[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.8.2009

KOM(2009) 432 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Slutlig utvärdering av handlingsplanen eEurope 2005 och det fleråriga programmet (2003-2006) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet (Modinis)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Slutlig utvärdering av handlingsplanen eEurope 2005 och det fleråriga programmet (2003-2006) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet (Modinis)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Bakgrund 3

2.1. Handlingsplanen eEurope 2005: 3

2.2. MODINIS 3

2.3. i2010 4

3. Utvärderingsresultat: 4

3.1. Handlingsplanen eEurope 2005: 4

3.2. MODINIS 5

4. Slutsats 7

Bilaga 1 8

1. Relevans 8

2. Effektivitet och samstämmighet i eEurope 8

3. Effekter och effektivitet 9

Bilaga 2 11

Modinis effektivitet 11

Modinis effektivitet, effekter och relevans 11

Rekommendationer 12

1. INLEDNING

Detta meddelande innehåller den slutliga utvärderingen av handlingsplanen eEurope 2005 och Modinisprogrammet. I artikel 7.4 i Modinisbeslutet (beslut nr 2256/2003/EG) fastställs att vid slutet av programmet ”ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, där resultatet av genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 2 utvärderas”.

Mot bakgrund att Modinis och eEurope samverkat beslutade man att genomföra båda utvärderingarna samtidigt och lägga fram en gemensam rapport om resultaten.

2. BAKGRUND

2.1. Handlingsplanen eEurope 2005:

Handlingsplanen eEurope (2000–2002) antogs vid Europeiska rådet i Feira (juni 2000) som den del av Lissabonstrategin för ekonomisk, social och miljömässig förnyelse som avser informationssamhället. I handlingsplanen fastställs ett antal mål, som regelbundet övervakats genom benchmarkingindikatorer.

Vid utgången av 2002 fanns det dock inte mycket som tydde att det framgångsrika arbetet med att få Europa nätanslutet skulle ha lett till nya arbetstillfällen och tjänster. Därför uppmanade Europeiska rådet i Barcelona kommissionen att utarbeta en eEurope-handlingsplan inriktad på ”omfattande tillgänglighet och användande av bredbandsnät i hela unionen senast 2005, och utveckling av Internetprotokollet IPv6 (…) och nätverks- och informationssäkerhet, e-förvaltning, e-lärande, e-hälsa och e-handel”[1]. Handlingsplanen eEurope 2005 som sedan lades fram godkändes av Europeiska rådet i Sevilla (juni 2002).

2.2. MODINIS

Modinis godkändes av rådet och Europaparlamentet i november 2003 som ”ett flerårigt program (2003-2005) för övervakning av handlingsplanen eEurope 2005, spridning av goda rutiner och förbättrad nät- och informationssäkerhet”. Det här var en uppföljning av ”Promise”, ett program som i sin slutfas tillhandahöll finansiering till handlingsplanen eEurope 2002. Modinis omfattade en treårsperiod (2003-2005). Programmet förlängdes sedan till 2006 för att säkra kontinuiteten fram till ikraftträdandet av det nya stödprogrammet för informations- och kommunikationspolitik, som ingår i det program för konkurrenskraft och innovation som antogs 2006.

Modinis syften är att

- övervaka hur eEurope utvecklas,

- analysera god praxis och sprida bästa praxis och informationstjänster,

- analysera de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av informationssamhället, och

- förbereda skapandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA).

Dessa syften ska uppnås genom

- benchmarking

- studier,

- konferenser och seminarier, och

- stöd till strategisk analys och diskussion, huvudsakligen genom den rådgivande eEurope-gruppen.

Modinis genomfördes genom årliga arbetsprogram, som godkändes av Modinis förvaltningskommitté.

Det första arbetsprogrammet, som var för 2004, hade en budget på 12,8 miljoner euro (inklusive 5,1 miljoner euro som förts över från 2003). Budgeten var 7,72 miljoner euro vardera för arbetsprogrammen för 2005 och 2006. Den totala budgeten för Modinis var 28,2 miljoner euro.

