1.4.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 87/60

A.

Efter utvidgningarna av Europeiska unionen nyligen har behovet av social integration skapat nya utmaningar som måste tacklas inom ramen för nya demografiska och ekonomiska förhållanden. Även om dessa utmaningar måste tacklas i alla medlemsstater är de öst- och centraleuropeiska länderna mer påverkade p.g.a. den strukturella, ekonomiska, och sociala omvandling som de genomgått under de senaste tjugo åren. Därför befinner sig de svaga sociala grupperna, t.ex. romerna, i den mest utsatta situationen.

B.

I medlemsstater där näringssektorer har kollapsat och i regioner som har sett sina utvecklingsmöjligheter minska har i synnerhet romerna, som ett resultat därav, hamnat i samhällets utkanter genom att fattigdomen snabbt har ökat. Parlamentet konstaterar och upprepar att i denna process har romernas medborgarskap och unionsmedborgarskap förlorat i värde och att utvidgningens fördelar inte har nått dem på ett adekvat sätt, vilket har förstärkt deras marginalisering på många sätt och ökat risken för flerfaldig diskriminering.

C.

Den strategiska politiska insatsen för att främja lika möjligheter för romer innebär att man måste bekämpa en oerhört komplicerad social situation eftersom romerna, Europas största etniska minoritet, är drabbade av samma nackdelar som andra grupper. Denna kamp kan mest effektivt stödjas genom en heltäckande strategi för romerna och en samordnad instrumentuppsättning som omfattar en rad sektorsvisa politiska åtgärder samt finansieringsstöd för detta.

D.

De resande är en separat etnisk företeelse, som det vore berättigat att diskutera som en separat fråga, både med avseende på mänskliga rättigheter och med avseende på sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor.

E.

Processen att integrera romerna i samhället är inte en unilateral utan en multilateral process, och romerna måste delta aktivt i beslutsprocessen när politiken för social delaktighet utformas.

F.

Romernas levnadsförhållanden, deras hälsostatus och deras utbildningsnivå avgör deras sociala situation och arbetsmarknadssituation och tjänar ofta som förevändning för social utestängning från majoritetssamhället och rasism. Allt detta hindrar en förbättring av livskvaliteten, och därmed hävdandet av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna.

G.

Dåliga kollektivtrafikförbindelser, brist på offentliga institutioner och offentliga tjänster, särskilt utbildnings- och hälsovårdssystem av god kvalitet samt utflyttning av företag tvingar ungdomar att flytta från sina hem av ekonomiska skäl, vilket förvärrar regionala olikheter och ghettobildning.

H.

Det är mycket viktigt att precis före slutet av Lissabonprocessens andra period utvärdera romernas sociala situation och anställningsmöjligheter och fatta beslut om vad som bör göras.

I.

Europaparlamentet erkänner struktur- och sammanhållningsfondernas betydelse för att främja integrationen, men konstaterar att det, på grund av komplexiteten i de sociala problem som romerna står inför, inte är möjligt att lösa dessa problem enbart genom det system med projekt som kännetecknar struktur- och sammanhållningsfonderna.

J.

Det är onekligen viktigt att erkänna tidigare god praxis, men dess giltighet är begränsad i tid och rum.

K.

Många romska grupper tenderar numera att stanna kvar på hemorten, i stället för att flytta till områden där det kan finnas bättre möjligheter att få arbete.

1.

Europaparlamentet anser att det behövs en samordnad insats för att förbättra romernas arbets- och levnadsvillkor, med följande tre mål:

2.

Europaparlamentet framhåller att den politik som riktar sig mot romerna i många fall inte har förbättrat deras situation. I alla insatser från EU:s och medlemsstaternas sida som särskilt rör romerna bör aktörer från den romska befolkningsgruppen delta som beslutsfattare, så att deras kapacitet och ansvar för att organisera sig själva respekteras.

3.

