1.4.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 87/1


Tirsdag 10 mars 2009
Utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning och motsvarande erfarenheter från tredjeländer

P6_TA(2009)0085

Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2009 om utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning och motsvarande erfarenheter från tredjeländer (2008/2181(INI))

2010/C 87 E/01

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2008 med titeln ”Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning” (KOM(2008)0069),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2008 med titeln ”Rapport om utvärderingen och den framtida utvecklingen av Frontex” (KOM(2008)0067),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2008 med titeln ”Om undersökning av möjligheterna att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)” (KOM(2008)0068),

med beaktande av de preliminära kommentarerna från Europeiska datatillsynsmannen av den 3 mars 2008 och de gemensamma kommentarerna från artikel 29-arbetsgruppen för dataskydd och arbetsgruppen för polisiära och rättsliga frågor av den 29 april 2008 om de tre ovannämnda meddelandena,

med beaktande av rådets slutsatser om förvaltningen av Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (1),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (2),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1 +) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (3) och rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (4),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2005 om större effektivitet, förbättrad interoperabilitet och synergieffekter mellan EU:s databaser på området rättsliga och inrikes frågor (KOM(2005)0597),

med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om utvärdering och framtida utveckling av byrån Frontex och det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) (5),

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0061/2009), och av följande skäl:

A.

Att de inre gränskontrollerna inom EU tagits bort är en av den europeiska integrationens viktigaste landvinningar.

B.

Ett område utan inre gränser kan inte fungera utan delat ansvar och solidaritet i förvaltningen av dess yttre gränser.

C.

Samarbetet med tredjeländernas gränssäkerhetsmyndigheter bör lyftas fram, i överensstämmelse med EU:s allmänna yttre politik.

D.

EU:s yttre gränser passeras varje år av 160 miljoner unionsmedborgare, 60 miljoner tredjelandsmedborgare som inte behöver visering och 80 miljoner som behöver visering.

E.

Åtgärder för ökad gränssäkerhet måste gå hand i hand med insatser för att göra resandeströmmarna smidigare och främja rörlighet i en alltmer globaliserad värld.

F.

Inom ramarna för EU:s integrerade gränsförvaltning har flera instrument och program redan inrättats, håller på att förberedas eller är föremål för politisk utveckling.

G.

Kommissionen har meddelat att den avser att 2009–2010 vara redo att lägga fram lagstiftningsförslag för att införa ett in- och utresesystem, ett program för registrerade resenärer (RTP) och ett elektroniskt system för resetillstånd (Esta),

H.

Liknande system finns i Australien och håller på att genomföras i Förenta staterna som en del av programmet US-Visit.

I.

Det saknas en övergripande översiktsplan som anger uppbyggnaden för EU:s gränsstrategi i stort, liksom en grundlig utvärdering och bedömning av befintliga system och system under utarbetande.

In- och utresesystem

1.

Europaparlamentet är medvetet om att personer som stannar kvar längre än de har rätt till, s.k. overstayers, befinner sig i centrum för det föreslagna in- och utresesystemet och antas vara den största kategorin olagliga invandrare i EU. Parlamentet önskar emellertid mer information om de uppgifter som samlats in av en extern uppdragstagare och som tyder på att det 2006 fanns upp till 8 miljoner olagliga invandrare i EU-25 (6). Vidare kräver parlamentet en klar definition av termen ”overstayer”, inklusive tänkbara undantag under särskilda omständigheter, och en närmare kvalitativ och kvantitativ analys av de hot, risker och kostnader som de medför för Europas samhällen.

2.

Även om det föreslagna systemet och snabbinformationen kan hjälpa till med att avskräcka tredjelandsmedborgare från att stanna kvar längre än de har rätt till, och ge uppgifter och information om mönster, påpekar Europaparlamentet att fortsatt kontakt med de rättsvårdande myndigheterna fortfarande behövs för att gripa den person som stannar kvar längre än han eller hon har rätt till, och av denna anledning tror parlamentet inte att det föreslagna systemet kommer att sätta stopp för det s.k. overstayer-fenomenet som sådant.

3.

Europaparlamentet saknar tillräcklig information om på vilket sätt detta system kommer att integreras i och samverka med det befintliga ramverket, om vilka tänkbara förändringar som måste göras i befintliga system och om vilka faktiska kostnader som kommer att uppstå. Det förblir således tveksamt om det är absolut nödvändigt att genomföra ett sådant system.