Förlängningen av Modinis 2006 innebar att stöd tillhandahölls under det första året av initiativet i2010.

2.3. i2010

I juni 2005 antog kommissionen initiativet i2010: Ett informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning. i2010 som ska ta vid efter eEurope är en övergripande strategi som syftar till att utnyttja alla EU:s politiska instrument för att främja utvecklingen av en digital ekonomi. Initiativet bygger på politik, bestämmelser, forskning och innovation på IKT-området och ska bidra till Lissabonmålen. De viktigaste prioriteringarna för denna politik är att a) främja en stödjande och konkurrensinriktad miljö för elektronisk kommunikation och medietjänster, b) stärka IKT-forskning och –utveckling, och c) säkerställa att informationssamhället verkligen gagnar alla.

Stora framsteg har gjorts under de senaste tre åren. Det finns nu en ny rättslig ram för audiovisuella medietjänster, en reform av regelverket för elektronisk kommunikation har inletts[2], det finns gällande bestämmelser som ska skapa en inre marknad för mobilanvändare över gränserna, man har antagit initiativ för att främja onlineinnehåll i Europa[3], nya viktiga initiativ för finansiering av FoU och innovation är i full gång, banbrytande offentlig-privata partnerskap har inletts (gemensamma teknikinitiativ), initiativen för intelligenta bilar, europeiska digitala bibliotek och informations- och kommunikationsteknik för hållbarhet löper på liksom initiativen för e-integrering, e-förvaltning och e-hälsovård[4].

3. UTVÄRDERINGSRESULTAT:

Utvärderingen av handlingsplanen eEurope och dess finansieringsprogram Modinis gjordes mellan januari 2006 och juli 2007 med hjälp av utvärderare som fått i uppdrag att utföra den[5].

3.1. Handlingsplanen eEurope 2005:

Kommissionen välkomnar resultaten av den oberoende utvärderingen[6] och dess övergripande positiva resultat vad gäller handlingsplanens relevans, effektivitet och effekter.

När det gäller relevansen var frågan om det var en rimlig och genomförbar metod att tillhandahålla en strategisk ram för politiken inom ett välutvecklat och komplext område.

Utvärderarna fann att denna metod var nyttig och relevant. De fann att eEurope haft stor betydelse för att starta och upprätthålla en dialog mellan olika länder med väldigt olikartade kulturella och institutionella strukturer, prestanda och dagordningar och prioriteringar.

I utvärderingen identifierades fem olika typer av effekter. eEurope kan därmed betraktas som

- en plattform för att utöva inflytande,

- en viktig initiativtagare och pådrivare av medlemsstaternas politik inom informationssamhällets område,

- en referenspunkt för medlemsstaternas informationssamhällespolitik,

- en pådrivande faktor inom vissa områden av informationssamhället, och

- ett incitament för att bättre samordna nationell politik inom informationssamhällets område.

Dessa typer av effekter kunde påträffas i olika kombinationer i olika medlemsstater. Utvärderarna fann att handlingsplanen eEurope 2005 var en viktig faktor för att hålla informations- och kommunikationstekniken på den politiska dagordningen i en tid då intresset för ämnet svalnade. E-förvaltning och e-hälsovård är två exempel där medlemsstaterna, tack vare e-Europe, arbetar mot exakta mål med hjälp av stöd på hög nivå.

Den rådgivande eEurope-gruppen anses ha haft stor betydelse för utbytet av erfarenheter och ömsesidigt lärande på EU-nivå. Den har hjälpt medlemsstaterna att få en bättre överblick över de utmaningar som informationssamhället ger upphov till och de lösningar som prövats av andra.