Europaparlamentet noterar att den ojämlika tillgången till tjänster och de socioekonomiska nackdelar som de romska barnen drabbas av i praktiken innebär att de inte kan få tillgång till tidig utveckling och utbildning av hög kvalitet. Dessa nackdelar påverkar i sin tur deras senare chanser på arbetsmarknaden och deras emotionella, sociala, fysiska och personliga utveckling negativt, och därmed deras integrering i majoritetssamhället.

4.

Europaparlamentet noterar att utbildningssystemen är selektiva, och trots medlemsstaternas ansträngningar att komma till rätta med segregationen leder de många och varierande systemen som särskilt utvecklats för att tackla segregation i stället till att skillnaderna mellan sociala grupper snarare ökar och skapar stora nackdelar för de fattiga, särskilt romerna, som befinner sig i en ond cirkel. Därför krävs riktad utbildningspolitik som vänder sig till romska familjer och uppmuntrar aktivt deltagande.

5.

Europaparlamentet betonar att trots att andelen romska ungdomar med gymnasieutbildning och högre utbildning har ökat i vissa medlemsstater är deras kvalifikationsnivå fortfarande långt under EU-genomsnittet. Det finns en klyfta mellan bristen på arbetskraft å ena sidan och hög arbetslöshet på grund av romernas låga kvalifikationer å andra sidan. Därför kräver parlamentet att medlemsstaterna och EU prioriterar stöd till romerna så att de kan förbättra sina kvalifikationer. Parlamentet framhåller att romernas ställning på arbetsmarknaden, i brist på formella kvalifikationer också kan förbättras om man utarbetar ett system för erkännande av praktiska färdigheter.

6.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att garantera att romska kvinnor och flickor har tillgång till utbildning av hög kvalitet på lika villkor och att införa incitament (exempelvis möjligheter till fortbildning inom yrket) för att locka goda lärarkrafter till skolor i socioekonomiskt missgynnade områden, särskilt i landsbygdskommuner med hög andel romsk befolkning.

7.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de romska kvinnornas tillgång till yrkesutbildning, och att anpassa yrkesutbildningen till behovet på de lokala arbetsmarknaderna i syfte att ge de romska kvinnorna gångbara färdigheter.

8.

Europaparlamentet konstaterar att en stor majoritet av romerna med akademisk examen inte återvänder till den romska gemenskapen när de är klara med universitetet och att vissa av dem förnekar sitt ursprung eller inte längre accepteras i gemenskapen när de försöker återvända.

9.

Europaparlamentet rekommenderar att man utarbeta ett omfattande programpaket som främjar och motiverar romer med akademisk examen att återvända till sina samhällen och till sysselsättning inom dessa samhällen och i deras intresse.

10.

Europaparlamentet anser att romska medborgare i vissa medlemsstater påverkar befolkningspyramiden på ett särskilt sätt. Parlamentet noterar att andelen romska barn i befolkningen är stor, medan deras förväntade livslängd vid födseln är hela 10 år kortare än för personer som tillhör majoritetsbefolkningen.

11.

Europaparlamentet konstaterar att trots att medlemsstaterna har använt betydande resurser från EU och medlemsstaterna för att hjälpa långtidsarbetslösa att hitta arbete har man ännu ingen funnit någon konsekvent lösning på EU-nivå. Medlemsstaterna tar itu med situationen på mycket olika sätt och i mycket olika omfattning, och de har inte skapat möjligheter att återvända till arbetsmarknaden långsiktigt, utan deras åtgärder, t.ex. statliga sysselsättningsprogram, har ytterligare förvärrat stigmatiseringen av romerna. Därför måste både EU och medlemsstaterna ändra sin politik till en helhetsstrategi som behandlar alla aspekter av deras utestängning.

12.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa yrkesutbildningsprogrammen till behoven på de lokala arbetsmarknaderna och att ge arbetsgivarna incitament att erbjuda okvalificerade arbetstagare (däribland romer) arbete och utbildning samt möjligheter att skaffa sig praktisk erfarenhet direkt på arbetsplatsen.