4.

Europaparlamentet påminner om att ett välfungerande system för in- och utresa på materiell nivå och driftsnivå är beroende av att styrmedlen VIS och SIS II blir framgångsrika. Dessa båda styrmedel har dock ännu inte genomförts fullt ut och därför inte kunnat utvärderas på ett korrekt sätt. När det gäller SIS II finns det frågetecken kring genomförbarheten och tillförlitligheten.

5.

Utan tvekan och med tanke på de lärdomar man dragit i Förenta staterna är det en större utmaning att övervaka utresan än inresan, särskilt när det gäller utresa sjö- och landvägen. Vidare har Europaparlamentet med tanke på samma erfarenheter avsevärda betänkligheter när det gäller kostnadseffektiviteten hos ett sådant system. Kommissionen uppmanas därför att lämna mer information om de faktiska investeringar som föranleds av ett sådant system.

Ett program för registrerade resenärer (RTP)

6.

Europaparlamentet stöder i princip konceptet med ett program för registrering av resenärer (RTP-program) för tredjelandsmedborgare, oavsett om dessa omfattas av viseringstvång eller ej. Detta skulle göra det möjligt att påskynda resandeströmmarna och undvika köbildning vid territoriets in- och utreseplatser och att eventuellt använda automatiska dörrar för EU-medborgare. Den gällande gemenskapslagstiftningen tillåter nämligen inte förenklade gränskontroller annat än för tredjelandsmedborgare som bor i gränsområden.

7.

Dock kritiserar Europaparlamentet termvalet i meddelandet ”Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning” (”resenärer som utgör en låg risk” respektive s.k. bona fide-resenärer), eftersom detta implicerar att ett mycket stort antal resenärer från början betraktas som ”resenärer som utgör en hög risk” respektive s.k. mala fide-resenärer. Parlamentet rekommenderar i stället beteckningen ”frekvent resenär”.

8.

Flera medlemsstater har redan inrättat eller förbereder sådana RTP-program för tredjelandsmedborgare, och Europaparlamentet framhåller risken för att man till slut får ett lapptäcke med 27 olika system som grundas på olika kriterier, bland annat för uppgiftsskydd och avgifter. Nederländerna försöker tillsammans med Tyskland, Förenade kungariket och Frontex att främja programmet International Expedited Traveller Programme som en tänkbar mall för andra medlemsstater.

9.

Europaparlamentet förordar ett harmoniserat tillvägagångssätt och uppmanar därför med kraft kommissionen att påskynda processen på grundval av bästa praxis i medlemsstaterna och att se till att medlemsstaterna fortsätter att följa gemenskapslagstiftningen.

10.

I praktiken skiljer sig RTP-program för tredjelandsmedborgare från RTP-program för unionsmedborgare. Europaparlamentet betonar därför att en tydlig åtskillnad mellan dem alltid måste upprätthållas.

Ett elektroniskt system för resetillstånd (Esta)

11.

Det vore oklokt att i fråga om säkerhetsåtgärder koncentrera uppmärksamheten enbart på tredjelandsmedborgare som reser in i EU från länder med viseringstvång. Europaparlamentet ifrågasätter emellertid om det föreslagna systemet är absolut nödvändigt och önskar en grundlig förklaring av det bakomliggande resonemanget om systemet. Parlamentet är övertygat om att ett nära samarbete mellan underrättelsetjänsterna är den rätta vägen framåt, snarare än att rent allmänt bedriva en massiv uppgiftsinsamling.

12.

Europaparlamentet önskar information om den exakta tidtabellen för och detaljerna i den undersökning som kommissionen nämner.

Oro när det gäller uppgiftsskydd och biometriska uppgifter

13.

Det är oacceptabelt att kommissionen underlät att samråda med vare sig Europeiska datatillsynsmannen, som ändå redan uttryckt ett antal betänkligheter, eller artikel 29-arbetsgruppen för dataskydd innan man antog det ovannämnda meddelandet med titeln ”Att förbereda nästa steg i utvecklingen av Europeiska unionens gränsförvaltning”. Europaparlamentet uppmanar således kommissionen att samråda med dessa organ om varje åtgärd som vidtas enligt det meddelandet, eftersom de föreslagna byggstenarna medför behandling av enorma mängder personuppgifter.

14.