Utvärderarna anser dock att den rådgivande gruppens intressentavdelning (”del två”) inte fullgjorde sin rådgivande roll på ett tillfredsställande sätt. I princip var detta en stående grupp som inte kunde tillhandahålla den breda sakkunskap som krävdes för eEuropes omfattande agenda.

Den utarbetade emellertid också viktiga rapporter om den digitala klyftan och e-integration, som banade vägen för viktiga politiska initiativ inom i2010 som meddelandet Att överbrygga bredbandsklyftan [7] och initiativet för e-integration[8].

För att åtgärda de brister som identifierats av utvärderarna, men ta vara på vinsterna av att föra samman expertis, ersattes del två av en mekanism för samråd med aktörer.

3.2. MODINIS

Kommissionen välkomnar den positiva bedömningen[9] av Modinis, som anses ha främjat handlingsplanen eEurope 2005 och bidragit till enhetlighet mellan det politiska initiativet och finansieringsprogrammet. Utvärderarna ansåg att Modinis lyckats tillhandahålla ett europeiskt mervärde vid sidan av medlemsstaternas verksamhet, framförallt genom programmets benchmarkingverksamhet, men även genom konferenser och förberedelserna för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

De fann dock att relationen mellan Modinis förvaltningskommitté och den rådgivande eEurope-gruppen av oklar, i synnerhet i fråga om ansvarsfördelning och samordning mellan de båda organen. Kommissionen ser det som positivt att utvärderarna ansåg att detta problem hade lösts i samband med förlängningen av Modinis och inrättandet av i2010-högnivågruppen.

Det sena antagandet av Modinis och det faktum att man i det första arbetsprogrammet måste tillgodogöra sig medel som överförts från 2003, vilket gav upphov till en del svårigheter vid verkställandet av budgeten och ledde till att några åtgärder försenades. Utvärderarna slår dock fast att verkställandet av budgeten hamnade mycket nära 100 % för 2005 och 2006.

Kommissionen erkänner utvärderingens konstaterande att de studier som finansierades av Modinis fick en otillräcklig spridning och att deras synliga effekter var små. Vid tiden för utvärderingen hade dock många av studierna ännu inte slutförts. Slutförda studier finns tillgängliga på bred front och har fått stor publicitet och givit viktiga underlag för utvecklingen av politiken: undersökningar om IKT-användningen i skolor, om allmänpraktikers IKT-användning och om e-förvaltning har lagts fram vid högnivåkonferenser. Tillsammans med andra studier om bredbandstäckning och kostnader för tillgång tillhandahåller de det analytiska underlaget för i2010:s årsrapporter. Ett annat exempel är studien om interaktivt onlineinnehåll[10], som gav underlag till kommissionens meddelande om denna fråga[11].

Slutligen välkomnar och noterar kommissionen rekommendationerna från utvärderarna av Modinisprogrammet (se bilaga 2 för detaljer). Kommissionen anser att rekommendationerna håller på att genomföras genom stödprogrammet för informations- och kommunikationspolitik. De verksamheter som täcks av Modinis ingår nu i stödprogrammets övergripande åtgärder. Rekommendationerna behandlar följande frågeställningar:

a) Förhållandet till förvaltningskommittén.

b) Ett snabbt antagande av arbetsprogram.

c) Utarbetande av indikatorer för benchmarking.

d) Tonvikt på spridningen av god praxis.

Rekommendationerna har beaktats på följande sätt:

a) Stödprogrammets förvaltningskommitté har till uppgift att yttra sig över utkastet till årligt arbetsprogram, i enlighet med artikel 47 i beslutet om programmet för konkurrenskraft och innovation. Samtidigt har betydande insatser gjorts för att intensifiera och förbättra kommunikationen med kommittén. i2010-högnivågruppen diskuterar politikens inriktning och prioriteringar.