13.

Europaparlamentet uppmanar nationella och lokala myndigheter att göra årliga könsuppdelade skattningar av hur stor andel långtidsarbetslösa (däribland romer) som får arbete efter att ha genomgått en arbetsmarknadsutbildning, och på grundval av dessa erfarenheter utarbeta nya metoder och starta nya utbildningsprogram anpassade till lokala färdigheter och ekonomiska behov.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda EU-medel för att bevara och skydda traditionell romsk verksamhet.

15.

Europaparlamentet instämmer med kommissionens uppfattning att vuxna romer, på grund av de många olika nackdelar som de lider av, är underrepresenterade bland den förvärvsarbetande befolkningen och i livslångt lärande, sällan har tillgång till den moderna kommunikationsteknikens produkter (Internet) och är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa och i lågprestigeyrken, vilket skapar de största hindren för deras återintegrering på arbetsmarknaden. Därför måste direktiv 2000/78/EG, som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, genomföras i praktiken.

16.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att inrätta särskilda gemenskapsåtgärder för att främja romers tillträde till yrkesutbildningsprogram.

17.

Europaparlamentet fäster medlemsstaternas uppmärksamhet på att denna sociala tudelning kan driva många romska arbetssökande att gå från den lagliga till den informella ekonomin, och att det behövs samordnade ansträngningar på EU- och medlemsstatsnivå för att förmå dessa arbetstagare att gå tillbaka till laglig anställning med arbetsrelaterade rättigheter och social trygghet.

18.

Europaparlamentet anser att åtgärder bör vidtas för att främja en politik för social och ekonomisk delaktighet, bland annat genom tillfälliga åtgärder för att tillhandahålla anständigt boende.

19.

Europaparlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot att främjande av den obehöriga och outbildade arbetskraftens rörlighet kan leda till ännu värre diskriminering av romska kvinnor som redan är ytterst känsliga för diskriminering på flera grunder, och kan hindra deras fortsatta framsteg på arbetsmarknaden.

20.

Europaparlamentet uppmanar regeringarna i medlemsstaterna att förbättra de romska kvinnornas ekonomiska oberoende genom att främja enkla åtgärder för egenföretagande och start av små och medelstora företag samt tillgång till mikrokrediter, och att stimulera en tjänsteekonomi på platsen där de bor för att bredda de romska kvinnornas erfarenheter och kunskaper.

21.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att utarbeta ett system som bl.a. genom skatter och på andra sätt gynnar företag som anställer romska kvinnor.

22.

Europaparlamentet anser att man måste inse att de romska bostadsområdena i praktiken är svåra att avveckla med hjälp av EU-medel enligt reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden, eftersom det för de medlemsstater som anslöt sig efter 2004 fastställdes ett minsta invånarantal för att bostadsområden ska komma i fråga för anslag som budgeterats för bostadsfrågor, något som innebär att finansieringen av boendekostnader inte når just de människor som lever under de sämsta förhållandena i de minsta bostadsområdena.

23.

Europaparlamentet framhåller att lösningen på romernas sociala och ekonomiska problem kräver en helhetsstrategi och långsiktiga, samordnade lösningar inom bostads-, utbildnings-, sjuk- och hälsovårds- och arbetsmarknadspolitiken. Därför föreslår parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att alla åtgärder som vidtas för att förbättra romernas situation bör betraktas som en oskiljaktig del av åtgärderna för att stödja regional utveckling och social delaktighet.

24.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör utnyttja översynen av reglerna för struktur- och sammanhållningsfonderna som ger större utrymme för komplexa program genom att tillåta överföringar på över 10 procent mellan olika fonder.

25.

Europaparlamentet noterar förslaget om ett övergripande nytt direktiv för att bekämpa diskriminering utanför arbetslivet på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller övertygelse, och kräver att direktiv 2000/43/EG genomförs i praktiken. Parlamentet anser att kommissionen i den sociala agendans anda bör fastställa särskilda mål och utarbeta välavvägda program som syftar till att avskaffa diskrimineringen och den sociala stämplingen av romer och hindra att de övergår till brottslig verksamhet.

