering att frige alla politiska fångar och att respektera de rättigheter som skyddas genom de fördrag som landet har undertecknat. Parlamentet noterar rådets beslut av den 20 juni 2008 om att häva de informella sanktionerna mot Kuba. Parlamentet konstaterar vidare att rådet under 2009 kommer att besluta om den politiska dialogen med Kuba ska fortsätta, beroende på om det har skett betydande förbättringar i fråga om de mänskliga rättigheterna.

100.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att i egenskap av ockupationsmakt i Georgien upprätthålla de mänskliga rättigheterna i Abchazien och Sydossetien, inbegripet rätten för medborgarna att återvända till sina hem. Parlamentet uppmanar alla parter att fortsätta att genomföra sina åtaganden enligt överenskommelserna av den 12 augusti och den 8 september 2008. Parlamentet begär att alla berörda regeringar fortsätter att tillhandahålla detaljerade kartor och information om alla områden som berörs av konflikten, mot vilka klusterbomber har skjutits, för att underlätta undanröjningen av klustervapenammunition och göra dessa områden säkra för civilbefolkningen. Parlamentet anser att båda regeringarna även bör ansvara för att allmänheten får information om farorna med ammunition som inte exploderat genom offentliga informationskampanjer. Parlamentet uppmanar de berörda förvaltningarna att gå med på att sätta in internationella människorättsobservatörer i Sydossetien och Abchazien.

101.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på framsteg när det gäller den människorättsliga situationen i Burma, särskilt med anledning av det kommande valet som planeras äga rum 2010. Parlamentet fördömer den senaste tidens gripanden av över hundra medlemmar av den burmesiska oppositionen, de domar som avkunnades efter skenrättegångar, och de mycket hårda straff som de dömdes till. Parlamentet uppmanar med kraft Burmas regering att omedelbart frige alla politiska fångar. Parlamentet anser att parlamentet bör skicka en delegation på högsta nivå till Burma, eftersom den rådande situationen för de mänskliga rättigheterna fortfarande inte har förbättrats trots alla sanktioner och eftersom de internationella påtryckningarna mot Burmas regim måste stärkas.

102.

Europaparlamentet uppmanar rådets ordförandeskap att inrikta sig på länder som ger upphov till särskild oro när det gäller mänskliga rättigheter.

103.

Europaparlamentet välkomnar de händelser och diskussioner som äger rum inom ramen för Europeiska året för interkulturell dialog 2008, och noterar med glädje de initiativ som framlagts under de två ordförandeskapen.

104.

Europaparlamentet välkomnar EU:s tionde forum för icke-statliga organisationer på människorättsområdet som det franska ordförandeskapet och kommissionen anordnade den 10 december 2008 på temat sextioårsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och som var särskilt inriktat på diskriminering av kvinnor.

105.

Europaparlamentet begär större insatser och ett mer målmedvetet handlande från EU som hjälp för att åstadkomma en politisk överenskommelse i Darfur-konflikten och underlätta tillämpningen av en övergripande fredsöverenskommelse. Parlamentet understryker nödvändigheten av att sätta stopp för laglösheten och genomdriva de sanktioner som beslutats av FN:s säkerhetsråd. Parlamentet välkomnar EU:s stöd för de häktningsbeslut som har utfärdats av ICC beträffande Darfur och som måste verkställas snarast möjligt.

106.

Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 1834 av den 24 september 2008 om en förlängning av FN:s uppdrag i Centralafrikanska republiken och Tchad fram till mars 2009 och även FN:s avsikt att tillåta en militär FN-styrka för att följa upp EU-styrkan i Tchad och Centralafrikanska republiken.

107.

Europaparlamentet välkomnar att rådet upprättar och regelbundet uppdaterar förteckningar över länder där det görs extra insatser för att genomföra EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter, dödsstraffsinsatser (länder som anses ligga på gränsen till att avskaffa dödsstraffet) och insatser för människorättsförsvarare.

108.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att diskrimineringsfrågor uttryckligen tas upp i alla människorätts- och demokratidiskussioner med tredjeländer, instrument, dokument och rapporter, inbegripet årsrapporterna om mänskliga rättigheter, med uttryckligt inbegripande av frågor om etniska, nationella och språkliga minoriteter, religionsfrihet inbegripet intolerans gentemot någon religion och diskriminering av minoritetsreligioner, kastbaserad diskriminering, skydd och främjande av ursprungsbefolkningars rättigheter, kvinnors mänskliga rättigheter, barnets rättigheter, personer med funktionshinder inbegripet utvecklingsstörda personer, samt människor med alla typer av sexuell läggning och könsidentitet och låta deras organisationer delta fullt ut, både inom EU och tredjeländer när så är lämpligt.