b) Antagandet av stödprogrammets första arbetsprogram försenades, vilket delvis berodde på det sena antagandet av beslutet om programmet för konkurrenskraft och innovation (november 2006). Stödprogrammet införde också nya instrument och mål, och medlemsstaternas företrädare i förvaltningskommittén ansåg att det krävdes ytterligare diskussioner innan de kunde lägga fram ett yttrande om arbetsprogrammet. Denna försening påverkade också antagandet av arbetsprogrammet för 2008. Från och med 2009 förväntas arbetsprogrammen kunna börja användas nära början på varje år.

c) Den benchmarkingram för i2010 som antogs 2006 har väglett allt benchmarkingarbete i kontinuerligt samarbete med medlemsstaterna, huvudsakligen genom Eurostat-arbetsgruppen. Kopplingen till Lissabonprocessen säkras genom i2010-indikatorerna kopplas till de integrerade riktlinjer som är relevanta för IKT. Indikatorerna valideras också regelbundet av medlemsstaterna genom att landsprofilerna publiceras i årsrapporten för i2010.

d) Utbytet av god praxis har stärkts, både genom webbaserade sökbara databaser (www.epractice.eu) och utvecklingen av tematiska nät finansierade av stödprogrammet. Det har också utvidgats till nya områden som e-integration och den digitala klyftan (http://www.broadband-europe.eu).

4. SLUTSATS

Kommissionen anser att detta är en positiv rapport som bekräftar både effektiviteten i och nyttan av handlingsplanen eEurope 2005 och dess viktigaste finansieringsprogram Modinis. Vissa brister har upptäckts, men de har inte påverkat programmets övergripande genomförande i nämnvärd utsträckning. De har åtgärdats i uppföljningsinitiativet i2010 och ett av dess viktigaste finansieringsinstrument (stödprogrammet för informations- och kommunikationspolitik).

Bilaga 1

Slutlig utvärdering av handlingsplanen eEurope 2005

Utdrag ur utvärderingsrapporten [12]

Denna utvärdering av eEurope behandlade följande tre områden:

- Relevansen för Europa.

- Effektivitet och samstämmighet i eEurope.

- Potentiella effekter av handlingsplanen eEurope och dess genomförandemekanismer.

1. Relevans

I fråga om innehåll definieras relevansen av eEurope på olika sätt av de olika intressentgrupper som berörs (t.ex. beslutsfattare, företag och akademiska institutioner). Det faktum att eEuropes prioriteringar anses som relevanta av beslutsfattarna i en viss medlemsstat behöver inte spegla prioriteringarna hos landets företag.

I fråga om tillvägagångssättet är den viktigaste utvärderingsfrågan om metoden att tillhandahålla en strategisk ram för politiken inom ett område som blir alltmer utvecklat och komplext fortfarande är rimlig och genomförbar.

Resultatet av utvärderingen tyder på att

handlingsplanen haft stor betydelse för att starta och upprätthålla en dialog mellan olika länder med väldigt olikartade kulturella och institutionella strukturer, prestanda och dagordningar och prioriteringar.

Medlemsstaterna verkar eniga om att eEurope är mycket viktigt som övergripande strategisk ram, eller åtminstone som gemensamt tillvägagångssätt inom EU. Medlemsstaterna ser behovet av ett enande och samordnande forum, bland annat för standardisering och reglering, och för andra driftskompatibilitetsfrågor. eEuropes betydelse för de enskilda medlemsstaterna kan emellertid sägas variera, även om initiativet är av stor betydelse för EU som helhet. Detta beror på hur långt länderna har kommit i sin IKT-utveckling, och på olika strategiska behov. För vissa medlemsstater är eEuropes mål inte förenliga med deras allmänna IT.utvecklingsnivå.

2. Effektivitet och samstämmighet i eEurope

eEuropes effektivitet har bedömts utifrån hur den rådgivande eEurope-gruppen och dess undergrupper fungerar.

Den rådgivande eEurope-gruppen har haft stor betydelse för utbytet av erfarenheter och ömsesidigt lärande på EU-nivå. Den rådgivande gruppens möten har hjälpt medlemsstaternas företrädare att bilda sig en bättre uppfattning om vilka utmaningar informationssamhället medför och vilka lösningar andra länder har funnit.