26.

Europaparlamentet betonar att den grundläggande förutsättningen för att främja romernas sociala delaktighet och tillträde till arbetsmarknaden är att de ges lika sociala och politiska rättigheter. I detta sammanhang uppmanar parlamentet medlemsstaterna och kandidatländerna att fastställa en strategi för att förbättra romernas valdeltagande som väljare och kandidater på alla nivåer.

27.

Europaparlamentet håller med om att det är viktigt med mikrokrediter, som rekommenderas ur olika synvinklar i kommissionens meddelande om en förnyad social agenda och i EESK:s yttrandet och som är ett sätt att ställa ett minimimått av resurser till förfogande så att de allra fattigaste kan slå in på en väg i riktning mot personligt ansvar, företagarfärdigheter och utveckling av deras skapande förmåga, inbegripet beviljande av krediter för att täcka kostnaderna för egenföretagare.

28.

Europaparlamentet stöder EU-institutionernas förslag om att fler romer bör anställas i offentlig tjänst, med hänvisning till principen om lika behandling, men påpekar att detta inte bara förutsätter att man inom den offentliga förvaltningen bedriver en personal- och utbildningspolitik som gynnar detta mål, utan också att man gör särskilda insatser och aktivt stöder allmänhetens acceptans av denna princip.

29.

Europaparlamentet betonar att den sociala marknaden, hälso- och sjukvård, hemtjänst, kök inom den offentliga sektorn, barnomsorgstjänster osv. kan skapa nya arbetstillfällen för arbetslösa romer (särskilt kvinnor). Parlamentet bekräftar emellertid att marknaden för sociala tjänster kräver en permanent koppling mellan den som tillhandahåller och den som utnyttjar tjänsten och att man därför bara kan förvänta sig en ökning av sysselsatta romer inom dessa områden under förutsättning att samhället accepterar dem, men att sådana anställningar också främjar social acceptans.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att avskaffa rashat och uppmaning till diskriminering av och våld mot romerna i medierna och i varje slags form av kommunikationsmedium, och vädjar till medierna att fastställa god praxis i sin personalrekrytering på ett sådant sätt så att hela befolkningens sammansättning återspeglas.

31.

Europaparlamentet påpekar att romska kvinnor ofta verkar i den informella ekonomin och att sysselsättningsgraden är mycket låg bland dem. För att få bukt med flerfaldig diskriminering, hög arbetslöshet och fattigdom bör man vidta riktade politiska åtgärder som fokuserar på att erbjuda romska kvinnor en faktisk tillgång till arbetsmarknaden, vilket är en förutsättning för att förbättra deras ställning i samhället och familjen.

32.

Europaparlamentet anser att sysselsättning för romska kvinnor bör främjas också genom sysselsättningsvänliga system för socialt stöd och lämpliga möjligheter till utbildning och specialisering så att de på lång sikt förbereds för ett arbete där de tjäna sitt levebröd och som gör det möjligt att förena familje- och yrkesliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra möjligheten för romska barn att få plats inom barnomsorgen, även om deras mödrar är hemma med de övriga barnen.

33.

Europaparlamentet betonar att bättre bostäder och hälso- och sjukvårdstjänster skulle kunna förbättra de romska kvinnornas tillträde till arbetsmarknaden och öka deras möjligheter att behålla sina arbeten längre.

34.

Europaparlamentet påpekar att social- och sysselsättningspolitiken bör bidra till medborgarnas individuella potential och behov och skapa fler tillfällen för den största arbetskraftsreserven, t.ex. äldre människor, funktionshindrade personer och fattiga människor som saknar utbildning, däribland romerna.

35.

Europaparlamentet påpekar att den flerfaldiga diskriminering som drabbar romska kvinnor bör tas upp och särskilt behandlas i politiska åtgärder riktade mot romska kvinnor, vilket skulle kunna få en dubbel, långsiktig positiv effekt för dem och övriga familjemedlemmar, särskilt barnen.