109.

Europaparlamentet uppmärksammar initiativet om en union för Medelhavsområdet som inleddes av det franska ordförandeskapet som en ny utmaning för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller att utvecklingen av nya EU-initiativ för Medelhavsområdet inte får innebära att man i mindre grad uppmärksammar och prioriterar behovet av att främja lämpliga reformer när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i detta område.

110.

Europaparlamentet välkomnar att parlamentets prioriteringar har beaktats i EIDHR:s programdokument för 2007 och 2008.

111.

Europaparlamentet efterlyser uppdatering av de elektroniska kompendier som avser att omfatta alla EIDHR-projekt som genomförts geografiskt och tematiskt.

112.

Europaparlamentet uppmärksammar med tillfredsställelse intresset för att lägga fram projekt inom ramen för stöd till människorättsförsvarare och möjligheten att agera snabbt för att skydda människorättsförsvarare. Parlamentet konstaterar att kommissionen har valt 11 mottagare som ska genomföra dessa projekt och förväntar sig att den egentliga verksamheten inleds i början av 2009.

113.

Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att anpassa den personalstyrka som anslagits för att genomföra EIDHR, både i högkvarteret och i delegationerna, så att man tar hänsyn till detta nya instruments särdrag och problem.

114.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det råder konsekvens mellan EU:s politiska prioriteringar och de projekt och program som EU stöder, särskilt i samband med EU:s bilaterala programplanering med tredjeländer.

115.

Europaparlamentet konstaterar med glädje att EU i ökad utsträckning använder sig av valstöd och valobservation för att främja demokrati i tredjeländer, och därmed stärker respekten för de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheterna samt rättsstaten, och att dessa uppdrags kvalitet och oberoende har fått ett allmänt erkännande.

116.

Europaparlamentet betonar att den mer övergripande EU-metoden, som omfattar hela valcykeln och inbegriper både valstöd och valobservation, har varit mycket framgångsrik för EU, och har gjort EU till en ledande internationell valobservationsorganisation.

117.

Europaparlamentet välkomnar den första handboken för EU:s valobservation, som utgavs i april 2008. Parlamentet noterar med glädje det särskilda avsnittet om jämställdhetsfrågor. Parlamentet konstaterar att den nya handboken ger en omfattande översikt över metoden för EU:s valobservatörsuppdrag och en beskrivning av hur uppdragen planeras, inleds och genomförs, samt på vilket sätt de internationella standarderna används i bedömning och rapportering.

118.

Europaparlamentet efterlyser ökad försiktighet när det gäller de kriterier som används för att utse de länder i vilka valstöd/valobservation äger rum och anser att man måste följa de metoder och regler som har fastställts på internationell nivå, framför allt när det gäller uppdragets oberoende karaktär.

119.

Europaparlamentet upprepar sin begäran att valprocessen, inbegripet stadierna både före och efter valet, införlivas i de olika nivåerna av den politiska dialogen med de berörda tredjeländerna så att man säkerställer en samstämd och konsekvent EU-politik och bekräftar den oerhört viktiga roll som mänskliga rättigheter och demokrati spelar.

120.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noga övervaka de förmåner som ges enligt det ”allmänna preferenssystemet plus” (GSP+) till sådana länder som har uppvisat allvarliga brister när det gäller att genomföra ILO:s åtta konventioner om grundläggande arbetsstandarder, med hänsyn till kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter eller användningen av straffarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta kriterier för att avgöra när förmånerna enligt det allmänna preferenssystemet ska dras in av människorättsskäl.

121.

Europaparlamentet betonar att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är precis lika viktiga som medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet understryker EU:s åtagande att stödja förverkligandet av millennieutvecklingsmålen i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten i december 2007 och juni 2008.

122.

Europaparlamentet uppmanar EU att integrera skyddet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i sina yttre förbindelser med tredjeländer, att regelbundet föra upp dessa på dagordningen för människorättsdialoger och samråd med tredjeländer och trycka på genomförandet av det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, framför allt för att det enskilda klagomålsförfarandet ska kunna fungera effektivt.