Däremot verkar gruppen hittills endast ha spelat en begränsad roll i att driva på utvecklingen av strategiska insatser för informationssamhället, och för att samordna sådana strategier. Detta beror på att medlemsstaternas engagemang varierar kraftigt, och på bristande samverkan i gruppen. Den rådgivande gruppen verkar inte ha fungerat som det var tänkt, dvs. som ett lackmusprov för de informationssamhällsstrategier som kommissionen föreslår. Främst beror detta på att medlemsstaternas företrädare inte har tillräckliga beslutsbefogenheter och inte kan representera sina länders ståndpunkter.

Därför är det mycket tvivelaktigt huruvida del två av den rådgivande eEurope-gruppen har någon praktisk nytta. Dess mandat var oklart redan från början, och dess insatser har haft mycket begränsat inflytande på eEurope.

Del två av den rådgivande eEurope-gruppen bestod av olika experter och berörda parter från olika politikområden, men också från näringslivet. För gruppens deltagare var mötena uppenbarligen ett berikande forum för utbyte av åsikter och skapande av nätverk. Men gruppen var så bred och hade ett så vagt mandat att diskussionerna inte nådde tillräcklig detaljnivå eller expertis för att kunna vara verkningsfulla.

Det är undergrupperna som gör det mesta jobbet. Både undergruppen för e-hälsovård och för e-förvaltning fungerar väl och ger utrymme för diskussioner och konsensus i dessa viktiga frågor.

Trots detta har det stora antalet undergrupper och den bristande samordningen mellan dessa gjort arbetet ogenomskinligt och lett till dubbelarbete. Dessutom är samordningen mellan arbetsgrupperna för eEurope och arbetsgrupperna i andra generaldirektorat bristfällig.

3. Effekter och effektivitet

Konsekvensbedömningen har främst varit inriktad på eEuropes bidrag till informationssamhällesstrategier i medlemsstaterna, dvs. den första konsekvensnivån. Man har emellertid också försökt upptäcka andra nivåns konsekvenser på operationella strategiprogram och strategiåtgärder, där så har varit möjligt.

eEurope har ibland lett till direkta insatser i medlemsstaterna, både i fråga om operationella strategiprogram och om förbättrad internsamordning.

Handlingsplanen eEurope 2005 har haft olika effekter i medlemsstaterna, beroende på de enskilda ländernas initiativtagare och särdrag. I konsekvensbedömningen identifierades fem typer av effekter:

- eEurope som en plattform för att utöva inflytande,

- eEurope som en viktig initiativtagare och pådrivare av medlemsstaternas politik inom informationssamhällets område,

- eEurope som en referenspunkt för medlemsstaternas informationssamhällespolitik,

- eEurope som en pådrivande faktor inom vissa områden av informationssamhället, och

- eEurope som ett incitament för att bättre samordna nationell politik inom informationssamhällets område.

Dessa olika effekter kan upptäckas i olika kombinationer i de olika medlemsstaterna, vilket visar att eEurope har varit framgångsrikt som offentligt ingrepp och har påverkat medlemsstaterna på olika sätt vad gäller deras informationssamhällespolitik. Bedömningen visar också att eEurope har haft effekter i två riktningar: eEurope som samstämmig EU-politik påverkas ibland direkt av medlemsstaterna via genomförandemekanismerna.

Handlingsplanen eEurope 2005 har spelat en viktig roll för att hålla IKT kvar på den politiska dagordningen i en tid när intresset för denna fråga svalnade, inte minst på grund av att andra frågor som ansågs viktigare blev aktuella (på nytt).