36.

Europaparlamentet motsätter sig åsikten om att stöd som avser hjälpa långtidsarbetslösa (bland dem många romer) att få arbete strider mot principen om konkurrensneutralitet, oavsett om det betalas ut till arbetsgivarna eller arbetstagarna, eftersom integrationen av romerna är ett socialpolitiskt mål som ställer krav på att det skapas subventionerade arbetstillfällen på marknaden. Subventionering av arbetstillfällen på arbetsmarknaden i syfte att återintegrera romska arbetstagare är att föredra framför att subventionera de långtidsarbetslösa.

37.

Europaparlamentet erkänner att vissa traditionella romska sysselsättningar, såsom konst och hantverk, kan bidra till att bevara befolkningsgruppens särdrag och förbättra dess materiella situation och sociala integrering, och anser att det är önskvärt att stödja vissa särskilda yrkes- och verksamhetsområden.

38.

Europaparlamentet konstaterar att romernas kultur är en av de kulturer i Europeiska unionen som kännetecknas av en stark familjetradition och påpekar att bilden av romerna bland allmänheten präglas av traditionella könsroller och familjer med många barn samt av att flera generationer bor tillsammans, att släktingar är benägna att bo nära varandra och att man i hög grad slår vakt om släktskapsbanden. Parlamentet anser därför att man, både i EU:s och medlemsstaternas program för romfamiljer, måste bygga på de starka sidorna i detta naturligt stödjande nätverk.

39.

Europaparlamentet framhåller vikten av att bevara och bekräfta romernas kulturella särdrag för att skydda deras identitet och minska fördomarna mot denna minoritet, och anser därför att medlemsstaterna och kommissionen måste spela en mer aktiv roll när det gäller att stödja den romska minoritetens andliga liv.

40.

Europaparlamentet håller med om uppfattningen i EESK:s yttrande att romska kvinnor har låg status i familjehierarkin, gifts bort tidigt, ofta utsätts för våld i hemmet och ofta blir offer för prostitution och människohandel.

41.

Europaparlamentet anser därför att EU:s och medlemsstaternas program för romer bör syfta till individuell frigörelse från traditionella hierarkier och till socioekonomiskt oberoende hos medlemmar av de romska befolkningsgrupperna, särskilt kvinnor.

42.

Europaparlamentet påpekar att romska barns tendens att sluta skolan tidigt skadar deras individuella utbildning, deras förmåga till social integrering och deras möjlighet på arbetsmarknaden, medan det för romska kvinnor gäller att deras fysiska och psykiska hälsa och omständigheten att de lämnar skolan tidigt påverkar deras barns hälsa och skolgång, vilket ökar risken för att de blir socialt utestängda. Parlamentet understryker därför hur viktigt det är med tjänster som ökar medvetenheten genom att tillhandahålla information till romska kvinnor.

43.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att se till att de nuvarande och framtida rättsliga ramarna omfattar bestämmelser för att förhindra och bekämpa diskriminering på olika grunder som romska kvinnor utsätts för, för att förbättra deras socioekonomiska ställning och garantera dem tillgång till hälso- och sjukvård, barnomsorg och utbildning av god kvalitet, vilket är förutsättningar för anställning.

44.

Europaparlamentet anser att integrationsprocessen måste inledas på ett tidigt stadium i livet för att effektivt erbjuda alternativ till fattigdom och social utslagning. Därför måste det skapas ett institutionellt nätverk för samhällsbaserade sociala tjänster och utbildningstjänster inriktade på barn och familjer, som tillgodoser behoven på det regionala och det personliga planet och garantera lika tillgång till tjänster av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ge särskilt stöd till program för integration av romska barn på ett tidigt stadium i alla länder där man kan utnyttja EU-medel (t.ex. föranslutningsinstrumentet eller struktur- och sammanhållningsfonderna).