Biometriska uppgifter är i teorin effektiva när det gäller att identifiera personer, eftersom de särdrag som undersöks är unika för varje enskild person. Europaparlamentet understryker emellertid att tillförlitligheten hos biometriska uppgifter aldrig är absolut och att biometriska uppgifter inte i samtliga fall är korrekta. En reservmetod bör därför alltid finnas, och utarbetandet av riskprofiler bör förbättras.

15.

Europaparlamentet insisterar på ett standardprotokoll för användning och utbyte av biometriska uppgifter och kontrollavtal för gränssnitt som beskriver hur protokollet kommer att användas. Användningen av biometriska uppgifter bör omfattas av en kvalitetsnorm för att undvika acceptansskillnader mellan olika system som används i medlemsstaterna.

16.

Europaparlamentet anser att ett tillvägagångssätt med inbyggda skyddsmekanismer för den personliga integriteten, s.k. privacy by design, är ett viktigt inslag i varje utveckling som riskerar att äventyra enskildas personliga information och människors tilltro till och förtroende för dem som innehar information om dem.

Slutsatser

17.

Målet att EU ska uppnå en verkligt integrerad gränsförvaltning är legitimt, och Europaparlamentet instämmer i att det är viktigt att fortlöpande utveckla och stärka EU:s gemensamma gränsförvaltningspolitik.

18.

Dock anser Europaparlamentet att det på områdena för gräns- och invandringsförvaltningen läggs fram långtgående förslag i förvånansvärt snabb takt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att även tänka på behovet av och kostnaderna för logistiken vid gränserna.

19.

Europaparlamentet beklagar också uppfattningen att politiken för förvaltning av unionens gränser bör grundas på tanken att varje resenär potentiellt är misstänkt och därför måste bevisa sitt ärliga uppsåt.

20.

Europaparlamentet kritiserar avsaknaden av en övergripande översiktsplan som anger de stora målen för och uppbyggnaden av EU:s gränsförvaltningsstrategi, liksom avsaknaden av detaljuppgifter som visar hur alla sammanhängande program och system (befintliga, under utarbetande eller i den politiska utvecklingsfasen) förväntas fungera tillsammans och hur förbindelserna mellan dem kan utformas på bästa sätt. I samband med övervägandena om uppbyggnaden av EU:s gränsförvaltningsstrategi bör kommissionen inledningsvis analysera effektiviteten hos medlemsstaternas befintliga gränsförvaltningssystem för att åstadkomma bästa möjliga synergieffekter mellan dem.

21.

Europaparlamentet betonar behovet av utvärdering och bedömning i första hand av befintliga system och system under utarbetande, och understryker att EU:s förmåga att nå sina strategiska mål till stor del är beroende av om man framgångsrikt kan hantera det ömsesidiga sambandet mellan besläktade program, eftersom dubbelarbete och bristande samstämdhet dem emellan kommer att få negativ verkan på organisatoriska prestationer och följaktligen resultaten. Inga nya styrmedel eller system bör lanseras förrän de befintliga verktygen fullt ut tagits i drift och är säkra och tillförlitliga.

22.

Innan några investeringar görs är det av yttersta vikt att förfoga över ett tydligt definierat verksamhetssammanhang där man kan anpassa alla åtgärder och nya initiativ. Europaparlamentet framhåller vidare att det bör vara kristallklart vilka ändringar som behövs för att se till att tekniken och förfarandena samverkar harmoniskt och betonar att alla investeringar bör vara ekonomiskt motiverade.

23.

Europaparlamentet uttrycker tvivel om huruvida de föreslagna åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga, med tanke på de stora kostnader och de potentiella dataskyddsrisker som åtgärderna medför. De bör därför utvärderas utifrån dessa kriterier innan ett formellt förslag planeras.

24.

Europaparlamentet erkänner att det är svårt att hitta en balans mellan att garantera fri rörlighet över gränserna för ett ökande antal människor och att garantera ökad säkerhet för Europas medborgare, och man kan inte förneka att användningen av uppgifter medför tydliga fördelar. Samtidigt anser parlamentet att allmänhetens förtroende för myndigheternas verksamhet endast kan upprätthållas om det finns tillräckliga uppgiftsskyddsgarantier, övervakning och rättsmedel.

*

* *

25.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex).


(1)  EUT L 105 13.4.2006, s. 1.

(2)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

(3)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 1.

(4)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 43.

(5)  Antagna texter, P6_TA(2008)0633.

(6)  SEK(2008)0153.