I många fall krävs det oavbrutna insatser för att bibehålla politiskt stöd på hög nivå för politikområden som inte av sig själva hamnar på den kortsiktiga nationella dagordningen. Bedömningen visar här att genomförandemekanismer som den rådgivande gruppen, ministerkonferenserna och benchmarkinginsatserna har spelat en stor roll för att bibehålla stöd på hög nivå för IKT-initiativ. Detta kan också ses i de olika typerna av effekter, där stödet på hög nivå ofta har betytt mycket. Att stimulera stöd på hög nivå och samtidigt utveckla och sprida bästa praxis bör därför ses som effektiva verktyg för att uppnå önskade resultat inom ramen för strategiska insatser som eEurope eller i2010.

eEurope har bidragit till att man har formulerat gemensamma politiska mål för informationssamhället, något som visar sig i handlingsplanerna för e-förvaltning och e-hälsovård, som båda är mer än bara en intresseförklaring, och som fastställer klara mål för verksamheten.

Bedömningen visar att eEurope har stimulerat politiskt stöd på hög nivå, och därmed också strategiska IKT-insatser på nationell nivå, men en översikt över vilka tyngdpunkter medlemsstaternas informationssamhällesstrategier har i förhållande till handlingsplanen för eEurope visar också att man särskilt har satsat på e-förvaltning och e-hälsovård. Benchmarkingen har haft stora effekter på e-förvaltning, vilket ska framhållas: här har diskussionerna om indikatorer och rankning i alla fall medfört att detta politikområde ständigt varit med på medlemsstaternas politiska dagordning.

Bilaga 2

Slutlig utvärdering av Modinis

Utdrag ur utvärderingsrapporten [13]

MODINIS EFFEKTIVITET

När Modinis effektivitet har bedömts har man koncentrerat sig på programförvaltning, budgetutnyttjande, den roll som Modinis förvaltningskommitté spelat, och på arbetsprogrammets allmänna samstämmighet med handlingsplanen för eEurope 2005.

Man kom fram till att förvaltningskommitténs roll varit begränsad till de funktioner som angivits i förvaltningsförfarandet. Samspelet mellan förvaltningskommittén och den rådgivande gruppen för eEurope präglades av en otydlig ansvarsfördelning och bristande samordning. Spänningar uppstod mellan förvaltningskommitténs formella rättsliga status å ena sidan och den rang som medlemmarna i den rådgivande gruppen för eEurope hade å andra sidan.

Bedömningen visar att Modinis förvaltningskommittés roll var bättre definierad inom amen för i2010. Den tydligare uppdelningen mellan högnivågruppen (som finansieras med kommissionens förvaltningsbudget) och Modinisverksamheterna har lett till mindre förvirring i fråga om hur de olika mötena ska samverka, och har förskjutit ansvaret för samordning till medlemsstaterna.

Utnyttjandet av budgeten har påverkats av att arbetsprogrammet antogs så sent, vilket begränsade Modinis utnyttjade av medel under 2004. Under 2005 och 2006 förbättrades utgifterna och åtagandena. Strukturen för att anta arbetsprogram och budgetar inom kommissionen möjliggör i dag inga åtgärder för hela budgetåret, till följd av ständiga förseningar i det formella antagandeförfarandet, där första kvartalet går åt till att formellt anta budgetutkastet och programmet. Detta gör att budgeten inte kan utnyttjas effektivt, och att insatserna i arbetsprogrammet riskerar att försenas och bli mindre relevanta.

Man har inte heller i tillräcklig utsträckning satsat på kommunikation och utbyte av information i arbetsprogrammen, och utnyttjandet av budgeten för sådana insatser har varit dåligt.

Trots detta anser granskarna att Modinis arbetsprogram är samstämmiga och förenliga med Modinis mål som program för ekonomiskt stöd för att främja genomförandet av handlingsplanen eEurope 2005.