45.

Europaparlamentet noterar att romska barn är överrepresenterade i särskolorna samt att en stor del av dem skickas till sådana skolor utan någon motivering, oftast till följd av diskriminering. Parlamentet påpekar att det är diskriminerande och en allvarlig kränkning av den grundläggande rättigheten till utbildning att tvinga barn som oriktigt klassificeras som mentalt funktionshindrade att gå i särskola, och att det försvårar de fortsatta studierna och möjligheterna att få arbete och leder till minskad aktivitet, samtidigt som det belastar budgetarna.

46.

Europaparlamentet instämmer med Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs förslag om att det av omsorg om de unga barnens utveckling behövs mångfasetterade former av stöd som tar sikte på hela familjen och, samtidigt som de är avpassade efter familjens behov, tillhandahåller skräddarsytt praktiskt bistånd (”sure start”).

47.

Europaparlamentet instämmer i uppfattningen i EESK:s yttrande att romerna, till följd av sina särdrag som befolkningsgrupp, inte har tillgång till sociala förmåner på lika villkor. Parlamentet understryker att de sociala förmånerna har till uppgift att uppväga de belastningar och brister som uppstår till följd av enskildas livssituation, deras engagemang vad gäller barntillsyn och andra socialt nyttiga engagemang.

48.

Europaparlamentet instämmer i rekommendationen i EESK:s yttrande att ytterligare stöd till personer som byter arbete är en förutsättning för att man ska kunna främja deltagandet på den officiella arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar att redovisat arbete måste göras attraktivt för både arbetsgivare och arbetstagare.

49.

Europaparlamentet påpekar att det faktum att romerna varit socialt utslagna under en del av sitt yrkesaktiva liv hindrar dem från att få tillgång till hälso- och sjukvård och är orsaken till deras situation i ålderdomen. Eftersom de börjat arbeta redan vid tidig ålder, ofta gått arbetslösa, saknat anställningstrygghet, arbetat i den informella ekonomin utan att det redovisats varvid arbetet ofta varit fysiskt tungt och inte gett dem några pensionsrättigheter, kan de varken få ordentliga pensioner eller en värdig ålderdom.

50.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen tar initiativet att fastställa hur man effektivast kan stödja den sociala, ekonomiska och kulturella integrationen av den största minoriteten i Europeiska unionen, och betonar att kommissionen och medlemsstaternas regeringar behöver samarbeta om vilka åtgärder som ska vidtas för att lösa de komplexa gränsöverskridande problemen med romerna.

51.

Europaparlamentet anser att det är ett gemenskapsvärde att romernas språk och kultur bevaras, men stöder dock inte tanken på att romerna skulle vara medlemmar av en statslös ”europeisk nation”, eftersom detta skulle innebära att medlemsstaterna gick fria från ansvaret och ifrågasätta möjligheterna till integration.

52.

Europaparlamentet vill uppmärksamma medlemsstaterna på att det finns en risk för att alltför många åtgärder gentemot den romska befolkningen kan leda till att denna minoritets redan svåra situation förvärras och att deras möjligheter till integration äventyras.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta tillsammans med frivilligorganisationer och romska grupper och ledare för att utarbeta en gemensam godtagbar plan för social delaktighet för romer som ska genomföras i ett nära partnerskap.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta och genomföra projekt för att bekämpa negativa stereotypa uppfattningar om romer på alla nivåer, med stöd från struktur- och sammanhållningsfonderna och även från särskilda program som Progress och initiativ som det europeiska året för interkulturell dialog 2008 och det kommande europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010.

55.