123.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att säkerställa enhetliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inom EU:s politik för utveckling, utrikeshandel och mänskliga rättigheter, och att i detta syfte inrätta en gemensam arbetsgrupp för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

124.

Europaparlamentet betonar att de mänskliga rättigheterna också inbegriper rätten till mat, lämplig bostad, utbildning, vatten, mark, anständigt arbete och social trygghet samt rätten att bilda fackföreningar, och att det är särskilt viktigt att säkerställa dessa rättigheter för mycket utsatta grupper som människor i mindre utvecklade länder, tidigare konfliktländer och tillväxtländer, ursprungsbefolkningar, flyktingar på grund av klimatförändringar, migranter med flera grupper.

125.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra särskilda ansträngningar för att säkerställa rätten till mat under den rådande matkrisen och allmänna ekonomiska krisen.

126.

Europaparlamentet understryker behovet av att arbeta för företagens sociala ansvar och att införa en skyldighet för transnationella företag med huvudkontor i EU:s medlemsländer att i sin verksamhet i tredjeländer respektera relevanta ILO-förordningar.

127.

Europaparlamentet konstaterar med glädje att det allmänna referenssystemet (GSP+) genom att koppla samman mänskliga rättigheter och internationell handel uppmuntrar till hållbar utveckling och gott styre, och efterlyser effektiv övervakning av efterlevnaden av avtalets ”väsentligdel-klausul”.

128.

Europaparlamentet uppmanar återigen rådet och kommissionen att på internationell nivå lägga fram EU-initiativ för att bekämpa förföljelse och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, exempelvis genom att lägga fram en resolution om denna fråga på FN-nivå och stödja icke-statliga organisationer och aktörer som främjar jämställdhet och icke-diskriminering.

129.

Europaparlamentet rekommenderar att resolutioner och andra viktiga dokument som rör människorättsfrågor bör översättas till de språk som talas i de berörda områdena.

130.

Europaparlamentet välkomnar det banbrytande uttalande som 66 nationer står bakom, inbegripet EU:s samtliga medlemsstater, som presenterades i FN:s generalförsamling den 18 december 2008, i vilket det bekräftas att internationellt människorättsskydd inkluderar sexuell läggning och könsidentitet och bekräftas ånyo principen om icke-diskriminering, som kräver att mänskliga rättigheter tillämpas i samma utsträckning på alla människor, oberoende av sexuell läggning eller könsidentitet.

131.

Europaparlamentet uppmanar rådet att lämna konkreta svar på de önskemål och farhågor som uttrycks i formella meddelanden från parlamentet, särskilt när det gäller brådskande resolutioner.

132.

Europaparlamentet påminner de parlamentsdelegationer som besöker tredjeländer om att de systematiskt bör föra upp en interparlamentarisk debatt om människorättssituationen på dagordningen för sina besök, och även möten med människorättsförsvarare, för att få direkt information om människorättssituationen i landet i fråga och för att vid behov ge dem internationell synlighet och skydd.

133.

Europaparlamentet är övertygat om att endast ett förstärkt människorättsorgan i parlamentet kan främja en följdriktig, effektiv, systematisk och gränsöverskridande strategi för mänskliga rättigheter i parlamentet och gentemot rådet och kommissionen, särskilt mot bakgrund av Lissabonfördragets bestämmelser om utrikespolitiken.

134.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Sacharovnätverket, som offentliggjordes vid Sacharovprisets 20-årsjubileum. Parlamentet anser att man snabbt bör besluta om hur nätverkets verksamhet ska fungera och tillhandahålla de medel som krävs för att det ska uppnå sina mål. Parlamentet upprepar sitt krav på att alla Sacharovpristagare, särskilt Aung San Suu Kyi, Oswaldo José Payá Sardiñas, den kubanska rörelsen Damas de Blanco och Hu Jia, ges tillträde till EU:s institutioner. Parlamentet beklagar att EU inte har fått någon nämnvärd respons på sina uppmaningar till de kinesiska, burmesiska och kubanska myndigheterna att respektera de grundläggande friheterna, särskilt yttrandefriheten och den politiska mötesfriheten.

135.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, FN, Europarådet, OSSE och regeringarna i de länder och territorier som nämns i resolutionen.