Modinis effektivitet, effekter och relevans

Sammanfattande kan man säga att Modinis effekter varierar mellan handlingslinjer och arbetspaket. Den mest uppenbara effekten syns i fråga om benchmarkingen, som togs på allvar av medlemsstaterna och i vissa fall ledde till betydande förbättringar i fråga om prestanda. Benchmarking är också det område där Modinis delaktighet syns bäst, eftersom programmet inte bara finansierar benchmarkinginsatserna, utan också påverkar utvecklingen och antagandet av indikatorer för i2010.

För de övriga tre handlingslinjerna kan man säga att de flesta insatser som finansierats av Modinis har varit nyttiga och lett till uppföljningsinsatser, exempelvis konferenser eller förberedandet av en europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet. Konferenserna har visat sig vara viktiga för eEuropes huvudområden, och har drivit på vidare strategisk utveckling och utveckling av konkreta färdplaner och handlingsplaner. Den enda genomförandemekanismen som ansågs ha haft begränsad nytta var de studier som finansierats inom ramen för Modinis. Deras spridning var otillräcklig och de verkar inta ha haft någon större verkan på informationsutbyte eller kompetensutveckling i medlemsstaterna. Modinis effekter kan anses visa att verksamheter som överensstämde med eEuropes mål finansierats, och därmed genomfördes.

Modinis har utan tvivel varit en viktig genomförandemekanism för eEurope, genom att möjliggöra EU-övergripande insatser som annars inte skulle ha genomförts eller finansierats av medlemsstaterna själva. Därigenom har Modinis givit viktigt europeiskt mervärde till medlemsstaternas verksamhet.

Rekommendationer

Det rekommenderas att i framtida liknande program begränsa förvaltningskommitténs roll till att anta arbetsprogram och tilldela budgeten. Kommissionen måste emellertid också förbättra kommunikationen med kommittén och se till att den får en entydig och klart definierad roll.

Kommissionen måste finna ett sätt att anta arbetsprogrammen i tid och anpassa budgetåret till arbetsprogrammet, för att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av budgeten.

Benchmarking-indikatorerna måste löpande ses över och anpassas till nya utvecklingar, och en tänkbar utvidgning av unionen till nya medlemsstater. Insatserna för att definiera nya indikatorer bör bibehållas och fortsättas. Det är viktigt att se till att de olika arbetsgrupperna som har hand om att definiera indikatorer är samstämmiga och samordnade, för att undvika dubbelarbete och optimera kvaliteten på indikatorerna för i2010.

Utbyte av bästa praxis bör utökas under i2010, eftersom nya medlemsstater och nya teman kräver gemensamma insatser för förbättrad inlärning och ökad samstämmighet över hela EU.

I dag tycks spridningen av bästa praxis via konferenser och studier vara otillräcklig. Bedömningen tyder på att det vore lämpligt att avsätta mer resurser för spridning av bästa praxis, exempelvis genom sökbara, webbaserade databaser.

[1] Europeiska rådets möte i Barcelona, ordförandeskapets slutsatser, punkt 40 (http://ue.eu.int/en/Info/eurocouncil/index.htm)

[2] http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/tomorrow/index_en.htm.

[3] KOM(2007) 836, http://ec.europa.eu/avpolicy/other_actions/content_online/index_en.htm.

[4] KOM(2007) 694, http://ec.europa.eu/information_society/activities/einclusion/index_en.htm.

[5] Rambøll Management och Technopolis.

[6] Se bilaga 1.

[7] KOM(2006) 129.

[8] KOM(2007) 694.

[9] Se bilaga 2.

[10] http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/docs/studies/interactive_content_ec2006.pdf

[11] KOM (2007) 836 slutlig.http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2007:0836:FIN:EN:PDF.

[12] Den fullständiga rapporten kan läsas på följande webbadress:http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/data/pdf/studies/s2005_01/eEurope2005_final_report.pdf.

[13] Den fullständiga rapporten kan läsas på följande webbadress:http://ec.europa.eu/dgs/information_society/evaluation/data/pdf/studies/s2005_01/modinis_final_report.pdf