Europaparlamentet konstaterar att även om en förbättrad social och ekonomisk situation bland romerna var en viktig fråga under utvidgningen har framstegen i allmänhet varit begränsade. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att se över tidigare och pågående program och initiativ för att utvärdera resultaten. Europeiska unionen har en skyldighet att samordna redskapen för social integration på ett bättre och noggrannare sätt, och denna samordning bör bidra till att bekämpa fattigdomen, ge romerna ökade möjligheter till bättre, varaktigare och stabilare sysselsättning, bereda väg för arbetet med att göra systemen för social integration och socialskydd effektivare, vara en metod för analys av politiska erfarenheter och ömsesidigt lärande samt skapa ett system för enhetlig analys av bästa praxis.

56.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt undersöka vilka effekter syftena med och redskapen för var och en av dess former för sektorspecifik politik har för romerna, och samtidigt utarbeta en sammanhängande politisk strategi samt åstadkomma långtgående samordning. Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att i rapporterna om integrerade indikatorer och om det öppna systemet för samordning av social integration ägna uppmärksamhet åt att förändra romernas situation. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka diskrimineringens omfattning och med jämna mellanrum utvärdera romernas situation när det gäller förändringarna inom utbildnings-, sysselsättnings-, hälso- och bostadssituationen samt den sociala situationen i medlemsstaterna och i kandidatländerna.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be medlemsstaterna att snarast möjligt anta en tydlig sysselsättningspolitik till förmån för missgynnade grupper, inbegripet den romska befolkningen i yrkesverksam ålder, med stödåtgärder för att underlätta en gradvis integrering på arbetsmarknaden. Med hjälp av åtgärderna ska man komma åt det beroende som skapats genom det sociala trygghetssystemet.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de olika internationella organisationerna och stödja framväxten av ett akademiskt nätverk för experter på romska frågor som kan tillhandahålla vetenskapliga uppgifter och stöd genom forskning, analys, insamling av bevis och utformning av rekommendationer, för att bedöma frågor rörande romernas integrering samt besluta om vilka frågor som ska tas upp, beskriva frågor som berör romerna med det allvar som situationen kräver, utgående från sammanfattande rapporter som utarbetats av dessa organisationer samt sammanställa en övergripande EU-utvärdering åtminstone en gång vartannat år.

59.

Europaparlamentet kritiserar de medlemsstater som ännu inte ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, och uppmanar dessa medlemsstater att snarast ratificera konventionen. Vidare uppmanas de medlemsstater som har infört förbehåll enligt ramkonventionen, som påverkar erkännandet av romerna som nationell minoritet, att dra tillbaka dessa förbehåll.

60.

Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att

61.

Europaparlamentet anser att man i somliga medlemsstater effektivt kan nå ut till målgrupperna (i romska bostadsområden eller i delar av bostadsområden) med hjälp av definitionen ”många olika nackdelar” (multiple disadvantages), men att det är svårt att nå mindre enheter som t.ex. familjen och den enskilde genom dessa målgrupper.

62.

Europaparlamentet anser dock att det bör skapas rättsliga förutsättningar för att inleda frivillig och anonym insamling av uppgifter och för att upprätta en jämförbar databas, med vederbörlig hänsyn tagen till reglerna för uppgiftsskydd och skydd av de mänskliga rättigheterna, och utan att man tillgriper metoder som kränker människovärdet. Parlamentet anser att kommissionen bör föreslå nödvändiga ändringar av lagstiftningen.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utarbetande, kontroll och bekräftelse av en samling med bästa metoder när det gäller program för romer, bl.a. avseende bostäder, utbildning och sysselsättning, efter analyser som genomförts av ett oberoende organ.

64.

Europaparlamentet anser att upprättandet av en databas inte är ett alternativ utan en förutsättning för ett system för bedömning och utvärdering med vars hjälp man kan se vilka resultat som utbytet av bästa praxis och av användningen av resurser har gett. Parlamentet anser att man för detta ändamål behöver ett system med indikatorer som ska omfatta alla områden av livet och kunna användas av var och en och som förutom utfallsdata och input-data för programmen också berör användningen av indikatorer för sociala resultat och konsekvenser, inklusive förutsättningar för finansiering. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen fastställer detta system med indikatorer i ramförordningen om strukturfonderna och i förordningarna om andra typer av statligt stöd.

65.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen formulerar mera konsekventa och entydiga förväntningar på alla de utvecklingsprogram som finansieras med gemenskapsmedel och av vilka det kan krävas en redovisning av hur de bidragit till att förebygga eller avhjälpa den sociala utslagningen av romerna. Parlamentet anser att medlemsstaterna och EU:s organ bör undersöka all utveckling som finansieras ur struktur- och sammanhållningsfonderna, utgående från vilken inverkan programmet har på romernas sociala integration. Parlamentet rekommenderar dessutom, när det gäller samtliga program i urvalsskedet, att man prioriterar sådan utveckling som också utformas för att förbättra situationen för de romer som bor i särskilt missgynnade bostadsområden och de som är fattiga och arbetslösa.

66.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med varje medlemsstat utarbeta och genomföra en bred fortlöpande informationskampanj riktad till allmänheten och romerna om medlemsstaternas program för att förbättra romernas levnadsvillkor, och om programmens genomförande.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka åtgärder och insatser och hur de bidrar till att förbättra romernas ställning på arbetsmarknaden.

68.

Europaparlamentet vill att resurser om vilka det beslutas på EU-nivå bl.a. ska användas till ”målinriktade” program som också involverar experter från organisationer med erfarenhet på detta område vilka skulle ge stöd och råd, för att uppväga att romerna missgynnats i fråga om utbildning och yrkeskvalifikationer. När medlemsstaterna fattar beslut om anslag till andra områden än tidig utveckling och det offentliga skolväsendet bör de vid tilldelningen av gemenskapsmedel och egna medel beakta huruvida de lokala myndigheter, organisationer etc. som ansökt om stöd har uppfyllt sina skyldigheter att få bort segregeringen.

69.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra nationella myndigheter att upphöra med den diskriminerande avhysningen av romer från slumbebyggelse och i stället utarbeta konkreta bostadsprojekt med stöd av teknisk expertis och övervakningsmekanismer från bl.a. kommissionen, Världsbanken och frivilligorganisationer som ägnar sig åt romerna. Lösningen på romernas bostadsproblem på landsbygden måste prioriteras, uppmärksammas särskilt och åtgärdas.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma inte bara organisationerna inom det civila samhället, utan också romernas kapacitet att organisera sig själva och stödja integrationspolitiken samt att stödja samhällenas utveckling, särskilt genom projekt som leder till att romerna deltar mera i beslutsfattandet och får ökat ansvar för beslut som fattats tillsammans med dem.

71.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med frivilligorganisationer som ägnar sig åt romerna granska nuvarande politik och åtgärder i syfte att lära av tidigare projekt som misslyckats.

72.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja frivilligorganisationer som ägnar sig åt romerna, både på EU-nivå och nationell och lokal nivå, för övervakning av hur åtgärder och program för romer samt gemenskapens utbildningsprogram för demokrati och mänskliga rättigheter har genomförts.

73.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen och medlemsstaterna inrättar ett EU-omfattande forum i vilket de sociala rörelserna, fackföreningar och frivilligorganisationer som företräder romerna och deras intressen kan samråda med varandra på permanent basis för att utarbeta riktlinjer och utbyta bästa metoder, i syfte att främja ett samordnat tillvägagångssätt på EU-nivå.

74.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara mer proaktiva när de uppmuntrar till överföring av arbetstillfällen till områden där det bor romer och romerna att flytta till områden där det finns arbetstillfällen.

75.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och kommissionen om att det är viktigt att bidra till självhjälp, även om social välfärd spelar en avgörande roll för att stödja och stärka utsatta grupper som romerna. Det långsiktiga målet är en kultur av oberoende i stället för beroende.

76.

Europaparlamentet anser att lokala arbetstillfällen och uppmuntran av företagsamhet och lokalt hantverk samt de grundläggande kunskaper som krävs måste prioriteras mycket högre, så att ökad välfärd och självrespekt kan utvecklas.

77.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.